Instuderingsfrgor Lsningar 2005

. NGPANNOR WESTER 1. Ange fem krav som styr en eldstads utformning, eller alt. Varfr r det viktigt att eldstaden r tillrckligt stor? - Ge utrymme fr brnslets slutfrbrnning - De olika brnnarna inte str varandra eller ger stora slaggpslag vid vggarna - Vid askrika brnslen mste rkgaserna hinna kylas under askans smltpunkt fr att minska kladdiga belggningar. - Kyla rkgasen till en temperaturniv som r lmplig fr ngans verhettning. - Ge plats t tillrcklig vattenfrsrjning s risken fr panntubshaverier minskar. 2. Varfr br man ej elda askrika fasta brnslen i panna med fast rost? Det finns stor risk att askan sintrar ihop och bildar stora kakor som kan blockera delar av rosten och orsaka problem vid utmatningen m.m. Vid fast rost r det bara rostens lutning och mjligtvis brnsleinmatningen som transporterar brnslebdden genom pannan. 3. Varfr br man ha murade eldstder fr brnslen med hg fukthalt? Man br ha murade eldstder fr brnslen med hg fukthalt fr att underltta torkningen. Dessa murade vggar reflekterar vrme frn frbrnningen till rostens brjan. 4. Blir kokytorna strre eller mindre med kande panntryck? De blir mindre se sidan 79. 5. Vad r en dom, vilka funktioner har en dom, var r den placerad? Domen r en del i ngpannor som har till uppgift att vara ett balanskrl fr kokningen i ngtuberna. nga och vtska ska hr separeras innan ngan tas till verhettare. Domen r placerad hgst upp i pannan. Se figur 3.15 s. 85. 6. Vad innebr en pannas cirkulationstal, vad r lmpligt intervall fr cirkulationstal? Eftersom kokytorna (eldstadsvggarna) hr till de hgst vrmebelastade ytorna i pannan r kylning av dessa ocks mycket viktig. Genom den kokning son sker dr blir ocks kylningen effektiv genom att vrmevergngs talet vid kokning r mycket hg. Vid cirkulationssystem r det en liten (mass)andel av den cirkulerande vattnet som kokar, mellan 5 och 30% vilket innebr att 1 kg vatten statistiskt ska cirkulera mellan 20 och 3 gnger innan det blivir helt frngat. Man sger att pannans cirkulationstal r mellan 20 och 3. 7. Vad hnder vid sk. burn out, och hur undviker man detta? Nr hastigheten i en tub blir fr lg kan den bildande ngan samlas som en film nrmast tubvggen. ngfilmen blir d som en isolering och tuben frlorar sin kylning med snderbrnning som fljd. Detta fenomen kallas burn out. 8. Varfr finns det ej ngra sjlvcirkulerande dompannor med arbetstryck ver 170 bar? D trycket verstiger 150-170 bar blir densitetsskillnaden mellan vatten i vtske- och gasfas s liten att en tillrcklig cirkulation inte kan skerstllas. Dessa tryck krver allts att cirkulationspumpar installeras. 9. Varfr r det svrare att uppn en bra kvalitet p nga frn en dom om panntrycket r hgt? En bra kvalitet innebr lite vtska i ngan. Separationen i domen bygger p densitetsskillnad, och denna r mindre vid hgre tryck.

10. Vad hnder om nivn i en dom r fr lg eller fr hg? Vattennivn i ngdomen fr varken bli fr hg eller fr lg. Vid fr hg niv finns det stor risk fr att vatten ska flja med till verhettaren. Problemet med detta r att vattnet innehller salter som inte r bra fr verhettaren samt att vattenmngderna kan leda till temperatutshoker. Fr lg vattenniv medfr risk fr att kylningen i tuberna blir otillrcklig pga torkokning. 11. Vilka tv typer av verhettare finns det? Var och hur r de placerade? De typer av verhettare som finns r strlnings- och konvektionsverhettare. Strlningsverhettare r placerade s att de utstts fr vrmestrlningen frn flammorna. Konvektionsverhettare placeras istllet s att de vrms upp av de heta rkgaserna. 12. Hur skerstllar man att man har nskad temperatur i verhettarna? Dels anpassas placeringen av verhettarna i pannan vid konstruktionstillfllet till nskad ngtemperatur och graden av kylning. Huvudsakligen skerstlls nskad temperatur genom att verhettaren i regel delas upp i flera steg med en mellankylning mellan varje steg. Denna kan vara mellankylning av nga i domen, matarvatteninsprutning eller dy. Var i pannan de olika stegen r placerade r anpassat till erfoderligt vrmeutbyte samt nskad ngtemperatur. 13. Beskriv funktionen fr en ngkylare I botten p domen ligger tv vrmevxlarpaket som kallas ngkylare. Dessa anvnds fr att kyla nga mellan tv verhettarsteg. Den kylda ngan blandas sedan med okyld nga frn det frsta verhettarsteg och drmed kan verhettningstemperaturen regleras. 14. Varfr mste man bottenblsa pannor och domar? Man bottenblser fr att tappa av pannvatten dr froreningar anrikats. Vattnet i pannan r renat men innehller alltid lite salt. Nr vattnet frngas stannar saltet kvar i vtskefasen vilket gr att salt halten kar hela tiden. Drfr bottenblser man fr att ta bort och erstta det salthaltiga vattnet s man hller salt halten under kontroll. 15. Vad r economisernas uppgift, var sitter den p rkgas resp. vattensidan? En ekonomiser r en hjlpyta som tar tillvara avgasvrmen. Matarvattnet vrms upp av avgaserna frn frbrnningen innan det gr till pannans ngdom. Rkgaserna andra sidan passerar frst verhettaren, drefter passeras konvektionsdelen och till sist passeras ekonomisern d matarvattnet vrms upp innan ngdomen. 16. Varfr r gjutjrn att fredra i economisern? Frdelen med att ha gjutjrn i economisern r dess korrosionsbestndighet vid svavelhaltiga brnslen. Vid hga tryck krvs dock stltuber. 17. Vad r en compoundeconomiser och varfr anvnds sdan? En ekonomiser uppbyggd av stltuber med gjutjrnsflnsar. Se sid 93. Stltuberna klarar hgre tryck och gjutjrnet klarar korrosion bttre n stlet.. 18. I vilken ordning passerar rkgaserna panntuber, economiser, stlningsverhettare, konvektionsverhettare och luftfrvrmare? 1. panntuber 2. strlningsverhettare 3. konvektionsverhttare 4. ekonomiser 5. luftfrvrmare 19. I vilken ordning passerar vattnet (ngan) economiser, verhettare och panntuber? eko panntuber verhettare

20. Vad r skillnaderna mellan genomstrmningspannor och dompannor Den strsta skillnaden mellan genomstrmningspannor och dompannor r att genomstrmningspannor saknar vtskemagasin i form av en ngdom. I dompannorna r det mest vanligt att vattnet cirkulerar genom sjlvcirkulation medan man i genomstrmningspannorna har ptvingad genomstrmning, och ingen cirkulation.. 21. Hur skall kondenseringstrycket hllas fr att f s bra verkningsgrad som mjligt? Om man kyler kondensorn med fjrrvrme s br man inte hlla kondenseringstrycket alltfr lgt. D blir vrmeutbytet fr dligt. Men om man istllet vill ha ett hgt alfavrde, allts hg elproduktion, s skall kondenseringstrycket hllas s lgt som mjligt. Detta fr att s mycket effekt som mjligt skall kunna tas ut ur ngan genom turbinen innan den kondenseras. 22. Varfr r det frdelaktigt att ha matarvattenfrvrmning i flera steg ngcykelns verkningsgrad frbttras se ven Thermal eng kap 8 23. Nmn minst tv funktioner som matarvattenpumpen har? En matarvattenpump har som uppgift att pressa mediet framt i cirkuleringen och dessutom hja dess tryck till panntrycket plus tryckfallet i rren. 24. Vad r den markanta skillnaden mellan ett vanligt roster och en "kastmatare"? (frutom att man kastar in brnslet i en "kastmatare" 25. I en "kastmatare" med biobrnslen finns det vissa nackdelar. Nmn minst en? 26. Beskriv de olika fluidiserande bddarna med avseende p tryckfall, gashastighet och fluidiseringshastighet. Rita grna av figur 3-55, sida 141 i avsnittet ngpannor och beskriv fluidiseringen utifrn denna. 27. Varfr r det viktigt att brnslet tillstts p rtt stt till en bubblande fluidiserande bdd 28. Hur sker regleringen av en fluidiserad bdd 29. Vilka typer av fluidiserande bddar finns 1. Stationr bubblande bdd, FB (Fluidiserad Bdd) 2. Cirkulerande bdd, CFB (Cirkulerande Fluidiserad Bdd) 3. Flerstegsbdd, MBC (Multi Bed Combustion) I den stationra fluidiserande bdden har man en bubblande bdd, medan man i den cirkulerande har en cirkulerande bdd (med hgre gasflde, sk. snabb bdd). Den cirkulerande bdden r mer oberoende av brnslets egenskaper eftersom omblandningen blir betydligt bttre, vilket medfr bttre frbrnning. Flerstegsbdden r egentligen en vidareutveckling av den bubblande bdden, och frbrnningen sker hr igenom tv fluidiserande bddar. I den frsta (undre) bdden sker frbrnningen vid temperaturen 900-950 grader medan sekundrfrbrnningen sker vid den (andra) vre bdden. 30. Man efterstrvar alltid en bra pannverkningsgrad vid drift av en panna. Hur kan man pverka: a. Rkgasfrlusten (effektiv kylning) Det viktiga vad gller minimering av rkgasfrlust r att inte ha fr stort luftverskott, samt att man hller kylytorna rena. b. Frbrnningsverkningsgraden (minimal ofrbrnt i aska och rkgaser)) Generellt gller hr att balansera luftverskottet. Vad gller fastbrnsleeldade pannor s kan man reglera rosterhastigheter och primrluftfrdelning. 31. Frklara varfr underhll r av strsta vikt ur ekonomiskt, miljmssigt och skerhetsmssigt perspektiv

Om det uppstr ett fel i pannan kan man bli tvunget att gra ett oplanerat driftstopp som leder till ett produktionsbortfall som mste kompenseras av andra pannor som kan eldas med andra dyrare brnslen. Dessutom kan det bidra till extra personalkostnader att tgrda felet vid ett oplanerat driftstopp. Fr att kunna kra pannan med hg verkningsgrad r det viktigt att pannans vrmeverfringsytor hlls rena frn sot och andra belggningar som leder till frsmrad pannverkningsgrad och allts p lng sikt mer emissioner. Ur ett skerhetsperspektiv r det viktigt med underhll fr att i tid upptcka skador p pannan som kan leda till haverier och brnder i pannhallen. 32. Varfr tar det ganska lng tid att starta en ngpanna? Man mste vrma lngsamt fr att undvika temperaturspnningar etc. Man mste ju ven starta succesivt, dvs. frst producera nga, sedan brja verhetta den och frst drefter kan kan brja rulla turbinen. Det r ven mycket vatten som ska vrmas (dompannor) 33. Hur och varfr uppkommer sk. sttkokning Sttkokning kan ske i frngaren och kan uppkomma i verhettade vtskor som, trots att de har temperaturer ver mttnadstemperatur vid aktuellt tryck ej nnu kokar.. Detta kan ske om ytorna r slta. Om det, trots allt, skulle uppst en ngblsa i dessa vtskor, till fljd av en strning, leder detta till en explosionsartad kokning p.g.a. den magasinerade energin i vtskan. 34. Varfr kar vrmevergngstalet med kande nghalt vid kokning? Fldet strax intill vggen r vanligtvis laminrt och drfr sker vrmetransporten genom detta skikt huvudsakligen genom ledning. D kokning upptrder medfr ngblsorna en vrmetransport vinkelrtt mot vggen och ju hgre frekvens p dessa, ju hgre blir vrmevergngstalet. 35. Beskriv de olika kokfrloppen vid fldeskokning. Fldeskokning r kokning i strmmande vtska och kan sgas best av fljande steg; Frst har vi bubbelflde dr sm ngbubblor bildas och existerar tillsammans med en stor mngd vtska (aktuellt vid lg ngvolymshalt). Drefter kommer plugflow och slugflow alternerat vilket orsakar pulsationer i fldet (sker vid lg fldeshastighet och mttligt vrmeflde). Sedan har vi ringflde, vilket innebr att ngfasen r koncentrerad till rrets mittparti medans vtskefasen strmmar lngs vggarna. ngfasen br ven med sig mindre vtskedroppar (aktuell vid hga hastigeheter och hga ngvolymshalter). Slutligen har vi dimmflde och d r ngfasen jmt spriden i fldet. 36. Vad innebr filmkokning och torrkokning? Om t ex hastigheten av vattnet i panntuberna blir fr lg kan den bildade ngan samlas som en film nrmast tubvggen. ngfilmen kommer att tjna som en isolering och tuben frlorar sin kylning med snderbrnning som fljd. Med torrkokning menas nstan samma sak, det finns ingen vtska nrmast tubvggen som kan kyla och tuben kan verhettas. 37. Varfr r det vsentligt att man fr en jmn vtskefrdelning mellan olika parallella koktuber? Hur lses detta i pannor med sjlvcirkulation resp. pannor med cirkulationspump? Om fldet blir fr litet i panntuberna blir mer vatten till nga och d kyls panntuberna mindre och risk fr att de smlter finns. I sjlvcirkulerande pannor regleras fldet till viss del av sig sjlv eftersom cirkulationen beror av nghalten s d fr de tuber med hgre vrmebelastning mer flde.I ngpannor med tvngscirkulation frdelas vatten mellan tuberna efter hur stort strmningsmotstndet r. Strmningsmotstndet i

tuberna kar med nghalten. Det betyder att dr nghalten r strst matas minsta vatten in. Detta r allts inte bra och strmningsmotstndet mste kas. Detta kan man gra genom att strypa fldet. 38. Hur bestms driftpunkten fr sjlvcirkulation Driftpunkten fr sjlvcirkulation uppstr d pdriv = pfrikt, dr pfrikt r den sammanlagda tryckfrlusten i kretsen frn fallrr till stigrr och pdriv r sjlvcirkulationens drivtryck. pdriv = g h ( F S), dr h r stigrrets hjd, F r medeldensiteten i fallrret och S r medeldensiteten i stigrret. 39. Vad r relativ ngvolym och hur beror den av trycket? Den relativa ngvolymen uttryckes som frhllamdet mellan ngvolymfldet vid stigrrets utlopp och den cirkulerande ng-vattenblandningens volymflde p samma stlle. Se figur 9.4.4.1-3a sid 835 flik tre fr den reltiva ngvolymens beroende av trycket. 40. Varfr efterstrvas att hlla fallrren rel. kalla och med minimala strmningsfrluster. Fr att ej f kokning i fallrren (bakt i systemet). D upphr densitetsskillnaden mellan stig och fallrr och man fr torrkokning i ngtuberna. 41. Vad r ett typiskt frhllande mellan flde i tuber och ngproduktion i anlggningar med cirkulationspump? Varfr r det s stort? Cirkulationstal 3 20. Anledningen till att frhllandet mellan fldet i tuberna och ngproduktionen r s stort r att allt vatten inte frngas p en gng. 42. Varfr gr uppstart avsevrt mycket snabbare i en genomstrmningspanna n i en dompanna? Mindre mngd vatten att vrma 43. Hur fungerar sjlvregrleringen av kylning av ngtuber i sjlvcirkulerande pannor. Sjlvregleringen av kylning av ngtuber i sjlvcirkulerande pannor fungerar enligt fljande. Vattnet cirkulerar snabbare d densitetskillnaden p vattnet i ngtuberna kar (pga den s kallade Bouyancy-kraften). Nr nghalten i ngtuberna kar kar allts ocks densitetskillnaden och drmed hastigheten p den i ngtuben stigande fasen och mer vatten cirkulerar drmed i tuberna. 44. Varfr har man mindre tubdiameter, mer tryckfall i genomstrmningspannor n i dompannor? Den huvudsakliga anledningen r att man skerstler att man fr en jmn frdelning av pannvatten p alla tuber. Tryckfallet kar vid kokning. Har man litet tryckfall i tuberna kommer drfr mindre vatten att fylla p i de tuber dr det kokar mest Detta skulle leda till torrkokning och fr hga temperaturer i tubmaterial. Fr att skapa detta tryckfall anvnds mindre tuber samt en strypflns.. (se ven 37) 45. Regleringen av en panna r rel. komplicerad. Den innehller flera olika reglerkretsar. Lista dessa kretsar, vad som regleras, hur det grs och varfr!

ngtrycksreglering
Avser att hlla ett konstant ngtryck i domen alternativt vid verhettarens utlopp.

Frbrnningsreglering
Varfr? Reglera s att frbrnningen sker med minsta mjliga frluster Hur? Kvotreglering Brnslefldet regleras utifrn syrehalten i rkgaserna. Regleringen sker automatiskt genom signaler frn en O2-mtare i rkgaskanalen. verlagring av signal frn belastningsregulatorn Lufttillfrseln regleras efter ngfldet, lmpligt nr det r svrt att gra en noggrann bestmning av brnslefldet. ngtrycksreglering i ngpannor med rostereldning Regulatorn styr frbrnningsluftfldet istllet fr brnslefldet. Vid rostereldning pverkas ngfldet lngsamt av en ndring i brnsleinmatningen d det alltid finns mycket gldande brnsle p rosten, dremot reagerar ngfldet snabbt p luftfldet d strre tillgng p syre fr brnslet att brinna snabbare. Detsamma gller ven fluidpanno, dock kan man bara styra sekundrluften i dessa, eftersom primrluften behvs fr att skapa sjlva fluidiseringen.

Vattenstndsreglering
Vad regleras? Vattennivn i domen. Varfr? Vattennivn i domen mste hllas inom snva grnser. Fr hg niv kan leda till att vatten fljer med ngan och anslutna komponenter (verhettare) utstts fr vattenslag. Fr lg niv kan stra vattencirkulationen och skada tuberna p.g.a. verhettning, Hur? Vattennivn i domen regleras mha styrning av matarvattenpunmpen Trekomponentreglering Skillnaden mellan ng- och matarvattenfldet r huvudstrstorhet. Nr ngon av dessa ndras griper regulatorn in.

ngtemperaturreglering
Vad regleras? ngtemperaturen i verhettarutloppet.

Varfr?

Konstant ngtemperatur r viktig fr livslngden av verhettaren, turbinen och andra ngfrbrukare.

Hur? Insprutningskylare Insprutningskylaren kyler ngsidan genom tillsats av ngkondensat eller matarvatten Insprutningskylaren reglerar ngtemperaturen mellan primr- och sekundrverhettaren, ngtemperaturen efter sekundrverhettaren r huvudreglerstorhet. ngkylare ngkylaren r placerad i ngdomen och kyler den verhettade ngan ngkylaren reglerar ngtemperaturen mellan primr- och sekundrverhettaren, som ovan Tryckreglering i eldstaden Vad regleras? Undertrycket i eldstaden. Varfr? Fr att uppn nskat undertryck i eldstaden. Hur? Dragreglering Dragregulatorn anpassar undertrycket som rkgasflkten stadkommer i eldstaden till det tryck med vilket luftflkten blser in frbrnningsluften s att nskat undertryck uppns i eldstaden. I strre anlggningar styrs varvtalet hos rkgasflkten eller instllningarna av rkgasflktens lpskovlar, I mindre anlggningar styrs ofta rkgasspjllet. 46. ngtrycket regleras genom att styra frbrnningen. Hur regleras detta i a. Oljeeldad panna (reglerar brnsletillfrseln.) b. Biobrnsleeldad panna (Vid snabba frlopp regleras ngtrycket primrt med hjlp av frbrnningsluftflderna in i pannan. 47. Vad menas med trekomponentreglering av vattenniv i domen? se 45 48. Hur mts salthalten i pannvatten on-line Mha. konduktivimeter - mtare av ledningsfrmgan 49. Jonbytare byter antingen kat (Me+)-joner eller an (X-) joner. Hur fungerar ett sk. blandfilter, och hur regenereras dessa filter? i blandfilter finns bde an- och katjunbytare blandade, vilket gr det till ett effektivt jonbytarfilter. Man regenererar filtret genom att frst separera an och katjonbytarna genom att dessa har olika densitet. Drefter tvttar man katjunbytaren med syra och anjunbytarna med lut.

50. Beskriv kort principen fr omvnd osmos. Man pressar vtskan genom ett semipermeabelt membran. Rent vatten gr igenom medan salt ej gr igenom. 51. Hur fr man bort olja ur pannvatten (mttliga mngder) Olja som har hamnat i pannvattnet separeras vanligen mekaniskt med flocculation. Man kan ven anvnda aktivt kol fr att adsorbera oljan. FLUIDISERING 1. Beskriv hur porositeten pverkas av fldeshastigheten inom fluidisering Porositeten minskar med kande fldeshastighet 2. Vad r skillnaden mellan homogen och heterogen fluidisering? 3. Hur kan man ka gaskapaciteten hos fluidbdden? I s kallade expanderade bddar kan gaskapaciteten kas genom att gashastigheten ocks kas. P s vis fljer partiklarna med gasfldet till en hgre grad. Partiklarna kan sedan terfras till bdden efter att de skiljts ut frn gaserna i en cyklon.