sna bbsta rtsr egler

Sugen p att testa rollspelet Svavelvinter men avskrckt av den 352 sidor tjocka regelboken? Rds icke! I detta dokument finns snabbstartsregler, som inom kort kommer att fljas upp av ett kort, komplett ventyr med frdiga karaktrer tillsammans r de allt du behver fr att testa rollspelet. Ja, utver ett antal vanliga sexsidiga trningar d, grna i tv olika frger.
Hon & han: Icke namngivna spelare, karaktrer och bifigurer i spelet benmns han, medan berttaren kallas hon. Det ligger ingen vrdering i detta, motivet r endast att vara konsekvent men samtidigt inte utesluta ngot kn frn regeltexterna.

trakori e n vad r det?

Trakorien r ett handelsrike i en phittad renssansvrld. De fyra trakoriska huvudarna befolkas av en brokig samling folk och kulturer som genom historien har bekmpat och ervrat varandra. Fr tillfllet dominerar n Paratorna som under beskydd av sin skamlst kommersiella religion mjlkar omlnderna p rikedomar. Alla grannar avskyr de arroganta, falska och amoraliska paratornierna som visserligen tar livet med ett leende och ger kvinnor samma mjligheter som mn men som r ogenerat rasistiska och misstror all lrdom. Nr versittarnas lnsamma svavelmonopol kollapsar ser mnga ett tillflle att gra ngot t saken, inte minst drfr att den mystiska femte konfluxen nrmar sig, en despunkt i tid och rum dr stora omvlvningar r att vnta. Den trakoriska vrlden liknar Europa runt r 1500 men har mnga egenheter.

2
s n a b b s ta r t s r e g l e r

Naturen r besjlad s att levande berg, moln och vindar samsas med drakar och andra mytologiska bestar. Mnniskorna lever i sjlva verket p de gigantiska jorddragarnas kontinentalskldar vilka smitts och fogats till ett vrldsklot fr att skydda de brinnande furianerna innanfr. Hela vrlden tycks vara iscensatt efter gudarnas ritningar men arbetet r s illa utfrt av frvirrade underhuggare att tillvaron ofta glappar och gnisslar i fogarna. Magi fungerar, fast sllan som det var tnkt. Trollkarlar r drfr fruktade men misstros ofta och jagas av skapelsetrogna prster. Mktigast r de som behrskar Det Hga Sprket de frbjudna gudaord som styr verkligheten. Italienska renssansen, republiken Rom och inte minst vr egen framgngsfixerade tid r de frmsta inspirationskllorna till Trakorien. Drtill har mnga drag liksom hela gudavrlden hmtats frn de mesopotamiska kilskriftskulturerna.

Svavelvinter kan spelas p mnga olika stt och med mnga olika stilar, men gemensamt fr dem alla r ett fokus p rollpersonerna som kallas karaktrer i spelet och deras den. Karaktrerna ska alltid vara spelets huvudpersoner. Mlet med spelet r att skapa spnnande berttelser om dessa karaktrer, och spelet ger mnga konkreta verktyg fr att hjlpa er n det mlet. Fr att skapa en berttelse som alla kring spelbordet r engagerade i r det viktigt att alla fr delta i att bertta. Spelledaren som kallas berttaren i detta spel har en viktig roll, men hon fr inte ensam avgra vilken vg berttelsen ska ta. Berttaren ska aldrig sga tvrt nej till en spelares planer eller frslag. I stllet ska hon sga ja, men och tvinga spelaren att offra ngot eller riskera ngot att fr att f sin vilja fram, eller ja, och och bygga vidare p spelarens frslag.

S p ele t s p r i n c i p er

Detta spel anvnder enbart vanliga sexsidiga trningar, men de trningarna delas upp i tv grupper: grundtrningar (GT) och destrningar (T). Grundtrningar har du alltid tillgng till. destrningarna r annorlunda du har bara ett begrnsat antal, som du mste hushlla med och vlja nr du ska satsa dem. Du satsar T nr du anvnder dina frmgor och du vinner nya T genom att flja ditt de, drabbas av din frbannelse eller utfra stordd. Ls mer nedan. Tre vid start: Du brjar spelet med tre T. Berttaren brjar spelet med tre T per spelare i gruppen, allts tolv T fr en grupp med fyra spelare.

T r n i n g a r

3
s n a b b s ta r t s r e g l e r

Kalken: Den totala mngden T i spelet r begrnsad; den r alltid lika med nio per spelare i gruppen, berttaren ej inrknad. En spelgrupp med fyra spelare har allts totalt 36 T. T som inte tillhr ngon spelare eller berttaren placeras i en skl eller kopp p spelbordet den s kallade Kalken. Alla T som anvnds placeras i Kalken, och alla T som en spelare vinner mste tas drifrn. Frg: Fr att se skillnad p grundtrningar och destrningar rekommenderar vi att man anvnder tv olika frger, till exempel vita respektive svarta trningar.

4
s n a b b s ta r t s r e g l e r

Svavelvinter spelas i scener. Det r bara ett annat stt att sga att man hoppar ver transportstrckorna och fokuserar p det spnnande och dramatiska i berttelsen. De flesta scener innehller en konflikt, och nr konflikten r ver r scenen slut. I vanliga fall r det berttaren som etablerar scenen och sger var den utspelar sig och vem som r nrvarande, men ven spelare fr fresl scener de vill spela.

S c en er

Svavelvinters regelbok beskriver i detalj hur du skapar din egen karaktr i Trakorien. Det har vi inte utrymme till hr i stllet medfljer fyra frdiga karaktrer till ventyret Bronsporten som kommer att publiceras inom kort fr att spelas med dessa snabbstartsregler.

K a r a k t r er

S t en

yy D e f yra b l o d e n

Karaktrens mest grundlggande srdrag avgrs av de fyra bloden Sten, Vind, Eld och Vatten. Animisterna p n Mereld predikar att alla mnniskor r en blandning av dessa fyra blod. Men vissa blod kan vara starkare n andra i din karaktr.

Vi n d

Sten str fr lugn och eftertanke, plikt och tradition, samt fr fysisk styrka och uthllighet. Vind representerar knslokyla och logik, skarpsinne och viljestyrka, men ven ldrande och vittrande. Eld str fr passion och ddkraft, intuition och drskap, livlighet och snabbhet i tanke och kropp. Vatten representerar livet och naturen, gldje och krlek, karisma och utstrlning.

Eld

Blodens vrden: Blodens kraft i en mnniska mts i en skala frn 1 till 3. 1 betyder att blodet r srskilt svagt i denna individ, 2 r normalt och 3 innebr att det r synnerligen starkt. Totalsumman av blodens vrden r alltid lika med 8 fr alla mnniskor. Vrdet i ditt blod avgr hur mnga grundtrningar du fr sl i ett ddslag.

Vat t en

5
s n a b b s ta r t s r e g l e r

yy E rfa re n h e t e r

Din karaktrs erfarenheter r viktiga hndelser som har prglat hans liv. De r tre till antalet fr en nyskapad karaktr. Varje erfarenhet beskrivs med en kort, krnfull mening. Du kan aktivera en erfarenhet fr att sl om trningar i ett misslyckat ddslag men det krver frsts att erfarenheten r relevant fr situationen du befinner dig i. Kryssa av: Nr du har anvnt en erfarenhet mste du kryssa av den, och du fr sedan inte anvnda den igen frrn du har kryssat av samtliga erfarenheter som du har. I det kompletta spelet anvnds erfarenheter fr att utveckla och frbttra din karaktr.

yy F rmg o r

Din karaktrs frmgor visar hans inriktning i livet, vilket kompetensomrde han har valt att utveckla. Frmgor mts i en skala frn 1 till 5, dr 1 representerar en duglig individ och 5 en legendarisk mstare. En nyskapad karaktr har totalt tre pong i sina frmgor. Ditt vrde i en frmga avgr hur mnga destrningar du fr satsa i ett ddslag (nedan). Som regel krvs aldrig en frmga fr att f sl ett ddslag frmgan ger dig bara en bonus i form av T. I det kompletta rollspelet Svavelvinter finns ver 40 frmgor beskrivna, av bde magiskt och ickemagiskt slag. I rutan hr intill beskrivs ett mindre urval kortfattat.

frmgor
Nedan fljer en kort beskrivning av ett urval av spelets frmgor. I grundboken har de flesta frmgor fem expertiser: specifika handlingar som du kan lra dig fr att uppn vissa effekter. Expertiserna har dock utlmnats ur dessa snabbstartsregler av utrymmesskl. Utver sina primra anvndningsomrden kan i stort sett alla frmgor anvndas till att f kunskap eller till att finna kontakter som relaterar till frmgan. Detta frklaras nrmare i regelboken.

bildning: Kunskap i de mest skiftande mnen, ssom historia, kultur, politik okvdning: Frmgan att kunna leverera svavelosade paratornska frolmp krmare: Duglighet i att frhandla och schackra, vanligtvis i affrssyfte. Kan tjuvkonster: Skicklighet i att agera dolt. Kan anvndas fr alla handlingar som
anvndas i retoriska konflikter. ningar. Kan anvndas i de flesta retoriska konflikter. och geografi.

6
s n a b b s ta r t s r e g l e r

utfrs i lnndom, och fr att upptcka andra. Frmgan kan ven anvndas till hopp och klttring. jaktmstare: Skicklighet i att jaga villebrd samt att rra sig dolt i vildmarken. Kan ven anvndas till att spana och speja. prickskytte: Duglighet i att bruka alla typer av avstndsvapen. svrdskonst: Skicklighet i att bruka alla typer av nrstridsvapen. brsrk: Du kan utlsa brsrkavrede nr du tagit skada eller rdsla (ls mer under Elnde nedan). Medan utbrottet pgr kan ingen anvnda ditt elnde mot dig. Du kan ocks frska kmpa vidare nr du blir knckt av elnde. Sl fr Eld och minst en T. SG r lika med skillnaden mellan mngden elnde och det aktuella blodet. Nackdelen r att du mste anfalla nrmaste fiende i nrkamp och fortstta slss till du r knckt eller tills alla dina fiender r det.

yy de

Din karaktrs de r inget siffervrde, utan en kort beskrivning av vem din karaktr r och vart han r p vg hans livsml, mlet fr hans desbana. det mste formuleras som en enda mening, till exempel Att flja mina vnner i dden, Att skydda och bevara allt liv eller Att hvda min rtt ver lgre stende. Anvnda de: Varje gng du tar en ondig risk eller offrar ngot fr att flja ditt de ska du sga detta hgt och tydligt, och belnas direkt med en T frn Kalken. Riskerar du livet fr de fr du tv T. I tveksamma fall avgr berttaren om du frtjnar T eller inte, men hon br ha en tilltande instllning.

7
s n a b b s ta r t s r e g l e r

verge de: Du kan nr du vill vlja att verge ditt de. Kanske har gudarna ndrat sin plan fr dig? Eller hade du helt enkelt missuppfattat ditt sanna kall och nu ser sanningen? Du raderar ditt de och genast kasserar in hela tre T. Att verge ditt de r allts ett stt att direkt ka p din pott T, om den sinar i ett kritiskt lge. Du mste spela ett helt spelmte (allts resten av det pgende och nsta) utan de sedan mste du formulera ett nytt de. Berttarutmaning: Fr det mesta r det allts din egen uppgift att fra in ditt de i spelet. Men ven berttaren kan stta det p prov. I en situation dr berttaren anser att ditt de spelar in kan hon erbjuda dig en T om du agerar p det stt hon anser att det dikterar. Om du vgrar att flja det mste du i stllet bta en T till Kalken. En berttarutmaning kan vara ett bra tillflle att verge dit de. Din frbannelse r din karaktrs strsta svaghet. Det kan vara en fysisk svaghet, ett dligt karaktrsdrag, en sjukdom, ett beroende, en elak fiende som stndigt dyker upp, eller en faktisk magisk frbannelse. Till skillnad frn ditt de r din frbannelse permanent, och kan i princip inte ndras under spel. Du vljer sjlv nr du vill drabbas av din frbannelse, vilket direkt ger dig en T frn Kalken. Effekten mste vara konkret och ptalig och ha en direkt inverkan p berttelsen. Det sker vanligen p ngot av tv stt: Att du startar en ondig konflikt eller att du frlorar p egna villkor. Det senare betyder att du vljer att misslyckas med ett ddslag (nedan), utan att ens rulla trningarna. Berttarutmaning: Din frbannelse kan utmanas av berttaren, precis som ditt de (ovan).

yy F rba n n e ls e

Spelet lper som en konversation mellan spelarna och berttaren tills ngon dramatisk situation, vars utgng r oviss, uppstr. D r det dags fr ett ddslag. Det gr till p fljande vis: 1. Ange din avsikt. Berttaren, eller ventyret, anger handlingens svrighetsgrad (SG ). 1 r enkelt, 2 r utmanande och 3 eller mer r riktigt tufft. 2. Tag ett antal grundtrningar (vita) lika med vrdet fr det blod som r relevant fr handlingen allts en, tv eller tre. Oftast r det uppenbart vilket blod som gller. Berttaren avgr i tveksamma fall. 3. Du kan f extra grundtrningar att rulla s kallade bonustrningar

D ds l ag

8
s n a b b s ta r t s r e g l e r

4.

5. 6.

7.

8.

genom att anvnda ett lmpligt redskap (ger en trning), genom att f hjlp av vnner (se samarbete nedan) och genom att utnyttja fiendens elnde mot honom (nedan). Vlj hur mnga av dina destrningar (svarta) du vill satsa p slaget frn noll upp till din niv i den frmga du anvnder. Vid varje frmga beskrivs hur den kan anvndas, men du kan argumentera fr att kunna anvnda en frmga p ett nytt och kreativt stt. Berttaren har sista ordet. Rulla alla trningar (av bda sorterna). Rkna de som visar fyra eller hgre. Dessa kallas lyckade trningar. Om antalet lyckade trningar r lika med eller hgre n svrighetsgraden lyckas du med handlingen. Om du lyckas avgr antalet sexor du slaget hur vl du lyckas. Antalet sexor kallas framgngsgrad (FG ). FG noll betyder att du lyckas med nd och nppe, FG 1 att du klarar det utan krusiduller, och FG 2 eller mer att du lyckas imponerande vl. Om du misslyckas med ddslaget hnder alltid ngot bedrvligt du drabbas av ett missde som berttaren vljer. Men det finns en rddningsplanka. Om du har en erfarenhet som r relevant fr situationen s kan du anvnda den, och du fr d sl om de trningar du vill. Nr du har anvnt en erfarenhet mste du kryssa av den, och du fr inte anvnda den igen frrn alla erfarenheter har kryssats av. D suddas alla kryss. Slagna T placeras i Kalken.

yy Sa ma rb e t e

Om du vill hjlpa en vn att lyckas med ett ddslag mste du frst beskriva hur, och frklara vilket blod du vill anvnda. Hjlp kan ta mnga former vill du hjlpa ngon att klttra upp fr en mur kan du till exempel lta honom st p dina axlar (Sten), instruera honom om den bsta vgen upp (Vind) eller peppa honom med uppmuntrande tillrop (Vatten). Du kan ocks anvnda frmgor, om de r relevanta. Sl sedan ett ddslag fr ditt understd. SG r alltid 1. Om du lyckas fr din vn en bonustrning, plus en fr varje FG (sexa) du fr. Om du misslyckas stller du till det, och din vn fr i stllet sl en grundtrning frre n normalt. Upp till tre personer kan hjlpa en och samma individ vid ett ddslag.

Konflikter r spelets krna. Med f undantag br scener alltid drivas mot en konflikt. Konflikter mste inte alltid handla om vld tvrtom r det din sista utvg. Betydligt vanligare r retoriska kraftmtningar, hotelser, frsk att rra

Ko n f li k t er

9
s n a b b s ta r t s r e g l e r

sig i lnndom och jakter. Typen av konflikt avgr vilket blod och vilka frmgor som kan anvndas.

Retorik: Bda parter slr fr Vatten. Frmgor som Intrigmakare, Krmare och Okvdning kan anvndas. Hotelser: Bda parter slr fr Sten. Frmgorna Intrigmakare och Okvdning kan anvndas.

10
s n a b b s ta r t s r e g l e r

Lnndom: Den som smyger slr fr Eld, spejaren fr Vind. Frmgan Tjuvkonster kan anvndas, och Jktmstare om handlingen sker i naturen. Jakter: Bda slr fr Eld. Jaktmstare kan anvndas. Nrkamp: I nrkamp fr bda parter vlja mellan Eld och Sten. Frmgan Svrdskonst kan anvndas. Skytte: Bda parter slr fr Eld. Frmgan Prickskytte kan anvndas, bde av frsvarare och anfallare.

yy E n k la ko n f l i k t e r

Enkla konflikter avgrs av ett enda konfliktslag. Bda sidor frklarar sin avsikt, och angriparen och frsvararen slr sedan varsitt ddslag. Angriparen mste satsa T frst. Den som slr flest lyckade trningar vinner konflikten. Angriparen vinner vid lika. En seger med FG noll r mycket knapp. Ju hgre FG , desto mer storartad framgng. Frsvararens avsikt r vanligen bara att motst angriparen, till exempel att motargumentera eller kmpa emot, men kan ocks vara ngot mer specifikt. Elnde & samarbete: Glm inte att anvnda fiendens elnde mot honom. Varje pong fienden har i det elnde du vljer ger dig en bonustrning i konfliktslaget. Ls mer om elnde nedan.

yy D ra b ba s av e l n d e

Den som frlorar ett konfliktslag oavsett om det r angriparen eller frsvararen drabbas vanligtvis av elnde. Elnde har fyra former: tvivel, rdsla, utmattning och skada. Retoriska konflikter ger tvivel, hotelser ger rdsla, jakter ger utmattning och strid ger skada. Mngden elndespong som frloraren drabbas av r vanligtvis lika med vinnarens FG plus ett. Ls mer om elnde nedan. Notera att det r mycket mjligt att den som till exempel anfaller i strid sjlv blir trffad och tar skada. Det r aldrig riskfritt att inleda en konflikt!

yy Ut k a d ko n f l i k t

Vissa konflikter r alltfr viktiga fr att avhandla med ett enda trningsslag. Frloraren har alltid valet att fortstta konflikten, och g till motattack. D inleds en s kallad utkad konflikt, som utkmpas i rundor. I runda tv gr turen ver till den som var frsvarare. Han blir nu angripare och kan vlja att sl ett konfliktslag mot fienden. Det mste inte vara samma typ av konflikt som i rundan fre s lnge det r rimligt i berttelsen fr den nye angriparen vlja vilken konflikttyp han vill. Blir du angripen i nrstrid kan du allts svara med att frska vertala fienden att sluta slss (retorik).

11
s n a b b s ta r t s r e g l e r

I runda tre gr turen tillbaka till den ursprunglige angriparen, och s vidare fram och tillbaka till ngon part ger sig eller blir knckt av elnde (nedan). Fler deltagare: Om fler n tv personer deltar i en konflikt delas de in i tv sidor. Den ena sidan r angripande, den andra frsvarande. I en runda fr varje person p den angripande sidan initiera ett konfliktslag av valfritt slag mot valfri frsvarare. Turordningen mellan angriparna r ocks valfri. Om det r rimligt i berttelsen r det tilltet fr flera angripare att initiera konflikt mot samma frsvarare, som drmed slr flera konfliktslag i samma runda. En frsvarare som inte blir angripen i rundan slr inget konfliktslag alls. I nsta runda gr turen ver till andra sidan, som nu blir angripare och vljer vilka konfliktslag som ska initieras. Samarbete: Vid konflikt mot en mktig fiende rekommenderas att du och dina vnner samarbetar (ovan) och slr ett gemensamt ddslag, i stllet fr att var och en slr fr sig.

yy E xt ra re g l e r : N r k a m p

En strid kan hanteras enkelt p samma stt som andra konflikter (ett vapen rknas som ett redskap och ger en bonustrning), men fr grupper som nskar lite strre detaljrikedom finns fljande regler. Se vapenlistan p nsta sida. Vapentyngd: Fr att orka svinga ett vapen effektivt krvs ett lgsta vrde i Sten. Om ett enhandsvapen fattas med tv hnder snks Stenkravet ett steg. Vapenlngd: Den som har det lngre vapnet i strid kan hlla fienden p avstnd och har drmed en frdel. Kmpen med lngst vapen fr drmed en bonustrning. (Om denna regel anvnds ger vapnen ingen bonustrning som redskap.) Vapenskada: Vid trff med FG 0 tar offret en skada som r lika med vapenskadan, som r hgre n 1 fr stora vapen. Srskilda effekter: I stllet fr att skadan kar automatiskt vid FG 1 eller hgre fr vinnaren av konfliktslaget fr varje FG vlja en specialeffekt ur listan nedan: Fienden tar ett mer i skada (kan vljas flera gnger) Du trffar en blotta fiendens pansar (nedan) har ingen effekt. Fienden tappar vapnet, och har tagit upp det frst efter nsta runda. Han faller och r i underlge resten av rundan och nsta. Fienden knuffas bakt, genom en drr eller ver ett stup. En annan fiende intill mlet trffas och tar vapenskada.

12
s n a b b s ta r t s r e g l e r

nrkampsvape n Sparkar & slag Klor, huggtnder Tillhygge Kniv Mrdarskra* Svrd Stridsklubba Stridsyxa Slagsvrd Spjut Bjrnspjut Lans Stav Tvhandssvrd Tvhandsyxa Stridshammare Stridslie* Knlpk

fat t n i n g 1h 1h 1h 1h 1h 1h 1h 1h 2h 1h (beriden) 2h 2h 2h 2h 2h 2h

t yn g d 1 1 1 2 2 3 3 3 3 2 2 3 3 3 2 3

lngd 0 0 1 1 1 2 2 2 3 4 5 4 3 4 3 3 3 2

s ka da 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 2 2 1 3 3 3 2 2

*Anvnds av RhabdoRanas mrdare. Skran stts samman med en stav fr att bilda stridslien. Vapnen ser ut som oskyldiga bondeverktyg.

yy E xt ra re g l e r : St r i d p avst n d

Avstnd i strid och jakter indelas i tre kategorier: lngt, kort och armslngd. Nr du vinner ett konfliktslag i en jakt mot ngon fr du ka eller minska avstndet ett steg. Nr du ikapp ngon fr du omgende angripa i nrkamp. Skjut- och kastvapen kan anvndas p avstnd upp till sin rckvidd, allts lng eller kort. Se tabellen intill. Nr du angriper en fiende p avstnd och frlorar konfliktslaget tar du inte sjlv skada det betyder bara att du missar. Dock har berttaren rtt att utstta dig fr valfritt missde, som att dina pilar tar slut eller att du rkar trffa ngot annat srbart eller dyrbart. Avstndsvapen har vapentyngd och vapenskada precis som nrstridsvapen (ovan), men ingen vapenskada. De ger heller inga bonustrningar till ditt ddslag.

13
s n a b b s ta r t s r e g l e r

avstn dsvape n Kastad sten Kastkniv Slunga Kortbge Lngbge Armborst Arbalest

fat t n i n g 1h 1h 1h 2h 2h 2h 2h

t yn g d 1 1 1 1 2 2 3

s ka da 1 1 1 1 1 2 3

rc kvi d d Kort Kort Kort Kort Lng Lng Lng

Skydd: Mlet fr en avstndsattack fr en bonustrning om han har ngot att ta skydd bakom. r skyddet srskilt bastant, som en stenmur eller befstning, fr han tv bonustrningar. Srskilda effekter: Om du trffar en fiende med en avstndsattack och fr FG 1 eller hgre fr du fr varje FG (sexa) vlja en specialeffekt ur listan nedan: Fienden tar ett mer i skada (kan vljas flera gnger). Du trffar en blotta fiendens pansar (nedan) har ingen effekt. Fienden tappar ett freml. Han faller och hamnar i underlge resten av rundan och nsta. Fienden naglas fast vid en vgg.

yy E xt ra re g l e r : Rust n i n g & pa n sa r

Rustningar delas in i tv grupper: ltt (tillverkad av hrdat lder) och tung (gjord av metall). Ltt rustning har skyddsvrde 1 och tung rustning har skyddsvrde 2. Om du trffas av en attack och skadan inte verskrider skyddsvrdet slipper du att ta skada. Attacken har ingen effekt alls. Om skadan verskrider skyddsvrdet tar du dock full skada av attacken den gr d allts ingen nytta. Begrnsning: Rustning r tung och bkig att anvnda. Med ltt rustning p rknas ditt vrde i Eld som maximalt 2, ven om det egentligen r 3. Med tung rustning rknas ditt vrde i Eld alltid som 1. Djur och monster kan ha naturligt pansar som ger skyddsvrde utan att begrnsa Eld.

Som nmnt ovan kan du drabbas av elnde nr du frlorar ett konfliktslag. Elndet har fyra former: tvivel, rdsla, utmattning och skada. Du kan ven ta

El n d e

14
s n a b b s ta r t s r e g l e r

elnde p andra stt, exempelvis genom skrmmande upplevelser (rdsla), en hrd marsch (utmattning) samt eld, gifter, fall och drunkning (skada). Du markerar ditt elnde med kryss i cirkel i mitten p karaktrsbladet.

yy Utn yt t ja e l n d e

Nr du slr ett konfliktslag mot en fiende kan du utnyttja hans elnde mot honom. Du kan vlja vilken form av elnde du vill, s lnge du kan motivera

15
s n a b b s ta r t s r e g l e r

och beskriva hur elndet i frga hindrar fienden och hjlper dig i konflikten. I konfliktslaget fr du sedan en bonustrning fr varje pong fienden har i det aktuella elndet. Endast en form av elnde kan vljas i ett konfliktslag. Och sjlvfallet fr din fiende samtidigt vlja ett elnde att utnyttja mot dig!

yy K n ck t av e l n d e

Nr dina samlade pong i ett visst elnde verstiger vrdet fr det blod som elndet r knutet till blir du knckt: ofrmgen att fortstta kmpa vidare denna scen. Tvivel r knutet till Vatten, rdsla till Vind, utmattning till Eld och skada till Sten.

Knckt av tvivel innebr att du frsjunker i sjlvrannsakan och handlingsfrlamning. Knckt av rdsla betyder att mste fly fr livet eller sjunka ihop i en dallrande hg. Knckt av utmattning innebr att du kollapsar du p marken och orkar knappt rra dig. Knckt av skada betyder att du r slagen sansls och kan knappt rra dig.

Ddsslaget: Nr du blir knckt av skada mste du, vid dramatiskt lmpligt tillflle, sl ett ddsslag: SG r s mycket som din totala skada verskrider Sten. Ddsslaget sls med Vindens blod. Inga frmgor kan anvndas, men behvs inte heller d du fr satsa obegrnsat antal T. Om ddsslaget lyckas verlever du. Misslyckas du slocknar din deslga fr gott! Har du drabbats av elnde behver du bara spela en viloscen, s frsvinner allt elnde av en sort som du vljer. Vad en viloscen r varierar, och beror p vilken typ av elnde du vill terhmta dig frn. Exempel: Tvivel: Du drnker sorgerna me d sng och vin. Rdsla: Du sker upp ngon du litar p och pratar av dig om skrcken du upplevt. Utmattning: P stadens badhus tar du ett uppfriskande bad med tillhrande kroppskndning. Skada: Du fr dina sr omplstrade p kafrilerprsternas sjukstuga. Det viktigaste med en viloscen r att din karaktr faktiskt mste f chansen att spela ut den, vilken kan vara svrt om du till exempel r p vandring i Fontra Cilors katakomber...

yy L k a e l n d e

16
s n a b b s ta r t s r e g l e r

yy E xt ra re g l e r : Ko n s e kv e n s e r

Fr att slippa bli knckt av elnde kan du vlja att ta en konsekvens. En konsekvens r ett allvarligt och lngvarigt men, se nedan fr exempel. Tar du en konsekvens minskar mngden elnde med 1 efter ett misslyckat konfliktslag. Tar du en permanent konsekvens slipper du undan 2 pong elnde. Du kan maximalt vara drabbad av tre konsekvenser vid ett givet tillflle. Lka konsekvenser: ven icke permanenta konsekvenser kan vara svra att bli av med. Om inget annat anges mste du behlla konsekvensen hela spelmtet ut, och nsta. Konsekvenser av skada krver ocks kvalificerad lkekonst eller magiska krafter fr att helas.

Konsekvenser av tvivel Lfte: Du ger motparten i konflikten ett lfte du mste hlla. Svrmod: Ditt vrde i Vatten rknas som 1 i alla ddslag. Livskris: Du verger omedelbart ditt de (ger tre T som vanligt).

Konsekvenser av rdsla Mardrmmar: Du fr en pong rdsla varje natt Beroende: Du blir beroende av ngon drog. Fobi: Varje gng du mter fremlet fr din skrck fr du en eller fler pong rdsla. Vanfrestllningar: Du blir totalt vertygad om ngot som r totalt osant. Konsekvenser av utmattning Du faller och tar ett i skada. Du frlorar en godel. Du tappar bort dina vnner.

Konsekvenser av skada Ditt vapen frstrs Ansiktet blir vanstllt. Ditt vrde i Vatten rknas som 1 i retoriska konflikter. Ditt ga skadas illa. Blodets vrde rknas som 1 i ddslag som krver god syn. Du fr svr huvudvrk. Ditt vrde i Vind rknas som 1 i alla ddslag. Din arm blir obrukbar. Blodets vrde rknas som 1 i ddslag som krver tv armar. Ditt ben blir obrukbart. Blodets vrde rknas som 1 i ddslag som krver rrlighet.

17
s n a b b s ta r t s r e g l e r

w w w. f r i a li g a n . s e