Stalin & Gulag

Gulag, den stora terrorn och Stalin sjlv

Henrik Nordstrm, Klass 9

Syfte och ml
Jag kommer i detta arbete att g djupare in p hndelserna som skedde under Josef Stalins regim i Sovjet. Mlet med denna uppsats r att belysa och ven pminna om ngot som kanske har fallit lite i glmska hos allmnheten i Sverige, d frmst ungdomar. Jag vill hr skapa en balans i historielrandet i dagens grundskola dr Hitlers dd som frintelselgren, NSDAP och nazismen fr en s mycket strre tyngdpunkt n Stalins dd som kanske var nnu vrre och ddade upp emot 20 000 0001 Ryssar.

Problemstllning
Varfr blev Stalin den han blev, hur var hans uppvxt? Hur uppkom GULag och varfr frsvann det? Hur var det fr individen i GULag?

Metod
Jag kommer att frska f en bild av situationen i Sovjet under Stalins regim genom att ska efter och jmfra tillfrlitliga kllor p internet och ven ska information p biblioteket i form av tidskrifter om historia. Jag kommer frst att samla fakta om alla de mnen och hndelser som jag vill berra och sedan frska se sambandet mellan de. Detta kommer frhoppningsvis ge mig goda utsikter till att skriva en lyckad uppsats. Jag vill ven passa p att nmna det problematiska med historia och kllor. Det r i stort sett alltid vinnaren som skriver historien och detta ger drfr ibland en dlig bild av motstndaren fr att vinnaren vill glorifiera sitt land. Jag har tyvrr inte tillgng till ngra primrkllor om det valda mnet och mste drfr se till att jag vljer plitliga kllor frn mnniskor som strvar efter att vara s neutrala som mjligt.

Qonquest 2012

Inledning
Sovjet befann sig mitt i en krisperiod som hade varat sedan frsta vrldskrigets slut och terror var en del av vardagen fr mnga. Kanske inte s konstigt d vi ofta finner dessa tv, dvs. krig och terror g hand i hand. Ett av de mest knda terrordden i Sovjet r GULag som var en slags ledningscentral fr ett nt av fngelser, arbetslger, specialinriktade laboratorier och mentalsjukhus. I dessa lger slet miljontals ryssar (ven om det verkade som att Stalin in riktigt sg dem som det) tillsammans med kriminella. Mnga oskyldiga hade bara otur att fdas i fel familj eller dra ett politiskt skmt och s blev de ivgskickade. Det kunde vara massiva frflyttningar med ver en miljon invnare som frflyttades till lgren, om de inte dog p vgen dit s var det stor chans att livet tog slut nr de kom fram. Livet fr folket i Sovjet var svrt och Stalin styrde landet med jrnhand, allt fler blev ivgskickade och Stalin verkade inte bry sig om folket lngre. Var slutet nra fr det sovjetiska folket och dess framtid eller visste Stalin vad han gjorde?

Uppvxt och vgen till makten

Soso (Josefs smeknamn) som han kallades i sina unga r hade en svr barndom; fdd r 18792 i Georgien och son till en alkoholiserad skomakare som fader och en tvtterska som mor. Om det hade velat annorlunda hade han inte blivit en av frra seklets mest fruktade ledare, utan bara en harmls prst. Josef valde att studera vidare efter kyrkskolan vid ortodoxa prstseminariet i huvudstaden Tbilisi, trots att han hade varit en ateist sedan grundskolan. Vid arton rs lder anslt han sig till en frbjuden socialdemokratisk grupp vilket gav omedelbara konsekvenser. Gud var historia fr honom och han blev snart relegerad frn seminariet (1899) och blev tvungen att g under jorden fr att inte bli tagen av den tsariska hemliga polisen. Mellan ren 1901 - 1917 levde han som en revolutionr i industristaden Baku och Sankt Petersburg och antog tcknamnet kobra. Han anordnade otaliga demonstrationer och strejker
2

Samtliga rtal p den hr och nsta sida: Karlsson 2012 1

men blev snart fngslad men hinner rymma tv r senare och bli fngslad p nytt, det var d han antog namnet Stalin (Stl p Ryska). r 1903 splittras socialdemokraterna i Mensjeviker och Bolsjeviker. De sistnmnda var en liten grupp som passade Stalin, de fljde Vladimir Lenin blint och frskte ta makten med hjlp av vld. Stalin var vldigt aktiv i partiet och det drjde inte lnge innan han blev officielt utnmnd till generalsekreterare och fick ta hand om de mer praktiska uppgifterna medan ledarna tog hand om sina lite djupare konversationer. Men fr Stalin var livet fortfarande en kamp om livet och han hade den tsariska polisen hack i hlarna jmt och stndigt. Han blev arresterad och frvisades flera gnger till sm byar lngt ute p landsbygden men hittade alltid tillbaka till Sankt Petersburg fr att sedan fortstta med arbetet. r 1917 den 7 november3 gjorde Bolsjevikerna en statskupp mot regeringen och tog ver makten med Lenin som hgsta befl, detta avslutade den frsta Ryska revolutionen och gr under namnet Oktoberevolutionen. Lenin fr inte chans att styra landet lnge utan dr i ett slaganfall4 och de brjar snabbt argumentera om vem som ska bli hans eftertrdare. Men innan han dog skrev han en lista med omdmen om de sex bolsjevikerna han tyckte bst om och skickade det till partiets ledning, Stalin lg dock inte ens bland dom tre frsta s chanserna fr honom var inte s stora. Men Stalin fick stanna kvar trots flera varningar5 frn Lenin och det med frdande konsekvenser. Stalin brjade gra sm ndringar p historien och sprida propaganda om att han och Lenin var som Fadern och Sonen genom tidningar, planscher med knda citat och ven p biograferna. Segern var ett faktum och 1928 trder Stalin till makten ver Ryssland och Sovjet. Var detta ett misstag av ryssarna eller innebar det en ljus framtid? Det var upp till honom att bevisa, Josef Stalin; Sovjetunionens nya ledare.6

Karlsson 2012 4 Strningar av hjrnans funktion. Det finns ven lite extra kuriosa om att han skulle ha ftt anfallet av en dlig fiskrtt han hade tit dagen innan. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Lenin) 5 Lenin kritiserade allts Stalin fr att som generalsekreterare inte anvnda makten han hade p bsta stt och han hade ven lagt till att efter ett grl med hans hustru tyckte Lenin att han var Ofrskmd och uppmanade dom att vlja ngon annan (Karlsson 2012 3) 6 Karlsson 2012 4 och 1 (Gller hela stycket Uppvxt och vgen till makten)
3 4

Den Stora Terrorn

Terrorn, den terror som skulle slppas ut ver Sovjet hade aldrig skdats tidigare och det brjar med en plan. P 1930- talet inleds de s kallade Femrsplanerna ett frsk att starta en otroligt snabb industrialisering eftersom Sovjet lg s lngt efter industriellt jmfrt med mnga andra lnder i Europa. Mlet med den frsta Femrsplanen var att ka tillvxten med minst 25 % rligen inom industrin. Flera miljoner bnder blir tvingade att verlmna sin mark till staten dr det brjade bedrivas kollektivjordbruk7 som sedan vervakades av staten. Bondefamiljer avrttas och de verlevande frs bort till tundran dr det r omjligt att odla, ver 9 miljoner8 mnniskor frlorar sin egendom genom detta. Detta lgger grunden fr flera r av extrem svlt bland bnderna medan maten konfiskeras av kommunisterna fr att sedan skickas ut i stderna till invnarna. Militrindustrin och kapitalvaror brjade ven prioriteras framfr konsumentvaror9 och de skapade hellre nya fretag n att utveckla gamla. Dessa ideer bygger p att lngsiktiga behov ska g fre kortsiktiga kostnader, en viktig del av Stalins vision.10 Detta fungerade dock inte s bra som han hade nskat och i omvalet av ledare fr partiet rstade ett par hundra deltagare emot honom. Nr Stalin fr reda p detta av Kirov, anfrtrodd partiledare i Leningrad (dagens Sankt Petersburg) ser han en fiende i alla och brjar en lngsam utrensning bland de som antingen vet fr mycket om honom eller de som verkar tvivla p hans ideologi och ideer. Startskottet fr denna utrensning var mordet p Kirov som dessutom troligtvis var bestllt av Stalin sjlv. Snart brjar offentliga rttegngar dr tusentals officerare och politiska konkurrenter slaktades efter att de beknt sin skuld under den tortyr som frekom under frhren. Men blev de inte mrdade p plats fick de g ett mycket vrre de till mtes; GULag.

Med kollektivt Jordbruk menas att staten har kontroll ver marken och arbetarna. Tanken med detta r att det ska g igenom staten fr att sedan frdelas jmt i landet. 8 Karlsson 2012 4 9 Anledningen till detta var Stalins vilja till att f sovjet sjlvfrsrjande och det funkade ocks som ett frsvar fr sovjet mot omvrlden 10 Davies 2012
7

Gulag
Det frekom mnga brott mot mnskligheten under Stalins tid, men mnga menar att GULag var det strsta brottet, Glavnoe Upravlenie Lagerej; Huvudadministrationen fr lgren som det var kallat, grundades 1930. Men koncentrations- och arbetslger hade funnits i Sovjet sedan det ryska inbrdeskriget och vad som skulle frknippas med GULag skulle brja frekomma s tidigt som 1918. I ett pbud frn bolsjevikerna nmndes det att de ville strva efter att sprra in klassfiender i koncentrationslger, med klassfiender menades alla som frskte frhindra den pgende ryska revolutionen. Ngon direkt definition av en klassfiende fanns inte s vem som helst kunde bli insprrad och det tog inte lng tid innan det fanns minst 70 00011 fngar i lgren 1921. I brjan var det frmst mnniskor som sysslade med kontrarevolutionr verksamhet eller antisovjetisk agitation12 som blev anklagade men snart brjade de fngsla in mer folk frn antikommunistiska grupper och krigsfngar. Allt fler nya stt att anklaga folk p kommer fram som t.ex. Fosterlandsfrrderi och Folkfiendeskap. Att bara spendera tid eller umgs med dessa klassfiender kunde vara straffbart och definitionen av vad dessa anklagelser innebar var vldigt svra att frst. Mnga mnniskor hamnade i lgren p grund av sm bagateller, som t.ex. ngra ungdomar p 15-16 r som skickades till gulaglger p tta r fr att de stulit tre gurkor ur kolchosens13 trdgrd. Krigsnkor och unga mdrar som verlevde genom att tigga eller snatta kunde skickas p lger fr stld. Mnga av dessa anklagelser var utan ngra direkta skl och skedde fr att man behvde arbetskraft i lgren. Syftet med dessa anklagelser och lger var att rensa det kommande Sovjet frn det smutsiga och sjuka fr att bereda vg fr kommunismen. Vl i arbetslgren skulle de smutsiga omskolas till rena kommunister och lra dem att arbeta fr nationens gemensamma vinst. I och med dessa tankar blev ven personalen mer som uppfostrare och lrare n lgervakter. Detta var en viktig del i Stalins ider om ett nytt rike dr arbetet skulle gra mnniskor rena och fria. En annan viktig aspekt hos lgren var den ekonomiska nyttan, lgren skulle nmligen vara sjlvfrsrjande. Detta blev dock aldrig verklighet och anledningen till detta tros vara att det var svrt att f arbetare som jobbar under tvng att jobba effektivt vilket senare ocks skulle visa sig vid lgersystemets sista r.

Alm 2012 Upphetsning och std av de antisovjetiska tankarna och rrerelserna. 13 En synonym fr kollektivjordbruk.
11 12

nda fram till 1930-talet var lgren endast fyllda med icke-kommunsiter men under utrensningen i och med den stora terrorn fylldes lgren ven med kommunister, efter att de frst hade blivit av med sitt medborgarskap. Runt 1935 hade lgren s mycket som 300 00014 fngar som bestod av stora skaror av mnniskor frn kommunistpartier. Men mer fngar skulle komma frn bde de baltiska staterna15 och stra Polen som Sovjet ockuperar i brjan/slutet av 40-talet. Men dessa fngar gjorde inte bara arbete p en plats. GULag var flexibelt och olika stadsdepartement kunde bestlla fngar fr att utfra uppgifter som t.ex. att bygga vgar, fabriker, utvinna resurser som guld och platina i Sibirien eller pumpa olja. Stora stder byggdes upp runt gruvor och oljekllor som i stort sett bara bestod av fngar. ven Gulag hade vissa ml som behvdes uppfyllas s drfr infrdes snart ett nytt system. Matransoner delades ut efter hur bra du presterade under arbetet, om du presterade dligt fick du mindre ransoner. Kraven var dock orimligt hga och mnga andra faktorer som hrt klimat, dliga klder och ohlsosamma miljer ledde till att vldigt mnga arbetare fick mta sin undergng. Fr Sovjet var dock problemen p andra plan d missnje sprids snabbt och uppror bryter ut titt som ttt i lgren som nu hade s mycket som 2.5 millioner fngar/arbetare.16Samma r, 1953 dr Josef Stalin av hjrnbldning och inrikeskommissarien Berija inleder genast arbetet med att lgga ner GULag, han var mer n medveten om hur ineffektivt lgret hade varit. Lgren ppnas successivt upp och mnniskor tervnder till stderna, mnga utan ngra framtidsutsikter eller hem att tervnda till. r 1959 tas beslutet att stnga ner lgren fr gott d det inte fyllt sin funktion att rena fngarna genom arbete. Frndringen skedde i tysthet och de strsta arbetslgren blev omgjorda till stder som finns kvar n idag som t.ex. Petjora, Uchta, Vorkuta och Inta. Men lgren frsvann dock aldrig helt, en ny typ av politiska fngar uppstr; dissidenterna17. De visste varfr de arresterades och mnga av dem hamnade p mentalsjukhus och mnga blev inte frislppta frens Sovjetunionen upplstes, 1991-1992.18

14 15

Alm 2012 Lettland, Estland och Litauen 16 Alm 2012 17 Person med tro eller sikter som avviker frn den officiellt gllande. 18 Kllor anvnda i stycket Gulag r: Davies 2012, Karlsson 2012 2 och 3 samt Alm 2012

Livet i Gulag En dag i Ivan Denisovjits liv

ven om GULag var ett vldigt omfattande system av lger finns inte s mycket information om hur det faktiskt var att vara dr som en fnge, mycket p grund av all information som rjdes undan av regimen efter beslutet att stnga ner GULag. En bok som dock beskriver livet dr frn en individs perspektiv r: Alexander Soljenitsyn En dag i Ivan Denisovjits liv. I den hr boken beskrivs just det: hur en dag i en vanlig fnges liv kunde se ut i GULag. Tidigt p morgonen blir Ivan vckt av reveljen19. Disciplinen r hrd och att ligga och dra sig var inget alternativ, vakterna bestmde och det var bsta att lyda. Men just denna dag som boken skildrar knde han sig sjuk och missade att kliva upp vid reveljen. Detta var inte accepterat och han blir bortfrd till straffcell20 men som tur r behver han bara rengra vaktstugan. Det tar inte lng tid innan han blir klar och han beskriver arbetet som: Arbete- det r som en kpp med tv ndar: det man gr fr folk ska vara kvalit, men det man gr fr idioter fr vara rena myglet. Eftert r det bara att brja med arbetet, den hr dagen fr han mura en mur och har sdan tur att han fr gra det i l mot vinden. Det r -30 grader och fnsterrutorna r tckta av tumstjock is och den fruktansvrda klden genomtrnger allt. Om han hade tur fick han vrma sig vid kaminen i ngon kvart och det skulle verkligen behvas eftersom fngarnas klder var allt annat n varma. Hans matranson bestod av lite vattning soppa och stenhrt brd, en ytterst vanlig kost i lgret. Lite senare kommer mnadens hjdpunkt, posten ska delas ut. Men Ivan har bett sin fru att inte skicka ngot och istllet lgga resurserna p barnen, nd svider det i hans hjrta nr han ser de andra fngarna ppna sina paket. Det frsiggr ven handel kors och tvrs mellan fngarna och det finns mnga stt att f lite extra mat p tallriken eller lite tobak. P kvllen ligger han p sin halmbdd och knner sig trots allt lite njd innan han somnar in. Under dagen har han sluppit undan straffcellen, ftt mura vggen i l frn vinden, tjnat lite extra hos en fngkamrat, kpt tobak och inte blivit sjuk. Han hade klarat sig. Det hade gtt en dag, av ingenting frmrkad, en nstan lycklig dag. Tretusensexhundrafemtiotre sdana dagar fick han vara med om innan han blev frislppt. S hr var det fr de flesta fngar i GULag, fast ofta betydligt vrre. Detta hade trots allt varit En nstan lycklig dag fr Ivan Denisovjits, fnge i GUlag.
Reveljen var inte en traditionell trumpetfanfar utan hrda slag med en hammare mot rls. Straffcell innebar dden. Det var ett en halv meter stort hl vertckt av trplankor . I Gulag var dden oundviklig. Efter att fngen dtt stack vakterna spett i ftterna p honom fr att garantera att han var dd och inte var ngon fnge som frskte fly. Drefter slog de snder kraniet Franceso Kovacs frn: P1 morgon
19 20

Diskussion
Varfr blev Stalin den han blev, vad ledde honom dit? Kunde det lett honom p en annan vg? Stalin hade en vldigt svr barndom och en stor del var bara med hans moder. Modern skall ha slagit honom och behandlat honom allmnt illa. Bevis p detta kan man se dels i arkiven om Stalintiden ven om vldigt mycket fortfarande r hljt i dunkel fr att alla arkiv inte ppnats upp fr forskarna. Bevis p detta kan vi ven se frn en av Stalins sista konversationer med hans d gamla moder. Stalin ska ha frgat: Varfr slog du mig s hrt? - Det r drfr det har gtt s bra fr dig svarade hon. 21 Hr kan man tydligt se hur hans frldrar under hans barndom trott att allt vld skulle gra honom till en framgngsrik man. Hans alkoholiserade pappa ska ocks ha slagit honom och ftt utbrott titt som ttt. Hans dragning till vld brjade med strsta sannolikhet under barndomen tack vare hans frldrar. Det r troligtvis det som sedan visar frukt under hans tidiga r som kriminell i stderna22 lngs Kaspiska havet som byggs upp under oljeindustrins framvxt. En kriminell och vldsbengen Stalin tar form och det r troligtvis detta som sedan ledaren fr bolsjevikerna fr upp fr gonen fr hos Stalin. En Stalin som handlar och inte bryr sig om att smutsa ner hnderna. Jag har svrt att tnka mig att Stalin kunde gtt en annan vg n denna om inte frldrarna hade behandlat honom bttre. Han m ha gott p prstskola men nya uppgifter frn Simon Sebag Monte- Fiores bok The Young Stalin visar att han var ateist redan innan han brjade g p seminariet och smyglste Darwin p ntterna som skolpojke. Drfr vgar jag pst att det r delvis p grund av hans frldrars behandling och uppfostran som han blev den han blev.23

21 22

Karlsson 2012 4 Frmst Industristaden Baku.

Varfr uppkom GULag och varfr frsvann det? I brjan av 30-talet ville Stalin industrialisera Sovjet och samtidigt krossa allt motstnd dels genom femrsplanerna men ven med verktyget GULag. Att kunna arrestera miljontals fr brott de inte ens begtt och sedan stta dem i orimligt hrt arbete med sm matsransoner och trasiga klder, han borde frsttt att det inte kunde hlla lnge. Men Stalin frsker verkligen f till ett system med sjlvfrsrjande lger och snabba och hga produktionsvrden. Men frutsttningarna r som sagt alldeles fr dliga fr fngarna/arbetarna och det r svrt att f dem motiverade under sdana frhllanden. Det r uppenbart att Stalin intalar sig sjlv att det fungerar och trots att mnga i regimen tvivlar p honom finns det ingen som vgar stta sig emot honom d han troligtvis bara kommer avrtta dem. Det r drfr som lgren inte brjar lggas ner frens Stalin dr r 1953. Medan man lser det hr r det svrt att lta bli att inte dra paralleller till nazismen och dess arbets- och frintelselger, det finns mnga likheter. Men en utstende skillnad finns; Stalin arresterade folk fr deras tankar, Hitler fr deras ras. Ny gulagstatistik visar ocks att det fanns som flest fngar samma r som Stalin dog vilket tyder p att om Stalin inte hade dtt hade GULag bara fortsatt att vxa, en orovckande tanke. Hur var det fr individen i GULag? Det var helt klart svrt att verleva i GULag. Fullvuxna karlar grt p tgen som gick med tusentals invnare till lgren. I omnskligt lga minusgrader och dliga klder skulle jag nog d av frostskador om inte arbetet gjorde slut p mig. Jag antar att man vnjer sig vid de lga matransoner man fr och jag skulle verkligen frska fylla arbetskvoten ven om den r orealistiskt hg bara fr att f lite mer mat fr dagen. ven om det ser mrkt s r det viktigt att se de sm sakerna i vardagen fr att verleva, s som Ivan tnker. Nyckeln till verlevnad r att lyda under den hrda disciplinen, jobba hrt, frska st ut med kylan, se det sm positiva sakerna och frska verleva dagen. Att leva i nuet och fr dagen var viktigt d man inte visste hur lnge man skulle bli kvar. Jag tror att det pgick betydligt hemskare saker i GULag n vad vi vet idag och det ryska historiearkivet str nstan och skriker efter att bli tillgngligt fr allmnheten eller tminstone forskarna. Om vi ngonsin kommer f veta mer r upp till Ryssland; Landet fyllt av hemligheter.

10

Kllfrteckning
Karlsson 2012 1 Klas - Gran, Karlsson, Nationalencyklopedin, Josef Stalin,2012-11- 26, www.ne.se/lang/josef-stalin?i_h_word=stalin Karlsson 2012 2 Klas - Gran, Karlsson, Nationalencyklopedin, Gulag, 2012-1126, http://www.ne.se/lang/gulag Karlsson 2012 3 Klas - Gran, Karlsson, Populr Historia, Gulag Stalins slavlger, 2012-11-26, http://www.popularhistoria.se/artiklar/gulag-stalinsslavlager/ Klas Gran, Karlsson, Populr Historia, Stlmannen frn Gori, 201212-01, http://www.popularhistoria.se/artiklar/stalmannen-fran-gori/ Larsson 2012 1 Hans Albin, Larsson, Nationalencyklopedin, Kalla kriget, 2012-11-26, http://www.ne.se/lang/kalla-kriget Englund 2012 Peter, Englund, Peter Englund textarkiv, Kring Gulag, 2012-11-26, http://www.peterenglund.com/textarkiv/omgulag.htm Karlsson, Petersson 2012 Klas Gran, Karlsson, Bo, Petersson, Nationalencyklopedin, Sovjetunionen, 2012-11-26, http://www.ne.se/lang/sovjetunionen Alm 2012 Martin, Alm, Forum fr Levande Historia, Gulag. 2012-11-26, http://www.levandehistoria.se/kommunistiskaregimer/sovjet/gulag Conquest 2012 Robert Conquest, The Great Terror: A Reassessment (Oxford University Press, USA 1991-11-15) Davies 2012 Davies, R.W, (Planering fr ekonomisk tillvxt i Sovjetunionen Problem i vrldsekonomisk historia, Brderna Ekstrands tryckeri, sida: 183)

Karlsson 2012 4

11 Tereus 2012 Tereus, Roger, Josef Stalins Slyngelr, 2012-12-11 http://kulturtilltusen.blogspot.se/2007/06/josef-stalinsslyngelr.html