FYRA NUTIDA ARBETARKONSTNRER (spaningar frn bloggen Arbetarkonst) Arbetarklassen har skapat organisationer och institutioner.

Arbetarklassen frknippas med arbetarkultur och arbetarkonst. Men vad r arbetarkonst och var finns den idag? Ger den verkligen rst t arbetarklass och underklass? P adressen http://underklass.blogspot.com spanar bloggen Arbetarkonst efter svar p dessa frgor. Ansvarig r Fred Andersson, alias "Konstfred" sedan 1992 verksam som skribent och kulturforskare i olika sammanhang. Hr presenteras ngra frkortade och sprkligt reviderade spaningar med relevans fr temat Arbetsliv. Johan Ahlbcks pris Nog satsas det en del p bildkonst i svensk arbetarrrelse, ven idag. Men satsningarna uppmrksammas sllan i de stora riksmedierna eftersom det till stor del rr sig om lokala initiativ och arrangemang. Runtom i landet har lokala fackklubbar startat konstfreningar. Stipendier och terkommande arrangemang har instiftats till minne av kulturpersonligheter knutna till ngon viss ort. Konstprojekt har dragits igng fr att dokumentera och kommentera arbetsvillkoren i vissa yrken. Ska man underska den hr kulturverksamheten fr man g till lokaltidningarnas klippsamlingar och de lokala fackklubbarnas protokoll. Fr riksmedierna, fackpressen undantagen, r som sagt sllan s intresserade. Det frekommer stipendier till konstnrer som verkar i arbetarrrelsens eller i vissa arbetarkonstnrers anda. De r inte s mnga och det r inga stora summor som delas ut, men de finns. En underskning av de hr stdformerna kan brja med Johan Ahlbcks pris (till minne av mlaren Johan Ahlbck 1895-1973). Priset r p 15.000 kronor, och det delas ut av Ahlbckstiftelsen i Smedjebacken i Dalarna. Eftersom det delats ut rligen sedan 1993 (med uppehll 1994) ger det oss en lista p totalt 14 mottagare 14 mlare, tecknare, skulptrer och fotografer som p ngot stt ansetts ha verkat i arbetarkonstnren och industriskildraren Johan Ahlbcks anda. Varfr inte titta p var och en av dessa och se vad det r fr konst som stiftelsen har valt att lyfta fram? Kanske gr det ocks att se hur avgrande konstnrernas kopplingar till arbetarklassen kan ha varit. (Spaning nr 8, 17 mars 2008) Hkan Julie Leonardsson r 1995 rs pristagare och kallas aldrig ngot annat n Julie. Han r vlknd fr metallarbetare och lsare av medlemstidningen Dagens Arbete (IF Metall), dr han sedan lnge medverkar med sina detaljerade "bildkrnikor". Det passar vldigt bra att kalla dem fr just bildkrnikor, fr de berttar alltid en liten historia (och ibland en lng historia) med en pong p slutet. Det rr sig allts om text- och bildkompositioner, ofta lika fulla av bilddetaljer som av repliker och textbitar. Julie Leonardsson r fdd 1943 i Smedjebacken och vxte ocks upp dr. Som s mnga "40talister" frn arbetarhem tog han sig bort frn hembygden och gjorde sin klassresa i ett kulturyrke. Detta gjorde han dock ganska sent, frst i 30-rsldern. Det blev studier p Konstfack i Stockholm ren 1972-77, under vnstervgens senare skede. Efter studieren fljde ngra r av blandat yrkesarbete fr att klara frsrjningen, men efter hand kunde han brja gna sig p heltid t bildskapandet. Efter 20 r i Stockholm tervnde han till Smedjebacken dr han bor idag. Det har blivit mnga bokillustrationer och affischer. Det har ocks blivit mnga resor till USA dr han har kontakter i fackfreningsrrelsen och kring den radikala musikscenen. I november 2007 deltog han i "Pacific Northwest Labor Arts Festival" dr han tillsammans med ett antal kollegor representerade bildkonsten under den stolta parollen WORKERS UNITE WITH ART. ven hemma i Sverige har han haft och deltagit i tskilliga utstllningar. Under de allra sista ren har han till exempel stllt ut "solo" p Brunnsta vrdshus i Eskilstuna r 2002 (under rubriken "Missnjets anatomi"), p ljusgrden p Brunnsviks folkhgskola (2006) och p det s kallade "Arkivhuset" i prostparken i Smedjebacken (sommaren 2006). Julie Leonardssons stt att bertta och agitera i bild och text ingr i en stark tradition med mnga svenska fregngare. Sjlv hnvisar han till namn som Birger Lundqvist, Eric Hermansson, Rit-Ola och Bertil Almqvist. Man kan ocks

nmna en mer jmnrig tecknare som Leif Zetterling i Aftonbladet, ven om skillnaderna ocks r stora. I intervjuer har Julie Leonardsson framhllit att facket r den enda politiska kraft som i det lnga loppet verkligen kan driva fram frndringar och ge rst t dem som sljer sitt arbete och sin hlsa. Genomgende i hans karrir ser man ocks att fackfreningsrrelsen har hrt till hans viktigaste arenor och att dess institutioner har kunnat uppmuntra och stdja hans arbete. Frutom Johan Ahlbcks pris har han ftt LO:s kulturstipendium r 1986, han medverkar som sagt i Dagens Arbete och han har p fackligt initiativ bidragit till dokumentationen av stlindustrin i Bergslagen. Detta var ett konstprojekt som under titeln "Arbetsmiljn i konsten" engagerade Julie och flera andra mottagare av Johan Ahlbcks pris. Julie Leonardsson r en konstnr som man knappast kan tveka att kalla arbetarkonstnr. En konstnr med arbetarbakgrund som gjort konst om arbetare och fr arbetare. I jubileumsskriften Minnet av vr framtid: Arbetare i rrelse frn IF Metalls avdelning 113 i Smedjebacken (2002, redaktr Torgny Karnstedt) finns flera av hans industribilder tergivna i frg. Han har ocks tecknat de vinjetter som inleder varje kapitel i denna monumentala dokumentation av en ort och dess arbetarrrelse. Dessutom har han ftt skriva kapitlet om Johan Ahlbck ("En man p skidor", sidorna 213-226) och p s stt ge sin tribut till sin egen barndoms konstnr med stort K: "Tnka sig, en man som levde p att rita och mla bilder bara det i ett samhlle dr arbete betydde att man jobbade i 'Verket' eller 'Morgrdsverkstan'". (Spaning nr 8, 17 mars 2008) Ulla Zimmerman r 1996 rs pristagare. Hon r fdd 1943 (allts jmnrig med fregende konstnr). Zimmerman vxte upp i Stockholm och studerade vid Konstakademien p 60-talet. Till studiekamraterna hrde Peter Dahl. Hon har genom ren gjort mnga bokillustrationer, bokomslag och offentliga utsmyckningar. Skert har hon ntt och glatt srskilt mnga genom sina illustrationer till den nya lttlsta versionen av Moa Martinssons Kvinnor och ppeltrd (LL-frlaget 2001). Hon hrde till dem som fick representera 70-talets radikala kvinnokonst i den stora utstllningen "Konstfeminism" som turnerade i landet under 2006-2007. Hennes stt att samarbeta med och iaktta olika arbetsplatser, srskilt sjukhus, har ftt en journalist att kalla henne "en konstens Gnther Wallraff" (citerat ur Dalademokraten, 11/10-97). Stilmssigt ligger Zimmerman nra 30-talskonstnrer som Eric Hallstrm och Sven "X-et" Ericsson vardagen skildrad med sprakande frger och breda penseldrag. Stildragen om n inte vardagsskildringen terkommer hos vissa av Zimmermans generationskamrater, som Peter Dahl och Lena Cronqvist. Men hos Zimmerman r det vardagen, eller vardagens arbete och den vardagliga iakttagelsen (till exempel naturiakttagelsen) som str i centrum. Hon befinner sig lngt frn drmbilderna och de instngda rummen hos Cronqvist. Och lngt frn festmiljerna och maskspelet hos Dahl. Genom ren har Zimmerman rrt sig i mnga olika typer av miljer fr att f material till sina skildringar av arbetsliv. Hennes bilder frn textilindustrin visades i en uppmrksammad utstllning p Kulturmagasinet (Sundsvalls museum) i Sundsvall 1981. En annan av hennes utstllningar, p Herrljunga kommun 2004, hette "Arbetsliv och livsarbete". I samband med att hon stllde ut p organisationen Riksskdebanans galleri i Linkping r 2006 gjordes en intervju (i Riksskdebanans verksamhetsberttelse fr ret). Hr berttar Zimmerman hur hon ser p sin roll som arbetsplatskonstnr: - Det handlar inte om ngon bestllning i snv mening. Jag ska helt enkelt beskriva arbetsplatsen s som jag uppfattar den. Uppdrag som handlar om frenklingar eller om att frskna vill jag inte ha. Det synliga slutresultatet blir ett collage. En sammansatt berttelse om vardagen p arbetsplatsen. De olika funktionerna. De skilda personerna. Min frhoppning r att jag p det hr sttet medverkar till ett fortlpande och viktigt samtal bland alla kategorier anstllda.

Ulla Zimmermans engagemang omfattar ocks bildterapin som ett inslag i vissa vrdformer. I intervjun fr Riksskdebanan berttar hon om egna tidiga erfarenheter av hur bildskapande kan hjlpa mnniskor i kris. P hemregionens sjukhus, Sdra lvsborgs sjukhus i Bors, har hon lnge arbetat med cancersjuka p onkologen (i 20 r) och med funktionshindrade p rehabkliniken (i 10 r). Hon har ocks givit ut boken Samtala utan ord: bildarbete med gravt utvecklingsstrda i samarbete med Skolverstyrelsen (1985). Landstingen driver sedan ett antal r forskningsprojektet "Kulturen i vrden" och hr har Ulla Zimmerman tillsammans med Lisa Rnnberg givit ut rapporten Mlarmten ett bildprojekt fr dementa (1998). I samband med att bilder frn rehabkliniken visades p lgrden i Bors i hstas intervjuades hon i Bors Tidning, 30/11 2007: Konst. Det r konstnren Ulla Zimmerman som har samlat flera hundra verk som r mlade av patienter p rehabkliniken i Bors. Jag mlar med dem varje onsdag, det har jag gjort i tio r. Allt kan inte sgas med ord. Bilderna r ocks ett sprk. Men du ger inga tips p hur man ska tnka, bildkomposition och s? Nej, nej allt r bra. Fr vissa patienter kan en rd dutt vara ett framsteg. Ulla Zimmerman representerar en arbetarkonst som speglar vrdyrkenas och kvinnornas kade synlighet. Hennes "wallraffande" p arbetsplatserna r ett exempel p en frndring av konstnrsrollen som blivit allt vanligare och tydligare under de senaste decennierna nr det gllt att formulera konstens plats i samhllet. En konstnr kan ha mer att ge n att bara slja bilder p gallerier. Och en konstnr kan ha utbyte av andra n bara dem som kan tnkas ha pengar att kpa konst fr. Om detta skriver Skdebanans intervjuare shr: Ulla Zimmerman ger exempel p mnga av de levnadskonstnrer hon mtt. Unga utsatta. Sjuka. Utvecklingsstrda. Gamla. Inga vardagsmnniskor men var dags mnniskor. Sjlv tror jag att hon hr till gnget. Till dom som r. (Spaning nr 13, 8 april 2008) se Marstrander r 1999 rs pristagare. Hon r fdd 1944 i norra Bergslagen, nrmare bestmt i Sandviken. Efter utbildning vid Konstfack i Stockholm 1970-75 satsade hon p grafiken och vardagsskildringen (men hon hade kunnat bli skulptr ocks). Hon hade ftt som vana att teckna av mnniskor som hon sg ute p stan, till exempel p pendeltget. 1977 gav hon ut en bok med dessa teckningar: Mnniskor p pendeltg. Den skulle fljas av fler bcker. Bckerna har blivit ett stt fr Marstrander att sprida ut sitt arbete till en strre publik. Mnniskor p pendeltg blev ocks en vandringsutstllning som turnerade under ren 1976-77. Andra vandringsutstllningar som Marstrander har gjort eller deltagit i r Marguerite - en frlossning (turn med Riksutstllningar 1983-87) och Kvinnors arbete (turn 1988-90). Hon har verhuvud taget varit en flitig utstllare runtom i Sverige, och arbetar man med grafik blir det ju ocks lttare att visa sina bilder ofta och kanske p flera stllen samtidigt. se Marstrander r medlem i Grafiska sllskapet, hon r en av de 500 delgande konstnrerna i Grafikens hus (Mariefred) och hennes grafik ingr i den s kallade "grafikbank" som organisationen Sveriges konstfreningar har. Som komplement till konstnrskapet har hon i likhet med Ulla Zimmerman valt att g bildterapeutens vg. Hon r medlem i Svenska riksfrbundet fr bildterapeuter dr hon hr till dem som har gtt eller gr en utbildning till terapeut. Marstrander har ocks arbetat som lrare p sin gamla skola, Konstfack, under mnga r. Ngra av Marstranders strre projekt var nr hon fljde personalen i kassan p en ICA-affr (2003-2004) och nr hon gjorde en stor bildsvit om livet i Mariefred (till Mariefreds 500rsjubileum 2005). Resultatet av ICA-projektet kan bestllas som vandringsutstllning frn

Virserums konsthall. Sviten om Mariefred visades p Grafikens hus sommaren 2005. Det hr r ju ter igen vardagskonst, och det r det som r se Marstranders styrka och specialitet. Hon hr till de konstnrer som renodlar en viss teknik och en viss krets av motiv snarare n att sprida ut sin verksamhet p mnga olika omrden. Tekniskt har hon valt att specialisera sig p teckningen och torrnlsgravyren. En torrnlsgravyr r egentligen en exklusiv sak eftersom den sllan kan tryckas i mer n ca 10-20 exemplar innan bilden har frlorat sin srskilda karaktr och plten mste slngas. Och ju mindre en upplaga r, desto hgre blir oftast priset. nd har se Marstrander alltid hllit priset p sin grafik p en mttlig niv, vilket gr den tillgnglig fr en strre publik. Dessutom sprids bilderna genom hennes bcker. Det som gr Marstrander till en s bra vardags- och arbetslivsskildrare r hennes stt att snabbt och med sm, knsliga linjer fnga det karaktristiska i en rrelse eller ett ansiktsuttryck. Hon r definitivt en arbetarkonstnr om man av en sdan krver konst som avbildar kroppsarbete. Att sitta i en kassa p ICA kan tyckas vara klent kroppsarbete, men mnga av de strsta arbetsproblemen finns sedan lnge i stillasittande yrken med sm, monotona rrelser. Med de sm och subtila medel hon har till frfogande i sin konst (bara sm streck p ett papper eller en plt) kan se Marstrander ge oss utomstende en uppfattning om de pfrestningar dessa yrken utstter kroppen fr. (Spaning nr 20, 18 april 2008) Roine Jansson r 2002 rs pristagare. Om ngon skulle komma p idn att utnmna vr tids Albin Amelin eller Johan Ahlbck, s skulle Roine Jansson vara en sjlvklar kandidat. Han har just avslutat en stor utstllning i Frankrike med bilder som dokumenterar arbetet i den sista franska kolgruvan, La Houve. Han var dr 2004, just innan de sista arbetslagen fr sista gngen krp igenom de trnga passagerna in till brytningen. Det hr r en utstllning som reser flera stora frgor. Mest brnnande ur det fackliga perspektivet r frsts frgan vad som hnder med dem som lmnas arbetslsa efter en nedlggning i det hr formatet. Roine Jansson har i sitt liv och i sin konst fljt rationaliseringar och nedlggningar, men han har alltid utgtt frn den enskilde arbetarens perspektiv och berttelser. Han har sjlv varit gruvarbetare och han verger inte den tillhrigheten. Han r gruvarbetarnas och gruvarbetets mlare. Roine Jansson r fdd 1952 i Uppsala. Redan fre 20 rs lder var han gruvarbetare i Dannemora gruva, dr han stannade i 3 r. Konsten lockade snart mer, och 1973 (vid 21 rs lder) kom Jansson in p KV:s konstskola i Uppsala. 1974-76 gick han skulpturlinjen p Konstfackskolan i Stockholm. Hans meritlistor frn ren efter Konstfack visar att han snabbt kom igng med att ha utstllningar och f olika konstnrliga uppdrag. Med sig in i konstlivets medelklassvrld hade han ovanliga erfarenheter, och som han sjlv skriver "huvudet fullt" med bilder frn gruvan. Bilderna ville ut. Tack vare Gruvarbetarefrbundet och organisationen Konstnrscentrum fick han mjlighet att i ett helt r tervnda till Dannemora och dokumentera arbetet i gruvan. Resultatet blev utstllningen "Malm och mnniskor" som blev frdig 1978 och som sedan turnerade i landet i tre r, fram till 1981. Roine Jansson r inte "knd" om man med "knd" menar att en konstnr ska vara omskriven i de strsta rikstidningarna, ha stllt ut p de fina gatornas gallerier, vara inkpt av de strsta statliga museerna eller vara frsrjd av de beslutsfattare som kontrollerar de strsta stipendiefonderna (till exempel statliga Konstnrsnmnden). Det r tydligt att man ska gra andra saker n mla arbetarmotiv fr att bli "knd" p det planet. Man fr gra sina prioriteringar om man vill gra det man vill, och precis som flera andra av Johan Ahlbckpristagarna har Roine Jansson sett till att tidvis arbeta med andra saker fr att inte vara helt beroende av konstsystemets och konstmarknadens konjunkturer. Samtidigt har han varit mycket aktiv som utstllare runtom i landet och p senare r ocks utomlands. Fr sin konst och sitt engagemang i arbetarrrelsen har han belnats med flera priser och stipendier. r 2000 fick han till exempel LO:s stora kulturstipendium. Under 1990-talet ledde Roine Janssons intresse fr vallonernas roll i svensk historia till att han

lrde sig franska och gjorde flera studieresor ner till gruvdistrikten i Belgien dr han fick fina kontakter i den lokala fackfreningsrrelsen. I en serie stora mlningar har han skildrat stlindustrin i framfr allt Lige och Charleroi. I Belgien kunde Roine Jansson dremot inte studera ngon gruvbrytning, eftersom alla belgiska gruvor redan var nedlagda. Den mjligheten fick han istllet med de franska kolgruvebilderna. 2002 inledde Roine Jansson ocks ett svenskt gruvprojekt tillsammans med IF Metall och Statens kulturrd. I projektet har han sammanstllt en vandringsutstllning med tidigare bilder och ltit den g runt till olika gruvorter samtidigt som han p plats har gjort nya bilder frn varje ort. ter igen r det Roine Jansson sjlv som p sitt lgmlda stt bst sammanfattar idn med projektet. Hans beskrivning visar ocks att utstllningarna har haft en viktig social funktion: Jag tecknade och fotograferade, p vissa stllen mlade jag ven direkt med olja. Nr jag sedan kom hem bearbetade jag materialet i strre format och tervnde till platsen med den vxande vandringsutstllningen. Jag gjorde ca 100 teckningar vid varje gruva och ett tiotal mlningar och dom visade jag p plats ngra mnader senare tillsammans med det vriga materialet. Det var uppskattat d det alltid fanns ett lokalt material med. Vi bjd in skolorna som annars aldrig har tillflle att se konst i dom sm gruvsamhllena. Och barnen har heller aldrig ngon mjlighet att se sina frldrars arbetsplatser. Det var mycket uppskattat. Ngot br ocks sgas om sjlva konsten, om Roine Janssons egenart som konstnr. Precis som en gng Albin Amelin r Roine Jansson en Mlare med stort M. Fr honom r sjlva frgen som brare av knsla och stmning lika viktigt som motivet och det sociala sammanhanget. Hans fokus ligger aldrig p detaljerna utan p helheten, det vsentliga. Ibland kan hans frg- och formgldje leda till ett nstan abstrakt bildsprk. Titta till exempel p valsverksbilden frn Charleroi, och srskilt p de tv stora, rda cirklarna! En metallarbetare vet skert precis vad de frestller, men fr oss andra r de bara former. Och det r inte ndvndigtvis ngot dligt! En bra bild fungerar aldrig p samma stt fr alla som tittar. Den innehller olika gtor fr olika betraktare. Amelin r ett namn som ligger nra till hands att nmna, men man ska vara frsiktig med jmfrelser. Roine Jansson r sin egen, och hans konst speglar en annan tid. (Spaning nr 29, 29 april 2008) (Ls fler spaningar p http://underklass.blogspot.com) Lstips om konsten och arbetarrrelsen i Sverige: Hamrin, rjan & Hofrn, Erik, Johan Ahlbck: Arbetets mlare, Falun: Dalarnas museum 1979 Lidn, Elisabeth, Albin Amelin, Stockholm: SAK 1975 Ljungdal, Arnold, Kulturen i fara, Stockholm: Bonniers 1927 Nilsson, Magnus, Arbetarkonst och arbetarlitteratur S funkar det!, Arbetarhistoria nr 4 2007, ss. 35-38 Sthl, Margareta, Vr fana rd till frgen: Fanor som medium fr visuell kommunikation under arbetarrrelsens genombrottstid i Sverige fram till 1890, Linkping: Tema kommunikation 1999 Wetterberg, Anders, Konst och konstnrer p Run, Stockholm: Bilda frlag 2002 Zennstrm, Per-Olof, Amelin Arbetet, Stockholm: Arbetarkultur 1975 Johan Ahlbckstiftelsens hemsida: www.johanahlback.se Roine Janssons hemsida: www.roinejansson.se Virserums konsthalls hemsida: http://www.virserumskonsthall.com