INTERVJUER

av Jrgen Lwenfeldt

Innehllsfrteckning
Tom Alandh Jenny Andreasson Leif Andre Alexander Bard Marcus Birro Monica Bodling Ingvar Danielzon Mats Jacobson Camilla Lebert Hirvi Erik Langby Stig Larsson Martina Lowden Hana Makhmalbaf Mikael Marcimain Lena Samuelsson Roberto Saviano Daniel Sjlin Olof Stenhammar Kristina Sterner Hkan Wattling

Tom Alandh Norrkpings Tidningar 1 september 2007

Alandh visar sagan om tvidaberg

Dokumentrfilmaren Tom Alandh for till tvidaberg fr att terge minnena frn 70-talet. NT var med nr klippningen av filmen frbereddes. Upplgget har han klart fr sig. Det ska brja utav helvete. Det ska brja frbannat bra. Det gller alla reportage, ven skrivna. Brjan och slutet har jag fr det mesta bestmt redan innan filmandet stts igng. Sedan fr storyn placeras dremellan. Ikldd kortrmad grnvitrutig skjorta, ntta svarta jeans och vita tubsockor sitter journalisten Tom Alandh i SVT:s klippningsstudio i Stockholm. Han verfr bilder frn den kommande dokumentren om tvidaberg till en dator, i morgon ska han till Rejmyre och Skogsrjet fr ett annat projekt. P en skrm ngon meter framfr honom nickar tvidabergs FF in en hrna mot IK Sirius. Det r lagets hemmapremir i superettan. P Kopparvallens lktare fladdrar lyckliga ansikten frbi. Frre mlvakten Uffe Blomberg och hustrun Monica. Gamle ytterbacken Janne Olsson. 70talets vrvarkung Lasse Spjut, vars blick rr sig efter bollen. Blicken landar, smilgropar trnger fram. Hr knyter vi ihop det. Vi slutar i modern tid, men tas tillbaka till 70-talet genom de gamla killarna, sger Tom

till klipparen Heleen Rebel. I vanliga fall brukar Tom Alandh sjlv komma med uppslagen till sina dokumentrer. Mnga ider fr han p tunnelbanan (efter att ha levt mnga decennier av sitt liv ute p den grna linjens nordvstra kant sger han sig ha Stockholmsrekord i tunnelbanekning). Den hr gngen kom idn till filmen frn frfattaren Mats Samuelsson, som skrivit boken Hjltarna om tvidabergs FF:s framgngsrika 1960- och 70-tal. Jag hade just gjort en rad tyngre och mentalt jobbiga reportage nr han ringde, och knde fr att gra ngot lttsammare. Nr jag lste boken begrep jag att det var en bra berttelse. Jag och Mats satte oss i en SVT-bil och kte ner till tvidaberg. Han har i praktiken gjort all research infr filmen. Till skillnad frn boken handlar SVT-dokumentren minst lika mycket om orten tvidaberg och Facits glansdagar som fotbollslaget. Premirdatumet fr filmen r likvl satt till 28 oktober, dagen efter FF:s sista match i superettan. Frhoppningen r att freningen d ska vara klar fr allsvenskan. Det r halvtid p Kopparvallen. tvidabergs FF:s kanslist Margareta Johansson r p matchdagen uppkldd i lila kofta, vit blus och prlhalsband. Naglarna r rdmlande. Telefonen ringer, det r frre Facitchefen Gunnar Ericsson som frn Mlle i Skne vill f reda p stllningen. Han ringer i halvtid varje match, han litar inte p text-tv. Ericsson, sger han. Hur str det? Det str fortfarande

 1-1 och nu r det paus, svarar Margareta. Det str fortfarande 0-0 p text-tv. r Alandh dr? Ja, det r han. Sg t honom att frbttra mlservicen fr superettan. Det r ltt att tro att det r Tom Alandh som driver Sveriges Television. Nr allt material r inlagt och han ska bege sig till sitt arbetsrum hejdas han gng efter annan av folk som vill prata. Efter 37 r i samma byggnad tycks han ha en informell relation till samtliga anstllda. Han r snabbtungad och lttsam, frgvis av naturen, sker kroppskontakt, plockar emellant bort frtretliga hrstrn frn kollegors trjor. Han vinner snabbt ens frtroende. Vid bokningen av den hr intervjun kunde han tala i en kvart utifrn ett mejl p tv rader. Nr kan du komma? frgade han. Jag har ett mte klockan nio. Jag kan vilken tid som helst, svarade jag. Nej, kom d, jag hatar mten. S ser jargongen ut. I verkligheten med ett sttigt rrelsemnster som tillgg, och med minst en inskjuten svordom per uttalad mening. 26 r gammal blev Tom Alandh anstlld p Sveriges Television. ret var 1970. Stockholmsgrabben Tom hade tidigare jobbat med radio i Norrkping, men ville helst gna sig t skrivandet. Som ung lste han Vilhelm Moberg till gonen gldde, lnade travar med bcker frn Vllingbys bibliotek. nd kom han att gna sig t tv. Han arbetade med samma

klippare och fotograf, Karin Elander och Bjrn Henriksson, i 36 r, fram till Karin gick i pension och Bjrn brjade jobba p Dokument inifrn. Min mamma var gift fyra gnger. Pappa var ocks gift fyra gnger. Jag har haft samma fru, samma katt, samma bil, samma brdrost. Det ligger en trygghet i det. Fortfarande knner jag enorm gldje ver att g till jobbet. Han har ven samma skrivmaskin som nr han intog tvhuset. Datorn som str intill anvnds fr att skicka e-post, men det r p skrivmaskinen frn Facit han stter samman sina texter. Nr jag hade filmat klart tvidabergsfilmen kom jag p det. Jag har aldrig tittat p etiketten tidigare. Jag har ju en Facit! P bokhyllor i det smnigt upplysta arbetsrummet ryms samtliga dokumentrer han har producerat. Textade titlar p prmryggarna och videokassetterna avsljar innehllet: Nacka Skoglund, Monica Zetterlund, Cornelis Wreeswijk, Tsunamifilmen, men ven ett program om frgiftat vatten i Finspng. Jag tittar aldrig i mitt arkiv. Jag skulle frmodligen rodna av skam om jag gjorde det. Filmerna frn 1970-talet skulle vara fruktansvrt usla i dag. Jag gjorde massor av sociala pekpinneprogram, dr man upprrd bankade p drrar och sa: Titta p orttvisan, ska det vara p det hr viset? Med dagens mtt mtt tycker jag att jag r bttre nu, som gamling. Han terkommer ofta till sin lder. Tv r terstr till pensionen, och med den en avrundning av tiden p SVT. Jag r njd med vad jag har stadkommit hittills. Genom jobbet har jag ftt vara ute i vrlden, men framfrallt

har jag ftt se Sverige. I filmen om tvidaberg har jag ftt trffa 20 spnnande mnniskor. Det skulle jag inte ha ftt om jag blev kommentator i Aktuellt eller satt i en soffa p morgnarna. Han avbryts av att telefonen ringer. Tom svarar. Han r uppriktigt begeistrad nr han utropar: Hej, Bovallstrands hembygdsfrening! Vad kul att hra av er. Tusan vad det regnade dr nere, tv veckor regn, tv timmar sol, det var en taskig frdelning.

Jenny Andreasson Norrkpings Tidningar 1 augusti 2008

Hon lyfter det kvinnliga dramat

Regissren Jenny Andreasson har med Spetsprojektet lyft fram det som tidigare frringats. Nu startar r tv. Bokstavligen bakom kulisserna. Efter att ha yrat runt i teatersalongen fann vi en drr, och en ostrd plats. Vi sitter p ett par uttjnta stolar, intill ett verktygsskp och mittemot en frigolitkartong. Fickminnet stts igng. Jenny Andreasson iakttar kartongen, och berttar: Det var typ en sdan dr papplda. Spetsprojektet Riksteatern och stgtateaterns satsning fr att lyfta fram frbisedda kvinnliga dramatiker inleddes indirekt sommaren 2002. Jenny Andreasson var nyutexaminerad regissr frn Dramatiska institutet. Hon tog jobb p Riksteaterns marknadsavdelning (Jag behvde ta en paus). P teaterns bibliotek upptckte hon en lda med arkiverade pjser. Det var ett gytter av ganska dliga teaterstycken. Men jag r lite av en pjsoman. S fort jag hittar ngra brjar jag blddra i dem. Och jag var uttrkad. Jag hade ett ganska administrativt jobb den sommaren. Hr frvarades Stina Aronsons Syskonbdd, frn 1931, inklmd mellan Fassbinder och annan manlig dramatik

som ocks vntade p att uppfras. Jenny Andreasson sorterade ut pjsen frn ldan. En tid senare, nr regeringen tillsatte en kommitt fr jmstlldhet inom scenkonsten, fick hon i uppdrag att kartlgga teaterhgskolorna. D frklarade alla att de inte kunde ndra historien. Det finns inga kvinnliga konstnrer innan nittonhundratalet. Jag blev fundersam ver detta. Det var s det brjade. Det har gtt sex r. Det r sommar igen, och ssongsstart p stgtateatern i Norrkping. Regissren Jenny Andreasson frbereder Spetsprojektets andra r och fjrde uppsttning. Alfhild Agrells Rddad slog an tonen. Uppsttningen fljdes av Anne Charlotte Lefflers Familjelycka (i regi av Gustav Deinoff) och Drottning p kryckor av Frida Stenhoff och Victoria Benedictsson. Reaktionerna har varit vldsamt positiva. I synnerhet Rddad, som Andreasson regisserade, har rosats av kritiker, lockat storpublik till stgtateatern och p kuppen vckt Agrells dramatik till liv. Nyligen blev uppsttningen utsedd till en av de senaste tv rens tio bsta. Det har blivit som den drmbild jag hade. Att vi skulle stadkomma en diskussion om vad vi vljer fr klassiker, och att vi ger utrymme t de kvinnliga dramatiker som har glmts bort. Det r ocks viktigt att det hr inte blir en engngsgrej, att man om ngra r r tillbaka i Tjechov/Strindberg-trsket. Jag tycker inte att det r fel att spela dem, men det behvs ett komplement och ett annat stt att tnka.

Spetsprojektet skyndar hrnst framt i tiden. Mellankrigsren str p tur, med just Stina Aronsons Syskonbdd. Frestllningen har premir i Norrkping i slutet av oktober. Det r en berttelse om en kvinna, Harriet, som fr nog av sitt ordnade liv. Mannen vill d placera hustrun p nervhem. Harriet smiter och str inom kort p centralstationen med vskan i handen. Det r ett iddrama. Stina Aronson tecknar upp ett modernt samhlle som gtt ver styr. Dr effektiviteten och rationaliteten helt enkelt inte gr mnniskor lyckliga. Det r ngot jag kan knna igen mig i. Det finns ocks en politisk aspekt. Hon skildrar ett samhlle dr man puttar ut eller frfljer dem som inte hnger med. Nr Jenny Andreasson i en tidigare intervju ombads att beskriva sitt teaterintresse sa hon att det fddes p Dramaten som barn. Det var lgn. I sjlva verket inspirerades hon av Hasse & Tage, Gsta Ekman och Lena Nyman. Inte sllan uppmanade hon frldrarnas gster att delta i improviserade uppsttningar. Jag tror bara att det r ngot som jag har haft med mig vldigt lnge. Hon studerade ekonomi och statsvetenskap i Uppsala, spelade i studentteatern, men kom att regissera de andra i kulissen. Efter ren p Dramatiska institutet i Stockholm hamnade hon i Norrkping. Jag upplevde att jag skulle f ett strre inflytande hr. Stockholm r vldigt bra om man vill gra superkarrir, men inte lika bra om man slss fr en strre sak. Det var

ett vldigt enkelt val. Jag blev bara stressad nr jag var p Stadsteatern och hade mten om ett liknande projekt. ven om det naturligtvis hade varit jtteroligt, s kndes det som om det hr var en plats dr jag fick arbetsro. ven Spetsprojektets tredje r innebr en resa p ngra decennier, frklarar hon. Nsta vg av medryckande litteratur och dramatik kommer under sjuttiotalet. Jag tycker att det vore intressant att ta det steget. Vi kommer att prata om det under hsten. Det r heller inte otnkbart att vi introducerar en utlndsk dramatiker. Men s var det ldan p Riksteaterns bibliotek. Jag har i efterhand erknt att jag snodde den dr pjsen. Jag gottgr det genom att stta upp den hr frestllningen. Det kan man verkligen sga att jag gr.

10

Leif Andre FLM och Norrkpings Tidningar 25 oktober 2008

Nr Leif blev pedofil

Stig Larssons debutfilm Kaninmannen har precis slppts p dvd. Jrgen Lwenfeldt lter Leif Andre minnas hur filmen blev till. En januarikvll 1992. Leif Andre var nyinflyttad i lgenheten och ordnade med kartonger. Klockan elva ringde telefonen. "Du ska d din jvel, du ska d, vi ska strimla dig", viskade en rst innan luren lades p. Samtalet fljdes av ytterligare fem. Det fortsatte s hela veckan. Kaninmannen hade tv-snts fr frsta gngen. Och s ringde slktingar och frgade vad fan fr skit jag hll p med. Filmen var en minst sagt utmanande pedofilthriller i manus och regi av Stig Larsson. Brje Ahlstedt spelar tvreportern som i sitt skande efter Kaninmannen - en vldtktsman som antastar skolflickor brjar misstnka att frvaren r hans son, gymnastiklraren Hans. Fr nitton r sedan var Leif Andre smbarnsfrlder och hade just genomgtt en skilsmssa. nd nappade han omedelbart nr pedofilrollen erbjds honom. Researcharbetet kom att omfatta obskyra porrfilmer, samtal med forskare, och frgestunder med en vldtktsman.

11

Mtena med honom gde rum p restaurang Pelikan i Stockholm. Han var inte s pigg p att prata. Jag bjd honom p en l. Jag var nervs, snackade om fotboll och vder och vind. Han var i fyrtiorsldern. Riktigt stilig snubbe. Han borde inte haft ngra problem att ragga upp en tjej p krogen. Annars gav mtet ingenting, annat n att jag frstod hur vanlig han var. Nr jag skte upp Leif Andre fr att boka tid till den hr intervjun utbrast han spontant "Mamma mia!" nr han insg att vi skulle diskutera Kaninmannen. Inspelningen i oktober 1989 var kaosartat disciplinerad, sger han. Det svajade mycket. Turbulenta arbetsdagar runtkuskandes i stockholmska frorter frlngdes med nattligt rumlande. mnet fr filmen var dessutom svrbehandlat. I en scen filmas nakna tonrsflickor i ett omkldningsrum, i en annan - i Kvarnbackaskolans gymnastiksal - blir Andre blottad av en elevmobb. Stig Larsson hade gett strnga instruktioner. Med cigarretten i mungipan och en l i handen klargjorde han att gympalraren var ett rttmtigt hatobjekt. Barnen fick drmma till s hrt de ville. Men sparka honom inte p kuken, och akta ansiktet ocks, sa han. Vi klarade det p frsta tagningen. De slog mig, vred ner brallorna p mig, och kastade bolljveln i huvudet p mig. Det var riktigt vldsamt. Jag hade ont i arslet flera veckor eftert. Brutaliteten gick igen i andra scener.

12

 Stig var otroligt noggrann. Det finns en scen dr pappan kommer hem till sonen, brottas och kncker fingrarna p honom. Brje knckte mina fingrar. Allt var p riktigt. Det skulle vara det, tyckte Stig. Och s har du den hr scenen dr Brje sitter i sngen och frgar: Vet du vem du r lik? N Du r lik den dr Kaninmannen Du vet nrbilden p mig d, nr jag ska reagera. 29 omtagningar! 29 omtagningar! Nr man kommer upp i fem omtagningar brjar man undra vad man gr fr fel. Men Stig var frbannat lugn. Jag har aldrig varit med om ngot liknande. Inspelningsperioden fljdes av en bearbetningsperiod. Att bli av med det mentala slagget tog tid. Jag mdde ganska illa. Det var mnga bilder jag hade i huvudet. Under tiden vi filmade kunde jag inte moralisera ver min egen karaktr. Det var vrst eftert. Jag hade en egen utvrdering. Och jag sp rtt bra. Det behvdes.

13

Alexander Bard Internetworld 25 september 2009

Kunderna kommer ruttna p dig

Internet r det strsta som hnt mnskligheten de senaste 500 ren. Men d inte sagt att frndringen r positiv. Det sger teknikfilosofen, artisten, liberatisten, debattren och provokatren Alexander Bard. Nsta talare behver ingen presentation, sger kvllens arrangr. Upp p scenen kliver Alexander Bard. Vi befinner oss p Hotell Anglais i Stockholm. hrarna bestr av ett 60-tal webbentreprenrer med lflaskor i hnderna. Alexander Bard gnar sina tio minuter p New Tech Discussion till att prata om hur han med sitt folkpartiknutna ntverk Liberati som han startat tillsammans med Camilla Lindberg (FP) frsker frnya politiken, och anvnda ntet till sin hjlp. Frhoppningen r att locka trendknsliga storstadsungdomar att engagera sig politiskt. Vad r det p internet som funkar? frgar Alexander Bard publiken. Det som funkar r det som r stringent, ideologiskt, vgar vara komplicerat och vgar vara exakt vad det ska vara. Om man inte bygger trovrdighet i internetsamhllet r man krd, fortstter han. Jag vet inte om Liberati kommer att lyckas frndra

14

Folkpartiet. Dremot vet jag att modellen kommer att lyckas. Risken r att om partierna slr dvrat till och inte lyssnar p de demokratiska rrelserna p internet, d kommer det att bli fler partier som Piratpartiet. Vi backar bandet. Fr om det r ngonting Alexander Bard behver r det en presentation. Sjlv har han sagt sig personifiera lyckad damp, och menar att intensitet har intresserat honom nda sedan han var en uttrkad medelklassunge i Motala. Den hr kvllen kommer han till exempel att agera teknologifilosof i BBC-programmet Newsnight som r i Sverige fr att gra ett inslag om piratrrelsen (som r naiva och idioter, enligt Bard). En vecka senare fr han som BWOmedlem kommentera Michael Jacksons dd (och beskriver den framlidne som verskattad). Ngra dagar drp kommer han att gra utspel om prostitution under Almedalsveckan. Hela tiden hller han i egenskap av zoroastrier koll p lget i Iran. P meritlistan str ven: travhstuppfdare, satanistledare, psykoanalytiker, frfattare, producent, elevrdsordfrande, fia med knuff-vm-samordnare och listmaster fr den knda Elitlistan. Vem r han? kan man undra. Men kanske r det intressantare att reda ut hur han fr bollarna att hnga kvar i luften. Nyckeln till att gra mycket saker r att ha mycket bra folk att outsourca till. Jag r mycket noga med vilka jag ska jobba med. Nr jag bestmde mig fr Martin Rolinski som sngare i BWO testade jag 35 personer under ett rs tid. Det fungerar vad man n sysslar med. Bcker ska skrivas fort, men researchen ska ta lng tid.

15

Vad r du fr typ av ledare? Jag delegerar fort, s fort det bara gr. Jag vill ha starka mnniskor i min omgivning s de kan ta egna beslut. Jag r bra p att ge folk ansvar och frtroende. Nu fr du gra det hr, det hr r din budget, om tre veckor ska du vara klar. Sedan gr jag ivg. Jag litar p folk helt enkelt. Sjlv har Alexander Bard 1 605 vnner p Facebook samtliga r personer han anser sig knna. Ett ntverk som r viktigt att hlla ihop. Under stressiga perioder outsourcar han ven den sysslan. Fr ngra mnader sedan slog BWO igenom i Japan. D satt jag framfr webbkameror och svarade p tusentals olika frgor frn olika japanska tonrstidningar. Om det var ngot jag inte gjorde under den perioden var det att sitta p Facebook. Tvrtom hade jag en person som satt dr och plockade bort de 70 personer om dagen som frskte att adda mig utan att knna mig. Hur ser din kalender ut? Jag r inte s noga med att vara hightech med allting. Jag har till exempel droppat Blackberry och Iphone. Det bara irriterar mig. Det gr till exempel inte att lsa in sig tta timmar i en studio och gra musik och samtidigt ha Blackberryn pkopplad. Det r samma sak med mejl. Mobilen har jag avstngd lnga perioder. Och kalendern har jag till exempel bde skrivet p papper i en fickkalender och p datorn.

16

Vad anvnder du d? Jag anvnder inget specialprogram. Jag bara skriver ner i ett dokument. 13 juli, och s skriver jag vad jag ska gra. Hur svrt r det? Man behver inget jvla program. Som teknikfilosof har Alexander Bard ftt internationell uppmrksamhet. I synnerhet har framtidsvisionen Ntokraterna skriven ihop med Jan Sderqvist blivit omtalad. Verket gavs ut 2000 och bygger p en frelsningsserie han hll p Handelshgskolan i Stockholm i slutet av 1990talet. Boken har versatts till 14 sprk och beskriver upplevelsetrst, internetrevolution och ett framvxande ntverkssamhlle dr eliten utgrs av de som bst frstr sig p de nya verktygen. Det globala imperiet slpptes tre r senare. Trilogin blev fullstndig med Kroppsmaskinerna, som utkom i vras. Det finns i det hr en ovilja att frst baksidorna med ny teknologi. Jag har alltid sett den som frndring. Men jag ser den inte som frbttring. Som om livet skulle bli bttre fr att vi har nya apparater. Det tror jag inte p ett dugg. Jag och Jan Sderqvist skrev en stor artikel i Aftonbladet som handlade om att antalet ungdomar som sker sig till psykakuten har fyrdubblats p tio r. Det finns ett direkt samband mellan kningen och den tekniska utvecklingen. Just de lnder som ligger i framkant teknologiskt har ocks ftt de strsta problemen med psykiatrin. Vi har helt enkelt inte lrt oss hantera de hr instrumenten n. Ngra som r srskilt dliga p att hantera tekniken r f-

17

retag, tycker han: Det r vansinne nr chefer i nringslivet startar Facebookgrupper fr sina fretag och tvingar de anstllda att g med. Sociala medier har ingenting att gra med nringsliv och arbete. Det r tv skilda vrldar fr mnniskor. Inte skulle du drmma om att dyka upp p midsommarafton oannonserat hos dina anstllda nr de sitter och ter sill och dricker nubbe? Hur ser du p att fretag skapar Twitter-konton? De frstr inte vad sociala medier r. Det r min frsta reaktion. Men sjlvklart ska fretag anvnda internet p massa olika stt. Man ska anvnda sociala medier, men inte p det stt de tror. S, hur ska det gras? Internet r det strsta som hnt mnskligheten de senaste 500 ren. Det r inte en teknologi efter tidningar, radio, tv och bcker. Den r radikalt annorlunda. Nr vl mnniskor vant sig vid interaktiv kommunikation vill de inte lngre ha envgskommunikation. Vi accepterar inte lngre att fretag prackar p oss sin reklam. Fr vi r interaktiva i vrt samhlle i dag, vi r med och pverkar hur vi konsumerar. Om du driver ett fretag kan du inte involvera dina potentiella kunder om du inte gr om dem frn kunder till klienter. De ska vara medspelare i ditt spel. Om de inte r medspelare kommer de att ruttna p dig och dra drifrn. Frn Alexander Bard fr man svar. De r kategoriska och

18

helst provocerande. Nr han blir ombedd att nmna en framgngsrik ledare vljer han Vladimir Lenin. Nr han diskuterar upphovsrtten kallar han den en larvig ljlig pissfrga i en stor ocean. Nr han pratar om brott p ntet resonerar han kring hur narkotikahanteringen ska avkriminaliseras. Efter en omtumlande timme r intervjutiden ver. Vi reser oss, skakar hand. Alexander Bard brjar g i riktning mot Stureplan. Pltsligt kommer han p ngot. Hinner du s kan du mejla mig det hr samtalet i citatform, sger han, innan han ngrar sig och flinar. Eller frresten, jag litar p dig. Du r s noggrann. Jag outsourcar det. Fakta: Alexander Bard lder: 48 r Bor: P Sdermalm i Stockholm Aktuell: Stndigt. I webbkretsar framfrallt med boken Kroppsmaskinerna (Hydra frlag) som skrivits tillsammans med Jan Sderqvist, den sista delen i trilogin som brjade med Ntokraterna.

19

Marcus Birro Norrkpings Tidningar 21 november 2007

Det gr bra nu
Gst hos Malou, trffar Transtrmer i SVT, gnas ett reportage i DN och leder P4:s Karlavagnen. Bokens dagaktuelle Marcus Birros dagar som outsider verkar vara till nda. Tv timmar innan upptrdandet i Karlstad str ett gng tanter utanfr ingngen till Stadsbiblioteket. Birro r tidig, han slinker frbi. Nr han vid utsatt tid inleder sin monolog stelnar han till. Lngst fram sitter samma tanter. De har kat fr att komma frst. Det r Lasse Berghagen-varning nu. De kom fram eftert och kpte bcker, frklarade att de brukade lyssna p Karlavagnen och tyckte att programmet var bra. Man mrker att det hnt ngot det senaste ret. Nufrtiden kommer det trehundra personer dr det frut kom ttio. Marcus Birro gr igenom en ny och omvlvande tid. Efter att han blev programledare fr P4:s Karlavagnen tycks allt g kloss i kloss. Krnan i beundrarskaran, som han frr kategoriserade som numera vuxna The Cure-fans, har vergtt till att vara 60-riga damer. Birro verkar generad nr han berttar: Jag fr brev frn dem ngra gnger i veckan. Vackra och handskrivna p ngot gammalt kort. Mnga uppger

20

inte ens rtt adress, de har bara skrivit mitt namn och "Stockholm", dr de tror att jag bor. Damerna r fantastiskt uppmuntrande. Fantastiskt vnliga. Det flesta har hrt mig p radion och sedan gtt och kpt mina bcker. Jag visste faktiskt inte vilket program jag skulle arbeta med nr jag skrev p kontraktet med SR. Nr jag fick veta att det skulle bli Karlavagnen blev jag ganska arg. Jag tyckte att det var ett jttekonstigt program som kom efter Radiosporten. Det var lite goof-stmpel, konstiga mnniskor som ringer och pratar. Men det r ett vldigt viktigt program fr mnga mnniskor. Jag knuffas ut i verkligheten. Lr mig se hur andra mnniskor har det och vad som r viktigt fr dem. Han har blivit beskylld fr att slss mot vderkvarnar, att tampas mot ett etablissemang han sjlv ingr i. Och visst, efter upprop p upprop om likformiga kultursidor har den sjlvutnmnde outsidern bjudits in i vrmen. Dan Andersson-pristagaren Birro delar numera litterr agentur med Bjrn Ranelid och Ulf Lundell (p tidigt 90-tal fungerade denne som litterr frebild). Hromveckan var han gst hos Malou von Sivers p TV4 och samtalade om ensamhet. I samma veva skrev Dagens Nyheter ett lngt reportage om hans radioframgngar. P lrdag visas poetmtet med Tomas Transtrmer p SVT och lgg dr till att bckerna sljer allt bttre, fler gstar hans upptrdanden, och varje enskilt inlgg p bloggen franleder tjugo till trettio kommentarer. Det gr bra nu. Ja. Jag tycker att jag har samlat ihop till de hr grejorna. Jag tnkte p det hromdagen nr jag var ute och

21

gick. Jag kasserar in. Det r ingen enstaka hndelse som ligger bakom, jag har inte skrivit ngon perfekt bok, utan det hr r resultatet av 15 rs hamrande p drren. sch, vi mste ppna. Han kan inte st i farstun lngre. Samtidigt r jag inte helt inne. Om du tar DN som exempel, s var det inte p kultursidorna jag blev omskriven. Du gnades ett flersidigt reportage i DN Sndag. Det r vl mer prestigefyllt? Jo, s r det ju. Jag fraktar mycket av kulturvrlden. nd vill jag dit. Jag r s sur att jag inte r strre n s. Man r en rtt liten mnniska p det sttet, att man inte hnger ihop. Utifrn verkar det futtigt, litet och ljligt. Men de som tycker s har inte fattat ngonting. Det handlar om en knsla av ett evigt tillkortakommande och att aldrig duga. Svrta och bedrvelse har varit centrala komponenter i frfattarskapet. Beundrarna, de fre detta svartkldda gymnasisterna, har engagerat sig i sjlvupplevda och hjrtslitande den om fr tidiga fdslar och alkoholism i 21kvadratmeterslgenheten i Gteborg. Bloggtexterna r prntade i rtt och vit mot en nattsvart bakgrund. Fr drygt en mnad sedan fick blogglsarna veta: Jag skriver en glad roman. Efter tio bcker ville jag sl upp fnstret mot en annan breddgrad, storstda vervningen, bra ner vinterrocken i kllaren och gunga med ftterna i hammocken. Det r roligt att skriva en glad roman. Jag har roligt. Jag tycker att den r rolig. Resultatet av utspelet: blott fyra kommentarer p bloggen.

22

 Jag tror inte att de som hnger p min blogg ndvndigtvis har mina samlade verk stende i bokhyllan. Jag har skrivit tio bcker, och de har varit vldigt svarta, och sedan lng tid tillbaka har jag bestmt att jag ska skriva en glad bok och om jag fr fyra kommentarer om det fr jag vl skriva en riktigt bra glad bok, fr att bevisa att den var vrd fler kommentarer. Till den kommande romanen har inspiration hmtats frn Luke Rhineharts kultklassiker Trningsspelaren, men ven frn det egna radioprogrammet. Vissa av karaktrerna i boken har ngon gng ringt till Karlavagnens telefonsluss och infr radiolyssnarna sjungit ut om bekymmer och gldjemnen. P samma gng liknar Birro berttelsen vid en Mns Herngren-film: 30-riga ltsasvuxna i radhus med platta tak och kakelugnar. Boken handlar om krlek, relationer, kaos, vad det leder till. Mnniskor som gifter sig, skiljer sig, trffar andra. Det lter ganska sorgligt. Jas? Herregud, vad bra. Det r meningen att det ska bli glatt. Vi fr se hur det gr. Mer Woody Allen-humor. Mer s. Det gller att hitta rtt ton. Hittar du rtt ton kan du skriva sorgligt. Men det r svrt, jag kommer p nig sjlv att skriva lnga Proust-meningar om hur man stter p en gammal flickvn och hur hon ldrats och om tidens gng och skit, och s tnker man: nu r vi dr igen! Vi fr ta bort det. Det ska inte vara en sdan bok. P det sttet r det en utmaning. Sedan kan jag ju inte skriva chic-lit, det gr ju inte.

23

Nr sngaren och musikern Salem al Fakir tidigare i r fick frgan vad han visste om Norrkping nmnde han varken Eldkvarn eller fotbollslaget, utan att Marcus Birro bodde i staden. Sedan flytten frn Gteborg 2003 har Birro varit mn om att i varje intervju propsa p att han nufrtiden r stgte, jag r inte gteborgare lngre, klarlgger han. P sndag upptrder han p Bokens dag p Stora teatern. Sedan flytten till ostkusten har livet tagit en vndning. Mellan 1989 och 2004 sger han sig ha varit konstant full. Norrkpingsbon Birro dricker inte alkohol, han trnar p gym, turnerar flitigt och har gtt ner ver tjugo kilo i vikt. Till p kpet har han lrt sig att uppskatta vardagen, det vanliga. Fr en tid sedan stod han p Clas Ohlson, kpte en frisrsax och utbrast: De har ju allt hr. Fr tre r sedan var allt som alla andra gjorde fel. Att g p Clas Ohlson r sdant som innebandy-Roger gr varje lrdag, str i sina jeans och kper rakhyvlar fr sjutta spnn. Det finns ett frakt fr vanligt liv och vanligt folk. Man ska passa sig mycket fr det. Det mest rebelliska man kan gra r fr mig att lgga ner all energi p att arbeta och vara lycklig. Jag har gtt igenom mycket och har ftt kmpa fr att kunna vakna lugnt p morgonen, bdda sngen, ta en kopp kaffe och titta ut genom fnstret och bara vara vanlig.

24

Monica Bodling Norrkpings Tidningar 1 augusti 2007

Monica lskar att vara frbannad

Hon kan komma att bli Norrkpings mest elastiska pensionr. Insndarproffset Monica Bodling fyller 65 r om ngra mnader, men det hindrar henne inte frn att studsa hit och dit i rummet. Monica Bodling r frbannad. Inte p mig eller ngon srskild, utan i strsta allmnhet. Det har blivit vrre med ren. S hr fruktansvrt frbannad har jag aldrig varit tidigare. Jag tror vldigt mycket p det jag tror p. Men jag blir motarbetad. Lt sga att du lskar Elvis. Och du fr hela tiden hra att Elvis r kass. Att folk kallar honom fr idiot och sinnessjuk. Lt sga att du fr hra det, och du vet att Elvis r bst och "the king". D r det klart att du blir frbannad. Nven i bordet, om och om igen. Hon fr sig som en hatisk direktr. En elastisk direktr. En agiterande direktr. Nven flyger i luften, nu kastar hon med fingret. Nej! Hon studsar spnstigt upp ur ftljen. ver till datorstolen. Rekyl till stende lge. Med bde ngest och htskhet i rsten frklarar hon: Kvinnan ska ha rtt att vara mor! Meningen ovan br lsas en gng till. Pstendet r i

25

hgsta grad centralt fr den som vill frst sig p Monicas intensitet. Hon r av den sikten att dagens samhlle inte respekterar kvinnor som vill vara hemma och skta sina barn. Och hon r vldigt mycket av den sikten. Att knyta nven i byxfickan ligger inte fr Monica Bodling. Hon skriver insndare, och hon gr det p heltid. De senaste fyra ren har 260 av hennes texter publicerats i svenska dagstidningar. Mnga har kunnat lsas i NT, resten har spritts ver landet. Samma mne har satt sin prgel p s gott som varje inlgg. Infallsvinkeln varierar dock. Och p sistone har hon ocks gjort en smrre frndring av sitt namn. Jag har en slkting i Lotorp som heter som jag. Hon r tapetserare och trffar mycket mnniskor i jobbet. Hon vill inte frvxlas med mig och mitt kverulerande. I NT kallar jag mig drfr fr Monica L Bodling. Redan i brjan av 70-talet inleddes insndarkarriren. Hon blev mamma fr frsta gngen, hamnade i dagistankar och frfrades. Som bekymrad socialdemokrat gick hon med i den s kallade Familjekampanjen, en samling mot politisk styrning av barnomsorg. Den dvarande insndarredaktren p NT verhopades med brev frn en uppjagad Bodling. Under 80- och 90-talen mojnade ilskan, fr att under brjan av 2000-talet torna upp p nytt. Nu med utkad styrka. Det hade blivit barnbarnens tur att g p dagis. Den bekymrade socialdemokraten brjade rsta p kd. Jag fick tv barnbarn med ett halvrs mellanrum. Och mina tv dttrar var ensamma utan karlar. Jag fick ka frn den ena till den andra med buss, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Till slut blev jag utbrnd och sjukskrevs

26

frn jobbet. D tog det fart igen. Lgenheten har inretts som en tidningsredaktion. P trettio kvadratmeters yta ryms sju datorskrmar, tre tvapparater, en skrivare, ftljer frn dttrarnas hem och fyra verbelamrade bokhyllor med fynd frn loppmarknader. Det hr r 64-riga Monica Bodlings kontor och bostad. Jag vaknar nyfiken varje morgon, gr ut med hundarna, ter frukost. Sedan stter jag mig hr vid datorerna och undersker om mina insndare har kommit in. Efter det brjar jag lsa ledarsidor fr att hitta ngot nytt att skriva om. Datorskrmarna har knkats upp frn tervinningsrummet i grannhuset, och de utnyttjas oupphrligt och parallellt. En r till fr att hantera musik, en anvnds fr att skriva, tv r till fr textlsning p internet. Hon prenumererar p tv tjnster som bevakar frekomsten av hennes namn i media. Monica vnder upp ett smockfullt register ver de senaste insndarna. De tidningar som markerats med grn frg har antagit texterna, uppskattningsvis en av tjugo. Utav de ttio tidningar jag skickade min senaste insndare till antogs jag bara av tre: Sdermanlands Nyheter, Motala och Vadstena tidning och Pite-Tidningen. De ska ha ett plus i kanten. ven denna verksamhet ser ut att kunna f henne sjukskriven. Som en veranstrngd brsmklare hller hon gonen p skrmarna och darrar p fingrarna. Till hennes frsvar ska nmnas att hon r strukturerad.

27

Ett tecken p detta frutom listan ver texter och den automatiska namnbevakningen r att hon har gjort upp en frteckning p fem sidor ver vad hon vill ha ftt sagt i den hr intervjun. Kan hon aldrig ta det lugnt? Mnga gnger har jag varit p vippen att ta semester frn insndarskrivandet. D ska jag gra ngot roligt, intalar jag mig sjlv. Vad r det d som r roligt? S jag tnker och tnker, och det slutar alltid med att jag kommer fram till att det r det hr som r det roligaste. Men vad skulle d hnda om Monica en dag fick rtt och slutade vara arg? Om allt vore bra skulle jag st hr och inte veta vad jag skulle gra. O gode Gud, d skulle jag vl bara sitta hr och lyssna p musik och bli ngon vegetativ soffpotatis.

28

Ingvar Danielzon Nacka Vrmd Posten 19 september 2011

Ingvars ddsdom blev brjan p ett nytt liv

Fr tolv r sedan fick Ingvar Danielzon beskedet att han hade cancer. Enligt lkarna hade han hgst fem r kvar att leva. Han har en teori om varfr de spdde fel. Kanske hjer personalen p Ingarhallen ett gonbryn nr Ingvar Danielzon vankar fram till kassan. Den hr kunden kper ofta hela pallar med rosenflockel, krleksrt, lavendel. Han r helt enkelt ingen vn av att vnta. Jag lever p vertid, s knns det. Drfr kper jag tiotjugo vxter t gngen. S att jag fr uppleva det i dag. Vad som hnder i morgon vet jag ju inte, sger han. Sedan ett halvt decennium bor han p Fagerholmsvgen 15 p Ingar tillsammans med sin livskamrat Stefan Holmquist. Egentligen borde Ingvar inte lngre finnas, inte om lkarna hade haft rtt i sina prognoser. Beskedet ld: Du har hgst fem r kvar. Det var 1999, och prostatacancern vnde upp och ner p livet. Pltsligt blev det vldigt viktigt att skrida till handling. Som att lmna trettonde vningen i Grndal fr en villa vid vattnet (det kostade, men varfr spara?). Att skaffa en atelj till Ingvar och en verkstad till Stefan. Och att ge fullt utlopp fr trdgrdsnerven.

29

 Nr vi kom hit fanns det inte en vxt hr. Allt var grs och sten, sger Ingvar och flaxar med kryckorna ut ver landskapet. Vi har mottagits med kramar och vandrar nu bland prunkande rabatter i det han kallar fr Sinnenas och Hlsans trdgrd. Arbetet med dessa kvadratmeter har bidragit till att hlla honom vid liv, sger Ingvar. Idag r han 72 r gammal, och istllet fr att ta in smrtan har han sysselsatt sig, odlat, skapat. Hr fr jag blomma ut, berttar han, fr att i nsta andetag guida oss vidare: Det r viktigt att allt gr ton i ton. Vi stter inte ned vad som helst. Det hr r en ringblomma. Men det vet ni vl? Varje morgon nr Ingvar Danielzon vaknar upprepar han fr sig sjlv: Jag r konstnr, jag r frisk, jag mr bra. Det betyder inte att han inte begriper att han faktiskt r sjuk i cancer, men det fr honom att m bttre och skyndar inte p sjukdomsfrloppet i ondan. Som tidigare sjukskterska r han sker p att han tnker rtt. Lkarna sger att jag verlevt s lnge dels fr att jag ftt en vldigt god vrd, dels fr att jag ftt gna mig t intressen jag brinner fr: konst och natur. Men jag r inte friskfrklarad. Trdgrdsintresset har uppmrksammats av bde Vrmd Trdgrdsfrening och freningen Guldkanten, som varit p besk. Konstnrskapet har ven det blommat ut. Hans

30

ntkonst, allts konstverk skapade av metallnt, ska till hsten stllas ut p Edsvik konsthall. Det gr med tankens kraft, betonar han gng efter annan. En smittande instllning som gr beskaren lite lttare till sinnes. Inte ovntat r Carpe diem, fnga dagen, Ingvar Danielzons motto. Min mamma var positiv och jag har hrt sedan jag var liten att allt ordnar sig. Det har jag tagit med mig i livet. Man mste gra det man tycker r kul. Jag har varit ung och barnslig i hela mitt liv, det tnker jag fortstta med. nnu har han mycket kvar att gra. Utrymmet under altanen ska bli en vintertrdgrd eller pensionrskuvs, som Stefan kallar det. Och s r huset fr herrgrdslikt i nulget och ska mlas om i en blgr marin ton, fr att smlta in bttre i naturen. Och s ska trappor gjutas, altanrcken rekonstrueras. Och s vidare. Fr nu flyttar jag inte hrifrn. Det hr r min slutstation, sger Ingvar Danielzon.

31

Mats Jacobson Nacka Vrmd Posten 12 februari 2013

Alla vet att jag svlter

300 kronor. S stor r Mats Jacobsons mnadsbudget fr mat och fritidsaktiviteter. Kosten bestr drfr av en burk kikrter om dagen. Men ngra bidrag frn socialtjnsten har han inte rtt till. Att vara en del av samhllet r extremt viktigt. Att knna att man r en del av dem som gr p gatan. Jag knner mig som en grsugga som ingen tar notis till eller bryr sig om. Jag berttar fr alla mnniskor att jag kkar kikrter, att jag inte har ngra pengar. Jag berttar det fr socialtjnsten, jag sger att jag mr dligt. Men det r ingen som reagerar. P papperet var Mats Jacobsons liv idealiskt. Han var verlkarsonen frn Saltsj-Duvns som blev kursetta och psykolog. Det gick bra. Han bodde i en sekelskifteslgenhet i Vasastan, jobbade flitigt, var ansvarsfull och hade stabila frhllanden. Men det fanns ett problem: sjukdomen. Mats r manodepressiv. Det innebr att han har perioder av manisk upprymdhet, varvat med djupa depressioner. Mellan sjukdomsperioderna har han varit frisk, under dem har han ftt flytta till Ersta sjukhem. D har jag tagits in i en-tv mnader, fr att sedan kunnat komma ut igen. Jag har hela tiden ordnat det s att

32

det inte drabbat tredje man. Det tog mig nio r att bli klar p psykologlinjen. Berttade du om sjukdomen fr dina arbetsgivare? Jag mrkade hela tiden. Inom psykiatrin finns ett enormt frakt fr psykisk sjukdom. Man ser inte det som en dubbelkompetens utan som en enorm svaghet. Till sist gick problemen inte lngre att dlja. Sjukdomen tog ver. 2002 drabbades han av en psykos, och sedan dess kan han inte lngre arbeta. Ngon gng under ren drp brjade han i sin mani att ta bankln. Tre stycken p totalt 300 000 kronor. Pengarna frsvann. Skulderna blev kvar. Det ena erbjudandet om lneanskningar efter det andra rasade in i brevldan. Allting var frberett, det var bara att fylla i. Min inkomst bestod av min frtidspension. S man kan ju undra vilken kreditprvning som gjordes. Det r Mats sjlv som sker upp NVP. En fredag vankar en gnglig och tunn man in p redaktionen, till lika delar bedrvad och ursinnig. Han vill bertta sin historia. Vi ses ngra gnger under veckorna som fljer. Egentligen vill han att tidningen belyser hur han flyttats ut i samhllets utkant, att dagarna r tomma, nstan genomskinliga, och att ingen bryr sig. Jag r inte ensam. Det gr tusen personer p min situation, men som inte sger ngot fr att de inte vgar gra sig hrda. Samtidigt redogr han fr sin privatekonomi. Efter fasta kostnader och till dem rknas cigaretter har han 300 kronor kvar att leva p. Kosten bestr av en burk kikrter

33

om dagen, 5 kronor p Willys. Budgeten tillter, milt uttryckt, inga utsvvningar. Jag har pratat med socialsekreterare, boendestdjare, ja, i princip alla mnniskor runtomkring vet att jag svlter och att jag kommer att f nringsbrist. Men socialen sger att jag har skulder, och d ligger jag ver norm. Socialtjnsten betalar inte skulder. Istllet blir han ombedd att sluta rka. Ngot som han har frskt gra flera gnger, men det har d ftt allvarliga konsekvenser. Tar jag ett rkstopp blir jag psykotisk. D blir jag ett vrdpaket. En som gr i god fr Mats berttelse r socionomen och diakonen Susanne Gustafsson, som tidigare arbetat i Boo frsamling. Hon har knt Mats i nio r. Han har vid tre tillfllen frskt sluta rka. Det gr inte. Det finns en sammantagen bild kring honom som gr att det inte funkar. Hon har deltagit i mten med socialtjnsten. De har tv frslag, berttar hon. Det ena gr ut p att kronofogden kopplas in. Det andra r att Mats ska lgga av med rkningen. Fler frslag finns inte. Det vet vi alla att kronofogden inte lser ngons problem. Och Mats vgrar. Han svlter hellre n hamnar dr. Samtidigt befinner han sig i en otroligt utsatt situation, dels p grund av sin sjukdom, men framfrallt p grund av den bristande frmga till samordnade insatser som finns runt honom. Vart han n kommer r det ngon annan som ska hjlpa.

34

Och i vntan p en lsning fortstter Mats Jacobson att ta kikrter. Men han hoppas p frndring. Ngot rimligt och mnskligt vore 1500 kronor till. D skulle jag kunna g p museum, fika ngon gng i veckan, g p bio. Och jag skulle kunna betala fr min l nr jag gick ut med mina vnner, och inte parasitera p deras vlvilja. Som det r nu droppar de av en efter en. P lngre sikt finns hgre uppsatta ml. D skulle jag vilja f en praktikplats inom ldrevrden och efter hand kunna tidkorta dr. D kan jag tjna pengar, s jag kan fika och kpa tidningen.

35

Erik Langby Nacka Vrmd Posten 29 december 2012

Nu lmnar Erik Langby Nacka

Grsosselik, hvdar somliga. Den frste nymoderaten, sger han sjlv. Erik Langby, som slagit svenskt rekord i lngsitteri, lmnar nu inte bara stadshuset. Efter 53 r tar han ocks farvl av Nacka. Erik Langby r den hemkra typen. Hur ska man annars beskriva en politiker som trget nobbat proper om landshvdingsposter, partisekreteraruppdrag och generaldirektrsjobb i statliga verk? Alltid har det funnits ngot som skavt: fr lngt bort, fr trkigt, dlig tajming. Mannen som gjorde Nacka till valfrihetens Mecka valde att stanna i sitt stadshus. Till sist slog han svenskt rekord 30 r som kommunstyrelsens ordfrande och sammanlagt 41 r i kommunfullmktige. Jag tycker att det r ngot fint att vara politiker. Och s har det har varit s spnnande och intressant. Det har funnits mycket att utveckla, med stndigt nya mlsnren, frklarar han. Romansen med Nacka inleddes 1960. Erik anlnde som nioring i det lokala mklare nufrtiden beskriver som en typisk inflyttad familj, akademiker frn trnga Sdermalmslgenheter med skimrande fantasier om villalivet, i detta fall ett funkishus i Storngen. De deltog drmed i en

36

massflykt frn stan. Det gick vldigt fort, s hade de flesta klasskompisar flyttat. Det var ett enormt skifte. T-banan byggdes ut, frorterna uppfrdes, nr jag var p besk p Sder ett r senare fanns ingen kvar. Skolgngen snitslade han sig igenom via Vikdalens skola, Jrla skola, Birka skola och Eklidens gymnasium. Hemma vid middagsbordet avhandlades samhllsfrgor, men aldrig partipolitik, som ansgs som ngot privat. Framtiden tedde sig gtfull fr den unge Erik, men i slutndan skulle han nog bli ingenjr, som far. nd var han under skolren bde ordfrande fr Muf i Nacka och i elevrdet (dr han tnjt sin frsta valseger, genom att avstyra en skolstrejk). Frst efter ngra oinspirerade r vid KTH styrde han om. Nu r det 2012 och dags fr den sista intervjun. Vi trffas i stadshuset, dr han med sina karaktristiska gngliga steg visar oss fram till ett oansenligt rum. Det finns inte s mycket att titta p hr. Kontoret r frsett med djupgr heltckningsmatta, vita vggar, 2,40 i takhjd, ett ntt skrivbord, ngra papperstravar och en PC-laptop. Det skulle kunna stdas ut p en kvart. Vi gr vidare. Just i dessa korridorer har han vankat mnga mil. S pass mnga att de genererat ett farligt vertag, hvdar oppositionspolitiker. Att alla frgor till sist hamnar p Langbys bord. Nr han fr hra det sger han: Kunskap r makt. Ett exempel: Han minns 1971, nr kommunen grundades.

37

 Jag var ordfrande i Muf i Nacka och deltog i en kampanj fr ortens framtid. D trodde man att vi vid det hr laget skulle ha 150 000 invnare, tbana till Nacka centrum, Orminge och Erstavik, som skulle bebyggas. Jag tyckte att det var lite vldsamt. Det av riksdagen beordrade tvngsktenskapet mellan Boo, Saltsjbaden och Nacka ledde till tvister, bland annat om namnet. Vi var ngra som tyckte att Saltsjstad hade varit en bra lsning. Det var ju s laddat med att vlja ett av namnen. Men det blev ju Nacka, och det var nog mest relevant att ta, d det var den strsta orten. S fort han blivit myndig och fann en lucka klev han in i kommunfullmktige som politiker. Han kom att stanna i fyra decennier. Planen nr jag gick in var att vara med och bestmma. Vi tyckte att de var vldigt mossiga de som satt dr. Men jag hade verkligen inget lngsiktigt ml. Jag har aldrig planerat karriren. Det ena gav det andra som gav det tredje. Grsosselik, beskrivs han av somliga. Sjlv fredrar han att lyfta fram andra benmningar. Som den store kommunideologen. D syftar han det faktum att Nacka gtt i brschen fr valfrihet. I ena nden har jag beskrivits som nstan revolutionr i det ideologiska. Och i andra nden gr, vardaglig och jordnra. Mixen r att jag sttt fr en ganska verklighetsfrankrad politik, med tydlig kompass. D fastnar man fr ngon av delarna. Det brjade med ett checksystem fr fotvrd 1985. Nu r listan lng: Barnsomsorg, ledsagning, skolorna, srskilt bo-

38

ende, missbruksvrd Valen har blivit viktigare n innehllet, hvdar de politiska motstndarna, som ocks anser att uppfljningen varit svag, och att kommunens verksamhet i princip slts ut. Det hr r samtidigt det omrde Erik Langby r mest stolt ver: Vi har varit pionjrer. Han lanserar ett annat epitet: den frste nymoderaten. Jag var de Nya Moderaterna innan de fanns. Jag har ett stort intresse fr vlfrdsfrgorna, och r mn om kvaliteten i den verksamheten. Frr gnade vi oss fr mycket t skatter. Det r ocks viktigt, men inte till priset av vlfrden. Frst var han ocks med att slja ut ett kommunalt bostadsbolag. Ngot oppositionen hvdar har kat segregationen. Och visst, enligt SCB har Nacka Sveriges femte strsta lneklyftor. Vad tnker du nr du ser den statistiken? Man mste g djupare. Det r inte s att en sjukskterska tjnar mindre hr n p annat hll. Dremot tjnar vissa personer vldigt mycket. Fr mig r inte glappet ett problem. Journalister som ringer Erik Langby fr ofta snabba svar. Inte bara lyfter han luren efter ngra f signaler, han kan dessutom omedelbart fiska fram en sikt i vilken frga som helst, oavsett om det handlar om hemlshet eller vatten och avlopp. Svaret r rappt och inte sllan vasst. Du r vertygad politiskt? Det kan man sga.

39

Hur kan man vara det? Jag hade inte varit med i 40 r om jag inte trodde p det hr. Sedan har jag knt att sttet vi jobbat p varit vinnande. Jag har alltid varit noggrann i det jag gr, och har kunnat titta folk i gonen ven om jag ftt representera ett beslut de inte gillar. Tvivlar du aldrig? Jo, innan man fattar beslut s hnder det. Man fr inte brja med att lsa sig. Men det r vldigt f beslut jag tycker att jag kan ngra, att jag skulle vilja backa bandet. Det handlar i s fall om snt dr man borde ha gripit in p ett annat stt. Som att modernisera Saltsjbanan. Arbetsveckorna har varit lnga. Som far till tv barn har han frskt kompensera frnvaron genom att kunnat skjutsa ungarna till aktiviteter, vara med p utvecklingssamtal, och sen ka tillbaka till stadshuset. Relationen med den tidigare frun sammanfattar han lakoniskt: Det r vl ingen frdel med jttelnga arbetsveckor. Det r det inte. Under ren har han hotats vid tv tillfllen, en gng brevledes, en gng i telefon. Polisen underrttades och bda gngerna fann man grningsmnnen. De var vldigt ngerkpta. Polisen sktte det vl och jag kunde lgga det bakom mig. Dremot: inga snderskurna bildck, inga ovntade besk i hemmet.

40

 Det har inte varit en enda grej. Inte p stan heller. Tvrtom kommer folk fram och hejar. Hade kontakten med medborgarna varit negativ hade jag inte fortsatt s hr lnge. Kritiken har varit hrd mot slutet, inte minst kring det stadshus i vilket han sitter. Ombyggnaden skulle ha kostat 170 miljoner kronor, men notan blev istllet 381 miljoner. Revisorerna gav en anmrkning. Skolorna tvingas spara. Skatten hjdes. Till och med allianskollegor har medgett att det sista ret varit tungt. Snart blir det lttare. Nu har jag chansen att ndra en del i livet, sger han. Nsta anhalt fr honom, livspartnern Mari, hunden och katten blir en hstgrd. Den ligger i Sigtuna, frklarar han nstan ursktande. Gick inte att finna ngon hr. Jag hade frmnen att vara p grd p somrarna nr jag var liten. Morfar hade en grd och mamma var uppvuxen dr. Jag har mnga positiva minnen av det. Det hade varit roligt att vara kvar, men det r fr urbaniserat hr. Hur knns det att lmna? Klart att det r lite jobbigt. Samtidigt r jag inte kommunalrd i relation till mina nrmaste. Jag blir inte avlvad den dag jag kliver hrifrn. Han tillgger: Allting mste ha ett slut. Vi har ftt en bra eftertrdare. Att lmna ett kaos efter sig hade inte knts kul. Inga jmfrelser med andra kommuner i ert spridningsomrde. Den 1 januari kan allts kronprinsen Mats Gerdau en gng fr alla ta bort lappen han satt upp vid sitt kontor. P den str det: Praktikant.

41

Fakta: Erik Langby Familj: Mari och tv vuxna barn. lder: 61 r Bor: I Saltngen, men flyttar efter rsskiftet till en hstgrd i Sigtuna. Tidigare boendeplatser: Hornstulls strand (Bio Riohuset), Storngen, Fiskstra, Neglinge, Talliden och Nacka centrum. Fritidsintressen: Segling, har varje sommar i 34 r varit seglarinstruktr fr ungdomar. Att vara ute i naturen. ka skridskor (favoritrutten r frn Hammarbybacken till Saltsjbaden). Aktuell: Lmnar i dagarna Nackapolitiken efter 40 r, varav 30 r som kommunens hgste politiker. Kommer fortstta som politiker i landstinget, SKL

42

Stig Larsson Norrkpings Tidningar 20 oktober 2007

Han gr det han vill

Frfattarskapet r avslutat. Film och teater har ersatt romaner och diktsamlingar. Men Stig Larsson bor kvar p Lilla Essingen. En annan av stamgsterna p krogen Rosa drmmar har lovat att sprnga Fredhllsbron. Men han vill inte skada ngon, s han ska skrida till verket nr den r fri frn trafik. Det har nnu inte skett. Drmed ligger fortfarande ett muller ver Lilla Essingen. Enklaven sder om Kungsholmen r tckt av funkishus i matta hstfrger. I nitton r har regissren, frfattaren och poeten Stig Larsson bott i en etta med katten Esset och dnet. Stamhaket ligger tvrs ver gatan. Han bestller en starkl. Blev du verraskad av valet? frgar jag. En knapp timme tidigare kungjorde Svenska Akademiens stndige sekreterare Horace Engdahl att Doris Lessing har tilldelats rets Nobelpris i litteratur. Det var ett vntat val, tycker Larsson, men ovntat i det att 87-riga Lessing r rtt gammal. Ngra indicier frn vnnen Engdahl hade han inte kunnat tyda, fastn de samtalar minst en gng i veckan. Han r verkligen den mest frtegne mnniska man kan tnka sig. Jag lovar att hans fru inte hade en aning.

43

Du ringde inte och frgade? r du dum i huvudet? Han skulle skratta ihjl sig och tro att jag drev med honom. Fram till 1973 var Stig Larsson maoist och upprorsman. Tre r senare flyttade han frn Ume till Stockholm och utbildade sig till filmregissr vid Dramatiska institutet. P ttiotalet etablerade han sig som en av landets mest framstende frfattare och diktare, fick rykte som flickjagande storstadsmyt, var ett stende inslag i krogsvngen och rkte dagligen fyrtio Camel-cigaretter utan filter. Stig Larsson uttalar sig alltid med pfallande skerhet. Han vet inte varifrn detta anlag kommer, men tron p den egna frmgan har i alla tider var orubblig. Tjugo r gammal ordnade han en intervju med Rainer Werner Fassbinder i Bayern, fr att senare p kvllen vara med p dennes trettiorsfest. Ngra r senare tog han reda p Michel Foucaults adress. Han ringde p drren sker p att fransmannen skulle vara angelgen att trffa honom. Fr att du ska bli den person du blir frutstter det att du trffar mnniskor. Jag har alltid frskt ska upp dem jag vill ta del av. S var det ven i tonren. Man pverkas av varandra. Ger och tar. Metoden kom till ny anvndning i Stockholm. Han hade ftt ersttning fr att starta en tidskrift och frgade en grupp sommarkursdeltagare om de ville ansvara fr innehllet. Stig Larsson lovade att tillsammans med sina Umekompisar skta det praktiska arbetet frutsatt att han fick medverka p redaktionsmtena.

44

Publikationen hette Kris. Aktrerna var i frsta hand Engdahl, men ven Arne Melberg och Anders Olsson. Emellant deltog ven Svante Weyler och Ola Holmgren. Jag tyckte att de verkade helsmarta. Jag lrde mig otroligt mycket p mtena. Jag kunde stlla vilka dumma frgor som helst. De skakade p huvudet och tittade medlidsamt p mig och tnkte: "Han vet inte ens vem Cicero r." Men s fick jag en fyrtio minuter lng frelsning om honom. Det var i allmnhet Horace som pratade, man fr ibland intrycket att han kan hlla frelsningar om vad som helst. Det drjde inte lnge frrn Stig Larsson skrev Kris ledartexter. Ngra mnader drefter frfattade han ett manuskript, namngav det Autisterna, snde det till Bonniers smala filial Alba och blev omedelbart antagen. Blev du frvnad ver att s snabbt bli utgiven? Nej. Stig Larsson har alltid haft uppfattningen att han kan gra det han vill. Han var ett talangfullt barn, lrde sig att skriva vid fem och fick sin frsta dikt tryckt i lokaltidningen nr han var nio. Pappan sade att man inte kunde frsrja sig som poet. Under de tidiga tonren ville Stig bli regissr, tittade outtrttligt p film och gav arton r gammal ut en filmteoretisk tidskrift. En kvinna i krogpersonalen tvingar fram ett uppehll i intervjun. Stig, sger hon. Du har tappat ngot under stolen.

45

 Jas, har jag det? Han vnder sig om. Stolskarmen r bekldd med rock och trja, det tar en stund att komma loss. Kvinnan hinner lgga upp sakerna p bordet. Det r en svart fickkalender och en vllst utgva av Thomas Manns roman Huset Buddenbrook. Jag knner mig hemma hr, kommenterar han assistansen. Men s hr fungerar hela den hr n. Det r en schysst gemenskap. Alla hjlper varandra. Nr jag var vldigt fattig fick jag kk av gamla tanter. Jag letar ny bostad, men jag hoppas att jag kan bo kvar i omrdet. En frndringsprocess r i full gng. Frvisso lever Stig Larsson alltjmt i samma lgenhet, men han r gift (med Natalie Ringler) och vill grna bli far. Han r utvande kristen, ker kollektivt i stllet fr taxi, joggar emellant, han diskar, tvttar och har dragit ner p rkandet. Nrmast r han aktuell som regissr fr tv-serien August, om den unge Strindberg, med manus av Peter Birro. Ett konventionellt kostymdrama som filmades i somras och r tabllagd under julveckan. Romanskrivandet r avvecklat sedan brjan av decenniet, d boken Avkldda p ett flt publicerades. De mest knda verken r Autisterna frn 1979 och romanen Nyr, som kom fem r senare. Fr en utomstende kan det verka sorgligare n vad det egentligen r. Nr jag skrev Avkldda p ett flt knde jag att kan inte skulle klara av att ta ytterligare ett steg. Jag tror inte att Patrik Sjberg gr omkring och r ledsen

46

fr att han inte lngre kan hoppa ver 2,40. Jag r stolt ver vad jag har gjort, och vill inte urvattna mitt frfattarskap. Med jmna mellanrum lser han om sina bcker. Just nu gr han igenom romanen Introduktion frn 1986. Njt konstaterar han att det r en tung bok. Det har tagit tid att frst vad han har skrivit. Tidigare begrep han att det var bra, men inte varfr, eller hur det gick till. Han tittar frstulet p den tummade roman som ligger framfr honom p bordet. Det lter skrytsamt. Men jag tycker nog att jag tillhr undantagen under 1900-talet. Jag har faktiskt lyckats skriva romaner som bde r underhllande och som tl att lsas om. Efter Thomas Mann r det inte s frfrligt mnga som har klarat av det. Tystnad. Han utropar flinande: Det dr var riktigt bra sagt!

47

Camilla Lebert Hirvi Nacka Vrmd Posten 12 december 2012

Hon slde allt tog thaimout

Att slja allt och flytta till Thailand. En av turister ofta uttalad men sllan realiserad drm. Fr tretton r sedan gjorde Camilla Lebert Hirvi just det. Nu r hon tillbaka. Frst var drmmen Ingar. Det var dit Camilla Lebert Hirvi och familjen flyttade i slutet av 90-talet, i syfte att finna lugnet i huset bland tallarna. Istllet upptogs dagarna av resor, renovering och jobb. Skulle du frgat mig d om jag var lycklig hade jag svarat ja. Jag hade ett roligt jobb och ett rikt liv, men jobbade alldeles fr mycket och var nstan aldrig hemma. Det rullade p, byggdes ut, hmtades och lmnades p frskolan. En dag glmde maken sitt personnummer, han kunde inte lngre sin hemadress. Nr han gick in i vggen kom krisen upp till ytan. Vi fljde bara ett mnster, tnkte i boxen. r den hr njdheten en falsk njdhet? ver millennieskiftet for de till Thailand fr en tv veckors semester. Ett muntligt lfte om ett billigt boende rckte fr att fatta ett avgrande beslut. Frst tnkte vi vara dr i sex mnader. Sen knde vi

48

att vi skulle slppa taget, att det vrsta som kunde hnda var att vi tervnde hem och fick bo hos vnner. ven om det hnde hade vi i alla fall vgat bejaka vra drmmar. Hemma p Ingar anordnades en loppis p tomten. Allt sldes, hus, bt, bil, gjutjrnsgrytan och mormors lampa. De fick ihop 500 000 kronor. Sen kte de. Vi trffas i Jrlahuset i Nacka, strax efter att Camilla Lebert Hirvi genom Frukostakademin hllit ett fretagarefredrag om sin tillvaro som digital nomad. Det har gtt tretton r sedan hon och familjen stod p Arlanda med tre ryggsckar och lika mnga enkelbiljetter med flyget. Jag bor hr i ngra mnader fr att hjlpa sonen in i samhllet. Han har alltid drmt om att g i en skola i Sverige. 11-ringen ska framver leva med sin pappa i Nynshamn. Han och Camilla separerade efter ngra r i Thailand. D hade paret bland annat startat Svenska skolan i Koh Lanta och myntat begreppet thaimout. Camilla Lebert Hirvi har fortsatt nomadlivet. Rhodos r numera hennes hem och jobbar gr hon med hjlp av webben, bland annat som parterapeut och ledarskapscoach via Skype. Nr jag frgade folk hr i salen, vilka som knde sig som nomader, d svarade ungefr var tredje att de gjorde det. Den frgan r viktig. Vissa vill inte lmna sitt hus, men de vill nd bli mer digitala, och vara mer fria i sitt arbete. Vilka tips ger du till folk som vill frndra livet?

49

 Om man vndas nr semestern r slut r det ngot som r fel. Om det inte spelar ngon roll vilket jobb du har, d kanske det r livstilen det r fel p? Brja med att skala av om du knner att du vill ngot annat. Ge dig sjlv tid. Vad r det som hller dig tillbaka? Det finns alltid saker att skylla p. Det handlar om att vga. P hennes hemsida gr bland annat att lsa att man inte ska nja sig med ett okej liv istllet br man strva efter ett exceptionellt liv. r det inte ltt att bli deppigare av en sn mlsttning? Att vara bst p allt? Jag menar inte utifrn prestation. Det tnkesttet och det materiella r det som gr att vi inte orkar. Jag menar snarare att man ska fundera ver vad vi egentligen vill ha ut av livet? D kan man behva gra stora frndringar. Vad sger dina barn om er livstil? De sger att frdelarna med det hr r att de r skra p vad de vill i livet, de har hittat sin grej. De har haft tiden att tnka. Sedan tycker de att rotlsheten r jobbig. Min dotter kom till Sverige igen i tvan p gymnasiet, bodde sjlv och d var det svrt. Men nu trivs hon vldigt bra. Som invandrad utvandrare har Camilla Lebert Hirvi ftt uppleva en svensk hst. Hon ker mycket pendeltg, och ser saker p ett nytt stt. Det r som att titta i en kikare, frklarar hon. Det r vlbekant och nd inte. Det knns lite robotlikt nr alla str dr i regnet en morgon klockan fem. Ingen ser

50

speciellt glad ut, man suckar och stnar till varandra. Att stanna kvar i Sverige r inte aktuellt. S hr r det att bo utomlands, sger hon och rr handen i vgor. Hr r det mer s hr. Hon drar ett rakt streck i luften. Fakta: Camilla Lebert Hirvi lder: 49 r Familj: Gift med Eric, 11-rig son (bor sedan i hstas i Nynshamn med sin pappa) och 18-rig dotter (lser till ltskrivare p yrkeshgskola i rnskldsvik). Bor: r digital nomad. Lever temporrt i Nynshamn, permanent p Rhodos, tidigare i Thailand och i Tjllmora, Ingar. Yrke: Livsdesigner, hemsida: www.peelitoff.net. Intressen: Yoga, meditation, musik, sjunger i ett rockband. Frebild: Chris Guillebeau, 30-ring som snart har lyckats beska alla lnder i vrlden. Favoritplats i Nacka eller Vrmd: Tjllmora. Rekommenderar: Att lyssna p sitt inre och leva det liv som r drmlivet.

51

Hkan Lidbo Norrkpings Tidningar 12 september 2007

Lidbos musikaliska storstdning

Bland rttor i fnsterlsa kllarrum slutfrs en musikalisk revolution. Elektromusikern Hkan Lidbo har ftt nog av sina uttjnta maskiner. Allt ska bort. Tomma, dammiga svalg har uppsttt invid mixerbordet, och syntarna som frut dominerade rummet har ersatts av en befriad vgg. De ftal redskap, samplers och bandekon, som nnu r fastskruvade i stllningen, r alla till salu och utannonserade. Det r med imponerande slagkraft Hkan Lidbos metallicfrgade laptop har tillintetgjort sina rivaler. Jag hade en romantisk id om att det var bttre frr. S jag behll grejorna. Trodde att mitt sound fanns i dem. Men nr jag blev tillrckligt skicklig med datorn, och tillrckligt mnga sladdar skavdes snder, d gick jag ver helt. Studion vid Karlaplan i Stockholm r belgen under jord och lider brist p fnster. Rttor har skymtats i ett angrnsande rum, dr kollegan Sophie Rimheden sitter. En tyst bullrande klimatanlggning har gjort den underjordiska sommaren genomlidlig. Lokalen gr gradvis mot att bli verfldig. I vintras var jag i Thailand i tv mnader, ville komma

52

bort frn slasket, sger Hkan Lidbo. Datorn och hrlurarna var med. P kvllarna arbetade jag utomhus, det var bekvmt, varmt och mysigt och med geckodlor rnnande. Det fungerade nstan lika bra som i studion. Obehindrat har han i drygt 20 rs tid frflyttat sig mellan musikaliska flt. Han r medlem i freningen svenska tonsttare, kompositr av konstmusik, han har spelat i rockband och varit melodifestivaldeltagare, han r houseproducent och radiopratare. Det mrks inte minst i studion, dr ena lngsidans bokhylla samlar hans kompositioner, tv hyllplan vinyler, tta ldor cd-skivor. Sammanlagt rr det sig om ver tusen ltar. Dessvrre har ven denna del av lokalen blivit omodern, frklarar han. Den fysiska skivan kommer att d. Musikens framtid r digital. Han har gynnats av globaliseringen, och det av itjournalisten Chris Anderson introducerade "lnga svansfenomenet". Det vill sga, att smala artister sljer mer till fler, i och med att skivaffrer p internet kan erbjuda ett outtmligt utbud. Det finns ett globalt ntverk med folk som r intresserade. Det r drfr en sdan som jag, som kanske sljer tv exemplar i Sverige, kan leva p att gra musik. Fr om albumet sljer 150 exemplar i Tyskland, 200 i USA, 50 i Japan, kan det bli 2000 totalt. Och d kan jag leva p det. Ett av hans pgende projekt r den sista delen i en serie om tre verk. 06.10.60, som var uppdelad i sex tiominutersstycken, fljdes av balettkompositionen 60.01.60, som bestod av sextio enminutersstycken.

53

Den sista delen, som kommer att ges ut p dvd frst om ett r, heter 288.05.12.24. 288 femminutersstycken. 24 timmar lngt. Verket tar sin brjan vid midnatt. Varje efterfljande avsnitt r anpassat efter klockslaget. Sledes r de frsta sju timmarna smnorienterade, karakteriserade av mjuka, pulserande slag och monotona svngningar. Allt sker i ett hgt tempo i dag. Sjlv byter jag lt efter fem sekunder. Vi lever snabbt och bombarderas av intryck. Folk behver g p yoga fr att tmma skallen. Tanken nr man hr den hr skivan i 24 timmar r att man ska hamna i ett mantra. Han tillhr sin egen mlgrupp, och lever ett modernt vsterlndskt liv. Hkan Lidbo bor vid en ttt trafikerad gata i en storstad, lmnar barn p dagis, frdas dagligen med tunnelbana, byter linje, kliver av, rulltrappa, folkskockning. Han r frtrogen med datorns kortkommandon, och underrttas ljudligen nr e-post tas emot. Ihop med hustrun Ulrika, tidigare journalist och nu frfattare, har han en frhoppning om att undkomma stadslivet. Med stor lngtan synar de Vrmdvillor i bostadsbilagor. Samtidigt r allt vad man gr det till. Att sitta i en mrk kllare utan fnster i elva r r fr vissa ett helvete. Fr mig r det paradiset. Varje dag nr jag sitter i tunnelbanan lngtar jag efter att f komma fram. Jag lskar att hlla p med musik.

54

Martina Lowden Norrkpings Tidningar 30 januari 2007

Allt brjade p ntet fr Martina Lowden

Martina Lowdens frsta bok Allt har vllat stor uppstndelse och kallats en generationsroman. Hon som, nr hon var yngre, helst ville kommunicera med lappar. Vi trffas en onsdag klockan 19:00. Bda har kommit en timme fr tidigt. Ska vi brja? frgar jag. Visst. Kr, svarar Martina Lowden. Hon sitter p en stol i sitt rum i mormorns lgenhet p Grdet i Stockholm. Kartonger och staplar av bcker ligger p golvet. Sngen r full av prmar och papper. Ngon sorts stdning pgr, klargr hon. Om det r sant vet jag dock inte. Fr jag kan inte se henne. Det smattrar p tangentbordet, en ny frga blir synlig i chattfnstret. Nog r det sant att hon fredrar att kommunicera via internet, frklarar Martina Lowden. Men i grund och botten har ntet bara svarat p ett behov hon lnge haft. Nr jag var liten och ledsen ville jag ibland sluta tala helt och hllet. Jag ville kommunicera med omvrlden genom lappar, fr att f mer kontroll ver kontakten med

55

andra. 1998 blev frldrahemmet i Jrna uppkopplat mot omvrlden. Utan vidare kunde hon, som mest identifierat sig med de frsynta mnniskorna p biblioteket, ska upp likasinnade lngt utanfr hemorten. Jag har mtt mina bsta vnner genom internet. Och jag tror att det r ganska vanligt bland folk i min lder, tminstone bland sdana hr skrivande kufar. Internet r ett utmrkt medium fr att hitta mnniskor som r tillrckligt intressanta fr att jag ska vilja trffa dem i verkligheten ocks. Det var knappast av en tillfllighet som signaturerna BunnyKafka och Marcel fr snart sju r sedan brjade prata med varandra p internetcommunityt Lunarstorm. Alla andra p Lunarstorm hetter ju knasboll79 eller sexy_yeah_666, s ngon som kallar sig BunnyKafka sticker ut. Det var givet att vi skulle bli vnner, berttar Martina. Utanfr communityt hette den nya bekantskapen Elise Karlsson. De kom att bli bsta vnner. I Jrna fanns det f som frstod hur en 17-ring kunde ha idoler som ordboksredaktren Bjrn Collinder eller akademiledamoten Sture Alln. Det frstod Elise. Tillsammans startade de internettidningen O-. D brjade saker hnda. Stddiga O- omfamnades av lsekretsen, och hamnade bde p kultursidor och vlbeskta lnklistor. Srskilt frtjusta var bokfrlaget Modernista. Frst frgade de om Martina och Elise ville medverka i ett tidningsprojekt, som inte blev av, sedan anstllde de

56

Elise som redaktr p frlaget. Vl dr uppmanade hon frlggaren Pietro Maglio att lsa kompisen Martinas texter. Han blev svl verrumplad som vertygad, bad om att f lsa mer. Och till sist blev Lowdens dagboksanteckningar frn 2003 till 2006 utgivna i bokform under namnet Allt. Elise Karlsson har ftt redigera boken, och de flesta kritiker som lst den har knt sig manade till verord. Om ett par mnader begr Elise sin egen romandebut p samma frlag, med boken Fly. Det r allts som en hyllad frfattare Martina Lowden sitter framfr datorskrmen i mormorns lgenhet. Hennes bok har kallats fr en generationsroman, den frsta i sitt slag. Vad annat kan sgas om en berttelse dr karaktrerna helt ofrdlat anvnder sig av telefonprogrammet Skype nr de ska ringa varandra? Kanske r det just drfr Martina tycks ndgad att betona att hennes skrivbord r belamrat med uppslagsbcker, ja, hon fredrar verkligen Focus framfr Wikipedia. Och boken, den skrevs inte ens p dator. Martina Lowden har inte vergett lapparna. Nej, jag skrev Allt fr hand. De sm svarta anteckningsbckerna r dessutom lite lttare att ha i fickan n en laptop.

57

Hana Makhmalbaf Norrkpings Tidningar 14 november 2011

Ingen barnlek att bertta om Afghanistan

Hon r tjugo r gammal och regisserar sin tredje film. Hana Makhmalbaf har skildrat Afghanistan ur barnens perspektiv. Himlen svartnade redan vid tre. Pianoklink frn Satie fylller upp hotellrestaurangen. I ett hrn vid fnstret sitter Hana Makhmalbaf, tjugorig regissr frn Iran, och iakttar Karlavgen. Tyst besvarar hon frgan: Det r sant, det r vldigt smrtsamt att inte kunna visa min film fr folket i det land jag har bott i. Men jag hoppas verkligen att jag fr chansen ngon gng. Makhmalbafs film Buddha fll av skam har Sverigepremir i dagarna, vilket franleder hennes besk. I filmen fr publiken flja en bedrande afghansk flicka, inte olik Tjorven, och hennes besvr att f tag i en penna och ett skrivblock. Hon vill g i skolan och lra sig roliga historier, men hindras av ett grabbgng som leker talibaner. Flickan br med sig mammans lppstift (hon fick aldrig tag i ngon penna) och ska drfr "stenas". P hemvgen efter att ha funnit rtt skola r pojkarna amerikaner, och d ska flickan "skjutas". De vuxna r stndigt frnvarande. Manuset r skrivet utifrn det vi sg. Det handlar om barnens verkliga lekar. Efter varje regimskifte mste varje

58

mnniska frndra sina tankar fr att klara sig i livet. Jag trffade en man i Afghanistan som var kommunist nr ryssarna hade makten, och som blev islamisk prst nr talibanerna tog ver. Nu samarbetar han med amerikaner. Nr jag gjorde filmen var jag arton r. Jag knde mig alldeles nyligen vuxen. Drfr kunde jag frst barnens problem. I ett strre sammanhang kan man sga att den hr filmen berttar om lnder efter krig. Ur ett nnu strre perspektiv handlar filmen om aggressivitet. mnet r kontroversiellt. I Iran fick hon inte ens tillstnd att spela in filmen, n mindre visa den, och i Afghanistan har den varit frbjuden. Hittills har den visats en gng i landet, p en filmfestival. De hade lovat att premiren fr filmen skulle ga rum under de sprngda Buddhastatyerna i staden Bamiam, p en jtteduk i ppen milj. Men det har inte blivit av. Utver Hanas frhllandevis lga lder r det efternamnet som brukar vcka omvrldens spontana intresse. Pappan heter Mohsen Makhmalbaf och anses vara Irans frmste regissr. Systern Samira har av mnga pekats ut som en av vrldens mest lftesrika filmskapare. Nr Hana slpper sin frsta spelfilm, efter en kortfilm och en dokumentr, skulle man kunna tnka sig en naggande prestationsngest. Jag tror inte att man kan prata i sdana termer om film, om hur det knns att gra film efter den och den. Det r ingen tvling vi pratar om. Det handlar inte om ngra rekord. I filmvrlden r alla vinnare, p det stt att man lyckas f fram det man tycker r viktigt. Ibland har familjen mtts med skepsis frn folk i branschen. Elaka tungor talar om att det i sjlva verket r

59

Mohsen som regisserar barnens filmer. Samira har ilsket kommenterat saken: Min nya film r en mycket strre produktion n den ni pratar om, s nr de ser den kommer de vl att sga att min farfar har gjort den. Att Mohsen spelat stor betydelse i sin roll som lrare och far rder dock ingen tvekan om. Vad vi lrt oss av vr pappa var att man inte behver g p bio fr att se en film, sger Hana. Fr att lsa dikter behver man inte ppna en diktsamling. Man hittar bda delarna i det verkliga livet. Det finns folk som ser p en film och inspireras att gra en annan film. Det r inte vr metod. ven Buddha fll av skam r en familjeproduktion. Manuset r skrivet av styvmodern Marziyeh och producent r brodern Maysam. Hana Makhmalbaf bestller in en kopp grnt te, och sluter hnderna runt den. Drefter vnder hon blicken ut mot trottoaren, och betraktar de regnvta fotgngarna. Det senaste ret har hon levt s hr, p hotell flackandes mellan filmfestivaler och nationer. Nstan verallt har hon kammat hem priser, ofta med motiveringen att hon pvisar problem utan moralkakor. Journalister brukar frhra henne om vad som hnder hrnst. En typisk vsterlndsk frga, tycker hon. Om jag ker tillbaka till Iran vet jag inte om jag kommer att klara mig oskadd. Jag kanske hamnar i fngelse. Nr man filmar i Afghanistan kan man bli offer fr filmandet. Ngon kan attackera mig och teamet. Drfr r det vldigt svrt att planera. Man lever fr nuet. Jag r glad att jag kan gna mitt liv t att syssla med film. Det r allt.

60

Mikael Marcimain Norrkpings Tidningar 13 september 2007

Kampen om detaljerna
Upp till kamp- och Lasermannenregissren Mikael Marcimain har blivit hyllad och genifrklarad. Nu siktar han in sig p sin frsta lngfilm. Nu d? Mikael Marcimain r ledig. Och rastls. Om ett par timmar snds det andra avsnittet i hans fyrdelade tvdrama Upp till kamp. Han ska se det, men vet inte var. Hnderna r i stndig rrelse. Och blicken far livligt hit och dit. Det r en viss abstinens som uppkommit, en liten sorg som infinner sig nr man slpper ifrn sig ngonting. Som ett barn man vill hlla kvar. Det knns vemodigt, helt enkelt. Efter lror i underhllningsmaskineriet med mallfabricerade spor som Skilda vrldar och Skeppsholmen fick regissren Mikael Marcimain sin frsta framgng med polisserien Graven. Ngra r eftert lade han ner sitt konstnrliga hjrta i dokudramat Lasermannen. Ansatsen gav utslag och serien blev en verklig fulltrff. Med Upp till kamp har han tillsammans med manusfrfattaren Peter Birro tagit sig an 68-generationen, dr han lter tittarna flja fyra unga gteborgare under en tiorsperiod.

61

Rebecka, Erik, Lena och Tommy genomlever en svensk brytningstid, med komponenter som Vietnamkrig, Ikea och miljonprogram i bakgrunden, och med en frgrund i mngt och mycket bestende av sex, droger och rock?n?roll. I det andra avsnittet trder drogerna in p allvar, nr sngaren Tommy omvandlas till ett vildsint och okontrollerat benrangel. Det r svrt att titta nu, sger Marcimain. Men han syftar knappast handlingen. P samma gng som jag r trtt p det efter att ha sett alltsammans s mnga gnger i klipprummet vill jag se hur det gr. Allts. Jag vill se att det snds p rtt stt. Att det inte blir tillflligt avbrott. Ledigheten tillbringas vid ett bord i Vasaparken i Stockholm, ett stenkast frn hemmet. Kanhnda fr nra. Flera gnger blir han distraherad av p avstnd viftande bekanta. En stund senare gratulerar en lrare frn gymnasiet till framgngen och inleder en konversation p franska. Alla vill prata om Upp till kamp. Det gr det komplicerat att frklara serien som ett avslutat kapitel. nd r det vad Mikael Marcimain frsker gra. Han drar upp riktlinjer fr framtiden. Bcker och inskickade manus lses i en strvan att hitta ett nytt projekt. Properna har varit mnga och ihllande, och visst, ambitionen r ett gra en lngfilm. Men inte till vilket pris som helst. Jag respekterar upphovsmnnen. Samtidigt r det viktigt att jag kan f vara personlig genom deras manus, att allt filtreras genom mig. Jag har haft tur att ha ftt jobba med bde duktiga och prestigefria manusfrfattare som uppskattar min tolkning av deras berttelser.

62

Knnetecknande fr Upp till kamp, och Mikael Marcimains filmskapande, r det drjande tempot, dr bilderna tnjs ut och dr mellanrummen i dialogen grna r lngvariga. D och d r allt tyst. I samarbete med fotografen Hoyte van Hoytema, som ocks arbetade med Lasermannen, har han bildmssigt ramat in 1960- och 70-talets tidsrytm. Fr att studera dtidens mnniskor tittade de och skdespelarna igenom journalfilmer frn SVT:s arkiv. Gymtrnade kroppar och solariebrunbrnnor lyste med sin frnvaro, men man noterade ven att mnniskornas hllning skilde sig frn i dag, och att sttet att prata var mer eftertnksamt. Jag r inte rdd fr att det ska f ta tid. Man ska f hnga kvar lite i karaktrerna. I tv kan man ha ett lngsammare tempo n nr man gr film, eftersom man berttar under en lngre linje. Titta p spor, de kan hlla p i 300 avsnitt. D tycker jag att Upp till kamps sex timmar r hanterbara. Sex timmar. Som skulle ha varit fyra, enligt bestllningen frn SVT. Nr klippningen var klar konstaterades att Birros tajta manus kombinerat med Marcimains frkrlek fr tystnader inte klaffade. Allt hamnade fr ttt, mnga detaljer gick frlorade. Marcimain, Birro och produktionsbolaget Gtafilm valde att lgga till en halvtimme p varje avsnitt. Enligt branschtidningen Resum fick SVT:s dramachef ett vredesutbrott nr han mottog produktionen. Ett ursinne som inte mildrades av att tilltaget vllade tabltekniska problem. Enligt bedmare har lngden ven varit en bidragande orsak till det frsta avsnittets medelmttiga tittarsiffror (p drygt 500 000 tittare).

63

 Man mste kmpa fr det man tror p, sger Mikael Marcimain. Jag tycker om de sm detaljerna, de som r i bakgrunden, som inte ndvndigtvis driver historien framt. De stter en frg och en ton till knslan och miljn. De dr sm skrvorna av liv r viktiga. Man fr inte bara begrnsar sig till huvudhandlingen. Sjlv d? Det lngsamma avspeglas inte i hans person. Sittandes, nu med hela kroppen vnd mot Vasaparkens fotbollsplan, tycks han omotiverat jktad. Mobiltelefonen hnger beredvillig runt halsen. Fremlen fr gonens intresse byter hela tiden av varandra. Mikael Marcimain. Vad r det du tittar p? Det gller att vara nyfiken och att ha observationsfrmga nr man jobbar som regissr. Jag har ju tittat p dig, men det hnder en hel del runt omkring. Jag har kollat p bussarna som ker fram och tillbaka. P skivaffren som stnger dr borta. Och p grabbarna som spelar fotboll p planen dr nere. Jag tycker om att betrakta mnniskor. Jag r vldigt nyfiken.

64

Lena Samuelsson Norrkpings Tidningar 19 mars 2008

I gr stannade allting upp

Lena Samuelsson skulle ju bara hem. Men bilen tappade fste och voltade. Hon kravlade sig ur just innan den fattade eld. Telefonen ringer i ett. Kvllspress, grannar, slktingar. Den hr gngen r det frskringsbolaget, som undrar om hon vill nyttja den hyrbil hon har rtt till. Nej tack, mumlar hon. Det r inte aktuellt just nu. Vid 10:30 p mndagen kom larmet. En singelolycka p vgen mellan Sderkping och stra Ryd. En Ford Sierra hade krt av. Att vinterdcken var nya spelade ingen roll. Bilen tappade fste i hgerkurvan. Och voltade. Ngra minuter senare reflekterades flammor i vgbanan. Lena Samuelsson hade lmnat dottern p krskolan vid Hageby centrum. P hemvgen hade hon handlat p Fixomrdet i Sderkping, kpt fem burkar kattmat, kttfrs och ansjovis. Vad sknt att komma hem skapligt tidigt, tnkte jag. Jag skulle tnda en brasa och ta det lugnt. Och s small det bara. Sedan hngde jag dr uppochner och knde att jag satt fast. Fruktansvrt fast. Jag kom inte loss. Knde p bltet. Hngde i min egen tyngd. D hade det brjat ryka i motorn.

65

Ngra frbipasserande uppfattade situationen och bromsade in. En man kom lpande med en brandslckare. Hon blev utdragen genom en av bakrutorna, innan bilen brjade brinna. D hade hon kommit loss p egen hand, erinrat sig vad hon lrt sig p Sderkpings marknad fr ngra somrar sedan. Rda korset hade varit dr med en skrotbil och instruerat om hur man skulle agera vid ndsituationer. Det hr hade jag vat p. Det hr kunde jag. Jag satte hnderna i taket och tryckte ifrn. Det funkade. Jag kom inte ut genom framdrren. I bakstet lg matvaror, mossa, stenar, kattmat, glassplitter och rk. Jag upplevde att det var kattmat verallt. Lena Samuelsson har redogjort fr hndelsefrloppet mnga gnger de senaste dagarna. Nu avbryts hon av att telefonen ringer. Det r dottern. Lena reser sig och hasar fram till luren. Ja, det r mamma. Jag sitter och pratar med en reporter. Ja, ja. Fyller Sol r i dag? Mm. Du fr hlsa tillbaka. Ja, du med. Puss, hej. Hon gr och stter sig vid matbordet. Linda knner vl att inget hnde, och att vi kan g vidare. Hennes pappa r likadan. Man reagerar s olika. Att ngot hnde p vgen mot stra Ryd kan rddningstjnsten intyga. Rutinerad rddningspersonal med decennier av yrkesr p nacken har frklarat att de aldrig varit med om att en bil fattat eld. P sin hjd har det intrffat i stergtland en handfull gnger de senaste trettio ren.

66

"Hon har haft vldigt tur under omstndigheterna", sger man. "Mnga gnger r man fastklmd. D verlever man inte lnge." Orsaken till branden i just Lenas bil tror man har varit lckage antingen av bensin eller av spolarvtska som sedan antnts av en gnista eller en het motor. Nr ambulans kom till platsen frdes Lena till akuten. Dr fick hon stdkrage och rntgades. Men hon hade klarat sig oskadd. Dagen efter r hon lite m i axlarna, det r allt. Tisdagen har hon tillbringat i villan i Fillingerum. Klockan r ngra minuter ver tre, men nnu har hon inte tit lunch. Vi lever i ett s stressat samhlle med s mycket msten och framtid. I gr stannade allting upp. Det var bara, bara nu. Jag har inte gjort ngonting i dag. Som ni ser r det stkigt i hela huset, fr vi renoverar yngsta dotterns rum. Men det r inte viktigt. Det r inte viktigt.

67

Roberto Saviano Norrkpings Tidningar 27 november 2007

Riskerar livet med sin bok

Han hngde ut dem som vill verka utan att synas. Nu lever han under ddshot. Roberto Saviano har skrivit om den napolitanska maffian. ntligen anlnder taxin. Han skakar hand, utbyter hlsningsfraser. Receptionen tilldelar honom en rumsnyckel, och han vankar trtt mot hissen. Vi har vntat p Roberto Saviano i fyrtio minuter, i sllskap av hans frlggare och tolk. Frfattarens lunch med den italienske ambassadren drog ut p tiden. Var det desserten som inkom fr sent? undrade vi. Eller hade ngot annat, onmnbart, intrffat? Frlggaren blev likblek i ansiktet, och hll sig tyst. Ett stndigt ddshot vilar ver 28-ringen-sedan maffiamedlemmar p buggade telefoner hrts diskutera hans de. Dygnet runt bevakad av statligt beviljad livvakt kommer Roberto Saviano aldrig att kunna leva ett vanligt liv. F vnner vill knnas vid honom och bara hans familj vet var han befinner sig. Han byter bostadsort ngra gnger i veckan. Spo handhar den svenska bevakningen, ven om han under intervjutiden saknar livvaktsskydd. Den bok som orsakat hoten, Gomorra, r en bstsljande skildring av en

68

organisation som vill verka utan att synas. Den napolitanska maffian, camorran. Under Savianos livstid har gruppen tagit livet av 3600 personer. En dag fick han nog. Han beslt att slukas av verksamheten, fr att sedan splittra den. Under fem rs tid opererade han som underhuggare i hamnen, levde med polisradion pslagen och sg till att med vespan vara p plats nr dden gde rum. Den italienska maffian r Europas mktigaste kriminella organisation, och r med sin rliga omsttning p hundra miljarder euro Italiens strsta ekonomiska sektor. Boken Gomorra r skrmmande lsning om en verksamhet som ligger lngt ifrn mytbilden om kritstrecksrandiga kostymer, utan i stllet fungerar som ett alternativt ekonomiskt system, nstan som stdhjul t den globala ekonomin. Utan de hr organisationerna skulle vrldsekonomin antagligen vara i djup kris. Det kapital de illegala marknaderna omstter r oumbrligt p den globala marknaden. Ett exempel. Kokainhandeln idag har i vissa lnder verstigit handeln med olja. Just drfr kallas kokainet fr den vita oljan av handlare i Nigeria. Jag tror inte att den globala ekonomin idag kan vara utan den illegala marknaden. Den r mnga gnger en lsning p den legala marknadens egna motsgelser. Alla vgar tycks bra till Neapel. Camorran, som enligt Saviano inkasserar dubbelt s mycket pengar som Microsoft, hjlper obeflckade fretag att ta hand om sin smutsiga tvtt. Man erbjuder sig bland annat att omhnderta miljfarligt avfall, som sedan dumpas i grottor eller i sjar. Klanerna administrerar samtliga led i handeln med knark,

69

vapen och mnniskor, frn kontinent till kontinent. ven modeindustrin hlls under armarna. Skdespelaren Angelina Jolies klnning p Oscarsgalan uppges i boken vara sydd av en camorraanstlld skrddare med en mnadsln p sex hundra euro. Hotellet i vilket Roberto Saviano vistas ligger ett stenkast frn Stureplan och lyxbutikerna p Biblioteksgatan. Gucci, Prada, Armani. Lngs trottoarerna radar klicherna upp sig med strukna skjortrmar och behndiga handvskor. Saviano har lagt rocken p en stol och fr hnderna bakom huvudet. Det knns lite friare hr n vad det gr hemma. Sedan tillgger han snabbt: Nr jag reser runt s hr blir alltid de italienska ambassaderna oroliga ver min skerhet. Jag mste frskra dem att vara s osynlig som mjligt. Utmrkande fr boken och Savianos berttarstil r de vassa detaljerna. Blankslitna dck p likbilar, krossade skallar frn dda mnniskor som frn containrar faller i marken, trafikpoliser som krks infr synen av ett massakrerat mordoffer. Han r sjlv utbildad journalist, men har i arbetet med Gomorra anammat en annan arbetsmetod. De sm enskildheter som i en vanlig tidningsartikel tycks verfldiga och ondiga r just vad jag vill belysa. De har en frklarande funktion. Nr jag har beskt en av bossarnas hem r jag inte intresserad av den "vanliga" informationen, som vilka vapen han har hemma. Jag tittar i stllet p vilka bcker som str i bokhyllan, om han exempelvis lser filosofi.

70

Fr tillfllet utarbetar Roberto Saviano ett filmmanus med boken som grund. Parallellt med det arbetet har han pbrjat en ny bok, den sgs handla om brottsligheten i Mexiko, men "av vidskeplighet" vill han inte bertta mer. Arbetet har frsvrats av det skerhetspdrag han orsakar. Hela skrivsttet frndras. Nr jag brjade skriva Gomorra var jag mycket friare i den bemrkelsen att jag kunde resa runt och gra egna efterforskningar. Efter att den hr hotbilden har kommit har jag fortsatt forskningen p andra sidan. Jag har varit p plats p rttegngar och i stllet ftt insyn frn det polisira hllet. Den svenska synen p den italienska maffian r ofta ptagligt oproblematisk. I en tv-reklam som fr nrvarande snds visar en gudfadernliknande man runt sin son i en Ica-butik, men han kunde med ltthet ersttas av jultomten. Jag hrde om det hr attentatet hromdagen mot klagaren som fick sin drr bortsprngd. Det tillsammans med andra indicier ser man att i Sverige finns en vxande skara av olika formationer av organiserad brottslighet. Man kan inte lngre bara tro att det r ngot som sker p ngon annans bakgrd, allts i Italien. Svenska organiserade grupper som gnar sig t narkotikahandel eller liknande mste fr frbindelser g via de italienska klanerna. Oavsett var de kommer ifrn, serber eller albaner, finns alltid en lnk till italienarna. Roberto Saviano pstr sig bra p en gangsters ansikte. Skggstubben r permanent, hnderna rejla, trjan uttnjd av muskler. Ofrtrutet, trots trttheten, tyder han sammanhangen. Som om han mste bertta allt innan det

71

r fr sent. Jag vill belysa att det inte handlar om ngra enskilda brottslingar som begr enstaka brott till hger och vnster fr att frmja sin egen ekonomi. Det handlar om regelrtta ekonomiska system, dr alla ingr, dr alla har sin plats. Alla verkar mot samma ml: pengar.

72

Daniel Sjlin Norrkpings Tidningar 29 november 2006

Daniel Sjlin stter punkt

Daniel Sjlins tredje roman blir hans sista. Ansvaret fr familjen tvingar honom att satsa p en karrir som programledare i tv. Han r nybliven pappa. Det syns. Han verkar lite utvakad. gonen r trtta och han br glasgon. Vi sitter p en bnk utanfr Kungsholmskyrkan, ett stenkast frn hans bostad. Ett nytt skede i livet har trtt in, frklarar han. Nu gller det att prioritera. Ansvaret kar nr man har en familj att ta hand om och han vill inte vara den som blder pengar i hushllet. Det sknlitterra skrivandet fr stryka p foten. Jag vill inte hindra familjen frn att ka p semester till Kanariearna fr att vi inte har rd. Jag tnker inte lta min familj bygga mitt frfattarskap. Jag vill leda S ska det lta och tjna pengar. Efter att ha skrivit tv bcker, Oron bror och Personliga pronomen, tilldelats Bors Tidnings debutantpris och Bonniers frfattarstipendium, ndde Daniel Sjlin fr ngra r sedan en vndpunkt. Eva Beckman p SVT lyssnade p det som var hans frsta radioframtrdande, tyckte om vad hon hrde och kallade till audition fr programledarrollen fr ett nytt litteraturmagasin.

73

 Jag har aldrig varit s bra som jag var d. Jag var p, aggressiv, orden fldade ur mig, mina intervjuoffer stlldes mot vggen. Det knns som om jag har lurat alla, berttar Daniel Sjlin. Nu frbereds den femte ssongen av Babel. Tittarsiffrorna har varit mttliga, men kritiken god. Frfattaren Daniel Sjlin har vergtt till att vara programledaren med samma namn. Han ngrar inte skiftet. Nej, inte alls. Jag har under min uppvxt pratat mycket och hllit fredrag fr mig sjlv. Det knns snarare som om jag har hittat hem. Innan bde programledar- och frfattarkarriren tog fart var Daniel Sjlin lngt ifrn hemma. Efter 180 hgskolepong i litteraturvetenskap fick han arbete p ett lkemedelsfretag som assistent till patentassistenten. Belsenhet sgs som ett specialintresse. Sjlin fick agera springpojke. Ett r senare tog han sitt frsta ln, fr att kunna kpa en bostad. Dagen efter sade han upp sig. Jag blev utbrnd av att betraktas som nolla och fick inget skrivet. Det tog musten ur mig att vara underdnig och plocka upp gemen som de tappat efter sig. Upplevelserna drifrn kom vl till pass vid skrivandet av Personliga pronomen. Flera chefer har ftt finna sig i att ha blivit omskapade till litterra rollfigurer. Hmndmotivet ska inte underskattas. Under tiden jag arbetade dr hll min debutroman p att bli klar, och jag kunde ibland tnka att Det kommer en dag d du kommer med i min roman, ditt arsle. Nr jag infr denna intervju frgade folk i min omgivning vad de tyckte om Daniel Sjlin knde f till hans

74

namn. Dremot var de bekanta med hans ansikte. Jas, han!" utbrast de nr de fick se honom p bild. "Han verkar s rysligt trevlig. Och s lugn! Min familj och mina vnner reagerade vldigt starkt nr de sg mig p tv, sger Sjlin sjlv. De tyckte att jag var vldigt trevlig, och det kom som en chock fr dem. Men fr en programledare r trevligheten ett stt att bjuda till. Det handlar om att tona ner sin egen roll. Jag fr vara tjurig nr jag skriver istllet. Alla har emellertid inte ftt samma godsinta intryck av Daniel Sjlin. I samband med att Orhan Pamuk gavs Nobelpriset i litteratur satt Sjlin i morgonsoffan p SVT och gjorde det otnkbara. Han hcklade frfattaren. Det rrde upp knslorna i Kultursverige och p webbplatser p internet diskuterades svl sgningen som Daniel Sjlins omdme. Pamuks frlggare satt i samma soffa. Han r ven min frlggare. Ska jag sitta dr och vara smrjeppe och trevlig? Det funkar inte. Jag ville demonstrera min sjlvstndighet. Men jag kritiserade Pamuks person, inte hans romaner. Dagen glider lngsamt frbi. Solen r borta. En lg, gr himmel strcker sig ver Stockholm. Daniel Sjlin sitter hukad p bnken, med hnderna hopfogade mellan knna. Trots att han r kldd fr kylan s sluter den sig om ryggen, men han klagar inte. Han talar frtjust. gonen ser piggare ut. Karriren som frfattare r dock inte fullbordad, erknner han, inte nnu, men snart, nr han skrivit de sista sidorna p sin tredje roman. Det blev ingen 700-sidors tegel-

75

sten om tv stermalmslynglar, som planerat, utan en nttare bok dr huvudpersonen r programledare fr ett litteraturmagasin p tv. Det lter lite kokett att sitta och sga att man skriver p sin sista roman, men allt frfatteri r en karusell av sjlvupptagenhet, och jag har varit mycket sjlvupptagen i mitt liv, sger Daniel Sjlin. Sedan har jag insett att jag inte r min generations mest lysande frfattare, mjligen den mest ljussatte.

76

Olof Stenhammar Nack Vrmd Posten 23 oktober 2012

Skolkaren som blev miljardr

Meritfrteckningen r brokig. Efter dliga skolbetyg och nstan ett decennium p universitetet fick han sparken som 42-ring. Sedan grundade han OM, som sldes fr 32 miljarder. Cirkeln r sluten. Han terkommer till det, Olof Stenhammar, dr han sitter i stolen p Norrns grd. Numera kallar han sig hellre bonde n finansman. Mitt ursprung r att jag r fdd p en grd och har jobbat i jordbruk. Jag rkade ramla in i finansbranschen, men r faktiskt ganska ointresserad av brsen. Jag fredrar att investera i saker som man kan ta p. Han har ftt tid att g igenom sina minnen. Under de senaste ett och ett halvt ren har han skrivit sina memoarer. Det blev 477 sidor. Nyckelhndelsen intrffar p sida 60. Dr gr att lsa om hur Olof Stenhammar sitter i en bil p vg frn frldrahemmet, Stjrnviks steri i Finspng. Det har just blivit 1972, och han stannar in vid vgkanten i hjd med Norrkping. Han grter s mycket s att han inte kan kra. Vi fick g ifrn grden av ekonomiska skl. Det var ett vldigt slag. Om jag ngon gng skulle f rd ville jag ha fast mark under ftterna igen.

77

Han fick rd. D var det bara en hypotetisk tanke. Det fanns inte ens en drm om att jag skulle kunna gra det hr. Nr jag ser tillbaka r jag frvnad. Det lter som en saga nr man pratar om det p det hr sttet. Faktum r att den som lser memoarerna fr samma intryck. Den unge Olof har dliga betyg, stjl en moped, frldrarna oroas, sonen skickas till skolor p andra orter, dr han vantrivs, skolkar och relegeras. Nr Olof vl inleder hgre studier har han ingen aning om vad han vill bli. Han stannar i Lund i 16,5 terminer, pluggar, lr sig snapsvisor och sljer pooler. Sommaren 1971 frgar hans amerikanske svger om han inte ska korsa Atlanten och bli brsmklare. Dr lr han sig om aktieoptioner, innan han tervnder till Sverige och blir vd p ett Bonniergt poolfretag. Han avancerar inom koncernen, men 42 r gammal fr han sparken. Avgngsvederlaget fr honom att vga starta eget. Fretaget, OM, har perfekt tajmning, introducerar aktieoptioner i Sverige, skapar en elektronisk brs, och sljs ett par decennier senare fr 32 miljarder kronor. Det kan synas att man bara ramlat p saker, men det gr i cirklar. Det man en gng gjort hinner i fatt en p ngot stt. Att jag slde swimmingpooler vid sidan av studierna gav mig till exempel jobb p Bonnier. Boken r trsterik lsning fr den med framtidsngest. Vad jag skulle vilja sga till dagens unga? Kanske att du har inte s brttom som du tror. Man mste lra sig lite av livet ocks. S vlj en utbildning med valmjligheter, ge dig en chans att testa. Jag sger som den gamle patriarken Albert Bonnier: Det finns inget farligare n en nyutexami-

78

nerad civilekonom. Norrns grd, dr intervjun genomfrs, kpte han 1987. Kollegerna som bjds ut till grden kallade den fr en ruin. Sedan dess har mycket putsats till. Numera ger han ven granngrden Siggesta och jordbruksfastigheten Sderns. Vrmd r en inflyttningskommun. Nr vi kpte bodde 18 000 personer hr. Nu r det 39 000. Det innebr att de flesta saknar Vrmdidentitet. Nr jag slog rtter hr kndes det naturligt att bidra med det jag kan gra fr min egen ort. En satsning r den p Siggesta grd, som blivit ett upplevelsecentrum med ver 130000 beskare rligen. En annan r den i Vrmd IF, som hrom veckan tilldelades ett miljonstd i syfte att strka ungdomsverksamheten. Olof Stenhammar kan tnka sig att utka stdet fr lokalsamhllet. Bland annat har han upprrts ver ned-dragningarna p Kyrksskolan, och tycker att politikerna orsakat ett djupt sr i Vrmds landsbygd. Skulle ngon presentera ett serist frslag p en privat friskola hr ute skulle jag vara intresserad att lyssna. Men det krver ett bra underlag. Nr han i tidigare intervjuer ombetts rangordna sina bedrifter har han lyft fram tre hndelser. OM, Siggesta grd och frsts tiden som general fr Stockholms-OS. Men det finns ytterligare en prestation han vill lyfta fram. Boken. Jag fick se den fr frsta gngen i gr. Den knns som en jdra bedrift, faktiskt. Jag har aldrig frestllt mig att jag skulle skriva en bok.

79

Fakta: Olof Stenhammar lder: 71 r Bor: Norrns grd sedan 1987. Familj: Hustrun Inger, tv barn och fyra barnbarn, samt labradoren Wilma. Sysslar med: Bonde och entreprenr. Driver Siggesta grd, brukar jord och fder upp tjurar. Vice ordfrande i Sjrddningssllskapet. Aktuell med: Memoarerna Det ordnar sig Olof om ... ... bekrftelsebehov: Jag tror att alla som r i karriren har ngon form av bekrftelsebehov. Mitt bekrftelsebehov har varit ondligt. Jag kan ta hur mycket smicker som helst. ... sin frmgenhet: Finansmn rknar nog sina pengar varje dag. Det gr inte jag. ... barndomen: Jag fick aldrig berm. Mina dliga skolbetyg blev ett kvitto p att jag var oduglig. Och jag skickades ivg till en skola i Lund som tioring. Grden och stergtland blev d helig. Den fick vernaturliga proportioner, eftersom jag aldrig fick vara dr.

80

Jan Stenmark Norrkpings Tidningar 19 juli 2008

Stenmark kommer tillbaka till stan

Vi sitter i Stockholm och pratar om Norrkping. I september stller Jan Stenmark ut i hemstaden fr frsta gngen. Seriens text lyder: "Knppingsborgsgatan i Norrkping r en mrklig gata. Den som gr den baklnges ska aldrig d. Men det finns en hake. Man fr inte knna till det." Jag bodde mina frsta fem r p Knppingsborgsgatan. Ens barndom r kanske inte mrklig, men den r mrklig fr en sjlv. Det var s det brjade. Knppingsborgsgatan r en mrklig gata. Jag r stolt ver den bilden. Den r frankrad i minnet. Den sger ngot om livet. Jan Stenmark br sandaler. Han har dragit fr gardinerna i ateljn vid Hgalidsparken i Stockholm. Den ligger tv portar frn bostaden. Hr surrar flkten uthlligt och hller sommaren p avstnd. P skrivbordet samsas frskrare, limtuber och stympade blyertspennor. Vggarna r tckta av hyllor, som i sin tur r belamrade med tidningsbuntar (Populr mekanik, Allers) och femtiotalsbcker. I markhjd finns en stgtsk sektion med bland annat Lasse Sdergrens Mellan promenaderna. Jan Stenmark tervnder alltid till Norrkping, om inte i

81

drmmarna s i sina bilder. Nr man flyttar ifrn en plats blir den mytologiserad som minne. Fr den som stannar kvar kan det inte bli samma sak. De fortstter att leva p samma gator dr de hade sin barndom. Skimret mste frsvinna. Det gller ven tankarna man haft dr. Genom att blicka tillbaka kan jag minnas knslan av en tanke, som "vad gr den personen just nu" eller den sena pubertetens ddsngest. I en serie sitter en familj och tittar p tv. Texten lyder: Hur det n gr s dr man. Jan Stenmark flyttade till Stockholm 1975, gick p Konstfack och var drefter verksam som bildlrare. Ett tiotal r senare, p besk hos sin bror, fick han syn p en trave Hemmets journal frn femtiotalet. Han beskriver mtet med den hysteriskt leende idyllen som en hemkomst. Efter att under ngra r ha klippt och monterat skickade han 1988 collagen till ett tjugotal tidningar. Aftonbladet ringde dagen efter. Frlaget Kartago antog honom ngon dag senare. De s kallade stenmarkarna, ofta en femtiotalsbild med gtfull undertext, blev en heltidssysselsttning. Publiceringen i Aftonbladet var snudd p daglig, fram till januari i r d kulturchefen Hkan Jaensson slutade. Det knackar p drren. Fastn ateljn befinner sig p bottenvningen syns hr inga mnniskor. Det r ett bud som vill hmta ett antal kartonger. P vgen tillbaka brjar Jan Stenmark prata fortare. Han hittar en papplda, rycker fram serier och visar upp.

82

En man och en kvinna sitter i en bil. Mannen r arg. Kvinnan grter. Texten: Och blt inte ner rattmuffen. Hr r motiven hmtade ur Hjrtebibliotekets tjejserier frn sextiotalet. Serietidningar var hrdvaluta p den tiden. Vi brukade g runt i grannskapet fr att samla papper. Men serietidningar kunde det vara ont om ibland, s jag lg och lste tjejtidningar. Jag utvecklade en fascination fr dem. Mina bilder bygger mycket p krlekstemat som finns i serierna. Bilderna har samlats i boken Du och jag, som ges ut om en mnad. Lite senare den 6 september visas de upp p Grammofon i Norrkping. Det r frsta gngen han stller ut i hemstaden. Utstllningen bestr av en del aldrig visat material, och tskilligt har Norrkpingsanknytning. Nr vi sorterade bilderna till den nya boken lade vi dem i hgar. Dden-hgen var faktiskt inte s hg. Sexhgen var den tjockaste. Sedan fanns det hgen konstiga mn. Dden, krlek, sex, konstiga gubbar. r inte det mnen alla sysslar med? En sista serie. En man vid ett lpande band tnker: P ntterna drmmer jag om jobbet. P dagarna slr det in. Jan Stenmark arbetar varje dag. P skrivbordet ligger en utklippt bikinikldd kvinna p en ljungmark, intill drller en lego-kartong och ett papper med texten: "En jttesj utan strnder." Jan Stenmark lyfter anteckningen och sger: Man kommer fel i skaparprocessen nr man inte skriver upp sdana saker. Allt som i nuet verkar intressant ska skrivas ner. Visst kan man trffa ngon p krogen som s-

83

ger: "Tnk dig universum, en jttesj utan strnder." Men det r nd en id. Frstr du? Jag sg framfr mig en pappa med sin son som stirrade upp mot stjrnhimlen. Vi fr se om det blir ngot. P internetforum grs frsk att efterlikna Stenmarks bilder. Men det r en komplicerad syssla. Ngon pstr att hemligheten r att inte anstrnga sig. Stenmarks egen arbetsmetod r snarare att inveckla, fr att drefter frenkla. Ja, s r det. Det ska vara poesi, men inte mrkas. Sprket ska vara enkelt, dr saker faller p plats. Men s mste man ha en fallenhet fr det. Jag br till exempel inte skriva romaner, d jag r bst p det kortfattade. Nr jag var yngre och spelade gitarr och gjorde ltar blev det ungefr en vers och en refrng. Sedan var lten slut.

84

Kristina Sterner 19 juni 2012 Nacka Vrmd Posten

Vrmds egen Sherlock Holmes

Sommaren r brottsbekmparnas hgtid. Men frmst i hngmattan och i tv-soffan. NVP har trffat Vrmdbon Kristina Sterner, som r detektiv p riktigt. Runt om i Stockholm brjade ldre mnniskor att d i sina hem. De var ensamma och de var sjuka. Och det fanns ett samband mellan fallen. Det lter som upptakten till en kriminalroman, men r hmtat ur Kristina Sterners verklighet. Hon var den som kallades in, anlitad av ett hemtjnstfretag. Vi spanade p ngra av de anstllda. Det visade sig att de inte beskte de ldre som de skulle. Nr vi presenterade vad vi knde till fr dem sa de upp sig. Fallet har aldrig gtt till polisen. Det har aldrig passerat ngon tingsrtt. Istllet har det hanterats av en privatdetektiv. Vrmdbon Kristina Sterner r polisen som sadlade om. Efter 24 r inom ordningsmakten startade hon detektivbyrn Baker Street. Likt sin fiktive kollega Sherlock Holmes hanterar hon fallen som polisen gr bet p. Jag ville testa min frmga p den privata marknaden, sger hon. Jag kan jobba i en friare form n jag kunde som polis.

85

Nu handhar hon renden som avfrdats p grund av tidsbrist, eller helt enkelt fr att brottet nnu inte begtts. Bilden av en privatdetektiv r att vi spanar p otrogna mn. Och ja, det gr man. Men framfrallt frebygger vi brott. Jag gnar mycket tid t att utbilda och bygga upp interna kontrollsystem hos mindre fretag. Det finns olika stt att g till vga fr att bekrfta en misstanke. Ett r att provocera fram brott. Misstnker ett fretag att tjejen i kassan inte lmnar kvitto, d kan Kristina eller ngon av hennes medarbetare ett gng hon kallar Baker Street Boys agera kunder. Vad r det du inte kan tnka dig att gra? Jag gr inget som strider mot lagstiftningen. Och jag r noga att i frvg frga om syfte och ml med ett fall. Den som uppger att den ska leta efter en kompis kanske i sjlva verket sker ngon med skyddad identitet. Vi dubbelkollar alltid. Namnet till trots. Baker Street r en byr utan adress. S ngra pltsliga besk under mrka och stormiga kvllar frekommer inte. Vi hade kontor ett tag, men det behvdes inte. Det r inte dr vi jobbar. Uppdragen kommer istllet till oss via mejl eller telefonsamtal. Ett annat fall. Inte lika obehagligt. En 97-rig kvinna berttade att ngon gick omkring i hennes lgenhet p ntterna. Trygghetskameror sattes in i bostaden. De visade inget. Men kvinnan var inte njd, och Kristina fick sova

86

ver. Det slutade med att kvinnan p eget initiativ flyttade till ett ldreboende. Allt var bara inbillning. Just ldringsbrott r en specialitet. Jag tycker att det r bedrvligt nr man stjl frn ldre mnniskor. Som en kvinna som fick sina saker stulna av flyttfirman. Hon polisanmlde fallet, men det avskrevs i brist p bevis. D hjlpte jag henne att skriva en ny anmlan som polisen kunde utreda. r du kritisk till hur din tidigare arbetsgivare jobbar? Nej, jag r inte kritisk till hur de jobbar. De gr s gott de kan. Jag tror att det r en organisatorisk frga som gr att hgarna vxer, vilket fr med sig att anmlningar med bristfllig information kan lggas ner. Folk tror att polisen ringer upp efter en anmlan, men de gr sllan det. sikter har hon ocks om en annan poliskr den p tv. De r dliga frhrsledare. I frhr levererar de bevisen frn brjan. De stller ledande frgor och tappar humret. Jag skulle grna vilja utbilda dem i frhrsteknik. Fakta: Kristina Sterner lder: 51 r Yrke: Privatdetektiv Bakgrund: Frst byggnadsingenjr, sedan polis i 24 r, drefter kafgare, utbildare, kroppsterapeut och livscoach. Timln fr spaning: 750-900 kronor Timln fr konsulterande: 1 350 kronor Har du en Watson? Ja, min partner Olle. Han r en fena p att hitta fakta. Han r mer analytisk vad gller ekobrott och stller andra frgor n vad jag gr.

87

Hkan Wattling Nacka Vrmd Posten 6 september 2011

Hkan har bott i ett skjul i sex r

De senaste sex somrarna har Hkan Wattling levt i Nacka. Men enligt myndigheterna bor han ingenstans. NVP har trffat honom p platsen som blivit hans hem. Hkan Wattling har haft ett annat liv ocks. Han har jobbat som lokalvrdare, parksktare och vaktmstare. Lmnat hemmet klockan 07:40, varit frst p arbetsplatsen, skramlat med nyckelknippor och ppnat skolsalar, tnt lampor, kokat kaffe till lrare och rektorer. Dag ut och dag in. Fram till att allt fll samman. Frsta halvret var jag i chock. Jag visste ntt och jmt vad jag hette, jag gick bara och fladdrade hit och dit. S brukar jag inte vara annars. Vanligtvis r jag en lugn person. Sker du efter Hkan Wattling i statliga register fr du veta att han r 59 r gammal, och att han saknar knd bostad. Men alla sover ju ngonstans. De senaste somrarna har Hkan levt i ett skjul. Inomhus r det vlstdat och besticken r pedantiskt sorterade. P vggen hnger en karta ver hemkommunen. Jag knner mig som Nacka-bo numera. Jag skter om mitt, jag krattar, klipper grs, gr och doppar mig i forsen, och s sitter jag i solen. Det r sknt, sger han, samtidigt

88

som han knackar sin tejpade pipa mot en metallskiva. Utrymmet blev hans fr sex r sedan, och han har ftt tillstnd att anvnda det. Hit har han forslat tv sngar, ngra cyklar, jackor och hjlmar. Det finns till och med en toalett av enklare modell. En present frn en husvagnsgare. Jag vill skta mig sjlv s gott det gr och vara lugn, inte placeras p ngot tokigt hak igen. Det mste knnas rtt i hjrtat. Han ppekar samtidigt att han grna skulle vilja att saker var annorlunda. Att han fick en stuga med el och vatten, och lite pengar s han slapp panta burkar fr att f ihop till mat. Men kraven som stlls frn samhllet tycker han r svra att leva upp till. Jag skulle vilja ha ngonstans att bo. Men jag orkar inte brja om, g till arbetsfrmedlingen, beska socialkontor igen. Lmna papper. Den dr karusellen r jag s trtt p. Fr en tid sedan gjorde jag nd ett nytt frsk p socialkontoret i Ektorp. De var otrevliga och ville inte hjlpa mig. D blev jag vldigt ledsen. De frsta ren av Hkans liv r lttare att sammanfatta n de senare. Fdd p Brnnkyrkagatan 141, via skolgng p Sdermalm till yrkesskola vid Gullmarsplan och hushllsteknisk linje i Vstberga. Som ensam kille i gruppen lrde han sig sy i knappar och duka ett kksbord, och fick diplom. Inriktningen var en konsekvens av Hkans dyslexi. I skolan var jag en vanlig elev, men jag var ordblind. Precis som vr kung. Det r inget jag tycker att man ska behva skmmas fr. Alla mnniskor har ngon form av handikapp.

89

Frsta jobbet var som stdare p Karolinska sjukhuset. Han hade en tjnstebostad i Solna, och tvlade p fritiden i boccia och vann medalj. Drefter fick han anstllning som vaktmstare p en skola, bodde p Kocksgatan, var frst p jobbet varje morgon. Den sista anstllningen var ett trerskontrakt vid parkfrvaltningen. Nr tiden gick ut sg han sig omkring men hade ingen kvar som kunde hjlpa. Pappan, mamman och systern var alla bortgngna. Istllet fanns Kronofogden dr och ville driva in skulder. Jag var 33 r gammal, frskte ska jobb, men det blev inget. Jag har helst velat skta mig sjlv. S jag har gtt p driven, det har varit lite svartjobb, lite fritidsjobb. P sommaren har jag haft ett tlt. P vintern har jag bott i frrd. Ngon gng har jag blivit inackorderad, eller bott hos kompisar. Jag har hankat mig fram. Under dessa r har han d och d druckit lite fr mycket alkohol, men har aldrig gnat sig t droger (Det sabbar hrddisken, sger han). Det har ocks inneburit att han de senaste vintrarna kunnat sova i en sal hos Frlsningsarmn i Hornstull. Det r inte otnkbart att du som lser den hr artikeln har sttt p Hkan ngon gng. Flera dagar i veckan beger han sig till Sickla kpkvarter. Dr strosar han bland shoppare och barnfamiljer. Det r ocks dr vi frst trffar p honom. Den hr tisdagen skiljer sig p s stt inte frn de andra. Lunchtid nrmar sig och Hkan gr sig redo gr att g. Kpp och det r med, s ska jag ha ngra fimpar. Annars s dr vl Hkan? Nej, jag skojar, sger han och skrat-

90

tar. Mamma sa att pappa rkte s mycket att jag inte behvde brja. Nyckelknippan skramlar, och allt ses om ordentligt innan vi till sist lmnar platsen. P listan ver renden den hr gngen str att frst panta flaskor och drefter kpa mat. I den ordningen, fr pensionen rckte bara i ett par veckor. Kanske blir det ngon burk ravioli och vita bnor. Och s ska han hmta det senaste numret av tidningen Metro. Det hr med att lsa r ngot jag trnat upp med ren. Jag vill veta vad som hnt i vrlden sedan sist. Sedan hoppas jag kunna f en kopp kaffe. Jag har druckit kaffe sen jag var tio r, men det rcker med tv-tre koppar om dagen. En del andra dricker ju hur mycket som helst. Stackars era magar, sger jag bara.

91