MV0181 Markvetenskap: vxtnring och vxtbddar Fall 1

Inventering av stndortsfaktorer och vxtplatsanalys

Omrde 4 Talldungen

INVENTERING
Markfaktorer
Jordarter: Markprofilen bestr mest troligt av naturliga jordarter. Mineraljorden bestr i versta lagret av moig sand med lera under. I vergngen mot kern finns lttlera. I ett djupt dike finns lera. Jordmn: Troligen inceptisol. Trots barrvxtvegetationen finns det varken blekjordsskikt eller ngra rostutfllningar drfr br jordmnen inte vara en podsol. Mineraljorden tcks av ett tunt lager (1-2 cm) onedbrutet organiskt material. Frnan bestr av barr, kottar och lv som med tiden kommer att brytas ned. Vattenhllande egenskaper: Sand hller relativt lite vatten men inblandning av mo med sm porer kan ge som kan ge en upptransport frn antaget underliggande lerlager med hjlp av kapillrkrafterna och motverkar drnering, Struktur: I den vre delen finns inga aggregat d jorden bestr utav sand. pH: Lera med humus pH 7,80 Lera utan humus pH 8,03 Sand 1 pH 7,01 Sand 2 pH 6,15 Nring: Det vxte grslk, vitsippor och ekorrbr p platsen vilket indikerar nringsrik mark, hallon r en kvveindikator. Packning: Den moiga sanden bedms ngot packad.

Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg & Linn Nilsson

MV0181 Markvetenskap: vxtnring och vxtbddar Fall 1

Klimatfaktorer
Ljus: De hga tallarna skapar en ljusmosaik med mestadels halvskugga till skugga. Ljusmtning 9:e maj kl. 09.00 solen sken frn klarbl himmel. Skugga 20-50, halvskugga100-500, (full sol 18.00 p kern utanfr omrdet) mol/m2/sekund ljuskvanta. P grund av de skuggiga frhllandena bedms avdunstningen lg. Temperatur: Temperaturmtning 9:e maj kl. 09.00: Marktemperatur 8 C och lufttemperatur 15-16C. Vind: Vindexponeringen uppskattas liten. Enligt Riksfrbundet svensk trdgrd vrderas omrdet till klimat zon 3-4

N
Topografiska faktorer
Omrdet r flackt till mycket svagt bljande, med en hjdskillnad upp till uppskattningsvis 0,5 meter. Vgen ligger hgst, talldungen ngot lgre och kern lgst. Talldungen r drfr vervgande ett instrmningsomrde. Det finns diken i och kring omrdet varav ett djupt (uppskattningsvis ver 1 meter) vilket blir utstrmningsomrden. En vgtrumma under Vrdstravgen leder vatten till omrdet. Grundvattennivn br vara ganska djup, inget grundvatten trnger in i djupa diken. I vrigt finns inget ytvatten p platsen.

Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg & Linn Nilsson

MV0181 Markvetenskap: vxtnring och vxtbddar Fall 1

Vegetation
Omrdet domineras av hga tallar. Det finns ett mellanskikt med lvtrd och marken tcks av lgrtsvxter. Frekommande arter: Tall, ek, lnn, rnn, asp, hgg, bjrk, slg, en, hallon, nyponros, lggrs, grslk, skavfrken, vitsippa, ekorrbr, daggkpa, smultron. Troligen har marken betats tidigare, men inte brukats p grund av att det finns ldre breda trd och att uppslagen av lvtrd r relativt unga. Inga trdgrdsvxter/ planterade vxter frekommer som skulle tyda p tidigare bebyggelse.

Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg & Linn Nilsson

MV0181 Markvetenskap: vxtnring och vxtbddar Fall 1

BEDMNING
Uppsala ligger p grnsen mellan klimatzon 3 och 4. P grund av relativt skuggigt lge hlls temperaturen i nederkant och vxter som krver sydligare vxtzoner gynnas inte av mikroklimatet. D mineraljorden bestr av mestadels sand och silt har jorden dliga vattenhllande egenskaper och riskerar att torka ut. Sanden skapar ven en lucker markprofil vilket gynnar stora trd som kan utveckla sina rotsystem vl tack vare bra gasutbyte. De leriga partierna har strre fltkapacitet och lmpar sig allts fr mera torkknsliga vxter. P grund av nuvarande, skuggande, vegetation hlls temperaturen lg och det samma gller d ven transpiration. P s stt kan marken nd hllas fuktig till stor del. Ljusmtningarna visade p mycket varierande ljusfrhllanden, men merparten av skogen hade nd ganska lga ljusmngder trots strlande sol vid mttillfllet. Man kan ven tnka sig att ljusinslppet minskar ytterligare under sommaren d blad och barr kar i kvantitet och storlek. Drmed lmpar sig platsen fr vxter som trivs i halvskugga till skugga, eller som blommar tidigt p vren d vriga vxter nnu inte hunnit utvecklas helt. Under sommaren blir platsen skuggigare och tuffare att vxa p. Nringskrvande vxter finns p platsen och drigenom borde inte ett stort nringsbehov vara ngot hinder p vxtplatsen. Slutsatsen blir att ganska mnga olika sorters vxter kan vxa p platsen. Den strsta begrnsade faktorn r ljusinslppet. Vxter som inte krver mycket nring kan naturligtvis vxa ven p denna plats som har ngot strre nringstillgng, men risken finns att de konkureras ut av mer nringskrvande och snabbvxande vxter. pH p platsen varierar mellan ca 6 och 8 vilket tyder p en neutral mark. Det neutrala pHvrdet r gynnsamt fr mnga arter.

Sandra Malmberg, Emelie Maniette, Karin Mellberg & Linn Nilsson