LINKPINGS UNIVERSITET Institutionen fr kultur och kommunikation Religionsvetenskap Kristendomens historia, uppsatskurs Kurskod 790G64 Hstterminen 2010

Per Nystrm

Inga Elisabeth Jansdotter

Ett exempel p dvala-predikande i Uppland 1858.

Handledare: Professor Kjell O. Lejon

Institutionen fr kultur och kommunikation 581 83 LINKPING

Seminariedatum 2011-01-12

Sprk Svenska/Swedish

Rapporttyp Examensarbete

ISRN-nummer LIU-IKK/REL-G-11/004-SE

Titel Inga Elisabeth Jansdotter Ett exempel p dvala-predikande i Uppland 1858 Title Inga Elisabeth Jansdotter An example of sleep-preaching in Uppland 1858 Frfattare Per Nystrm

Sammanfattning Dvala-predikande var ett fenomen som frekom inom extatiska vckelserrelser i Sverige och Finland vid slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Det var huvudsakligen kvinnor ifrn de lgre samhllsklasserna, men ibland ven barn som dvalapredikade. Dessa framfrde ofta sina budskap liggande i ett dvala-liknande tillstnd. I det hr arbetet presenteras en av dessa kvinnor, Inga Elisabeth Jansdotter, som levde i Uppland vid mitten av 1800-talet, samt det kllmaterial som finns tillgngligt om henne.

Abstract Sleep-preaching was a phenomenon that occurred in the ecstatic revival movement in Sweden and Finland at the end of the 1700s and in the 1800s. It was mainly women from the lower classes, but sometimes even children that was sleep-preaching. They made their messages often lying in a trance-like condition. This work will present one of these women, Inga Elisabeth Jansdotter, who lived in Uppland in the mid-1800s, as well as the source material available about her.

Nyckelord dvala-predikande, smn-predikande, ropare, ropar-rrelsen, prediko-sjukan, sleeping-preachers

Innehllsfrteckning
Inledning........................................................................................................3 Syfte och frgestllningar..........................................................................4 Avgrnsningar............................................................................................4 Kllmaterial................................................................................................5 Litteratur.....................................................................................................6 Metod.........................................................................................................7 Bakgrund.......................................................................................................8 Dvala-predikande.......................................................................................8 Ett samhlle i frndring............................................................................9 Lsarna.....................................................................................................10 Konventikelplakatets avskaffande............................................................11 Inga Elisabeth Jansdotter..........................................................................12 Barndom och uppvxt..............................................................................12 Dvala-predikan.........................................................................................13 Ryktet sprider sig.....................................................................................15 Ingas tal....................................................................................................15 Vad hnde sedan?.....................................................................................18 Smtryck och tidningsartiklar...................................................................19 Visionsberttelser och mirakelskrifter.....................................................20 Tidningar..................................................................................................20 Sundvallson..............................................................................................21 Wktaren..................................................................................................22 Motskrift...................................................................................................23 Gudeliga syner och uppenbarelser...........................................................25 vrigt material.........................................................................................26 Ngra frsk att frklara fenomenet........................................................28 Vad samtiden skrev..................................................................................28 En social protest.......................................................................................29 Dvala-predikande ur ett genusperspektiv.................................................30 Den religisa dimensionen.......................................................................31 Avslutning....................................................................................................32 Kll- och litteraturfrteckning..................................................................36 Kllor.......................................................................................................36 Litteratur...................................................................................................37 Bilaga (Ur Gudeliga syner och uppenbarelser)

Inledning
Under de sju a tta senaste weckorna wallfrdar en mngd personer till Tby i Faringe socken, fr att afhra predikningar och uppenbarelser af en derstdes warande sjuk tjenstepiga Inga Elisabeth Jansdotter, hwilken en gng hwarje dygn faller i en ddslik dwala, hwarunder hon antager snarlikhet med ett lik men hller andeliga tal, inlter sig uti religisa samtal samt rjer med en wiss divinatorisk frmga, vissa fr henne i friskt och vaket tillstnd frborgade omstndigheter... P detta stt inleds en artikel i tidningen Upsala den 30 mars 1858. Artikeln berttar hur en ung flicka, Inga Elisabeth Jansdotter ifrn Faringe by i Uppland, faller i ett slags dvala och under detta tillstnd liggande till sngs predikar. Den berttar ocks hur ryktet om flickan sprider sig i bygden och om hur folk vallfrdar dit fr att lyssna p hennes mrkvrdiga tal. Freteelsen r inte helt unik. ren 184043 hade en vckelserrelse dragit fram i delar av Smland och omgivande landskap. Denna extatiska rrelse kom att kallas ropar-rrelsen eller predikosjukan, eftersom mnga kvinnor, men ocks barn och unga mn i denna rrelse predikade i ett slags tillstnd av trans eller koma. Det gr att hitta exempel p dvala-predikande kvinnor (och mn) i svl sterbottens vckelserrelser, som hos Amishfolkets mennoniter. Hndelserna i Faringe vren 1858 resulterar i skriverier och en hftig debatt i en rad olika tidningar. Ingas predikningar trycks och ges ut i ett par mindre skrifter. ven en motskrift publiceras samma r. Vad r det som upprr samtiden och fr mnniskor att reagera s starkt? Nyfiken p dessa hndelser 1858, och p fenomenet dvala-predikan gav jag mig i kast med den hr uppsatsen. Det har varit ett spnnande arbete. Ett arbete som handlar om de sm mnniskornas berttelser i utkanten av historien.

Syfte och frgestllningar

Syftet med den hr uppsatsen r att redogra fr det material som redovisar hndelsefrloppet vad gller Inga Elisabeth Jansdotter och hennes dvala-predikande under vren 1858. Fljande frgestllningar kommer att ligga till grund fr detta arbete. Vilket material freligger om Inga Elisabeth Jansdotter, och hur kan det karaktriseras? Vad sger materialet om Inga Elisabeth Jansdotter och hennes liv? Varfr skapade Inga Elisabeth Jansdotters tal uppmrksamhet och debatt i samtidens tidningar? Fr att ytterligare belysa hndelserna i Faringe 1858 ska det ocks gras ngra nedslag i vad som skrivits om dvala-predikande. Ett par mjliga frklaringsmodeller av fenomenet dvala-predikan kommer att presenteras.

Avgrnsningar
Den hr uppsatsen berr ett fenomen som har getts mnga olika namn. Det har kallats dvala-predikande, smn-predikande, ropar-rrelsen eller predikosjukan. P engelska anvnds ofta termen sleeping preachers eller ecstasy-preachers.1 Ngra av de benmningar som anvnts har som vi senare ska se, haft tydlig politisk bakgrund och syfte.2 I denna uppsats anvnds begreppet dvala-predikan, som nrmare definieras i uppsatsens bakgrundsdel. Fenomenet brukar kopplas till extatiska vckelserrelser frn slutet av 1700-talet fram till brjan av 1900-talet. Frmst r dvala-predikande knt ifrn Sverige och Finland, men ocks ifrn Tyskland och Frankrike i mindre omfattning ett rhundrade tidigare.3 Det hr arbetet koncentrerar sig p en flicka i Uppland, Inga Elisabeth Jansdotter, som under en kortare tid 1858 fick stor uppmrksamhet som dvala-predikant. ven det samtida
1 2 3 Stjerna 2001 sid. 102 Aronsson 1990 sid. 26 Stjerna 2001 sid. 103

5 kllmaterial som freligger om henne r freml fr studium i uppsatsen.

Kllmaterial
Det primra kllmaterialet bestr av tre sm hften tryckta 1858, tidningsartiklar frn samma r, skrivelser frn Uppsala domkapitel samt uppgifter ur frsamlingarnas kyrkbcker och stiftets matriklar. Ngot sekundrt material om Inga Elisabeth Jansdotter finns inte utgivet. Dremot har det skrivits en del litteratur omkring fenomenet dvalapredikande, av vilka ngra arbeten kommer att redovisas lngre fram i uppsatsen. Tv av hftena om Inga Elisabeth Jansdotters liv r utgivna av Johan Olof Sundvallson, som var tidningsman och boktryckare i Uppsala vid den hr tiden. Dessa beskriver Ingas liv, hur hennes dvala-predikande gick till, och de innehller ocks ngra av hennes tal. Titlarna p hftena r: Jesu Christi Uppenbarelse af pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby by och Faringe socken Gudeliga syner och uppenbarelser under visionrt tillstnd underbarligen frunnade och deremellan i frommaste enfald framstllda af pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby by af Faringe socken Den tredje skriften r frfattad av Alfred Steinmetz, och r en motskrift mot de tv frsta. Hftet r utgivet av Anders Petter Landin, som var chefredaktr p Norrlandsposten i Gvle, en konkurrent till Sundvallsons tidning Upsala. Motskriftens titel r: Jesu Christi uppenbarelse sdan den r, Faringeboerna enkannerligen tillegnad. Samtida tidningar rapporterade en del om hndelserna i Faringe. I frsta hand r det tre tidningar som skriver om Inga Elisabeth Jansdotter; Tidningen Upsala som r ganska nystartad, Wktaren, tidning fr stat och kyrka, samt Norrlandsposten som trycks i Gvle. Dessutom frekommer notiser i ngra andra tidningar.4
4 Notiser om Inga Elisabeth Jansdotter gr ocks att finna i Folkets rst 3/4 1858 och 5/5 1858,

6 Som vrigt kllmaterial kan rknas Kronolnsmannen Sderlunds redogrelse fr hndelserna i Faringe viken inlmnades till konungens befallninghavare i Stockholms ln.5 I Uppsala domkapitels arkiv finns skrivelser angende pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby religisa fredrag.6 Dessutom gr det att finna kompletterande uppgifter i frsamlingarnas kyrkbcker och stiftets matriklar.

Litteratur
Omkring fenomenet dvala-predikande finns det en del litteratur skriven. I arbetet med den hr uppsatsen har i huvudsak tre arbeten anvnts; Peter Aronssons: Ropande pigor och lsande bnder: bidrag till tolkningen av de sociala och politiska dimensionerna av kianismen och roparrrelsen tv vckelserrelser fre 1850, Mia Hggbloms arbete Den heliga svagheten, handlingsmnster bland predikande kvinnor i det svenska riket under 1700-talets senare hlft, samt en artikel av Kirsi Stjerna Finnish Sleep-Preachers: An Example of Women's Spiritual Power, i tidskriften Nova Religio. Dessa tre r srskilt intressanta p grund av de olika utgngspunkter de har fr sina arbeten. Peter Aronsson skriver om roparrrelsen i Smland med omgivande landskap p 1840-talet. Han resonerar utifrn roparnas sociala bakgrund och anlgger ett socialhistoriskt perspektiv fr att frst rrelsen. Han gr ocks en politisk eller idhistorisk analys av den borgerliga offentligheten, av verhetens och myndigheternas reaktioner och bemtande av roparna.7 Mia Hggblom skriver om extatiska uttryck som handlingsmnster. Utifrn ett genusperspektiv studerar hon hur kvinnor, genom att anvnda sig av tidigare kodade och accepterade roller som till exempel profetissor och visionrer, skapar sig handlingsutrymme i ett samhlle dr ramar och grnser fr individens handlande och tankar r begrnsade. De rtta handlingsmnstren erbjd en mjlighet fr kvinnorna att
5 6 Jnkpingsposten 8/4 1858. ven i Aftonbladet ska notiser ha frekommit. Tidningen Upsala 4/5 1858 Uppsala domkapitel, Domkapitlets protokoll huvudserie, SE/ULA/11630/1/A I/150 (1859), bildid: C0074790_00017 (register) Uppsala domkapitel, Domkapitlets protokoll huvudserie, SE/ULA/11630/1/A I/149 (1858), bildid: C0074789_00049 (anteckning ang. skrivelse) Aronsson 1990 sid. 38 ff

7 fungera som predikanter.8 Kirsi Stjerna vill dessutom ta den personliga religisa upplevelsen p allvar och gr drfr jmfrelser med medeltida mystiker och viktorianska spiritualister.9

Metod
Uppsatsens utgngspunkt r en historiskt deskriptiv metod. Det r huvudsakligen primrmaterialet som presenteras. Mlet r att beskriva hndelserna som de var utifrn de frutsttningar som materialet och tiden ger. Detta arbete innehller naturligtvis ett hermeneutiskt element, dr materialet tolkas och analyseras fr att frstelse skall skapas. Till att brja med tecknas en bakgrund till hndelserna 1858, dr den tid och den milj som mnniskorna d levde i kortfattat beskrivs. Fenomenet dvala-predikande presenteras. Begreppet lsare terkommer ofta i arbetet och behver drfr definieras. En annan viktig hndelse r 1858 r riksdagens beslut om upphvandet av konventikelfrordningen frn 1726. Ocks denna process r en del av hndelsernas bakgrund. Med kllmaterialet som utgngspunkt skissas sedan en bild av vem Inga Elisabeth Jansdotter var, vad som hnde henne, och vad hon sa i sina predikningar och tal. Under rubriken smskrifter och tidningsartiklar behandlas det kllmaterial som finns att tillg om Inga Elisabeth Jansdotter. Artikelfrfattare och utgivare av smtrycken presenteras i arbetet med att ska samband och motiv bakom tidningarnas skriverier. Den sista delen av uppsatsen r en kort genomgng av den litteratur om dvalapredikande som anvnts i denna uppsats. Syftet med litteraturstudiet r att f kad frstelse fr hndelserna i Faringe.

8 9

Hggblom 2006, sid.137f Stjerna 2001, sid. 108

Bakgrund
Mitten av 1800-talet var den stora vckelserrelsens tid i Sverige. Det var ocks en tid d liberala ider brjade spridas och krav p kad religionsfrihet kom att stllas. Fr att ge en bakgrund till hndelserna i Faringe vren 1858 ska hr till att brja med tecknas en bild av vad dvala-predikande r och i vilken tid och milj det frekom.

Dvala-predikande
Extatiska drag har ofta varit vanliga i vckelserrelser. Ett speciellt fenomen r de s kallade dvala-predikanterna eller smn-predikanterna. Freteelsen har kunnat pvisas hos camisarderna vid mitten av 1600-talet och bland de radikala pietisterna i Tyskland vid 1700-talets brjan.10 I slutet av samma sekel frekom den bland lsarna i Norrland.11 Och ren 18411843 gick den s kallade predikosjukan eller ropar-rrelsen fram som en epidemi ver Smland och angrnsande landskap.12 Ropar-rrelsen var en rrelse bland de allra fattigaste, bland pigor, drngar, torpare och smbrukare.13 Det var en rrelse utan ngra starka ledare. Ofta var det kvinnor, ibland ungdomar eller till och med barn som "ropade". Under extatiska mten predikade de liksom frsatta i kramp eller dvala, mot hgfrd och mot dryckenskap och mot tidens lastbara leverne.14 Srskilt uppmrksammade har de smnpredikanter blivit som frekom i Finland frn slutet av 1700-talet och under 1800-talet.15 Sleeping preachers finns ocks omnmnda frn omkring r 1870 bland Amish och Mennoniter i Amerika. En sjlvstndig frsamling bildades i Illinois 1907 av en av de mest betydande smn-predikanterna, J. D. Kauffman. Rrelsen spred sig och idag finns frsamlingar i flera av USAs delstater. Dessa
10 Svensk Uppslagsbok (1955 rs upplaga): Smnpredikanter 11 Se: Hasselberg, Carl J. E. 1919, Norrlndskt fromhetslif p sjuttonhundra-talet, och: Ericsson, Tom. 1948, Prster, predikare och profeter: lseriet i vre Norrland 18001850 12 Jarlert sid. 86f 13 Aronsson 1990, sid. 27f 14 Aronsson 1990 sid. 25ff 15 Se Kirsi Stjerna; Finnish Sleep-Preachers: An Example of Women's Spiritual Power

9 frsamlingar kallar sig The Sleeping Preachers Amish.16 Men ven tidigare fall av smnpredikan i Amerika har frekommit.17 Nr det gller hur predikandet i det trans-liknande tillstndet gick till, s r skildringarna ofta slende lika varandra. Svensk Uppslagsbok frn 1955 beskriver predikosjukan som en extatisk freteelse, som bestr i att ett religist budskap, vanligen hot om straff och maning till bot, framfrs under dvalliknande hnryckning, ibland tfljt av krampanfall.18

Ett samhlle i frndring

Dvala-predikandet r i huvudsak r starkt frknippad med vckelserrelserna frn slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Det var en tid d samhllet genomgick stora frndringar. Nstan alla mnniskor levde fortfarande p landsbygden, men skiftesreformerna frndrade landsbygdens geografiska och sociala struktur. Gamla bygemenskaper splittrades. Det tidiga 1800-talet var fortfarande prglat av stor fattigdom och brnnvinsdrickandet var utbrett.19 Men vid mitten av 1800-talet var Sverige ett samhlle dr mycket hll p att frndras. Industrialisering framfr allt inom nringarna jrn och skog hade pbrjats. Jrnvgar knt ihop landet och gjorde att det var mjligt att resa p ett annat stt n tidigare. Befolkningskning ledde till inflyttning till stderna och en begynnande emigrering. Kontakterna med omvrlden kade. Folkskolereformen 1842 ledde till att folk blev mer lskunniga. Stigande lner gjorde det mjligt att kpa bcker, och i stderna brjade det ges ut tidningar. Allt detta gjorde att nya rrelser i samhllet kunde uppst. Kolportrer reste runt och predikade och dpte. Mitten av 1800-talet var den svenska folkvckelsens genombrottstid.20

16 Robinson 2004, The Amish: History in the U.S. and Canada: 1700 to now 17 Se t.ex. Mais 1814 The suprising case of Rachel Baker who prays and preaches in her sleep. Hftet p 34 sidor kan ses som en Amerikansk motsvarighet till de skrifter som trycktes om Inga Elisabeth Jansdotter. Innehllet bestr av introduktion, sjukdomsbeskrivning, vittnesskildringar, dessutom terges ngot av det som predikades. 18 Svensk Uppslagsbok (1955 rs upplaga): Smnpredikanter 19 Elgeskog 1950, sid. 54 ff 20 Jarlert 2001, sid. 188ff

10

Lsarna
Vckelsefolket gick ofta under namnet lsarna.21 I smskrifterna och tidningsartiklarna som utgr kllmaterialet talas det vid upprepade tillfllen om lsarna. Det handlar d om mnniskor som var berrda av de vckelserrelser som drog fram vid denna tid. Drfr kommer i den hr uppsatsen begreppet lsare att anvnds fr att beteckna de mnniskor som levde och verkade i dessa vckelserrelser. Vckelsen var bde inomkyrklig och frikyrklig. 1853 bildades den Evangeliska alliansen i Sverige med uppgift att snda ut inre-missionrer i landet, och med traktatspridning p programmet.22 Stor betydelse fr den s kallade nyevangelismen hade C .O. Rosenius. Hans tidning Pietisten spreds ver hela landet och blev en av den tidens mest lsta tidning.23 Missionsfreningar bildades runt om i landet. Kolportrer reste runt, delade ut traktater och missionerade.24 Folket inom nyevangelismen bildade 1856 Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. EFS kom att stanna kvar inom Svenska kyrkan som en lgkyrklig rrelse.25 Det frsta knda baptistdopet i Sverige frrttades 1847.26 1856 bildades Stockholms missionsfrening, vilken kom att verka ver hela landet. Freningen var baptistiskt orienterad och fick std frn den amerikanska nordstatsbaptismen. Vid dess bildande fanns det nio baptistfrsamlingar i Sverige, men redan 1857 hade siffran stigit till 45 frsamlingar med ca 2100 medlemmar.27 De nya rrelserna vckte oro och blev kritiserade, bde av myndigheter och i den nya offentligheten som tidningarna innebar. Man ansg att de nya iderna kunde Intrnga i en fredlig frsamling, sarga samveten, upplsa familjeband, vertrda lagarna och frleda svaga, enfaldiga mnniskor. De kunde innebra ett mot samhllsordningen fientligt tankestt.28 Tidningarna var ofta kritiska mot de nya rrelserna. Detta gllde svl den
21 22 23 24 25 26 27 28 Jarlert sid. 73ff Jarlert 2001, sid. 40 Jarlert 2001, sid. 108 Jarlert 2001, sid. 56ff Bexell 2003 sid. 73 Jarlert 2001, sid. 104 Jarlert 2001, sid. 42 Rodn 1941, sid. 491ff

11 konservativa som den liberala pressen. Hur tonen ofta kunde lta terspeglas i ngra rader av en artikel ur Folkets Rst; Vederdparnas verksamhet har nu fven spridt sig till Waksala och angrnsande socknar utmed Upsala, d snart nog ingen socken inom riket torde finnas, der ej deras frikyrkliga lror funnit apostlar, n i skolmstare, n i skrddare, n i djurlkare och frlupna studenter m.fl. lttingar och dagdrifvare, som otvifvelaktigt hade sin rtta plats p arbetshus, om blott sdana i tillrcklig mngd funnes.29

Konventikelplakatets avskaffande
Samtidigt hjdes rster fr strre frihet i religionsutvning och kritik mot gllande lagstiftning. Srskilt emot den frordning som kallades konventikelplakatet. Detta var en frordning frn 1726 som frbjd privata religisa sammankomster. I riksdagen 1856/58 behandlades denna frga. Det var kung Oskar I som i sitt trontal 1856 hade tagit upp mnet. I talet utlovades en proposition om konventikel- och religionsfrihet. Dr sades bland annat att de lagbud, som hindrade religionsfrihet och fri andaktsvning, borde frsvinna.30 Andra upplevde dock dessa nya rrelser som ett hot. Man var rdd att de nya rrelserna skulle skapa kaos och oordning bland befolkningen och fr att de kunde splittra och skada samhllet. Man menade att de nya lrorna menligt kunde pverka mnniskors psykiska och fysiska hlsa. Se till exempel kronolnsman P.J. Pihls skrivelse till Konungens befallningshavande i Linkping 1854 dr han anhller om tal mot en Hejdenberg p grund av dennes frnekande av den rena evangeliska lran, gckeri med den allmnna gudstjnsten, Guds ord och sakramenten samt uppmaningar till trots emot all werdslig fverhet, eller med andra ord till myteri och uppror".31 En aktuell och brnnhet frga 1858 var allts frgan om de s kallade lsarna. Kampen om konventikelplakatet pgick fr fullt i riksdagen. Krav p religionsfrihet stlldes mot
29 Folkets Rst 27/3 1858 30 Pernestrand 2008, Om Konventikelplakatets avveckling. Debatten inom och utanfr riksdagen 1823 1858 31 Rodn 1941 sid. 497ff

12 rdsla fr nya rrelser. De nya tidningsredaktrerna stod mitt i allt detta med sin nskan att pverka opinioner och frsk att finna lsare, ofta genom personangrepp eller skriverier av mer eller mindre sensationellt slag. Det r mitt i denna tid som hndelserna i det hr arbetet utspelar sig. Det som skedde mste drfr ses till bakgrund av den debatt om lsare och religionsfrihet som pgick.

Inga Elisabeth Jansdotter

S gott som varje dag under tv mnader 1858 predikar pigan Inga Elisabeth Jansdotter ifrn Tby by i Faringe socken i Uppland liggande i ett kataleptiskt tillstnd av dvala. Allt eftersom ryktet om detta sprider sig samlas stora hrarskaror fr att uppleva denna mrkvrdighet. Men vem var hon? Vad var det som satte igng det hela? Vad ville hon sga?

Barndom och uppvxt

Sndagen den 28 juni 1835 fds Inga Elisabeth Jansdotter i Edinge i Tuna socken i Uppland. I frsamlingens fdelsebok str det fdd 28 juni, dotter: Inga-Lisa. Frldrarna r torparen Jan Andersson och hans hustru Brita Catharina Ersdotter, som d r 32 r. Inga r deras tredje barn.32 Sundvallson beskriver frldrarna som dagsverksfolk. Sommaren 1851, nr Inga r 16 r, fr hon tjnst som piga i Tby i grannsocknen Faringe. Hon r uppskattad dr, och hon fr berm fr det arbete hon utfr.33 Sundvallson beskriver Inga som vek, spd och liten till vxten, ljushrig, blgd, frisk och godmogen. Hon har ett flrdlst och behagligt, nstan barnsligt utseende, och hon talar enkelt och okonstlat p allmogens vis. Hon tycks bde vara temperamentsfull och samtidigt lite melankolisk. Hon har livlig fantasi och r knslosam och innerlig.34
32 Tuna kyrkoarkiv (C-ln), Fdelse- och dopbcker, SE/ULA/11605/C/6 (18301860), bildid: C0005181_00017 Tuna kyrkoarkiv (C-ln), Husfrhrslngder, SE/ULA/11605/A I/10 (18311836), bildid: C0005162_00091 33 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 23 34 Ibid

13 P grden frlskar hon sig efter en i en av drngarna, Erik Jansson, och de fr ett barn tillsammans.35 Men som det str; fstmannen vergav Inga och sknkte en annan sin mhet.36 Detta r givetvis svrt fr Inga. Juldagen 1856 fder Inga s en dotter. Hon kallar henne Erika Elisabeth. Inga drabbas dock av nnu en stor sorg nr barnet bara efter tre veckor i brjan av januari 1857 avlider. Inga r d 21 r gammal, och flyttar nu hem till frldrarna i Tuna ngra mnader fr att f std av dem, och fr att hjlpa till i hemmet. Inga r ledsen, men frsamlingens prst besker henne och frsker med skriftens ord och anda intala trst i den trstlsa sjlen. Han har viss framgng i detta fr under vren verkar det som om hon brjar kunna se ljus i sin frtvivlans mrker.37 Under sommaren kan hon tillflligt f tjnst p en annan grd i Faringe. Men vid oktoberflyttningen blir hon tvungen att tervnda till Tby, denna gng som piga hos sin fre detta husbondes bror; rusthllaren Per Persson. Brderna bor p samma grd, visserligen i skilda hus, men eftersom den drng som gjorde henne med barn fortfarande arbetar kvar p grden, kan tjnstefolket inte undvika att trffas. Inga finner dock sin gamle vn frnsttande och hatfull, vilket plgar henne. Och hon har som det str, inte en glad stund under hela hsten.38

Dvala-predikan
Inga tycks under hsten komma i religisa grubblerier och besker vid ngra tillfllen konventiklar. De personer som samlas till dessa konventiklar kallar sig lsare, och Inga samtalar med dessa. Vad som sgs vet vi inte, men Inga tycks ha kommit p kant med dem.39 Inga kallar lsarna bland annat fr sjlvrttfrdiga och uppblsta. Hon frdmer dem senare i sina tal, och r bekymrad ver deras frlsning.40 Under jultiden och drefter tycks livet allt tyngre fr Inga, och p kvllen mndagen den frsta februari 1858 mitt under pgende arbete kommer Ingas frsta anfall d hon utan
35 36 37 38 39 40 Faringe kyrkoarkiv, Husfrhrslngder, SE/ULA/10240/A I/12 (18561860), bildid: C0047400_00022 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 24 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 27 Ibid Tidningen Upsala 30 april 1858 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 46

14 fregende illamende fll sansls och styf i den sng hon hll p att bdda. Stel, blek, och ej kontaktbar blir hon liggande p sngen. Endast lpparna rr sig ljudlst som i bn. S smningom gr anfallet ver, och hon berttar d om vad hon skdat d hon gtt bort.41 Dessa syner uppenbarade fr henne egentligen himmelens under och de aflidnes tillstnd efter dden, S tyckte hon sig skda himmelen ppen och alla dess herrligheter, ssom de yttersta tingen beskrifwas i vr religions urkunder och lrobcker.42 Komministern i Knutby och Faringe hette vid den hr tiden Erik Colln. Han kom att ha viss betydelse i den hr historien. Erik var fdd i Thorstuna 1807, dr fadern var bonde. Efter att ha varit viceskolmstare i sthammar ett tag blev han prstvigd 1833. Han tjnstgjorde ngra r i Harg och gifte sig dr med Mathilda Forssten, fretrdarens ldsta dotter innan han flyttade till Faringe frsamling 1855.43 Eftersom man p grden tror att Inga ftt slag blir komminister Erik Colln kallad dit fr att ge Inga nattvarden. Colln gr bedmningen att Inga r sjuk, dock inte livshotande, och skickar drfr efter engelskt salt frn prstgrden till henne. Han vill ocks att lkare ska tillkallas och att hon skall derltas. Eftersom Inga fr nya anfall varje dag terkommer Erik regelbundet till huset. Ibland r Inga tyst under anfallen men allt oftare ber och talar hon hgt. Hon gr det med frvnande ltthet. Hon ber frbner, berttar om vad hon i anden skdat och uppmanar till tro, gudaktighet och krlek. I Uppsala rkestifts Herdaminne berttas hur Colln tog den s kallade Faringe-flickan Inga Jansdotter i frsvar, nr hon upptrdde med sina syner och profetior. Dr nmns ocks att han medverkade i en skrift med samma syfte. Man skriver i herdaminnet att Colln fick lida mycket obehag fr sitt stllningstagande i denna sak. Erik Colln beskrivs annars som en ansprksls och plikttrogen fridens och krlekens man, en af de stilla i landet.44

41 42 43 44

Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 27 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 16f Erkestiftets Matrikel 1860 sid. 18 Nystrm, Ludvig; Uppsala rkestifts Herdaminne Fjrde delen, Upsala 1893, sid. 384

15

Ryktet sprider sig

P bygden sprider sig ryktet om den sjuka flickan, och allt fler nyfikna kommer fr att se och hra henne tala i detta tillstnd. Till sist trngs s mycket folk utanfr grden varje dag att Colln den frsta mars tar med Inga till prstgrden. Efter att ha ftt terhmta sig dr en vecka flyttar hon tillbaka till grden igen. Men terigen samlas mycket folk var dag fr att hra Inga. Inga brjar nu flytta runt i byns grdar fr att frska gmma sig hos vnner, samtidigt som anfallen fortstter tv till tre gnger om dagen. Den 18 mars 1858 nedtecknas Ingas syner. Vem det r som ligger bakom detta framgr inte klart. Det kan vara Sundvallson sjlv som ntts av ryktet om vad som hnder i Faringe, eller ngon annan som tycker att Ingas tal br g i tryck. Inga fr nu under ngra veckor en irrande tillvaro mellan grdarna. I denna situation nr ryktet sprider sig allt mer, och nr man oroar sig fr hur folkets uppmrksamhet ska pverka Inga, rdslr Colln med sockennmndens ordfrande om mjligheten att hmta medel ur fattigkassan fr att bekosta att ta in Inga p sjukhus i Stockholm eller Uppsala. De r verens om att detta br ske, men frslaget behver aldrig genomfras, fr Ingas anfall upphr nu lika pltsligt som de kommit.45 Efter pskaftonen den tredje april 1858 blir det inga mer anfall. Det r samma dag som tidningen Upsala annonserar att den lilla skriften med Ingas uppenbarelser finns att kpa. Inga tergr till arbetet hos sin husbonde och endast vid ytterligare ett tillflle fr hon ett nytt anfall. Det r mndagen den 19 april. Dagen fre dess hade Inga varit med p ett barns begravning, och man frmodar att anfallet berodde p den rrelse som detta stadkom hos Inga. Sedan upphr anfallen helt.46

Ingas tal
Mina lskade Christendomssyskon... S inleder Inga Elisabeth de predikningar som finns nedtecknade. Men vad var det hon berttade? Vad ville hon sga? Sundvallson skriver att
45 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 31 46 Ibid

16 hennes tal mycket liknade en vanlig predikan med kristelig vckelse, trst och frmaning. Alltsomoftast anvnde hon bibliska bilder och talestt.47 Hennes tal brukade brja med bner och frbner, varefter hon vergick till uppmaningar om gudaktighet, tro p det uppenbarade ordet samt krlek till Gud och nstan. Hon berttar att hon under sin bortgng upplevde hur hon kom till Guds rike och dr blev mtt av en lskad varelse hennes avlidna spda barn som rckte henne livets krona. En ngel ledde henne sedan fram infr Guds tron. Dr fick hon stmma in i den himmelska sngen, delta med himmelens nglar i deras gldjedans, dricka av livets vatten och vara med och uppleva hur den himmelska nattvarden firades.48 I himmelen kunde hon ocks knna igen ansiktena av flera tidigare avlidna frn hembygden. Hon berttar att hon sg hur var och en i himmelen fick motta en palm med sitt namn inskrivet (Hon kallar bckerna i himlen fr palmer). Alla hade i himlen ett rum frberett dr det fanns vita klder och palmer att sjunga ur. Infr Guds ansikte ber hon fr sin egen och alla mnniskors frlsning och frmanar alla att aldrig glmma att Herren str med utstrckta armar hela lifwets dag igenom och tillbjuder menniskan sin nd.49 S ber hon och frmanar alla som lyssnar att ta sig tillvara fr uppstliga synder som lgnaktigt tal, svordomar, hgfrd, dryckenskap och vrede. Men framfr allt uppmanar hon var och en att ta sig tillvara fr de falska profeter som uppkommit till att frfra mnniskor.50 Med de falska profeterna menar hon lsarna. Inga terkommer gng p gng till detta, och det r ocks dessa uttalanden som gr att det blir reaktioner p hennes tal i form av tidningsartiklar. I ett avseende skiljer sig Ingas tal ifrn mycket av den samtida frkunnelsen. Ingas tal r genomgende mycket ljusa och positiva i tonen. lsker hwarannan inbrdes med rent hjrta och med all mjlig wnskap och krlek, samt warer glade med hwarandra, ty det r Guds wilja att menniskorna bemta hwarandra med wnskap och
47 48 49 50 Jansdotter 1858, Jesu Christi uppenbarelse sid. 6 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 11,17 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 51 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 52ff

17 krlek samt gldjas med hwarandra.51 Mnga predikningar, speciellt inom lsartraditionen betonade vid den hr tiden starkt synden och skulden. Akiander beskriver ett mte dr pigan Sara Jakobsdotter dvalapredikar i Kurikka frsamling p 1770-talet; Hr sgs intet annat n lag, dom, frbannelse och frdmelse. Och ju mera de kunde genom hftiga tbrder uttrtta sig, ju behagligare i deras tycke var deras bttringskamp. Hr taltes mera om Mosen n om Christum.52 Inga kritiserades av samtiden fr att hon inte talade tillrckligt om synd och frdmelse i sin frkunnelse. Om bttring och omvndelse frekommer i hennes frmaningar inte ett ord. men desto mera om rttigheten och skyldigheten att njuta av livets njen och frlustelser.53 Inga talade hellre om hur hrligt det skulle bli i himmelen, och menade att bara man trodde p Gud och hans uppenbarade ord s ska man f del i detta. Derfre beder jag eder af innerligt hjerta, att I skolen tro Herrans uppenbarelse, s skolen I f inkomma i Guds rike och taga de palmer utaf Herrans hand...54 Det finns en berttelse som terges av Ingas kritiker. Det r berttelsen om en 70-rig gumma som kom till Inga bedrvad ver sina synder, och som fick rdet att beska en dansstuga och delta ngot i vrldsliga njen.55 Man fr visserligen vara frsiktig med att dra slutsatser utifrn historien eftersom Colln menar att den bara r en mklig och muntrande dikt.56 Men om man tnker sig att det trots allt ligger ngot bakom historien, s kanske den nd sger ngot om Inga. Det tycks nmligen finnas en livsbejakande sida hos Inga som till exempel tar sig uttryck i den ljusa och positiva ton som finns i hennes tal. Nr det gller vad Inga anser om mer vrldsliga njen skriver Colln att Inga yttrar sig om dansen, att, ssom en oskyldig lek, r han inte skadlig Denna livsbejakande attityd verkar ha retat en del personer i hennes omgivning. I det brev Svar till lsare som terges i Gudeliga syner och uppenbarelser
51 52 53 54 55 56 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 51 Akiander 1859, sid. 108f Wktaren, tidning fr kyrka och stat, 10/4 1858, Ett okristligt swrmeri Jansdotter, Jesu Christi uppenbarelse 1858, sid. 12 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 36 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 36

18 skrivs om Inga att: Hon bjuder och befaller hwad oss Guds ord lrer, men frbjuder icke heller hwad Guds ord ej frbjuder, ssom oskyldiga lekar och dans utan synd. Ssom Gud har inlagt i hwarje skapad warelses natur att leka, ssom hos kreatur och spda barn, s frbjuder ej heller Gud i sitt heliga ord sina barn att leka och wara glade i Gudi; ty sger han: gldjens med dem som glade ro. Icke heller frbjuder han ndtorftigt bruk af jordens hfwor, emedan Gud ej i sitt ord det frbjuder.57 Man fr komma ihg att det inte r Inga sjlv som skrivit brevet Svar till lsare, ven om hon psts ha godknt dess innehll. Allt som skrevs om Inga hade ngot syfte. Motivet kunde vara att slja mnga smskrifter, eller s handlade det om att antingen kritisera henne eller frsvara henne. I ngon mn skulle man kunna se Ingas tal som en protest mot en frdmande omgivning. Men fast de hafwa frdmt mig och hafwa s mycket ondt emot mig, s beder jag nnu Gud mer och mer dagligen, att de nnu skola blifwa styrkte i tron... Menniskan frstr icke hwad jag hafwer frkunnat fr dem, ty det r mngen som hafwer sagt, att jag gjort mig sjelf rttfrdig. Men Gud han r mitt wittne hwad jag sett och hrt af honom.58

Vad hnde sedan?

Vad blir det av Inga Elisabeth Jansdotter efter det att synerna avtagit? 1861 dyker hennes namn upp i Faringe vigsellngd. Hon str d skriven ssom bosatt i prstgrden.59 Kanske har hon flyttat ver dit fr att tjnstgra som piga dr. Hon gifter sig den 22 september samma r med korpralen Karl Peter Lund frn Fasterna frsamling vid sjn Skedviken nordvst om Rimbo. De bostter sig i ett soldattorp dr tillhrande Warleda rote i Fasterna och Inga blir skriven dr den sjtte november 1861.60 Lund var Karl Peters soldatnamn. Hans familjenamn var frn brjan Ekstrm och fadern var skomakare.61 I soldatregistret finns han inskriven som Karl Petter. Soldatnamnet Lund
57 58 59 60 61 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 57 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 42 Faringe kyrkoarkiv, Fdelse- och dopbcker, SEULA10240C4 (17901861), bildid C0047410_00204 Fasterna kyrkoarkiv, Flyttningslngder, SE/SSA/1505/B/2 (18611884), bildid: 00037809_00005 Fasterna kyrkoarkiv, Husfrhrslngder, SE/SSA/1505/A I/12 (18611865), bildid: 00037795_00235

19 kom s smningom att bli svl Ingas som deras barns efternamn. Karl Peter var Korpral vid Hundra hrads kompani vid Upplands regemente. Han hrde till rote 146 Medevi i Fasterna.62 Under ren 18621867 fick Karl Peter och Inga fyra barn, Karl-Gustav, Anna, Alfred och Hilma.63 Alfred skulle s smningom bli soldat som sin far. Han fick d namnet Trff.64 1876 fick paret ett sladdbarn, en dotter som fick heta Karolina. Hon skulle dock bara komma att leva i tv r. Den 24 april 1878 dog Karolina i scharlakansfeber.65 I Karl Peter Lunds soldatakter frn Hundra hrads kompani kallas hans hustru till att brja med fr Maja Elisabet Jansdotter.66 Och i Fasterna husfrhrslngder skrivs hon en period som Inga Charlotta Jansdotter. Kyrkoherde Johan Fredrik Westin i Fasterna tar dock kontakt med prsten i Tuna, rttar i husfrhrslngden och skriver Inga-Lisa Jansdotter, precis som det stod i hennes fdelsebok.67 Han gr ocks en anteckning om Inga; "Hysterisk. Hade i ungdomen syner, f.d. Faringeflickan/Faringepigan".68 Detta r den enda notisen i kyrkbckerna om det som hnde i Faringe vren 1858. r 1885 flyttar familjen till Karlsund, Ubby Rote. Alfred r arbetare och rekryt men flyttar hemifrn 1887. Hilma flyttar 1888. Alla barnen har till sist flyttat ut. 1905 skrivs Karl Petter som fre detta korpral. Den 18 december 1913 dr Karl Petter. Inga Lisa lever till den 18 juni 1915 och blir nstan 80 r gammal.69

Smtryck och tidningsartiklar

Inga Elisabeth Jansdotters dvala-predikande i Faringe vckte stor uppmrksamhet. Det drjde inte lnge frrn det uppmrksammades i pressen. En artikel i tidningen Upsala i
62 63 64 65 66 67 68 69 Soldatregistret i Uppland Akt/Torp nr UR-05-0146-1861 Fasterna kyrkoarkiv, Husfrhrslngder, SE/SSA/1505/A I/13 (18661870), bildid: 00037796_00280 Soldatregistret i Uppland Akt/Torp nr UR-05-0040-1887 Soldatregistret i Uppland Akt/Torp nr UR-05-0043-1889 Soldatregistret i Uppland Akt/Torp nr UR-05-0015-1858 Fasterna kyrkoarkiv, Husfrhrslngder, SE/SSA/1505/A I/16 (18811889), bildid: 00037799_00263 Fasterna kyrkoarkiv, Husfrhrslngder, SE/SSA/1505/A I/16 (18811889), bildid: 00037799_00181 Fasterna kyrkoarkiv, Frsamlingsbcker. Bunden serie, SE/SSA/1505/A I/I2 (1905-1918), bildid: 00037802_00330

20 slutet av mars 1858 stter fart p debatten. Artiklar och smtryck publiceras drefter utifrn olika avsikter. Hr nedan beskrivs materialet i huvudsak i kronologisk ordning. Frfattare och utgivare presenteras med syftet att ska motiv och stllningstaganden i diskussionen.

Visionsberttelser och mirakelskrifter

Uppgifterna om Inga Elisabeth Jansdotters liv finns frmst att hmta i tre sm skrifter som trycktes i samband med att hon hade sina uppenbarelser vren 1858. Smhftena kan sgas tillhra en litteraturgenre som var ganska vanlig vid den hr tiden. Frlggare och kolportrer hade upptckt att visionsberttelser och berttelser om till exempel predikande pigor och andra mirakel var ett storsljande material.70 Kring dessa visionsberttelser och mirakelskrifter uppstod ofta en offentlig debatt dr protester och svarsskrifter angende budskapets kthet och visionrens auktoritet publicerades. Ocks frbud och rttsliga ingrepp mot visionrerna brukade offentliggras genom pamfletter och smtryck. Smskrifterna kan drfr lsas som tendentisa mirakelberttelser som skulle ha genomslagskraft och vara storsljare, eller som frsvarsskrifter av anhngare och vnner.71

Tidningar
Dessutom finns material att hmta i samtida tidningar. Det r i frsta hand tre tidningar som skriver om Inga Elisabeth Jandotter; Tidningen Upsala som r ganska nystartad, Norrlandsposten som trycks i Gvle, och Wktaren - tidning fr stat och kyrka. Dessa tidningar har olika karaktr och inriktning. Drfr behver de presenteras lite nrmare. Utgivningen av de sm hftena och tidningarnas artiklar hnger nra samman med varandra. Redan frn brjan verkar det funnits tv viktiga skl till att tidningar grundades. Det ena
70 Hggblom 2006, sid. 104. Exempel p ngra titlar: Kort underrttelse om den p Sdermalm predikande pigan Karin Pehrsdotter jmte utdrag af ngra hennes predikningar (Stockholm 1773), Handlingar angende den predikande pigan Carin Persdotter frn Nerike och Hardemo socken (Stockholm 1773), Berttelse om pigan Sigrid Nilsdotters, frn Sunnerby frsamling i Skaraborgs ln, besynnerliga tilstnd och sjuklighet (Gvle 1771) 71 Hggblom 2006 sid. 105

21 var ekonomiskt. Lyckskare hoppades gra snabba pengar, men lyckades inte alltid. Det andra sklet var idealism, tidningen ville sprida garnas ider till en lsekrets, det kunde rra sig om nykterhet, tullfrihet, konservatism, liberalism eller socialism.72 Tiden efter 1850 kom att bli viktig fr tidningsmakarna. De svenska lnerna steg och folk fick rd att hlla en tidning. Folkskolan hade gjort svenskarna lskunniga. Tekniska nyheter som jrnvgar, telegraf och modernare pressar gjorde att nyheter kunde spridas snabbare. Opinionsbildning hade brjat bli viktig i den politiska utvecklingen.73

Sundvallson
Det frsta lilla hftet gavs ut av en tidningsman Sundvallson i Uppsala. Skriften r p tolv sidor och har titeln Jesu Christi Uppenbarelse af pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby by och Faringe socken. Frordet utgrs av en artikel publicerad den 30 mars 1858 i tidningen Upsala. Drefter fljer Ingas tal nedtecknade den 18 mars samma r. Johan Olof Sundvallson var en stridbar person i 1850-talets Uppsala. Han var tidningsman, boktryckare, handelsman och politiker.74 r 1851, medan han nnu var student, kpte Sundvallson den d ganska nystartade tidningen Upsala. Under Sundvallsons ledning gnade sig tidningen i stor utstrckning t att hudflnga de mktiga i staden. Sundvallson var i huvudsak konservativ och ville i nstan alla sammanhang ha s f frndringar som mjligt i samhllet.75 Tidningen Upsala hade ocks stor spridning p den upplndska landsbygden.76 Genom Sundvallsons ofta grova personliga angrepp p de han inte gillade, vann han och hans tidning inte bara lsekretsens uppmrksamhet utan ocks en utbredd popularitet hos de breda folklagren. Sundvallson rapporterar till exempel i tidningen med uppenbar ovilja om hur lsarrrelsen sprider sig i Uppland.77 Inom den akademiska vrlden sg man dock p

72 Hartung 2000, Intressant vstsvensk tidningshistoria under 250 r 73 Milld 2008, Dagstidningar 74 Erikson 1963, sid. 179f, Wikipedia 2010, J. O. Sundvallson, http://sv.wikipedia.org/wiki/J._O._Sundvallson (2011-01-02) 75 Agius 2006, Industristaden Uppsala 76 Lundstedt 1902, Sveriges periodiska litteratur Del III, Post:1298 77 Se tex. artikeln om lsareprsten Landgren i Tidningen Upsala Fredagen den 7 maj 1858

22 Sundvallson med skepsis. 78 Det finns en intressant skillnad mellan den frsta och den andra upplagan av den lilla skriften. Den andra upplagan av Jesu Christi uppenbarelse har ett tillgg som inte fanns med i den frsta; Fljande bibelstllen i nya testamentet hafwa blifwit mig uppenbarade, ssom syftande p och handlande om sjlfrttfrdige och uppblste lsare.79 I de verser som anges kan man lsa om mnniskorna i de sista dagarna och avfall under den terstende tiden.80 Hr spetsar Sundvallson till angreppet p Lsarna. Den andra upplagan saknar ocks det undertecknande av uppenbarelsen som avslutar upplaga ett; Wnligt tecknar Inga Elisabeth Jansdotter. Man kan tnka att det r Sundvallson som gjort frndringar i texten och drfr plockat bort underskriften.

Wktaren
Reaktionen p utgivandet av det lilla hftet lter inte vnta p sig. Frmst r det Wktaren, tidning fr kyrka och stat som kritiserar Sundvallson och frdmer innehllet i skriften i en lng artikel.81 Tidningen Wktaren hade en utprglat kyrkligt kristlig inriktning. Den uppsattes 1853 av Friherre Johan August Posse.82 Politiskt sett var Wktaren konservativ, men nr det gllde religisa frgor var den liberal och hade en opinionsbildande funktion i nyevangelisk anda.83 Sundvallson kallar till och med tidningen
78 Agius 2007, Upsala ("Nollan"), Agius 2006, Industristaden Uppsala I ett samtida studentspex karaktriseras Sundvallson som en person som r inblandad i det mesta som hnder i staden vid den hr tiden. Han beskrivs ocks som en man med vl utvecklat sinne fr affrer; Sundvallson sedan, en sttlig karl - och med hufvud p kpet. I hvarendaste frga har - han sin hand med i stpet, Han br hafva ett anslag - topp! Ty frtjensten br muntras opp, S jag tycker... Hmtat ur Borgmsteriet - en operabuffa, ett studentspex som uppfrdes p Vestgta nationssal i Uppsala Mrtensdagen i november 1854, se: Rdberg, Tommy 2002, Dagens visa 2002 augusti 7, http://www.dagensvisa.com/minata/dav/dav_07_aug.html#born (2011-01-02) 79 Jansdotter, Jesu Christi uppenbarelse 1858, sid. 12 80 1 Tim 4, och 2 Tim 3 och 4 81 Wktaren - tidning fr kyrka och stat, 10/4 1858, Ett okristligt swrmeri 82 Friherre Johan August Posse var strngt konservativ i rent politiska frgor men bestmt liberal i religisa. Kanske hade detta att gra med att han 1856 hade gift sig med frfattarinnan Betty Ehrenborg som var engagerad i vckelserrelsen. Betty skrev och utgav Kristliga snger och versatte flera psalmer, bland hennes mest knda versttningar kan nmnas Klippa, du som brast fr mig och Hr en klla rinner. (Svenskt biografiskt handlexikon 1906 del II sid.299) I tidningen stdde J.A. Posse de propositioner till riksdagen som ville minska kyrkans maktstllning. (Harvard, Jonas. 2006 En helig allmnnelig opinion: Frestllningar om offentlighet och legitimitet i svensk riksdagsdebatt 18481919, Ume. Department of Historical Studies.) 83 Bexell, Sveriges kyrkohistoria (7), 2003 sid. 43

23 Wktaren fr lsarepartiets organ.84 Wktaren kritiserar Inga Elisabeth fr storhetsvansinne nr hon nstan utger sig fr att vara profet och komma med nya uppenbarelser. Hon anklagas fr att bara tala om trst och tillfrsikt till Kristi frsoningsdd, men inget om nger, bttring och omvndelse. Det psts i artikeln att Inga knner sdan avsky fr lsarna att hon skulle mena att alla utom just dessa blir saliga och kommer till himmelen. Inga anklagas fr hgmod och lgnaktighet, och kan, menar de, ses som ett varnande exempel p andligen ostadiga och vacklande mnniskor.85 ven hennes sjlasrjare, komministern i frsamlingen, kritiseras fr att understdja och uppmuntra hennes inbillningar. Det r illa att han och andra i hennes nrhet inte ser till att hindra alla nyfikna att komma dit. Det finns ocks antydningar om att han anvnt Inga och det hon sagt som medel i kampen mot lsarna i sin frsamling. Det som hnder i Faringe r ngot som domkapitlet skyndsamt borde ta tag i och tillrttavisa enligt artikelfrfattaren.

Motskrift
Men ocks Norrlandsposten skriver kritiskt om skriften som Sundvallson givit ut. Tidningen meddelar i april 1858 att det bara i Gvle har slts minst 1000 exemplar av Faringepigans broschyr, men utlovar att det snart ska ges ut en motskrift av en hgt vrderad, yngre religionslrare.86 Norrlandsposten grundades 1837 av Anders Petter Landin och gavs ut i Gvle. Ambitionerna var att sprida liberalismens principer i hela Norrland. Tidningen kom ut tv, senare tre och fyra dagar i veckan. Norrlandsposten hade med sina liberala ider en stndig debatt med olika konservativa tidningar. Tidningen Upsala och Norrlandsposten hade dock det gemensamt att de bda kmpade mot superiet och mot de frireligisa rrelserna, fast nr det gllde de sistnmnda utifrn olika utgngspunkter.87

84 85 86 87

Upsala No 30, 13 april 1858 Wktaren, tidning fr kyrka och stat, 10/4 1858, Ett okristligt swrmeri Norrlandsposten, 15/4 och 26/4 1858 Kristrm 2008, Norrlandsposten

24 Anders Petter Landin tryckte bland annat kristligt uppbygglig litteratur. Han gav till exempel ut Johann Arndts Sanna Christendom.88 Han samarbetade nra med Alfred Steinmetz som var teolog, rektor och verlrare vid Goss-skolan i Gvle.89 Alfred Steinmetz versatte till exempel Johann Arndts Utlggning fwer konung Davids Psaltare, i 464 betraktelser.90 Den i Norrlandsposten utlovade motskriften r ett hfte p 12 sidor. Titeln r Jesu Christi uppenbarelse sdan den r, Faringeboerna enkannerligen tillegnad, och frfattaren Alfred Steinmetz vill i hftet vederlgga frvillelserna frn Faringe genom att hnvisa till en mngd olika bibelcitat. Min vn... ingenting r mera viktigt n att lra knna Jesu Christi uppenbarelse... brjar Alfred Steinmetz. Ngon annan eller ny uppenbarelse har vi inte lfte om, skriver han. Alfred Steinmetz vill istllet visa p Guds ords egen uppenbarelse om Kristus, om synden, om frlsningen och om livet efter detta.91 Det r ock eget med denna s.k. profetissa, att hon, olik alla sanna profeter, alldeles frbigr bttringspredikan och endast synes gra kunskapstron till ett willkor fr intrdet i Guds rike.92 skriver Alfred Steinmetz, och fortstter: Inga Jansdotter rknar det icke heller s noga med synden, och d en Paulus s warnande sger: Fly ungdomens lustar, stter hon ungdomssynderna nstan som ett ndvndigt willkor fr saligheten. Detta synes fretrdes af hennes rd till den sjuttioriga qvinnan hwilken, bedrfwad fver sina synder, fick det rdet att uppska en danstuga och der deltaga i det lustiga lefwernet.93 Det framgr av Ingas tal att hon ser som sitt kall att vara en frebedjerska. Ocks detta kritiserar Steinmetz; Utom den redan framstllda draktigheten i hennes pstende, att
88 Arndt, Johann (18411843). Johan Arnd's Sanna christendom. Gefle: A. P. Landin 89 Steinmetz hade fr vrigt mnga strngar p sin lyra. Han kom i sinom tid att skriva lrobcker i historia (Sundberg, A.N., Henschen,S.E m.fl. (1893) Inbjudningsskrifter till de hgtidlighteter hvarmed trehundrarsminnet af Upsala mte kommer att firas, Uppsala universitet). Han tonsatte ocks flera psalmer, bland annat Tala vnligt med din nsta av Lina Sandell. Se: Stora Ntpsalmboken 2010 90 Arndt, Johann, 15551621. Utlggning fwer konung Davids Psaltare, i 464 betraktelser / fwersttning af Alfred Steinmetz. 1871-1871, Stockholm 91 Steinmetz 1858 sid. 7ff 92 Steinmetz 1858 sid. 12 93 Ibid. Denna historia terges ven i Wktaren som kritik av Inga. Colln anser dock att historien om den gamla gumman som wid sina 70 r, p Ingas inrdan, skulle dansa, r en bde mklig och muntrande dikt (Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 36)

25 "hon har sett Herran och sttt infr hans ansigte", sger hon uti sitt tal bland annat: "Jag hafwer afbedit menniskornas fordna synder och min bn har blifwit hrd...Gud skickade mig till en frebejare, derfre r det Guds wilja, att menniskorna skola tro mig....Om det skulle wara Herrens wilja, att jag skulle komma fre eder ur werlden, d skulle jag...mta eder och rcka eder lifsens krona". Hwad tycker du wl om den anda, den ton och lra, som uti dessa ord uppenbara sig? Hon, denna arma qwinna, sjelf ett Adams barn, full af synd, s att man kan se det, hon "afbeder" hos Gud wra synder. Wlmeningen kan wl wara god, men hon utgifwer sig just hrigenom wara en medlare mellan Gud och oss. Hwad har d Christus tagit wgen? Eller r hans medlareembete kraftlst?94 Jag trodde wl icke att Ulfwen s frckt skulle wga sticka fram sina tassar. Mtte Gud, fr Jesu skull, frlta qwinnan hennes hdelse.95 avslutar Alfred Steinmetz.

Gudeliga syner och uppenbarelser

Sundvallson svarar med att ge ut ytterligare en skrift. Han r egentligen ganska njd ver att ha ftt en anledning att gra detta. Ingenting ont som inte har ngot gott med sig, skriver han i frordet till boken. Den hr gngen blir det en lite mer omfattande skrift, den r p hela 60 sidor. Titeln r lng och lite omstndlig; Gudeliga syner och uppenbarelser under visionrt tillstnd underbarligen frunnade och deremellan i frommaste enfald framstllda af pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby by af Faringe socken. Skriften brjar med en utfrlig redogrelse p 25 sidor av Sundvallson om Inga Jansdotter och vad som hnt i Faringe. Det sjlsskdande tillstnd som terkommande drabbar Inga r visserligen ovanligt och underbart, men det r inte ngot onaturligt som sker, skriver Sundvallson. Det finns mycket underbart omkring oss som vi nnu inte kan frklara. Tv diken r det ltt att hamna i. Det ena diket r den fromma enfaldens tro p ny gudomlig uppenbarelse. Det andra r den sjlvrttfrdiga vidskepelsens (ls lsarnas) vilja att se allt detta som ett djvulens verk.96 Drefter fljer ett brev p elva sidor till domkapitlet i Uppsala skrivet av Ingas sjlasrjare, komministern i Knutby och Faringe, Erik Colln. I detta brev vill Colln
94 Steinmetz 1858 sid. 11 95 Ibid 96 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 4

26 frsvara Inga, svl som sig sjlv och sitt eget agerande, efter anklagelserna i tidningen Wktaren. I den avslutande delen p 18 sidor r fler av Ingas tal tergivna. Dr finns ocks en sammanfattning av vad Inga vid flera tillfllen under sin bortgng talat om himmelriket och om hur mnniskan br leva.97 Till sist fljer ett brev p sex sidor; Svar till lsare i Hfwer, men tillmpligt fwen alla andra. Bakgrunden r ett brev som ngra lsare skrivit till en av Ingas bekanta i Faringe. De skriver i brevet att de vill be fr djvulens utdrivande frn Inga. Det r inte Inga sjlv som skrivit svarsbrevet eller frestavat det, men enligt texten ska Inga ha lst brevet och godknt dess innehll som vore det hennes egna sikter.98

vrigt material
ven tidningen Folkets rst skriver om Inga Elisabeth Jandotter. Folkets rst gavs ut i Stockholm mellan 1849 och 1861. Tidningen frklarade sjlv sin uppgift vara "att bekmpa maktens missbruk och ven de arbetande och medellsa folkklassernas mnskliga och medborgerliga rttigheter". Liberalerna och Aftonbladet var motstndarna. Folkets rst och tidningen Upsala publicerar ofta samma artiklar. En artikel som ena dagen finns med i en av tidningarna terges ofta ordagrant nsta dag i den andra.99 Jnkpingsbladet r kritisk och omtalar hndelsen som ett mrkligt fall af kataleptisk ekstas, eller hwad det br kallas. Hennes tal liknar bra mycket vanligt lsareswammel, skriver tidningen, men fortstter: Med hnsyn till innehllet r det mrkligaste deri, att hon frdmer de s. k. lsarne, de hon frliknar vid de falska profeter, fr vilka Christus varnade sina lrjungar.100 I Uppsala domkapitels arkiv finns angivet att skrivelser snts till pastorsmbetet i Knutby
97 Sammandraget finns tergivet i bilagan sist i detta arbete. 98 Jansdotter 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 55 99 Adolfsson, Mats 2010, I Backspegeln: Hatets rtter Folkets rst blandade politisk radikalism med antisemitism. Franz Sjberg, tidningens grundare och redaktr skrev om armodet bland fattiga, men frde ocks fram teorier om att orttvisorna berodde p judarna och deras vnner liberalerna. Dess utgivare och ansvariga blev flera gnger talade och dmda fr smdeskrifveri. Se: http://expo.se/2008/48_2414.html (2011-01-01) 100 Jnkpingsbladet 8/4 1858

27 och Faringe frsamling angende pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby religisa fredrag101 Till kllmaterialet hr ocks Kronolnsmannen Sderlunds redogrelse fr hndelserna i Faringe, viken inlmnades till konungens befallninghavare i Stockholms ln. I denna berttas lugnande att Ingas sjukdom nu betydligt avtagit, men att hon troligtvis nd mste tas in p sjukhus fr att bli fullt terstlld.102 Dessutom spreds ett skillingtryck: Visa om den mrkvrdiga flickan Inga Jansdotter som haft s besynnerliga uppenbarelser i Tby by af Faringe socken. Visan var troligen skriven av L. T. berg som vid den hr tiden gav ut versttningar av barnbcker och samlingar av studentsnger.103 I tidningsartiklarna frekommer ocks hnvisningar till notiser om Inga Elisabeth Jansdotter i tidningen Aftonbladet.104 Sammanfattningsvis kan sgas att det som gr att det blir sdan debatt kring Inga Elisabeth Jansdotter r att hon i sina tal angriper lsarna. Det r detta som franleder den lnga och upprrda artikeln i Wktaren dr Inga och prsterskapet i Faringe blir anklagade. Efter artikeln i Wktaren knner sig komminister Erik Colln sig tvungen att skicka en egen redogrelse till domkapitlet i Uppsala. Det i sin tur ger en njd Sundvallson material fr ytterligare en skrift om Inga. A. P. Landin i Gvle tycks ha ett behov av att frsvara den sanna tron och ger drfr ut en motskrift frfattad av teologen Alfred Steinmetz. Inga sjlv har redan upphrt med sina predikningar d den hr debatten pgr som intensivast. Rent sprkligt kan det om kllmaterialet sgas att Sundvallson skriver mlande och lttlst och de sm skrifterna om Inga Elisabeth hade skert mjlighet att bli storsljare i trakten. Colln skriver enkelt, klart och lite bekymrat om Inga i sin redogrelse ver hndelserna. Alfred Steinmetz text dremot r knastertorr och liknar mest en lng
101 Uppsala domkapitel, Domkapitlets protokoll huvudserie, SE/ULA/11630/1/A I/150 (1859), bildid: C0074790_00017 (register) Uppsala domkapitel, Domkapitlets protokoll huvudserie, SE/ULA/11630/1/A I/149 (1858), bildid: C0074789_00049 (anteckning ang. skrivelse) 102 Tidningen Upsala terger Kronolnsmannen Sderlunds redogrelse i en artikel tisdagen den 4 maj 1858 103 Svenskt boklexikon ren 18301865, sid. 657, 835, Se ven; Ulander, Gunnar 2010, Den klassiska manskrsrepertoaren, http://www.flata.net/kapris/noter/ (2011-01-02) Annonser fr visan fanns i Folkets rst den 9/6 1858, och terkommer sedan ngra gnger under juni mnad. 104 Tidningen Upsala 13/4 1858, Norrlandsposten 15/4 1858

28 predikan. Motskriften kan knappast i sig sjlvt lockat ngra mngder av kpare. Inga Elisabeth Jansdotters eget sprk r starkt pverkat av bibeln och psalmboken, och kan nrmast betraktas som naivistiskt nr hon beskriver det himmelska nattvardsbordet, nglarnas dans och hur mnniskorna i himmelen fr motta sina palmer.

Ngra frsk att frklara fenomenet

Fr att ytterligare belysa hndelserna i Faringe 1858 grs hr ngra nedslag i vad som skrivits om dvala-predikande. Frst redogrs fr sikterna hos ngra personer som redan p Inga Elisabeth Jansdotters tid sgs som auktoriteter inom omrdet.105 Det handlar om provinsiallkaren i Jnkpings ln S E Skldberg, lkaren C U Sondn p Danvikens hospital i Stockholm samt kyrkoherde Johan Pontn i Korsberga och biskop J A Butsch i Skara Drefter presenteras tre moderna studier i mnet, gjorda av Peter Aronsson som skriver utifrn ett socialhistoriskt perspektiv, Mia Hggblom som sker frstelse ur ett genusperspektiv, och Kirsi Stjerna som menar att man ocks mste ta hnsyn till kvinnornas egna personliga religisa upplevelser.

Vad samtiden skrev

Ropar-rrelsen vckte stort intresse redan hos samtiden. Lkare diskuterade orsakerna, och tidningarna rapporterade om hndelserna. Frn myndigheternas sida betraktades rrelsen oftast som en sjukdom. En intensiv debatt frdes vilken sjukdom det rrde sig om, och hur den skulle behandlas p bsta stt. Ngra av de viktigaste rsterna i denna debatt var provinsiallkaren i Jnkpings ln S E Skldberg, lkaren C U Sondn p Danvikens hospital i Stockholm samt kyrkoherde Johan Pontn i Korsberga och biskop J A Butsch i Skara. S E Skldberg ansg att predikandet hade sin grund i en nervsjukdom knd under namnet Chorea. Denna yttrade sig i muskelkramper. Genom denna sjukdom blev patienterna ven
105 Wktaren No 27 10/4 1858 Ett okristligt Swrmeri

29 mer mottagliga fr religist svrmeri. Kyrkoherde Pontn i Korsberga som ocks idkade viss lkarverksamhet framfrde i en pamflett sikten att sjukdomen kanske berodde p frgiftning orsakad av mjldryga i rgmjlet.106 Doktor C U Sondn har en annan analys av orsakerna till sjukdomen. Han menar att det r lseriet som ligger bakom sjukdomen, och karaktriserar den som en psykisk sjukdom, ett vansinne, theomania eller gudsvansinne. ven det utbredda brnnvinssupandet kunde vara en anledning till att sjukdomen blev epidemisk.107 Biskop Butsch gr omfattande resor i Skara stift fr att underska ropar-rrelsen. Han skriver att fenomenet lmpligen kan ses som ett utslag av animal magnetism. Lran om animal magnetism var populr vid slutet av 1700-talet. Den animala magnetismen ansgs vara en kosmisk kraft vilken kunde orsaka sjukdomar om den var ur balans hos en mnniska.108

En social protest
Peter Aronsson har i boken Ropande pigor och lsande bnder skrivit om ropar-rrelsen i det inre av Gtaland under 1840-talet. Han tar framfr allt fasta p rrelsens sociala och politiska dimensioner genom att studera hur rrelsen bemttes av myndigheterna. Rrelsen startade i det inre av Smland, i bygderna vster om Vrnamo, spred sig och vxte oerhrt i styrka. Den utbredde sig norrut genom Vstergtland och fanns ven i Nrke och i Vrmland.109 Roparna kom frn den fattigaste delen av befolkningen. Det var oftast kvinnor, men ven barn och ven yngre mn som ropade. I sitt budskap var de skoningslst frdmande gentemot hgfrd och tidens lastbara leverne, kldsel och smycken. Under extas och kramper upplevde de en oemotstndlig drift att predika.110 De upplevde sig som utvalda av Gud och kunde i kraft av detta enligt Aronsson artikulera en social protest.
106 107 108 109 110 Aronsson 1990, sid. 42 Sundn 1974, sid. 74 Butsch 1843, sid. 184 Sandberg 2010, Roparerrelsen en inledning Aronsson 1990, sid. 30f

30 Frn verhetens sida stmplades roparna som sjuka. Provinsiallkare liksom landshvdingar kallar rrelsen fr predikosjukan. Sjukdomsstatusen legitimerade myndigheternas ingripande och mnga av de predikande sprrades in p hospital med diagnosen religis extas eller liknande. Mest knd r kanske predikare-Lena som satt insprrad p Wadstena hospital under tjugo r.111

Dvala-predikande ur ett genusperspektiv

I sin bok Den heliga svagheten, Handlingsmnster bland predikande kvinnor i det svenska riket under 1700-talets senare hlft berttar Mia Hggblom om flera fall av dvalapredikande kvinnor. Men som utgngspunkt fr sin studie tar hon Anna Rgel som p 1770-talet dvala-predikar i Sastmola i sterbotten. Anna Rgel lockade hundratals, kanske tusentals mnniskor till sin sjukbdd.112 Mia Hggblom frgar vad dessa kvinnor hade gemensamt frutom att de predikade. Hon menar att mnga av berttelserna fljer samma mnster och utmrks av liknande srdrag. Barndomsberttelserna visar p srskildhet och utvaldhet. Om Anna Rgel till exempel berttas det att hon redan som barn var lagd fr grubblerier och dryftade religisa sprsml.113 Det vanligast terkommande mnstret r dock sjukdomstillstndet. Nstan alla kvinnornas debut nr det gller dvala-predikandet har fregtts av en period av sjukdom, d de ofta varit bundna till sngen en lngre tid.114 Hr skiljer sig Ingas berttelse frn andra dvala-predikande kvinnors. Ingas tid av dvala-predikande fregs inte av ngon sjukdom, men mjligen av en tid av grubblerier och nedstmdhet. Andra gemensamma drag r att nstan alla kvinnor var unga och ogifta. De dvalapredikande kvinnornas dliga lskunnighet lyfts grna fram, kanske fr att betona den helige Andes ledning.115 Dvala-tal och tal under extatiskt tillstnd skedde inte sllan under ett tillstnd av likblekhet och stelhet. Dessa attribut stmmer ven hos Inga.
111 Lejon 2005, sid. 350ff. Predikare-Lena brukar rknas som tillhrande ropar-rrelsen trots att hon verkade ngot fre den egentliga rrelsens utbredande. Hon brjade predika 1806, blev intagen p hospital i tjugo r, men fortsatte sedan sin predikogrning frn 1828. 112 Wikipedia 2010, Sastmola,http://sv.wikipedia.org/wiki/Sastmola (2011-01-02) 113 Akiander 1859, sid. 74ff 114 Hggblom 2006, sid.101, Se ven Predikare-Lenas egna berttelse om sitt liv (Ekblom 1828) 115 Jansdotter, 1858, Gudeliga syner och uppenbarelser sid. 9f

31 De dvala-predikande kvinnornas handlingsmnster hade enligt Mia Hggblom tv funktioner. Dvala-predikningarna var till sin yttre form sensationella och vckte stor uppmrksamhet, men de erbjd ocks ett tillstnd av omedvetenhet, att vara utom sig sjlv, vilket i sin tur gjorde att kvinnorna inte lngre kunde anses vara ansvariga fr vad de sade. Kvinnorna anvnde handlingsmnstren dels fr att skapa sig en identitet och legitimera sin frkunnarroll men samtidigt ocks fr att undvika konflikter med verheten. De rtta handlingsmnstren erbjd en mjlighet att fungera som predikande kvinna.116 Mia Hggblom menar att kvinnornas beteendemnster utvecklades till ett mer eller mindre medvetet handlingsmnster fr att de skulle kunna agera som predikanter i ett samhlle dr kvinnans plats var i hemmet. Handlingsmnstren behvdes fr att bli accepterade, f auktoritet och kunna frmedla det gudomliga budskap som de upplevde att de bar p.117 Det som Mia Hggblom kallar handligsmnster liknar mycket de frklaringsmnster som Hjalmar Sundn presenterar i sin rollteori. Han skriver om ropar-rrelsen att de sjuka flickorna under sin sjukdom aktualiserade det religisa referenssystemet. Hrigenom fick sjukdomens symptom en vernaturlig innebrd, som blev till en Andens maning att uppta frkunnarens-profetens roll.118

Den religisa dimensionen

Kirsi Stjerna diskuterar fenomenet smn-predikan i sitt arbete Sleep-Preachers: An Example of Women's Spiritual Power. Hon berttar i detta om Helena Konttinen (1871 1916) som knde sig kallad att predika och profetera under ett smn-liknande tillstnd. Kirsi Stjerna och gr ocks jmfrelser med medeltida mystiker som Hildegard av Bingen och med viktorianska spiritualister.119 ven om det fanns likheter, hade var och en av de dvala-predikande kvinnorna sitt eget specifika stt att framfra sina budskap p, skriver Kirsi Stjerna. Anna Rogel till exempel,
116 117 118 119 Hggblom 2006, sid.109 Hggblom 2006, sid.127f Sundn 1974, sid.71ff Stjerna 2001, sid. 108

32 var dock noga med att ppeka att hon i sina tal inte beropade sig p ngra drmmar, ingivelser, syner eller spdomar.120 Helena Konttinen dremot hvdade att varje ord hon sa hade givits till henne av nglar hon mtte i ett drmliknande tillstnd.121 Stjerna vill lyfta fram det unika hos var och en av dessa kvinnor som ftt gvan att predika eller profetera. Hon menar att det inte gr att tillfredsstllande frklara eller frst de smn-predikande kvinnorna endast som opportunister, ngra som medvetet eller omedvetet anvnde sig av dvala-predikandet fr att skapa sensation och f uppmrksamhet. Det skulle vara lika missvisande som att bara se dem som hysteriker. Oavsett vilken sikt man har om orsakerna eller drivkrafterna bakom smn-predikan mste man, skriver hon, dra den slutsatsen att deras personliga religisa upplevelser gav dem kraft att forma sina egna s vl som andras liv. Ngra av dem mste kallas mystiker eller teologer, skriver Kirsi Stjerna. Liksom mystikerna anser de sig speciellt kallade av Gud att framfra ett budskap. Drmed utmanar de i och med denna sin sjlvfrstelse alla dem som endast vill stdja sig p biblisk uppenbarelse och prsterlig kontroll nr det gller andliga frgor.122

Avslutning
Vi har i denna uppsats fljt Inga Elisabeth Jansdotter liv, och speciellt fokuserat p hndelserna vren 1858 d Inga var 22 r. Under ett par mnader drabbas Inga av terkommande kataleptiska anfall d hon blir liggande stel i dvala men samtidigt ber och predikar fr en allt strre frundrad hrarskara. Hon berttar i sina tal om hur hon i det dvalliknande tillstndet i anden kommit infr Herrens tron och skdat den himmelska hrligheten. Hon frmanar alla till tro och frtrstan p Gud, men ber ocks att var och en ska ta sig tillvara fr de falska profeterna. Med dessa menar hon lsarna i de vckelserrelser som vinner terrng i socknarna
120 Hll 1997, sid. 52 121 Stjerna 2001, sid. 110f 122 Stjerna 2001, sid. 114f

33 dromkring vid den hr tiden. Det kllmaterial som finns att tillg om Inga Elisabeth Jansdotter r ngra smskrifter tryckta 1858. Den frsta av dessa; Jesu Christi Uppenbarelse af pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby by och Faringe socken r utgiven av J.O. Sundvallson, tidningsman i Uppsala. Hans motiv fr detta tycks i huvudsak vara journalistiska. Han vill bertta om hndelsen och slja mnga exemplar av svl skrifterna som sin tidning Upsala. Visionsberttelser och historier om mirakel slde bra, och smtryck av det hr slaget, fr och emot olika freteelser var vid den hr tiden ganska vanliga. Dessutom ligger Ingas frdmanden av lsarna i linje med vad han sjlv tycker i frgan. Sundvallson r konservativ och vill ha f frndringar i samhllet. Vckelserrelserna har vid denna tid stora framgngar i stora delar av landet, och mnga tidningar skriver kritiskt om dessa. Vren 1858 pgr i riksdagen en debatt om huruvida konventikelfrordningen frn 1726 ska upphvas. Frgan om lsarna r allts bde aktuell och kontroversiell. I samband med att skrifterna spreds uppmrksammades detta i flera samtida tidningar. Det r framfr allt tidningen Wktaren, tidning fr kyrka och stat som i en lng artikel kritiserar Inga. Dessutom lter A. P. Landin, ansvarig utgivare av Norrlandsposten, trycka en motskrift; Jesu Christi uppenbarelse sdan den r, Faringeboerna enkannerligen tillegnad. Landin r liberal och Norrlandsposten en konkurrent till tidningen Upsala. Frfattaren till motskriften blir teologen och lraren Alfred Steinmetz. Han vill vederlgga Ingas villfarelser utifrn vad bibelns ord sger. Sundvallson svarar med att ge ut nnu ett hfte om Inga, denna gng lite mer omfattande; Gudeliga syner och uppenbarelser under visionrt tillstnd underbarligen frunnade och deremellan i frommaste enfald framstllda af pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby by af Faringe socken. Detta innehller ocks en skrivelse till Uppsala domkapitel frn komminister Erik Colln i Faringe och Knutby frsamling, dr han frsvarar Inga och sitt eget agerande i det som hnt. I den hr historien framtrder ett antal starka personligheter. Inga Elisabeth Jansdotter r givetvis huvudpersonen. Men ven komministern Erik Colln, tidningsmannen Johan Olof

34 Sundvallson och teologen Alfred Steinmetz blir levande nr man lser texterna, inte minst drfr att det r deras egna ord som r tryckta. De har alla sitt eget sprk som sger mycket om vilka de var som mnniskor. Det r Inga Elisabeth Jansdotters kritik av lsarna som gr henne kontroversiell och som leder till en debatt omkring henne. Dvala-predikande r ett fenomen som brukar hra hemma inom extatiska vckelserrelser, men Inga Elisabeth Jansdotter anvnder sig av detta uttrycksstt bland annat fr att kritisera just lsarna. Redan p ropar-rrelsens tid p 1840-talet stod omgivningen undrande infr sdana hr extatiska uttryck. Olika frklaringsmodeller framfrdes. Peter Aronsson har visat att man frn verhetens sida valde att anse dessa mnniskor som sjuka. Patalogiseringen legitimerade myndigheternas ingripande och mnga prediko-sjuka personer togs in p hospital. Peter Aronsson ser fenomenet som en social rrelse, en protestrrelse som handlade om en kamp om vrdighet fr den fattigaste delen av befolkningen p 1840-talet. Drfr angreps ofta lyx och flrd i roparnas predikningar. ven i Ingas tal gr det att lsa in ngot av en motreaktion. Hennes dvala-predikande skulle kunna ses som en protest, inte mot ekonomiska orttvisor, men mot en frdmande omgivning. Mia Hggblom skriver att dvala-predikandet var ett stt fr kvinnor att kunna fungera som predikanter. Det blev ett handlingsmnster gjorde att de blev accepterade som sprkrr, uttolkare av skriften och frmedlare av gudomliga budskap. Det r ganska troligt att bde Inga och hennes omgivning knde till berttelser om dvala-predikande kvinnor och barn eftersom detta inte var s ovanligt under 1800-talet. Kanske blev dvalapredikandet det handlingsmnster som Inga behvde fr att kunnata plats och ge uttryck fr vad hon knde. Kirsi Stjerna menar att man inte ska bortse frn de dvala-predikande kvinnornas religisa upplevelse. Det var i denna de hmtade kraften till sitt agerande. Drfr menar Kirsi Stjerna ocks att man kan placera de dvala-predikande kvinnorna i en tradition av mystiker. Dessa ansg sig ofta speciellt kallade av Gud att framfra ett budskap. De

35 utmanade drigenom alla som endast erknde en biblisk uppenbarelse och kyrkans kontroll nr det gllde andliga frgor. Inga kritiserades i Wktaren och i den motskrift som trycktes just fr att komma med ny uppenbarelse vid sidan av det enda sanna Guds ords uppenbarelse. Det gr att frst dvala-predikandet som en mjlighet fr kvinnor att ta plats och f framfra det de ville sga i ett samhlle dr de annars inte hade mjlighet gra det. Kanske var Ingas dvala-predikande ett frsk att protestera mot en frdmande omgivning, ett stt att vgra acceptera samhllets bild av henne. Inga var ogift och hade nyligen frlorat ett barn. Kanske blev dvala-predikandet en mjlighet fr henne att kunna visa bde gldje och sorg ver detta barn. Protesten i den form den skedde, vckte dock stor uppmrksamhet och ledde nstan till att hon blev intagen p hospital, ett de som drabbade mnga personer i ropar-rrelsen, en extatisk vckelserrelse som drog fram genom Smland och nrliggande landskap ngra rtionden tidigare. Beslutet om att ta in henne p hospital verkstlldes dock aldrig eftersom Ingas dvala-predikande upphr vid psken 1858.

36

Kll- och litteraturfrteckning

Kllor
Otryckt material: Landsarkivet i Uppsala Kyrkbcker frn Faringe, Funbo, Tuna och stuna frsamlingar Protokoll frn Uppsala domkapitel Stockholms stadsarkiv Kyrkbcker frn Fasterna frsamling Centrala soldatregistret Soldatakter Tryckta smskrifter Jansdotter, Inga Elisabeth. (1858) Jesu Christi Uppenbarelse / af pigan Inga Elisabeth Jansdotter. Upsala. Jansdotter, Inga Elisabeth. (1858) Gudeliga syner och uppenbarelser: under visionrt tillstnd underbarligen frunnade och deremellan i frommaste enfald framstllda af pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby by af Faringe socken [medarbetare J. Sundvallson]. Upsala. Steinmetz, Alfred (1858) Jesu Christi uppenbarelse sdan den r: Faringeboerna enkannerligen tillegnad. 2. uppl. Gvle. Tidningar Artiklar hmtade frn rgng 1858 av fljande tidningar: Folkets rst Jnkpingsbladet Norrlandsposten Upsala WktarenTidning fr stat och kyrka.

37

Litteratur
Agius, Roland (2006) Industristaden Uppsala hmtad den 2 jan 2011 frn http://rolandagius.blogg.se/historia.html Agius, Roland (2007) Upsala ("Nollan"), hmtad den 2 jan 2011 frn http://rolandagius.blogg.se/1175419812_upsala_nollan.html Akiander, Matthias (1859). Historiska upplysningar om de religisa rrelserna i Finland i ldre och nyare tider. Del 3. Helsingfors: Aronsson, Peter. (1990) Ropande pigor och lsande bnder: bidrag till tolkningen av de sociala och politiska dimensionerna av kianismen och roparrrelsen tv vckelserrelser fre 1850. Vxj: Vxj stiftshistoriska sllskap. Berg, Lars Otto. Norrman, Ragnar (1997). Uppsala stifts herdaminne. Serie 2, Band 7, Pastorat och prster. Fjrdhundra kontrakt 15931991 . Uppsala: Stiftshistoriska kommittn i Uppsala Bexell, Oloph, (2003) Folkvckelsens och frnyelsens tid. Sveriges kyrkohistoria, band 7. Trelleborg: Verbum Bolling, Leif (1997) Roparrrelsens uppgng och fall. Folkets historia. 1997 (25:1), s. 22 25 Butsch, J. A. (1843) "Om predikosjukan", i af Wingrd, Carl Fredrik fversigt af christna kyrkans senare hndelser och nuvarande tillstnd. Upsala: Wahlstrm & Lstbom Carlsson, David, (1978) Roparna. Gvle: Skandinaviska bokfrlaget. Cox, Robert S. (2003) Body and Soul: A Sympathetic History of American Spiritualism, University of Virginia Press (s 56f) Elgeskog, Justus (1950). Peter Wieselgren. Stockholm: Folket i Bild Ekblom, Helena Sophia (1828). Den heliga striden: wlment frfattad af jungfru Helena Sophia Ekblom, under dess fngelsetid i Wadstena hospital, i synnerhet de twnne ren 1808 och 1809 , d hon war bunden. Stockholm Ekman, E. J. (1921) Inre missionens historia. Ny, rev. uppl. Jnkping: Hall Erikson, Bo Gustaf (1963). Kring Fyris: Uppsala d och nu . Stockholm: Bonnier Ericsson, Tom. (1948) Prster, predikare och profeter: lseriet i vre Norrland 18001850, Vildros Hartung, Tore (2000) Intressant vstsvensk tidningshistoria under 250 r, hmtad den 2 jan 2011 frn http://www.torehartung.se/content/intressant-vastsvensk-tidningshistoria-

38 under-250-ar Harvard, Jonas. (2006) En helig allmnnelig opinion: Frestllningar om offentlighet och legitimitet i svensk riksdagsdebatt 18481919, Ume. Department of Historical Studies. Hasselberg, Carl J. E. (1919). Norrlndskt fromhetslif p sjuttonhundra-talet: synodalafhandling. rnskldsvik Hedlund, Fredrik Reinhold (red.) (1895). Upsala rkestifts Matrikel: tjnster och lgenheter. Stockholm: A. V. Carlsons Bokf.-aktb. Henschen, Eric Rudolf (1860). Erkestiftets matrikel: utgifven 1860. Upsala Hggblom, Mia (2006): Den heliga svagheten : handlingsmnster bland predikande kvinnor i det svenska riket under 1700-talets senare hlft / Ingr i: Historisk tidskrift fr Finland. - 0046-7596. ; 2006(91):2, s. 101138 Hll, Jan. (1997) Den sovande predikerskan: Anteckningar om Anna Rogel, Lychnos 1997: rsbok fr id- och lrdomshistoria : annual of the Swedish History of Science Society Jarlert, Anders. (2001) Sveriges kyrkohistoria. 6, Romantikens och liberalismens tid, Stockholm, Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsrd Kristrm, Ulf (2008) Norrlandsposten, hmtad den 2 jan 2011 frn http://gd.se/extra/geflefranatillo/1.23216-Norrlandsposten Lejon, Kjell O. U. (2005) Diocesis Lincopensis: historik ver Linkpings stift. Skellefte: Norma Lundstedt, Bernhard (1902) Sveriges periodiska litteratur Del III, hmtad den 2 jan 2011 frn http://www.kb.se/Sverigesperiodiskalitteratur/3/3_1298.htm Nordisk familjebok. band 17 (1893) Stockholm. Mais, Charles (1814) The suprising case of Rachel Baker who prays and preaches in her sleep. New York Milld, Jan (2008) Dagstidningar, hmtad den 2 jan 2011 frn http://www.bgf.nu/historia/6/tidningar.html Nystrm, Ludvig (1893). Upsala rkestifts herdaminne. N.F., fjrde delen. Upsala Pernestrand, Lennart (2008) Om Konventikelplakatets avveckling. Debatten inom och utanfr riksdagen 1823 - 1858, hmtad den 2 jan 2011 frn http://konventiklar.blogspot.com/2008/01/avgrande-riksdagen-185658-debatt.html Robinson, B.A. (2004) The Amish: History in the U.S. and Canada: 1700 to now, hmtad den 2 jan 2011 frn http://www.religioustolerance.org/amish2.htm

39 Rodn, Nils. (1941) Herrnhutistiska och nyevangeliska vckelserrelser i linkpings stift intill 1856, Uppsala. Sandberg, Ulf (red) (2010) Roparerrelsen en inledning, hmtad den 2 jan 2011 frn http://www.forskningitiveden.se/Roparrorelsen.html Stjerna, Kirsi. (2001) Finnish Sleep-Preachers: An Example of Women's Spiritual Power. Nova Religio 2001, Vol. 5, No. 1, Pages 102120 Stora Ntpsalmboken (2010), hmtad den 2 jan 2011 frn http://psalmboken.blogspot.com/2007/09/kyrkan.html Sundberg, A.N., Henschen,S.E m.fl. (1893) Inbjudningsskrifter till de hgtidlighteter hvarmed trehundrarsminnet af Upsala mte kommer att firas, Uppsala universitet Sundn, Hjalmar (1974). Religionspsykologi: problem och metoder. Stockholm: Proprius Svenskt biografiskt handlexikon. del II, 1906 Svenskt boklexikon ren 18301865 Voipio, Aarni (1951). Sleeping preachers: a study in ecstatic religiosity. Helsinki.

I Bilaga Ur: Gudeliga syner och uppenbarelser under visionrt tillstnd underbarligen frunnade och deremellan i frommaste enfald framstllda af pigan Inga Elisabeth Jansdotter i Tby by af Faringe socken. (1858). Sid 4854

Kort sammandrag af hwad Inga Elisabeth wid flera tillfllen talat under sin bortgng om himmelriket oc huru menniskan br lefwa. Mina lskade Christendoms-Brder oc Systrar! Nu skall jag omtala fr eder huru herrligt Herren har beredt fr alla sina barn. Der har var oc en sin stol, oc den r s herrlig oc s grann, att det r omjligt att omtala det, oc der har hwar oc en sin palm, som det kalla+, eller bok; oc der str bordet dukadt fr alla, oc den stora nattwarden r tillredd. Der r det o%s herrlig musik med harpor oc andra instrument; oc der r det dans oc my%en gldje, ja, en sdan frjd oc gldje kan ej omtala+ af ngon. Nu will jag omtala fr eder huru Herran emottager sina barn: D sjlen kommer in i Gud+ rike, s str Herran med frsoningsboken i hand oc d fr den frlsta sjlen dri%a frsoning utur han+ frsoningsbgare, oc d blir han emottagen af Herran+ englar, som pstta honom lifsen+ krona. Derefter blir han af Herran+ englar ledsagad till det rum, der han har sitt namn oc palmen, som wntat honom, oc d fr han taga palmen oc i lofsngen instmma.

II Oc de rum oc de palmer som Herren tillredt ro s herrliga oc klara oc ro oc frblifwa alltid lika ifrn ewighet till ewighet. Sedan lofsngen r slutad, lgge+ palmen p sitt rum. Oc s fr han deltaga i dan+ oc gldje, som r fr alla Gud+ englar, oc spisa af det lifsen+ trd oc dri%a af det lefwande wattnet, som r Gud+ paradi+. Der omwerla lofsnger oc andra helgande njen till Gud+ ra, s att det intet alltid r lofsnger, utan fwen all annan gldje oc frjd. Oc den stora nattwarden i himmelen r nstan som d nattwarden fira+ hr p jorden. Men s herrlig, -oc s herrligt r det att f knbja wid de altar. Oc den som wrdigt begr Herran+ nattward hr p jorden, han fr o%s blifwa delaktig af den stora nattwarden i himmelen. I skolen hafwa ett rent hjerta till Gud oc alltid ihgkomma att I wandren infr han+ gon. Sker eder upply+ning i Gud+ ord, ty I hafwen Bibeln, psalmboken oc Catecesen. Om I noga betrakten dem, s fn I der upplysning om hwad Herran+ wilja r. Om I lsen dem oc lefwen derefter, s har Herran ett godt behag till eder. Hafwer alltid en hjertlig bn till Gud. Men det r derfre ej sagdt, att wi skola fwergifwa att arbeta. Ty arbeta r mnniskan+ lott, som det heter: man kan hlla i plogen oc likwl hafwa hjertat fstadt wid Gud. Oc jag frmanar eder, att I i%e skolen twifla p Gud+ ord eller frwnda det; ty som det str skrifwet, s r det o%.

III Oc, d I hren, att Herran hafwer beredt en sdan herrlighet i himmelen t eder, s br o%s eder hgsta stundan wara att f blifwa delaktiga af den herrlighet, som tillredd r. Oc jag beder eder, att I i%e lten den herrlighet, som eder r tillredd, frgfwe+ wnta p eder. Men I skolen i%e gra eder sjelfsaliga; ty den sig upphjer han warder frnedrad, men den sig frnedrar han warder upphjd. Oc jag beder oc frmanar eder, att I noga prfwen eder sjlfwa, s att d Herren werkar ngon god rrelse i eder, I d i%e frhrden edert hjerta. Om I d frakten den heliga Anda+ rrelse i eder, d kunnen I ej heller hoppa+ p Gud+ nd. Men om I lten Gud+ ande leda eder, s kommer Gud+ nd till eder, oc han leder eder efter sitt goda behag. Men om menniskan med wett oc wilja kastar sig i frdmelsen, d r det omjligt att hon kan blifwa frlst, emedan hon fraktat de medel, som Herren frordnat till menniskor+ salighet. Oc jag beder eder att I aldrig glmmer det, att Herren str med utsr%ta armar hela lifwet+ dag igenom oc tillbjuder menniskan sin nd. Derfre beder jag eder, att I i%e gren han+ faderliga hjerta den sorgen att I frkasten den nd Han eder tillbjuder, ty det r han+ wilja, att wi alla mtte frlsta warda. Derfre beder jag eder fwer allt att I tror, frukter oc lsker Gud fwer allt ting oc eder nsta som eder sjelfwa. lsker hwarannan inbrde+ med rent hjerta oc med all mjlig wnskap oc krlek, samt warer glade med hwarandra, ty det r guds wilja att menniskorna bemta hwarandra med wnksap oc krlek samt gldja+ med hwarandra.

IV Men jag beder, att I framfr allt lsker Gud fwer allt ting, s att eder hgsta stundan mtte wara att f skilja+ frn denna werlden oc f komma nr Herren uti himmelen. Oc jag beder t Herren, att om jag fr komma frr ur denna werlden n I, d skulle jag aldrig glmma eder; jag skulle d bedja Gud fr eder, att I fn komma i himmelen. Der wille jag mta eder oc med samma krlek som Herren+ englar emottaga mig, emottaga eder. Oc jag beder eder att I, d I blifwen emottagna af mig, kommer ihg hwad herrlighet Han berett t sina barn. D fr I med egna gon skda allt hwad jag frkunnat. Jag beder oc frmanar eder o%s, att I noga tager eder tillwara fr alla uppstliga synder, sdana som beg+ med wett oc wilja, isynnerhet swordomar oc Gud+ namn+ mibruk, oc tager eder wl tillwara fr lgnaktiga tal, hgfrd, dry%enskap, wrede oc allt sdant som Gudi mihagligt r. Isynnerhet beder oc frmanar jag eder, att I noga tagen eder tillwara fr alla de falska profeter, som uppkommit till att frfra menniskor. Derfre beder jag t Herren att wi alla mtte frlsta warda oc till sanning+kunskap komma. Kommer ihg hwad Frlsaren lidit fr wr skull; p Golgatha led han korset+ bittra dd oc lt sitt blod strmma fr wra synder+ skull. Derfr bren i ihgkomma att det r han+ wilja, att wi alla mtte frlsta warda. Ty han hafwer i%e ltit sitt blod strmma fr ngra utan fr alla menniskor. Derfre beder jag eder att I i%e trampen frsoningsblodet under edra ftter. Kommer ihg huru hjertligt oc wnligt han bjuder alla till sig. Kommer ihg att det r endast fr wra synder+ skull han mst utst s hrdt lidande fr att dermed fsona o med Gud oc sknka o ett ewigt lif. Kommer ihg huru innerligt han lskar o d han dagligen tillbjuder o sin nd.

V D bre wi o%s med warmt hjerta tnka p Gud, som lskat o s innerligt, att han i%e hafwer skonat sin enda son, utan gifwit honom ut i dden fr att derigenom frlsa o. fwerlemner eder helt oc hllet t honom som will eder s wl, oc bewiser eder krlek till edra medmenniskor, ssom Gud wisar eder. Nr I i en fast tro hoppa+ p Gud oc han+ lften, under erknslan af eder ringhet oc ofrmga att hjelpa eder sjelfwa, oc blott tror oc hoppa+ p Han+ godhet oc krlek fr Jesu skull, oc tror Gud+ uppenbarelse; s frskrar jag eder, att han i%e heller frskjuter eder. Slutligen beder jag eder, I som kommit hit fr att hra hwad Herren uppenbarat fr mig, att I i%e gren som somliga som hafwa warit hit. Hr hafwa de lofwat att de aldrig skulle lta frleda sig, men bara de kommit hrifrn oc trffat ngon frfrare, s hafwa de glmt bort hwad de hr ftt weta, oc s hafwa de ter ltit frleda sig. Till sist beder oc frmanar jag eder nnu en gng om krlek till Gud oc alla menniskor, oc tager eder tillwara fr de falske progfeter, att I i%e warder frfrde. Jag beder oc frmanar eder o%s att d i kommen i Herran+ hu+, I d fsten edra tankar p Gud oc frlsaren. D skall detta han+ lfte p eder uppfylla+: Der jag r, der skolen I oc wara. ______________