Landskapskaraktrsbeskrivning

ett projekt fr en Naturumsanlggning i Vipngen

LK0132 Studio-Bygga i natur Landskapsbedmning, vning 2 Grupp 6 Sandra Malmberg, Christian Thunarf, Annika Danielson och Sara stberg

Syfte och LCA-metod

Syftet med detta arbete r att med hjlp av en systematisk och tydlig metod analysera ett landskap. Genom att arbeta utifrn denna tydliga analys kan en verblick ges fr landskapet och dess karaktr. En bedmning kan ven avgra var i landskapet ett ingrepp kan utfras utifrn inhmtad information och ett givet ansprk. Denna analys kan sedan ligga till grund fr en vl planerad frndring i landskapet. I detta projekt placeras en Naturumsanlggning ut i naturomrdet Vipngen i sdra Uppsala. Syftet med denna anlggning r att skapa en plats i och tillsammans med naturen dr mnniskor kan f en avkopplande och upplevelserikt besk i naturen. Anlggningen skapas fr alla typer av mnniskor, bde de som r vana att vistas i naturen och mer ovana beskare. Anlggningen kommer att best av en Naturumsbyggnad och ett antal stigdragningar genom omrdet Vipngen, med syftet att visa platsens olika natur- och kulturvrden och att sprida kunskap om dessa. Platsen ska stimulera och uppmuntra en god relation till naturen och ka frstelsen och kunskapen om denna. Fr att arbeta fram ett frslag till denna Naturumsanlggning p ett tydligt och genomtnkt stt anvnds analysmetoden Landscape Character Assessment, LCA. LCA-metoden bestr av sex olika genomfrandesteg. Det frsta steg 1 bestr av att klargra varfr landskapsbedmningen ska gras och hur programmet ska lsas. Det handlar helt enkelt om att konkretisera programmet och se till att det tolkas lika av alla parter, vad som ska gras och hur det ska gras. Bestllarens program och det generella programmet fr Naturum har legat till grund fr vrt formulerade ansprk. Vi sammanfattade sedan dessa under elva olika rubriker fr att gra det lttverskdligt. Vi har under arbetets gng anvnt programmet som ram nr vi diskuterat olika lsningar. Programmet justeras och ndras under arbetets gng. Steg 2 bestod huvudsakligen av en frstudie av omrdet. I detta steg procucerades kartor och texter om platsen och dess olika egenskaper. Vilka aspekter vi tittat p i kartor och text framgr av vra aspektkartor. I steg 3 befann vi oss fysiskt i omrdet fr att inventera olika delomrden. Detta steg har tillsammans med kartor och texter legat till grund fr bedmningen av de olika omrdena. Vid steg 3, inventeringen, anvndes ett fltprotokoll som vi gjort utifrn tidigare exempel och sedan testat i en utemilj. Efter vissa kompletteringar anvndes protokollet sedan p de rum i Vipngen som vi ritat in p kartan efter att ha studerat likheter och skillnader som framgick av bde aspektkartor och flygfoto. Rumsgrnserna fick sedan korrigeras ngot efter att vi upplevt de olika platserna i verkligheten. Vissa antagna rum delades in i flera, och ngra slogs ihop till ett och samma. Steg 4 gick ut p att karaktrisera samtliga delomrden dr vi, delomrde fr delomrde, sammanfattade det vi kommit fram till genom inventeringen. Vi anvnde oss av ungefr samma rubriker som i fltprotokollet samt gjorde en kortare sammanfattning fr hur omrdet uppfattades. Under steg 5 bestmdes hur vi skulle frhlla oss till bedmningen av platserna. Vrat frsta steg var att konkretisera positiva och negativa aspekter i de olika omrdena, vilket gav oss en bra verblick av hela omrdet. Vi utgick sedan frn vrt program och plockade ut fyra kriterier som vi tyckte var helt ndvndiga fr placeringen av Naturumet. Vi jmfrde omrdena ett och ett mot kriterierna och kunde plocka bort 11 av 19 omrden. Drefter gjorde vi en ngot mer detaljerad lista p kriterier som skulle underltta fr placeringen av Naturumet. De omrden som inte uppfyllde kriterierna plockades bort. Fr de tre omrden som terstod frde vi sedan en diskussion med programmet som utgngspunkt. Vi tittade p om platserna inte bara kunde uppfylla kriterierna utan ven tillfra sitt rum ngot extra. Efter diskussionen terstod bara ett rum. Det sista steget 6, i LCA-bedmningen syftar till att f fram ett slutligt frslag. Frslaget ska uppfylla programmet p ett tillfredsstllande stt samt besvara frgorna om var byggnad, parkering och stig ska placeras, sktselplan och hur omrdet ska visas upp och skyddas. Nr omrdet dr Naturum och parkering skulle placeras var utsett diskuterade vi fram vilka aspekter som skulle gynna Natrumet, men ven vilka som eventuellt skulle skada det befintliga landskapet. Vi gick igenom en liknande process vid val av stigens strckning.

PROGRAM STEG 1

KART- OCH LITTERATURSTUDIE STEG 2

INVENTERING STEG 3

KARRAKTRISERING STEG 4

BEDMNING STEG 5

FRSLAG STEG 6

Omrdets omgivningar
SALA GVLE

2 km

SKALA 1:20 000

Nra stadsbebyggelse Viktig infrastruktur Vipngen SLU, Ultuna

ENKPING

Fyrisn

STOCKHOLM KNIVSTA, MRSTA, SIGTUNA

Vipngen r ett naturomrde belget i sdra Uppsala i nra anslutning till Norby, Gottsunda, Valstra och Sunnersta. I dessa omrden bor en stor del av Uppsalas invnare och naturen fyller redan en viktig funktion som frilufts- och motionsomrde. ven sammankopplingen med Uppsalas innerstad r stark i och med ett stort antal busslinjer lngs Dag Hammarskjlds vg, som skr rakt sderut frn stadskrnan. Nrheten till SLU och Ultuna gr ven att det sker en del forskning och utbildning kring Vipngen. Ett stort antal nrliggande skolor och frskolor kan ha intresse av att bruka omrdet. En av Uppsalas strre vandringsleder, Gula stigen skr tvrs igenom Vipngen. I vrigt r Uppsalas kommunikationer med Stockholm och Gvle via tg och E4:an r goda.

Steg 1, program
Mlsttning Avkoppling och upplevelser med nrhet till djur och natur. Naturumet utformas tillsammans med naturen. Skydda utsatta arter och fornminnen samt ka och sprida kunskap om djur och natur. Ta hnsyn till och beakta omgivande gng- och cykelvgar, samt ansluta till dem om mjligt. ka kunskapen ka kunskapen och frdjupa beskarnas frstelse fr naturomrdet och dess vrden genom mjlighet fr undervisning fr skolverksamhet, permanenta och tillflliga utstllningar, samt informationsskyltar. Motivera och aktivera beskare Stimulera och uppmuntra en god relation till naturen och med naturen genom kad frstelse och kunskap. Upptcka och inspirera genom tillhandahllande av material (t.ex. lna lupp och flora). Mlgrupp Vgledning och orientering Ljudmilj Genom tydliga vgar, skyltning och information vgleda beskarna. Ljudmiljn ska skyddas i strsta mjliga mn, ven skydd frn Lttillgngliga orienteringskartor finns p platsen. trafikbuller samt parkering en bit bort. Tillgnglighet och placering Naturumet ska fungera som en lnk eller portal till naturen. Placeringen av byggnaden ska gra s liten inverkan p omgivningen som mjligt, bde fysiskt och visuellt. Byggnaden ska vara estetiskt tilltalande och kommunicera och samspela med platsens natur- och kulturmilj. Byggnaden ska ligga s att s mnga olika vrden som mjligt kan upplevas drifrn och stigar med olika strckning/lngd ska finnas fr att tillfredsstlla olika typer av mnniskor. Vgar och vissa naturstigar handikappanpassade med en lutning p max 5 %. God och nra anslutning till allmn vg och naturstigar efterstrvas. Mjligheten till attraktiva vyer ska ven efterstrvas frn Naturumets placering. rstidsanvndning Vindexponering Placeringen av Naturumsanlggningen ska i strsta mjliga mn skydda mot stark vind. Byggnaden En byggnad om 200 kvm i ett plan med fyra entrer, samt en uteplats om 200 kvm plan yta i anslutning till ngon av entrerna. Parkering Parkeringen ska gra s liten pverkan p omgivningen som mjligt, visuellt och ljudmssigt. Bil- och cykelparkering har en god anslutning till Naturumets byggnad. Maxavstnd frn parkering till Naturumets byggnad r 200 meter. Parkeringen utrustas med 15 stycken parkeringsplatser. vrig utrustning Grillplats och tervinningsstation, fr att skydda miljn. Sittplatser ska finnas bde inne och ute.

Flest beskare frvntas sen vr och tidig hst och begrnsad anvndning vintertid. Ett tak ver uteplats ger strre anvndning Naturumet riktar sig till alla olika mnniskor, med fokus p ver hela ret. rstidsutstllningar med information om vad som undervisning. Det r till stor del anpassat fr mnniskor med fysisk hnder just nu i naturen ska finnas. nedsttning.

Steg 2, kart- och litteraturstudie

Topografi Vipngen bestr bde av plana, ibland svagt sluttande ytor samt stora och bulliga kullar, vilket gr att det finns ganska stora hjdskillnader p omrdet. De plana ytorna r lttare att exploatera d de inte krver ett lika stort ingrepp, som t.ex. sprngning eller skaktning. Mnga av de vriga faktorerna, s som jordarter och vegetation, beror eller pverkas ocks av de olika hjderna. Berggrunden Berggrunden under Vipngen r av en relativt jmn frdelning av tv sorters djupbergarter. Den nordliga delen och de ppna flten i mitten av omrdet, bestr av basisk intrusiv bergart. Resterande del av omrdet, bostadsomrdet samt granodlingen, har en bergart som innehller strre viktprocent kiseloxid och klassas drfr som intermedir till sur intrusiv bergart. Bergarterna ligger till grund fr vilka jordarter som bildas. Jordarter Jordarterna fljer ganska vl topografin p platsen. Vid de olika hjderna uppdagas ofta berg i dagen. Sandig morn omger kullarna och sticker upp till ytan runt om kullarna. De flesta av mornomrdena bestr av skogsomrden medan de lgre och platta omrdena, som bland annat anvnds som ker, bestr av postglacial lera. I vrigt bestr omrdet till stora delar av glacial lera, och dessa omrden r ven frhllandevis oexploaterade. En del torp har funnits spridda p dessa omrden tidigare, och idag ligger bostadsomrdet Lilla Sunnersta i utkanten av ett sdant omrde. En liten del svallsediment i form av grus och sand utgr ytskiktet p en liten del i sydst, dr det idag finns ett litet fretag och en av omrdets tv bilvgar. Vilken jordart som finns p platsen har betydelse fr vilken vegetation som trivs dr samt hur eventuella byggnader ska uppfras. Yt- och grundvatten Vattenfrhllandena p Vipngen r enhetliga och hela omrdet har ett mjligt vattenuttag p 2000-6000 l/h. Det finns ett par diken i omrdet och en mindre bck som frses av vrens avsmltningsvatten, men nrmaste stora ytvattendrag r Fyrisn som rinner p andra sidan Ultunaomrdet. 5 Vegetation Omrdet bestr av vxlande vegetation med bde ngar, skog och ker. Skogen bestr mestadels av blandskog, antingen dominerade av asp eller gran. I nordvstra hrnet finns ven en ren granskogsplantering. ngen har en gng varit betad men r nu under igenvxande och kommer troligen att s smningom ersttas av skog om inget underhll grs. Lngs den sydstra kern vxter ett hasselsnr, som bryter av de vriga buskskitet p omrdet som annars bestr av mestadels sln. Klimat De omrden som upplevs som mest vindutsatta p platsen r ganska naturligt de stora ppna omrdena i utkanten. Skogarna upplevs som nstintill eller helt vindstilla beroende p hur lngt in man befinner sig, troligen drfr att trden snderdelar vinden. ppna platser lngre in i omrdet som ligger delvis skyddade av skogsdungar upplevs vindutsatta, men i mindre utstrckning n de som ligger i utkant. Klimatet kan till stor del pverka hur lnge beskare vill uppehlla sig p platsen. Skyddsomrde Hela Vipngen r ett vattenskyddsomrde, och strre delen tillhr ven ett Natura 2000-omrde. Undantaget frn Natura 2000omrdet r endast kermarken nrmast Ultuna, den sdra delen som idag till stora delar utgrs av bostadsomrdet samt de vstliga delen som vi benmner utsatt yta (nra Hugo Alfvns vg). Historisk aktivitet P omrdet finns mnga historiska lmningar, framfrallt frn nyare tid och medeltid. Tv fornlmningar innefattar ven utritade fornlmningsomrden. De flesta fornlmningar ligger i utkanterna av omrdet, i vrigt finns det ingen direkt gemensam nmnare fr platserna. De bestr av bde hg- och lgpunkter samt olika sorters jordar. Fornminnena ska naturligtvis skyddas vid expolatering. Nuvarande aktivitet Vipngen har plats fr mnga olika aktiviteter. Frmst anvnds det av de boende i omrdet som vill komma ut i det grna, d mnga av bostadshusen i nrheten inte har egna trdgrdar. Ett hunddagis som finns i omrdet anvnder ocks platsen mycket aktivt i sin verksamhet. P grund av fornminnen samt sllsynta arter finns ven stora kultur- och naturvrden p platsen, och motionsspr har anlaggts. Fr barnen finns stora lekytor och stenar att klttra p eller pinnar att leka med. I anslutning till omrdet finns bde kollektivtrafik och cykelbanor. I ster finns universitet och en mindre fretagspark och p vstra sidan ligger Gottsunda centrum med bde vardaglig shoppning och motionsanlggningar. Flera dagis och skolor ligger inom gngavstnd frn Vipngen. Omrdena sammanbinds genom Gula stigen.

Topografi

N
Skala 1:3000/A3

Berggrund

N
Skala 1:3000/A3

Jordarter

N
Skala 1:3000/A3

Grundvatten

N
Skala 1:3000/A3

Vegetation

N
Skala 1:3000/A3

10

Klimat

N
Skala 1:3000/A3

11

Skyddsomrden

N
Skala 1:3000/A3

12

Historiska kartor

nda sedan 1700-talet har det i omrdet Vipngen funnits ett antal element som fortfarande idag finns kvar p platsen. Redan 1732 passerade en strre vg utanfr naturomrdet som idag utgrs av Dag Hammarskjlds vg och visas som rosa i dessa historiska kartor. Detta betyder att det redan d var betydelsefullt att kunna frdas denna strckning. ven det lilla torpet som idag benmns Vipngstorpet, men som tidigare bl.a. kallats Rvgrden, finns idag kvar p samma plats som r 1732. Torpet har allts haft olika verksamheter under historien och idag finns ett hunddagis p platsen. Ett annat element i Vipngen som kan ses p alla dessa 13

historiska kartor r det torp som r markerat med gult och nummer 1. Denna plats anvnds idag fr ngon form av kraftstation och skalan p byggnaderna r betydligt strre. De byggnader som markeras med gult och nummer 2 uppkom frst ngon gng runt 1859 och fanns kvar ven 1950. Innan dess kan man se p kartor frn 1732 och 1816 att denna plats var obebyggd. I kartan frn 1816 kan man se att det funnits bebyggelse i omrdet som markeras med gult och nummer 3. Dessa byggnader verkar bara ha funnits i Vipngen under en begrnsad period. I Vipngen finns idag ett ftal mindre vattendrag. Dessa har under historien

runnit fram p olika platser i omrdet och haft lite olika storlek. P kartan frn 1732 kan dock inget vatten ses, om detta stmmer r svrt att avgra. Det kan vara s att det fanns vattendrag i omrdet under den hr tiden, men att de inte markerats ut p denna karta. Markanvndningen r ngot som har frndrats i omrdet sedan 1700-talet och fram tills idag. P kartan frn 1732 kan man se att marken brukades och har anvnts som bde odlings- och betesmark. Idag r delar av omrdet tckt av skog och de tidigare ppna betesmarkerna r nu ngsmark p vg att vxa igen.

14

Historisk aktivitet

15

Nuvarande aktivitet

16

Steg 3, inventering
LK0132 Studio Bygga i natur vning 2 Grupp 6

LK0132 Studio Bygga i natur vning 2 Grupp 6 Bebyggelse

Fltprotokoll
Datum: Karaktr p landskapsomrde: Karaktr p landskapstyp: Utvrderare: Plats:

Lge p bebyggelse:____________________________________________________________ Lantbruksbyggnader Industri Bostadshus (lghus) Bostadshus (Hghus)

Annat:_____________________________ Material p byggnader Tegel Puts

Tr

Sten

Annat:____________________

Frg p byggnader Tak:__________________________

Allmn beskrivning: Skiss:

Fasad:__________________________

Markanvndning Odlat Betesmark Industri Vatten Flod Vatten lv

Skogsmark

Friluftsomrde

Bostadsomrde

Annat:_______________________ Bck Dike Sj Damm

Kommunikationer Jrnvg Strre bilvg

Mindre bilvg

Cykelvg

Gngvg

Vandringsled

Stig

Annat:_________________________ Grnser Hck

Vderfrhllande Stark vind L Topografi Platt Hgland Rumslighet ppet

Stngsel/staket Vatten

Mur Inga grnser

Trdrader

Planteringar

vrig vegetation
Skuggigt Sollge Annat:______________________

Annat:_____________________

Skala Intim Variation Enformigt Former Rakt

Liten

Mellan

Stor

Brant Bljande

Kulligt Plater

Bred dal Berg

Smal dal Annat:______________________

terkommande

Varierad

Komplex

Slutet

Skyddat

Exponerat

Fler sm rum

Ett stort rum

Kantigt

Mjukt

Hrt

Geometriskt

Kurvigt

Annat:________________________ Vegetation Lvskog Buskar

Annat:_______________________ Frger Dominerande frger:_______________________________________________________________ Dova Varierande Brokigt Frgrikt Starka kontraster Svaga kontraster Grlla frger

Barrskog Hckar

Blandskog Marktckare

Solitra trd Grsmatta

Aller

Trddungar

Planteringar

Annat:______________________

Annat:____________________

17

vning 2 Grupp 6

Textur Ttt

Skirt

Grov

Fin

Annat:________________________

Mnsklig nrvaro Konstant Ofta

Sllan

Sporadisk

Ovanlig

Tillgnglighet/Framkomlighet Inbjudande Ltt Begrnsad Vyer Lnga vyer Korta vyer

Svrtillgngligt Vida vyer Begrnsade vyer

Srskilda vrden:_______________________________________________________________ Attraktiv ut ur omrdet Oattraktivt ut ur omrdet Annat:___________________________ Perception Lugnt Stressande Tyst Inspirerande Bullrigt Fridfullt Naturljud Kallt Tryggt Varmt Otryggt Doft Lukt Trevligt Stank Attraktiv in i omrdet Oattraktivt in i omrdet

Annat:_______________________________________________________________________

18

Steg 4, karaktrisering
VIPNGEN: Entrn
Det frsta man mts av vid anslutningen till Vipngen via Vipngsvgen r en parkering mellan hunddagiset och det stora skogsomrdet, Skogsomrde 3. Detta r den naturliga anslutningen frn nordost. Rummet utgr tillsammans med Vipngsvgen en naturlig avgrnsare mellan ker 1 och ker 2. Den mnskliga nrvaron r som strst morgon och kvll, d de flesta lmnar och hmtar sina hundar hr. Platsen r vigd t bilparkering, som str naturupplevelsen i de mest nrliggande omrdena. ven hundskall och de rda byggnaderna sticker ut i landskapet. Vyerna upp mot hjden i sydvst bryts av en planterad rad granar och mot nordost blickar man ut ver byggarbetet vid SLU. Nrheten till Dag Hammarskjlds vg ger en god anslutning till Uppsala ttort och sdera omrden

19

VIPNGEN: Skogsomrde 1
Lngst sder ut i Vipngen ligger det delomrde vilket vi dpt till Skogsomrde 1. Frn norr kommer man in i en gles skog med bde barr- och lvtrd, med inslag av buskage och olika marktckare. Omrdet delas av en gng- och cykelvg som skr genom skogen, lngs med denna rinner ven en liten bck fram. P andra sidan vgen och bcken kommer man in i ett mer hgvuxet skogsomrde med bl.a. granar och bjrkar. Stora stenblock ger skogen ett srskilt vrde och storslagen knsla. De hga trden skapar en upptstrvande och mktig rumsknsla. Vderfrhllande P platsen r det i huvudsak l, mycket p grund av de hgvuxna trden. Trden genererar ven mycket skugga i skogsomrdet, men sollgen finns ocks p vissa mer ppna platser. Topografi Marken r kuperad. Denna knsla frstrks ven av mnga stora stenar och block i skogsomrdet. skapas av hga och lga trd, buskage och stenblock. Dessa olika element delar ven in skogsomrdet i flera sm rum. Vegetation Vegetationen i skogen r mycket varierad och bestr av blandskog, buskar och marktckare, som t.ex. olika grs och mossor. Markanvndning Omrdet anvnds mest som friluftsomrde, kanske fr en skogspromenad eller lek. Vatten Det vatten som finns i Skogsomrde 1 r den lilla bck som rinner fram lngs gng- och cykelvgen. Kommunikationer Genom skogsomrdet skr en gng- och cykelvg, vilken utgr kommunikationen genom omrdet. Skala Omrdets skala upplevs som stor, framfrallt p.ga. trdens hjd vilka ger en storslagen knsla. Variation Platsen har en stark variation, bde i vegetationen och vriga material som sten och vatten. ven i hjdled finns en variation, dr hg och lg vegetation blandas. Former Skogsomrdet upplevs ha mjuka former, dock ger gng- och cykelvgen som skr genom skogen en mycket rak form. Frger Inga utmrkande frger finns, mestadels en dov frgskala. Textur Texturen r blandat ttt med inslag av gles skog. Mnsklig nrvaro Mnniskor vistas troligtvis ofta i omrdet. Tillgnglighet/Framkomlighet Omrdet r bde lttillgngligt och begrnsat, beroende p var man befinner sig. Vyer Vyerna r korta och begrnsade, detta beror p hgvuxna trd och stora stenblock. Vyerna upplevs som attraktiva in i omrdet, dock ej ut ur omrdet. Perception Platsen upplevs som lugn, trygg och trevlig. I skogen hrs svaga fgelkvitter och buller frn nrliggande trafik. Skogsomrdet knns ven som en varm, inspirerande och mysig plats. 20

Grnser Rumslighet Grnser i skogsomrdet utgrs av en gng- och Omrdet har en sluten och skyddad rumsknsla, som cykelvg och en liten bck.

VIPNGEN: stliga branten

stliga branten bestr av ett ppet flt, samt lngst i ster ven en bit ker. Som grns i sder gr en gngvg och omrdet ligger ppet mot Dag Hammarsklds vg. Vderfrhllanden Platsen upplevs som blsig, troligen fr att det finns mycket f trd som skyddar frn vind. Topografi Fltet utgr ett stort rum med ett brant parti i vster, och ett platt parti i ster. Bebyggelse Vegetation och avsaknad p strre element gr att Ingen bebyggelse finns p platsen. Bostadsomrde, platsen knns enformig. industrier samt universitetetslokaler syns frn platsen. Former Markanvndning Strukturer som stigar och stngsel ger platsen en rak kern brukas fr odling. Slnten anvnds frmst som karaktr. Markens former samt avgrnsningar mot friluftsomrde. andra omrden ger samtidigt ett kurvigt inryck. Vatten Inget ytvatten finns i omrdet. Frger Frgen utgrs av dova frger med svaga kontraster. Textur Avsaknad av strre mngd trd och buskar ger ett mycket glest intryck. Mnsklig nrvaro Anvndningen av platsen bedms vara liten. Tillgnglighet Platsen anses vara lttillgnglig, dock kan den branta lutningen utgra en begrnsning. Vyer Omrdet bjuder p vida och mycket lnga siktlinjer, dock inte av ngot vrde ut ur omrdet. Vyerna in i omrdet anses vara attraktiva. Perception Nrheten till Dag Hammarskldsvgen bidrar till visst buller frn trafik och en knsla av stress och otrygghet. Lg aktivitet p platsen gr den dock relativt lugn. Platsen upplevs ven som kall och exponerad.

Kommunikationer En mindre stig gr rakt igenom omrdet. Det r Rumslighet en icke utmarkerad stig som uppkommit av slitage. Platsen knns vldigt ppen och exponerad fr bland Platsen angrnsar till gng-, cykel- och bilvgar t annat trafik och fotgngare. Det r ett av de strre flera hll. rummen i Vipngen och innehller inga mindre indelningar. Grnser Gammalt hagstngsel samt trdrader utgr en grns Vegetation rakt igenom omrdet, en strre ppning finns i Marken bestr av ngsvegetation och ker. Solitra stngslet fr genompassage. trd frekommer, liksom kortare trdrader och mindre buskar. Skala Platsens ppenhet och vyer ger ett storskaligt intryck. Variation

21

VIPNGEN: Glntan
Glntan omges av gles skog och ligger skyddat frn trafikens buller. Den bjuder p mnga olika vrden och rum, ven om det r nra till bostderna. Vderfrhllanden Mitt ute i Glntan kan det upplevas som ganska blsigt, medan det i kanterna rder l p grund av de skyddande trden. Platsen r ofta solig. Topografi Omrdet r ganska platt, men samtidigt svagt bljande. Rumslighet Platsen i sig r ppen, men ligger samtidigt skyddad mellan skogsdungarna. Hela platsen uppfattas som ett enda rum, trots vissa variationer. Vegetation Platsen bestr mestadels av grsmark och sly. Ngra trddungar finns ocks. Bebyggelse Ingen bebyggelse finns p platsen, men bostadsomrdet Lilla Sunnersta syns svagt frn platsen. Markanvndning Omrdet anvnds som friluftsomrde. Vatten Inget ytvatten finns i omrdet. Kommunikationer Ingen direkt stig verkar finnas genom omrdet, trots att det anvnds som rrelsestrk. Grnser Inga direkta grnser finns i omrdet. Skala Omrdet knns mellanstort, eftersom det r ganska ppet men inte vidstrckt. Variation Ungefr samma vegetation och element terkommer p platsen. Former Omrdets topografi bidrar till mjuka och kurviga former. Frger Inga utmrkande frger finns. Textur De trd som finns utgr en gles och grov struktur. Mnsklig nrvaro Platsen bedms vara vlanvnd. Tillgnglighet Platsen anses vara lttillgnglig. Vyer Vyerna ut ur omrdet r begrnsade, men de som finns har lnga siktlinjer. Inga speciella vrden anses finnas. Perception Platsen anses lugn och relativt tyst. Naturljud frekommer. Med de omgivande trden bedms rummet ven som mycket tryggt och fridfullt och med en varm och trevlig karaktr.

22

VIPNGEN: Skogsomrde 2
Skogsomrde 2 r ett varierat omrde med begrnsad Skala tillgnglighet. Det r l, skugga och flera olika rum Skalan r mellanstor. i rummet. Ett omrde med hassel och vacker utsikt mot den ppna marken utanfr r av srskilt vrde. Variation Omrdet upplev som varierat p grund av den Vderfrhllande blandade vegetationen och smrumsligheten. L och skugga. Former Topografi Omrdet upplevs som mjukt och kurvigt i sin helhet, Omrdet r kuperat och sluttar brant mot men med kantiga och hrda inslag (granstammar, angrnsande kermark i ster. berg i dagen etc.). Rumslighet Det r slutet och skyddat och upplevs som mnga sm rum i rummet. Vegetation Vegetationen r varierad, med ett parti hassel i sydvst och tallbarrskog p toppen, omgiven av mycket gran. Grnserna mot omgivande ppen mark domineras av asp. Markanvndning Fre detta betesmark, nu igenvxt till blandskog och anvnd som friluftsomrde. Grnser Omrdet r oregelbundet utan tydliga grnser. Frger Dova naturfrger med ganska starka kontraster mellan mrk barrskog och skira hasselsnr. Textur Omrdet upplevs oftast som mycket ttt. Mnsklig nrvaro Det r sllan mnniskor rr sig i omrdet. Tillgnglighet/framkomlighet Omrdet r svrtillgngligt. Rrligheten r mycket begrnsad, d marken r kuperad och ttt bevuxen. Vyer Vyerna r korta och begrnsade. De har olika vrde beroende p vilken del av omrdet man befinner sig i. Hasselsnren r av srskilt vrde. Perception Det r lugnt och tyst med undantag fr svagt trafiksus. Den tta vegetationen filtrerar bort mycket av omgivande brus. Omrdet upplevs som varmt vid hasselsnren, men kallt p skuggsidan vid granarna. Vissa delar knns stressande (granskogsdelen) och andra som inspirerande (hassel- och talldelen).

23

VIPNGEN: Nordliga branten

Nordliga branten r ett starkt sluttande omrde med en friskngsvegetation. Omrdet vnder sig utt mot bebyggelse och en strre bilvg. Vderfrhllande Blsigt, och ven skuggit strre delen av dagen. Topografi Omrdet r platt, men sluttar starkt mot norr. Rumslighet Nordliga branten r ett ppet och stort rum. Det upplevs som mycket exponerat, p.g.a. dess lge i omrdet, biltrafik och omgivande bebyggelse. Vegetation Vegetationen bestr mestadels av betad markvegetation. Omrdet omges av varierad blandskog. Markanvndning Fre detta betesmark, men bestr nu av vilande friskng. Grnser Ingar grnser finns inom omrdet, dock omges det av skog och staket vilka upplevs som grnser. Kommunikationer En strre bilvg passerar frbi omrdet, och ven en lite mindre grusvg finns i nrheten. Skala Skalan i omrdet upplevs som mellanstor. Variation Omrdets element r relativt terkommande, d vegetationen inte r s varierad. Former Platsen bestr av mjuka former, d rummet r ngot halvcirkelformat. Frger Dova och homogena naturfrger. Nrheten och kopplingen till byggnader och trafik gr att ven andra frger upplevs p hll. Textur Omrdets textur r mycket gles, dock omges rummet av tt skog. Mnsklig nrvaro Det r sllan mnniskor rr sig i omrdet. Tillgnglighet/framkomlighet Omrdet r svrtillgngligt, mycket p.g.a. begrnsade kommunikationer och den starka lutningen. Vyer Vyerna r lnga och vida, men landskapet som ses upplevs som oattraktivt. Perception Omrdet r bullrigt och vldigt lite naturljud kan hras. Platsen upplevs som ngot otrygg p.g.a. dess exponerade lge, och detta ger ven en stressande och ngot kall knsla.

24

VIPNGEN: ker 1 och 2

Omrdena som benmns ker I och II r stora ppna rum som strcker sig ner mot en ker i ster. Bortanfr kern passerar den stora bilvgen Dag Hammarsklds vg, vilken knns vldigt nrvarande p platsen. Mycket trafikbuller och utsikt ver ett stads- och industrilandskap skapar en exponerad och utsatt knsla. Vderfrhllande Branten r ofta vindutsatt och skuggig. Topografi Platsen r omvxlande brant och sluttande. Rumslighet Omrdet upplevs som ett stort rum, och ger en ppen och mycket exponerad knsla. Vegetation I branten saknas strre trd och buskage, utan hr hittas sly och lg ngsvegetation. Markanvndning Marken r en grsbrant som idag anvnds som friluftsomrde. Marken har troligtvis frr varit betad och odlad. Kommunikationer och annan bebyggelse skapar starka kontraster Kommunikationen i omrdet utgrs av stigar. I och mellan stadslandskapet och skog- och med omrdets lge finns mjligheter fr anslutningar ngslandskapet. till bde mindre och strre bilvgar. Textur Grnser Nordliga branten har en gles textur som beror p Inom omrdet finns ett ftal upplevda grnser som avsaknaden av strre vegetation. utgrs av stngsel och ttare vegetation. Mnsklig nrvaro Skala Inom omrdet kan det tnkas att det sllan finns Rummet upplevs som storskaligt, mycket p.g.a. dess ngon mnsklig aktivitet. ppna karaktr och det stora landskap som ppnar upp sig nedanfr branten. Vyer Omrdets lge i terrngen, dr det mter ett Variation storskaligt och ppet landskap, ger lnga och vida Platsen knns relativt enformig. Detta beror delvis p vyer. Vyerna upplevs dock som oattraktiva ut ur den lgvuxna och avskalade vegetationen. omrdet. Former Omrdets former r mjuka och kurviga, detta ges bde av marken och de omgivande skogsgrnserna. Frger Omrdets frger r dmpade, vilket frstrks av det skuggiga lget. Den upplevda nrheten till industri Perception Omrdet upplevs som en relativt stressande och kall plats. Nrheten till en strre bilvg gr ven att mycket trafikbuller hrs.

25

VIPNGEN: Skogsomrde 3
Skogsomrde 3 r ett mycket otillgngligt omrde dominerat av gran och skugga. Det erbjuder en stor hjdstigning mot en tallplat, men r i vrigt ganska monotont i sin variation. Det angrnsar till nrliggande vandringsleder. Vderfrhllande Mycket skuggigt, relativt mycket l i strre delar av omrdet. Topografi Marken r mycket kuperad med mnga branter och en plat hgst upp i form av en tallhed. Rumslighet Totalt sett r omrdet vldigt slutet, men ppnar upp sig mot hjdplatn och ner mot kanterna. Vegetation Gran r dominerande, men med inslag av blandskog och tallbarrskog. Markanvndning Marken har varit betad, men r idag friluftsomrde och igenvxt ngsmark som blivit tt skog. Grnser P platn utgr berget i dagen en sorts grns. Skala Skalan upplevs som stor p grund av korta siktlinjer och trdens storlek och tthet. Variation Omrdet r relativt monotont. Former Mycket kantiga och hrda former. Frger Granarnas mrkt grna nyans dominerar. Textur Omrdet har en mycket tt textur. Mnsklig nrvaro Det r sllan mnniskor rr sig i omrdet. Tillgnglighet/framkomlighet Ett ftal sm, sm stigar finns upptrampade, men omrdet r nd mycket otillgngligt och svrframkomligt. Vyer Korta vyer, attraktiva inom omrdet, men vldigt begrnsade och ej varierade. Perception Det r lugnt, mycket naturljud, relativt tyst, ngot inspirerande, men med en stressande knsla av oro och otrygghet.

26

VIPNGEN: Korridoren
Korridoren r lng, smal och tydligt avgrnsad med hga vggar. Den utgr en passage rakt igenom det stora omrdet i nordsydlig riktning. Passagen ansluter i sder till en mindre glnta, nra bostadsomrdet Lilla Sunnersta. Vderfrhllanden Trots omgivande trd upplevs platsen som blsig. Den lngsmala formen kan frstrka vinden. Platsen skuggas av omgivande trd. Topografi Platsen r relativt platt, men sluttar ngot t nord. Rumslighet Rummet r skyddat frn omgivningen och vl omslutet av trdomrden. Trots att man inte ser igenom hela platsen p en gng upplevs det som ett enda rum. Vegetation Ganska lite vegetation finns: marktckare i form av ngsgrs och glesa bestnd av sly. Bebyggelse Ingen bebyggelse finns p platsen. Bostadsomrdet Lilla Sunnersta syns frn platsen. Markanvndning Omrdet anvnds som en passage mellan vriga omrden. Vatten Ett mindre dike finns i ena kanten av omrdet. Kommunikationer En stig lper lngs med hela omrdet. Grnser Inga grnser delar av omrdet. Skala Den smala gngen, med ganska kort siktlinje medfr en ganska liten skala. Variation Platsen upplevs enformig. Former Den genomgende stigen och rummets smala karaktr ger platsen ett rakt uttryck. Att stigen svnger och att skogen breder ut sig mot rummet p vissa stllen ger rummet samtidigt en mjuk och kurvig karaktr. Frger Inga frger dominerar i omrdet. Textur Ingen direkt textur uppfattas. Mnsklig nrvaro Stigen bedms som vlanvnd. Tillgnglighet Platsen bedms som lttframkomlig men med begrnsad tillgnglighet i form av bra anslutningar. Vyer Siktlinjerna i och ur omrdet r korta och begrnsade, men attraktiva.

Perception Omrdet upplevs lugnt och fridfullt. Dess form och kalhet ger den en kall karaktr. Naturljud i form av fgelsng frekommer, i vrigt ganska tyst s nr som p tillflligt buller frn byggarbete. Platsen anses omslutande trygg men ven otrygg p grund av instngdheten.

27

VIPNGEN: Glesa skogen

Glesa skogen utgr en barrir mellan Lilla glntan, Stort solrum och Korridoren. Den r en lngsmal blandskogsdunge utan srskild karaktr. Vi upplever den inte som ett eget rum, utan mer som ett strre, sammangngande, trdbevuxet omrde som skiljer andra omrden t.

28

VIPNGEN: Lilla glntan

Lilla glntan r ett stort, ppet, runt rum i sderlge. Det angrnsar till bostadsomrdet Lilla Sunnersta och besks ofta av motionrer. Det soliga lget och naturprgeln strs dock av genomstrmmande vindar och trafikbuller frn Hugo Alfvns vg. Vderfrhllande Stark vind och soligt sydlge. Topografi Omrdet r platt, men anlingen sklat. Rumslighet ppet och exponerat med knslan av ett stort, runt rum. Den ppna knslan r srskilt stark vertikalt. Vegetation ngsmark med tillhrande grs och rter. Bebyggelse Lga, rda bostadshus i tr som syns tydligt frn platsen. Markanvndning och kommunikationer Friluftsomrde med promenadstigar. Grnser Platsen inramas av omgivande omrden och skogsbekldda kullar. Skala Skalan upplevs som mellanstor p grund av att grsytan r stor och vldigt ppen. Variation Grsytan r monoton, men miljerna runt platsen ger varierande intryck. Former Formerna upplevs som mjuka p grund av rummets rundhet och omgivande organiska former. Frger Dominerande frger (grn, gul, vit, brun) r dova och i naturskala, med inslag av de rda angrnsande lghusen. Textur Mycket gles, i det nrmaste obefintlig. Mnsklig nrvaro Mnniskor promenerar ofta igenom omrdet fr att promenera i naturen eller rasta hunden. Tillgnglighet och framkomlighet Det gr mycket ltt att ta sig fram till och i omrdet. Vyer Utblickarna frn omrdet r korta och begrnsade, men vida. Intilliggande bilvg r mindre attraktiv, medan vyer t andra hll r desto mer attraktiva. Srskilt vrde har liggande bjrken och angrnsande vegetation. Perception Bullrig bilvg och konstruktionsarbete i fjrran str ljudmiljn. Omrdet r rikt p fgelkvitter och andra naturljud. Miljn knns trygg och trevlig, men samtidigt lite stressande och kall p grund av bilvg och ppen exponering mot sder.

29

VIPNGEN: Utsatt yta 2

Utsatt yta 2 angrnsar till bostadsomrdet Lilla Sunnersta. Hugo Alfvns vg passerar p vstra sidan. Omrdet r relativt ppet och omges av skogsdungar p flera hll. Vderfrhllanden Det ppna lget mot sder bidrar till ett soligt men blsigt lge. Topografi Omrdet r relativt platt men sluttar ngot. Det r svagt bljande p vissa stllen, och den bulliga formen frstrks av ett stort antal mindre block samt stenar. Bebyggelse Ett vergivet djurstall i rtt tr finns i utkanten av omrdet. Huset r utsatt fr graffiti. Vyerna ut frn platsen utgrs ven av Gottsundas hghus. Markanvndning Platsen r en fre detta beteshage men anvnds nu endast som friluftsomrde. Vatten Inget ytvatten finns i omrdet. Kommunikationer Det anlagda strket Gula stigen gr genom omrdet. En mindre bilvg angrnsar i ster. Former Landskapet uppfattas som bljande. Frger Omrdets frger r fretrdelsevis dova. Trots nrhet till bebyggelse finns inga starka kontraster i omrdet. Textur F trd och buskar i klungor utgr en gles och grov struktur. Mnsklig nrvaro Den anlaggda Gula stigen som strcker sig genom omrdet bidrar till hg aktivitet och mnsklig nrvaro. Tillgnglighet Omrdet bedms som mycket lttillgngligt. Frutom Gula stigen finns en mindre bilvg, cykelvg samt busshllplatser i nrheten. Omrdet angrnsar till en parkering. Vyer Frn omrdet finns mnga och vida vyer som dock stoppas upp av bostadshus p flera hll. Vyerna in i omrdet anses mycket attraktiva och hr finns flera fina vrden s som speciella trd och naturliga sittplatser. Perception Omrdet ligger exponerat fr vgar och parkering, vilket medfr trafikljud. Platsen i vrigt r varm och relativt trevlig.

Rumslighet Platsen upplevs som ett enda stort rum. Det r ppet Grnser och ligger exponerat fr bland annat Hugo Alfvns Stngsel och sly bildar olika grnser i omrdet. vg och bostadsomrdets parkering. Grnserna bildar mindre rum. Vegetation Marken r grsbekldd och buskar och solitra trd frekommer. Skala Platsen ppenhet gr att skala knns strre n liten, trots att ytan inte r s stor.

Variation Vegetation och element frekommer i varierad form. 30

VIPNGEN: Utsatta dungen

Den Utsatta dungen ligger i utkanten av omrdet och grnsar till Hugo Alfvns vg. Det trafiknra lget gr platsen bullrig och en stor del av vyn upptas av bostadsomrdet p andra sidan vgen. Dungen bestr av gles blandskog och marken tckts till strsta delen av slnsly vilket gr den svrframkomlig. Dremot gr den intilliggande vgen det mjligt att angra platsen med bil, buss eller cykel. Vderfrhllanden Platsen upplevs ligga mestadels i skugga. Trden och de tta busksnren skyddar ven mot vind. Viss sol trnger sig in mellan trden. Topografi Relativt kullig och stenig plats. Rumslighet Halvppet, fr vgen exponerat, rum som upplevs gyttrigt. Vegetation Gles blandskog i form av trddungar med tta buskskikt i form av sly. Bebyggelse Ingen bebyggelse finns p platsen. Vyn utgrs delvis av bostadsomrdena i Gottsunda (hghus) samt Lilla Sunnersta (lghuslngor). Markanvndning Omrdet bestr av skogsmark och anvnds som friluftsomrde. Kommunikationer Inga kommunikationer finns inom platsen. Anslutning finns till mindre bilvg, cykelvg samt busshllplats. Grnser Grnserna i och runt platsen utgrs av buskage och sly. Skala Rummet knns litet, nst intill intimt. Variation Platsens struktur knns komplex men innehller terkommande element. Former P grund av sin komplexa struktur knns omrdet hrt och kantigt. Markformerna r kurviga. Frger Flera olika element utgr en brokig frgskala. De vita bjrkstammarna och slyet utgra starka konstraster mot lv- och barrtrd. Textur Sly, trd och stenar bildar tillsammans en tt struktur. Mnsklig nrvaro Den mnskliga nrvaron p platsen bedms ovanlig. Tillgnglighet P grund av allt sly blir platsen svrtillgnglig och fr begrnsad framkomlighet. Vyer Vyerna begrnsas av trddungar t flera hll. Dr det finns vyer strcker de sig dock relativt lngt och anses i de flesta fall vara attraktiva ut frn platsen. Vyerna in mot dungen anses vara mindre attraktiva. Perception Rummet upplevs bullrigt och ngot stressande bland annat av trafikljud. Vissa naturljud gr sig ven hrda, s som fgelsng. Platsen knns kall och otrygg.

31

VIPNGEN: Utsatt yta 1

Utsatt yta 1 r en mycket blsig och exponerad plats alldeles intill en bilvg. Inslag av stora slnbuskage, trddungar och berg i dagen skapar dock variation och solchanser finns hela dagen. Sluttande vy mot nordost r attraktiv. Vderfrhllande Detta omrde r utsatt fr mycket blst, men har sol hela dagen. Topografi Marken r vldigt platt, med svag sluttning t nordost. En aning bljande. Berg i dagen frekommer flckvis. Rumslighet Rummet r mycket ppet och exponerat. Det upplevs som ett enda stort rum. Vegetation Igenvxande friskng med stora inslag av sln och en del sly. Enstaka solitra trd och en dunge finns ocks. Bebyggelse Omrdet angrnsas av bde hgre (Gottsunda) och lgre (Lilla Sunnersta) bostadshus. De lga i rtt tr och de hga i gr betong. Markanvndning Fre detta betesmark som idag anvnds till friluftsomrde. Kommunikationer En mindre bilvg angrnsar till hela vstra delen av omrdet. Stigar r upptrampade hr och var. En busshllplats ligger i direkt anslutning. Grnser Gamla stngsel delar av rummet i mindre rum. Gamla slnbuskage och sly, samt trddungen utgr grnser i viss mn. Skala Skalan r stor, eftersom omrdet delvis upplevs som en del av ett stadslandskap. Variation Omrdet r rikt p variation, med vyer mot bde stad och land, bljande markformer, berg i dagen, solitra trd och stora slnpartier. Former Omrdet r bljande till sin form. Frger Frgerna r dova naturfrger, men kontrasteras av omgivande bebyggelse. Textur Omrdet r glest och grovt till karaktren. Mnsklig nrvaro Mnniskor rr sig ofta genom omrdet fr motion eller hundrastning. Tillgnglighet/framkomlighet Det gr ltt att ta sig fram till och i omrdet. Vyer Vyerna r korta och begrnsade, men vida och varierade. Utblickarna r attraktiva in i omrdet, men oattraktiva ut ur det. Perception Platsen upplevs bullrig, exponerad och ngot stressande p grund av bilvgen intill. Men naturljud och varm knsla gr att den r trevlig och ngorlunda trygg.

32

VIPNGEN: Stort solrum

Det stora solrummet r en friskng med varm knsla. Solchanser under dygnets alla timmar r en frdel, samt vind- och ljudskyddat lge. Den varierande topografin ger dynamik och vcker intresse. Negativt r att vyerna r begrnsade. Vderfrhllande Soligt lge stor del av dagen med obetydliga vindar. Topografi Platt och sluttande mot vster. Vandringleden gula stigen strcker sig genom omrdet, samt ett ftal mindre stigar. Grnser Stngsel och skogspartier ramar in omrdet i norr och sder. En tt rad planterade granar grnsar av mot ster. Skala Skalan upplevs som mellanstor p grund av stor hjdskillnad mellan toppen i vst och dalen i st. Omslutande vegetation upplevs p avstnd och framstr inte som srskilt hgrest. Omrdet r glest bevuxet och mycket ppet. Mnsklig nrvaro I och med att gula stigen gr genom omrdet och marken r lttillgnglig besks den av mnga motionrer dagligen. ven anslutningsstig till hunddagis spelar roll. Tillgnglighet/framkomlighet Det gr ltt att ta sig fram p grund av den ppna och platta karaktren. Vyer Utblickarna r korta och begrnsade i alla riktningar. Som lngst ca 200-300 meter lng vy. Vyn mot en skogbekldd holme i sder r srskilt attraktiv. ven siktlinjerna in i omrdet r attraktiva. Perception Det r lugnt och tyst i omrdet, med endast svagt trafikbuller frn Hugo Alfvns vg. Platsen knns trygg, inspirerande och trevlig att vistas i. Den har en varm knsla.

Rumslighet Omrdet r ppet, skyddat och upplevs som ett enda rum. Variation Omrdet r enformigt med undantag fr ngon Vegetation enstaka utstickande skogbekldd holme. Friskng utan inslag av trd eller buskar. Endast grs och rter. Former Omrdet r rakt och lngsmalt, men samtidigt mjukt Markanvndning till karaktren. Friluftsomrde med dagligt besk av motionrer. Har tidigare anvnts som betesmark. Frger Dova frger dominerat av gr/beige med svaga kontraster.

Kommunikationer 33

Textur

VIPNGEN: Litet solrum

Rummet bestr av en gammal hagmark, indelad med gamla staket som brjat falla snder. I vst angrnsar en planterad rad med granar, som utgr en stark grns och blockerar vyn. Hunddagiset och Vipngsvgen ligger granne, vilket skapar nrhet till kommunikationer, men ven frekventa strningar i form av hundskall och motorljud. Bra l- och sollge. Bebyggelse Ett angrnsande hunddagis stter sin prgel p omrdet. Byggnaderna r i tr med tegeltak och rd fasad. Markanvndning Fre detta betesmark, nu anvnd som friluftsomrde. Former Rummet upplevs som rakt och kantigt, mjukt mot ytterkanterna och lite geometriskt i mitten (p grund av staketformationerna). Frger Frgerna r dova och naturliga med svaga kontraster. Hunddagisets rda fasad utgr ett udda inslag. Textur Omrdet r glest och ppet, med en grov textur. Mnsklig nrvaro Omrdet besks ofta av motionrer och hundar som ska rastas. Bilar ansluter till hunddagiset. Tillgnglighet/framkomlighet Tillgngligheten r begrnsad och omrdet svrframkomligt. Vyer Utblickarna r lnga mot nordost, men inte srskilt attraktiva. I vriga riktningar r de korta och begrnsade. Vyerna in i omrdet r relativt oattraktiva, frmst p grund av de gamla staketen som skrpar ner i landskapet. Perception Platsen r ofta utsatt fr ljudstrningar; bilar, hundar, brus frn Dag Hammarskjlds vg. Naturljud frekommer, men platsen upplevs nd som relativt stressande p grund av den mnskliga nrvaron.

Vderfrhllande Kommunikationer Ligt och stora solchanser i synnerhet frmiddag och Stigar strcker sig genom omrdet och grusvgen eftermiddag. Vipngsvgen ligger i direkt anslutning. Topografi Marken r svag sluttande mot ster och i vrigt platt. Rumslighet Det r ppet och skyddat och upplevs som ett enda rum. Vegetation Hagmarken varken betas eller hller djur, och klassas som trdbrande ngsmark under igenvxning. Strre partier yviga rosenbuskar finns i norr. Grnser Ett system av gamla staket gr kors och tvrs genom omrdet. En trdrad med granar avgrnsar mot vst och sly utgr i viss mn barrirer inom omrdet. Omgivande skogsvegetation utgr vggar mot norr och sder. Skala Skalan upplevs som mellanstor, d rummet r ppet, men samtidigt som liten p grund av de gamla staketen och slyvegetationen. Variation Variationen r stor, p grund av inslagen av staket, byggnader, planterade granar och yviga rosenbuskar.

34

VIPNGEN: Kulliga skogsdungar

Den nordostliga delen av de kulliga skogsdungarna r nra kopplad till vipngens hunddagis. Detta, och det faktum att de just r vldigt kuperade gr att de formar en barrir mellan flera olika omrden i norra Vipngen. De hlls samman av otillgnglig blandskog och har inte ngon egen konkret rumsknsla. Istllet har de upplevelsevrde som vacker fond till Kulliga gngen och Aspglntan, dr de fyller en viktig funktion.

35

VIPNGEN: Smala kulliga gngen

Kulliga gngen har knslan av ett smultronstlle, en oas. Rummets oregelbundna form, den varierande vegetationen, inslagen av berg/kullar och smskaligheten vcker nyfikenhet och inbjuder till en fridfull vistelse. Utblickar mot byggnaderna vid Ultuna/SLU och brus frn biltrafik str. Vderfrhllande L med stor variation av sol/skugga. Topografi Ett lngsmalt frgrenande rum med mnga sm kullar och stora berghllar i dagen. Brant sluttande mot ster. Rumslighet Rummet r ganska ttt inneslutet av omgivande skogsholmar och upplevs som ett enda rum. Vegetation Enstaka solitra trd blandat med trddungar, buskage och grs- eller ngsytor. Markanvndning Friluftsomrde med daglig nrvaro av motionrer, frmst lngs gula stigen. Kommunikationer Ett flertal stigar finns upptrampade i omrdet. Nrheten till Vipngsvgen ger bra anslutning mot Dag Hammarskjlds vg. Textur Platsen har en skir karaktr med mycket luft mellan dungar, kullar, berghllar, skog och buskar. Mnsklig nrvaro Grnser Omrdet angrnsar till gula stigen, men verkar inte Omrdet avgrnsas av skogsomrden, sly, buskar och vara srskilt frekvent beskt. kullar. Tillgnglighet/framkomlighet Skala Omrdet r lttillgngligt frn sder, mindre Skalan upplevs som liten p grund av sm trd och anslutningsbart frn ster och vster och ej buskage samt de mnga sm kullarna. tillgngligt frn norr. Det r dock inbjudande nr man vl upptcker det. Variation Omrdet r varierat med riklig omgivande vegetation, Vyer kullar, berghllar i dagen och soliga flckar hela Utblickarna r bde lnga (mot Ultuna) och korta. P dygnet. de flesta hll r de mycket begrnsade. Utblicken mot Ultuna str platsens karaktr. Vyerna in i omrdet r Former attraktiva och inbjudande. Formerna r mjuka och organiska. Stenar och berg i dagen bekldda med mossa. Perception Omrdet r lugnt, fridfullt och trevligt att vistas i. Frger Naturljud r framtrdande och man knner sig trygg Frger i naturskala utan igonfallande inslag. Dova och inspirerad. Bruset frn Dag Hammarskjlds vg och harmoniska. och utblicken mot Ultuna str karaktren.

Vatten Ett dike skr diagonalt genom nordstra delen av omrdet.

36

VIPNGEN: Aspglntan
Aspglntan utgr en ppen passage lngs gula stigen. Frn norr ppnar omrdet upp sig med stor kontrastverkan, frn ster utgr det en plat att landa p. Frn sder r det vgen mot granskogen. Platsen r ett spnnande vgskl med stor variation och goda solchanser frn sder. Vderfrhllande Blsigt med mest sol mitt p dagen. Topografi Smkulligt och platt i stort. Rumslighet ppet med sm rum i rummet. Vegetation Enstaka trddungar samsas med strre slnsnr, sly av rosor och strre omgivande skogsholmar med barr- och lvtrd. Markanvndning Marken har tidigare varit betesmark, men r nu trdbekldd friskng och friluftsomrde. Vatten Ett dike delar in omrdet i mindre rum. Kommunikationer Gula stigen skr tvrs igenom omrdet och ett ftal mindre stigar r upptrampade. Grnser Staket skrmar av mot norr och vst. Kullar och sly begrnsar framkomligheten p flera stllen. Ett dike utgr tydlig grns mot en aspholme. Skala Upplevelsen r att skalan r mellanstor p grund av de relativt lnga siktlinjerna inom rummet och att variationen i vegetation och topografi r ganska stor. Variation Varierad ngsmark med stenar, dungar, buskar och vyer av olika art. Former Omrdets former r mjuka och kurviga, p grund av de oregelbundna grnserna och smkulligheten. Frger Dova naturfrger med en ljus knsla. Relativt starka kontraster mellan granplanteringens mrka toner och aspkoloniernas ljusa. Textur Platsen har en gles och skir karaktr, med relativt lnga avstnd mellan olika vegetationstyper. Mnsklig nrvaro Omrdet betrds ofta av motionrer lngs gula stigen. Tillgnglighet/framkomlighet Det gr ltt att ta sig fram lngs gula stigen, men omrdets i vrigt snriga karaktr begrnsar framkomligheten. Vyer Siktlinjerna r bde lnga, korta, attraktiva och oattraktiva (Ultuna). Totalt sett r de dock begrnsade. Perception Platsen r lugn med dominerande naturljud. Svagt sus frn nrliggande bilvgar hrs, men str inte nmnvrt. I stort knns platsen fridfull och trygg, med undantag fr granplanteringen i norr, som utgr en massiv fond och kan upplevas som smtt obehaglig.

37

VIPNGEN: Skogsomrde 4
Skogsomrde 4 r den nordligaste delen av Vipngen. Omrdet bestr delvis av en tt granplantering och runt om denna r skogsmarken kuperad med blandskog med mycket asp och tall. Omrdet upplevs som mycket inneslutande, men med en mktig rumslighet i hjdled. Vderfrhllande Platsen r mycket skuggig p.g.a. den tta och hgvuxna vegetationen. Detta ger ven l. Topografi Omrdet r relativt platt, men samtidigt kulligt. Rumslighet Rummet r mycket inneslutande och skyddat. Topografi och vegetation skapar ven mnga sm rum. Markanvndning Marken har troligtvis tidigare varit betesmark men bestr idag delvis av en granplantering, medan vrig mark anvnds som friluftsomrde. Kommunikationer I omrdet finns mindre stigar och den utmarkerade Gula stigen strcker sig ven genom skogen. Grnser Gula stigen utgr en grns mellan granskogen och skogsmarken. I vrigt finns hinder som utgrs av topografin (kullar och stenblock) och tt vegetation. Skala Rummet upplevs som intimt p vissa platser, framfrallt i den tta granplanteringen. Samtidigt r skogsomrdet storskaligt p.g.a. mngden trd och dess hjd. Skogsmarken har mjuka och kurviga former. Frger Frgskalan i skogsomrdet r dov med mycket grna inslag i och runt granplanteringen. Textur Platsen har en tt textur p.g.a. den kompakta vegetationen. Mnsklig nrvaro Tack vare att den Gula stigen slingrar sig genom skogsomrdet kan det tnkas att det ofta r mnsklig aktivitet p platsen. Tillgnglighet/Framkomlighet Tt vegetation och ett kuperat landskap med mycket sten gr omrdet svrframkomligt. Vyer Utblickarna p platsen r korta och begrnsade, dock upplevs vyerna som attraktiva in i omrdet. Vegetationens tthet och den kuperade marken hindrar utblickar ut ur omrdet. Perception Skogsomrdet upplevs som lugnt, inspirerande och omslutande, men de begrnsade utblickarna ger en otrygg och lite vilsen knsla. Fgelkvitter hrs och ven svaga trafikbuller frn nrliggande bilvgar. Platsen upplevs inte speciellt fridfull, utan snarare stressande.

Vegetation Vxtligheten bestr av en tt granplantering. Utanfr Variation denna r vegetationen varierad med mycket inslag av Omrdet har mnga terkommande element, d asp, ung tall och marktckare i form av mossa. vegetationen mest bestr av gran, tall och asp.

Former 38

Steg 5, bedmning
Bedmning steg 1 de olika delomrdenas positiva och negativa egenskaper
Utifrn de objektiva beskrivningar som tagits fram fr de olika delomrdena i Vipngen, formulerades positiva och negativa aspekter fr alla omrden. Efter att ha ftt denna tydliga bild av de olika platsernas frutsttningar anvndes det ursprungliga programmet och ett antal kriterier formulerades. Detta fr att i ett frsta steg kunna sortera bort de omrden som anses vara olmpliga fr byggnation av ett Naturum. I steg 2 i bedmningen formulerades fyra kriterier. Nr steget arbetades igenom kunde 13 delomrden uteslutas fr att de inte uppfyllde de fyra frsta viktiga kriterierna. I nsta steg formulerades ytterligare kriterier fr att kunna utesluta fler delomrden. ven hr anvndes programmet som utgngspunkt. I detta steg 3 i bedmningen av delomrden kunde fem omrden uteslutas d de ansgs olmpliga i frhllande till de kriterier som utformats. Entrn + Ej knsligt omrde + Nra andra vrden, bra fr parkering + Nra kommunikationer + Inga egna vrden som ska tas till vara p Skogsomrde 1 + Natura 2000-omrde + Nra kommunikationer (lttillgngligt) + Vrde: stora stenblock, bck, spnnande rumslighet, varierad vegetation + Naturumet kan gmmas + Lek- och aktivitetsvnligt - Skog mste rjas - Avlgset - Kuperad mark (svrexploaterat) - Nra bebyggelse och bilvg stliga branten - Blsigt - Skuggigt stor del av dagen - Bullrigt - Brant - Stor del r kermark - Avskuret frn vriga omrden (svrt att leda ut beskare) - Svrtillgngligt - Oattraktiva vyer - Svrexploaterat Glntan + Varierad vegetation och topografi + Fin vy mot norr + Lugnt och tyst + Gngavstnd till parkering (om parkering 39 frlggs till Utsatt yta) + Nra till Korridoren (fungerar som port till naturen) + Soligt + Ok att exploatera tack vare nrhet till bilvg, begrnsat Natura 2000-skydd och hyfsat platt topografi - Smkuperad topografi - Nordliga delen r Natura2000-omrde - Begrnsade vyer - Blsigt - Nra bostadsomrden Skogsomrde 2 + Varierat (olika typer av skog) + Fornminne (att se) + Natura 2000-omrde + Skogen r ljuddmpande - Knsligt omrde (svrt att exploatera) - Skuggigt ker 1 & 2 +Varierade, fina vrden i nrheten tilltillgngliga frn platsen + Mjlighet till undangmd parkering - Ej Natura 2000-omrde - Mycket exponerat - Belget i utkanten, avskilt frn resterande natur - Ej knsligt fr exploatering *Bst till parkering, ej Naturum Skogsomrde 3 + L - Mycket skuggigt - Mycket kuperat, brant stigning svrtillgn gligt samt krver stort ingrepp - Mycket dd ved som behver bevaras fr Cinnoberbaggens utveckling *Ej naturrum hr, men grna i nrheten Korridoren + Nrhet finns till flera olika naturtyper, bl.a. vrdefull skog (skogsomrde 1). + Omrdet r relativt platt, vilket underlttar vid bebyggelse. + Inga fornminnen finns p platsen. + Rummet r ppet och vegetationen bestr till strsta delen av sly. Detta gr att vrdefull vegetation inte behver ta skada vid exploatering. + En befintlig stig finns i omrdet, vilken kan utnyttjas. + Rummet har en lngsmal, mktig och intressant rumslighet, denna ska bevaras. + Omrdet kan bertta en historia om tidigare anvndning som eventuell fgata. + Omrdets nrhet till redan exploaterade omrden kan anvndas fr anslutning och parkeringsplats. + Omrdets anses vara relativt oknsligt fr ingrepp. - Rummets lngsmala rumslighet kan vara en begrnsning vid exploatering, d omgivande vegetation ltt kan frstras. - Omrdet r mestadels skuggigt och ven blsigt. Vindfrutsttningarna kan dock frbttras med byggnation. - Rummet r en del av ett Natura2000-omrde, dock inte vid eventuell plats fr bilparkering.

Glesa skogen + Vacker och varierad topografi + Nrhet till fina vrden + Natura 2000-omrde - Natura 2000-omrde (skyddat) - Inget eget rum (barrir) - Otillgngligt - Skuggigt Lilla glntan + Soligt + Tydligt och omslutande rum + Nra bilvg och kollektivtrafik + Plan yta + Inga fornminnen + Natura 2000-omrde - Omgivet av hjder (svrtillgngligt) - Hela omrdet skulle upptas av byggnad - Oattraktiva vyer - Natura 2000-omrde (skyddat) - Begrnsade vyer - Lite litet omrde en stor del av rummet kommer att tas upp, f vrden kvar Utsatt yta 2 + Nrhet till bilvg (lttillgngligt) + Naturumet kan skrma av mot bilvg +Passage och port till flera olika naturomrden + Plan yta (lttexploaterat) + ppenhet och lge ger mycket sol + Ej Natura2000-omrde + Flera fina vrden (stor sten och ett speciellt trd) + Fornminnen (att se) - Stark vind - Fornminnen - Bullrigt (frn trafik och bostadsomrde) - Nrhet till aspskog (kan begrnsa exploatering) Utsatta dungen + Nra kommunikationer (lttillgngligt) + Ej Natura2000-omrde + Bullerskydd mot vg - Bullrigt (frn bilvg och bostadsomrde) - Kulligt och stenigt (svrexploaterat) - Fornminne 40

Utsatt yta 1 + ppet och platt lttexploaterat + Nrhet till bilvg ger god anslutning (mjlighet till parkering) + Soligt + Fin vy mot nordost + Mjlighet att flytta in ny natur (kan behvas nrmast vgen) + Ej Natura2000-omrde + Gula stigen gr genom omrdet + Fritt frn fornminnen + Tunnelformat buskage (vrde) - Blsigt - Exponerat - Flera trista vyer - Nra stadsbebyggelse Stort solrum + Ett stort och ppet rum som r placerat centralt i Vipngsomrdet, vilket kan gra att Naturumet fungerar bra som lnk till omgivande naturvrden. + Omrdet har ett soligt lge och r inte speciellt utsatt fr vind. + Inga fornminnen finns i omrdet, vilket underlttar vid exploatering. + Ytan r relativt platt och inget stort ingrepp behver dr med utfras fr att anpassa topografin. + Omrdet r i huvudsak inte knsligt fr ingrepp. + Gula stigen strcker sig genom omrdet, vilken kan utnyttjas. + Det Stora solrummet r skyddat mot buller, tack vara hgvuxen och tt vegetation runt om. + Smidiga anslutningar till omgivande kommunikationer finns, bde till kollektivtrafik, Gottsunda och till Dag Hammarskjlds vg. + Lng vy som strcker sig upp mot naturen. - Begrnsade vyer ut ur omrdet, dock finns en lng vy mot bebyggelse och trafik. - Eftersom omrdet r placerat centralt i Vipngen, kan en lng vgdragning krvas. - Rummet r en del av ett Natura2000-omrde.

Litet solrum + Lttillgngligt + Plant - sm ingrepp vid exploatering + L + Ej fornminnesskydd att ta hnsyn till + Inte s knsligt + Nra gngvg och fina omrden + Centralt + Natura 2000-omrde + Lngt frn bostadsomrdet - fokus p Naturum och naturen + Inga egna vrden som ska tas till vara p + Lttorienterat - Natura 2000-omrde (skyddat) - Begrnsad vy Kulliga skogsdungar + Natura 2000-omrde + Goda lekmjligheter + Fina naturvrden nra + God anslutning till bilvg frn bda hll + Fornminne (att se) - Natura 2000-omrde (skyddat) - Ttt med stora nivskillnader - svrtillgngligt - Uppfattas som tillhrande hunddagiset - Kuperat stora ingrepp krvs - Fornminnen - Avskrmat Smala kulliga gngen + Natura 2000-omrde +Bra anslutning till omrdet, ltt att anlgga parkering i nrheten + Fina naturvrden (som inte behver pverkas) + Fina vyer in i omrdet + Lugnt + Nra gula stigen - Sluttande mark och bergshllar stora ingrepp behvs vid exploatering - Visst trafiksus hrs - Uppfrsbacke svrt att handkappanpassa, trg start - Natura 2000-omrde (skyddat) *Ev. placering i grnsen till ker

Aspglntan + Natura 2000-omrde + Tyst vgbuller hrs ej + Skyddat lge, soligt + Nra till fina vrden + Platt + Gula stigen genom omrdet - Natura 2000-omrde (skyddat) - Knsligt omrde - rekreationsomrde fr aspar Skogsomrde 4 + Natura 2000-omrde + Fornminne (att se) + Trevligt och varierat +Lttframkomligt gula stigen gr igenom - Natura 2000-omrde (skyddat) - Fornminnesskydd (p kullen) - Mycket av omrdet mste rjas vid exploatering - Svrt att f till parkering utan att ta bort ytterligare en stor del av omrdet - Svrtillgngligt svrt att f till kommunikationer - Mycket aspar skyddsvrda Nordliga branten - Stark marklutning stort ingrepp vid exploatering - Utsatt lge, avskilt frn resterande natur - Oattraktiva vyer - stadslandskap - Svrframkomligt - Lngt till fina vrden

Bedmning steg 2 val av delomrden

I detta steg formulerades fyra kriterier fr att sortera bort de omrden som anses olmpliga fr byggnation av Naturum. Skogsomrde 3 Omrdet uteslts p.g.a. att det inte uppfyllde kriterium 4 d mycket vegetation skulle behva avverkas vid exploatering och detta innebr ett stort ingrepp i naturen. Omrdet uppfyllde heller inte kriterium 1, d stora delar av skogomrde 1 r mycket brant. Skogsomrde 4 - Uteslts d omrdet inte uppfyllde kriterium 4 d mycket vegetation skulle behva avverkas vid exploatering och detta innebr ett stort ingrepp i naturen. Omrdet uppfyllde heller inte kriterium 1, d stora delar av skogomrde 1 r mycket brant. Smala kulliga gngen Delomrdet uteslts eftersom det inte uppfyllde kriterium 1, d stora delar av omrdet r mycket kuperat och drmed relativt brant. Mycket vegetation kan ven behva avverkas vid exploatering, enligt kriterium 4. Aspglntan Vid exploatering inom detta omrde skulle mycket vegetation behva avverkas, och omrdet utesluts drmed p.g.a. kriterium 4. Omrdet r ven belget mycket centralt i Vipngen och uteslts drfr p.g.a. att det inte uppfyllde kriterium 2. Kulliga skogsdungar Uteslts d omrdet inte uppfyllde kriterium 1, d delar av omrdet r kuperat och drmed har starka lutningar. ven kriterium 4 uppfylldes inte, eftersom mycket vegetation skulle behva avverkas vid byggnation i omrdet. Lnga vgdragningar skulle behvas vid exploatering i omrdet, p.g.a. relativt lngt avstnd till befintlig infrastruktur, och kriterium 2 uppfylldes drmed inte. Stort solrum Eftersom delomrde r belget centralt i Vipngen innebr detta stora anlggningsskador, d lnga vgar skulle behva dras till platsen och vegetation behva avverkas. Omrdet uppfyller drmed inte kriterium 2 och 4. ker 1 Detta omrde uteslts p.g.a. att kriterium 3 inte kunde uppfyllas, d naturmiljn runt inte upplevs som tillrckligt varierad. ker 2 Omrdets uteslts p.g.a. att kriterium 3 inte kunde uppfyllas, d naturmiljn runt inte upplevs som tillrckligt varierad. Glesa skogen Omrdet r delvis kuperat och innehller drmed delar med starka lutningar och kriterium 1 uppns drfr inte. Inte heller kriterium 4 uppfylls eftersom mycket vegetation skulle behva avverkas vid exploatering. Norra branten Detta delomrde uppfyllde inte kriterium 1 eftersom strre delen av omrdet r mycket brant, och uteslts drfr. stliga branten Omrdet uteslts p.g.a. att omrdet r mycket brant och uppfyller drfr inte kriterium 1.

Kriterier

1. Omrdet fr ej vara fr brant (helst inte verstiga en lutning p 5 %). 2. Mjlig anslutning till befintlig infrastruktur. Maxavstnd frn befintlig vg till anlagd parkering 50m. 3. Varierad naturmilj i direkt anslutning till Naturumets byggnad. 4. S lite vegetation som mjligt ska avverkas vid exploatering.

Uteslutna delomrden

Skogsomrde 1 Uteslts p.g.a. att omrdet inte uppfyllde kriterium 4 d mycket vegetation skulle behva avverkas vid exploatering och detta innebr ett stort ingrepp i naturen. Omrdet uppfyllde heller inte kriterium 1, d stora delar av Skogsomrde 1 r mycket brant. Skogsomrde 2 Uteslts d omrdet inte uppfyllde kriterium 4 d mycket vegetation skulle behva avverkas vid exploatering och detta innebr ett stort ingrepp i naturen. Omrdet uppfyllde heller inte kriterium 1, d stora delar av skogomrde 1 r mycket brant. Omrdet uppfyller heller inte kriterium 2, d avstndet till befintlig infrastruktur r relativt lngt.

41

Aktuella delomrden efter bedmning steg 2

Entrn Litet solrum Glntan Korridoren

-JUFU TPMSVN &OUSF

Lilla glntan Utsatt yta 1 Utsatt yta 2

6UTBUU
ZUB ,

(MOUBO

-JMMB
HMOUBO

6UTBUU
ZUB


Utsatt dunge

6UTBUU
EVOHF

N
Skala 1:10 000/A5

42

Bedmning steg 3 val av delomrden

I detta steg formulerades ytterligare sex kriterier fr att kunna sortera bort fler delomrden, som upplevs som olmpliga fr exploatering. Inte heller kriterium 4 uppfylldes, d starten p en naturstig skulle bli ngot motig p.g.a. lutningen.

Glntan Detta omrde uteslts eftersom en relativt lng vg skulle behva dras Kriterier fram till bde parkering och Naturumet. 1. Avstnd till Naturumets byggnad frn Drmed uppfylldes inte kriterium 1. parkering ska vara max 200 m. (Ej fr Omrdet innehller ven en del asp som lng vgdragning inom naturomrdet behver skyddas p.g.a. hotade arter och Vipngen.) drfr uppfylldes inte heller kriterium 5. 2. Plats ska finnas fr 300 kvm Kriterium 3 uppfylldes inte, d nrheten till parkeringsyta. 3. Omrdet br vara s fritt som mjligt frn bostadsomrde anses ngot strande. Platsen anses ven ha ett vackert egenvrde som br strande element (t.ex. trafikbuller, hun bevaras enligt kriterium 6. dar frn nrliggande hunddagis och byg gnader). 4. Placeringen ska inte innebra en fr motig Korridoren Detta delomrde uteslts och svrframkomlig start fr en naturstig. eftersom det inte uppfyllde kriterium 5, d 5. Knsliga och hotade miljer och arter ska den smala ytan omges av mycket asp som br skyddas. Exploatering hr skulle drfr skyddas (t.ex. omrden med asp). innebra ett riskfyllt ingrepp. Omrdet 6. Omrden som anses ha ett hgt egen har ett starkt egenvrde som br bevaras vrde som br bevaras, ska inte exploatd rumsligheten anses mycket speciell. eras. Drfr uppfylldes inte kriterium 6. En lng vgdragning skulle ven krvas till platsen, Uteslutna delomrden vilket kan komma att frstra natur, och Entrn Omrdet uteslts p.g.a. att drmed uppfylldes inte heller kriterium 1. kriterium 3 inte uppfylldes. Vi anser att den direkta nrheten till de befintliga byggnaderna Utsatt dunge - Detta delomrde uteslts som idag anvnd till hunddagis, skulle stra eftersom kriterium 6 inte kunde uppfyllas. verksamheten av ett Naturum. Omrdet anses nmligen ha ett starkt egenvrde, d det utgr ett mycket bra skydd Litet solrum Detta delomrde uteslts mot trafikbuller frn den passerande bilvgen. eftersom kriterium 3 inte uppfylldes, d nrheten till det befintliga hunddagiset kan komma att stra verksamheten av ett Naturum.

43

Aktuella delomrden efter bedmning steg 3

Utsatt yta 1 Utsatt yta 2 Utsatt dunge

6UTBUU
ZUB

6UTBUU
ZUB


6UTBUU
EVOHF

N
Skala 1:10 000/A5

44

Bedmning steg 4 val av delomrde fr Naturumsanlggning

I detta steg diskuterades de tre sista delomrdena Utsatt 1, Utsatt yta 2 och Lilla glntan, fr att komma fram till vilket av dem som skulle vara mest lmpligt fr exploatering. I denna diskussion anvndes programmet och de kriterier som tidigare formulerats. Alla delomrden har en god anslutning till olika kommunikationer, bde bilvg och kollektivtrafik. Dock anses Utsatt yta 1 och Utsatt yta 2 ha ngot bttre frbindelser, d de r belgna nrmre dessa kommunikationer, och en lika lng vgdragning genom naturomrdet behvs inte. Delomrdet Lilla glntan anses vara ngot svrtillgnglig d den omges av kuperad mark och vegetation p fler sidor. Fr att beskare ska kunna ta sig vidare ut i naturen frn denna plats skulle drfr en del vegetation behva rjas, vilket r ett relativt stort ingrepp. Lilla glntan visar heller inte upp den koppling till det ursprungliga beteslandskapet som vi anser vara representativt fr naturmiljn i Vipngen. Dessa argument innebar att delomrdet Lilla glntan uteslts fr exploatering. Bde Utsatt yta 1 och Utsatt yta 2 har allts goda frbindelser till omgivande infrastruktur och har ven goda mjligheter fr parkeringsyta. Utsatt yta 2 innehller flera fornminnen som br bevaras och ngon typ av anlggning p dessa ytor r drfr inte aktuellt. Detta delomrde anses ven innehlla fler vrden, i form av en stor sten och flera vackra trddungar, som br bevaras. Utsatt yta 1 anses ha ett lgre eget vrde och skulle lyftas och aktiveras av en Naturumsanlggning. Vyer anses ocks vara mer attraktiva frn detta omrde. Utsatt yta 1 r ven belget mer centralt i naturomrdet Vipngen n Utsatt yta 2 och har drfr en nrhet till fler naturtyper och vrden. Utifrn dessa argument valdes Utsatt yta 1 fr anlggning av Naturumsanlggning.

6UTBUU
ZUB

Valt delomrde fr Naturumsanlggning: Utsatt yta 1

N
Skala 1:10 000/A5

45

Steg 6, frslag
Frslag till val av plats fr Naturum och dess parkering Inom det valda omrdet finns flera mjligheter till placering av byggnad och parkering. Fr att parkeringen inte ska ta upp fr stor del av omrdet och ondig vgdragning ska behva ske har vi valt att placera den nra den befintliga vgen. Den valda platsen r naturligt plan och trddungarna i norr gr den mindre synlig frn Naturumet. ven Naturumet placeras med nra anslutning till den befintliga vgen, fr att gra byggnaden s tillgnglig som mjligt och undvika stora frndringar i landskapet. Samtidigt ska trafikbuller och andra strande ljud undvikas, till exempel genom nyplantering av vegetation intill vgen. Fr att inte stra landskapsbilden placeras Naturumet i utkanten av rummet, med tt vegetation i ryggen och fina vyer ut ver landskapet. Mjlighet till uteplats i sderlge finns. De anslutande naturstigarna gr det enkelt att ta sig till och mellan mnga olika vrden i Vipngen. Frslag till stigdragning Frslaget innehller flera olika stigdragningar. Den vita stigen svarar mot bestllarens program med en promenad p 1,2 kilometer och ca 10 minuter. Slingan r belgen p relativt plan mark och visar mnga fina naturvrden. Den vita stigen kompeltteras med den rosa stigen, som utgr frn den vita stigen men visar upp ytterligare ngra vrden. Den bla stigen r extra vl anpassad fr personer med rrelsehinder. Den bl stigen r delad i en nordlig och en sydlig strckning.Bda r ungefr 0,7 kilometer lnga. Den nordliga slingan r en vacker promenad med brjan genom ett litet skogsomrde, vidare upp mot ett ppet landskap och sedan tillbaka till Naturumet. Den sydliga strckningen r en aning flackare och passerar fornminnen av bebyggelse. Utmed den bl stigen kommer vilobnkar att placeras. Den bl stigen ger tervndare med funktionshinder valmjligheten att inte vandra samma strcka vid varje besk. Den vita stigen r en konnektionsstig som angr den bl, rosa och gula stigen. Detta fr att beskare som r obekanta med platsen ska kunna vlja att g egna vgar mellan olika stigar utan att knna sig vilsna. Den rosa stigen erbjuder extra utflyktsml och gr att bygga p den vita stigen. Tillsammans med den vita stigen erbjuds 46
Skala 1:3000/A3

en strcka p ungefr 1,8 kilometer. Den erbjuder en varierad naturupplevelse och passerar genom bde barr- och lvskog, ppna beteslandskap och fornminnen. Stigen passar beskare som vill vistas ngor lngre ute eller besker omrdet ofta och vill ha ett alternativ till den vita stigen. Terrngen r kuperad och stigen korsar ett befintligt motionsspr vilket underlttar fr nrboende att se mer av Vipngen. Alla stigar frses med informationsskyltar om Vipngens djur och natur. De kombineras med frgade orienteringsmrken p stolpar. Husets utfrande Naturumet bestr av en rektangulr enplansbyggnad med mjlig angring frn fyra hll. Huvudentrn ligger p husets kortsida, riktad mot parkeringen och sammanlnkad med denna genom en gngvg. Serviceentrn angras via vndplanen, och dessutom finns entrer ut mot uteplatsen samt start- och mlpunkt fr de olika stigarna. Byggnaden r inneslutande fr att fokusera p kunskapen inne i byggnaden och genom den skapa nyfikenhet och lngtan ut till naturen. Naturen ska i huvudsak upplevas p plats och inte inifrn byggnaden. Naturumet ska heller inte ta fokus d det inte r ppet. Uteplatsen r placerad i sderlge, direkt ansluten till Naturumet, med platser fr undervisning svl som vila eller fika. En del av uterummet har ett enklare tak som gr det anvndbart ven vid t.ex. regn d Naturumet inte r ppet.

N
Skala 1:3000/A3

47

Sktselplan
Lnsstyrelsen i Uppsala ln har arbetat fram en bevarandetgrd fr omrden som r skyddade i Vipngen. Vi har utgtt frn den eftersom den behandlar skydd fr cinnoberbaggen och grn skldmossa som r rdlistade arter i omrdet. Syftet r att arbeta fram en gynnsam bevarandestatus fr vstlig taiga och trdbekldd betesmark av fennoskandisk typ, samt bevara upplevelsemssiga vrden fr beskare. Upplevelsemssiga vrden r till exempel siktlinjer, srskilt dekorativa stenar och platser som passar fr undervisning eller fikastunder. I skogsomrden skyddas asparna fr att generera en god tillvxt av gynnsamma boendemiljer fr cinnoberbaggen. Fr att detta ska vara mjligt ska granbevxta omrden ses ver och eventuellt gallras fr att minska konkurrensen fr asparna. Dd ved har ett hgt vrde fr rdlistade arter och br lmnas fria fr tillvxt av vrdefulla livsmiljer. Fr att undvika ondigt slitage av sdana omrden kan de eventuellt behva inhgnas. Vid behov ringbarkas eller brnns delar av aspbestndet fr att skerstlla att dd ved finns. ppna omrden som tidigare betats behver hllas efter fr att behlla sin karaktr. Det grs genom kontinuerlig, terhllande rjning och gallring. Idag anvnds omrdet fr undervisning, exkursioner och utflyktsml av studenter och daghem. Det r drfr intressant att stta upp informationstavlor med bilder och text som beskriver lanskapet och de srskilda skyddsvrden som finns. Srskilt utsatta fornminnen ska skyddas genom att uppmrksammas med informationsskyltar.

48

Kllor
Kartor Berggrund Sveriges geologiska institut, http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html, berggrund, Vipngen [2011-03-28] Jordarter Sveriges geologiska institut, http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html, jordarter, Vipngen [2011-03-28] Yt- och grundvatten Sveriges geologiska institut, http://maps2.sgu.se/kartgenerator/sv/maporder.html, yt- och grundvatten, Vipngen [2011-03-28] Skyddsomrden Uppsala kommun, http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/int/MapXtreme.htx;start=PrintFrameset?cmd=start&theme=OP_HUVUDDRAG, vattenskyddsomrden, [2011-03-28] Uppsala kommun, http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/int/MapXtreme.htx;start=PrintFrameset?cmd=start&theme=OP_HUVUDDRAG, naturomrde, [2011-03-28] Lnsstyrelsen Uppsala, http://www.lansstyrelsen.se/UPPSALA/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura-2000/lanets-natura-2000-omraden/uppsala/backlosa/backlosa-delomraden.pdf, [2011-03-28] Nuvarande aktivitet Uppsala Kommun, http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/int/MapXtreme.htx;start=PrintFrameset?cmd=start&theme=OP_HUVUDDRAG, cykelkarta, [2011-03-28] Uppsala Kommun, http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/int/MapXtreme.htx;start=PrintFrameset?cmd=start&theme=OP_HUVUDDRAG, motionsspr, [2011-03-28] Historisk aktivitet Svenska riksantikvariembetet, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?description=vip%C3%A4ngen&tab=3&page=1&objektid=10028205920001&extent=646117.8670560951 ,6632267.8278797,650748.0728891174,6634387.139235272&layers=Sverige;Fornl%C3%A4mningar%20geometrier;Fornl%C3%A4mningar%20symboler;Polygonlager%20f%C3%B6r%20 utritning;Fornl%C3%A4mningar%20markering;&overview=0 [2011-03-28] Historiska kartor Lantmteriet, http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=RAK&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3133332d31314936613534&archive=RAK [2011-03-29] Internetkllor Lnsstyrelsen Uppsala, http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura-2000/lanets-natura-2000-omraden/uppsala/backlosa/bevarandeplanbacklosa.pdf [2011-03-29]

49