Harplinge frskolors och skolas arbete med LEGO 2011-2013

Beskriv skola: Tv frskolor 1-3r och 3-5r samt en grundskola 6-12r har ingtt i
projektet som har involverat ca 270 barn/elever, ca 40 pedagoger. En skolledare har varit knuten till projektet.

Syfte och ml: Smil(e)-projektet r ett konkret std i implementeringen med de nya
lroplanerna. Nr projekttiden r slut (2013-12-31) har vi utvecklat metoder som skapat en progression i barns lrande inom matematik, teknik och naturvetenskap frn de yngsta barnen i frskolan till de ldsta i skolan. Utvecklandet av metoderna kommer att ske med LEGO som verktyg och vara grnsverskridande. Vr vision var att barn, elever och pedagoger fr ett kat intresse fr matematik, teknik och naturvetenskap. Progression i vrt lrande och frbttrade metoder och lrmiljer. Vi vill att pojkar och flickor ska fortstta i den matematiska och tekniska vrlden i framtiden.

Vad har vi genomfrt: Vi startade tidigt i projektet med att tillstta en styrelse fr att
leda och driva projektet. Styrelsen delades upp i ansvarsomrden. Vi valde att anvnda Diamodellen som arbetsprocess, dr man tar reda p ett nulge, fr att se vilka kompetensinsatser som behvs hos pedagogerna samt vilka kunskaper som behver tillfras. Dia-modellen mjliggjorde ett erfarenhetsutbyte pedagoger emellan. Bilaga 1. Dia-modellen. I planeringsfasen deltog tv pedagoger ur styrelsen i en tredagars utbildning i projektkunskap vilket har spelat en stor roll i planeringen och genomfrandet av projektet.

Material kptes in och studiedagar gnades t projektet. Under den hr fasen tillfrdes kunskap genom relevant litteratur och gemensamt tnkande. Dessutom gjordes en introduktion i LEGO We-Do och Mindcraft. Genomfrandefasen inleddes med att vi tog reda p ett nulge hos barn/elever samt frldrar. Detta gjordes fr att kunna gra en avslutande analys av projektet.

Arbetet med eleverna startade p skolan. Skolbarnen 6-12 r anvnde sig av LEGO vetenskap och teknologi. Eleverna experimenterade med mekaniska principer. Genom att arbeta tv och tv tar man tillvara p varandras erfarenheter i bygget men framfr allt har de mycket roligt tillsammans. De anvnder sig av det naturvetenskapliga arbetssttet: stlla en hypotes, utfra ett experiment, vad hnde, i sitt LEGO-byggande. Pedagogerna p skolan genomfrde samtidigt workshops i LEGO Mindstorm och We-Do. Se Aktivitet Teknik med LEGO i k 2.

De lite yngre barnen 3-5 r anvnde sig av LEGO Duplo Mekanik-ldorna fr att frst sig p vad teknik kan vara. Tillsammans tv och tv byggde de gungbrdor, vindsnurror, mtbilar m.m. efter bygginstruktioner. Dessa hjlpte barnen att utveckla sina kunskaper och insikter om teknik, samt att trna p att reflektera och stlla hypoteser. Pedagogerna anvnde sig av Dia-modellen fr att planera och genomfra arbetet i teknik och matematik. Se Aktivitet Teknik med LEGO i frskolan.

De yngsta barnen 1-3 r byggde stora figurer med sina LEGO Softblocks. Sm barn tar hjlp av hela sin kropp nr de bygger. Lnka till filmen.(L) LEGO i Harplinge Genomfrandefasen av projektet avslutades med att vi tog reda p ett nylge hos pedagoger, barn/elever och frldrar. Detta fr att kunna gra en relevant analys av projektet.

Resultat: Utifrn analysen ser vi att det finns en kad kunskap hos
pedagogerna. Vi ser att arbetet i projektet har varit mnesvergripande. Vi ser att sprkutvecklingen har gynnats samt ven det sociala samspelet mellan barn/barn och barn/pedagog. Projektet har gynnat bde pedagoger, barn/elever och frldrar. Vi har utvecklat arbetsmetoder men hjlp av Dia-modellen. Vi har arbetat systematiskt bde nr det gller pedagogens lrande samt barns lrande. Pedagogerna upplever att materialet LEGO har varit till stor hjlp fr att lra sig mer om vad teknik r och hur enkel teknik fungerar i vardagen. Analysen visar att LEGO r ett bekant men nd spnnande material fr barnen att anvnda. LEGO kan anvndas till lrande p s stt att man synliggr teknik fr barnen p ett bekant stt. Vi ser att projektet har varit ett std i implementeringsarbetet med de nya lroplanerna framfr allt i frskolan. Genom anvndandet av Dia-modellen som arbetsprocess ges det mjlighet att visa p barns/elevers progression.

Vad vi lrt oss och hur det syns: Att se behovet innan man kper in material, d vi
upplever att vissa felkp har gjorts. Ett stort projekt som detta behver lokala arbetsgrupper p de olika arbetsplatserna. Detta ser vi genom att projektet har fungerat bttre p vissa enheter n andra. Vi ser att det r en frdel att arbeta efter tidsbegrnsade ml med Diamodellen som std fr att kunna arbeta effektivare under en kortare period. En lrdom vi har tagit med oss r att fr nytillkommen personal lttare ska kunna stta sig in i projektets arbete behvs en gemensam plattform dr information och erfarenheter kring projektet kan delges p ett enkelt stt. Detta krver tid och resurser.

Erfarenheter: Vi har lrt oss och ftt en frstelse fr hur ett projekt fungerar. Det har
varit till stor hjlp att vi haft en lokal styrelse samt en tydlig projektbeskrivning att flja. Vi har lrt oss att allt mste f ta tid, alla faser i projektet r av stor vikt. Det har varit till stor hjlp att vi redan tidigt i projektet tog reda p ett nulge hos pedagoger, barn/elever och frldrar. Vi har lrt oss att upprepning krvs fr att klarlgga var man befinner sig i processen samt att tid fr reflektion och analysarbete behvs. LEGO r ett bra knsneutralt material att samarbeta kring.

Vi har haft roligt och vi har lrt tillsammans, barn/barn, barn/pedagog och pedagog/pedagog!

Skillnad: Mjligheten att f kpa in LEGO och LEGO Education material i mnga olika
sorter samt datorer att koppla till dessa. Med hjlp av LEGO Softblock har ven de yngsta barnens frmga i teknik utvecklats och begrepp som stor mindre minst kunnat praktiseras. Smlego har varit tillgngligt fr barn mellan 1-3 r och det har det inte varit tidigare. Pedagogerna har anvnt sig av ett medvetet sprk, samt anvnt tekniska, naturvetenskapliga och matematiska begrepp, vilket har lett till att barnen anvnder sig av dessa ord. Det hr projektet har haft en arbetsgrupp som gjort att man kunnat ta hjlp av varandra mellan enheterna, vi har kunnat ha detta som en rd trd mellan frskolorna och skolan. En skillnad r ocks att i det hr projektet har vi ftt ta tid p oss i arbetets genomfrande.