Kosmologi

Lran om universums uppkomst och utveckling kallas fr kosmologi. Inom kosmologin skapar man teoretiska modeller som kan frklara det man ser i universum.

Av Fredrik Eriksson, Vinstagrdsskolan

Big bang
Allt sedan urminnes tider har mnniskan skt en frklaring till varfr vrlden ser ut som den gr. Frklaringsmodellerna har varit mnga och i vra gon ibland mycket komiska. Men alla har de gett frklaringar till vad man d sg p himlen. Den nutida vetenskapliga frklaringsmodellen kallas fr Big bang-teorin. Den sger att universum har uppkommit genom en hastig utvidgning av sjlva rymden med allt dess innehll av strlning och materia. Som alla vetenskapliga modeller r den inte frdig en gng fr alla. Nya upptckter kan gra att vissa saker kan behvas ndras p. Men fr nrvarande stmmer Big bang-teorin mycket vl verens med vad vi faktiskt ser om vi tittar ut i rymden. Alla nya astronomiska upptckter stmmer verens med Big bang-teorin. Ngra av de starkaste bevisen fr att Big bang har gt rum r bland andra: universums expansion vi ser att rymden vxer, drfr borde universum en gng ha varit litet. den kosmiska bakgrundsstrlningen rymden har en temperatur som r en rest frn d universum en gng var mycket varmt. hur grundmnena bildades mngden vte och helium som vi ser i universum stmmer exakt verens med vad man kan frvnta sig. den kosmiska inflationen alldeles efter Big bang blstes universum upp till ofantlig storlek p ett mycket kort gonblick. Det kan frklara varfr alla delar av universum r s pass lika varandra.

En sak ska man ha klart fr sig: Big bang-teorin frklarar inte varfr universum uppstod. Det finns en grns fr hur lngt bakt i tiden vi kan veta saker. Teoretiskt sett kan vi ta reda p hur universum var nr det var 10-43 sekunder gammalt. Innan dess vet vi ingenting. Vi vet inte varfr universum valde att finnas till. Vi vet bara att det gjorde det, inte av vilken anledning.

Av Fredrik Eriksson, Vinstagrdsskolan

Dopplereffekten och rdfrskjutning

P den frsta bilden str ambulansen stilla med sirenerna p. Sirenerna ger upphov till ett ljud med en viss frekvens, en ton. Ljudvgorna sprider sig p samma stt, bde framfr och bakom ambulansen. Vglngden r den samma.

I den andra bilden rr sig ambulansen framt. Nu sprids ljudvgorna p ett annorlunda stt. Framfr ambulansen trycks de ihop p grund av att ambulansen rr sig i samma riktning som ljudet. Vglngden blir kortare, frekvensen kar, tonen lter ljusare. Bakom ambulansen uppstr det motsatta. Ambulansen rr sig istllet bort frn ljudet vilket drar ut ljudvgorna. Vglngden blir lngre, frekvensen minskar, tonen lter mrkare.

Nu tnker vi oss att ambulansen r utbytt mot en stjrna, eller en galax, som snder ut ljus med en viss frekvens, en frg. Om nu stjrnan rr sig bort frn oss uppstr fljande: Ljuset frn stjrnan som vi ser blir mer utdraget, vglngden kar. Nr frekvensen minskar frskjuts ljuset mot lngre vglngder, dvs. mot rtt. Vi kommer allts att uppleva ljuset som rdare n vad det egentligen r. Ljuset har blivit rdfrskjutet. P samma stt kan ljuset blfrskjutas om stjrnan rr sig mot en.

Av Fredrik Eriksson, Vinstagrdsskolan

Hubbles lag
Ett av de starkaste bevisen fr Big bang r att universum utvidgas, det blir strre. Om nu universum vxer sig allt strre, mste det ju ha varit litet en gng i tiden. Gr man tillrckligt lngt bakt i tiden, 13,7 miljarder r, finner man att universum var samlat i en enda punkt. Universums utvidgning upptcktes 1924 av astronomen Edwin Hubble. Det han sg var att ljuset frn avlgsna galaxer alltid var rdfrskjutet. I vr nrhet kan galaxerna rra sig mot varandra, det r bara p mycket stora avstnd som allt tycks rra sig bort frn oss. Vi blir inte strre fr att universum blir strre. Det r sjlva rymden, allts avstnden mellan galaxer och galaxhopar 35000 som blir strre. Diagrammet visar vad 30000 Hubble upptckte. Han insg att ju lngre bort en galax r desto fortare rr 25000 den sig bort frn oss. Detta kallas fr Hubbles lag. 20000 Tittar man p tv galaxer, p ett avstnd av t.ex. 500 15000 respektive 1000 miljoner ljusr bort, ser man att den 10000 mest avlgsna galaxen rr sig dubbelt s snabbt frn oss som den nrmre 5000 galaxen. Vi upplever det allts som 0 om galaxerna rr sig frn 0 200 400 600 800 1000 1200 oss. Men hur skulle en Avstnd (miljoner ljusr) annan varelse p en avlgsen galax se p universums utvidgning? Jo, p samma stt som vi gr. Alla galaxerna skulle ocks verka avlgsna sig. Detta medfr att universum inte har ngot centrum, ingen mittpunkt. Alla platser i universum r mitt i universum, var man n befinner sig kommer man att uppleva samma sak, universum blir strre. Tnk att du ska baka bullar. Du vill ha russin i bullarna och blandar i dem i degen. Nr du kndat klar degen tittar du p den. Hr och var p ytan av degen sitter russinen p olika avstnd frn varandra. Nr du tittar till degen p nytt har den jst till den dubbla storleken. Alla russinen har kommit dubbelt s lngt frn varandra mot innan jsningen. Sjlva russinen har inte blivit strre. P samma stt kan man tnka sig galaxerna i det vxande universum som russinen i den jsande degen. Ltsas nu att du ser universums utvidgning p film, galaxerna avlgsnar sig frn varandra mer och mer. Tnk dig att man kr filmen baklnges. Galaxerna kommer d att rra sig mot varandra och komma allt nrmre. Till slut kan materien inte komma nrmre, allt, hela universum r samlat i en och samma punkt. Kr filmen framlnges. Vad ser du precis nr filmen brjar? Jo, universums skapelsegonblick Big bang. Namnet Big bang r inte s bra, det kan ltt leda till missfrstnd. Sjlva ursmllen bildade universum med allt det innehller. Big bang gde inte rum i ngonting som redan fanns. S att
Hastighet (km/s)

1400

Av Fredrik Eriksson, Vinstagrdsskolan

stlla sig frgan om vad som finns utanfr universum r meningsls. Sjlva tiden uppstod ven den vid Big bang. S att tala om vad som fanns innan Big bang, saknar ven det mening.

Den kosmiska bakgrundsstrlningen

En atom som saknar en eller flera elektroner kallas fr en jon. Strax efter Big bang var atomerna var fullstndigt joniserade, de saknade elektroner helt och hllet. Universum vxte och blev allt strre. I och med att universum vxte sjnk temperaturen. Ca. 300000 r efter Big bang hade temperaturen sjunkit till 3000 K. (Med det menas att temperaturen var 3000 grader ver den absoluta nollpunken, d det inte kan bli kallare.) Man kan sga att temperatur r ett mtt p hur mycket materien vibrerar. Nr temperaturen sjnk under 3000 K, lugnade elektronerna ner sig s pass mycket att de kunde hllas kvar kring atomkrnorna. Nr detta skedde blev universum genomskinligt. Sedan dess har universum blivit 1000 gnger strre. Allts borde temperaturen ute i rymden ha sjunkit 1000 gnger och vara 3 K. Detta var ngot som astronomerna rknade ut redan p 1940-talet. Men det var inte frrn 1965 som man gjorde sjlva upptckten. Den visade sig stmma helt verens med berkningarna. Ute i rymden r temperaturen 3 grader ver den absoluta nollpunkten. Var i rymden man n tittar med ett teleskop har rymden samma temperatur, eller kosmiska bakgrundsstrlning. Att frklara varfr rymden har just den hr temperaturen r mycket svrt om man inte anvnder sig av Big bang-teorin.

Den kosmiska inflationen

Bilden visar universums temperatur som den sg ut nr universum var 300000 r gammalt. Lngre bakt i tiden kan vi inte se, universum var ju ogenomskinligt innan. Ojmnheterna som finns i bilden motsvarar mycket sm temperaturskillnader. Dr temperaturen var ngot svalare kunde materien samlas ihop snabbare n i de varmare omrdena. P s stt bildades det galaxer och galaxhopar i de kallare omrdena. I de varmare blev rymden tom, utan materia. Detta r precis vad man ser om man tittar ut i rymden. Universum ser ut som ett stort skumbad! Ett skum bestr ju till strsta delen av luft. Sjlva bubblorna r ju mycket tunna. Samma stt r det med galaxerna i universum. De ligger utspridda i tunna bubblor med mycket stora tomrum mellan sig.

Av Fredrik Eriksson, Vinstagrdsskolan

Att bilden ver det tidiga universum liknar det universum vi ser idag r ocks svrt att frklara utan Big bang.

Av Fredrik Eriksson, Vinstagrdsskolan

Grundmnen i det tidiga universum

Alldeles efter Big bang var temperaturen oerhrd. Till en brjan fanns partiklar som vi normalt inte ser idag. Om man vill upptcka dessa partiklar mste man terskapa den temperatur som var d. Ett stt r att krocka partiklar, t.ex. tv protoner mot varandra. Med hjlp av mycket starka elektromagneter kan man f upp protonerna i mycket hga hastigheter, nra ljusets. Nr partiklarna kolliderar har det ftt en vldigt hg rrelseenergi. Energi kan inte frstras, bara omvandlas. I krocken blir rrelseenergin till vrmeenergi. D kan man splittra protonerna s att man kan se var de bestr av. Det man ser r bland annat att protonerna r uppbyggda av partiklar som kallas fr kvarkar. Kunskapen om det allra strsta, universum, hnger samman med det allra minsta. Det r drfr flera nobelpris p senare tid gtt till forskare som hittat nya partiklar. Deras upptckter gr att vr frstelse fr hela universum kar. Nr universum var ca. 100 sekunder hade temperaturen sjunkit till en miljard grader. Det var tillrckligt svalt fr att bilda atomkrnor. Astronomer har rknat ut att det borde ha bildats 75 procent vte och 25 procent helium. Alla tyngre grundmnen n s har bildats i stjrnor och supernovor. Halten av vte och helium r exakt vad man ser ute i rymden. Detta r ocks mycket svrt, fr att inte sga omjligt att frklara utan Big bang.

Det osynliga, mrka universum

Diagrammet intill visar frdelningen av universums materia, mrk materia och mrk energi. Allt vi ser omkring oss bestr av materia, t.ex. mnniskor, stjrnor och bilar. Observationer av universum har visat att det ocks finns en mrk materia som r osynlig fr oss. Materia Men ven om vi inte direkt kan se den mrka materian 5% gr den att upptcka. Vr galax Vintergatan och vr nrmaste galax Mrk materia Andromedagalaxen rr sig mot varandra. 25% Om ca 6 miljarder r kommer de att krocka. Galaxerna dras mot varandra pga. gravitationen. Deras massor bestmmer hur snabbt det gr. Genom att titta p hur mnga stjrnor galaxerna innehller kan komma fram till en bra gissning om hur mycket galaxerna vger. Men Vintergatan och Andromedagalaxen dras fortare mot varandra n vad man kan vnta sig. Det verkar som om de vger mycket mer n de borde gra. Det tycks allts finnas en stor mngd materia som vi inte kan se, men som nd pverkar den vanliga materian genom gravitationen. Vad r d den mrka materian? Till viss del kan den faktiskt best av vanlig materia. En galax bestr ju inte bara av stjrnor, det finns ven gasmoln, gamla slocknade stjrnor, planeter, mm. Men ven om man rknar med dessa rcker det inte. Vad den mrka materian bestr av vet man inte. Astronomerna har olika teorier om vad det kan vara, t.ex. fr oss nnu oknda partiklar.
Av Fredrik Eriksson, Vinstagrdsskolan

Mrk energi 70%

Universum bestr bara av 5 procent vanlig materia, som vi kan se och ta p. Ca. 25 procent r mrk materia, och resten runt 70 procent r mrk energi. Det mesta av universum r allts osynligt och nnu oknt fr oss. Sedan Big bang har universum blivit allt strre. Men gravitationen frn all materia motverkar universums vxande. Gravitationen vill dra ihop allting igen. Alla observationer visar att gravitationen kommer att frlora kampen. Universum vxer fr snabbt fr att gravitationen ska kunna hindra utvidgningen. Tills fr bara ngra r sedan visste man inte detta. Det fanns en mjlighet att universum frst vxte och sedan drog sig samman och slutade i en Big crunch, motsatsen till Big bang. Den mrka energin r en sorts antigravitation, som skjuter isr galaxerna, det vill sga raka motsatsen till gravitationen. Den mrka energin fr universum att vxa med en allt hgre hastighet. Om mnga miljarder r vxer sjlva rymden till och med snabbare n ljusets hastighet. Ljuset frn galaxerna kan d inte n varandra lngre. Vid den hr tidpunkten slocknar de sista stjrnorna och universum blir fullstndigt svart och de. De svarta hlen dominerar nu universum. De suger t sig all den kvarvarande materian. Svarta hl r inte riktigt svarta. De kan faktiskt strla ut materian som de en gng drog till sig. nnu mycket lngre fram i tiden avdunstar slutligen de svarta hlen. Nu hnder inget mer ngonsin, universum har gjort sitt

Av Fredrik Eriksson, Vinstagrdsskolan