ghix

S E P T E MB E R 2 0 1 0
Ensamhet
Finns det n

agon utv

ag?
ghix
GENOMSNITTSUPPLAGA: 38451000
UTKOMMER P

A 83 SPR

AK
3 Ensamhet En av v

ar tids stora
paradoxer
4 Ensamhet Vad kan vara
orsaken?
6 Hur man kan f

a till en f

or

andring
10 Vad s

ager Bibeln?
Vad betyder det att v

anda
andra kinden till?
16 Jurtor flyttbara bost

ader
i Centralasien
18 Ett litet ekollon blir ett
m

aktigt tr

ad
19 N

agot s

a enkelt som en s

ang
20 Ungdomar fr

agar:
Hur kan jag sluta vara s

a ledsen?
23 Slump eller formgivning?
Knivmusslans gr

avf

orm

aga
24 Djurens konung
i Amerika
29 Blick p

a v

arlden
30 Fr

an v

ara l

asare
31 F

or hela familjen
32 L

arare l

agger m

arke till
en positiv skillnad
Ensamhet
Finns det n

agon utv

ag? 39
Vad kan g

ora att man k

anner sig ensam?
Vad kan man g

ora

at det?
Hur har andra kunnat hantera sina
ensamhetsk

anslor?
12
Mitt livs
viktigaste lopp
En av Finlands toppsprintrar
b

orjade unders

oka Bibeln.
L

as omhur han bytte
levnadsbana och b

orjade
l

opa ett annat slags lopp.
26
Den imponerande
hemoglobinmolekylen
ett underverk i miniatyr
Hemoglobinet f

ar blodet att bli
r

ott. Ta reda p

a varf

or vi inte
kan leva utan det.
Publicerad i Aamulehti 19790821.
Vakna! september 2010 3
M
OBILSAMTAL, sms, mejl, sociala n

at-
verk och chattrum p

a internet aldrig
tidigare har det funnits s

a m

anga och s

a smi-
diga s

att att kommunicera p

a.

And

a k

anner
sig m

anga, b

ade gamla och unga, mycket en-
samma. Varf

or det?
I boken LonelinessHuman Nature and the
Need for Social Connection analyserar fors-
karna John T. Cacioppo och William Patrick
fenomenet ensamhet. De h

anvisar bland an-
nat till en unders

okning som visar att

okad
internetanv

andning kan leda till

okad social
isolering och depression n

ar det ers

atter mer
direkta former av m

ansklig kontakt.
Det h

oga tempot i dagens samh

alle upp-
muntrar knappast till n

ara kontakter m

anni-
skor emellan. Telefonen eller ett meddelan-
de p

a datorsk

armen kan vanligtvis inte
f

ormedla v

armen i en blick eller i ett v

anligt
leende.
Detta kan p

averka relationerna p

a arbets-
platsen men

annu mer inom familjen.
I m

anga hem

ar det vanligt att man kommer
och g

ar utan att man pratar med varandra
eller

ater tillsammans. De yngre har sin egen
dator och lever i stort sett isolerade fr

an de

ovriga. Men trots all elektronisk kontakt

ar
det ironiskt nog m

anga ungdomar som k

an-
ner sig ensamma.
Till och med inom

aktenskapet kan man
uppleva k

anslor av ensamhet. Om gifta par
inte pratar tillr

ackligt med varandra kan det
sluta med att deras liv l

oper i parallella banor
somn

astan aldrig m

ots. Att k

anna sig ensam
trots att man

ar gift

ar en av de v

arsta former-
na av ensamhet.
F

or ensamst

aende f

or

aldrar kan proble-
met vara s

arskilt p

atagligt. Allt elektroniskt
kommunicerande kan bidra till att relatio-
nen mellan f

or

aldrar och barn h

ammas och
att ensamheten k

anns

annu v

arre. M

anga en-
samst

aende l

angtar ocks

a efter en livskamrat
men lyckas inte tr

affa n

agon som kan fylla
deras k

anslom

assiga behov.
Ensamhet har blivit ett samh

allsproblem
som kan leda till alkoholism, matmissbruk,
drogmissbruk, promiskuitet och till och med
sj

alvmord. D

arf

or

ar det viktigt att identifie-
ra de bakomliggande orsakerna. Det

ar f

ors-
ta steget mot att hantera och kanske till och
med f

a bukt med problemet.
Ensamhet
En av v

ar tids
stora paradoxer
4 Vakna! september 2010
DEN H

AR TIDSKRIFTEN GES UT i syfte att ge hela familjen upp-

lysning. Den visar hur man kan ta itu med v

ar tids problem. Den
rapporterar nyheter, ber

attar om m

anniskor i m

anga l

ander, granskar
religion och vetenskap. Men den g

or mer

an s

a. Den tr

anger ner
under ytan och p

avisar h

andelsernas verkliga inneb

ord men h

aller
sig

and

a alltid politiskt neutral och betraktar ingen ras som f

ormer

an
n

agon annan. Och viktigast av allt

ar att den h

ar tidskriften bygger
upp tillf

orsikt till Skaparens l

ofte om att en fridfull och trygg ny v

arld
ska ers

atta den nuvarande onda, lagl

osa tingens ordning.
ghix
6
|e. |

+. (.|||'+||c.e. |

+. |.|e s

+|,+s. |e. es .| sc e. ce| +. e||
.

+.|cs.||| |||||s'| ..ce..|s.|.s+.|e|e sc ..ce.s|

ccs e.c |.|
.||||+ ||c.+ (|.s|.c 1 09,. J |.e| +..+| +.es

+. |||e|
c||+|e. |

+|+ce |.

+. Nya v

arldens

overs

attning av Den heliga skrift
studieutg

ava med fotnoter och parallellh

anvisningar.
|..c' ..c \e.|+. w+c|||.. b||e| ..c .+'|+|0ese||sc|+|| ce.
/e.e. !e|c.+s. e. \.. Se||e.s/+...s. \e.+.|.c.|||c|e |ec+'||c..
|+c. e(|e|c.. Se||e.s/+...s.
Vakna! |SS| 034o403?, .|es | S.e.|e +. !e|c.+s .|||.e..
bc b. 3? ?1 A.|c+. A.s.+.| .||.+.e. be.| |+.sc..
5 ?010 w+|c| c.e. b|||e +.c .+c| Scc|e|, c| |e..s,|.+.|+.
A||+ .

+||||e|e. |

c.|e|

+||.+.
Awake! |SS| 000b?3/, Se(|e|e. ?010 \c|. 91. |c. 9
|.|.|ec |. 0e.+., |c.|||, Sw|||S|
D
ET finns olika slag av ensamhet. Ibland

ar
det v

ardefullt att f

a vara f

or sig sj

alv en
stund. M

anga vill till exempel ha lugn och ro
n

ar de ska be eller meditera. Det hade Jesus
Kristus ocks

a behov av. (Matteus 14:13; Lu-
kas 4:42; 5:16; 6:12) Men ensamhet kan ocks

a
vara en sm

artsamk

ansla av isolering, en l

ang-
tan efter s

allskap. Vad kan orsaka den formen
av ensamhet?
Isolering i storst

ader
I storst

aderna lever tusentals eller miljon-
tals m

anniskor mycket t

att inp

a varandra.
Men ironiskt nog har detta lett till att fler
och fler k

anner sig ensamma. Storstadslivets
stress och j

akt kan g

ora att man inte l

ar k

an-
na sina grannar ordentligt. Man bor i sj

alva
verket bland fr

amlingar. Misst

anksamheten
mot fr

amlingar och

onskan att v

arna om sitt
privatliv bidrar ocks

a till ensamheten i stor-
st

aderna.
Om

anskliga arbetsf

orh

allanden
M

anga st

orre aff

arsf

oretag och industrier
sk

ots p

a ett s

att som g

or att de anst

allda p

a
alla niv

aer k

anner sig ensamma och otillr

ack-
Ensamhet
Vad kan vara orsaken?
Spr

ak: A|.|'++.s. +||+.s'+. +|+.|s'+. +.+||s'+. +.e.|s'+

cs|,.
||s|++. |.|+.|s'+. |..es|s'+. ce|.+.c. c||c|e.+. c|||c.+. c||e|+.
c+.s'+7. e.e|s'+67. es|.|s'+. e.e. ||,|. ||.s'+7. |.+.s'+687. ec.|s'+.
.e'|s'+. .,+.+||. |e|.e|s'+. ||||+,.c.. ||.c|. ||c. ||c'c. |.cc.es|s'+.
|s|

+.cs'+. ||+||e.s'+67. ,+(+.s'+67. '+..+c+. '|.es|s'+ |.+c|||c.e||,7
|,.c|.s(e|.|. |+.+ (

+ +.c+.|.,. '|.es|s'+ |

c.e.'|+c,. '|.||s'+. 'c
.e+.s'+67. '.c+||s'+. |e|||s'+. ||.+|+. |||+.|s'+. |..+|e. +'ecc.|s'+.
+|++ss|s'+. +|+,+|+. +||es|s'+. .ece.|

+.cs'+67. .c.s'+67. (c|
s'+67. (c.|.|s|s'+687. (..,+||. .+.c|c.+. ..

+.s'+. ...c|. .,s'+687.
s+c+.s'+. se(ec|. se.||s'+. sesc||c. s|c.+. s||c|. s|.+|es|s'+. s|c.+
'|s'+. s|c.e.s'+. s(+.s'+67. s.e.s'+7. s.+||||. |++|c. |+||. ||+|.
|,ec'|s'+7. |c' (|s|.. |c.+.s'+. |sc.+. |s.+.+. |..'|s'+. |,s'+67.
.'.+|.s'+. ..e.s'+. ..c.. .|e|.+es|s'+. |cs+. ,c..|+. .|.
6 Finns ocks

a p

a cd.
8 Finns ocks

a p

a cd i mp3-format.
7 Finns ocks

a p

a www.jw.org i mp3- och aac-format.
Vill du veta mer eller ha ett kostnadsfritt bibelstudium?
Skriv d

a till Jehovas vittnen under n

agon av adresserna
nedan. En fullst

andig f

orteckning

over adresser finns p

a
www.watchtower.org/address. Sverige: bc b. 3? ?1 A.|c+.
|es

c's+c.ess. \|.|

+c's|ece. 1b. |e|.. 0b898o1 00. Danmark: S|e.|.s.e,
?8. ||4300 |c||'. Finland: |cs||c o8. ||01301 \+.c+. Island:
Sc+.e.. 1. |S108 |e,',+.

'. Norge: 0+.(e.e|e. ?4. |J1914 \|.e

|.e|+''. Storbritannien: |e ||ce.+,. |c.cc. |w 1||. Tyskland:
A S|e|.|e|s. ||obo18 Se||e.s. USA: ?b |c|.||+ |e|||s. b.cc'|,..
|\ 11?01?483.
Vakna! september 2010 5
liga. De upplever en press och stress som ald-
rig sl

apper taget.
Dessutom skapar st

andiga omorganisatio-
ner en k

ansla av os

akerhet, isolering och en-
samhet bland de anst

allda. En artikel i Inter-
national Herald Tribune kommenterade en
sj

alvmordsv

ag bland personalen p

a n

agra
franska f

oretag och sade att m

anga fransm

an
upplever att de snabba ekonomiska f

or

and-
ringarna pressar dem till bristningsgr

ansen.
Kall kommunikation
Professor Tetsuro Saito i Japan s

ager:
M

anniskors f

orm

aga att kommunicera kom-
mer oundvikligen att f

ors

amras n

ar mobiltele-
foner och andra apparater kommer emellan.
I Australien rapporterar The Sunday Tele-
graph: Tekniken ... g

or m

anniskor till isole-
rade

oar. Man ... skickar mejl och sms till var-
andra i st

allet f

or att prata.
Rachel, som

ar 21 och bor i Frankrike, be-
r

attar: Jag har m

arkt att folk inte tycker att
det

ar s

a viktigt att tr

affas l

angre, att det r

ac-
ker med att skicka mejl, sms eller chatta. Men
det g

or bara att man k

anner sig

annu ensam-
mare.
En ny omgivning
Den ekonomiska krisen har gjort att
m

anga tvingats flytta f

or att beh

alla sitt jobb
eller f

a en ny anst

allning. Den som flyttar
slits bort fr

an sina grannar, sina v

anner, sin
skola och ibland sin familj. Det kan k

annas
som att man har ryckts upp som en planta
men att r

otterna har l

amnats kvar.
Francis minns hur det var n

ar han kom till
Frankrike fr

an Ghana. Han ber

attar: Spr

ak-
barri

aren, att jag inte hade n

agra v

anner, det
kalla klimatet allt det h

ar gjorde att jag k

an-
de mig v

aldigt ensam.
Behjat ber

attar hur hon k

ande det n

ar
hon flyttade till England: Jag tyckte det var
sv

art att anpassa mig till den nya kulturen.
Jag hade bekanta men inga familjemedlem-
mar eller riktiga v

anner som jag kunde prata
med och verkligen

oppna mig f

or.
D

odsfall i familjen
N

ar n

agon f

orlorar sin

aktenskapspartner
skapas ett stort tomrum i livet. Det kan
s

arskilt g

alla dem som har v

ardat sin partner
under en l

angre period. Det

ar inte ovan-
ligt att de upplever k

anslor av fullst

andig tom-
het.
Fernande, en

anka som bor i Paris, be-
r

attar: Det som k

anns sv

arast

ar att jag inte
l

angre kan anf

ortro mig

at min b

aste v

an, min
make. Anny s

ager att hon saknar sin man
s

arskilt n

ar hon ska fatta viktiga beslut om
h

alsoproblem och liknande.
Spr

akbarri

aren, att jag inte
hade n

agra v

anner, det kalla
klimatet allt det h

ar gjorde
att jag k

ande mig v

aldigt
ensam.
6 Vakna! september 2010
Skilsm

assa, separation, ofrivilligt
singelskap
En skilsm

assa eller separation skapar ofta
k

anslor av ensamhet och misslyckande. Ofta

ar det barnen som drabbas mest, mycket mer

an man tidigare insett. En del experter anser

att skilsm

assobarn l

oper st

orre risk att bli en-
samma som vuxna.
De som

ar ogifta p

a grund av att de inte har
hittat n

agon att dela livet med upplever ock-
s

a ofta perioder av ensamhet. K

anslorna kan-
ske f

orv

arras av taktl

osa kommentarer som:
Borde inte du gifta dig snart?

Aven ensamst

aende f

or

aldrar k

anner sig
ensamma. F

or

aldrar f

ar uppleva mycket gl

ad-
je men ocks

a problem, och den som

ar en-
samst

aende m

aste klara av problemen utan
att kunna ventilera dem med en partner.
Utsatta

aldersgrupper
De

aldre kan ofta k

anna sig ensamma

aven
om de inte f

orsummas av sin familj. Sl

akting-
ar och v

anner kanske har m

ojlighet att kom-
ma p

a bes

ok d

a och d

a, men hur k

anns det
resten av tiden de dagar eller veckor d

a ing-
en h

alsar p

a?
Likadant kan det vara i andra

anden av

al-
dersskalan. M

anga unga k

anner sig ensamma
och blir beroende av tv:n och datorn d

ar de
sitter helt f

or sig sj

alva i or

akneliga timmar.
G

ar det att hitta en l

osning p

a den h

ar

okande trenden? Hur kan man hantera en-

samhet?
O
M DU lider av ensamhet kan det vara bra
att du fr

agar dig sj

alv: Finns det n

agot jag
kan g

ora f

or att f

orb

attra situationen? Be-
h

over jag kanske g

ora f

or

andringar i mitt liv?
I s

a fall, vilka f

or

andringar kan det r

ora sig
om? F

oljande fr

agor kan hj

alpa dig att g

ora
en sj

alvanalys och hitta fungerande l

osningar.
Beh

over jag f

or

andra min inst

allning?
Vem som helst kan drabbas av ensamhet.
Men det

ar bara n

ar ensamheten h

aller i sig
en l

angre tid som den blir ett riktigt problem.
Om den g

or det kanske det

ar en varnings-
signal om att n

agot har g

att snett med din in-
st

allning till livet. Problemet skulle kunna
bottna i ditt s

att att agera n

ar du

ar tillsam-
mans med andra. En del s

atter oavsiktligt upp
ett taggtr

adsst

angsel omkring sig som g

or att
andra inte v

agar n

arma sig. Ibland kanske allt
som beh

ovs

ar att man f

ors

oker f

or

andra sin
inst

allning.
T

ank p

a vad Sabine, som flyttat till Eng-
land, s

ager: Det tar tid att f

a nya v

anner, att
bygga upp ett f

ortroende somg

or att man kan
slappna av med varandra. Varf

or inte fr

aga
andra om deras bakgrund och uppv

axt? Jag
har f

att h

ora: Det finns ingen kultur som

ar
r

att eller fel. V

alj det b

asta ur alla. Ja, f

ors

ok
g

ora samma sak som Sabine uppmuntrades
till: Leta efter s

adant i andras kulturer somdu
sj

alv har nytta av att ta efter.
Drar jag mig undan fr

an andra?
Du skulle kunna fr

aga dig sj

alv: Har jag en
tendens att dra mig undan? Skulle andra vara
mer v

anskapliga om jag var mer v

anskaplig
mot dem? Om du tror att det kan vara s

a,
anstr

ang dig d

a f

or att vara mer ut

atriktad.
Hur man kan f

a till en
f

or

andring
Vakna! september 2010 7
Roselise, en 30-

aring som flyttat fr

an Guade-
loupe till England, s

ager: De som k

anner sig
ensamma har en tendens att isolera sig. Hon
ger r

adet: Varf

or inte se om det finns andra
i din omgivning som ocks

a verkar ensamma?
Ta initiativet att prata med dem. En enkel fr

a-
ga kan vara b

orjan p

a en l

ang v

anskap.
Men det kr

avs b

ade tid och anstr

angning
att bygga upp en n

ara v

anskap. En bra b

orjan

ar att vara en god lyssnare. Om du lyssnar

uppm

arksamt p

a andra blir det l

attare att pra-
ta om s

adant som de tycker

ar intressant.
Kom ih

ag att medk

ansla

ar grunden till v

an-
skap.

Ar jag f

or negativ?
Det skulle kunna vara d

alig sj

alvk

ansla
som s

atter k

appar i hjulet f

or dig. Fr

aga dig
sj

alv: Har jag en tendens att t

anka alldeles f

or
negativt om mig sj

alv? Abiga

l, en 15-

aring
fr

an Ghana, ber

attar: Ibland har jag haft ne-
gativa tankar som f

att mig att k

anna mig en-
sam. Jag har k

ant mig o

alskad och v

ardel

os.
Om du tar kontakt med andra och f

ors

oker
hj

alpa demp

a n

agot s

att, kan du vara s

aker p

a
att de inte kommer att tycka att du

ar v

arde-
l

os. De kanske kommer att vilja l

ara k

anna
dig b

attre. S

a varf

or inte ta f

orsta steget?
Om du

ar

oppen och positiv f

ar du ocks

a
l

attare att bli v

an med dem som inte

ar i sam-
ma

aldersgrupp som du. Det kan vara givan-
de att umg

as med n

agon som

ar lite

aldre el-
ler yngre. Den fr

amsta orsaken till att Abiga

l
lyckades komma

over sin ensamhet var att
hon skaffade sig

aldre v

anner. Hon s

ager: Jag
har haft stor nytta av deras livserfarenhet.
Isolerar jag mig?
M

anga ensamma tycker att det hj

alper att
s

atta sig framf

or tv:n, datorn eller ett data-
spel, och de tillbringar timmar d

ar. Men n

ar
de trycker p

a avst

angningsknappen

ar de pre-
cis lika ensamma som f

orut. Elsa, 21

ar fr

an
Paris, s

ager: Tv och dataspel kan bli som en
drog. Till slut har det g

att s

a l

angt att man inte
ens l

angtar efter v

anner l

angre.
En baksida med tv-tittande

ar att det inte
ger plats f

or interaktion och meningsutbyten,
och det blir inte heller l

attare att skaffa nya
v

anner. Dataspel fungerar p

a liknande s

att:
Skaffa v

anner i olika

aldersgrupper.
de drar in spelaren i en fantasiv

arld som f

or-
svinner s

a fort man slutar spela. Sl

osurfande
p

a n

atet kan fungera som en verklighetsflykt,
men det kan ocks

a leda till att man uts

atts f

or
omoraliskt material och f

or personer som
d

oljer sin identitet. Internet

ar inte den b

asta
platsen f

or att skaffa sig v

anner eller bygga
upp n

ara v

anskapsrelationer.

Ar l

osningen att gifta sig?
En del kan vilja gifta sig bara f

or att r

ada
bot p

a sin ensamhet. En omt

anksam och k

ar-
leksfull partner kan naturligtvis ge dig stor
gl

adje i livet, men var f

orsiktig s

a att du inte
rusar in i n

agot s

a viktigt som ett

aktenskap.
Ett gifterm

al

ar inte alls n

agon garanti f

or
att du ska slippa k

anna dig ensam. Gifta
par med kommunikationsproblem s

ags vara
bland de ensammaste m

anniskorna i v

arlden.
Tr

akigt nog

ar det fler

an man kanske tror
som befinner sig i den situationen. S

a om du
k

anner att du vill gifta dig fram

over, varf

or d

a
inte ta itu med din ensamhet innan du p

a-
b

orjar en relation? Om du arbetar p

a din in-
st

allning och dina vanor och tar initiativet till
att skaffa v

anner medan du

ar ogift, kan det
bli en god grund f

or ett lyckligt

aktenskap
l

angre fram.
Det g

ar att hantera ensamhet
Det kanske inte finns n

agon omedelbar l

os-
ning p

a din ensamhet. Men du kan

and

a g

ora
det b

asta av situationen om du f

oljer den
gyllene regeln, som Jesus gav. Han sade: Allt
vad ni vill att m

anniskorna skall g

ora mot er,
s

a skall ocks

a ni g

ora mot dem. (Matteus
7:12) S

a om du vill att andra ska vara trevliga
mot dig, var d

a trevlig mot dem. Om du vill
att andra ska

oppna sig f

or dig,

oppna dig f

or
dem. Du kanske inte m

arker n

agon skillnad
p

a en g

ang, men med tiden kommer en del att
reagera positivt. Och

aven om de inte skulle
g

ora det, kommer du att vara gladare d

arf

or
att du har f

ors

okt.
Jesus framh

oll ocks

a en annan mycket
grundl

aggande princip somkan hj

alpa dig att
hantera ensamhet: Det

ar lyckligare att ge

an
Anny,

anka: Jag f

ors

oker styra mina
tankar och se det positiva i min situation.
Carmen, ogift: Jag har l

art mig att inte
fastna i det som varit, utan att g

a vidare
och bygga upp nya v

anskapsf

orh

allanden.
Fernande,

anka: Om man anstr

anger sig
f

or att hj

alpa andra gl

ommer man sina
egna problem.
Jean-Pierre, ogift: Jag tar l

anga
promenader d

a jag ber till Gud och

oppnar
mitt hj

arta f

or honom.
Bernard,

ankling: Jag brukar ringa till
mina v

anner, inte f

or att

alta gamla sorger,
utan f

or att det

ar s

a trevligt att h

alla
kontakten.
David, ogift:

Aven om jag trivs med att
vara f

or mig sj

alv, har jag g

att in f

or att vara

oppen mot andra.

Lorenna, ogift: Jag tar initiativet att g

a
fram till andra f

or att l

ara k

anna dem.
Abiga

l, 15

ar: Jag har flera vuxna v

anner
och kan l

ara av deras erfarenhet.
Cherry, ogift: Jag har m

arkt att om
man ber

attar f

or andra att man k

anner sig
ensam brukar de anstr

anga sig mer f

or att
man inte ska k

anna sig utanf

or.
HUR JAG HANTERAR MIN
ENSAMHET
Vakna! september 2010 9
att f

a. (Apostlag

arningarna 20:35) Ge andra
av din tid. Ett barn kan beh

ova hj

alp med
l

axorna, och en

aldre person kan beh

ova
hj

alp att handla eller sk

ota om hemmet och
tr

adg

arden. Du kommer att k

anna dig gla-
dare, och kanske blir det b

orjan p

a en fin v

an-
skap.
Den b

asta sortens v

anner
Det finns ocks

a annat man kan g

ora rent
praktiskt f

or att hantera ensamhet. Se till att
komma utanf

or hemmets fyra v

aggar. Ta om
m

ojligt en promenad i en park eller p

a landet.
N

ar du

ar ensam hemma kan du fylla din tid
med kreativa saker, som att sy, pyssla, g

ora
reparationer eller l

asa. En fransk f

orfattare
skrev: Jag har aldrig drabbats av n

agon pl

a-
ga som inte lindrats av en timmes l

asning.
M

anga har f

att s

arskild hj

alp av att l

asa psal-
merna i Bibeln.
Experter har ocks

a lagt m

arke till att man
kan f

a hj

alp att

overvinna ensamhetsk

anslor
och

aven f

a b

attre h

alsa genom att um-
g

as med m

anniskor som delar ens tro. Var
kan man tr

affa m

anniskor som f

ors

oker f

ol-
ja den gyllene regeln? I en bok om religi

osa
r

orelser skriver en utomst

aende iakttagare:
I Jehovas vittnens f

orsamlingar skapas en ge-
nuin gemenskap som bygger p

a f

ortroende
och acceptans.
Jesus ber

attade vad som skulle vara det
fr

amsta k

annetecknet p

a sanna kristna n

ar
han sade till sina l

arjungar: Av detta skall
alla veta att ni

ar mina l

arjungar: om ni har
k

arlek inb

ordes. (Johannes 13:35) K

arleken
till Gud och till medtroende

ar ett s

arskiljan-
de drag hos dem som ut

ovar den sanna reli-
gionen. (Matteus 22:3739)
Att bygga upp en v

anskap med Gud

ar det
allra b

asta s

attet att hantera ensamhet. Med
honom som v

an beh

over du aldrig k

anna dig
ensam! (Romarna 8:38, 39; Hebr

eerna 13:
5, 6)
HJ

ALP MOT
ENSAMHET
Utveckla en positiv
inst

allning.
Begr

ansa tv-tittande och
annan avkoppling som
isolerar dig.
S

ok efter v

anner som
delar dina v

arderingar,

aven s

adana som inte

ar
i samma

alder som du.
Bli framf

or allt v

an med
Gud.
10 Vakna! september 2010
I
SIN ber

omda bergspredikan sade Jesus:
St

a inte emot den som

ar ond; utan vem
som

an sl

ar dig med flata handen p

a din h

og-
ra kind, v

and ocks

a den andra mot honom.
(Matteus 5:39)
Vad menade han? Uppmanade han de
kristna att bli passiva offer? Ska de kristna
lida i tysthet och inte s

oka r

attsligt skydd?
Vad Jesus menade
F

or att f

orst

a vad Jesus menade m

aste vi
t

anka p

a i vilket sammanhang det h

ar uttalan-
det st

ar och vilka hans

ah

orare var. Jesus in-
ledde sin uppmaning med n

agot som hans

ah

orare redan k

ande till fr

an Skriften. Han
sade: Ni har h

ort att det sades:

Oga f

or

oga
och tand f

or tand. (Matteus 5:38)
Det Jesus h

anvisade till st

ar i 2 Moseboken
21:24 och 3 Moseboken 24:20. Det

ar v

art att
l

agga m

arke till att enligt Guds lag skulle
straffet

oga f

or

oga, somn

amns i de h

ar ver-
serna, utm

atas f

orst sedan en f

or

ovare f

att sin
sak pr

ovad av pr

asterna och domarna. Dessa
granskade omst

andigheterna och tog h

ansyn
till om

overtr

adelsen var avsiktlig. (5 Mose-
boken 19:1521)
Med tiden b

orjade judarna till

ampa
den h

ar lagen felaktigt. Bibelkommentatorn
Adam Clarke skrev p

a 1800-talet: Det verkar
som om judarna anv

ande denna lag [

oga f

or

oga, tand f

or tand] som grund f

or att r

attf

ar-
diga att man hyste agg och utkr

avde h

amnd.
Man gick ofta till ytterlighet n

ar man h

amna-
des och

aterg

aldade med mer ont

an man
sj

alv hade utsatts f

or. Men Skriften god-
k

ande inte personliga h

amndaktioner.
Jesu ord i bergspredikan om att v

anda and-
ra kinden till

aterspeglar andan i Guds lag till
VAD
S

AGER
BIBELN?
Vad betyder det
att v

anda andra
kinden till?
Israel. Jesus menade inte att en av hans efter-
f

oljare som fick ett slag p

a ena kinden skulle
l

ata den andra kinden bli m

altavla f

or n

asta
slag. Ett slag med flata handen var p

a Bibelns
tid, precis som det ofta

ar i v

ar tid, inte avsett
att v

alla fysisk skada, utan var en f

orol

amp-
ning avsedd att framkalla en reaktion, en kon-
frontation.
Jesus menade tydligen att om n

agon f

or-
s

oker provocera en annan med ett slag med
flata handen eller med bitande sarkasmer
b

or den somf

att slaget inte ge igen. Han b

or
i st

allet f

ors

oka f

orhindra att man hamnar i
en ond cirkel och forts

atter att

aterg

alda ont
med ont. (Romarna 12:17)
Jesu ord p

aminde mycket om det kung Sa-
lomo sade: S

ag inte: Som han har gjort mot
mig, s

a skall jag g

ora mot honom. Jag skall
vederg

alla var och en efter hans g

arningar.
(Ordspr

aksboken 24:29) En Jesu efterf

oljare
skulle v

anda andra kinden till i den bem

arkel-
sen att han inte skulle l

ata andra tvinga ho-
nom till en kraftm

atning. (Galaterna 5:26,
fotnoten)
Hur

ar det d

a med sj

alvf

orsvar?
Att en kristen ska v

anda andra kinden till
betyder inte att han inte f

ar f

orsvara sig om
han blir angripen. Jesus sade inte att vi aldrig
skulle f

orsvara oss. Han sade att vi aldrig
skulle sl

a tillbaka aggressivt, att vi inte skulle
l

ata oss provoceras till att ta h

amnd. Det

ar
f

orst

andigt att dra sig tillbaka n

ar s

a

ar m

oj-
ligt f

or att undvika strid, men det

ar inte fel
att vidta

atg

arder f

or att skydda sig sj

alv och
att s

oka hj

alp av polisen om man blir utsatt
f

or brott.
Jesu f

orsta l

arjungar till

ampade mycket
passande samma princip n

ar de f

orsvarade
sina lagliga r

attigheter. Aposteln Paulus till
exempel utnyttjade r

attsv

asendet p

a sin tid
f

or att skydda sin r

att att utf

ora det uppdrag
att predika som Jesus hade gett sina l

arjung-
ar. (Matteus 28:19, 20) Under en prediko-
tur greps Paulus och hans mission

arskamrat,
Silas, av myndigheterna i staden Filippi och
anklagades f

or att bryta mot lagen.
B

ada tv

a blev offentligt pryglade och sedan
kastade i f

angelse utan r

atteg

ang. N

ar Paulus
fick tillf

alle utnyttjade han sina r

attigheter
som romersk medborgare. N

ar magistratens
ledam

oter fick veta att Paulus var romersk
medborgare blev de r

adda f

or f

oljderna och
bad Paulus och Silas att de skulle ge sig av
utan att st

alla till problem. Genom att f

or-
svara och lagligt stadf

asta de goda nyheterna
gav Paulus de kristna ett m

onster att f

olja.
(Apostlag

arningarna 16:1924, 3540; Filip-
perna 1:7)
Jehovas vittnen har i likhet med Paulus
g

ang p

a g

ang tvingats utk

ampa r

attsliga stri-
der vid domstolar f

or att f

orsvara sin r

att att
tj

ana Gud. Det har varit s

a ocks

a i l

ander som
p

ast

ar sig ha religionsfrihet. Inte heller n

ar
Jehovas vittnen uts

atts f

or brott eller n

ar de-
ras personliga s

akerhet hotas f

orv

antas de
v

anda andra kinden till finna sig i att bli illa
behandlade utan att f

orsvara sig. De vidtar
r

attsliga

atg

arder f

or att f

orsvara sig.
Somkristna vidtar Jehovas vittnen med r

at-
ta

atg

arder f

or att stadf

asta vissa lagliga r

attig-
heter,

aven om de vet att s

adana

atg

arder s

al-
lan ger n

agra st

orre resultat. I likhet med
Jesus l

amnar de d

arf

or till sist saken i Guds
h

ander. De

ar

overtygade om att han som
k

anner till alla fakta kommer att skipa full-
st

andig r

attvisa. (Matteus 26:5153; Judas,
vers 9) Sanna kristna kommer ih

ag att h

amn-
den tillh

or Jehova. (Romarna 12:1719)
HAR DU UNDRAT?
Vad b

or de kristna undvika?
(Romarna 12:17)
F

orbjuder Bibeln att man tillgriper
r

attsliga

atg

arder f

or att f

orsvara sig?
(Filipperna 1:7)
Vad var Jesus

overtygad om n

ar det
g

allde sin Fader? (Matteus 26:5153)
12 Vakna! september 2010

A
R 1972, n

ar jag var 17, gick jag med i en
sportklubb. Jag f

orstod snart vilket jobb
som l

ag framf

or mig om jag skulle ta mig upp
p

a elitniv

a. Det r

acker inte med talang f

or att
bli en toppsprinter. Men jag var beredd att
satsa.
N

ar jag var 22 blev jag uttagen till finska
landslaget.

Aret d

arp

a hade jag den b

asta fin-
ska genomsnittstiden p

a 100 meter. Men p

a
grund av l

arskador och problem med h

al-
senan kunde jag inte n

a min fulla potential.
Men jag brann verkligen f

or l

opningen, och
d

arf

or blev jag i st

allet tr

anare f

or lovande ta-
langer.

Ar 1982 hade jag planer p

a att flytta
till Kalifornien och studera vid ett universitet
och att i det gynnsammare klimatet d

ar satsa
p

a en karri

ar inom idrotten. Jag k

opte till och
med en flygbiljett.
En stor f

or

andring i livet
En kv

all, inte l

angt innan jag skulle resa till
Kalifornien, ringde det p

a d

orren. N

ar jag

oppnade stod det tv

a Jehovas vittnen d

ar. De
b

ada kvinnorna var mycket lugna och samla-
de, precis s

adana egenskaper som

ar viktiga
f

or en friidrottare. Jag bj

od in dem, och vi sat-
te oss ner och hade ett mycket intressant sam-
tal. Det slutade med att jag fick boken Du kan
f

a leva f

or evigt i paradiset p

a jorden.1 Jag b

or-
jade l

asa den, och n

ar jag hade kommit un-
gef

ar halvv

ags f

orstod jag att det jag l

aste
verkligen var sant. N

ar kvinnorna kom till-
baka fr

agade jag hur man blir ett Jehovas
vittne. De svarade att jag beh

ovde studera
Bibeln.
Jag tackade ja till ett studium och b

orjade
ocks

a vara med p

a m

oten tillsammans med
Jehovas vittnen i Rikets sal i Vanda, d

ar jag
bodde. Jag m

arkte att det som l

ardes ut var
grundat p

a Bibeln. Faktum

ar att det jag l

ar-
de mig b

orjade f

or

andra min syn p

a vad som
verkligen

ar viktigt i livet. S

a jag gick till rese-
byr

an och avbokade min flygbiljett. En del av
pengarna gick i st

allet till en kostym som jag
kunde anv

anda p

a m

otena och en portf

olj att
ha Bibeln och biblisk litteratur i.

Ar 1983 blev
1 Utgiven av Jehovas vittnen men trycks inte l

angre.
Mitt livs
viktigaste lopp
BER

ATTAT AV KARL-ERIK BERGMAN
Jag

alskade att springa. Dessutom hade
jag de naturliga f

oruts

attningarna, s

a sprinter-
l

opningen blev det viktigaste i mitt liv.
P
u
b
l
i
c
e
r
a
d
i
A
a
m
u
l
e
h
t
i
1
9
7
9

0
8

2
1
.
Vakna! september 2010 13
jag d

opt som ett Jehovas vittne vid en sam-
mankomst i Helsingfors.
Fler idrottare byter sp

ar
N

ar jag l

arde k

anna Bibelns sanning b

orja-
de jag genast ber

atta omden f

or mina v

anner.
Men de kunde inte tro sina

oron. Snart b

orja-
de till och med ryktet g

a att jag hade f

or-
lorat f

orst

andet. Mina v

anner b

orjade und-
vika mig, en efter en. Efter mitt dop fortsatte
jag att tr

ana regelbundet f

or att h

alla mig i
form, och d

a brukade jag tr

affa gamla tr

a-
ningskompisar p

a l

oparbanan. V

ara samtal
fick dem att f

orst

a att

aven om jag hade f

or-

andrats, s

a hade jag inte blivit galen.
Flera av de h

ar idrottarna ins

ag med tiden
att det jag sade l

at rimligt och f

ornuftigt och
att det var v

art att fundera p

a. De m

arkte att
jag hade slutat sv

ara och att jag inte l

angre var
hetsig och aggressiv. N

agra av dem ville veta
mer om Bibeln. Jag tyckte om att visa att Bi-
beln j

amf

or en kristens liv vid ett t

avlings-
lopp. Vi deltar i ett lopp d

ar priset

ar evigt liv.
(2 Timoteus 2:5; 4:7, 8)
Sanningen

ar den att ett verkligt lyckligt
och meningsfullt liv inte kommer av att man
vinner l

opart

avlingar, utan av att man g

or v

ar
Skapares vilja. Mina samtal med andra idrot-
tare fick en del av dematt omv

ardera sina m

al
i livet, och flera av dem accepterade och god-
tog de bibliska sanningar som f

or

andrade
mitt liv. Det

ar roligt att se att flera av demhar
varit lika engagerade i sin tj

anst f

or Gud som
de tidigare var som idrottare.
En av dessa var Yvonne, en lovande 800-
metersl

operska. Hon var b

ast i Norden p

a
den distansen och innehade det finska rekor-
det. Hon t

avlade f

or Finland i flera europeis-
ka t

avlingar och fick fina resultat. V

ara samtal
gjorde att hon b

orjade f

orst

a hur meningsl

ost
det

ar att satsa p

a att bli ber

omd i den h

ar
v

arlden. Hon l

arde sig fr

an Bibeln att den h

ar
v

arldsordningen kommer att f

orsvinna och
l

amna plats f

or Guds nya v

arld. (1 Johannes
2:17)
Yvonne tackade sedan ja till ett bibelstu-
dium. Hon var tillsammans med Jouko, en
duktig l

opare i Finlands sprinterlandslag som
hade representerat Finland i b

ade EM- och
VM-sammanhang. Med tiden flyttade de till
USA f

or att forts

atta med sina idrottskarri

a-
rer.
Yvonne fortsatte att studera Bibeln, och
Jouko b

orjade ocks

a vara med vid studiet.
Egentligen ville han bara hitta n

agot som inte
st

amde f

or att f

a Yvonne p

a b

attre tankar.
Men undan f

or undan sj

onk Bibelns sanning
ner ocks

a i hans hj

arta. De gifte sig och

over-
l

amnade senare sitt liv

at Gud och blev d

op-
ta. I dag

ar de pionj

arer, som heltidsf

orkunna-
re bland Jehovas vittnen kallas.
Jag fick ocks

a b

orja studera Bibeln med
Barbro. Hon var finsk m

astarinna p

a 400 me-
ter och hade t

avlat f

or Finland i flera euro-
peiska friidrottst

avlingar. Hon och hennes
man, Jarmo, somhade varit stavhoppare, flyt-
tade sedan till Sverige. D

ar fortsatte hon att
studera Bibeln, och Jarmo b

orjade ocks

a stu-
dera. De hade b

ada f

ors

okt finna en mening
med livet, s

a n

ar de l

arde k

anna sanningen i
Bibeln blev de d

opta. Jarmo blev s

a sm

aning-
omsjukgymnast, och de har varit ett h

angivet
par i f

orkunnartj

ansten. Jarmo

ar

aven f

or-
samlings

aldste.
Jag kan ocks

a ber

atta om Heidi, en l

opar-
talang i nedre ton

aren. Som hennes tr

anare
m

arkte jag att hon var intresserad av andliga
fr

agor. S

a en dag ber

attade jag f

or henne vad
Bibeln l

ar om Guds rike och om allt det fan-
tastiska som det ska inf

ora h

ar p

a jorden, och
jag fr

agade henne: Tror du att vi kommer att
f

a uppleva allt det h

ar? (Psalm 37:11, 29;
Matteus 6:9, 10)
Ja, svarade hon. Hon sade ocks

a att hon
ville studera Bibeln, s

a jag ordnade med att en
kristen syster b

orjade studera med henne.
N

agra

ar senare

overl

amnade

aven hon sig

at
Gud och blev d

opt. Hon v

axte upp till en vac-
ker och andligt inriktad kvinna, och med
tiden gifte vi oss. Hon har varit en underbar
kamrat, och hon har bevarat sin beslutsamhet
att tj

ana Gud en beslutsamhet hon hade
14 Vakna! september 2010
kommit l

angt p

a om hon hade satsat p

a elit-
idrotten.
Min yngre bror Peter, som ocks

a h

oll p

a
med idrott, tyckte f

orst inte alls om att jag
studerade Bibeln. Men jag gav honom Leva
f

or evigt - boken. Efter ett tag sade han: Jag
har b

orjat l

asa den, men jag f

orst

ar inte allt.
Kan du hj

alpa mig? Jag ordnade d

a s

a att ett
annat vittne b

orjade studera med honom, och
efter fyra m

anader blev han d

opt. Han

ar nu
gift, och hans fru

ar pionj

ar.
Loppet forts

atter
Redan innan jag blev d

opt hade jag siktet
inst

allt p

a att bli mission

ar. Kort efter mitt
dop b

orjade jag som pionj

ar. Jag f

orstod att
om man deltar i loppet f

or liv, s

a m

aste man
g

ora sitt allra b

asta. Heidi och jag ans

okte om
att f

a g

a Gilead, Jehovas vittnens mission

ars-
skola i New York, och 1994 blev vi antagna.
Vid v

ar examen blev vi f

orordnade att tj

ana i
Lettland, d

ar m

anga talar ryska.
Efter Sovjetunionens fall var m

anga des-
illusionerade. Bibeln hade blivit svartm

alad
och till och med f

orbjuden, men vi m

arkte att
m

anga var intresserade av vad den hade att
s

aga. Att l

ara sig ryska var en av de sv

araste
utmaningarna jag n

agonsin st

allts inf

or. Men
efter sex

ar som mission

ar i Lettland fick
jag b

orja bes

oka och uppmuntra olika f

or-
samlingar av Jehovas vittnen som resande
tillsyningsman, och det g

or jag fortfarande,
tillsammans med min trogna hustru.
Genom

aren har jag kunnat hj

alpa m

anga
att utvecklas och forts

atta fram

at i loppet f

or
liv, det verkliga livet i Guds nya v

arld. (1 Ti-
moteus 6:19) Om man som tr

anare ska kun-
na hj

alpa andra idrottare att g

ora sitt b

asta
m

aste man f

orst

a dem. Man m

aste hj

alpa
dem att utveckla sina starka sidor och att job-
ba med sina svaga sidor. Man m

aste inspire-
ra dem att k

ampa vidare, s

a att de kan n

a sin
fulla potential.
Jag har f

orv

anats

over hur m

anga likheter
det finns mellan en kristen och en idrotts-
man, precis som aposteln Paulus framh

oll
i sitt f

orsta brev till korinthierna. En fram-
g

angsrik idrottare m

aste koncentrera sig p

a
sin fysiska tr

aning och inte bara dr

omma om
att vinna. Han m

aste s

atta upp realistiska m

al
och g

a systematiskt till v

aga f

or att n

a dem.
Om han tappar fokus och inte forts

atter att
utvecklas f

ar han inte se n

agot resultat av allt
det h

arda arbete som han redan lagt ner. P

a
samma s

att m

aste de sanna kristna forts

atta
att vara andligt fokuserade.
En framg

angsrik idrottare

ar ocks

a mycket
noga med vad han

ater. P

a motsvarande s

att
undviker de sanna kristna nedbrytande l

aror
och tankar och

ater inte fr

an demoners
bord, som Paulus uttryckte det. I st

allet liv-
n

ar de sig av den st

arkande andliga mat som
Gud ger dem genom sitt ord, Bibeln. (1 Ko-
rinthierna 10:21) N

ar det blir problem fort-
s

atter en framg

angsrik idrottare att t

anka
positivt. Han erk

anner sina misstag och g

or
f

or

andringar. Jag [l

oper] nu inte som med
ovisshet, skrev Paulus. I st

allet

ar jag h

ard-
h

ant mot min kropp, fortsatte han. P

a s

a s

att
kunde han undvika att bli diskvalificerad.
(1 Korinthierna 9:2427)
Mitten av 80-talet: Heidi och jag;
Yvonne i mitten och Jouko och deras
dotter nedan.
Heidi och jag tycker fortfarande om att
h

alla oss i form och tr

anar regelbundet p

a
gym. Men vi l

ater det inte komma i v

agen f

or
v

ar tj

anst f

or Jehova, han som har skapat oss
m

anniskor s

a underbart. (Psalm 139:14) Till-
sammans

ar vi inriktade p

a att n

a m

alet, det
verkliga livet det somskall komma i Guds
nya v

arld. (1 Timoteus 4:8)
Sedan Paulus hade beskrivit ett stort moln
av vittnen fr

an f

orkristen tid sade han: L

at
oss d

a, ocks

a vi, l

agga av varje tyngande b

or-
da och den synd som l

att sn

arjer in oss, och
l

at oss med uth

allighet l

opa det t

avlingslopp
som vi har framf

or oss. (Hebr

eerna 12:1)
Det finns inget som kan vara mer menings-
fullt

an att l

opa det h

ar loppet, eftersom alla
som fullf

oljer det kommer att bel

onas med
eviga v

alsignelser. (2 Timoteus 4:7, 8)
Heidi och jag i f

orkunnartj

ansten.
Jehovas vittnens sammankomst i Helsingfors
2009. Yvonne och Jouko p

a v

ar v

anstra sida
och Jarmo och Barbro p

a v

ar h

ogra.
V
AD

ar det som

ar mjukt och runt och h

al-
ler dig varm p

a vintern men sval p

a som-
maren? F

or nomadfolk i delar av Central-
asien

ar svaret: en jurta. Fr

an st

apperna i
Mongoliet och Kazakstan till bergen och da-
larna i Kirgizistan var de h

ar traditionella bo-
st

aderna en g

ang en vanlig syn.
En jurta

ar en rund, t

altliknande konstruk-
tion som har dekorativa str

amattor l

angs v

ag-
garna. De yttre lagren best

ar av filtmattor
som

ar gjorda av f

arull. Jurtorna v

ager inte
mycket och

ar l

atta att montera, men de

ar

and

a stabila och har behagligt inomhusklimat
under varma somrar och kalla vintrar. Kirgi-
zerna kallar jurtan gr

att hus, kazakerna kal-
lar den filthem och mongolerna ger, som
betyder hem.
Jurtor kan vara gr

abruna eller vita beroen-
de p

a f

argen p

a den ull som anv

ands. Jurtor i
Kirgizistan och Kazakstan

ar ofta dekorerade
med m

onster i ull som f

argats i klara f

arger
och som f

orest

aller bagghorn. F

orr i tiden var
vackra filtar och mattor ett tecken p

a en fa-
miljs rikedom och st

allning.
En viktig del av jurtan

ar mittringen eller
hjulet, som taksparrarna

ar f

astade vid. Den
h

ar kraftiga, tunga ringen ger stabilitet

at kon-
struktionen. Ett filtstycke som t

acker ringen
kan f

oras undan f

or att ge ventilation och f

o-
ras tillbaka n

ar det

ar d

aligt v

ader. Under kla-
ra n

atter kan familjen f

ora undan filtstycket
och titta upp p

a den stj

arnbestr

odda himlen
genom

oppningen i taket.
Idealiska f

or nomadliv
P

a landsbygden i vissa delar av Kazakstan,
Kirgizistan och Mongoliet finns det fortfaran-
de m

anniskor som lever som nomader. I sin
bok YurtsLiving in the Round ber

attar Becky
Kemery om hur kameler fortfarande anv

ands
till att flytta jurtor i Mongoliet: Stommen
lastas p

a en kamel s

a att lasten f

ordelas j

amnt
p

a b

ada sidor. Takhjulet lastas sist. Det passar
perfekt

over kamelens puckel. Filtarna lastas
p

a en annan kamel. D

ar man inte har kame-
ler anv

ander man jakar eller h

astar som drar
jurtorna p

a k

arror. De kan ocks

a k

oras till sin
nya plats med ryska lastbilar.
Mongoliska jurtor har raka taksparrar och
plattare tak

an andra, n

agot som bidrar till att
de kan st

a emot kraftiga vindar och

askned-
Jurtor
flyttbara bost

ader
i Centralasien
slag p

a de

oppna sl

atterna. Jurtorna i Kirgizi-
stan och Kazakstan

ar toppigare och rundare.
Vanligtvis

ar ing

angen till en jurta v

and mot
solen, s

a att solen kan skina in. Inne i jurtan

ar mattor och filtar i glada f

arger hopvikta
och travade p

a tr

akistor mitt emot ing

angen.
Vanligtvis f

ar en betydelsefull g

ast eller famil-
jens

aldste manlige medlem sitta framf

or de
h

ar f

argrika travarna.
H

ogra sidan om ing

angen

ar avsedd f

or
kvinnorna. H

ar f

orvaras all utrustning f

or
matlagning, st

adning, s

omnad och filttillverk-
ning. Den andra sidan

ar avsedd f

or m

annen.
H

ar finns sadlar, ridsp

on och annan utrust-
ning f

or jakt och djursk

otsel.
Jurtan

overlever politiska f

or

andringar
Nomadernas livsstil f

or

andrades drastiskt
efter bolsjevikrevolutionen 1917.

Over hela
Centralasien byggde ryssarna skolor, sjukhus
och v

agar och inf

orde ett mer bofast levnads-
s

att.
Med tiden

overgav m

anga nomadfolk sin
livsstil f

or att bo i samh

allen och st

ader. Men
jurtorna anv

ands ibland under sommarm

ana-
derna av herdar som sk

oter f

ar, kor och h

as-
tar p

a stora kooperativa jordbruk.
Maksat, en kirgizisk man somnu

ar n

arma-
re 40

ar, ber

attar: Som ton

aring hj

alpte jag
min far att sk

ota den hjord som han ansvara-
de f

or. I juli n

ar sn

on hade sm

alt och passen
var

oppna f

orde vi v

ara djur till betesmarker-
na h

ogt upp i bergen.
D

ar satte vi upp v

ar jurta vid en bergsb

ack
d

ar vi hade gott omvatten till att laga mat och
tv

atta oss. Vi stannade kvar d

ar tills det blev
kallt i b

orjan av oktober. Jurtan har allts

a
fortfarande en plats i moderna samh

allen.
Den moderna jurtan
I bland annat Kirgizistan

ar det vanligt att
man f

ar se jurtor l

angs v

agarna. De anv

ands
somaff

arer eller kaf

eer, d

ar bes

okare kan nju-
ta av lokala specialiteter. G

aster kan ocks

a f

a
k

anna p

a det traditionella kirgiziska levnads-
s

attet genom att

overnatta i en jurta i bergen
i Kirgizistan eller vid den of

ord

arvade sj

on
Issyk Kul.
Jurtor har ocks

a en viss betydelse i tra-
ditionella centralasiatiska begravningsseder.
Maksat f

orklarar: I Kirgizistan l

aggs den
d

ode inne i jurtan, dit sl

akt och v

anner kan
komma f

or att s

orja.
P

a senare tid har jurtan dykt upp i v

ast-
v

arlden. Den har lanserats som praktisk och
skonsam mot milj

on. Men de flesta moderna
jurtor

ar helt annorlunda

an de som byggdes
f

orr. Moderna material anv

ands, och de byggs
ofta s

a att de blir mer permanenta konstruk-
tioner.
Man kan inte med best

amdhet s

aga var jur-
tan kommer ifr

an, men det r

ader inget tvivel
omatt det

ar en praktisk konstruktion. Jurtan

ar utformad f

or att passa nomadernas lev-
nadss

att i Centralasien, och den

ar ett best

a-
ende vittnesb

ord om uppfinningsrikedomen
hos ett t

aligt och anpassbart folk.
Jurtor som satts upp vid den ber

omda sj

on Issyk Kul i Kirgizistan.
Vakna! september 2010 17
18 Vakna! september 2010
Ett litet ekollon lossnar fr

an sin gren och
faller till marken. Ekollonet, som p

aminner
om ett litet

agg i en

aggkopp, gr

avs ner av en
j

aktad ekorre som sedan gl

ommer bort sitt
g

omst

alle. Med tiden gror det och v

axer upp
till en majest

atisk ek, det m

aktigaste av
Storbritanniens inhemska skogstr

ad.
Eken

ar ett historiskt och mytomspunnet
tr

ad som kan bli mer

an tusen

ar. En del blir
40 meter h

oga! Gamla ekar k

anns igen p

a
sina kraftiga stammar och vidstr

ackta kronor.
Storbritannien har bara tv

a naturligt f

orekom-
mande ekarter, men

over hela v

arlden finns
det omkring 450 olika arter. N

agot de alla har
gemensamt

ar frukten, det lilla ekollonet.
Eken fungerar som v

ard

at fler djurarter

an
n

agot annat tr

ad i Storbritannien. M

anga olika
insekter trivs d

ar, och larver kalasar mer

an
g

arna p

a de sp

ada sommarl

oven. Men tr

adet
f

orsvarar sig. Med tiden utvecklar bladen det
oaptitliga

amnet garvsyra.
Ekens inv

anare utnyttjar varje litet skrymsle.
Det rika insektslivet lockar till sig m

angder av
f

aglar och spindlar. Skalbaggar borrar sig fram
under den tjocka, f

arade barken. Ugglor och
fladdermuskolonier sl

ar sig g

arna ner i ih

aliga
stammar. Och sm

adjur som m

oss, sorkar,
kaniner, gr

avlingar och r

avar bos

atter sig nere
bland r

otterna.
Eken har ocks

a sin egen st

adpatrull. Varje

ar faller en kvarts miljon l

ov fr

an ett fullvuxet
tr

ad. Svampar och bakterier bryter ner avfallet
s

a att n

arings

amnena

aterf

ors till jorden. Vis-
sa

ar kan det v

axa 50000 ekollon p

a ett tr

ad.
De flesta

ats upp av f

aglar och andra djur.
Kvalster och skalbaggar mumsar i sig d

ott tr

a,
och svampar

ater upp barken.
Ektimmer

ar oerh

ort starkt och h

allbart.
Det har l

ange varit ett popul

art material till
hus och kvalitetsm

obler. Det

ar perfekt att
g

ora

ol- och vintunnor av. Och stadiga segel-
fartyg av ek bidrog till att den brittiska flottan
under m

anga

ar hade herrav

aldet

over havet.
Ektimret

ar fortfarande mycket uppskattat.
Och som en karakteristisk del av det brittiska
landskapet beundras eken f

or sin styrka och
h

allbarhet. Ur ett litet ekollon v

axer ett m

ak-
tigt tr

ad

annu ett av skapelsens under!
Ett litet ekollon
blir ett
m

aktigt
tr

ad
Eken kan bli mer

an tusen

ar, v

axa sig 40 meter
h

og och f

a en omkrets p

a mer

an 12 meter.
T
r

a
d
:
5
J
o
h
n
M
a
r
t
i
n
/
A
l
a
m
y
;
e
k
o
l
l
o
n
:
5
D
a
v
i
d
C
h
a
p
m
a
n
/
A
l
a
m
y
Vakna! september 2010 19
Juliana var en rar

aldre kristen kvinna i Filip-
pinerna som hade f

att Alzheimers sjukdom.
Hon k

ande inte ens igen sina barn l

angre. Jag
brukade

and

a g

a och h

alsa p

a henne n

ar jag
hade v

agarna f

orbi.
Juliana var s

angbunden och l

ag bara och
stirrade ut genom f

onstret. Jag tyckte det var
sv

art att vara d

ar eftersom hon inte k

ande
igen mig l

angre. Hon tittade stor

ogt p

a mig,
men det fanns inget liv i blicken, inget som
visade att hon f

orstod vem jag var. T

anker du
fortfarande p

a Jehova? fr

agade jag. Jag ber

at-
tade om n

agot som hade h

ant i f

orkunnar-
tj

ansten och st

allde n

agra fler fr

agor, men det
var inget som tydde p

a att hon uppfattade vad
jag sade. D

a b

orjade jag sjunga en s

ang i st

al-
let, och det som h

ande sedan var verkligen
r

orande!
Juliana v

ande p

a huvudet, tittade p

a mig och
b

orjade ocks

a sjunga! Jag var snart tvungen att
sluta, f

or vi sj

ong p

a tagalog, och jag kunde
inte hela texten utantill. Men Juliana fortsatte
sjunga. Hon kom ih

ag alla tre verserna. Jag
bad en v

aninna som hade f

oljt med mig att g

a
och l

ana en s

angbok av ett vittne som bodde i
n

arheten, och hon var snart tillbaka. Jag visste
inte vilket nummer s

angen hade men lyckades

and

a f

a upp r

att sida. Den h

ar g

angen sj

ong vi
hela s

angen tillsammans. N

ar jag fr

agade hen-
ne om hon kom ih

ag n

agra andra s

anger b

or-
jade hon sjunga en gammal filippinsk k

arleks-
visa.
Nej, Juliana, sade jag, inte fr

an radion
utan fr

an Rikets sal.1 Jag b

orjade sjunga en
annan s

ang i s

angboken, och hon st

amde in
direkt.

Ogonen str

alade. Den tomma blicken
var som bortbl

ast, och hela ansiktet var ett
enda stort leende.
Vid det h

ar laget hade grannarna kommit
ut f

or att ta reda p

a vilka det var som sj

ong. De
st

allde sig vid f

onstret och lyssnade p

a oss. Det
var underbart att se hur mycket Juliana k

ande
f

or musiken. Den hade hj

alpt henne att kom-
ma ih

ag orden i s

angerna.
Den h

ar h

andelsen l

arde mig att det aldrig
g

ar att veta vad som kan tr

anga igenom m

ork-
ret och n

a fram till s

adana som f

or det mesta
har sv

art att f

orst

a eller att kommunicera. Det
kan vara n

agot s

a enkelt som en s

ang.
Inte l

angt senare s

a dog Juliana. Jag blev p

a-
mind om den h

ar erfarenheten n

ar jag lyssna-
de p

a de nya musikinspelningar som Jehovas
vittnen gav ut 2009. Fr

aga g

arna ett vittne hur
du kan f

a tag i den h

ar vackra musiken.
1 Rikets sal

ar namnet p

a Jehovas vittnens m

oteslokal.
N

agot s

a enkelt som en s

ang
20 Vakna! september 2010
H
AR du n

agon g

ang k

ant p

a samma s

att
som Kellie och Rick? I s

a fall ska du inte
snabbt dra slutsatsen att det

ar n

agot fel p

a
dig. Vi blir alla ledsna ibland. S

a var det ock-
s

a f

or trogna m

an och kvinnor p

a Bibelns tid.
Ibland kanske du vet varf

or du

ar ledsen,
men andra g

anger

ar det inte lika l

att att s

at-
ta fingret p

a det. Livet beh

over inte vara
fruktansv

art f

or att man ska k

anna sig nere,
s

ager Anna, 19

ar. Det kan komma

over en
n

ar som helst,

aven n

ar allt flyter p

a. Det

ar
konstigt, men s

a

ar det!
Oavsett vad nedst

amdheten beror p

a be-
h

over du veta vad du kan g

ora n

ar de m

orka
tankarna tar

over.
Tips 1: Prata om det. Bibeln s

ager: En
sann v

an visar alltid k

arlek och

ar en broder
som f

ods f

or tider av n

od. (Ordspr

aksboken
17:17)
Kellie: Det

ar underbart att f

a prata ut
med n

agon.

Antligen vet n

agon annan vad jag
g

ar igenom. Det

ar som om han eller hon har
kastat ner ett rep och dragit upp mig ur en
djup grop. Vilken l

attnad!
F

orslag: Skriv ner namnet p

a en sannv

an
som du skulle kunna anf

ortro dig

at n

ar du
k

anner dig nedst

amd.

Tips 2: Skriv om det. N

ar allt k

anns m

orkt
kan det vara bra att f

a ner sina tankar p

a
UNGDOMAR
FR

AGAR
Hur kan jag sluta
vara s

a ledsen?

N

ar alla andra bryter ihop
finns jag d

ar f

or att hj

alpa dem
och f

a dem att m

a b

attre. Men
att jag sedan g

ar hem och
gr

ater p

a mitt rum

ar det inte
m

anga som vet.

Kellie.1

N

ar jag k

anner mig nere
brukar jag isolera mig. Om jag
blir bortbjuden hittar jag p

a en
urs

akt f

or att slippa g

a dit. Jag

ar bra p

a att d

olja f

or min familj
hur jag egentligen k

anner det.
De tror att allt

ar bra.

Rick.
1 En del namn har

andrats.
Vakna! september 2010 21
papper. David uttryckte sin djupa nedst

amd-
het i n

agra av psalmerna han skrev. (Psalm
6:6) Om du skriver ner hur du k

anner det,
kan det hj

alpa dig att v

arna om praktisk
vishet och tankef

orm

aga. (Ordspr

aksboken
3:21)
Hanna: Genom att skriva kan jag f

a ord-
ning p

a alla tankar som far runt i huvudet n

ar
jag

ar ledsen. N

ar man kan uttrycka och reda
ut sina k

anslor k

anns det inte lika jobbigt
l

angre.
F

orslag: En del skriver dagbok. Hur kan
det vara till hj

alp? D

ar kan du beskriva hur du
k

anner dig n

ar du

ar ledsen och vad du tror
att det kan bero p

a. L

as vad du skrivit en m

a-
nad senare. K

anns det annorlunda nu? Skriv
i s

a fall ner vad det var som hj

alpte dig.
Tips 3: Be om det. I Bibeln st

ar det att
om du tar upp dina bekymmer i b

on kom-
mer Guds frid, som

overg

ar allt f

orst

and,
att skydda ditt hj

arta och sinne. (Filipperna
4:7)
Esther: Jag f

ors

okte f

orst

a varf

or jag var s

a
deppig men kunde inte det. Jag bad att Jeho-
va skulle hj

alpa mig att bli glad igen. Jag var
s

a tr

ott p

a att vara ledsen utan anledning. Till
slut lyckades jag ta mig ur den onda spiralen.
S

a underskatta aldrig b

onens kraft!
F

orslag: Anv

and Psalm 139:23, 24 som ett
m

onster f

or dina egna b

oner till Jehova. Be-
r

atta hur du verkligen k

anner det och be ho-
nom hj

alpa dig att se vad din nedst

amdhet
beror p

a.
F

orutom de h

ar f

orslagen kommer du att
ha stor hj

alp av Guds ord. (Psalm 119:105)
N

ar du fyller ditt sinne med uppbyggande
tankar fr

an Bibeln kan det p

averka dina
egna tankar, k

anslor och handlingar positivt.
(Psalm 1:13) Bibelboken Apostlag

arningar-
na

ar uppmuntrande och sp

annande l

asning.
Ett annat tips

ar att studera de nio sidorna
med bibliska f

orebilder i boken Ungdomar
fr

agar svar som fungerar, band 2, utgiven av
Jehovas vittnen. De tar upp vad vi kan l

ara
oss av s

adana personer som Josef, Hiskia,
Lydia och David. P

a sidan 227 kan du l

asa
om hur Paulus hanterade sina negativa tan-
kar n

ar hans ofullkomligheter gjorde sig p

a-
minda.
1 . I t e m p l e t . 2 .

A n k a n g a v G u d a l l t h o n k u n d e . 3 . G u d
l o v a r a t t t a h a n d o m d e m s o m s

a t t e r h a n s i n t r e s s e n
f r

a m s t . 4 . N e j . D e b e t r a k t a d e h o n o m s o m e n o l

a r d o c h
h e l t v a n l i g m

a n n i s k a . 5 . H a n f i c k s k r i v a n e r d e l a r a v
B i b e l n , b l a n d a n n a t U p p e n b a r e l s e b o k e n .
S V A R E N T I L L F R

A G O R N A P

A S I D A N 3 1
VAD ANDRA UNGDOMAR S

AGER

N

ar jag b

orjar k

anna
mig deppig beror det ofta
p

a att jag varit f

or sj

alv-
inriktad. S

a n

ar jag hj

al-
per andra och inriktar mig
p

a dem, f

ar jag tillbaka
gl

adjen igen.

N

ar jag tr

anar
regelbundet blir jag
inte ledsen lika ofta,
eftersom jag k

anner
mig mer n

ojd med mig
sj

alv. Och efter ett
tr

aningspass finns det
helt enkelt ingen ener-
gi

over till att vara led-
sen!

Drenelle
Rebekah
22 Vakna! september 2010
Men vad kan du g

ora om nedst

amdheten

and

a h

aller i sig?
N

ar det inte g

ar

over
Vissa morgnar skulle jag bara vilja dra n

a-
got gammalt

over mig s

a att jag slapp ta itu
med

annu en meningsl

os dag, s

ager Robert
som lider av klinisk depression. Det

ar han
inte ensam om. Enligt vissa unders

okningar
drabbas var fj

arde ung person av n

agon form
av depression f

ore vuxen

alder.
Hur vet man om man drabbats av en de-
pression? Typiska symtom

ar tydliga f

or

and-
ringar i hum

or och beteende, social isolering,
minskat intresse f

or n

astan allt, en m

arkbar
f

or

andring i s

omn- och matvanor och inten-
siva k

anslor av v

ardel

oshet eller obefogade
skuldk

anslor.
De flesta kan naturligtvis drabbas av n

agot
eller n

agra av dessa symtom under perioder.
Men om de h

aller i sig i mer

an tv

a veckor
kanske du borde prata med dina f

or

aldrar om
att tr

affa en l

akare. Han eller hon kanske kan
avg

ora om det finns en medicinsk orsak till
din nedst

amdhet.1
Om det visar sig att du har en klinisk de-
pression

ar det inget att sk

ammas f

or. M

anga
som f

ar behandling b

orjar m

a b

attre, kanske
b

attre

an p

a mycket l

ange! Oavsett om din
1 N

ar nedst

amdheten blir l

angvarig kan vissa ungdomar f

a
sj

alvmordstankar. Prata omg

aende med en vuxen som du litar
p

a om du sj

alv t

anker i s

adana banor. (Se Vakna! f

or maj 2008,
sidorna 2628.)
nedst

amdhet beror p

a depression eller inte,
kom ih

ag de tr

ostande orden i Psalm 34:18:
Jehova

ar n

ara dem som har ett f

orkrossat
hj

arta, och dem som har en bedr

ovad ande
r

addar han.
ATT FUNDERA P

A
Finns det f

ordelar med att
gr

ata?
Jag har inte l

att f

or att b

orja gr

ata, men
n

ar jag

ar nedst

amd

ar det ett m

aste.
Att f

a gr

ata ut

ar som att trycka p

a en
reset-knapp. Efter

at kan jag t

anka klart
och se ljust p

a framtiden.
Linnea.
Hur kan andra vara till hj

alp vid
nedst

amdhet?
N

ar jag

ar ledsen m

aste jag undvika att
isolera mig. Jag kan visserligen beh

ova
vara f

or mig sj

alv en stund f

or att bearbeta
mina tankar och kanske gr

ata lite. Men
sedan vet jag att jag beh

over umg

as med
m

anniskor s

a att jag f

ar t

anka p

a annat.
Christine.
Fler artiklar i serien Ungdomar fr

agar finns p

a
www.watchtower.org/ypz
Genom att
anstr

anga sig
och ta hj

alp fr

an
andra kan man
ta sig upp ur
m

orkret.
Trots att knivmusslan inte ser ut att
vara s

a stark, kan den gr

ava sig ner i
h

art packad sandbotten s

a fort att den
kallats Ferrarin bland marina gr

avare.
Det h

ar har gjort forskare nyfikna.
Vi f

orstod att den hade n

agot finurligt
knep, s

ager Anette Hosoi, docent vid
Massachusetts Institute of Technology.
Vad

ar d

a knivmusslans hemlighet?
Intressanta fakta: Knivmusslan
vickar sin fot ner i sanden s

a att det
bildas en liten ficka, som snabbt fylls
av vatten och sand. Musslan f

or se-
dan sin kropp v

axelvis upp och ner
medan den

oppnar och st

anger sitt
skal. Sanden blir d

a en vattnig s

orja
som musslan l

att kan gr

ava sig ner i.
Den kan ta sig ner 70 cm i en hastig-
het av 1 centimeter i sekunden. N

ar
den v

al kommit ner

ar den sv

ar att f

a
loss. N

ar det g

aller h

allkraften och den
energim

angd som kr

avs f

or att f

asta
sig i botten,

ar musslan faktiskt tio
g

anger effektivare

an n

agot m

annisko-
gjort ankare.
Ingenj

orer har h

amtat inspiration
fr

an knivmusslan n

ar de utvecklat det
f

orsta s

a kallade smarta ankaret.
Det

oppnar och st

anger sig och r

or sig
upp och ner, precis som en mussla,
s

ager Hosoi. Ett s

adant starkt och
energisn

alt ankare skulle kunna an-
v

andas till forskningsub

atar, flytande
oljeplattformar och gr

avande robotar
f

or r

ojning av sj

ominor.
Vad tror du?

Ar knivmusslans gr

av-
f

orm

aga en tillf

allighet? Eller finns det
en konstrukt

or bakom?
SLUMP ELLER
FORMGIVNING?
Knivmusslans
gr

avf

orm

aga
Prototyp av ett
smart ankare
som h

armar
knivmusslans
gr

avteknik.
(
Knivmusslor: 5 Philippe Clement/naturepl.com;
smart ankare: Genom tillm

otesg

aende fr

an Donna Coveney,
Massachusetts Institute of Technology
24 Vakna! september 2010
V
EM

ar det? Jaguaren, det st

orsta katt-
djuret i Amerika. Var tr

affar man p

a den?
I djungler, sumpmarker, skogar,

oknar och p

a
savanner i Central- och Sydamerika. Till skill-
nad fr

an de flesta andra kattdjur trivs jagu-
aren inte bara p

a marken och i tr

aden utan
ocks

a i vattnet.
F

ors

ok f

orest

alla dig att du st

ar bredvid en
fullvuxen jaguar. Den kan bli upp till tv

a me-
ter l

ang, bortsett fr

an svansen, och kan v

aga
120 kilo eller mer. Jaguaren f

oredrar att leva
ensam och

ar tillsammans med andra av sin
art bara n

ar den ska para sig. En hane

ar k

ons-
mogen n

ar han

ar tre eller fyra

ar, medan en
hona kan f

a sina f

orsta ungar n

ar hon

ar tv

a

ar. Hon f

ar vanligtvis tv

a ungar somf

ods efter
tre till fyra m

anaders dr

aktighet. Man vet att
en del jaguarer har levt

over 20

ar i f

angen-
skap.
De h

ar stora, skygga kattdjuren omges av
mystik. En biolog skrev: Jaguarer

ar mycket
sv

ara att f

a syn p

a. Jag kan st

a precis bred-
vid en och

and

a inte se den. Jaguarens p

als

ar gulbrun med svarta rosetter som omger

mindre fl

ackar. Det g

or att den kan f

orsvinna
bland skuggorna utan att man ser den.
En ensam, tyst j

agare
Jaguaren

ar en skicklig j

agare. Bland bytes-
djuren, som best

ar av omkring 85 arter, finns
tapirer, hjortdjur och apor. Eftersom jagu-
aren trivs i vatten f

angar den
ocks

a l

att fisk och sk

oldpaddor.
Iakttagare s

ag en g

ang en jaguar
d

oda en fullvuxen h

ast, sl

apa den
ungef

ar 100 meter p

a torra land
och sedan dra den

over en flod.
Det h

ar skickliga kattdjuret
v

antar tyst p

a sitt byte uppe i
ett tr

ad. N

ar en intet ont anan-
de hjord av navelsvin snab-
ba, svinliknande djur passe-
rar under tr

adet tar jaguaren
ett spr

ang och kastar sig

over
ett av djuren. Med ett enda
kraftigt bett d

odar den sitt byte
och hoppar snabbt tillbaka upp i tr

adet. D

ar
v

antar den tills hjorden passerat och h

amtar
sedan bytet.
Men av de stora kattdjuren

ar jaguaren det
som minst sannolikt skulle angripa en m

an-
niska, och den har aldrig klassats som ett
m

annisko

atande djur. I sj

alva verket

ar m

an-
niskan ett mycket st

orre hot mot jaguaren

an
jaguaren

ar mot m

anniskan.
Varf

or s

a f

a?
En g

ang i tiden fanns det jaguarer fr

an
s

odra USA n

astan

anda ner till Sydameri-
kas spets. I dag har de f

orsvunnit fr

an n

ar-
mare h

alften av det utbredningsomr

ade de
hade f

or hundra

ar sedan. Fram till mitten
Djurens
konung
I AMERIKA
NORD-
AMERIKA
CENTRAL-
AMERIKA
SYD-
AMERIKA
Jaguarens
utbredningsomr

ade
Ursprungligt omr

ade
Nuvarande omr

ade
av 1970-talet d

odade j

agare tusentals jagu-
arer varje

ar f

or p

alsens skull. Enbart 1968
exporterades

over 13500 skinn fr

an Amerika.

Ar 2002 ber

aknade man att f

arre

an 50000
jaguarer fanns kvar. Nu finns det kanske bara
15000 kvar utanf

or djurparkerna.
En naturskyddsf

orening rapporterar att
n

armare 40 procent av jaguarens traditionel-
la hemvist har f

orst

orts genom skogssk

ovling.
Enbart i Mexiko f

orsvinner ett omr

ade s

a
stort som en fotbollsplan varje minut.
Det g

or att jaguaren tvingas jaga
boskap f

or att kunna

overleva.
R

addningsf

ors

ok
Omkring 200 l

ander underst

oder
Konventionen om internationell han-
del med utrotningshotade arter (CITES)
som f

orbjuder jakt p

a jaguarer i kommersiellt
syfte. Nationalparker har grundats f

or att
skydda jaguarens naturliga hemvist.

Ar 1986
blev Cockscomb Basin Wildlife Sanctuary i
Belize v

arldens f

orsta jaguarreservat. Och
Mexiko har avsatt

over 150000 hektar tro-
pisk regnskog i Calakmul Biosphere Re-
serve p

a Yucat

anhalv

on f

or att skydda jagu-
aren.
Hur framg

angsrika s

adana anstr

angning-
ar kommer att vara f

or att skydda denne
djurens konung

aterst

ar att se. Men vi kan
k

anna oss tr

ostade av tanken p

a att v

ar k

ar-
leksfulle Skapare snart ska st

orta dem i
f

ord

arvet som f

ord

arvar jorden. D

a kom-
mer det till sist att r

ada frid mellan m

anniskor
och djur precis som Gud avs

ag fr

an b

orjan.
(Uppenbarelseboken 11:18; Jesaja 11:69)
26 Vakna! september 2010
A
TT ANDAS vad skulle
kunna vara mer naturligt?
Det

ar en funktion som de fles-
ta av oss n

astan aldrig t

anker p

a.
Men faktum

ar att andningen
inte skulle fungera om det inte
vore f

or hemoglobinmolekylerna,
komplexa sm

a m

asterverk utforma-
de av v

ar Skapare. Hemoglobinet som
finns i v

ara 30000 miljarder r

oda blod-
kroppar transporterar syre fr

an lungorna
Den imponerande
hemoglobinmolekylen
Ett underverk i miniatyr
Att andas verkar s

a enkelt, men av allt
att d

oma

ar den h

ar element

ara livs-
yttringen helt beroende av samspelet
mellan m

angder av olika slags atomer
i en gigantisk och oerh

ort komplice-
rad molekyl.
Max F. Perutz, som delade nobelpriset
i kemi 1962 f

or sina studier av hemo-
globinmolekylen.
J

arn-
atom
Protein-
struktur
Syre
Hem
I den syrerika milj

on
i lungorna binder sig en
syremolekyl till hemo-
globinet.
N

ar den f

orsta syremolekylen
binder sig till hemoglobinet f

or-

andras det en aning s

a att tre
andra syremolekyler snabbt kan
g

ora detsamma.
Hemoglobinet transpor-
terar syremolekylerna fr

an
lungorna och sl

apper ifr

an
sig dem d

ar de beh

ovs
i kroppen.
till kroppens alla v

avnader. Utan hemoglobi-
net skulle vi d

o n

astan omedelbart.
Hur kan hemoglobinmolekylerna lyckas
f

anga upp, h

alla kvar och sedan sl

appa ifr

an
sig syremolekylerna i precis r

att

ogonblick?
Flera sinnrika mekanismer p

a molekyl

arniv

a
m

aste till.
Taxiverksamhet i liten skala
Man skulle kunna s

aga att varje hemo-
globinmolekyl i en blodkropp

ar som en
liten fyrad

orrarstaxi med plats f

or exakt fyra
passagerare. Den h

ar molekyl

artaxin be-
h

over ingen chauff

or eftersom den f

ardas
inuti en r

od blodkropp, som kan beskrivas
som en container fullastad med hemoglobin-
molekyler.
Hemoglobinmolekylens resa b

orjar n

ar de
r

oda blodkropparna anl

ander till alveolerna
(sm

a luftbl

asor) i lungorna, sj

alva flygplat-
sen. N

ar vi andas in b

orjar enorma klungor
av nyanl

anda syremolekyler se sig om efter
skjuts vidare in i kroppen. De sprider snabbt
ut sig och tar sig in i de r

oda blodkropparna,
containrarna. I det h

ar l

aget

ar alla d

orrar
till taxibilarna st

angda. Men en m

almed-
veten syremolekyl i den myllrande skaran lyc-
kas snart kl

amma in sig och ta plats i en av
taxibilarna.
Nu h

ander n

agot v

aldigt intressant. Inuti
den r

oda blodkroppen b

orjar hemoglobin-
molekylen

andra form. Taxins fyra d

orrar

oppnas automatiskt n

ar den f

orsta passagera-
ren tr

anger sig in, och det g

or att

ovriga passa-
gerare l

attare kan kliva ombord. Den h

ar pro-
cessen kallas kooperativitet och

ar s

a effektiv
att alla taxibilar i en blodkropp fylls till
95 procent p

a en enda inandning. Det finns

over 250 miljoner hemoglobinmolekyler i en

r

od blodkropp, och tillsammans kan de trans-
portera ungef

ar en miljard syremolekyler! De
r

oda blodkropparna med alla sina taxibilar
ger sig snabbt i v

ag f

or att leverera sin v

arde-
fulla last till de kroppsv

avnader som beh

over
syre. Men nu uppst

ar fr

agan: Vad hindrar
syreatomerna fr

an att l

amna taxin f

or tidigt?
Svaret

ar att syremolekylerna i varje hemo-
globinmolekyl f

aster sig vid v

antande j

arn-
atomer. Men har du sett vad som brukar h

an-
da n

ar j

arn reagerar med syre och vatten? Det
bildas j

arnoxid, dvs. rost. N

ar j

arn rostar l

a-
ses syret fast i en kristall. S

a hur kan hemo-
globinmolekylen binda och frig

ora syre i den
h

ar vattenhaltiga milj

on utan att det bildas
rost?
En n

armare titt
F

or att svara p

a den fr

agan ska vi se n

arma-
re p

a hemoglobinmolekylen. Den best

ar av
omkring 10000 v

ate-, kol-, kv

ave-, svavel- och
syreatomer som

ar omsorgsfullt utplacerade
runt bara fyra j

arnatomer. Varf

or beh

over de
fyra j

arnatomerna s

a mycket uppbackning?
J

arnatomerna

ar elektriskt laddade och
m

aste d

arf

or kontrolleras mycket noga. Lad-
dade atomer, joner, kan g

ora stor skada i blod-
kropparna om de sl

apps l

osa. S

a var och en
av de fyra j

arnjonerna sitter fast i mitten av en
skyddande stadig skiva.1 Och intressant nog

ar de fyra skivorna utplacerade p

a ett s

adant
s

att att syremolekylerna kan ta sig till j

arn-
jonerna, men det kan d

aremot inte vatten-
molekylerna. Och utan vatten kan det inte
bildas n

agra rostkristaller.
J

arnet i hemoglobinmolekylen kan inte

sj

alvt binda och fris

atta syre. Men utan de
fyra laddade j

arnatomerna skulle resten av
hemoglobinmolekylen vara helt oanv

andbar.
Det

ar bara n

ar j

arnjonerna finns p

a plats och
sitter exakt som de ska i hemoglobinmole-
kylen som syret kan transporteras ut i krop-
pen.
Dags f

or avstigning
N

ar en r

od blodkropp l

amnar art

arerna
och forts

atter in i de sm

a kapill

arerna djupt
inne i v

avnaderna, f

or

andras milj

on runt
1 Den h

ar skivan

ar en separat molekyl. Den kallas hem och
best

ar inte av protein men

ar bunden till hemoglobinets pro-
teinstruktur.
Vakna! september 2010 27
28 Vakna! september 2010
Man talar ofta om j

arnbrist. Det man d

a
egentligen menar

ar att blodet har ett l

agt
hemoglobinv

arde. Utan de fyra n

odv

andiga
j

arnatomerna i en hemoglobinmolekyl
fungerar inte de

ovriga 10000 atomerna i
molekylen som de ska. Det

ar d

arf

or viktigt
att man f

ar i sig tillr

ackligt med j

arn genom
att

ata h

alsosamt. H

ar bredvid finns n

agra
exempel p

a j

arnrika livsmedel.
F

orutom att

ata s

adant som inneh

aller
mycket j

arn b

or man f

olja dessa r

ad: 1. Motio-
nera regelbundet. 2. R

ok inte. 3. Undvik
passiv r

okning. Varf

or

ar tobaksr

oken s

a
farlig?
Det beror p

a att den inneh

aller stora m

ang-
der kolmonoxid (koloxid), samma giftiga gas
som finns i bilavgaser. Kolmonoxid orsakar
m

anga d

odsolyckor, och en del har tagit livet
av sig genom att andas in den h

ar gasen. Det

ar mer

an 200 g

anger l

attare f

or hemoglobi-
nets j

arnatomer att ta upp kolmonoxid

an
syre. Att andas in cigarettr

ok ger snabbt
negativa effekter eftersom syret tr

angs un-
dan av kolmonoxiden.
TAHANDOMDITT HEMOGLOBIN!
LIVSMEDEL
(100 g)
J

ARN
(mg)
Vetegroddar 8,0
Kidneyb

onor, torkade 7,0
Kik

arter, torkade 6,9
Linser, torkade 6,8
Cashewn

otter 6,0
Persikor, torkade 4,1
N

otf

ars 2,4
Spenat 2,0
Tofu (sojab

onsost) 1,9
Kycklingl

ar 1,0
Broccoli 0,7
blodkroppen. Det

ar nu varmare

an det var
i lungorna. Syreniv

an

ar l

agre, och surhets-
graden

ar h

ogre p

a grund av all koldioxid. De
h

ar signalerna g

or att hemoglobinmolekylen
f

orst

ar att det

ar dags att sl

appa ifr

an sig de
v

ardefulla syremolekylerna.
N

ar hemoglobinet har l

amnat av syret

and-
rar det

aterigen form. Den h

ar lilla f

or

and-
ringen g

or att d

orrarna st

angs s

a att syret
blir kvar utanf

or, d

ar det beh

ovs som mest.
Detta g

or ocks

a att inga vilsekomna syre-
atomer av misstag f

oljer med till lungorna
igen. I st

allet plockar hemoglobinet snabbt
upp koldioxid som f

ar f

olja med p

a tillbaka-
resan.
De syret

omda r

oda blodkropparna

ar snart
tillbaka i lungorna, d

ar hemoglobinet l

amnar
av koldioxid och laddas om med nytt livs-
uppeh

allande syre. Den h

ar processen upp-
repas tusentals g

anger under den r

oda blod-
kroppens livscykel, som varar i omkring 120
dagar.
Hemoglobinmolekylen

ar verkligen n

agot
ut

over det vanliga. Som det sades i inled-
ningen

ar den en gigantisk och oerh

ort kom-
plicerad molekyl. Vi k

anner verkligen f

or-
undran och tacksamhet n

ar vi t

anker p

a hur
v

ar Skapare har utformat allt s

a fantastiskt in
i minsta detalj och p

a s

a s

att gjort livet m

oj-
ligt!
Individualistiska men deprimerade
I Storbritannien, som enligt forskare

ar det
mest individualistiska samh

allet i v

arlden,
s

atts individen framf

or gruppen, rapporterar
Londontidningen The Daily Telegraph. En
annan unders

okning visar att britterna har
bland de h

ogsta niv

aerna av depression och

angest i v

arlden. En del experter menar att
det finns ett samband. I ett antal studier har
man j

amf

ort v

asterl

andska samh

allen med
samh

allen i Kina och Taiwan. I de sistn

amn-
da l

anderna, d

ar samh

orighet v

arderas h

ogre

an individualism, verkar m

anniskor vara b

att-
re skyddade mot mental oh

alsa. V

astv

arldens
sj

alviska samh

alle ... g

or oss deprimerade,
s

ags det i The Daily Telegraph.
K

onsneutrala vigslar i
Svenska kyrkan
I oktober 2009 besl

ot Svenska kyrkan att par
av samma k

on f

ar vigas i kyrkan. Beslutet
f

oregicks av att Sveriges riksdag n

agra m

ana-
der tidigare r

ostat ja till k

onsneutrala

akten-
skap. Svenska kyrkan blir d

armed en av de
f

orsta kyrkorna i v

arlden att fr

ang

a den tradi-
tionella synen p

a

aktenskap som en f

orening
mellan man och kvinna, uppger Dagens Ny-
heter.
Vilket spr

ak gr

ater bebisar p

a?
Redan tv

a dagar efter f

odseln f

oljer bebisar modersm

alets
spr

akmelodi n

ar de gr

ater, enligt forskare vid Universit

at
W

urzburg i Tyskland. Forskarna spelade in skrik fr

an 30 ny-
f

odda franska barn och 30 nyf

odda tyska barn och analy-
serade frekvens, melodi och tonh

ojd. De franska
barnen skrek med en stigande tonh

ojd medan
de tyska anv

ande en fallande tonskala, och
b

ada grupperna h

armade sina f

or

aldrars
spr

akmelodi. Man tror d

arf

or att spr

ak-
utvecklingen b

orjar i livmodern och att
bebisar b

orjar sin spr

aktr

aning redan
vid de f

orsta skriken.
BLICK P

A V

ARLDEN
Enligt en unders

okning hade
10,3 procent av de sexuellt aktiva
m

annen i Brasilien i

aldrarna 1564

ar
under de senaste 12 m

anaderna haft sex
med

atminstone en person som de tr

affat
p

a n

atet. (BRASILIANSKA H

ALSOMINISTERIET)
Norra ishavet har l

ange varit t

ackt
av upp till 80 meter tjock is. Nu har
s

adan fler

arig is ... praktiskt taget f

or-
svunnit, en h

apnadsv

ackande utveckling
som kommer att m

ojligg

ora sj

ofartsrutter
i polaromr

adet. (REUTERS NEWS SERVICE,
KANADA)
Ryssland och Vatikanen har med-
delat att fullst

andiga diplomatiska f

or-
bindelser uppr

attats staterna emellan.
(RIA NOVOSTI, RYSSLAND)
Kilimanjaro, Afrikas h

ogsta berg,
f

orlorade 26 procent av sitt ist

acke
mellan

ar 2000 och 2007. (DAILY NATION,
KENYA)
30 Vakna! september 2010
N

agot som

ar v

art mer

an pengar (Mars 2009) I artikeln s

ager
Kostas att Gud inte vill att vi ska leva ett liv i lyx. Jag trodde inte att
Jehova satte n

agon gr

ans f

or hur mycket eller hur lite hans tillbedjare
f

ar

aga, s

a l

ange de s

atter honom fr

amst.

Ar det n

agot fel med att vara
rik, s

a l

ange man

ar trogen mot Jehova?
J. D., USA
Vakna! svarar: Bibeln f

ord

omer inte att man har det bra st

allt. M

anga
av Guds forntida tj

anare var faktiskt rika. (1 Moseboken 25:5; 26:1216;
Job 1:13) Men de som

ar rika b

or t

anka p

a att det h

ogf

ardiga skrytet
med ens resurser i livet, det kommer inte fr

an Fadern utan fr

an v

arlden.
(1 Johannes 2:16) Och Paulus sade: K

arleken till pengar

ar ... en rot till
allt slags ont. Han konstaterade att n

agra villats bort fr

an tron och genomborrat sig sj

al-
va

overallt med m

anga kval n

ar de f

orsummat sin andlighet i jakten p

a rikedom. (1 Timo-
teus 6:10) Bibeln s

ager inte att de som

ar rika ska ha d

aligt samvete f

or att de har mer

an
andra. De kristna uppmanas att vara frikostiga, redo att dela med sig, och det oberoen-
de av deras ekonomiska situation. (1 Timoteus 6:18)
En tyst r

ost som kan h

oras
(Oktober 2008) Jag blev verkligen upp-
muntrad av artikeln om Hillary, som har
Retts syndrom. Jag har en fem

arig sonson,
och han kan varken se, h

ora, tala, g

a eller
sitta. Jag hoppas och tror att det g

or honom
gott n

ar jag sjunger, l

aser, pratar och r

or
vid honom. Jag gr

at n

ar jag l

aste vad Hillarys
mamma skrev:

Aven om inte jag kan h

ora
vad hon s

ager, s

a kan Jehova det. Det fick
mig att inse att

aven om mitt barnbarn inte
kan uttala ord, s

a kan Jehova lyssna till hans
hj

artas r

ost.
M. A., Japan
Min dotter

ar 43

ar, och

and

a

ar den h

ar
artikeln det f

orsta jag har l

ast som verkligen
har hj

alpt mig att f

orst

a hennes funktions-
hinder och vad det beror p

a. Jag k

anner
starkt f

or Hillary och hennes mamma och
syster. Trots att hundratals mil skiljer oss

at
kan jag k

anna igen mig i deras situation,
och jag uppmuntras av deras tro, k

arlek och
uth

allighet.
T. Y., Ghana
Abort ingen problemfri l

osning
(Juni 2009) Tack f

or er artikelserie om
abort. N

ar jag var i 25-

ars

aldern valde jag
att g

ora abort, och det

ar n

agot som jag

ang-
rar djupt. Om jag inte hade haft sanningen
nu skulle jag ha varit helt f

orkrossad. Jag

ar
s

a tacksam f

or att jag har ett hopp och f

or att
jag vet att Jehova

ar f

orl

atande.
Namnet utel

amnat, USA
Ungdomar fr

agar: Hur ska jag kunna
hantera sorgen efter min f

or

alders d

od?
(Augusti 2009) Jag

ar bara 22, och min pap-
pas d

od f

or tre

ar sedan kom s

a pl

otsligt och
ov

antat att jag blev alldeles f

orkrossad. Pre-
cis som det stod i artikeln kommer jag att
sakna att inte kunna dela de viktigaste h

an-
delserna i mitt liv med honom. Jag har fort-
farande sv

art att f

a mitt liv att fungera. Hur
som helst har den h

ar artikeln tr

ostat mig
mycket. Det har inte varit l

att att f

olja r

aden i
den, men de har verkligen fungerat. Tack f

or
ert fina arbete!
N. P., Frankrike
FR

AN V

ARA L

ASARE
F

OR HELA FAMILJEN
Var det ett bra beslut?
L

as Markus 12:4144. Titta sedan p

a bilden och skriv dina svar h

ar
nedanf

or.
1. Var fanns bidragsb

ossorna?
LEDTR

AD: L

as Markus 12:35; 13:1.

2. Varf

or blev Jesus imponerad trots att

ankan gav s

a lite?
LEDTR

AD: L

as Markus 12:2830.

3. Varf

or kan vi vara s

akra p

a att

ankan fick det hon beh

ovde,
trots att hon gav allt hon hade att leva p

a?
LEDTR

AD: L

as Matteus 6:25, 3133.

ATT SAMTALA OM:
Tycker du att

ankan fattade ett bra beslut?
Varf

or svarar du s

a? Hur kommer det att g

a f

or dig
om du l

ar dig att vara gener

os?
LEDTR

AD: L

as Lukas 6:38; Apostlag

arningarna 20:35.
VADVET DU OM
APOSTELN
JOHANNES?
4. Betraktade de religi

osa
ledarna Johannes som en
bildad och v

altalig man?
LEDTR

AD: L

as Apostlag

arningarna
4:13.


5. Vilken stor och viktig uppgift
fick Johannes?
LEDTR

AD: L

as Uppenbarelseboken
1:13.


ATT SAMTALA OM:
Hur m

anga bibelb

ocker skrev
Johannes? Hur kan vi
efterlikna honom?
UR DETTA NUMMER
Besvara fr

agorna och fyll i de bibelverser som saknas.
SIDAN 9 Vad blir man lyckligare av att g

ora?
Apostlag

arningarna 20:
SIDAN 9 Vad k

annetecknar Jesu l

arjungar?
Johannes 13:
SIDAN 21 Vad kan Guds frid g

ora?
Filipperna 4:
SIDAN 22 Vilka

ar Jehova n

ara? Psalm 34:
HITTA
BILDEN
Kan ni barn hitta de
h

ar bilderna i tidskriften?
Ber

atta med egna ord
vad de f

orest

aller.
Svaren finns p

a sidan 21.
Vakna! september 2010 31
Irena bor i Kurtovo Konare, en by i Bulga-
rien, och g

ar i

attan. Hennes mamma gav
boken Ungdomar fr

agar svar som fungerar
till hennes l

arare vid ett utvecklingssamtal.
Under en lektion kort d

arefter tog l

araren
fram boken och bad Irena komma fram och
st

alla sig inf

or klassen. I dag f

ar du h

alla i
lektionen, sade hon till Irena. Jag har valt
ut ett kapitel som jag vill att du ska l

asa, och
sedan kan du beskriva hur ni till

ampar
f

orslagen i er familj. Kapitlet hon valt hette:
Varf

or skall jag hedra min far och min
mor?
N

ar Irena var p

a v

ag fram var det n

agra
i klassen som sade att hennes f

or

aldrar var
annorlunda. L

araren avbr

ot dem och sade:
Vet ni varf

or deras familj

ar annorlunda? Det

ar f

or att de studerar Bibeln. Jag har under-
visat hennes br

oder, och under alla mina

ar
som l

arare har jag aldrig haft s

a respektfulla
och v

aluppfostrade elever.
Sedan bad l

araren Irena att l

asa. Efter en
paragraf som f

orklarade att Gud har gett f

or-

aldrar r

atten att s

atta upp regler fr

agade
l

araren: Irena, hur fungerar det h

ar i din
familj? M

aste du g

ora precis som dina f

or-

aldrar s

ager?
Alla i familjen kan ju ha en egen

asikt,
f

orklarade Irena, men Bibeln s

ager att barn
ska respektera sina f

or

aldrar och lyda dem,
och det g

or vi. Men vi kan

and

a diskutera
saker tillsammans, och alla har m

ojlighet att
s

aga vad de tycker. N

ar lektionen var slut var
alla n

ojda med Irenas f

orklaringar.
Du kan best

alla den h

ar boken genom att
skicka in kupongen h

ar nedan.
L

arare l

agger m

arke till en positiv skillnad
Q Jag best

aller boken
utan att f

orbinda mig till
n

agot.
Spr

ak:

Q Kontakta mig g

arna
ang

aende en kostnadsfri
bibelkurs.
Namn
Adress
Postnummer
Postort
Jehovas vittnen, Box 5, 732 21 Arboga
www.watchtower.org/z
Ungdomar fr

agar
Svar som fungerar
g10 09-Z