Fall 1 Vad kan vxa hr och varfr?

Rapport Grupp 11 Bollns

Bollns klimat och geogra

Bollns ligger 21 mil norr om Uppsala. Kommunen ligger i vxtzon 4 och har en vxtperiodslngd p 170 180 dygn (period med medeltemperatur ver fem plusgrader). Klimatmssigt ligger Bollns mitt emellan kontinentalt- och marint klimatomrde, enligt SMHI. De centrala delarna av Bollns vilar p sura och intermedira vulkaniska bergarter, men stora delar av staden och kommunens bergrund
 bestr
 ocks
 av
 urgraniter,
 tonalit,
 grandolit
 och
 granit.
 Jordarterna
 runt
 samhllet
 bestr
 till
 stordel
 av
 lera
 och
 nmo
 samt tv stora omrden av morn.

Kartor ver jordarter och berggrund, hmtade frn SGU, Sveriges Geologiska Underskning Bollns ligger vid tv strre sjar; Varpen och som r strst i st och Voxsjn i sder, samt hngsjn en liten sj ven den sder om staden. Genom Bollns rinner Ljusnan frn norr till sder och delar samhllet i en strre och en mindre del. Samhllet och sjarna omges av ett vackert landskap som utgrs av skogsbekldda bergkullar. Sjlva Bollns ligger lgt i landskapet mellan bergkullarna p 56,4 meter ver havet. I genomsnitt kommer den frsta hstfrosten mellan 15:e september och 1:a oktober, och sista vrfrosten kan komma s sent som mellan 1:a 15:e maj (enligt SMHIs mtningar under perioden 1961 1990).

Normal uppmtt medelnederbrd i Bollns 1961 1990:

Januari Ferbruari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Novermber December 40 50 ml. 20 40 ml. 20 40 ml. 30 40 ml. 30 40 ml. 50 60 ml. 50 80 ml. 70 80 ml. 80 90 ml. 40 60 ml. 30 60 ml. 30 50 ml.

Mten med vxtintresserade personer i Bollns

Ellerth Halvarsson med frun Gunvor p Solbacken
En bit utanfr Bollns i en by vid namn Vxbo trffade vi Ellerth Halvarsson och hans fru Gunvor. De har sedan 1963 bott p villatomten Solbacken, med en trdgrdsyta p ca 1000 km. Tomten ligger i en slnt, uppbyggd av en meter matjord, som vtter sderut mot ett ppet vackert landskap. Ellerth har sedan barnsben haft ett stort intresse fr trdgrd och r med i Bollns trdgrdssllskap, han lgger ner mycket tid p sin privata trdgrd och har en mngd olika trd, buskar och perenner. En del av vxterna i Ellerths trdgrd avvek frn zonangivelserna bl.a. krsbrsbenved (Euonymus planipes), katsura (Cercidiphyllum japonicum)
 och
 era
 rosor
 exempelvis
 honungsros
 (Rosa helenae). P tomten fanns ocks ett valntstrd (Juglans regia) men vi tvivlar p att det var en vanlig valnt eftersom arten endast klarar vxtzon ett. P hsten stter Ellerth ner sm granar kring de knsligaste vxterna. Dessa ger skydd mot kyla och blst vilket hjlper vxterna att klara sig igenom vintern. Det
 nns
 ocks
 era
 pelartujor
 (Thuja occidentalis Brabant) p tomten, Ellerth menar att de ocks skyddar planteringarna frn kalla
 vindar.
 De
 allra
 knsligaste
 vxterna
 som
 t.ex.
 kon
 (Ficus carica) vervintrar Ellerth inomhus. Antagligen bidrar tomtens sluttande sydliga lge med skyddande hckar och barrtrd till ett varmare mikroklimat.

Foton frn Ellerhs trdgrd. P bilden i mitten syns Kjell, trdgrdsfreningens ordfrande, som visade oss vgen dit, och Ellerths sjlv beundra krsbrsbenveden, en vxt som absolut inte klarar vilka Bollns lgen som helst.

IngaLill Rundgren frn Bollns kommun.

IngaLill Rundgren har nitton rs erfarenhet inom praktisk parkfrvaltning i Bollns kommun men arbetar sedan ngra dagar tillbaka nu som arbetsledare och personalansvarig fr parkfrvaltarna. Hon har en ettrig trdgrdsutbildning frn Kramfors.
 IngaLill
 berttar
 att
 det
 nns
 mycket
 skogslind
 (Tilia cordata) i Bollns, andra dominerande trd r vrtbjrk (Betula pendula), rnn, (Sorbus aucuparia) och lnn (Acer platanoides).
 Det
 nns
 ocks
 en
 del
 klotpilar
 (Salix fragilis Bullata) i de centrala delarna, det r en art som trivs bra i staden. P ggatan mitt i centrum har man valt att plantera ett antal Bergskrsbr (Prunus sargentii Charles Sargent). Avenbokshck (Carpinus betulus) r ett nytt tillskott i kommunen, den har hittills fungerat problemfritt. Ingalill upplever att resurserna inom parkfrvaltningen har varit bristande. Numera r det hon sjlv som kommer att ansvara fr budgeten
 och
 hon
 hoppas
 d
 kunna
 f
 lgga
 mer
 pengar
 p
 vxter
 och
 frvaltning.
 Inom
 kommunen
 yttar
 de
 ofta
 runt
 och
 teranvnder
 vxter,
 de
 yttar
 grna
 in
 bjrkar
 frn
 omgivande
 skogomrden.
 Trd
 som
 blivit
 ver
 av
 ngon
 anledning
 sparar
 de
 och planterar ner intill ett gngstrk vid sjn Voxsjn. Fr det mesta satsar kommunen p skra kort som de vet fungerar. Ibland planterar de enstaka vxter fr att prova p ngot nytt och se om det r ngot som kan fungera i staden. De enda vxterna som egentligen hr hemma i en sydligare vxtzon r tre magnolior som alla blivit skadade av frosten, de hade dock blommat tidigare r. Bilden nedan visar promenadstrk lngs Voxsjn.

Kommunen har haft problem med en del ldre lnnar som aldrig vuxit till sig, de var mycket sm med glesa kronor. Lnnarna var antagligen planterade p ttiotalet och r kanske inte klimatanpassade. Lilla lindbladsstekeln (Caliroa annulipes) har under ret blivit ett stort problem fr skogslindarna d de angriper bladen.

Utveckling och storlek av vxtmaterialet

Eftersom
 kommunen
 fr
 det
 mesta
 anvnder
 sig
 av
 klimatanpassade
 arter
 r
 de
 esta
 vxterna
 i
 staden
 vlmende.
 Skogslind
 och
 vrtbjrk r det vanligaste trden i kommunen, de har trivts bra och utvecklats till normalstora trd. Under ret har Bollns dock ftt
 problem
 med
 den
 lilla
 lindbladstekeln
 som
 gett
 sig
 p
 de
 esta
 lindarna
 i
 staden,
 detta
 kan
 bli
 ett
 stort
 problem
 eftersom
 skogslind r ett av de dominerande trden i kommunen. Klotpil, lnn och olika sorter av rnn trivs i staden. Vi upplever att trd och buskar ver lag r mer lgvuxna i Bollns n i Uppsala men det r inget vi skert kan faststlla. P Solbacken hittade vi en virginiahgg (Prunus virginiania Schubert) som drabbats utav hagelskotssjuka, ett av klotkrsbren (Prunus x eminens Umbracullifera) hade intye heller klarat sig. Kanske fr att den inte var hrdig, blivit utkonkurrerad av andra stora
 trd,
 eller
 sttt
 fr
 fuktigt
 och
 mjligtvis
 skuggigt.
 Ellerth
 hade
 provat
 att
 ytta
 trdet
 d
 det
 inte
 mdde
 s
 bra,
 och
 efter
 ytten
 hade
 det
 tappat
 alla
 blad. P vg mot Vxbo mttes vi utav dimma och vi upplevde att mikroklimatet i trdgrden vid denna rstid var ganska fuktigt, kanske fr att byn ligger i en snka. Fukten kan ha medfrt att en del vxter utsatts fr svampangrepp. Fr att motverka fukten brukar Ellerth blsa av daggen frn vxterna och trdgrden ger verkligen ett vlvrdat intryck. Vldigt f vxter uppvisade skador och vi sg inget problem med skadeinsekter, inte ens bladlss. Att vxterna sg s friska ut mste bero p Ellerths omsorgsfulla sktsel men ocks p den mngfalld och kombination av arter som fanns och fungerade tillsammans.

IngaLill visar oss kommunens tre vilda kort, ett litet experiment med magnolior. Bredvid syns ngra av de vackra bjrkar som yttats in frn skogen till ttorten.

Vr versiktliga inventering av vxtmaterial i Bollns.

Vrt intryck r att staden satsat mer p trd och perennplanteringar n buskar och buskage. Det r mnga vxter vi knner igen frn Uppsala men det totala utbudet arter r frre d Bollns bde r mycket mindre och inte alls har samma parkkultur som Uppsala.

Trd
Som gatutrd vid ggatan och stora torget anvnds bergkrsbr (Prunus sargentii Pauls Sargent) som gatutrd. ven lnnar (Acer platanoides) stod som centrala sm gatutrd, men sg lite risiga ut och hade inte s bra tillvxt. Runt centralstationen, parkeringarna och torget dominerade prydnadsrnn (Sorbus decora), klotpil (Salix fragilis Bullata) och ornsbjrk (Betula pendula Dalecarlica). Andra trd som anvnds rikligt i staden r parklind (Tilia x europaea) och vrtbjrk (Betula pendula).
 Bjkarna
 sg
 vldigt
 na
 och vlmende ut med starka, raka och vita stammar. Vi sg ven pelarasp (Populus tremula Erecta) i rader som gatutrd bland annat vid resecentrum och enstaka p ngra olika stllen. Utanfr de mest centrala strken, exempelvis utanfr kyrkogrden, anvnds ven oxel (Sorbus intermedia) mycket i trdrader och ven vanlig lnn (Acer platanoides), parklind (Tilia x europaea) och lnn (Acer platanoides). Som prydnadstrd i strre planteringar sg vi purpurapel (Malus Purpurapel-Gruppen Hopa), oknd sort av prydnadsapel, hgg (Prunus padus), virginiahgg (Prunus virginiana Shubert), rosenhagtorn (Crataegus x media Pauls Scarlet) och sort av skogslnn (Acer platanoides Faasens Black). Som accenter och solitrer, bland annat vid promenadstrket lngs Varpen, anvndes silverpil (Salix alba Sericea) och ginnalalnn (Acer tataricum ssp. ginnala). ven ullungrnn (Sorbus Dodong) var planterad som ett nytt utropstecken i

stadsmiljn och vi observerade ngra enstaka askar (Fraxinus excelsior). Barrtrd stod som accenter i centrala delar av Bollns, exempelvis blgran (Picea pungens Glauca-Gruppen), sockertoppsgran (Picea glauca Conica) och sort av hybriddidegran (Taxus x media Hillii). Runt de nya tunnlarna kring jrnvgen fanns ven grupperingar av vanlig tall (Pinus sylvestris).

Klotpilen, eller bollpilen som den ibland kallas i Bollns anvndes rikligt som gatutrd och IngaLill berttade att kommunen ftt srskilt berm fr hur n kronform trdet utvecklar just hr i Bollns av en holndsk arboretist. I bilden till hger syns skogslnn vid centrala torget som haft svrt att etablera sig och vxa bra.

Buskar och hckar

Runt vandrarhemmet p Voltersberg frodas en ung hck av slnaronia (Aronia x prunifolia Elata), och ven p andra stllen anvndes slnaronia och svartaronia (Aronia melanocarpa Glorie) som buskage och sg ut att trivas vldigt bra. Hckkaragan (Caragana arborescens) anvnds vldigt mycket som hck kring villor i Bollns, men vi sg ven hckoxbr (Crataegus
 abellata
 var.
 grayana) och mbr (Ribes alpinum Schmidt) ofta. P kyrkogrdar sg vi frutom mbr ven kortare hckpartier av oxbr (Cotoneaster integerrimus), hckoxbr (Cotoneaster lucidus), vanlig syren (Syringa vulgaris) och doftschersmin (Philadelphus coronarius Finn). Vanlig syren och doftschersmin var vanligt frekommande i hela Bollns, men ven prestonsyren (Syringa x prestoniae Isabella) och smultronshersmin (Philadelphus Lemoinei-Gruppen Mont Blance). Andra buskar som anvndes i planteringsytor i stadsmilj var bukettapel (Malus torringo var. sargentii), hggmispel (Amelanchier spicata), enstaka rhododendron (Rhododendron
 Catawbiense
 Grandiorum) en del svenbom (Juniperus sabina), enstaka exempel av rnnspirea (Sorbaria sorbifolia) och snbr (Symphoricarpos albus ssp. Laevigatus). Vi
 sg
 ven
 era
 sorter
 av
 tok
 som
 delar
 av
 planteringsytor
 och
 i
 form
 av
 en
 frivxande
 hck
 p
 kyrkogrden.
 (Potentilla frusticosa
 Goldnger,
 Potentilla
 fruticosa
 Abbotswood,
 Potentilla
 fruticosa
 Mnelys,
 Potentilla
 fruticosa
 Longacre,
 Potentilla
 frutocosa Jackmans Variety) samt en lng hck av vresros (Rosa rugosa).
 Vi
 ck
 veta
 att
 den
 tidigare
 trdgrdsmstaren
 i
 Bollns
 kommit
 frn
 land
 och
 planterat
 vldigt
 mycket
 vresros
 under
 sin
 tid,
 men
 att
 man
 nu
 tagit
 bort
 de
 esta
 av
 desssa
 vresroshckar
 d de r mycket svra att skta och dessutom r en starkt invasiv art.

Buskar och klttervxter som accenter

Som accenter sg vi sorter av smllspirea (Physocarpos opulifolius Diabolo och Physocarpos opulifolius Darts Gold). Vi sg enstaka exemplar av lgvuxen sort av en (Junisperus communis Hornibrookii) och grupper av vitbrokig kornell (Cornus alba Elegantissima). Olika sorter av klematis anvndes mycket i Bollns men ven vildkaprifol (Lonicera periclymenum), engelmannsvin (Parthenocissus quinquefolia var. engelmannii), kltterhortensia (Hydrangea anomala ssp. petiolaris) och manshurisk pipranka (Aristolochia mandshuriensis) klttrade p plank och murar. Tre nya vilda testningar r de magnolior som nyligen planterats utanfr kyrkogrden. Kommunen hade testat att placera tre olika sorter, som alla mdde mer eller mindre dligt p grund av frostskador i form av dda skottspetsar. Vi tror att om de placerats mer skyddat inne i centrum hade de haft strre chans att klara sig bttre. Den parkyta vi sg dem i var ppen och mer vindutsatt.

Perennplanteringar
Vid centralstationen Bollns Resecentrum har en ny passage, Wilhelminapassagen byggt i samarbete mellan Bollns Kommun och Banverket. Passagen invigdes i september 2008 och kantas av stora perennplanteringar i ljusa frgskalor; vitt, ljusrosa och blviolett. Projektet har blivit mycket lyckat, och planteringen knns genomtnkt och modern jmfrt med blomster- och perennarrangemangen inne i staden. Dock tyckte IngaLill som vi trffade frn kommunen att rllekan (Achilea millefolium Fanal och Achilea millefolium Sommerwine) var lite dligt val d den ser ganska trist ut nu och att man kanske skulle nska ngot mer frgstarkt istllet fr just den. Utver perennerna (se listan fr vran perenninventering) planteras sommartid ca 3000 vr och sommarblommande lkar i grupper och 225 stora jttebollkar (Allium giganteum) ut. Vrtid blomstrar 3000 tulpansorter. I
 vriga
 Bollns
 r
 perenner
 som
 daggkpa,
 rd
 stormhatt,
 kungsnva,
 ocknva,
 mnga
 olika
 orter
 av
 funkia
 de
 allra
 vanligaste. Men nere i parkstrket Lngns, vid Voxsjn har kommunen sjlva anlagt perrenn och buskplanteringar utifrn egna sktselerfarenheter och ven dr kan man se ganska mnga perenner och lite samma frgskala som kring Wilhelminapassagen.

Bollns mest utarbetade perennplanteringar. Hgst upp syns delar av perennarrangemangen kring Wilhelminapassagen och p bilderna nedan exempel frn kommunens arrangemang utifrn egna sktselerfarenheter.