Sjlvstndigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Kandidatexamensarbete, 15 hp ___________________________________________________________________________

TheVertical Farm
varfr har idn uppkommit och hur r den tnkt att fungera?

Fakulteten fr Landskapsplanering, trdgrds- och jordbruksvetenskap Omrde Landskapsarkitektur, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp Landskapsarkitektprogrammet

Erik Flth
2011-05-20

SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet

Fakulteten fr Landskapsplanering, trdgrds- och jordbruksvetenskap Omrde Landskapsarkitektur Frfattare: Erik Flth Titel: The Vertical farm varfr har idn uppkommit och hur r den tnkt att fungera? Title: The Vertical farm why has the idea arisen and how is it meant to operate? Nyckelord: vertikal odling, jordbruk, matproduktion, urban odling, hydroponisk, Despommier, Vertical farm, farming, klimatfrndring, hllbarhet Handledare: Marie Larsson, Omrde Landskapsarkitektur, SLU Alnarp Examinator: Allan Gunnarsson, Omrde Landskapsutveckling, SLU Alnarp Kurstitel: Kandidatexamensarbete i Landskapsarkitektur Kurskod: EX0649 Omfattning: 15 hp Niv och frdjupning: G2E Serienamn: Sjlvstndigt arbete vid LTJ-fakulteten Utgivningsort: Alnarp Utgivningsr: 2011 Program/utbildning: Landskapsarkitektprogrammet Framsidans bild (Figur 1): Vertical Farm (Skiss: Erik Flth, 2011)

Sammandrag Genom en frdjupning i matproduktionens situation idag och en historisk studie i hur utvecklingen har lett oss hit, har denna uppsats som mlsttning att inledningsvis diskutera huruvida dagens stt att bedriva jordbruk r applicerbart i en hllbar framtid. Uppsatsen har ven som mlsttning r att studera visionen Vertical farming som ett alternativt tillvgagngsstt och belysa olika aspekter av detta fenomen fr att kunna ge en s allsidig bild som mjligt. Arbetet syftar sledes till att vidga vyerna fr alternativa tillvgagngsstt gllande en vl inarbetad metod som vi ofta tar fr given. Syftet r ocks att vcka en diskussion kring behovet av att ven ta radikala ider i beaktande fr att kunna mta framtiden p ett hllbart stt. Metoden utgrs av kvalitativa litteraturstudier dr vetenskapliga artiklar och skrifter har anvnts fr att kunna diskutera frgestllningen; varfr har idn om Vertical farming uppkommit, vad r Vertical farming och hur r den vertikala odlingen tnkt att fungera? Har Vertical farming en plats i den hllbara staden i framtiden? Lnge levde vi mnniskor som ett med naturen, i en symbios dr vi gav och tog som en fungerande del av ett ekosystem. Nr vi fann odlingskonsten och blev bofasta var det startskottet fr civilisationen och mnniskan brjade ka i antal, vilket har krvt en mer och mer utvidgad landareal fr odling. Idag odlar vi p den strre delen av den odlingsbara yta som finns p planeten och befolkningen fortstter ka i allt snabbare takt. Jordbrukets pverkan p miljn r stor. Frlust av naturliga ekosystem, genom avskogning r ett exempel. delggande av vattendrag och marina ekosystem, genom vergdning r ett annat. Konsekvenserna r ptagliga ven fr mnniskan d miljarder idag r utan skert dricksvatten. Forskarvrlden varnar fr att de lngsiktiga konsekvenserna blir vrre, bde fr mnniska och milj. En vision som sger sig kunna vnda dessa mrka framtidsutsikter r Vertical farming, som frenklat innebr att istllet fr att breda ut kerlappar ver klotet likt tillvgagngssttet idag, s finns alternativet att stapla de p varandra. Detta ska mjliggras genom byggandet av omfattande vxthus i urbana omrden. Den huvudsakliga policyn fr idn r do no harm (Despommier, 2009) och mlet med visionen r att p ett hllbart stt kunna frse en kande population med mat i framtiden. Innovationen ska leda till minimering av mattransporter vrlden ver, ett stopp fr avskogning samt en mjlighet fr nuvarande kermark att terg till sin naturliga karaktr som skog eller grsland, med de kolfixerande ekosystemtjnster de bidrar med. Ny teknik ska effektivisera odlingen till maximal avkastning per ytenhet. Den vertikala odlingen ska frse stadens befolkning med den ndvndiga fdan, samtidigt som den i egenskap av ett integrerat system i den hllbara staden ska inkorporera bde vattenrening och avfallshantering. En underskning av Vertical farming ur ett hllbarhetsperspektiv har skdliggjort mnga starka argument fr visionen men ocks flera svrigheter och frgetecken som mste rtas ut fr ett eventuellt frverkligande. Fr att den vertikala odlingen ska lyckas behver den vara s energineutral som mjligt. Teknologiska genombrott inom avfallshantering, vattenrening och belysning r essentiella fr en ljus framtid fr visionen. En tydlig ekonomisk och social plan r ocks av strsta vikt fr en mjlig implementering. Den vertikala odlingens symbolvrde kan dock visa sig vara vrdefullt i en tid d fler och fler inser behovet av en ny grn revolution.

Abstract By immersion in the situation of the food production today and a historical study of how past development has led us to this point, one goal of this essay is to discuss whether the current way of farming can be applied in a sustainable future. Another objective of the essay is to study the vision Vertical farming as an alternative approach, and to focus on different aspects of this phenomenon in order to provide as comprehensive a picture as possible. The paper, thus, seeks to broaden the views for alternative approaches regarding a wellestablished method which we often take for granted. The aim is also to initiate a discussion around the need to also take radical ideas in regard if we want to face the future in a sustainable manner. The method is a qualitative literary study where scientific articles and papers have been used to discuss the issues: why has the idea of Vertical farming arisen, what is Vertical farming and how is the Vertical Farm meant to operate? Does Vertical farming have a place in the sustainable city of the future? For a long time us humans lived as one with nature, in a symbiotic relationship in which we gave and took as a functioning part of an ecosystem. When we invented agriculture and became permanent residents, it was the start of civilization and humans began to increase in number, which has demanded more and more land area for cultivation. Today we incubate the majority of the arable land available on the planet and the population continues to increase at an accelerating rate. Agriculture's impact on the environment is vast. Loss of natural ecosystems through deforestation is one example. The destruction of rivers and marine ecosystems through eutrophication is another. The implications are obvious even to man when a billion people today are without safe drinking water. The scientific community warns that the long-term consequences are worse, both for man and environment. One vision that claims to be able to turn these dark prospects is Vertical farming, which simplified means that instead of spreading patches of farm land over the globe like the approach today, there is the option to stack them upon each other. This will be enabled through the construction of extensive greenhouses in urban areas. The main policy of the idea is "Do No Harm" (Despommier, 2009) and the goal of the vision is to provide a sustainable way to feed a growing population in the future. The innovation is supposed to lead to the minimization of food shipments worldwide, an end to deforestation and an opportunity for current farm land to return to its natural character as forest or grassland, with the carbon sequestering ecosystem services they provide. New technology will streamline the cultivation to maximum yield per area unit. The Vertical Farm will supply the city's population with the necessary nourishment and at the same time, as an integrated system in the sustainable city, incorporate both water and waste management. A survey of Vertical farming in terms of sustainability has shown many strong arguments for the vision but also many difficulties and questions that need to be straightened out for a possible realization of the vision. A key for the Vertical Farm to succeed is the need to get as close to energy-neutral as possible. Technological breakthroughs in waste management, sanitation and lighting are essential for a bright future for the vision. An explicit economic and social plan is also essential for a possible deployment. The symbolic value of the Vertical Farm may prove to be precious at a time when more and more people realize the need for a new green revolution.

Frord Jag vill tacka Marie Larsson fr ett mycket engagerande handledande och mnga givande diskussioner. Det har varit ett nje hela vgen! Jag vill ocks tacka Jens Thulin fr det stabila bollplank han har utgjort under skrivprocessen och Pernilla Andersson fr mnga bra tips och trffskra kommentarer. Tack till Ida Jakobsen som efter att ha lst ingressen sa att hon verkligen ville lsa resten av uppsatsen. Slutligen vill jag tacka mina frldrar fr miljombyte och tillhandahllande av ett andra kontor vid havet denna vr. Det har varit ovrderligt! Erik Flth, Lund 2011-05-13

INNEHLLSFRTECKNING
Sammandrag Abstract Frord Figurfrteckning 3 4 5 7

1. Inledning
1.1. Bakgrund 1.2. Ml och Syfte 1.3. Material och Metod 1.4. Avgrnsningar 1.5. Termer och begrepp

8
8 9 9 9 9

2. Vertical farming
2.1. Varfr har idn uppkommit? 2.1.1. Odlingshistorik 2.1.2. kande befolkning 2.1.3. Odlingssituationen idag 2.1.4. Reflektioner 2.2. Introduktion till Vertical farming 2.2.1. Ny teknik, nya mjligheter 2.2.2. Design, en del av staden 2.2.3. Reflektioner 2.3. Vertical farming och hllbarhet 2.3.1. Ett ekologiskt perspektiv 2.3.2. Ett ekonomiskt perspektiv 2.3.3. Ett socialt perspektiv 2.3.4. Reflektioner

11
11 11 11 13 14 15 17 20 24 25 26 29 32 33

3. Diskussion och slutsats

3.1. Angende klimathotet 3.2. Har Vertical farming en plats i den hllbara staden i framtiden? 3.2.1. Vertical farming som symbol 3.2.2. Vem skulle vinna p en implementering och var brjar det? 3.3. Slutsats 3.4. Avslutande reflektioner

35
35 35 36 37 40 40

4. Referenser
4.1. Tryckta kllor 4.2. Elektroniska kllor 4.3. Opublicerade kllor

41
41 42 42

Figurfrteckning Figur 1. Vertical Farm (Skiss: Erik Flth, 2011) Figur 2. Exponentiell tillvxt av den mnskliga populationen och hur kurvan flackar ut. (Bild ur Carl Sagans bok Billions and billions (1997, sid. 20). Utgiven i New York av Random House Inc.) Figur 3. Vertical Farm (Skiss: Erik Flth, 2011) Figur 4. Hydroponisk salladsodling. (Foto: Ryan Somma (1980), CC BY-SA 2.0. [online] Tillgnglig: http://flickr.com/photos/14405058@N08/2551791959 [2011-05-12]) Figur 5. Mattrdgrdar, kanaler och Vertical Farms fr Shanghai Sustainable Masterplan. (Design: Except Integrated Sustainability (2010), CC BY-SA 2.0. [online] Tillgnglig: http://www.flickr.com/photos/34167678@N00/4589516102/in/photostream/ [2011-05-12]) Figur 6. Fretaget Valcents rrliga VertiCrop-system fr maximal frdelning av ljus vid inomhusodling. (Foto: Valcenteu (2010), CC BY-SA 2.0. [online] Tillgnglig: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:VertiCrop.jpg [2011-05-12]) Figur 7. Sammansatt bild som visar olika Vertical Farm-designer. (Design: Chris Jacobs, Gordon Graff och SOA ARCHITECTES (2010), CC BY-SA 2.0. [online] Tillgnglig: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vertical_farms.jpg#Licensing [2011-05-12]) Figur 8. Grd och park i anslutning till en Vertical Farm. (Design: Except Integrated Sustainability (2010), CC BY-SA 2.0. [online] Tillgnglig: http://www.flickr.com/photos/34167678@N00/4589482898/sizes/l/in/photostream/ [2011-0512]) Figur 9. Babylons hngande trdgrdar, ett av vrldens sju underverk. (Mlning: Martin Heemskerck (1600-talet), Foto: Carla216 (2006), CC BY 2.0. [online] Tillgnglig: http://www.flickr.com/photos/hauntedpalace/232968544/ [2011-05-12]) Figur 10. Algblomning orsakad av vergdning i Azovsjn. (Foto: NASA, tillhrande eutrophication&hypoxia (2010) CC BY 2.0. [online] Tillgnglig: http://www.flickr.com/photos/48722974@N07/4857668076/ [2011-05-12])

1. INLEDNING 1.1. Bakgrund

Vi lever i en vrld och i en tid dr vi hela tiden hr varningar gllande klimatfrndring. Klimatdebatten och begrepp som vxthuseffekt har fljt mig genom hela min uppvxt och genomsyrat mitt vuxna liv, vilket har satt stor prgel p min vrldsuppfattning. Det kan liknas vid att vxa upp i ett slags lugnet fre stormen. P TV och i pressen hjer mnga av vra frmsta forskare, nstan dagligen varnande fingrar om en annalkande katastrof. Nu talar vi inte om den typen av katastrofer som slr ut en stad eller ett land, utan en global katastrof. Nr jag frsta gngen fick upp gonen fr att vrldens jordbruk ligger bakom en stor del av denna omtalade klimatfrndring, liksom mnniskans frgiftning av miljn, var det omskakande. Det r ju ett faktum att vi blir fler och fler hela tiden och alla mste ha mat. Artiklar jag lst kring matproduktionens svrighet att i framtiden mta planetens stndigt kande befolkning, har ppnat mina gon fr hur stort och viktigt detta problem r. I Science Magazine-artikeln Forecasting Agriculturally Driven Global Environmental Change presenterar David Tilman et al. (2001) en prognos fr hur brukandet av mark, fr fda, kommer att pverka det globala klimatet fram till r 2050. Despommier (2009) konstaterar i artikeln The Rise of Vertical Farms att vi idag, globalt odlar p en yta som motsvarar Sydamerika och Tilman et al. (2001) menar att vi r 2050 kommer att behva addera ett omrde strre n USA till detta. Dessa siffror r framtagna med utgngspunkt i en vntad befolkningskning utifrn studier av de senaste 100 rens siffror. Detta, konstaterar frfattarna, r inte hllbart d bristen p brukningsbar jord redan r stor p planeten. Jordbruket mste allts revolutioneras fr att vi ska kunna mta framtiden p ett hllbart stt (Tilman et al. 2001). While no one questions the value of farming in getting us to this point in our evolutionary history, even our earliest efforts caused irreversible damage to the natural landscape, and are so wide-spread now that it threatens to alter the rest of the course of our life on this planet (Despommier & Ellingsen, 2008, sid. 26) S inleder Dickson Despommier och Eric Ellingsen (2008) sin artikel The Vertical Farm, dr de bda framhller argument fr varfr vi mste f igng ett nytt stt att tnka nr det gller odling. Despommier och Ellingsen sger sig ha svaret p detta problem och lsningen ligger i den radikala och futuristiska idn om Vertical farming. Despommier och Ellingsen (2008) hvdar att vi br g ifrn gamla metoder och att odlingen br flyttas in till urbana omrden och bedrivas inomhus i skyskrapor. Vertical farming, som upphovsmannen till idn Dickson Despommier (2009) visar upp den, r en alternativ utvg till hur vi kan bedriva odling i framtiden. Varfr har idn om Vertical farming uppkommit, vad r Vertical farming och hur r den vertikala odlingen tnkt att fungera? Har Vertical farming en plats i den hllbara staden i framtiden? Detta r en frgestllning som intresserar mig ur flera aspekter. Fr det frsta r det ett mycket intressant och ganska radikalt tnkande och jag vill framhlla att den hr sortens ider kan vara vad som behvs fr att mta de klimatfrndringar vi str infr. Landskapsarkitektoniskt r det ocks spnnande med en vision om hela kvarter avsatta fr odling, p platser som centrala New York, liksom en mjlighet fr mig att f en rejl inblick i olika aspekter av det mne jag valt att fortstta min utbildning inom; hllbar stadsutveckling.

1.2. Ml och Syfte

Uppsatsens ml r en utredning som belyser visionen Vertical farming som id och de eventuella frdelar och nackdelar en sdan hr lsning skulle kunna innebra. Jag vill ge en s allsidig bild som mjligt av visionen om den vertikala odlingen och belysa olika aspekter av detta fenomen. I mlet ingr ocks en frdjupning i matproduktionens situation idag, hur utvecklingen har lett oss hit samt ett utredande om huruvida dagens tillvgagngsstt r applicerbart i en hllbar framtid. Syftet med detta arbete r att vidga vyerna fr alternativa tillvgagngsstt gllande en vl inarbetad metod som vi ofta tar fr given. Syftet r ocks att vcka en diskussion kring behovet av att ven ta radikala ider i beaktande fr att kunna mta framtiden p ett hllbart stt.

1.3. Material och metod

Metoden r en kvalitativ litteraturstudie och ett kllkritiskt analyserande av de vetenskapliga artiklar och skrifter som utgjort mitt material. Enligt Patel & Davidsson (2003, sid. 14) innebr ett kvalitativt tillvgagngsstt anvndandet av ett selektivt utvalt material som t.ex. inriktar sig p tolkande analyser av litteratur. Jag har dels studerat artiklar rrande jordbrukets framtid kontra kad befolkning och dels artiklar rrande Vertical farming. Med avsikt att frdjupa min frstelse fr den vertikala odlingens mjligheter har jag studerat skrifter kring den nya teknik som denna r tnkt att anvnda sig av. Fr att inledningsvis ge en bakgrund till varfr jordbruket ser ut som det gr idag, har jag ven studerat litteratur som berr jordbrukets utveckling.

1.4. Avgrnsningar
Arbetets fokus r att underska Vertical farming som id. Det hade varit mycket intressant att titta nrmare p olika ider (t.ex. andra typer av urban farming, taktrdgrdar, community gardening, genmodifiering etc.) och jmfra dessa, men detta ryms inte inom freliggande arbete.

1.5. Termer och begrepp

Vertical Farm, Vertical farming eller vertikal odling Genomgende i denna uppsats avser jag inomhusodling i stora vxthus nr jag skriver om Vertical Farm, Vertical farming eller vertikal odling. Begreppen avser visionen, i Dickson Despommiers (2009) form, om att stapla odlingar ovanp varandra i gigantiska vxthus, ofta konceptuellt i formen av skyskrapor. Odlingen bedrivs allts horisontellt p ett stort antal p hjden lagrade plan. Ska ej frvxlas med vggodling som bedrivs p en vertikal yta. Hllbar utveckling Hllbar utveckling definieras enligt Bruntlandkonventionen 1987 enligt fljande: [] sustainable development [] implies meeting the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs [] (UN-Documents hemsida [online], 1987)
9

Ekosystemtjnster Ekosystemtjnster definieras enligt Nasi et al. (2002, sid. 2) som de produkter av ekosystemets funktioner som r till frdel fr oss mnniskor. Ngra exempel p sdana r bttre fiske och jakt, renare vatten, minskad global uppvrmning, skapande av skrare eller mindre knsliga omrden fr naturkatastrofer och produktivare jord. Kolfixering Alla vxter fixerar och lagrar kol genom fotosyntes, vilket r en viktig ekosystemtjnst enligt definitionen ovan d detta minskar global uppvrmning genom en reduktion av koldioxid i atmosfren. Vid fotosyntesen delar vxten upp koldixidmolekylen i bestndsdelarna kol och syre. Syret ges tillbaka fr oss att andas och kolet binds i vxten. Calvincykeln r den kolfixeringsmekanism som dominerar stort nr det gller den globala kolfixeringen. Detta r den mekanism som bl. a. alla vxter anvnder sig av (Srensson, 2008) Dvrgplantor Mutation av planta vilket ger en mindre vxt. Gener fr dvrgvxt finns i alla vxter och genom att lokalisera dessa kan betydligt mer platseffektivt vxtmaterial avlas fram fr odling (Bugbee, 1999). Svart och grtt vatten Svart vatten, eller avloppsvatten avser den blandning av urin och fekalier som fljer med spolvatten. Grvatten r ett samlingsord fr bad-, dusch-, disk- och tvttvatten som slpps ut frn t.ex. bostadshus (Folke Gnthers hemsida [online], 2006). Biosfr Biosfren r summan av alla jordens ekosystem och syftar p det tunna skikt av atmosfr som hyser allt biologiskt liv p jorden (Wikipedia [online], 2011).

10

2. VERTICAL FARMING 2.1. Varfr har idn uppkommit?

2.1.1. Odlingshistorik Fr omkring 10 000 r sedan brjade grupper av mnniskor i flera omrden av vrlden att verge sina liv som jgare och samlare, stndigt skandes efter fda. Detta hade varit en universell och framgngsrik livsstil som i stort sett varit ofrndrad i rtusenden. Nu brjade mnniskan i stllet att samla in grdor fr att odla och vi bosatte oss runt vra nya kerlappar med vxande spannml. S smningom brjar vi ven tmja och hlla djur fr kttproduktion och mjlk. Djuren anvndes ocks fr arbete vid odlingen och gav ven tillgng till skinn och andra material (Wadley & Martin, 1993). Greg Wadley & Angus Martin (1993), frfattarna till artikeln The origins of agriculture? a biological perspective and a new hypothesis, menar att om det gjordes en lista ver de egenskaper som definierar mnniskan som art, s hade frmodligen odling toppat denna. Som vi ser p oss sjlva lyfter vi ju grna fram vra framsteg inom teknik, konst och medicin, men Wadley & Martin menar att alla dessa framsteg stammar ur upptckten av jordbruket. I princip alla mnniskor p jorden fds av jordbruket idag, s nr som p ngra kvarvarande stammar av jgare-samlare. Det ursprungliga lantbruket bestod frmst av spannml, ssom vete och korn. Det uppstod frst i Mellanstern men spred sig snabbt till vriga delar av vstra Asien, Egypten och Europa. Odling av frukttrd brjade frst 3000 r senare, ven detta i Mellanstern, och vid samma tidpunkt (fr ca. 7000 r sedan) brjade mnniskor odla ris i Asien. Grnsaker och andra grdor fljde sedan p detta (Wadley & Martin, 1993). Wadley & Martin (1993) beskriver vidare hur upptckten av odlingskonsten ganska snart kom att fda civilisationen. Civilisationen tog sitt frsta trevande steg d storleken p den befolkning som levde i samlade enheter brjade ka. Mnniskorna hade under sin tid som jgare-samlare levt i enheter p omkring 20 nrstende individer. Nr mnniskorna, genom jordbruket blev bofasta, kunde de frsta jordbrukssamhllena husera mellan 50 och 200 individer. De tidiga stderna hade sedan en befolkning p 10 000 eller mer. Inom ngra f tusen r efter uppkomsten av jordbruk, hade s jgare-samlarnas stt att se p social organisation brjat tnkas om. Stora, hierarkiskt organiserade samhllen utvecklades, frst byar och sedan stder. Det fdoskande levernet var nu till nda med dess kortsiktiga ml och belningar. Uppkomsten av civilisationen innebar uppkomsten av staten och drigenom socioekonomiska klasser (Wadley & Martin, 1993). 2.1.2. kande befolkning I sin sista bok Billions and billions tar Carl Sagan (1997), professor i astronomi och rymdvetenskap samt direktr p laboratoriet fr planetstudier p Cornell University, upp mnet befolkningskning. Sagan (1997, sid. 19) menar att exponentialfunktioner r den centrala idn bakom planeten jordens kande population. Jag vill hr frst med hjlp av ett av Sagans exempel reda ut begreppet exponentialfunktioner och d framfrallt exponentiell tillvxt. Ta det enkla fallet med en bakterie som reproducerar sig genom att dela sig sjlv i tv. Efter ett tag s delar ven de tv dotterbakterierna sig. S lnge det finns tillrckligt med mat, och miljn kring bakterierna r giftfri, fortstter bakteriekolonin att vxa exponentiellt. Under vldigt gynnsamma frhllanden kan det ske en frdubbling var femtonde minut. Detta innebr 4 frdubblingar p en timme och 96 frdubblingar p ett dygn. Trots att en bakterie vger ca.1 triljondels gram, kommer en sdan koloni efter ett dygns vilt reproducerande att vga lika mycket som ett berg. (Vad ett berg vger r relativt men pongen r att det vger mycket.) Efter ett och ett halvt
11

dygn kommer de tillsammans att vga lika mycket som jorden och efter 2 dygn, lika mycket som solen (Sagan, 1997, sid. 17). En sdan sekvens av nummer (1, 2, 4, 8, 16, 32 osv.), dr varje siffra r en fast multiplicering av den tidigare, kallas en geometrisk talfljd och processen kallas exponentiell tillvxt. Sagan (1997, sid.17) konstaterar att teorin med bakterierna inte r en srskilt glad utsikt men trstar med att ngot sdant hr aldrig hnder. Exponentiell tillvxt av det hr slaget stter alltid p ngot hinder p vgen. Bakterierna kommer att f slut p fda eller frgifta varandra. Hur skulle d detta tnk kunna appliceras p fallet med jordens befolkningskning? Om vi tergr till mnniskans historia kan vi konstatera att vi under den allra strsta delen av vr tid p jorden haft en stabil population. Vi har haft ett s kallat steady state, eller noll populationskning dr antalet fdslar och ddsfall hade en nstan perfekt balans (Sagan 1997 sid. 19). Efter att vi uppfann jordbruket brjade dock den mnskliga populationen att ka och vi gick in i en exponentiell fas som r mycket lngt frn ett steady state. Just nu sker en frdubbling av den mnskliga populationen vart fyrtionde r. Sagan (1997 sid. 21) noterar vidare med enkel matematik att dagens 6 miljarder innevnare, genom exponentiell tillvxt, kommer att ha kat till 12 miljarder om 40 r och 48 miljarder om 120 r. Ingen tror att jorden kan frsrja s mnga mnniskor. Drfr r Sagan vertygad om att vi lngsamt nrmar oss ett nytt steady state, eftersom det ju mste hnda, och menar att mnga lnder redan har ntt ett stadium dr den exponentiella tillvxten har avtagit. Sagan (1997, sid. 21) fortstter med att fastsl att det finns ett tydligt samband mellan fattigdom och befolkningskning. Vi str nu i ett vgskl dr vi kan vlja mellan att sjlva gra ngonting t situationen eller att passivt se p medan naturen gr det t oss. Nedan ses Sagans optimistiska kurva fr hur vi skulle kunna uppn ett nytt steady state.

Figur 2. Exponentiell tillvxt av den mnskliga populationen och hur kurvan flackar ut. (Bild ur Carl Sagans bok Billions and billions (1997, sid. 20))

12

Nikos Alexandratos (1995) hnvisar i sin rapport World Agriculture: Toward 2010 till FNs befolkningsbedmning nr ocks han behandlar mnet befolkningskning. Han skriver att vrldens population fr bara 46 r sedan (1965), var 3 miljarder. r 1992 hade den kat till 5,5 miljarder. Alexandratos berttar vidare att det under denna period ocks har skett en stndig kning av den rliga tillvxten. 1960-1965 kunde det adderas 63 miljoner mnniskor till vrldens befolkning varje r. Den rliga kningen steg till 72 miljoner p tidigt 1970-tal, 82 miljoner p tidigt 1980-tal och lg runt 93 miljoner nr denna rapport gjordes, 1995. Alexandratos uppskattning r i rapporten att denna kande rliga tillvxt kommer att n sin pik runt r 2000 och kommer drefter lngsamt att avta. Han menar vidare att vi kommer vara tillbaka vid en rlig tillvxt p runt 85 miljoner r 2025, d vi har ntt en vrldspopulation p 8,5 miljarder mnniskor (Alexandratos, 1995, sid. 36). 2.1.3. Odlingssituationen idag Hur har d jordbruket svarat p denna enorma kning av jordens befolkning de senaste decennierna? Frvnande nog har produktionen vuxit snabbare n populationen. Mer exakt s var produktionen per capita, 18 procent strre r 1995 n 30 r tidigare, eller omrknat en kning frn 2300 kilokalorier per person och dag till 2700 per person och dag (Alexandratos, 1995, sid. 36). Alexandratos pongterar att det d endast r rknat p den mat som direkt konsumeras av mnniskor. Ytterligare 640 miljoner ton spannml fr adderas till detta om det foder som gr t vid boskapsuppfdning, som sedan ska resultera i kttprodukter, rknas in. David Tilman et al. (2001) presenterar i en artikel i Science Magazine en prognos fr hur brukandet av mark, fr fda, kommer att pverka det globala klimatet fram till r 2050. Dessa uppgifter baseras p en studie i hur olika faktorer har frndrats de senaste 35 ren och frfattarna r i artikeln noggranna med att ppeka att ekologiska frutsgelser, liksom ekonomiska, r notoriskt svra och oprecisa. De r dock relativt skra p att faktumet att det finns ngon form av mnster i utvecklingen r omjligt att ignorera. Tilman et al. (2001) frmodar att populationsstorleken och konsumtionen per person kommer bli de tv strsta pdrivande faktorerna av klimatfrndring. Liksom Alexandratos (1995) har Tilman (2009, sid. 281-282) och hans kollegor tittat p en prognos fr hur befolkningskningen kan komma att se ut i framtiden. Under 1900-talet kade jordens befolkning med otrolig hastighet och var i slutet p rhundradet uppe i 6 miljarder, dvs. 3,7 ggr s stor som r 1900. Jag vill hr tillgga att Robert Kunzig (2011) hnvisar till FNs befolkningsavdelning nr han skriver att vi tros sprnga 7-miljardersgrnsen ngon gng under sent 2011. Tilman et al. (2001) menar att kningen frutsps fortstta och siffrorna som prognosen presenterar r 7,5 miljarder r 2020 och 9 miljarder 2050. Till fljd av befolkningskningen har den globala matproduktionen frdubblats de senaste 35 ren och kommer att fortstta i takt med denna (Tilman et al., 2001, sid. 281-282). Despommier (2009) frklarar detta i lekmanstermer med att vi idag globalt odlar p mark i storleksordning med Sydamerika. Om vi ska ka produktionen i takt med antalet munnar att mtta kommer vi behva kultivera ytterligare ett Brasilien i kerareal 2050. Detta r enligt Despommier mer odlingsbar mark n vad det ver huvud taget finns och han vljer att citera den amerikanske komikern Mark Twain: Buy land. Theyre not making it any more (Despommier, 2009, sid. 80). (Frvisso producerar vulkaner en del nytt land p Island men det r knappast tillrckligt.) Tilman et al. (2001, sid. 283) ppekar vidare att de arealer som omvandlas till kermark i frsta hand kommer frn skogar, grsmark och andra naturliga habitat. Frmst frutsps denna expansion av odlingsmark ga rum i Latinamerika och Centralafrika och d p

13

bekostnad av en tredjedel av de kvarstende tropiska skogarna, savannerna och grslanden fram till 2050. Utrotning av arter r en annan fljd som Tilman et al. gr in p och de tar ocks upp konsekvenser som kningen av gdselmedel kommer att f fr vra avfallsflden. Artikelfrfattarna nmner hr att kvvegdlingen tros vara 2,7 gnger mer omfattande 2050 och fosforgdslingen frutsps ka med 2,4 gnger. I utvecklade lnder gr idag ca. 70% av skrdade grdor till kreatursfda och vldigt lite kreatursavfall behandlas fr kvve- och fosforborttagning. P detta vis hamnar vldigt mycket av mnena frn gdselmedel i vrt grundvatten (Tilman et al., 2001, sid. 283). Efter att ha presenterat dessa siffror kan Tilman och hans medarbetare dra slutsatsen att omfattande planering av markanvndning r ett mste om vi p ett hllbart stt ska kunna mta befolkningskningen och samtidigt bevara viktiga ekosystemtjnster, ssom kolfixering, bevarande av biodiversitet och produktion av dricksvatten. Behovet av stora internationella program r kritiskt fr att kunna utveckla nya teknologier och policys fr en ekologiskt hllbar agrikultur (Tilman et al. 2001, sid. 284). 2.1.4. Reflektioner Ngonstans dr fr 10 000 r sedan, nr jordbruket och konsten med djurhllning upptcktes, brjade vi g ifrn att leva med naturen till att leva av naturen. Ett ekosystem r ett kretslopp och i ett fungerande kretslopp handlar det hela tiden om att ge och ta. Nr vi levde som jgare-samlare levde vi som ett med naturen. De f kulturer som fortfarande finns att finna i denna livssituation, tillber ofta naturen som en gud. Genom att skvla skogar och grsmarker fr att bruka som odlingsmark tar vi av naturen och det vi ger tillbaka r ofta miljgifter i form av gdselmedel. P detta stt lever vi p bekostnad av naturen och har valt att stlla oss bredvid det naturliga kretsloppet istllet fr att vara en del i det. I liten skala verkar naturen klara av denna typ av behandling men eftersom vi hela tiden kar i antal har mnga forskare nu ftt upp gonen fr att situationen snart kommer att stllas till sin spets. I och med detta kan vi nu tvingas till att tnka radikal frndring. Inga frutsgelser eller prognoser kan fastsls eller bekrftas som exakta fr vi har aldrig varit med om framtiden innan, eller kunnat bevittna liknande behandling av planeter av tidigare civilisationer. Det vi kan gra r att ta det skra fre det oskra och lita till de varningar som utfrdas, utifall att de faktiskt skulle visa sig vara sanna. Ny teknik gr det mjligt fr oss att tnka i helt nya banor kring saker som varit sjlvklara fr oss tidigare. Ett antal exempel p hur ny teknik skulle kunna appliceras p framtidens odling kommer behandlas i nsta kapitel.

14

2.2. Introduktion till Vertical farming

For many reasons, then, an increasingly crowded civilization needs an alternative farming method. (Despommier, 2009, sid. 83) Vertical Farming r ett koncept som, i sin nuvarande form, utvecklades av Dickson Despommier och dennes studenter vid Columbia University i New York. Despommier r en ekolog och professor i folkhlsovrd inom miljmedicinsk forskning, samt mikrobiologi, vid Columbia University. Han har en Ph. D i biologi frn Notre Dames universitet och en master i forskning kring medicinsk parasitologi. Han forskar inom intracellulr parasitism och hller kurser inom parasitsjukdomar, medicinsk ekologi och ekologi. Idn om Vertical farming brjade ta form nr Despommier gav sina studenter i uppgift att konceptuellt frsrja New York Citys innevnare med hjlp av taktrdgrdar, men inte fick det resultat han nskat. Frslaget om att odla inomhus togs d upp och blev snabbt utvecklat till idn om Vertical farming (Despommier, 2009). Despommier (2009) lyfter fram Vertical farming som svaret, eller tminstone en vision till en lsning p problematiken kring matproduktion i framtiden. Lsningen utgrs av att sluta skvla naturliga ekosystem i odlingssyfte, samtidigt som s mycket som mjligt av den idag anvnda jordbruksmarken lmnas t att sjlv f terhmta sig (Despommier 2009, sid. 82). Men hur r det samtidigt mjligt att fda den stora och vxande befolkningen p vr planet? I artikeln The Vertical Farm menar Dickson Despommier och Eric Ellingsen (2008), som har en master i arkitektur och landskap frn University of Pennsylvania, att odlingen istllet kan flyttas in till urbana omrden och bedrivas inomhus i skyskrapor. Dessa enorma vxthus ska anpassas lokalt fr att i strsta mjliga mn kunna utnyttja de naturliga energiresurser som finns. Idn bygger p massproduktion av grdor och uppfdning av djur i centralt belgna skyskrapor, p alla stt optimerade fr maximal output.

Figur 3. Vertical Farm (Skiss: Erik Flth, 2011)

15

But are enclosed city skyskrapers really an option? (Despommier, 2009, sid. 83) Despommier (2009, sid. 83) konstaterar, som svar p sin egen frga, att odlande av mat inomhus redan r vanligt frekommande idag. Han talar om tre tekniker som tagits fram fr att effektivisera inomhusodling och som redan anvnds med gott resultat runt om i vrlden. Principen fr dessa tekniker; hydroponisk odling, aeroponisk odling och droppbevattning, kommer jag att g in nrmare p i kapitel 2.2.1. Ny teknik, nya mjligheter. Fr nu rcker det med att konstatera att frdelar med sdana odlingsstt framfrallt ligger i att vattenanvndningen r mycket mindre samt att mjlighet ges att odla ret runt med maximal avkastning, genom att kontrollera och bibehlla ett idealt vxt- och mognadsklimat. En annan stor frdel som lyfts fram r att inomhusodlingen, enligt Despommier (2009), r helt sker frn de versvmningar och torkperioder som den traditionella odlingen ofta utstts fr. Despommier hller dock faktumet att dessa odlingsstt lter odlaren vlja fritt var i vrlden han eller hon vill placera sin verksamhet, som den strsta frdelen. Odlaren behver varken bry sig om vderfrhllanden, s som nederbrd och klimat, eller jordmn. Indoor farming can take place anywhere that adequate water and energy can be supplied. (Despommier, 2009, sid. 83) Redan idag finns det storskaliga anlggningar fr hydroponisk odling i olika delar av vrlden. Ett exempel r det 318 tunnland stora Eurofresh Farms, lokaliserat i Arizonas ken. Hr produceras stora kvantiteter av tomat, gurka och paprika, 12 mnader om ret. Despommier (2009) ppekar att de flesta av dessa anlggningar idag r belgna p landsbygden av den enkla anledningen att priset p land r mer verkomligt dr. Nackdelar med detta r ett kat pris p grund av lnga transporter in till stderna, frbrnning av fossila brnslen och att det skapar ett stort bortfall av produkter genom fraktskador. I visionen om Vertical farming flyttar dessa anlggningar in till staden, i sin nya och modifierade skepnad och matproduktionen hamnar p s stt mycket nrmre tallriken. Men finns det ngon mjlighet rent ekonomiskt att komma ver en s stor tomt, centralt i de stora stderna dr priserna ofta ligger mycket hgt? Jag terkommer till denna frgestllning i kapitlet 2.3.2. Ett ekonomiskt perspektiv. En annan viktig aspekt att reda ut r hur mycket en sdan hr odling kan producera. ven om ny och effektiviserande teknik anvnds kan ett kvarter i staden aldrig konkurrera med den utbredda jordbruksmarken p landsbygden, nr det gller yta. r det mjligt fr de strsta stderna att helt kunna frsrja sig sjlva, nr det gller mat, utan att behva frlita sig p resurser utanfr stadens grnser? Despommier och Ellingsen (2008, sid. 30) har rknat p detta. De konstaterar att en Vertical Farm, som tcker ett genomsnittligt kvarter i New York (ca. 20 000 kvadratmeter) och som reser sig 30 vningar hgt, kan fda 50 000 personer. Detta enbart genom att anvnda den nu tillgngliga tekniken. Despommier (2009, sid. 86) frklarar att den yta som uppns i en Vertical Farm aldrig kan jmfras med traditionella odlingar, men att det genom sker och effektiv ret runt-odling kan genereras en mngdubbel avkastning per ytenhet. Faktorer som att sallad kan skrdas var sjtte vecka samt majs och vete var tredje mnad innebr ett mycket strre antal skrdar per r. Despommier nmner ocks att framsteg frn NASA nr det gller t.ex. utveckling av dvrgmajsplantor r mycket intressant d det ven gr att odla ttare. En annan skillnad frn utomhusodlingen som tidigare nmnts, handlar om minimalt bortfall, relaterat till vder och vind. Dygnet runt-odling har inte ens tagits med i ovanstende berkning (Despommier 2009, sid. 86). Vertical farming mter kritik i Science-artikeln Upending the traditional farm dr Gretchen Vogel (2008) intervjuar Theodore Caplow som har doktorerat i miljteknik. Han menar att inomhusodlingar inte kan gra allt. Odling av spannml i en Vertical Farm kommer inte att spara alls lika mycket resurser som t.ex. odling av grnsaker, och de flesta trd vxer fr lngsamt fr att inomhus-frukttrdgrdar skulle kunna lna sig. Inledningsvis, menar

16

Caplow, kommer det urbant odlade att vara dyrare n det som produceras traditionellt och transporteras till staden (Vogel, 2008). Mlsttningen med visionen r fr Despommier och Ellingsen (2008) att den vertikala odlingen ska husera bde spannml och grnsaker, men de njer sig inte med det. Uppfdning av hns och svin sker i stor omfattning inomhus redan idag. Likas odlas stvattensfisk och en stor variation av skaldjur i dammar och bassnger runt om i vrlden i detta nu. De bda visionrerna ser allts ven framfr sig att djuruppfdning ska vara en del av en Vertical Farm (Despommier & Ellingsen, 2008). Det finns dock mycket mer och djupare tankar bakom den vertikala odlingens plats i staden n bara framstllning av mat. Men det r nd denna matproducerande del som kommer vara den mest framtrdande, eftersom det framfrallt r den som stadsbon kommer se utifrn. As you approach the Vertical Farm from a distance, you witness transparent shelves of color and texture cantilevered off the structural core of the living system. (Despommier & Ellingsen, 2008, sid. 27) Hr talar de bda visionrerna om den vertikala odlingen som ett levande system. I artikeln The Vertical Farm (2008) skriver Despommier, tillsammans med Ellingsen, att den vertikala odlingen r en manifestation av den moderna staden och s mycket mer n en byggnad fr tomatodling. Det handlar om ett komplext system snarare n en byggnad. Den vertikala odlingen ska fungera som en del av det urbana systemet och bland annat vara involverad i hantering av de osynliga kretsloppen fr energi och material (Despommier & Ellingsen 2008, sid. 27). Hllbarheten, som jag terkommer mer till i kapitel 2.3. Vertical farming och hllbarhet", ligger i att i strsta mjliga mn anvnda sig av frnyelsebar energi, att ta hand om sitt eget och stadens avfall samt se till att det enda som lmnar den vertikala odlingen r rent vatten och mat. De hgresta, matproducerande byggnaderna kan bara lyckas genom att efterhrma den naturliga ekologiska processen. Detta innebr fullt teranvndande av allt organiskt material samt tervinning av anvnt vatten, som mste omvandlas till drickbart vatten igen (Despommier & Ellingsen, 2008, sid. 30). Den kanske viktigaste ekosystemtjnsten som Vertical farming kan bidra med r dock mjligheten fr den nuvarande kermarken att terg till sin naturliga karaktr, i form av grsland eller skog. Despommier och Ellingsen (2008) r noggranna med att pongtera att det fr optimering av Vertical Farms fortfarande krvs mycket forskning. Fr att ge projektet en chans i mindre skala uppmanar Despommier (2009, sid. 87) ingenjrer, arkitekter, agronomer (varav mnga redan idag arbetar med inomhusodling) och investerare att bidra med input. 2.2.1. Ny teknik, nya mjligheter Fr effektivisering och maximal output frn den vertikala odlingen kommer forskning och ny teknik att vara nyckelfaktorer men redan idag finns etablerade system fr odling som omgende skulle kunna tas i bruk. Odlingstekniker Som tidigare nmnts finns tre metoder av odling i form av hydroponisk odling, aeroponisk odling och droppbevattning, som skulle kunna nyttjas i en Vertical Farm. Gemensamt fr de hr teknikerna r att det inte behvs ngon jord samt att vattentgngen r markant lgre n vid traditionell odling. Hr fljer en kort beskrivning av dessa tre tekniker.
17

Hydroponisk odling r en odlingsmetod och en teknik som mnga kommersiella vxthus anvnder idag. Istllet fr jord tar metoden hjlp av en vattenlsning, innehllande nring och mineraler. Plantor som vanligtvis har sina rtter i jorden kan genom denna metod odlas i ett system dr vatten med lsta nringsmnen cirkuleras ver rtterna. Det enda som behvs r ngot som hller vxten och dess rtter p plats (Despommier, 2009, sid. 84). Genom hydroponisk odling kan brukaren n frdelar som t.ex. ett ttare plantavstnd, snabbare tillvxt, strre skrdar samt strre kontroll ver vxtens milj (Hydrogardens hemsida [online]). Tekniken anvnder 70-90% mindre vatten n traditionell odling (Boswyck Farms hemsida [online]).

Figur 4. Hydroponisk salladsodling. (Foto: Ryan Somma, 1980)

Aeroponisk odling r en metod som bygger p att vxtens rtter hnger fritt i luft, innehllande vattennga och nringsmnen. Denna teknik utvecklades 1982 av K.T. Hubick och har senare frbttrats av NASA-forskare d det r en mycket intressant teknik fr odling i rymden (Despommier, 2009, sid. 83). Detta r i sin tur en odlingstyp som anvnder runt 65% mindre vatten n hydroponisk odling (Wikipedia [online], 2011) Droppbevattning r en teknik som r mycket sparsam med vatten. Plantan r hr planterad i ett hllbart lttviktsmaterial och bevattnas genom sm rr som leder frn planta till planta. Frn rren droppas vatten som r berikat med nringsmnen, direkt till stammens bas (Despommier, 2009, sid. 84). P detta stt r denna odlingstyp mycket sparsam med bde vatten och gdningsmedel (Wikipedia [online], 2011).

18

Mindre plantor genom genforskning NASA arbetar ocks med att avla fram plantor, ideala fr odling i rymden. I artikeln Engineering Plants for Space Flight Environments skriver Bruce Bugbee (1999), p Crop Space Laboratory vid Utah State University, fljande: The need for spaceflight demands smaller , quicker, cheaper satellites and we similarly need shorter, quicker plants for space research. (Bugbee, 1999, sid. 67) Dessa plantor mste enligt Bugbee vara mindre n dvrgplantor, de mste vara superdvrgplantor. Han tar som exempel en grda som vid sin fulla plantstorlek r runt tv meter. Rymdforskningen kommer att behva superdvrgplantor av en sdan art p mindre n 30 cm. Sdana superdvrg-gener har identifierats i vissa arter av grdor men frmodligen finns de i alla plantor. Genom att identifiera dessa gener kan mutanter av det slaget avlas fram, med andra ord plantor i superdvrgformat (Bugbee, 1999, sid. 67-68). Mindre plantor ger en kad platseffektivitet och en strre skrd per ytenhet, vilket r ett av de kriterier som mste uppfyllas fr att idn om Vertical Farming ska kunna fungera. Forskningsframsteg som detta r intressant men mnga frgetecken kring genmodifiering mste nnu rtas ut. Detta lr vara kritiskt fr att visionen ska kunna anvnda sig av genmodifierade plantor och samtidigt mottas vl framver. Frnyelsebar energi Fr att till fullo kunna utnyttja frutsttningarna fr frnyelsebar energi ska den vertikala odlingen anpassas frn plats till plats. Vertikala odlingar p Island och Nya Zeland kan t.ex. anpassas fr att dra nytta av den rikliga mngd geotermisk energi som finns tillgnglig dr. Odlingar i Mellanstern och andra soliga kenomrden kan anpassas fr att till s hg grad som mjligt kunna dra frdel av solljuset, bde fr energi och naturligt ljus fr odling. I omrden med stadiga vindar kan vindkraften anvndas som energiklla (Despommier, 2009, sid. 87). Utver dessa kllor till frnyelsebar energi finns det andra mjligheter att utvinna energi i urbana miljer. Ett stort problem vi har i stderna idag r avfallshantering och detta problem skulle kunna vndas till en frdel i framtiden, genom faktumet att organiskt avfall kan gras om till energi i form av biogas. En stor klla till organiskt avfall i stderna r restaurangbranschen som idag betalar staden fr att kra bort det. Vertical farming skulle kunna resultera i ett scenario dr restaurangerna istllet fr betalt fr sitt organiska avfall, baserat p kaloriinnehllet (Despommier & Ellingsen, 2008, sid. 31). Detta skulle vara en win-win situation dr en hrt pressad bransch fr en ny inkomstklla och den vertikala odlingen fr en hllbar energiklla. Despommier och Ellingsen konstaterar vidare att ett annat stort problem i urbana miljer, som skulle kunna vndas till en frdel, r hanteringen av avloppsvatten, eller grtt och svart vatten. Samhllet spenderar enorma pengar p att rena avloppsvatten och bli av med det p ett skert stt (2008, sid. 31). Despommier (2009, sid. 87) menar att detta vatten istllet skulle kunna bevattna en Vertical Farm. Samtidigt skulle den fasta biprodukten kunna frbrnnas till energi. Ett halvt pund (eller ca. 225 gram) svart vatten innehller ca. 300 kilokalorier. Om detta rknas om till mngden avloppsavfall som New Yorks 8 miljoner mnniskor producerar p ett r s skulle energin rcka till att driva fyra 30-vningsodlingar. I siffror skulle det generera 100 miljoner kilowattimmar. Om avloppsvatten p ett effektivare stt kunde omvandlas till anvndbart vatten och energi s skulle det urbana livet kunna bli mycket mer hllbart.

19

2.2.2. Design, en del av staden

Figur 5. Mattrdgrdar, kanaler och Vertical Farms fr Shanghai Sustainable Masterplan. (Design: Except Integrated Sustainability, 2010)

Hur skulle Vertical farming kunna implementeras i stadsmilj? P vilket stt en fullskalig Vertical Farm n designas s skulle det vara en uppseendevckande byggnad. Uppseendevckande dels p grund av sin storlek och dels p grund av att ngot s storskaligt aldrig designats fr detta ndaml tidigare, i urban milj. Idag finns det inte ngon fysisk Vertical Farm och designaspekten befinner sig drfr, liksom visionen, p ett experimentellt ritbordsstadie. I detta avsnitt resonerar jag drfr utifrn litteraturstudierna och utifrn landskapsarkitektens roll, kring hur en Vertical Farm i stadsmilj kan designas. Skicklig design och ingenjrskonst r viktiga element fr effektivisering av en framtida vertikal odling och det r mnga aspekter som mste tas i beaktande. I fregende avsnitt nmndes det att odlingen, enligt Despommier (2009), ska anpassas fr att dra nytta av naturliga resurser p varje plats. Detta skulle t.ex. kunna innebra, rent formmssigt, en mer lngdragen och lite lgre byggnad p lokaliteter med god tillgng p naturligt solljus. En sdan odling skulle kunna maximera anvndandet av naturligt ljus bde fr plantornas fotosyntes och byggnadens energiproduktion. Varfr inte en byggnad i cirkel runt hela staden dr odling bedrivs? Det vderstreck en Vertical Farm r vnd mot r ocks av vikt, bde fr uppfngande av solljus och ev. anvndande av vindkraft. Gemensamt fr de designider som finnas att ta del av p projektets hemsida www.verticalfarm.se r att alla har en mycket futuristisk framtoning. Detta beror skert, ter igen p att byggnadens funktion r ngot alldeles nytt i denna skala. I vrigt skiljer iderna sig mycket t och renderingarna varierar frn att visa en byggnad till att fresl hela kvarter fr
20

odling. Ngon terger en framtida Vertical Farm som en pyramid och ngon annan som en gigantisk cylinder. Nr det kommer till fasad har de olika designfrslagen ocks gemensamt att maximal anvndning av naturligt solljus r att fredra. De olika designerna anvnder sig drfr av glas eller ltt plast, vilket leder till att det som ger rum i byggnaden kommer att vara synligt frn utsidan. Detta kan bidra till skapandet av ett spektakulrt, grnt landmrke liksom en pedagogik i att frbipasserande fr ta del av hur vr nring produceras. Att f titta in i kket skulle f en helt ny innebrd. Det finns dock de som pstr att energifrbrukningen vid belysning av plantor i en Vertical farm kan innebra problem och som menar att en genomskinlig fasad inte r tillrckligt fr att gra jobbet. I The Economist (2009) intervjuas samma Theodore Caplow som r VD fr ingenjrsfretaget New York Sun Works. Fretaget tillverkar energieffektiva vxthus fr urbant bruk och Caplow och hans kollegor har drivit the Science Barge som r ett flytande hydroponiskt vxthus, frtjt vid Manhattan. Detta vxthus har kunnat g runt med nra noll i koldioxidutslpp med hjlp av vindturbiner och solpaneler. Vxthuset var dock bara en vning hgt och Caplow menar att s fort ngon brjar stapla vxthus p varandra skapas ett belysningsproblem. Odlingen blir d tvungen att utrustas med artificiell belysning och det krver el. Caplows tumregel r att det behvs solpaneler motsvarande en yta som r 20 gnger strre n den yta som ska belysas. Fr en odling av skyskrapsstorlek r detta knappast genomfrbart och den vertikala odlingens enda stt att lyckas, r enligt Caplow att finna en vg att anvnda sig av naturligt solljus (The Economists hemsida [online], 2010). Betrffande belysning finns det allts en del frgetecken men flera av dessa skulle kanske g att rta ut med skicklig design. Som tidigare nmnt r en genomskinlig fasad ett mste, men problematiken kvarstr i att endast de plantor som str lngst ut mot denna fasad fr tillrckligt ljus. En annan svrighet finns i vderstrecken d det knda sderlget r att fredra, vilket kan leda till en ojmn skrd i en byggnad dr vissa delar fr mer sol n andra. Problematiken med skuggning skulle ocks vara verhngande i en stadskrna dr odlingen omges av andra storskaliga byggnader. I Vogels (2008) samtal med Theodore Caplow framhller han andra ider fr lsningar som skulle kunna implementeras mycket snabbare, och en sdan r takodling. Caplows fretag installerar nu ett demonstrationsvxthus p en av New York Citys skolor, som bde ska fungera i pedagogiskt syfte och samtidigt frse skolans cafeteria med grnsaker. Om stadens alla tak fylldes med vxthus skulle urban odling vara bde mjlig och effektiv, utan nyttjande av artificiell belysning. Fr att kringg den vertikala odlingens svrigheter med frdelning av ljuset, freslr Caplow ven ett annat koncept dr odling i stllet ger rum i fasader p kontorsbyggnader i staden. Det r dr ljuset faller och dubbla glasfasader r redan populrt fr energisparande. Detta r tv exempel p system som vi enligt Caplow skulle kunna implementera redan idag (Vogel, 2008). Men p flera hll arbetas det ocks med innovativa lsningar som skulle kunna hjlpa Vertical farming att ta sig an denna sttesten och 2009 utsg Jeffrey Kluger p TIME Magazine en sdan lsning till en Top Invention of the year. P TIME Magazines hemsida terfinns Valcents uppfinning VertiCrop som en av de topp 50 bsta innovationerna 2009. Valcent r ett fretag, baserat i El Paso, Texas, som plockat fram en teknik fr hydroponisk odling dr plantorna vxer i roterande rader ovanp varandra. Detta ger varje planta exakt rtt mngd ljus (TIME Magazines hemsida[online], 2009). Med en sdan lsning i strre skala skulle ljuset kunna frdelas jmnt ver odlingen och detta belyser ter igen vikten av design, liksom teknik fr en fungerande och effektiv Vertical Farm. Kanske vi i framtiden rent av kommer att ha en lngsamt roterande skyskrapa i vrt stadscentrum.

21

Figur 6. Fretaget Valcents rrliga VertiCrop-system fr maximal frdelning av ljus vid inomhusodling. (Foto: Valcenteu, 2010)

En annan aspekt som ej ska frbises r den vertikala odlingens visuella plats i staden. I en stadskrna som Manhattan, New York, lr komplexet utmrka sig men r nd omgivet av skyskrapor och andra storskaliga byggnader. I en medelstor svensk stad som exempelvis Halmstad, dr frfattaren sitter just nu, skulle dock en Vertical Farm f en helt annan inverkan p omgivningarna i stadsmiljn. Idag r Trade Center Halmstads klart mest utmrkande byggnad med sina 22 vningar. Med utgngspunkt i Despommier och Ellingsens (2008, sid. 30) berkningar skulle en kommun som Halmstad, med ca. 92 tusen innevnare behva tv stycken Vertical farms 20 000 kvm och som reser sig 30 vningar hga. Hr ska tas i beaktande att exakt en sdan utformning frmodligen inte skulle vljas i Halmstad men hur de n utformas skulle stadsbilden pverkas. Hur r det att leva i skuggan av ett sdant jttekomplex? Det r hr viktigt att pongtera mjligheten att genom design och placering minimera strningen fr omgivande stadselement. Arkitektens, landskapsarkitektens och stadsplanerarens roller skulle hr bli av stor vikt fr att se till att boende- och vistelsemiljn runt omkring den vertikala odlingen blir bra och att det nya elementet p bsta stt implementeras i staden. Hur den n gestaltas s skulle byggnaden bli ett bde fysiskt och mentalt landmrke i staden. Den skulle vara ett inslag av vertikal grnska i den urbana miljn dr vr fda produceras och vrt vatten renas.

22

Figur 7. Sammansatt bild som visar olika Vertical Farm-designer. (Design: Chris Jacobs, Gordon Graff och SOA ARCHITECTES, 2010)

Att anlgga en parkmilj kring odlingen, dr bassnger fr insamling av regn- och dagvatten och fiskodling avlses av grnska, skulle kunna vara ett stt att ytterligare strka kontakten mellan anlggningen och stadens innevnare. Det skulle kunna ge en intressant effekt av att ett stycke natur i staden vxer sig in i byggnaden. Fr att bidra till iderna om vattenrening skulle ett ppet dagvattensystem i anslutning till komplexet kunna bidra med bde reningshjlp och ett lyft fr den urbana miljn i ett rekreativt syfte. En kvalitativ rekreationsplats i samsprk med byggnaden som frsrjer hela staden, skulle kunna ge den vertikala odlingen potential att bilda ett nytt urbant hjrta fr stadsbon. Despommier och Ellingsen (2008, sid. 28) diskuterar ocks en farmers market i anslutning till den vertikala odlingen. Dr skulle konsumenten kunna trffa de som producerar dennes kost och handla frska varor, vilket skulle kunna fra konsumenten nnu nrmare matproduktionen och ppna fr en knsla av involvering i processen.

Figur 8. Grd och park i anslutning till en Vertical Farm. (Design: Except Integrated Sustainability, 2010)

23

2.2.3. Reflektioner The Vertical Farm r en hgteknologisk och i hg grad futuristisk vision fr hur vi skulle kunna bedriva odling i en hllbar framtid. Det r ett radikalt tnkande som, enligt mitt frmodande drivits fram av en kombination av en allt intensivare klimatdebatt samt de stora och revolutionerande, teknologiska framsteg vi sett under det senaste rhundradet. Det gr dock att ifrgastta om Despommier (2009) kan anses vara uppfinnare av tillvgagngssttet vertikal odling d idn kan spras tillbaka s lngt som till Babylons hngande trdgrdar som byggdes runt 600 fre Kristus (The Economists hemsida [online] 2010).

Figur 9. Babylons hngande trdgrdar, ett av vrldens sju underverk. (Mlning: Martin Heemskerck, 1600-talet, Foto: Carla216, 2006)

Despommier r i alla fall mannen bakom idn i sin nuvarande skepnad och han har, som tidigare nmnts, en bred bakgrund. Tillsammans med sina egna kunskaper kring ekologi, biologi och folkhlsa har han tagit del av den forskning och den nya teknik som nu finns tillgnglig inom en rad omrden. Detta kapitel har behandlat en del av dessa. Genom denna mix av framsteg inom olika vetenskapliga genrer har idn om Vertical farming kunnat utvecklas. Det kan tyckas finnas en pong i att forskare inom olika omrden mts och bidrar till en mer omfattande och mer gedigen argumentation bakom en id som denna. De problem som en biolog inte kan lsa kanske en ekolog kan ta sig an och s vidare. Despommier har sjlv verbryggat ngra av dessa genrer och nu r det viktigt fr visionens framtida vara eller icke vara att han fr med sig forskare inom alla aktuella omrden. Detta fr att kunna strka legitimiteten fr idn. Vertical farming skulle kunna ses som en modern utopi och ett helhjrtat frsk till en konceptuell lsning p hur vi ska g till vga fr att rdda vrlden. Mnga ider och utopier har dock dykt upp och frsvunnit genom ren. Ett sdant exempel, som kommer att behandlas i nsta kapitel, r Ebenezer Howards vision om Trdgrdsstaden, eller the Garden City. Vad r det som krvs fr att en utopi ska lmna skissbordet och transformeras frn koncept till verklighet, och vilka r de viktigaste hindren att passera fr en eventuell implementering?

24

Trdgrdsstaden blev till en viss del implementerad och jag tror det finns mycket att lra av ett sdant frlopp, fr personerna bakom en vision som Vertical farming. Om jag sjlv hade ftt p mitt bord att vara med och realisera visionen Vertical farming hade jag brjat med att frska hitta en akilleshl. Nr Despommier t.ex. talar om att skrden i en Vertical Farm gr sker frn versvmningar och torka leder tankarna mig oskt till en naturkatastrof som nyligen gt rum. Jag tnker p krnkraftverket i Fukushima som sades vara helt skert men dr ingen rknat med att den tsunami som svepte in efter jordskalvet den 11 mars 2011 skulle kunna orsaka strmavbrott. Ett strmavbrott r bara ett exempel p ngot man br vara frberedd p vid ett resande av den hr typen av facilitet. De som blir involverade i uppfrandet och planerandet av en Vertical farm mste vara medvetna om riskerna med att frlita sig till en byggnad fr matproduktion. Den katastrof som skulle uppst om en hel stad, eller en hel region stlls utan mat mste vara frebyggd med ett system fr back up vid sdana situationer. Det skulle till exempel kunna handla om reservgeneratorer vid strmavbrott eller ett system fr hur olika stders Vertical Farms tillflligt kan ka sin produktion och p s stt rycka in och ransonera vid ndfall. Ett effektivt transportsystem mste ocks vara frberett och finnas att tillg vid en belgenhet av det slaget och ntverket fr vem som backar upp vem mste vara noggrant utarbetat. Som nmnts finns det rster som anser det vara nsketnkande att tro att en Vertical Farm ska kunna frse staden med all kost. Kanske r det s att en Vertical Farm inledningsvis r ett komplement som avlastar den traditionella odlingen medan ny och effektivare teknik invntas. Slutdiskussionen terknyter till de hr tankarna. Despommier (2009, sid. 87) uppmuntrar sjlv input frn alla forskningsomrden och genom ytterligare forskningsframsteg kan vi i framtiden kanske ta de sista trevande stegen mot en mer heltckande lsning.

2.3. Vertical farming och hllbarhet

I detta kapitel fljer en inblick i vilka konsekvenser Vertical farming skulle kunna f ur tre hllbarhetsperspektiv, ett ekologiskt-, ett ekonomiskt- och ett socialt. Det kan frst vara p sin plats att inleda detta kapitel med att definiera ordet hllbarhet, eller sustainability. Den mest populra definitionen r enligt Richard Heinbergs (2010) diskussions-dokument What Is a Sustainable City den definition som FN anvnder i the Brundtland Report of the World Commission of Environment and Development, 1987. Definitionen rr begreppet hllbar utveckling eller sustainable development och lyder som fljer: [] sustainable development [] implies meeting the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs [] (UN-Documents hemsida [online], 1987) Den hllbara utvecklingen r enligt definitionen en utveckling som uppfyller dagens behov utan att kompromissa med mjligheterna fr kommande generationer att uppfylla sina egna behov. I samma rapport skriver FN, med tanke p de globala miljproblemen att det r viktigt att erknna alla lnders gemensamma intresse fr att fra en politik som syftar till en hllbar och miljmssigt sund utveckling.

25

2.3.1. Ett ekologiskt perspektiv Bevarande av skog Many climate experts from officials at the United Nations Food and Agriculture Organisation to sustainable environmentalist and 2004 Nobel Peace Prize winner Wangari Maathai agree that allowing farmland to revert to its natural grassy or wooded states is the easiest and most direct way to slow climate change. (Despommier, 2009, sid. 82) Despommier och Ellingsen (2008) menar att den viktigaste ekosystemtjnsten som Vertical farming kan bidra till r ett stopp p avskogningen. Genom att brja odla i urban milj behvs ingen ytterligare utbredning av kermark. Om staden, genom Vertical farming kan nrma sig sjlvfrsrjning, skulle vi rent av ha mjlighet att lta mycket av dagens jordbruksmark terg till sina naturliga ekosystem. Despommier och Ellingsen (2008, sid. 32) menar att det finns en god anledning att tro att enbart genom att lmna jordbruksmarken ifred, kan mnga av vrldens delagda eller hotade ekosystem helt kurera sig sjlva. Despommier (2009) tar i Scientific American-artikeln The Rise of Vertical Farms upp ngra exempel p naturens fantastiska frmga att hela sig sjlv. Den en gng helt bara remsan mellan forna st- och Vsttyskland r nu grnskande. Det amerikanska omrde, som p 1930-talet blev knt som the dust bowl efter att ha lmnats kargt och utarmat efter verodling och torkperioder, r nu terigen produktivt. Mark som ingen trodde skulle terhmta sig grnskar ter igen dr. Alan Weisman (2007), professor i journalistik och verksam p bl.a. The New York Times Magazine, har skrivit en hel bok p temat vad som skulle hnda med planeten om alla mnniskor pltsligt frsvann. I boken, som heter The World Without Us, tar Wiseman upp exemplet New England i kapitlet som behandlar jordbruksmark. Dr intervjuar han Harvardekologen David Foster, som forskar p just vad som hnder med jordbruksmark sedan mnniskor slutat nyttja den. Foster berttar fr Weisman att europeiska bnder under tv rhundraden avverkade tv tredjedelar av New Engands skogar. Under intervjun promenerar de bda genom ett bestnd med hga weymouthtallar och kraftiga ekar, som bara fr ett rhundrade sedan var platsen fr ett uppodlat veteflt. Om ytterligare tre rhundraden kommer trdstammarna vara lika tjocka som de exemplar de frsta New England-borna byggde dcksbalkar och kyrkor av (Weisman, 2007, sid. 188) Vilka r d de stora ekosystemtjnsterna med att lta naturen f terta den mark vi de senaste 10 000 ren har lnat fr vrt jordbruk? I diskussionsunderlaget Forest ecosystem services: can they pay our way out of deforestation? berttar Robert Nasi et al. (2002) bland annat om de stora vinningar vi skulle gra om vi lt skogen och grsmarkerna ter f breda ut sig ver kerlandskapet. Den mest uppenbara av dessa frdelar r enligt Nasi et al. faktumet att trd och skogar binder och lagrar kol. Stora delar av klimatdebatten handlar ju om utslpp av vxthusgaser och d framfrallt koldioxid. Som exempel tar Nasi et al. upp att en sluten naturskog i genomsnitt har lagrat runt 250 ton kol per hektar. Av detta kol, som r lagrat bde i vegetation och mark skulle ca. 200 ton frigras om skogen skulle konverteras till bete eller permanent jordbruk (Nasi et al., 2002, sid. 8). Det motsatta frhllandet gller p sikt om jordbruksmark i stllet konverterades till sluten skog. Nettofrlusten av naturliga ekosystem om ingenting frndras, skulle enligt David Tilman et al. (2001, sid. 283) ligga p runt 1 miljard hektar frn 2001 till 2050. Detta kan jmfras med en vrldsomspnnande frlust av naturliga ekosystem motsvarande en yta strre n USA.

26

Det r en intressant tanke att lmna dessa ekosystem i fred, samtidigt som stora delar av den befintliga kerjorden tillts att terg till sitt naturliga stadium. Det skulle vara spnnande att brja kalkylera p de ekosystemtjnster, inrknat kolfixering, som detta skulle innebra. Minskad vergdning Despommier och Ellingsen (2008, sid. 28) framhller att jordbruket, som det ser ut idag, r den enskilt strsta kllan till giftutslpp p jorden. Tilman (2001, sid. 283) skriver tillsammans med sina medfrfattare att dubbleringen av matproduktionen de senaste 35 ren har fljts av en rejl kning gllande anvndandet av kvve och fosfor i samband med gdsling, vilket skapar omfattande miljproblem. Huvudkonsekvensen som fosforutslpp bidrar till r vergdning av stvattendrag, som sjar och floder medan kvvet frmst leder till vergdning av flodmynningar och kustnra hav. Tilman et al. (2001, sid. 283) menar att om denna trend fortstter s kommer mnniskor och andra organismer att vara markant mer utsatta fr bekmpningsmedel i framtiden. Despommier (2009, sid. 80) konstaterar att vi genom att verg till Vertical farming kan kringg alla problem med frgiftat dricksvatten och skapande av ddszoner i akvatiska miljer. Odlingen i en Vertical Farm kommer att ske i en fullt sluten och kontrollerad milj dr det finns mjlighet att organiskt skrddarsy en kemiskt definierad diet fr varje specifik plantsort. Drigenom kan vi helt undvika utslpp av vxtgifter, bekmpningsmedel och konstgdning (Despommier & Ellingsen, 2008, sid. 29).

Figur 10. Algblommning orsakad av vergdning i Azovsjn. (Foto: NASA, tillhrande eutrophication&hypoxia, 2010)

27

Minskad anvndning av fossila brnslen I artikeln Food-Miles and the Relative Climate Impacts of Food Choises in the United states (2008) undersker Christopher Weber och Scott Matthews hur skillnaden i utslpp av vxthusgaser ter sig om mnniskor vljer att handla lokalt, regionalt eller globalt. Weber och Matthews (2008, sid. 8) konstaterar att trots de mnga mil som mat transporteras r det produktionsfasen som bidrar till 83% av utslppet av vxthusgaser, fr att det genomsnittliga amerikanska hushllet ska f mat p tallriken. Produktion och tranport tillsammans ger ett vrde fr det genomsnittliga amerikanska hushllets utslpp p 8,1 ton koldioxid per r. Det intressanta i de hr uppgifterna, som argument fr visionen, r att den vertikala odlingen r tnkt att se till att bde transporter och utslpp i samband med produktion i s hg grad som mjligt ska elimineras. De utslpp som idag kommer frn traktorer, plogar och transport av mat vrlden ver skulle bli kraftigt reducerade om den mesta maten kunde produceras lokalt och utan stora maskiner. Det frutstts d att en Vertical Farm hlls oberoende, eller s nra oberoende som mjligt, av el-ntet fr att ett sdant argument ska bra. I artikeln Vertical farming; Does it really stack up? (2010) p The Economists hemsida tas detta mne upp. I artikeln sger Peter Head, som arbetar med planering och hllbar utveckling p den brittiska ingenjrsfirman Arup, att ljussttning av en sdan hr anlggning skulle kunna bli en stor bromskloss fr en realisering av visionen. Allts ytterligare en rst som stller sig frgande till hur belysningen ska lsas i ett flervningsodling. Frfattaren (2010) tar upp Thanet Earth som exempel. Thanet Earth som ppnade i Kent 2008 r den strsta anlggningen i Storbritannien fr inomhusodling och den producerar 15 % av den brittiska salladsskrden rligen. Denna anlggning krver sitt eget mini-kraftverk fr att kunna frse sina vxter med ljus 15 timmar om dygnet under vintern. Detta menar Head, underminerar i nulget visionen om att Vertical farming skulle kunna spara energi och skra ner p koldioxidutslpp (The Economists hemsida [online], 2010). Weber och Matthews (2008) ger ocks en annan intressant aspekt p utslpp av vxthusgaser, i samband med produktion och transport av mat, nr de jmfr pverkan av olika typer av mat. Olika sorters mat visar p en stor spnnvidd av intensitet gllande utslpp. Till exempel bidrar produktionen av rtt ktt i genomsnitt till 150% mer utslpp av vxthusgaser n kyckling och fisk. Studien visar att det skulle rcka fr ett hushll att skifta frn rtt ktt till fisk, gg eller grnsaksbaserad diet en dag i veckan, fr samma reducering i utslpp av vxthusgaser som det skulle innebra att verg till lokalt producerad mat (2008, sid. 8). Att helt frng rtt ktt, menar Weber & Matthews (2008, sid. 12-13), skulle nstan halvera det genomsnittliga utslppet fr ett hushll. Eftersom Despommier och Ellingsen (2008, sid. 30) menar att uppfdning av boskap, hstar, fr och getter faller utanfr paradigmen fr urbant odlande, kan det vara intressant att stlla sig frgan om det i samband med en sdan hr omstllning ocks skulle vara lge att skifta vr diet. D rtt ktt, enligt Weber & Matthews studie, r den matgrupp som bidrar till mest utslpp kan det tyckas vara en svaghet hos Vertical farming-idn att detta omrde inte behandlas. Stadens vattenrening I ett hllbart stadsbyggande hanteras vattnet som en resurs och ett viktigt element i miljn. (Ullstad, 2008, sid. 34) I Sveriges Arkitekters politiska handbok fr hllbar stadsutveckling skriver Erland Ullstad (2008, sid. 34) att bristen p rent vatten r ett globalt problem. ven i Europa har det blivit normalt med ohjlpligt frorenade floder. Ullstad (2008, sid. 35) belyser vidare problemen med att ta hand om avloppsvatten i tt stadsbebyggelse och ven den problematik som finns med de stora regnmngder som ger ett starkt frorenat flde ver stadens
28

hrdgjorda ytor. Detta flde, menar Ullstad, r ngot som varken sjar eller hav tl och staden mste kompletteras med dmpande och absorberande, grna ytor. Vxter har en vattenrenande effekt och detta r en frdel som Despommier (2009) vill inkorporera i sin vision om den vertikala odlingen som en del av stadens hllbara kretslopp. Jag har tidigare berttat om Despommiers och Ellingsens (2008) vision om utvinnande av energi ur avloppsvatten. Idn gr ut p att lta den vertikala odlingen avlasta staden det ofantliga jobbet med hantering av avloppsvatten genom att anvnda det till bevattning av grdor och drigenom rena det. Humanekologen och fltbiologen Folke Gnther (2006) beskriver p sin hemsida www.holon.se/folke/, genom den s kallade Folkevggen hur vertikal odling skulle kunna vara kompatibelt med grvattenrening. I Gnthers exempel odlas vxter hydroponiskt i en pors, vertikal vgg som vatten lngsamt sipprar igenom. Vxterna tar upp nringen i vattnet och anvnder den till produktion. Vattnet passerar allts igenom vxterna som tar upp det smutsiga vattnet genom rtterna och sedan avger det rena vattnet genom evapotranspiration. Sjlva reningen utfrs sedan helt enkelt genom att vxterna skrdas (Folke Gnthers hemsida [online], 2006). Despommier och Ellingsen (2008, sid. 31) fresprkar hr snabbvxande vxtarter som t.ex. kaveldun, vattenvxter, ag, och Spartina ssp. som ofta kommit att kallas living machines p grund av sina vattenrenande frmgor. Dessa kommer i frsta hand anvndas fr att sanera frorenat vatten. Genom att hela komplexet kommer att vara stngt gr det allts att tillvarata det renade vatten som avges som nga vid vxternas evapo-transpiration. Detta kan nu anvndas till bevattning av de tbara plantorna samt terfras till samhllet som dricksvatten (Despommier & Ellingsen, 2008, sid. 31). Jan Broeze som forskar inom jordbruk p universitetet i nederlndska Wageningen, sger till Vogel (2008) att sdana ider r inspirerande men det kommer krvas stora teknologiska genombrott fr ett frverkligande. Broeze och andra hollndska forskare arbetar nu sjlva med att lnka vxthus till kreatursuppfdare fr att tervinna avfall och reducera energifrbrukning (Vogel, 2008). Despommier och Ellingsen (2008) hller med om att flera varianter av ny teknologi kommer att behvas innan avloppsvatten kommer att kunna hanteras p ett skert och rutinmssigt stt. Klart str dock att iderna finns och att forskning pgr. Energi tillbaka till ntet Som tidigare nmnts har Despommier och Ellingsen (2008, s. 32) ocks en plan fr energiutvinning via restaurangbranschens organiska avfall. Genom kompostering av allt verblivet, otbart vxt- och djurmaterial som den vertikala odlingen producerar, kommer biogas i form av metan fr energi att kunna genereras. 2.3.2 Ett ekonomiskt perspektiv Det kan tyckas svrt att stta ett pris p ett ekosystem, livet i en flod eller p ett korallrev. Likaledes r det svrt att stta en prislapp p bevarandet av en utrotningshotad djur- eller vxtart. Om vi fr ett gonblick bestmmer oss fr att helt lita till de varningar kring vilken framtid vi gr till mtes, vid fortsatt skvlande av naturliga ekosystem, r det svrt att diskutera det ekonomiska perspektivet p Vertical farming. Den huvudsakliga idn bakom Vertical farming r ju att sluta skada miljn genom odling. Det innebr att vrdet av att lta naturen f reparera sig sjlv borde vgas in i den ekonomiska berkningen. Det skulle i ett sdant lge kunna tyckas att alla ider som inte r helt frkastliga borde f en chans att prvas, tminstone i mindre skala, eftersom livet p planeten r ovrderligt.

29

Man hur ndvndig en frndring n r s mste det till pengar fr att ett projekt ska kunna sttas p prov ordentligt. Fr att pengar ska investeras r det drfr viktigt att en vision p ett vertygande stt kan argumentera fr sig. Eftersom det ekonomiska perspektivet r s svrtdefinierat kan i det hr lget en parallell berika diskussionen. Denna parallell dras till en annan vision som vckt stort intresse genom ren och som ven denna manar till revolutionr frndring. Visionen om Trdgrdsstaden eller The Garden City har mnga likheter med visionen om Vertical farming, detta trots att mer n ett rhundrade skiljer dem t. Framfrallt kan det vara intressant ur ett ekonomiskt perspektiv d Ebenezer Howard, mannen bakom visionen Trdgrdsstaden, var mycket noggrann med sina ekonomiska kalkyler. The Garden City i sin ursprungliga vision frn Howard, var enligt Peter Hall (2002) en reaktion p faktorer som vxande stder, urban missr och jordbruksdepression. Mellan 1880 och 1914 fanns en stark tillbaka till landet-rrelse som Hall menar mste ha influerat Howard. I korta ordalag var Howards vision om The Garden City en kombination av det bsta av staden och det bsta av landet. Det skulle vara en sjlvfrsrjande stad gllande mat och luften skulle vara frisk att andas. Samtidigt skulle staden innehlla alla ndvndiga funktioner och den ndvndiga servicen. The Garden City skulle frverkligas genom en insats frn de strsta talangerna inom alla ingenjrskonster, arkitekter, medicinare, sanitetsexperter, landskapsarkitekter, jordbruksspecialister, finansierare etc. (Hall, 2002, sid. 87-93). Det Howard presenterar nr han ger ut sin bok Garden Cities of Tomorrow r 1902 r ett helt nytt planeringsideal och stt att leva. Detta kan p mnga stt liknas med Despommiers (2009) konstaterande om att vi borde g ifrn det ohllbara levernet vi idkar idag, och de utrop ven han gr efter forskning och expertis inom alla vetenskapliga genrer, fr att kunna frverkliga detta. Jmfrelsen r ocks intressant p de punkter som rr stadens oberoende och dess sjlvfrsrjning. Hall (2002) skriver i sin bok Cities of Tomorrow vidare om hur Howard tnkt att hans utopi skulle frverkligas. Han menar att den moderna lsaren som gr tillbaka till Howards bok ofta frvnas ver hur stor del av denna som bestr av ekonomiska kalkyler. Howard skrev enligt Hall inte fr utopiska lttfotade utan snarare fr hrdhudade viktorianska affrsmn som ville vara skra p att f sina investerade pengar tillbaka. Howard tog sedan sjlv ledningen och bildade en Garden City Association fr att diskutera sina ider och fr att slutligen kunna lgga en plan fr ett frverkligande. Howards kalkyler var vertygande och den ekonomiska planen gick i korthet ut p att grupper av mnniskor skulle starta fretag och lna pengar till att kpa billig jordbruksmark en bit frn staden. P grund av rdande jordbruksdepression var markpriserna mycket lga. Hit skulle ledande industrier lockas att flytta sina fabriker och ta arbetarna med sig. Arbetarna skulle f bygga sina egna hus. Allt eftersom Trdgrdsstaden vxte skulle marken bli mer vrd och rntorna g upp. Detta skulle slutligen leda till att frvaltarna kunde betala av sina skulder och pengarna skulle istllet generera i en fond fr en lokal vlfrdsstat (Hall, 2002, sid. 93-95). Howards vertygande kalkyl ledde till att flera pionjrfretag skapades. Det frsta Garden City-fretaget registrerades 1903. Det insgs dock snart att Howards drm om att projektet skulle kunna finansieras inom leden hans egna likatyckande, eller som Hall uttrycker det; med-radikaler, inte skulle bli sann. Det blev nu ndvndigt att frstatliga Trdgrdsstaden men inte heller genom detta bar finanserna, d fretag och industrier visade ett svalt intresse fr att flytta till de trdgrdsstder som uppfrdes. Vndningspunkten fr den engelska Garden City-rrelsen var enligt Hall (2002) exemplet Hampstead. Hampstead var inte ngon trdgrdsstad utan mer en trdgrdsfrort som inte huserade ngra industrier. Helt beroende av en tunnelbanestation var Hampstead lngt ifrn sjlvfrsrjande. 1906 antog Garden City Association trdgrdsfrorter som ett av sina ml och trdgrdsstaden fick drigenom en underordnad roll.

30

The City Garden fanns med som ideal under en relativt kort period av stadsutveckling och idag str inte Howards ursprungliga vision av en trdgrdsstad att finna ngonstans. Hall (2002, sid. 141) menar att skalet finns dr men inte innehllet. Lnken mellan industri och land finns inte och p det viset faller idn med den sjlvfrsrjande staden. Anledningen till denna parallell r att den belyser en viktig pong, fr en vision som Vertical farming, i att studera tidigare utopiers lyckade eller inte lyckade implementering. D det handlar om att kunna argumentera fr enorma satsningar r det viktigt att kunna studera och dra nytta av tidigare exempel och lra av andras framgngar och bakslag. Howards vision var, liksom Despommiers, en modern sdan och frlitade sig till stor del p expertis, forskningsframsteg och modern teknik. Det var en utopi i ordets rtta bemrkelse; ett idealsamhlle, som stod och stampade, fick en chans men aldrig gick hela vgen in i ml. Det r mnga kort som mste spelas rtt. Vad behvs d fr att Despommiers (2009) vision om Vertical farming ska kunna frverkligas? Ett projekt av den hr magnituden krver en stor likvid insats frn brjan. Det r frmodligen inte frhastat att anta att prislappen kommer att bli nnu strre n berknat, ven om den r hgt rknad frn brjan, d ett sdant hr projekt troligtvis kommer att stta p otaliga ovntade hinder under resans gng. Det r drfr viktigt att g stegvis fram fr att undvika frlust av finansiering vilket skulle kunna leda till att resultatet blir ett antal halvfrdiga Vertical Farms. Halvfrdiga Vertical Farms, som inte fyller sin funktion som en klla till hllbarhet, skulle kunna liknas vid de funktionellt innehllslsa skalen av trdgrdsstder som nmnts ovan. Trdgrdsstder som tveklst r vackra och viktiga ur ett rekreativt syfte, men som aldrig kom att fylla hela sitt ursprungliga ndaml. I ett inledande skede gr drfr den ekonomiska satsningen till fortsatt forskning inom en mngd omrden och drefter till ett uppfrande av en eller flera prototyper av Vertical Farms i mindre skala. Despommier (2009, sid. 87) meddelar att mnga stadsplanerare, utvecklare och investerare redan uttryckt en stor vilja att verkligen bygga en prototyp. Fortlpande forskning och planering kring hur optimering av den fullskaliga odlingens utformning r att vnta och denna utformning kommer att vara platsspecifik fr utnyttjande av resurserna i varje milj. Sedan kommer frgan om mark. Det r knappast ngon nyhet att mark p Manhattan har ett hgre inkpspris n motsvarande yta p landsbygden. Finns det ngon mjlighet rent ekonomiskt att komma ver en s stor tomt, centralt i de stora stderna dr priserna ofta ligger mycket hgt? Despommier (2009) menar att det finns mngder med mindre attraktiva tomter som skriker efter projekt som skulle kunna innebra intkter. Nr han tillsammans med sina forskarstudenter fr ngra r sedan underskte situationen i New York, fann de 120 vergivna platser som alla skulle kunna husera en Vertical Farm. Det finns orkneliga platser av det hr slaget i stder ver hela jordklotet (Despommier, 2009, sid. 86). Den kritik som framhlls mot den vertikala odlingen nr det rr sig om kostnaderna fr den extra energi som behvs fr till exempel uppvrmning och artificiell belysning, besvarar Despommier (2009) med att odlingen i hans vision i s hg grad som mjligt kommer strva efter att vara ett sjlvfrsrjande system. En annan aspekt, som avsnittet inleddes med, r diskussionen gllande vrderandet av natur. Nr Robert Nasi (2002, sid. 10) och hans kollegor diskuterar vrdet av skog tar de upp den klassiska paradoxen med vatten och diamanter. Vatten r sjlvfallet livsviktigt fr mnniskan medan diamanter inte r det. nd motsvarar priset p en liten diamant stora mngder vatten idag. Detta kan tyckas vara en intressant indikation p att vi kanske ska tnka om i vrt vrderande av resurserna i vr omgivning. Despommier (2009, sid. 84) har som frslag att de bnder, vars odling genom visionen blir verfldig och onskad, istllet kan f betalt fr att binda kol genom att odla trd p sina krar. Nasi et al. (2002, sid. 17) skriver att markgaren genom the Clean Development
31

Mechanism i Kyoto-protokollet, en internationell verenskommelse som slts 1997, kan erhlla tekniskt och ekonomiskt std fr projekt som lagrar eller binder kol. Ett annat exempel p liknande tnk r att styrande organ i Costa Rica genom Skogslagstiftningen (the Forest Law), framgngsrikt har tagit fram ett program (Payment for Environmental Services, PES) som kompenserar skogsgare fr de ekosystemtjnster deras skog ger samhllet. Detta bidrag finansieras av en skatt p utslpp av fossila brnslen (Nasi et al., 2002, sid. 19) och ska leda till att fler markgare lter bli att avverka regnskog eller terplanterar redan skvlad sdan. Detta r en ekonomisk aspekt som skulle kunna bli ett viktigt argument vid en vergng till Vertical farming. 2.3.3 Ett socialt perspektiv Det gr att ursknja ett strre och strre intresse fr att handla lokalt producerade livsmedel och medvetenheten om ekologisk odling har kat. Vid var och vartannat besk i affren har en ny ekologisk och/eller lokal produkt dykt upp. Ekologiskt och lokalt hnger ofta ihop och det tycks handla om att det r vrt ett hgre pris att helt enkelt veta var ifrn livsmedlen kommer. Den som kper sina grnsaker frn en lokal bonde fr mer n bara grnsaker. Han eller hon fr en helhetsbild av hur grnsakerna har kommit till och var. Min teori r att det finns en inneboende stolthet ver det som r lokalt och fr mnga en samvetsaspekt i att veta att det som konsumeras r ekologiskt odlat. David Conner et al. (2009) har i artikeln Consumer demand for local produce at extended season farmers markets: guiding farmer marketing strategies tittat p ett antal attribut som skapar och definierar vrdet p lokalt producerad mat i konsumentens gon. Tre av dessa r avstnd till produktionen, hur frsk varan r och direktmtet mellan odlare och konsument (Conner et al. 2009, sid. 252). Mjligheten fr ett sdant mte, ansikte mot ansikte, sker frmst vid torghandel eller grdshandel. Att ha en Vertical Farm i ens nrhet skulle innebra en direkt kontakt med produktionen av den mat som sedan hamnar p ens tallrik. Despommier och Ellingsen (2008, sid. 27) beskriver detta som att en ny relation mellan naturen och stadens offentliga rum kommer att skapas. Denna relation uppstr inte bara p grund av den vertikala odlingens genomskinliga fasad, utan ocks genom en restaurangavdelning och en marknad i anslutning till komplexet. Despommier och Ellingsen (2009, sid. 29) beskriver nrmare en farmers market p gatuniv i direkt anslutning till odlingskomplexet. Hr ska den direkta relation mellan producent och konsument uppns, som diskuteras som ett vrde i Conners (2009) artikel. Frmodligen skulle det inte resultera i en situation dr den faktiske odlaren ocks str fr torgfrsljningen, men att produkten kan inhandlas i nrhet till odlingsplatsen genererar en typ av relation. En viktig frga r ocks vad som vid en vergng till Vertical farming hnder med de mnga bnder som idag bedriver odling utomhus. Nr det ekonomiska perspektivet diskuterades i fregende avsnitt berrdes faktumet att mnga nuvarande odlingar skulle bli onskade vid en vergng till urban odling. Emellertid skulle en vertikal odling innebra mngder med nya arbetstillfllen i staden. De kunskaper som dagens bnder besitter inom odling skulle kunna komma till anvndning ven vid en inomhusodling av det hr slaget och erfarenheter inom en mngd olika yrkesomrden likas. Yrket som odlare skulle dock f en annan innebrd d det blir ngonting betydligt mer hgteknologiskt och det skulle behvas en mer utarbetad plan fr vad som skulle hnda med traditionella bnder. Det r en fin tanke i ett ekologiskt perspektiv att alla f.d. bnder skulle g ver till skogsbruk och f betalt per viktenhet bundet kol men frgan r om det r den vgen alla kommer att vilja g. Mnga arbetstillfllen skulle ven skapas inom helt nya omrden men svrigheten kanske ligger i att f mnniskor med en lng odlingstradition i blodet att sadla om.

32

Frgan om vem som skulle tjna p att visionen om Vertical farming blev verklighet, frutsatt att det fungerar, skulle ngra skert besvara med alla. Det som r bra fr miljn i det lnga loppet r till frdel fr allt som lever p planeten. Ett jmviktsfrhllande dr alla tjnar lika mycket p en realisering kan dock tyckas svrt att uppn och jag terkommer mer till detta i diskussionsdelen. En viktig roll fr en fungerande Vertical Farm, i mitt perspektiv, r rollen som en manifestation ver mnsklighetens framsteg, tekniskt och framfrallt etiskt. Visionen ger ett uttryck fr vr vilja att stlla saker och ting till rtta och vr strvan efter att vnda en trend inom matproduktionen till ngot klimatneutralt. 2.3.4 Reflektioner Efter att ha underskt Vertical farming ur ett hllbarhetsperspektiv ser jag mnga starka argument fr visionen men ocks flera svrigheter och frgetecken som behver rtas ut. Den strsta och viktigaste uppgiften fr utvecklare av den vertikala odlingen borde anses vara att gra den energineutral, eller i alla fall s nra energineutral som mjligt. Detta r ett kriterium fr att visionen ska kunna kallas hllbar och p s stt kunna vara en del av den hllbara staden i framtiden. Den vertikala odlingen skulle vinna p att visa sig bttre n traditionellt jordbruk p fler stt n att bara nrproducera mat, d utslppen i samband med transporter endast visat sig vara en liten del av matproduktionens totala utslpp. I detta ligger frmst att lsa problematiken med belysning. Om teknik och design kan arbeta fram ett hllbart stt att belysa alla vningar i ett 30-vningshus hade visionen tagit ett stort kliv mot frverkligande. Noggrant uttnkta ekonomiska kalkyler och finansiering mste till fr att visionen ska f en chans. Det br omsorgsfullt vervgas om detta r ngot som kan finansieras privat eller om ett frstatligande mste till, eller bde och. Vilka konsekvenser olika val av finansir fr och vilket som r det optimala, r viktiga frgor som mste stllas och besvaras. Despommiers tankar kring att starta med prototyper anser jag r ett bra tillvgagngsstt initialt, fr att exempelvis underska mjligheten att gra en skola eller ett sjukhus sjlvfrsrjande. Nsta steg r att g vidare till mer omfattande frsk med hllbara, sjlvfrsrjande stadsdelar fr att slutligen ta sig an hela stder. Den vertikala odlingen mste ocks kunna visa sig effektiv nr det kommer till att ge en tillrcklig produktion. Det r inledningsvis viktigt att optimera produktionen genom att brja med den typ av grdor som lmpar sig bst fr den hr typen av odling, och p s stt helst gra det med ekonomisk vinst. P det sttet kan finansiering genereras till vidare forskning kring hur andra grdor och ven djuruppfdning skulle kunna bli strngar p den vertikala odlingens lyra. Jag har tidigare nmnt att produktion av ntktt enligt forskning (Weber & Matthews, 2008, sid. 8) ligger bakom en stor del av koldioxidutslppen och att detta r ngonting som Despommier (2009) inte tror r mjligt fr en Vertical Farm att ta sig an. Likas lt Caplow (Vogel, 2008) meddela att han inte trodde p hllbarheten i spannmlsproduktion inomhus i nulget. Kanske r det s att den vertikala odlingen fr st som en del av en revolution fr urban odling, istllet fr att vara hela revolutionen p egen hand. Det slutliga steget som visionen mste ta r det socialt frsvarbara klivet in i samhllet. Detta steg mste ta hnsyn till att ingen fr lmnas utanfr och endast en vl utarbetad plan fr implementering kan se till att den vertikala odlingen vlkomnas av s mnga som mjligt. Vad hnder till exempel med jordbrukslandskapet om traditionellt odlande blir onskat? Kommer det vara mjligt att f eller kunna bo kvar dr och kommer mat i s fall att brja transporteras ut ur stderna istllet fr in? I vilka delar av vrlden initieras Vertical farming och finns det risk fr att denna nya trend r ngot endast den rika vrlden kommer att frmjas av?

33

Grundiderna med Vertical farming r att frndra en negativ trend till ngot positivt fr planeten som helhet, men fr ett lyckat infrande r det ocks viktigt att individen knner sig gynnad. Det r med andra ord viktigt att ven titta p visionen med den enskilde mnniskan i centrum.

34

3. DISKUSSION OCH SLUTSATS

Denna uppsats syftar till att vidga vyerna fr alternativa tillvgagngsstt gllande en vl inarbetad metod som vi ofta tar fr given. I det hr fallet avseende traditionellt jordbruk som inarbetad metod och Vertical farming som ett alternativt tillvgagngstt. Genom att belysa s mnga aspekter som mjligt av en sdan vision hoppas jag kunna ha pvisat att det finns mjlighet att tnka om och att det p mnga punkter redan idag r tekniskt mjligt med stora frndringar. Arbetet har ocks haft som syfte att genom en inblick i mnga forskares varnande om vr miljpverkan, vcka en diskussion kring ndvndigheten i att brja se oss om efter alternativa metoder fr en strvan efter en hllbar utveckling.

3.1. Angende klimathotet

Fr att terknyta till uppsatsens inledning, s skriver jag dr att vi lever i en tid dr det hela tiden hjs varnande fingrar om en annalkande global katastrof. Det gr inte en dag utan att frgorna dyker upp i tidningen eller p TV-rutan. Jag tycker att Sagans (1997) exempel med den vxande bakteriekolonin (se kapitel 2.1.2. kande befolkning) r bde intressant och skrmmande. Jag vet inte om det r Sagans intention att gra en liknelse nr han nmner att bakteriekolonin fortstter att vxa exponentiellt, frutsatt att miljn r giftfri. Det vcker i alla fall frgor hos mig. Kommer vi att komma till ett stadium dr vr milj r s giftinfattad att vi inte lngre kan fortstta vxa som art, och hur mycket har vi i ett sdant skede pverkat de resterande arterna i miljn omkring oss? Att koppla miljhotet till dagens jordbruk var min mlsttning fr att delvis kunna besvara frgan om varfr idn om Vertical farming uppsttt. Svaret p varfr visionen har uppsttt i sin nuvarande form ligger enligt mitt frmodande i den nya teknik som nu finns tillgnglig, inom s vl byggnadskonst som odling och hllbar energiproduktion, samt en rad andra omrden. En tredje bakomliggande faktor, som r kopplad till klimathotet r de forskningsframsteg och den ekologiska insikt som ppnat vra gon fr de konsekvenser vrt handlande faktiskt fr fr naturliga ekosystem, och i det lnga loppet fr hela vr biosfr. Frstelse fr det ohllbara i att frska frsrja en kande befolkning p ett frldrat stt dr miljhnsyn r nedprioriterat, r uppenbart en drivande faktor fr den hr typen av innovationer. Detta r ocks en drivande faktor som visionen om Vertical farming redan anvnder som argument fr att framstlla sig likt en slags frlsning, eller en typ av helhetslsning som lser mnga problem.

3.2 Har Vertical farming en plats i den hllbara staden i framtiden?

Fr att kunna brja besvara denna frga kan det vara lge att definiera vad en hllbar stad r. Den mest populra definitionen av hllbar utveckling, som tidigare nmnts, r den frn Brundtlandkonventionen 1987. Den hllbara staden ska d vara en stad som r kompatibel med denna definition. Det vill sga en stad som idkar en utveckling som uppfyller dagens behov utan att kompromissa med mjligheterna fr kommande generationer att uppfylla sina egna behov. Jag anser att en stad mste vara helt hllbar fr att kunna kalla sig en hllbar stad. All respekt t de stder som strvar efter att bli mer hllbara men i mina gon kan begreppet hllbar stad endast beskriva en helt klimat- och energineutral samt helt sjlvfrsrjande stad. Den helt hllbara staden skulle ocks kunna betraktas som en utopi och en sdan stad kommer inte st att beska imorgon och inte nsta vecka. Varje steg mot realisering av den hllbara
35

staden r dock viktigt. Som Heinberg (2010, sid. 11) uttrycker det s r hllbarhet ett utmanande men ocks essentiellt ml fr alla stder. Flera av de ingredienser som konceptet Vertical farming innehller, skulle vid full funktion kunna hjlpa den hllbara staden att uppfylla dessa krav i framtiden. Jag tnker d bland annat p hllbara system fr vattenrening och biogasproduktion. 3.2.1. Vertical farming som symbol Insikten om det ndvndiga i en frndring r idag omfattande och engagerade forskningsstudier och innovativa experimentella projekt, inom en rad omrden, bedrivs runt om i vrlden fr att underska mjligheterna. Mjligheterna att ta nsta steg mot ett hllbart leverne. Jag tror att visioner som Vertical farming r viktiga nr det gller att ppna gon fr behovet av att vnda den negativa klimattrenden. Genom sin futuristiska framtoning demonstrerar visionen, p ett starkt stt, att det r dags att gra ngot radikalt t vr situation. En radikal id till lsning anspelar ocks p ett radikalt problem. Det r ocks genom denna radikala framtoning som visionen p vissa plan gr det svrt fr sig sjlv d den riskerar att lova fr mycket. D flera av de bestndsdelar som den vertikala odlingen, enligt idn, ska anvnda sig av inte r frdigutvecklade, s dyker frgetecken upp. Jag tnker d exempelvis p den problematik som diskuterats nr det gller hantering av avloppsvatten och energitgng vid belysning. Nr en vision i argumentationen framstlls som en potentiell helhetslsning p vra miljproblem, eller en slags frlsning, s kan den tappa i trovrdighet om flertalet viktiga bitar i hllbarhetspusslet inte hittat sin plats. Detta kar risken fr att visionen, vid ett synande, blir fr mycket science fiction och futuristiskt nsketnkande fr att riktigt tas p allvar. Det r dock viktigt att pongtera att Despommier och Ellingsen (2008) inte hymlar med att det kommer att krvas mycket ytterligare forskning fr att en Vertical Farm skulle kunna frdigstllas. En sdan dmjukhet infr visionens hinder ger sledes tillbaka en del trovrdighet. Vad som andra sidan r en styrka hos idn r de delar av den som faktiskt r beprvade och fr dessa argumenteras det p ett vertygande stt. D avser jag till exempel beprvade och effektiva odlingsmetoder, ssom hydroponisk odling, och utvinning av energi i form av biogas, ur organiskt material. Den typen av argument, fr hur vi genom att ta hjlp av ny teknik kan nrma oss hllbarhet, r kanske visionens starkaste. I denna uppsats har flera olika metoder av urban odling dykt upp. Vissa av dessa r redan delar av Vertical farming-idn och andra r argument fr alternativa metoder som kritiker till visionen menar kan vara en mer rimlig vg att g. De tre odlingstekniker som Vertical farming r tnkt att anvnda sig av r enligt Despommier (2009) hydroponisk odling, aeroponisk odling och droppbevattning. Alla r redan idag beprvade och fungerande tekniker. Caplow, som r en av de som framfr kritik mot delar av visionen, sger i intervjun med Vogel (2008) att dessa tekniker skulle kunna implementeras snabbare i samband med till exempel takodling eller fasadodling. Hr tror jag att en intressant pong kan sknjas gllande vinningen i att olika visionen sporrar varandra. Den kritik som en radikal vision som Vertical farming mter, ger mjlighet bde fr de som str bakom den kritiserade idn, och kritikerna sjlva att utveckla uppslag fr en bttre lsning. Nu menar jag inte att varken idn om takodling eller fasadodling behver ha stammat ur Vertical farming men visionens uppseendevckande nytnkande kan visa sig bli en klla till andra innovativa ider. Detta bara genom att vidga vyer fr mjligheten att faktiskt ta extrema lsningar i beaktande. Med detta sagt s tror jag allts inte att Vertical farming r, eller kommer att vara hela lsningen p hur vi p ett hllbart stt producerar vr mat framver. Dremot r det en vision som kan fungera som en injektion fr frndring. S revolutionr r idn i sin karaktr. Symbolvrdet i visionen r hgt och det kan bli viktigt om vi ska kunna nrma oss en hllbar utveckling. Om forskning och experiment kring visionen ocks skulle kunna leda till andra
36

intressanta mjligheter s har eventuellt investerade pengar inte varait bortkastade. Drmed inte sagt att det r omjligt att en eller flera fungerande Vertical farms kanske str i varje stad i framtiden. Vilken utformning en sdan skulle ha eller vilka nya tekniker den skulle anvnda sig av kan endast framtiden utvisa. ven om den vertikala odlingen redan idag hade varit en helt frdigutvecklad och hllbar lsning, hade det nd inte varit mjligt att trycka p en knapp fr en helomvndning. Under en lng tid framver kommer det traditionella jordbruket att ansvara fr vr huvudsakliga matproduktion. Om en vergng till mer urbant odlande inleds, kommer dessa tillvgagngsstt g som parallella och samspelande processer. Det r drfr viktigt att forskningen ven fortstter att frdjupa sig i mjligheten att ocks styra det traditionella jordbruket i en mer hllbar riktning. I diskussionen om Vertical farming som en symbol fr frndring vill jag ocks pongtera att den fyller en viktig funktion genom att stta matproblematiken i samband med miljproblematiken, tv angelgna omrden fr visionen. Det leder in p diskussionen som rr effektivisering gllande frdelning av planetens resurser, samt huruvida svlt och fattigdom egentligen r politiska frgor idag, snarare n frgor om matbrist p jorden. Nr Alexandratos (1995) talar om att matproduktionen inte bara kar p grund av vr vxande befolkning utan ven har kat per capita, vcker det frgetecken. Den kning p 400 kilokalorier i snitt per person som, enligt Alexandratos gde rum mellan 1965 och 1995, lr inte haft lika stor hjlp av den svltande delen av vrlden, till det nya snittvrdet. Om vi p ett annat stt frdelade vrldens resurser skulle vrldssvlten kanske kunna f ett stopp, genom att den verkonsumtion som ger rum i somliga delar av vrlden jmnas ut med den undernring som rder i andra. Om en implementering av Vertical farming skulle frndra vrldens orttvisor s hade den varit just den frlsning, och lsning p vrldens problem, som tidigare nmnts. Det kan dock vara en vl stor uppgift. Frgan om vem eller vilka som skulle tjna mest p en implementering kommer jag att diskutera i nsta avsnitt. Det kan konstateras att om Vertical farming som vision kan bidra till att uppmrksamma sdana frgor s tjnar den nd ett vrde som symbol. Utbildning av jordbrukare vrlden ver kan vara ett stt att effektivisera dagens produktion och tillflligt minska svlten. Skulle man rent av kunna minska andelen brukad kermark och lta naturen f terta delar av denna, genom att gra traditionell agrikultur effektivare? Skert, men faktum kvarstr att vi mnniskor fortstter att ka i antal och med oss antalet magar. Faktum kvarstr ocks att skadedjur och pester blir mer och mer resistenta vilket resulterar i ett kat anvndande av bekmpningsmedel i framtiden. Att effektivisera traditionellt jordbruk tror jag drfr r en ndvndig men kortsiktig lsning. ven om dagens globala matproduktion potentiellt hade kunnat mtta alla munnar idag s kommer svltfrgan p sikt att g ifrn att vara politisk till att ocks bero av platsbrist. Med platsbrist avser jag brist p odlingsbar jord. Vertical farming r en vision som psts vara vrd en ordentlig chans att lsa problemen. Frgan kvarstr om det r denna vision eller ngot annat tillvgagngsstt som hjlper oss att ta det slutgiltiga steget mot hllbarhet. Eller kanske r det en kombination av flera tillvgagngsstt, inklusive Vertical farming. Jag tror dock att Vertical farming kan vara en viktig del, om inte annat fr sitt symbolvrde, i ett nytt hllbart tnkande. 3.2.2. Vem skulle vinna p en implementering och var brjar det? Fr att visionen om Vertical farming ska kunna ta ett steg till i utvecklingen mot realisering, och i framtiden bli en del av den hllbara staden r det viktigt att stlla mnniskan och det sociala perspektivet i centrum. Det sociala perspektivet inbegriper bde vr globala population och varje individ. Drfr r frgan vem som skulle vinna p en implementering av Vertical farming och var denna
37

hllbarhetssatsning brjar, viktig fr visionrerna att stlla sig. Fr att f genomslag mste den vertikala odlingen framhva frmjandet av mnniska och milj som sina viktigaste mlsttningar i argumentationen. Den ordningen r betydelsefull. Miljargumenten har genomslagskraft i den rika vrlden medan sdana frgor r mer nedprioriterade i de fattigare delarna. Det r inte konstigt d det r svrt att stta sig in i frgor om vxthusgaser nr du inte har mat fr dagen. Mnniskan i centrum men p ett miljmssigt stt, r ett budskap som har potential att n bde den rika och den fattiga delen av vrlden. Ponera att de Frenta Nationernas framhllande av vikten i en globalt frd politik som syftar till en hllbar och miljmssigt sund utveckling, resulterar i politiska beslut om nnu strre ekonomisk satsning i dessa frgor. Ponera samtidigt att hgre instanser erknner urban odling, och inbegripet i detta Vertical farming, som en vg att g. Det r de rika lnderna som frmst skulle ha mjlighet att ta tag i en sdan satsning men frndringen borde istllet brja dr det r mest akut. D den frmsta ekologiska vinningen i visionen ligger i do no harm (Despommier, 2009), verkar det logiskt att satsningen skulle inledas i t.ex. omrden dr regnskog skvlas. Det frmsta humanitra argumentet fr visionen ligger i att lsa matproblematiken och satsningen borde drfr parallellt brja i lnder dr matbristen r akut. P s stt skulle satsningen ta sig an de strsta hoten mot miljn och de mnniskor som r mest illa ute, samtidigt. Ett sdant tillvgagngsstt skulle representera en form av humanitr aktion och ett hnsynsfullt stt att agera. Samtidigt skulle alla dra nytta av aktionen i det lnga loppet. Om effektiv urban odling skulle kunna erstta kultivering av skvlade regnskogsomrden, samt ge mat t svltande delar av befolkningen i omrden dr jordbruket inte ger tillrcklig produktion, skulle vi gra bde oss sjlva och vrlden en tjnst. Denna typ av frlsning r argument som man kan sknja i Vertical farming som vision. Svaret p alla problem och det utopiska tnkandet. Men om vi inte kan samla oss till politiska beslut fr jmnt frdelade resurser idag, hur kan det d vara mjligt framver? Enligt Sagan (1997) finns som tidigare nmnt ett samband mellan fattigdom och befolkningskning. Ett stt att se det r att nst intill alla vra stora miljproblem p ett eller annat stt r relaterade till befolkningskningen, eller i alla fall frstrks av befolkningskningen. En liten och stabil population hade inte frmtt att stlla till s stor skada som vr stndigt kande population r kapabel till. Detta r en trend som ocks skulle m bra av att vndas med humanitra insatser. Att bekmpa fattigdom och stoppa krig lr vara de primra uppgifterna att ta sig an fr att ver huvud taket kunna pbrja en global realisation av en utopi, oavsett vilken. Som verkligheten ser ut skulle frmodligen vi i vstvrlden bli de frsta att p riktigt f ta del av en potentiell Vertical farm. Vinstintresset och det ekonomiska sttet att se p investering och avkastning ger bara utrymme fr riktade insatser om finansiering skulle komma frn hgre beslutsfattande organ. Nr det d gller urban odling s har jag tidigare nmnt att det fr visionen om Vertical farming borde finnas intresse av att det, samtidigt som experimentella projekt med Vertical Farms initieras, flyttas in beprvade tekniker till staden. Ett exempel p sdan teknik r hydroponiska vxthus. Anledningen till detta r vinstfaktorn och fr att f finansirer och skattebetalare intresserade borde stora frluster undvikas inledningsvis. Om de outnyttjade och vl belysta ytor som stadens tak utgr idag, istllet brjade anvndas fr odling, s skulle ett steg i riktning mot en hllbar stad kunna tas. En ekonomisk aspekt som ska pongteras r dock att det frmodligen r stor skillnad i investering mellan att uppfra en stor hydroponisk anlggning och att bygga mnga sm. Drfr skulle en id kunna vara att projekt av detta slaget inleds vid strre faciliteter, som frslagsvis sjukhus eller strre arbetsplatser, i strvan efter en sjlvfrsrjande sjukhus- eller lunchrestaurang. Om sdana pionjrprojekt kan visa upp en vinst, tillsammans med en styrka i hllbarhet, kommer de att dra flera med sig. Bde fr Vertical farming som vision, men ocks fr urbant odlande och inomhusodlande i stort,
38

hade ett sdant projekt kunnat vara intressant d det skulle initiera ytterligare forskningssatsningar inom omrdet. Alla ytterligare erfarenheter inom den hr typen av odling kan vara till gagn fr visionen och ett kat synliggrande av odling skulle ocks kunna s ett fr till medvetenhet hos stadsbon. Mnga fretag anvnder redan miljvnliga policys som profilering idag och hr tror jag att det finns potential fr den hr typen av projekt att slja in sig. Form r funktion i en eventuell, framtida Vertical Farm och i flera typer av urban odling, vilket gr arkitektens, landskapsarkitektens, liksom landskapsplanerarens roller viktiga fr optimering och planering av detta nya uppslag till att frsrja oss med mat. Om den vertikala odlingen ska inkorporeras i den hllbara staden, innehllande funktioner som t.ex. vattenreningssystem krvs yrkesverbryggande insatser och ett utbrett samarbete. Mnga nya yrken och yrkestillfllen skulle kunna skapas vilket ocks r en intressant vinstaspekt fr samhllet i det sociala perspektivet. I diskussionen kring vem som skulle tjna p en implementering av den aktuella visionen, vill jag ocks terknyta till den parallell som dragits mellan Ebenezer Howards Garden City och Dickson Despommiers Vertical Farm. Howard var, som nmnt, ytterst noggrann i sina ekonomiska kalkyler (Hall, 2002) och vl medveten om den ekonomiska faktorn som ett stndigt motargument mot en stor omstllning. Drfr ingick bland annat i hans plan en minimal insats nr det gllde uppkp av mark, d mark utanfr stderna p den tiden var mycket billig p grund av en rdande jordbruksdepression. P samma stt har Despommier kommit till insikt om den kritik hans vision kan komma att mta gllande de stora summor som mste investeras, vid en satsning av det hr slaget. Drfr r han i sin tur mn om att pongtera hur mnga verblivna tomter det finns i vrldens stder och anvnder p s stt samma argument som Howard angende billig mark. De bda visionrerna, tskiljda av ett drygt rhundrade har bda insett att en utopi, hur vacker den n r i sina avsikter och hur stark den n r i sina argument, mste sljas in grundligt fr att kunna finna finansiering. Det r ven viktigt att den r beredd p kompromisser och redo fr att kunna anpassa sig till stadens och samhllets utveckling i vrigt.

39

3.3. Slutsats
Tre faktorer kan hjlpa till att besvara frgan om varfr idn om Vertical farming uppkommit. Den frsta r en kade frstelse fr det ohllbara i dagens jordbruk och konsekvenserna detta tillsammans med en kande befolkning kommer att f i framtiden. Detta tillsammans med en kad ekologisk insikt och den nu tillgngliga tekniken, ligger till stor del bakom varfr visionen tagit form och ser ut som den gr idag. Visionen Vertical farming bestr av mnga av de byggstenar som staden skulle kunna behva fr att kalla sig hllbar i framtiden, men flera av dessa behver utvecklas vidare fr att en realisation ska vara mjlig. Fr att den vertikala odlingen ska lyckas behver den gras s energineutral som mjligt. Teknologiska genombrott inom avfallshantering, vattenrening och artificiell belysning r essentiella fr en ljus framtid fr visionen. En tydlig ekonomisk och social plan r ocks av strsta vikt fr en mjlig realisering. Om Vertical farming kommer att vara en del av den hllbara staden i framtiden, i sin nuvarande konceptuella skepnad, kan ingen veta. Att mnga av de ider som visionen sammanfr kommer att vara viktiga pusselbitar fr en hllbar utveckling finns det dock redan belgg fr. Frverkligad eller ej, s r nd symboliken i den vertikala odlingen kanske det viktigaste med konceptet. Dels fr att ppna gon och skdliggra att vi kan vara innovativa om vi vill, och dels fr att manifestera att frndring fortfarande r mjlig.

3.4. Avslutande reflektioner

I min avgrnsning skriver jag att jag inte ska frdjupa mig i andra typer av urban odling ssom taktrdgrdar och community gardening eller ider fr effektivisering av odling ssom genmodifiering med flera. Efter att ha studerat Vertical farming ingende visade det emellertid sig att det nd var intressant att ta upp andra alternativa stt. Vissa av dessa, t.ex. genmodifiering, r kompatibla med Vertical farming och andra ssom takodling visade sig vara kritikers svar p hur vi skulle kunna g tillvga i stllet. Detta arbete innehller dock inte ngon frdjupning i dessa parallella visioner. Mitt tidiga konstaterande om att det i ett senare skede hade varit intressant att lta Vertical farming stllas mot andra visioner skulle jag vilja revidera en aning. Ett nnu mer spnnande uppslag till fortsatt arbete, exempelvis inom ramen fr ett examensarbete r, som diskussionen redan berrt, att stlla Vertical farming tillsammans med de andra visionerna. Frst d tror jag att man p riktigt hade kunnat brja spekulera i en mer heltckande lsning.

40

4. REFERENSER
4.1. Tryckta kllor Alexandratos, N. (1995) World Agriculture: Toward 2010. Cichester: John Wiley & Sons Ltd. Bugbee, B. (1999) Engineering Plants For Space Flight. Gravitational and Space Biology Bulletin, 12, sid. 67-74 Despommier, D. & Ellingsen, E. (2008) The Vertical Farm. CTBUH Journal, 3, sid. 26-34 Despommier, D. (2009) The RISE of VERTICAL FARMS. Scientific American, 301: 5, sid. 80-87. Conner, D. S. et al. (2009) Consumer demand for local produce at extended season farmers markets: guiding farmer marketing strategies. Renewable Agriculture and Food Systems: 24:4, sid. 251259 Hall, P. (2002) Cities of tomorrow: an intellectual history of urban planning and design in the twentieth century. 3. uppl. Singapore: Markono Print Media Pte Ltd Heinberg, R. (2010) What Is a Sustainable City? Edmonton: The Edmonton Sustainability Papers Nasi, R. et al. (2002) FOREST ECOSYSTEM SERVICES: CAN THEY PAY OUR WAY OUT OF DEFORESTATION?. Bogor: CIFOR for the Global Environmental Facility (GEF) Patel, R. & Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomfra och rapportera en underskning. Lund: Studentlitteratur. Sagan, C. (1997) Billions and billions. New York: Random House Inc. Tilman, D. et al. (2001) Forecasting Agriculturally Driven Global Environmental Change. Science Magazine, 292: 4, sid. 281-284 Ullstad, E. (2008) Hllbar stadsutveckling; En politisk handbok frn Sveriges Arkitekter. Stockholm: Intellecta Vogel, G. (2008) UPENDING THE TRADITIONAL FARM. Science Magazine, 319:7, sid. 52-53 Wadley, G. & Martin, A. (1993) The origins of agriculture ? a biological perspective and a new hypothesis. Australian Biologist, 6, sid. 96 105 Weber, C. L. & Matthews, H. S. (2008) Food-Miles and the Relative Climate Impacts of Food Choises in the United states. Science & Technology, 42:10, sid. 3508-3513 Weisman, A. (2007) Vad hnder med vrlden utan oss? Stockholm: Prisma.

41

4.2. Elektroniska kllor Boswyck Farms. Hemsida. [online](oknt rtal) Tillgnglig: http://www.boswyckfarms.org/history [2011-04-15] Gnther, F. Hemsida. [online](2006) Tillgnglig: http://www.holon.se/folke/projects/openliw/openlev.shtml [2011-04-15] Hydrogarden. Hemsida. [online](oknt rtal) Tillgnglig: http://www.hydrogarden.se/odlingsguiden [2011-04-15] TIME Magazine. Hemsida. [online] (2009) Tillgnglig: http://www.time.com/time/specials/packages/article/0,28804,1934027_1934003_1933961,00. html UN-documents. Hemsida. [online](1987) Tillgnglig: http://www.undocuments.net/a42r187.htm [2011-05-03] Aeroponics (2011). Wikipedia. [online] Tillgnglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Aeroponics [2011-04-15] Biosfr (2011). Wikipedia. [online] Tillgnglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Biosf%C3%A4r [2011-05-07] Drip irrigation (2011). Wikipedia. [online] Tillgnglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Drip_irrigation [2011-04-15] Kunzig, R. (2011) Population 7 billion. National Geographic [online] Tillgnglig: http://ngm.nationalgeographic.com/2011/01/seven-billion/kunzig-text [2011-04-23] Vertical farming, Does it really stack up? (2010) The Economist [online] Tillgnglig: http://www.economist.com/node/17647627 [2011-04-25] 4.3. Opublicerade kllor Srensson, F. Univ. lektor, Gteborgs universitet, Institutionen fr Cell- och molekylrbiologi. Gteborg. Cell- och molekylrbiologi p distans. Handout 2008

42