ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FRFATTNINGSSAMLING

AFS 1984:15 Utkom frn trycket den 14 november 1984

AVLOPPSANLGGNINGAR

Utfrdad den 18 oktober 1984

AFS 1984:15

AVLOPPSANLGGNINGAR
Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse med freskrifter om avloppsanlggningar m m samt kommentarer

Utfrdad den 18 oktober 1984

AFS 1984:15

Arbetarskyddsstyrelsens kungrelse med freskrifter om avloppsanlggningar m m

Utfrdad den 18 oktober 1984 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med std av 18 arbetsmiljfrordningen (SFS 1977:1166) fljande freskrifter.

Tillmpningsomrde
1 Dessa freskrifter gller verksamhet i anlggningar fr behandling av avloppsvatten, avloppsslam eller latrin samt drmed sammanhngande arbete med hmtning, transport och spridning av sdant material. Freskrifterna gller dock inte inom jordbruket eller i komposteringsanlggningar. De gller inte heller rening av processpillvatten i industrianlggningar.

Allmnt
2 Verksamhet dr avloppsvatten, avloppsslam eller latrin hanteras skall planeras och ordnas s att betryggande skerhet mot ohlsa och olycksfall uppns. 3 De skriftliga hanterings- och skyddsfreskrifter som behvs fr arbetet skall finnas tillgngliga p arbetsplatsen.

Tekniska anordningar
4 Inomhus belgen bassng med luftindrivning och annan teknisk anordning i vilken pgr process som kan ge upphov till luftfrorening i form av aerosol skall, om det behvs fr att motverka att luftfrorening sprids till utrymme dr arbetstagare vistas, tckas ver, byggas in eller utformas p annat stt, som ger avsedd effekt. 5 Om blsmaskin, kompressor, centrifug eller annan maskin bullrar kraftigt skall den dr s r mjligt byggas in eller placeras i srskilt utrymme s att ljudavgivningen till lokal dr arbetstagare vistas effektivt begrnsas. 6 Tappstlle fr renat avloppsvatten skall vara tydligt mrkt fr att hindra frvxling med tappstlle fr dricksvatten. 7 ppen bassng och arbetsplattform samt gngbana ver och invid ppen bassng skall ha skyddsrcke eller annan jmfrbar fast anordning till skydd mot fall. Detsamma gller vertckt bassng, om vertckningen inte r tillrckligt stark fr att bra en person. Om grind i skyddsrcke r avsedd fr tilltrde till flyttbar arbetsplattform skall den vara sjlvstngande och ha sprr s att den inte kan ppnas mot bassng.

AFS 1984:15

Arbete i vissa utrymmen

8 Vid arbete i bassng, avloppsbrunn, pumpgrop eller liknande utrymme skall erforderlig anordning fr ned- och uppstigning finnas. Om s behvs skall varnings- eller skyddsanordningar vara uppsatta. 9 Utrymme dr hlsofarlig halt av luftfrorening eller syrebrist kan frekomma skall, i erforderlig omfattning, ventileras innan arbete pbrjas dr och under hela den tid som arbetet pgr. Om hlsofaran inte kunnat undanrjas genom ventilation skall lmpligt andningsskydd anvndas. tgrder skall vara vidtagna fr att s snabbt som behvs kunna undstta arbetstagare i utrymmet. Behovet av vakt skall srskilt beaktas. 10 Vid arbete i bassng, brunn, ledning, pumpgrop eller liknande utrymme skall avloppsvatten, avloppsslam och latrin normalt avlgsnas innan arbetet pbrjas. 11 Vid arbete dr risk fr drunkning kan finnas skall srskilda tgrder vidtas fr att motverka denna risk. Behovet av vakt skall srskilt beaktas.

Brand och explosion

12 I rtkammare och annat utrymme dr brand- eller explosionsrisk kan freligga skall tgrder vidtas fr att motverka denna risk.

Personlig skyddsutrustning och skyddsvaccination

13 Vid risk fr direktkontakt med avloppsvatten, avloppsslam och latrin skall s lngt mjligt skyddshandskar och annan erforderlig personlig skyddsutrustning anvndas. 14 Arbetsgivare skall erbjuda arbetstagare skyddsvaccination om det behvs.

Rengring, hygien, personalutrymmen

15 Lokaler, fordon och andra tekniska anordningar skall rengras i den utstrckning som behvs fr att frebygga ohlsa och olycksfall, samt fr att hindra uppkomst av dlig lukt. Rengring skall s lngt mjligt utfras s att luftfrorening inte uppstr. 16 Vid arbete med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin skall mjlighet till handtvtt finnas nra den plats dr arbetet utfrs. 17 Bestmmelser om personalutrymmen vid arbete p fast driftstlle finns i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1984:10) med freskrifter om personalutrymmen. Ambulerande arbete skall s lngt mjligt frlggas s att personalutrymmen kan utnvttjas.

Ikrafttrdande
Dessa freskrifter trder i kraft den 1 januari 1986. Samtidigt upphvs arbetarskyddsstyrelsens

AFS 1984:15 anvisningar nr 117, Avloppsanlggningar.

Kommentarer till kungrelsen med freskrifter om avloppsanlggningar m m

Allmnt
Arbetarskyddsstyrelsen utfrdade 1977 anvisningar om avloppsanlggningar (nr 117 med senare ndringar). Anvisningarna har nu omarbetats till en kungrelse, som utfrdas med std av arbetsmiljlagen. Jmfrt med anvisningarna har kungrelsens tillmpningsomrde utvidgats till att ven glla fr hantering av avloppsvatten, avloppsslam och latrin som sker utanfr avloppsanlggningarna. Regler som r tillmpliga p verksamhet dr avloppsvatten, avloppsslam och latrin hanteras finns ocks i andra av arbetarskyddsstyrelsen utgivna kungrelser och anvisningar. Dessutom finns bestmmelser, rd och anvisningar inom verksamhetsomrdet frn andra myndigheter, branschorganisationer m m.

Bakgrund
Kemiska och mikrobiologiska hlsorisker, hala golv, farliga maskiner, buller och tunga lyft r exempel p arbetsmiljrisker som kan frekomma i verksamhet dr avloppsvatten, avloppsslam och latrin hanteras. D avloppsvatten, avloppsslam och latrin blir stillastende i t ex brunnar, pumpgropar och tankar kan syrebrist uppst p grund av att syret frbrukas vid den bakteriella nedbrytningen av organiskt material. Samtidigt bildas bl a koldioxid, som ytterligare kar risken fr syrebrist i dessa utrymmen. Syrebrist kan utan frvarning resultera i medvetslshet. Vid dlig syresttning t ex i stillastende avloppsvatten och i lnga tryckledningar finns det risk fr att den fortsatta bakteriella nedbrytningen orsakar bildning av gaser som svavelvte och metan. Vid nedbrytning av latrin kan ammoniak bildas. Svavelvte r en giftig gas som snabbt kan resultera i medvetslshet och dd. Svavelvte har en karakteristisk lukt, men gasen bedvar snabbt luktsinnet. Metan r en luktls gas som kan trnga undan luftens syre med kvvningsrisk som fljd. Metan och svavelvte kan dessutom vid hga halter bilda explosiva blandningar med luft. Ammoniak r en giftig gas som dessutom r kraftigt irriterande p gon och luftvgar. Avloppsvatten, avloppsslam och latrin r i sig ett potentiellt hlsofarligt material som innehller hga halter mikroorganismer, frmst bakterier. En del av dessa kan vara sjukdomsframkallande. ven andra potentiellt hlsofarliga organismer som virus och parasiter kan frekomma. Hantering av avloppsvatten, avloppsslam och latrin i avlopps- och latrinanlggningar sker ibland med en aerosolskapande teknik, som t ex luftning av avloppsvatten, spritsning fr skumbekmpning och luftinblsning fr att frhindra sedimentation i kanaler. Dessutom kan

AFS 1984:15 aerosoler bildas vid spolning med vatten under hgt tryck vid rengring av bassngvggar, latrintunnor m m samt d avloppsvatten faller fritt frn hg hjd eller i vrigt stts i kraftig rrelse. Den aerosol, som bildas kommer p grund av materialets natur att innehlla bakterier och andra mikroorganismer. Aerosolen kommer dessutom att innehlla andra sanitrt icke nskvrda komponenter. Stark, oangenm lukt kan ocks frekomma dr avloppsvatten, avloppsslam och latrin hanteras.

Om den bildade aerosolen inte hindras frn att spridas finns risk fr att arbetstagarna kommer att inandas luftburna mikroorganismer. Studier vid avloppsreningsverk och vid efterfljande slamhantering visar en frhjd frekvens av besvr frn frmst magtarmkanalen (diarr). Besvren r ej resultat av smitta. En teori som framfrts r att besvren orsakas av toxiner frn vissa bakterier. Svl levande som dda bakterier kan ge upphov till dessa effekter. ven besvr frn t ex gonen finns redovisade. Viss smittorisk t ex fr sjukdomar som stelkramp och polio kan finnas i hr aktuella miljer. Fr att smittorisk skall vara aktuell fordras att det i hanterat material frekommer tillrckligt hg halt levande smittosamma organismer. En sdan situation kan uppst t ex i samband med en epidemi. Bland de kemikalier som frekommer i bl a avloppsanlggningar finns starkt frtande mnen som klorgas, natriumhypoklorit och jrnklorid. Exempel p irriterande mnen som frekommer r aluminiumsulfat och akrylamidbaserade polymerer. Spill av polymerer medfr dessutom stor halkrisk. ven avloppsvatten, avloppsslam och latrin som spills p golv kan medfra halkrisk. o-Tolidin som ibland anvnds som reagens vid bestmning av klorverskott r ett kancerframkallande mne. Bestmmelser om vissa kancerframkallande mnen finns i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse om hygieniska grnsvrden. I frmst avlopps- och latrinanlggningar frekommer olika slag av tekniska anordningar som maskiner, lyftanordningar m m, vilka kan innebra risker av mekanisk art. Vidare finns risk fr fallolyckor och drunkning p grund av att det i anlggningarna frekommer bassnger, pumpgropar och liknande i stor utstrckning. I anlggningarna finns ocks starka bullerkllor i form av maskiner. ven fallande vatten bidrar till det buller som frekommer. Tunga lyft och dliga arbetsstllningar frekommer bl a i samband med hmtning och transport av latrinkrl samt vid hantering av krlen i latrinanlggningarna. Dliga arbetsstllningar frekommer ocks p grund av trnga utrymmen i t ex nedstigningsbrunnar.

Kommentarer till vissa paragrafer

Till 1 Med anlggningar fr behandling av avloppsvatten avses anlggning fr rening av avloppsvatten (reningsverk) jmte till anlggningen hrande pumpstationer och avloppsledningar. Dremot avses inte anlggningar fr enbart dagvatten t ex dagvattenledningar och dagvattenmagasin. Observera att freskrifterna gller ven vid hmtning och transport av avloppsvatten fran slutna tankar, avloppsslam frn flerkammarbrunnar, latrinkrl samt vid spridning av avloppsslam i parkanlggningar, p vgrenar m m.

AFS 1984:15 Regler som kan vara tillmpliga p rening av processpillvatten i industrianlggningar finns t ex i arbetarskyddsstyrelsens kungrelser (AFS 1980:11) tgrder mot luftfroreningar och (AFS 1984:5) Hygieniska grnsvrden. Till 2 Frutsttningar fr en bra arbetsmilj skapas bst redan vid planering av arbetet, lokalerna och deras inredning. Det r t ex angelget att smutsiga och rena utrymmen s lngt som mjligt hlls avskilda frn varandra och s att tillsyn och underhll kan sktas frn de rena utrymmena. Ett bra exempel p detta r pumpstationer med torrt uppstllda pumpar. Genom god planering och riktiga arbetsrutiner kan ocks t ex vistelse i utrymmen med smre luftfrhllanden till stora delar undvikas.

Det r ocks angelget att verksamheten planeras och ordnas med beaktande av de kemiska hlsorisker som kan frekomma, t ex att ndduschar och mjlighet till gonspolning finns dr arbete med frtande kemikalier pgr. Vid planering av arbetet r det viktigt att beakta att risker fr ohlsa och olycksfall i mnga fall kan frebyggas eller minskas genom att arbetet ej utfrs som ensamarbete. Bestmmelser om ensamarbete finns i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1982:3) Ensamarbete. Enligt 3 arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1980:11) tgrder mot luftfroreningar skall frebyggande tgrder vidtas om det behvs fr att minska mngden luftfroreningar. Process, arbetsmetod, teknisk anordning och mne vljs och utformas s att minsta mjliga mngd av luftfrorening uppkommer. Exempel p tgrder fr att minska uppkomst av luftfroreningar i avloppsanlggningar r omrrning p mekanisk vg i stllet fr med hjlp av luftinblsning. Ett exempel p tgrder i pumpstationer r frlngning av inloppsrret i pumpgrop s att det vid lgsta vattenniv mynnar under vattenytan. Genom att efterstrva lugna vattenrrelser d avloppsvattnet passerar genom kanaler, rnnor etc kan man ocks hindra uppkomst av luftfroreningar. Utver luftfroreningar frn vissa processer, arbetsmetoder m m som nmnts ovan frekommer i exempelvis avloppsanlggningar en diffus spridning av luftfroreningar i mindre mngd inklusive illaluktande mnen. Olgenheter av sdan luftfrorening torde ofta kunna undvikas genom effektiv, flktstyrd ventilation av lokalen. Regler om ventilation i arbetslokaler finns i arbetarskyddsstyrelsens lokalanvisningar (nr 88). Det r vidare viktigt att tekniska anordningar som frekommer dr avloppsvatten, avloppsslam och latrin hanteras r av hllbart material och i vrigt utformade s att betryggande skerhet mot ohlsa och olycksfall erhlls vid anvndningen. Det gller t ex behllare fr frtande kemikalier och latrinkrl. Miljn i avloppsanlggningar r p grund av frekomst av t ex svavelvte ofta korrosiv och stller stora krav p korrosionsbestndigheten hos skyddsanordningar som rcken, stegar, galler, luckor m m. Det r drfr viktigt att skyddsanordningens kondition kontrolleras regelbundet. Det r ocks angelget att latrinkrl och tekniska anordningar, som anvnds t ex i samband med hantering av latrinkrl, r utformade s att lyft, arbetsstllningar och arbetsrrelser inte medfr belastningsskador. Bestmmelser om arbetsstllningar och arbetsrrelser finns i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1983:6) Arbetsstllningar och arbetsrrelser. Till 3 Enligt 3 kap arbetsmiljlagen ligger det arbetsgivare att informera sina anstllda om de risker som kan vara frknippade med arbetet.

AFS 1984:15

Drvid r det vsentligt att betona vikten av att frebyggande skyddstgrder noga iakttas och att givna hanterings- och skyddsfreskrifter fljs. Det r ocks angelget att beakta behovet av utbildning i frsta hjlpen. I den aktuella miljn kan det frekomma flera situationer d det r viktigt att man kan handla snabbt och riktigt fr att ta hand om en ndstlld. Vidare ligger det enligt 3 kap arbetsmiljlagen arbetstagare att flja givna hanterings- och skyddsfreskrifter och i vrigt medverka till att stadkomma en tillfredsstllande arbetsmilj. Arbetsgivaren har att, bl a utgende frn riskerna vid den aktuella hanteringen, bedma vilka hanterings- och skyddsfreskrifter som behvs och hur detaljerade de behver vara. Det kan vara lmpligt att hanterings- och skyddsfreskrifter inarbetas i arbetsinstruktionen nr sdan finns. Exempel p arbete d skriftliga hanterings- och skyddsfreskrifter kan behvas r srskilt riskfyllda arbeten som: arbete i utrymme dr syrebrist, giftig eller explosiv gas kan frekomma, t ex rtkammare med anslutande utrymmen, pumpgrop, avloppsbrunn eller liknande utrymmen arbete i vattenfrande ledning eller annat utrymme dr stor vattenfring kan frekomma, t ex pumpgrop arbete dr starkt frtande kemikalier hanteras arbete i smittreningsanlggning p sjukhus.

Det r lmpligt att i hanterings- och skyddsfreskrifter ange vilka tgrder som behver vidtas t ex fre och under arbete i utrymme dr giftig gas eller syrebrist kan finnas, om vakt eller annan nrvarande person behvs under arbetet samt vilken rddnings- och personlig skyddsutrustning som kan behvas. Till 4 Exempel p bassnger, vid vilka hga halter bakterier uppmtts och dr tgrder i allmnhet kan anses erforderliga, r luftat sandfng, aktiv slambassng och slamluftningsbassng. Den effektivaste tgrden fr att motverka att luftfroreningar sprids frn dessa bassnger har hittills visat sig vara vertckning i kombination med srskilt ventilationsarrangemang. Exempel p andra tekniska anordningar dr aerosoler kan bildas och dr hga halter bakterier uppmtts r vid silbandspressar och i pumpgropar. Ytterligare exempel dr aerosoler kan bildas r i tmnings- och spolningsmaskiner i latrinanlggningar. tgrder vid silbandspressar kan t ex vara inneslutning eller uppstllning i separat utrymme kombinerat med srskilt ventilationsarrangemang. Spridning av luftfroreningar frn pumpgrop till omgivande utrymmen dr arbete utfrs hindras effektivt genom ttning av luckor m fl hligheter mellan utrymmena i kombination med srskilt ventilationsarrangemang. Frslag p olika ventilationsarrangemang m m finns i Arbetarskyddsfondens rapport 80/108 Ventilation i avloppspumpstationer. Det r viktigt att vertckta, inneslutna eller separata utrymmen str under undertryck i frhllande till omgivande utrymmen. Det r ven viktigt att frnluft frn processventilation

AFS 1984:15 hindras n angrnsande utrymme, byggnad eller annan plats dr arbetstagare normalt vistas. Uppstllning i separat utrymme kan medfra kad risk fr exponering om det r ndvndigt att g in i utrymmet fr att utfra vissa arbetsmoment. Det r d viktigt att utrymmet t ex frses med inspektionsfnster eller -luckor och att det finns mjlighet att ta prov frn utsidan s att vistelse i utrymmet s lngt mjligt undviks. Till 5 Frutom kraftigt bullrande maskiner finns i aktuella anlggningar ven andra ljudkllor som bidrar till att ljudnivn blir hg, t ex fritt fallande och strmmande vatten, flktar m fl delar i ventilationsanlggning. Vilka tgrder som behver vidtas fr att minska ljudnivn fr bedmas frn fall till fall. Regler om buller i arbetslivet finns i arbetarskyddsstyrelsens bulleranvisningar (nr 110). Till 6 Regler om mrkning m m av tappvatteninstallation fr annan vattenkvalitet n dricksvatten finns i Svensk Byggnorm, SBN 1980 kap 51:11 och 51:12. Bl a sgs att varje vattenuttag skall mrkas p ett tydligt och varaktigt stt. Mrkningen skall ange vattnets beskaffenhet och avsedd anvndning.

Till 7 Skyddsrcke kan t ex vara tv- eller treledat. Om rcket r placerat utanfr gngbanans kant r det lmpligt att det nedtill mot golv finns fotlist eller motsvarande skyddsanordning. Treledat skyddsrcke ger motsvarande skydd om avstndet mellan golv och nedre ledare inte r strre n 0,1 m. Observera risken fr fotskada vid fr stort mellanrum. Ett mellanrum mellan fotlist och golv frenklar golvrengring. I ldre anlggningar frekommer ibland vajer i stllet fr fotlist. Vajer innebr dock viss skaderisk, srskilt om den inte r spnd, och r drfr mindre lmplig. Annan fast anordning kan t ex vara bassngvgg, frutsatt att dess verkant slutar ca en meter ver nrmast intilliggande mark. Regler om skyddsrcke kring ppningar i golv finns i Svensk Byggnorm 1980, kap 77:32. Bl a sgs att skyddsrcke skall vara minst en meter hgt samt vara utfrt med minst tv fljare och i vissa fall med fotlist. Vidare finns i kap 22:313 bestmmelser om belastning som skyddsrcke skall tla. Det r angelget att det i anslutning till vertckt bassng vars vertckning inte r tillrckligt stark fr att bra en person finns skyltar som upplyser om detta. I 6 i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1981:14) Skydd mot skada genom fall, finns krav p vissa skyddsanordningar. ver t ex pumpgrop i avloppspumpstation, dr det dessutom ofta r frga om begrnsat arbetsutrymme, kan sdan skyddsanordning utgras av t ex skyddsgaller, utformat s att normal tillsyn, rengringsarbete m m kan ske utan att gallret behver ppnas eller avlgsnas. Exempelvis kan srskilda inspektions/serviceppningar underltta arbetet. Delad sjlvstngande gallerlucka, s k kvarnlucka, medger att pump kan tas upp utan att luckan dessfrinnan ppnats eller avlgsnats. Till 8 Anordning fr ned- och uppstigning kan vara fast eller flyttbar, t ex stege eller stegjrn. I djupa och trnga pumpgropar, brunnar och liknande kan det behvas andra anordningar fr ned- och uppstigning, t ex lyftsele med livlina och lyfthjlpmedel. Det kan ocks behvas att ngon finns nrvarande fr att skta dessa. Se vidare

AFS 1984:15 arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1982:3) Ensamarbete.

10

Det r viktigt att material som anvnds tl den korrosiva miljn och att hllfastheten kontrolleras regelbundet. Det r ven angelget att anordningen r utformad s att den kan stllas upp skert. Det r dessutom angelget att stege, stegjrn eller liknande r utformad s att halkrisk undviks. Exempel p utfranden fr fast stege finns i svensk standard SS 831305 och SS 831306. Exempel p glidskydd fr flyttbar stege finns i svensk standard SS 831304. Varnings- och skyddsanordningar kan vara avsedda dels att skydda arbetstagare som befinner sig nere i utrymmet eller uppehller sig i nrheten, dels att varna eller skydda obehriga. Exempel p arbete nr skyddsrcke eller annan avsprrning av omrdet kan behvas r vid arbete i brunn i gata. Vidare kan skydd mot t ex nedfallande freml behvas d ngon befinner sig nere i utrymmet. Skyddshjlm kan behvas dr det finns risk fr huvudskada p grund av fallande freml, liksom vid arbete i trnga utrymmen. Till 9 Luftfrorening kan best av t ex gas, bakterier och virus. Exempel p utrymmen dr ventilation kan behvas r bassng, pumpgrop, brunn, avloppstank, ledning eller liknande samt rtkammare, rtkammarverbyggnad, gaskompressorrum och slamsilo fr rtat slam. Det r i allmnhet ndvndigt att ventilationen r flktstyrd fr att uppn nskad effekt. Mtning kan behvas fr att kontrollera att hlsofarlig halt av luftfroreningar eller syrebrist inte lngre freligger. Det kan i vissa fall vara ndvndigt att regelbundet kontrollera halten luftfroreningar eller halten syre under den tid arbetet pgr i utrymmet. Det r viktigt att tnka p att vissa gaser r tyngre n luft och drfr kan samlas i lgt belgna utrymmen. Fr kontrollmtning av t ex svavelvte och syrehalt finns en rad metoder, frn enkla analysampuller till knsliga direktvisande instrument. Det r lmpligt att enkla analysampuller finns ltt tillgngliga, t ex p driftavdelning, hos arbetsledare eller i servicebil. Rd om lmplig mtutrustning kan erhllas frn fretagshlsovrdscentral eller yrkesinspektionen. Det r angelget att det i skydds- och hanteringsfreskrifter bl a framgr hur och nr det skall ventileras och nr kontrollmtning mste gras vid arbete i utrymmen som nmnts ovan. Vid misstanke om hlsofarlig halt av gas eller syrebrist r det viktigt med tgrder fr att kunna undstta arbetstagare. Exempel p sdana tgrder vid arbete i bassng, pumpgrop o d r anvndning av lyftsele med livlina. Srskilda lyfthjlpmedel kan i sdana fall ocks behvas. Vid arbete i tunnlar och ledningar kan det vara ndvndigt med speciella skerhetsarrangemang, som t ex radiofrbindelse. Det r viktigt att den som fungerar som vakt, skter livlina m m, frutom egen skyddsutrustning ocks har tillgng till och kunskap om anvndning av rddningsutrustning, som t ex lyfthjlpmedel som medger snabbt och skert ingripade vid en eventuell ndsituation. Fr val av lmpligt andningsskydd se 13 med kommentarer. Bestmmelser om ensamarbete finns i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1982:3), Ensamarbete. Till 10 Genom att s lngt mjligt avlgsna avloppsvatten, avloppsslam eller latrin kan hlsorisker p grund av gasbildning eller syrebrist reduceras. Observera att gaser som t ex svavelvte kan frigras nr man rr om i bottenslam e d.

AFS 1984:15 Om golv i bassng e d ges tillrcklig lutning mot utlopp underlttas tmning av bassngen. Observera att ven kvarvarande stillastende avloppsvatten, avloppsslam eller latrin kan orsaka s stor gasbildning eller syrebrist att livsfara kan freligga. Exempel p nr det normalt inte r mjligt att avlgsna avloppsvatten och slam r i stora avloppstunnlar i berg. I vissa fall, t ex vid enkla och kortvariga arbeten, kan arbete med tmning och rengring av bassng eller liknande befaras medfra strre olgenheter frn arbetsmiljsynpunkt n den egentliga arbetsuppgiften. Rengringen kan d begrnsas till att omfatta de fr arbetet mest vsentliga delarna. Exempel p detta r vid vissa service- och reparationsarbeten av pumpar, dr det ibland kan vara tillrckligt med avspolning av enbart pumpen.

11

Det r viktigt att beakta behovet av personlig skyddsutrustning, t ex andningsskydd samt att behovet av ventilation i utrymmet kan vara strre om avloppsvatten och avloppsslam inte frst har avlgsnats. Se vidare 9 och 13 . Det r dessutom viktigt att risken fr drunkning beaktas. Se vidare 11 . Till 11 Exempel p arbete dr det kan finnas drunkningsrisk r: arbete i vattenfrande ledning och i pumpgrop dr stor vattenfring kan frekomma arbete p farlig sida om skyddsrcke i bassng arbete ver strre ppning i vertckt bassng.

Frhllandena i det enskilda fallet r avgrande fr vilka skyddstgrder som kan behvas. Vid arbete i t ex pumpgrop och p farlig sida om skyddsrcke i bassng kan lyftsele med lina behvas. Vid arbete i vattenfrande ledning kan t ex flytvst behvas. Vidare kan bassngutlopp behva frses med anordningar t ex skyddsgaller fr att hindra att arbetstagare som fallit i bassngen sugs in i utloppsledningen. Om vidtagna skyddstgrder inte r tillrckliga fr att uppn godtagbar skerhet, kan dessutom vakt eller annan under arbetet nrvarande person behvas. Det r viktigt att den som fungerar som vakt, skter livlina m m har tillgng till och kunskap om anvndning av rddningsutrustning. Enligt 4 arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1982:3), Ensamarbete, fr arbete som innebr ptaglig risk fr kroppsskada genom olycksfall inte utfras som ensamarbete om inte godtagbar skerhet kan ordnas p annat stt. Enligt 9 i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1981:14), Skydd mot skada genom fall, skall anordningar fr rddning finnas ltt tillgngliga p arbetsplats dr fall kan medfra risk fr drunkning. De skall vara klara att anvndas omedelbart. Dr det behvs skall fasta stegar finnas med lmpliga mellanrum eller andra mjligheter fr ndstlld att ta sig upp. Exempel p annan tgrd kan vara lina spnd utefter bassng i kombination med t ex stege. Till 12 Exempel p lokaler eller utrymmen dr det p grund av bakteriell bildning av metan eller svavelvte finns eller kan bildas explosionsfarlig gas r rtkammare och anslutande utrymmen, slamficka och slamsilo fr rtat slam samt ledning, brunnar och pumpgropar med stillastende avloppsvatten, avloppsslam eller latrin. Explosionsrisk kan ocks frekomma i pumpstationer som tar emot avloppsvatten frn bensinstationer, frgindustrier eller annan verksamhet dr utslpp av flyktiga, brandfarliga mnen kan ske av misstag.

AFS 1984:15 Explosionsrisk kan undanrjas t ex genom utluftning eller ventilation under tillrckligt lng tid innan arbete i utrymmet pbrjas. Frekomst av explosionsfarlig gas kan konstateras genom mtning, t ex med explosimeter. ven om frekomst av explosionsfarlig gas inte konstaterats vid tidigare mtning, kan sdan ofrmodat upptrda om betingelserna ndras. Observera att flera frekommande gaser r tyngre n luft och kan samlas i lgt belgna utrymmen. Regler om klassning av rum, utrymme e d dr explosiv gasblandning kan uppst, finns i sprngmnesinspektionens kungrelse om klassning vid verksamhet med brandfarlig vara (SIND-FS 1983:2). Anvisningar fr sdan klassning finns i svensk standard SS 421 08 20. Klassning erfordras enligt dessa regler fr val, installation och anvndning av elektrisk materiel. Den kan ven utgra underlag fr att bedma risker frn andra tndkllor. Det br observeras att ven mekaniska gnistor i vissa fall kan utgra tndklla. Regler om elektriska anordningar i explosionsfarliga utrymmen finns i starkstrmsfreskrifterna (statens industriverks frfattningssamling SIND-FS 1978:6 med ndringar 1983:3 och 1983:1).

12

Regler om bl a infrande av tndklla och om skyltar i anslutning till utrymmen som nmnts ovan finns i frordningen om brandfarliga varor, (SFS 1961:568, omtryck 1984:196) och dess tillmpningsbestmmelser (SIND-FS 1981:2). Till 13 I 2 kap 7 arbetsmiljlagen sgs att om betryggande skydd mot ohlsa och olycksfall inte kan ns p annat stt, skall personlig skyddsutrustning anvndas. Denna skall enligt samma paragraf tillhandahllas av arbetsgivaren. Exempel p annan skyddsutrustning n skyddshandskar som avses i paragrafen r skyddsklder (t ex vattenavvisande verdragskldsel inklusive huvudbonad) skyddsskodon (t ex stvlar) och gonskydd. Exempel p ytterligare skyddsutrustning som kan behvas vid arbete med avloppsvatten, avloppsslam och latrin r andningsskydd, hrselskydd, skyddshjlm, flytvst samt skerhetsblte med lina. Olika andningsskydd kan behvas fr olika slags luftfroreningar, t ex bakterier, gaser eller damm frn olika kemikalier, eller d det r risk fr syrebrist. Dammfilter klass II b r normalt tillrckligt effektivt som skydd mot aerosoler som innehller bakterier, virus eller annan frorening frn avloppsvatten, avloppsslam eller latrin. Observera att dammfilter inte skyddar mot gas. Finns risk fr gas r det viktigt att srskilt gasfilter anvnds. Vid risk fr syrebrist r det viktigt att tryckluftapparat anvnds. Skyddsklder, ibland vattentta, samt skodon kan behvas fr att undvika nedsmutsning till fljd av direktkontakt med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin. Frutom kad smittorisk kan sdan direktkontakt ven leda till infektion i smsr och liknande. Skyddsklder kan ven behvas till skydd mot mekanisk eller kemisk pverkan. Personlig skyddsutrustning kan dessutom behvas vid arbete, som innebr risk fr fall- och drunkningsolyckor, samt fr att skydda mot buller. Till skydd mot fallande freml eller i trnga utrymmen o s v kan skyddshjlm behvas. Arbetsgivare r enligt 3 kap 2 arbetsmiljlagen ansvarig fr att personlig skyddsutrustning underhlls vl. Detta innebr t ex att arbetsgivaren r skyldig att ombesrja tvtt av skyddsklder.

AFS 1984:15

13

Bestmmelser om personlig skyddsutrustning finns i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1982:13), Personlig skyddsutrustning, Allmnna freskrifter. Bestmmelser om nr personlig skyddsutrustning, t ex andningsskydd, skall anvndas finns ocks i arbetarskyddsstyrelsens kungrelse (AFS 1980:11) tgrder mot luftfroreningar. Betrffande regler om utfrande, mrkning, anvndning, sktsel m m av personlig skyddsutrustning, se under avsnittet "Aktuella regler m m", sid 21-22. Till 14 Det r lmpligt att arbetsgivare inhmtar rd frn smittskyddslkare i respektive landsting innan stllning tas om vaccination br genomfras. Rd och upplysningar om t ex pgende epidemier kan ven erhllas frn statens bakteriologiska laboratorium (SBL). Det r viktigt att arbetstagare som i sitt arbete utstts fr avloppsvatten, avloppsslam eller latrin har ett fullgott skydd mot polio och stelkramp. Vikten av att varje individ erhller en fullstndig vaccinering mot stelkramp betonas i socialstyrelsens cirkulr om stelkrampsprofylax (1976:2).Vaccination mot vriga sjukdomar som t ex tbc, tyfoidfeber och hepatit B torde normalt inte behvas. Lokalt behov av vaccination kan dock uppst, t ex i samband med epidemier. Socialstyrelsen ger ut regler om vaccination mot smittfarliga sjukdomar tex mot tbc i SOSFS 1981:46, mot polio i SOSFS 1979:80 och mot stelkramp i SOSFS 1976:2. Till 15 Dlig rengring medfr risk fr kad direktkontakt med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin samt fr dlig lukt. Spill av polymerer p golv liksom golv med stende avloppsvatten, avloppsslam eller latrin medfr dessutom halkrisk. Rengring kan utfras genom dammsugning, bortspolning e d. Anvndning av vatten under hgt tryck vid rengring av bassngvggar eller andra med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin nedsmutsade utrymmen eller anordningar r i enlighet med kraven i paragrafen normalt inte acceptabel (se ven 2 ). Det r srskilt viktigt att golv, skyddsanordningar, manverdon, verktyg, redskap m m hlls vl rengjorda. Det r ocks viktigt att beakta behovet av rengring innan servicearbete utfres p t ex fordon och andra tekniska anordningar. Detta gller ven innan dessa avlmnas fr service och reparationsarbete utanfr tex avloppsanlggning. Exempelvis r det viktigt att avloppspumpar avspolas omsorgsfullt innan de tas in p verkstad. Till 16 Det r viktigt att noggrann personlig hygien iakttas. Om hnderna smutsats av avloppsvatten, avloppsslam eller latrin r det angelget att de snarast tvttas med tvl och vatten samt skljs med desinfektionslsning. Detsamma gller t ex fre mltid, tobaksrkning och snusning samt fre toalettbesk och efter arbetsdagens slut. Efter handtvtt anvnds lmpligen pappershanddukar. Fr vrd av huden kan lmpliga hudkrmer anvndas. Vid arbete i t ex pumpstationer dr vatten inte finns indraget kan mjlighet till handtvtt ges t ex genom att vatten, tvl och desinficerande lsning medfrs. Vid hmtning och transport av t ex latrinkrl och avloppsvatten frn slutna tankar, kan tillgng till desinficerande vtservetter i vissa fall vara tillrckligt. Detta frutstter dock att det under dagen finns mjlighet till grundligare rengring i anslutning till mltid e d. Genom lmpligt utrustad servicebil kan frutom handtvtt ven toalettfrgan lsas. I servicebil kan ven skydds- och rddningsutrustning samt vrig utrustning fr service, reparation och tunga lyft medfras.

AFS 1984:15 Till 17 Det r angelget att ambulerande arbete frlggs s att personalutrymmen kan utnyttjas inte bara vid arbetets brjan och slut utan ocks under resten av dagen, t ex fr intagande av mltid. I de fall detta inte gr att ordna r det srskilt viktigt att arbetet organiseras s att arbetstagarna sjlva kan se till att regler om raster och pauser nd fljs. Angende ambulerande arbete se kommentar till 1 arbetarskyddsstyrelsens kungrelse om personalutrymmen (AFS 1984:10).

14

Fr att hindra att smitta frn avloppsvatten etc verfrs frn arbets- till gngklder r det vanligen tillrckligt med skilda kldskp. Srskilda skyddsklder, stvlar etc frvaras dock lmpligen i srskilt utrymme. Fr att hindra att dlig lukt verfrs frn arbets- till gngklder kan ventilation anslutas till kldskp fr arbetsklder. Om det finns skilda kldrum fr frvaring av arbets- och gngklder r det praktiskt att frlgga tvttutrymmet mellan kldrummen. Det r viktigt att arbetstagare som ftt sina klder kraftigt frorenade med avloppsvatten, avloppsslam eller latrin snarast duschar samt byter arbetsklder. Det r ocks angelget att arbetsklder lmnas p arbetsstllet i drfr avsett utrymme och inte tas med hem till bostaden fr att tvttas med familjens vriga tvtt.

Aktuella regler m m
Arbetarskyddsstyrelsens kungrelser AFS 1980:11 AFS 1980:13 AFS 1980:14 AFS 1981:14 AFS 1981:15 AFS 1982:2 tgrder mot luftfroreningar Minderriga i arbetslivet Psykiska och sociala aspekter p arbetsmiljn Skydd mot skada genom fall Skydd mot skada genom ras Personlig skyddsutrustning Anvndning av andningsskydd (ndring av anvisning nr 45:5) Ensamarbete Utrymning Tryckkrl Personlig skyddsutrustning Allmnna freskrifter Kraftverfringsaxlar m m Personlyft med kranar Arbetsstllningar och arbetsrrelser Hygieniska grnsvrden Personalutrymmen

AFS 1982:3 AFS 1982:9 AFS 1982:11 AFS 1982;13 AFS 1983:4 AFS 1983:5 AFS 1983:6 AFS 1984:5 AFS 1984:10

Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar Anv 29 Anv 32 Anv 45:2 Anv 45:3 Allmnna maskinanvisningar Bygganvisningar Bygganvisningar Personlig skyddsutrustning (II) Hrselskydd Personlig skyddsutrustning (III) gonskydd

AFS 1984:15 Anv 45:4 Anv 45:5 Anv 45:8 Anv 79 Anv 88 Anv 110 Anv 112 Anv 128 vrigt SOSFS (M) 1976:67 Personlig skyddsutrustning (IV) Andningsskydd Personlig skyddsutrustning (V) Anvndning av andningsskydd Personlig skyddsutrustning (VIII) Skerhetsblte med lina Laboratorieanvisningar Lokalanvisningar Buller i arbetslivet Klor Transportrer

15

Socialstyrelsens cirkulr med rd och anvisningar om desinfektion av avloppsvatten frn sjukvrds- och liknande inrttningar Allmnna anvisningar fr utfrande av rtgasanlggning vid avloppsreningsverk. Svenska Gasfreningen. Arbetsmilj i reningsverk del 1-4. Arbetarskyddsfonden Ventilation i avloppspumpstationer Arbetarskyddsfonden Provtagning av mikroorganismer i luft.

Rtgasanlggningar.

Rapport 78/293

Rapport 80/108

Arbete och Hlsa 1983:4