ghix

ghix
DE C E MB E R 2 0 1 0 DE C E MB E R 2 0 1 0
Sanningen om
Sanningen om
JULEN
JULEN
ghix
GENOMSNITTSUPPLAGA: 38451000
UTKOMMER P

A 84 SPR

AK
3 Julandan sprider sig
Varf

or?
5 Sanningen om julen
8 Sanningen skall g

ora er fria!
12 Gud har tr

ostat mig
under mina pr

ovningar
20 Fler stora jordb

avningar
att v

anta
22 Ungdomar fr

agar:
Hur kan jag f

orklara Bibelns
syn p

a homosexualitet?
25 Slump eller formgivning?
Laxens smarta simstil
26 En bok du kan lita p

a
Del 2 Assyrien och Bibelns
historia
29 Blick p

a v

arlden
30

Amnesregister f

or Vakna! 2010
31 F

or hela familjen
32 Inte bara till nytta f

or barnen
Sanningen om
julen 39
L

as om hur familjer i olika l

ander
har p

averkats positivt av att f

a veta
jultraditionernas ursprung.
10
Varf

or har Gud inte
tagit bort Dj

avulen?
Bibeln f

ors

akrar oss omatt
Gud ska ta bort Dj

avulen n

ar
det

ar precis r

att tid f

or det.
L

as omvarf

or han fortfaran-
de inte har gjort det.
14
Stark tro och k

arlek efter
jordb

avningen i Haiti
I januari 2010 drabbades Haiti
av en jordb

avning d

ar hundra-
tusentals m

anniskor dog. L

as
omde frivilliga personer som
r

addade liv, hj

alpte skadade
och spred hopp.
S
ER du fram emot julen? Eller b

avar du n

ar den b

orjar n

ar-
ma sig? Miljontals m

anniskor fr

agar sig: Vilka ska jag k

opa
julklappar till? Vad ska jag k

opa? Har jag verkligen r

ad? Hur
l

ange kommer jag att vara skuldsatt efter

at?
Trots s

adana h

ar funderingar och bekymmer

ar julen v

aldigt
popul

ar. Ja, julfirandet har faktiskt spritt sig ocks

a till icke-
kristna l

ander. I Japan firar nu de flesta familjer jul. Men man
ser inte julen som en religi

os h

ogtid, utan bara som ett festligt
tillf

alle. I Kinas storst

ader

ar skyltf

onstren fyllda av godmodi-
ga och r

odrosiga jultomtar, skriver The Wall Street Journal och
forts

atter: Julhysterin sprider sig bland st

adernas nya medel-
klass i Kina, och julen blir en f

orev

andning f

or att f

a shoppa,

ata och festa.

I m

anga delar av v

arlden har julfirandet lett till ett stort upp-
sving f

or den lokala ekonomin. Det st

ammer i allra h

ogsta grad
in p

a Kina, d

ar plastgranar, glitter, julbelysning och annat pynt
har blivit en enorm export, enligt The Wall Street Journal.

Overv

agande muslimska l

ander har ocks

a h

ogtider som p

a-
minner om julen,

aven om de inte firas just den 25 december.
I Ankara i Turkiet och i Beirut i Libanon

ar det inte ovanligt att
skyltf

onster

ar dekorerade med pyntade vintergr

ona v

axter och
inslagna paket. I Indonesien anordnar hotell och varuhus olika
festevenemang, och barn kan f

a

ata eller bli fotograferade till-
sammans med tomten.
I v

astv

arlden har julen blivit en alltmer sekulariserad och
kommersiell h

ogtid, och som det s

ags i Kanadas Royal Bank
Letter

ar m

anga reklamannonser riktade direkt till barn. Det

ar sant att m

anga fortfarande

ar med vid julgudstj

anster i kyr-
kan. Men det

ar shoppingcentren, d

ar juls

angerna str

ommar ut
ur h

ogtalarna, som har blivit de nya templen. Vad beror den h

ar
f

or

andringen p

a? Kan den ha n

agot att g

ora med julens ur-
sprung? Var kommer egentligen julen ifr

an?
Innan vi g

ar in p

a de h

ar fr

agorna kan det vara bra att l

asa
det Bibeln s

ager om Jesu f

odelse, det som de traditionella jul-
scenerna p

ast

as bygga p

a.
Julandan
sprider sig
VARF

OR?
Vakna! december 2010 3
4 Vakna! december 2010
DEN H

AR TIDSKRIFTEN GES UT i syfte att ge hela familjen upp-

lysning. Den visar hur man kan ta itu med v

ar tids problem. Den
rapporterar nyheter, ber

attar om m

anniskor i m

anga l

ander, granskar
religion och vetenskap. Men den g

or mer

an s

a. Den tr

anger ner
under ytan och p

avisar h

andelsernas verkliga inneb

ord men h

aller
sig

and

a alltid politiskt neutral och betraktar ingen ras som f

ormer

an
n

agon annan. Och viktigast av allt

ar att den h

ar tidskriften bygger
upp tillf

orsikt till Skaparens l

ofte om att en fridfull och trygg ny v

arld
ska ers

atta den nuvarande onda, lagl

osa tingens ordning.
ghix
6
|e. |

+. (.|||'+||c.e. |

+. |.|e s

+|,+s. |e. es .| sc e. ce| +. e||
.

+.|cs.||| |||||s'| ..ce..|s.|.s+.|e|e sc ..ce.s|

ccs e.c |.|
.||||+ ||c.+ (|.s|.c 1 09,. J |.e| +..+| +.es

+. |||e|
c||+|e. |

+|+ce |.

+. Nya v

arldens

overs

attning av Den heliga skrift
studieutg

ava med fotnoter och parallellh

anvisningar.
|..c' ..c \e.|+. w+c|||.. b||e| ..c .+'|+|0ese||sc|+|| ce.
/e.e. !e|c.+s. e. \.. Se||e.s/+...s. \e.+.|.c.|||c|e |ec+'||c..
|+c. e(|e|c.. Se||e.s/+...s.
Vakna! |SS| 034o403?, .|es | S.e.|e +. !e|c.+s .|||.e..
bc b. 3? ?1 A.|c+. A.s.+.| .||.+.e. be.| |+.sc..
5 ?010 w+|c| c.e. b|||e +.c .+c| Scc|e|, c| |e..s,|.+.|+.
A||+ .

+||||e|e. |

c.|e|

+||.+.
Awake! |SS| 000b?3/, |ece|e. ?010 \c|. 91. |c. 1?
|.|.|ec |. 0e.+., |c.|||, Sw|||S|
Aposteln Matteus: Sedan Jesus hade
blivit f

odd i Betlehem i Judeen i kung Herodes
dagar, se, d

a kom astrologer fr

an

ostliga trak-
ter till Jerusalem och sade: Var

ar den judar-
nas kung som

ar f

odd? Vi s

ag n

amligen hans
stj

arna n

ar vi var i

Ostern, och vi har kommit
f

or att betyga honom v

ar v

ordnad. N

ar kung
Herodes h

orde detta blev han mycket oroad.
S

a han b

orjade fr

aga ut folkets alla fr

amsta
pr

aster ... om var Messias skulle f

odas. N

ar
han fick veta att det var i Betlehem sade
han till astrologerna: G

a och forska noga ef-
ter barnet, och n

ar ni har funnit honom, under-
r

atta d

a mig, s

a att jag ocks

a kan komma och
betyga honom min v

ordnad.
N

ar de hade h

ort kungen, gav de sig i v

ag;
och se, stj

arnan som de hade sett n

ar de var i

Ostern gick framf

or dem, tills den kom att st

a

over den plats d

ar barnet var. ... Och n

ar de
gick in i huset fick de se barnet med sin mor
Maria. Efter det att de hade gett Jesus g

avor
fick de en gudomlig varning att inte v

anda till-
baka till Herodes, [och d

arf

or] drog de bort till
sitt land en annan v

ag.
Sedan de hade dragit bort, se, d

a visade
sig Jehovas

angel i en dr

om f

or Josef och sade:
Stig upp, ta barnet och hans mor med dig och
fly till Egypten. ... D

a steg han upp och tog
med sig barnet och hans mor om natten och
drog bort ... N

ar nu Herodes s

ag att han hade
blivit lurad av astrologerna, greps han av stort
raseri och s

ande ut folk och l

at utrota alla poj-
kar i Betlehem och i hela dess omgivning, fr

an
tv

a

ars

aldern och d

arunder. (Matteus 2:116)
L

arjungen Lukas: Josef gick upp fr

an Gali-
leen, fr

an staden Nasaret, till Judeen, till Da-
vids stad, som kallas Betlehem, ... f

or att bli
inskriven tillsammans med Maria ... Medan de
befann sig d

ar ... f

odde [hon] sin son, den f

orst-
f

odde, och hon lindade honom och lade ho-
nom i en krubba, eftersom det inte fanns plats
f

or dem i

overnattningsrummet.
I samma trakt fanns det ocks

a herdar som
bodde utomhus och h

oll vakt om natten

over
sin hjord. Och pl

otsligt stod Jehovas

angel bred-
vid dem, ... och de blev mycket r

adda. Men

angeln sade till dem: Var inte r

adda, ty se, jag
f

orkunnar f

or er goda nyheter om en stor gl

ad-
je som allt folket skall f

a, d

arf

or att i dag har
det

at er f

otts en R

addare, som

ar Kristus,
Herren, i Davids stad. Herdarna gick d

a
med hast och fann s

av

al Maria som Josef och
det nyf

odda barnet, som l

ag i krubban. (Lukas
2:416)
VAD S

AGER
EVANGELIESKRIBENTERNA?
Spr

ak: A|.|'++.s. +||+.s'+. +|+.|s'+. +.+||s'+. +.e.|s'+

cs|,.
||s|++. |.|+.|s'+. |..es|s'+. ce|.+.c. c||c|e.+. c|||c.+. c||e|+.
c+.s'+7. e.e|s'+67. es|.|s'+. e.e. ||,|. ||.s'+7. |.+.s'+687. ec.|s'+.
.e'|s'+. .,+.+||. |e|.e|s'+. ||||+,.c.. ||.c|. ||c. ||c'c. |.cc.es|s'+.
|s|

+.cs'+. ||+||e.s'+67. ,+(+.s'+67. '+..+c+. '|.es|s'+ |.+c|||c.e||,7
|,.c|.s(e|.|. |+.+ (

+ +.c+.|.,. '|.es|s'+ |

c.e.'|+c,. '|.||s'+. 'c
.e+.s'+67. '.c+||s'+. |e|||s'+. ||.+|+. |||+.|s'+. |..+|e. +'ecc.|s'+.
+|++ss|s'+. +|+,+|+. +||es|s'+. .ece.|

+.cs'+67. .c.s'+67. (c|s
'+67. (c.|.|s|s'+687. (..,+||. .+.c|c.+. ..

+.s'+. ...c|. .,s'+687.
s+c+.s'+. se(ec|. se.||s'+. sesc||c. s|c.+. s||c|. s|.+|es|s'+. s|c.+
'|s'+. s|c.e.s'+. s(+.s'+67. s.e.s'+7. s.+||||. |++|c. |+||. ||+|.
|,ec'|s'+7. |c' (|s|.. |c.+.s'+. |sc.+. |s.+.+. |..'|s'+. |,s'+67.
.'.+|.s'+. ..e.s'+. ..c.. .|e|.+es|s'+. |cs+. ,c..|+. .|.
6 Finns ocks

a p

a cd.
8 Finns ocks

a p

a cd i mp3-format.
7 Finns ocks

a p

a www.jw.org i mp3- och aac-format.
Vill du veta mer eller ha ett kostnadsfritt bibelstudium?
Skriv d

a till Jehovas vittnen under n

agon av adresserna
nedan. En fullst

andig f

orteckning

over adresser finns p

a
www.watchtower.org/address. Sverige: bc b. 3? ?1 A.|c+.
|es

c's+c.ess. \|.|

+c's|ece. 1b. |e|.. 0b898o1 00. Danmark: S|e.|.s.e,
?8. ||4300 |c||'. Finland: |cs||c o8. ||01301 \+.c+. Island:
Sc+.e.. 1. |S108 |e,',+.

'. Norge: 0+.(e.e|e. ?4. |J1914 \|.e

|.e|+''. Storbritannien: |e ||ce.+,. |c.cc. |w 1||. Tyskland:
A S|e|.|e|s. ||obo18 Se||e.s. USA: ?b |c|.||+ |e|||s. b.cc'|,..
|\ 11?01?483.
Vakna! december 2010 5
T
YCKER du att det

ar viktigt att k

anna till
vad som ligger bakom olika religi

osa h

og-
tider? I s

a fall kanske du har st

allt dig de h

ar
fr

agorna: 1) F

oddes Jesus verkligen den 25 de-
cember? 2) Vilka var de vise m

annen, och
vet man s

akert att de var tre stycken? 3) Vad
var det f

or stj

arna som ledde dem till Je-
sus? 4) Vad har jultomten med Jesus att g

ora?
5) Hur betraktar Gud jultraditionen att ge
presenter, eller n

armare best

amt, att utbyta
presenter?
Vi ska nu se lite n

armare p

a de h

ar fr

agor-
na med hj

alp av Bibeln och historiska fakta.

F

oddes Jesus
den 25 december?
Tradition: Enligt traditionen

ar detta Jesu
f

odelsedatum. I Nationalencyklopedin s

ags det
att julen

ar den kristna h

ogtid som firas
25 december till minne av Jesu f

odelse.
Bakgrund: Fastst

allandet av den 25 decem-
ber har ingen biblisk grund, s

ags det i The
Christmas Encyclopedia, utan h

arr

or fr

an de
hedniska romerska h

ogtider somh

olls vid slu-
tet av

aret, ungef

ar vid tiden f

or vintersol-
st

andet p

a norra halvklotet. De h

ar h

ogtider-
na innefattade saturnalierna, en h

ogtid som
h

olls till

ara f

or jordbruksguden Saturnus,
och en kombinerad h

ogtid f

or tv

a solgudar,
den romerske Sol och den persiske Mithra,
s

ags det i samma verk. De b

ada gudarnas
f

odelsedag firades den 25 december, vid vin-
tersolst

andet enligt den julianska kalendern.
De h

ar hedniska h

ogtiderna b

orjade krist-
nas fr

an och med

ar 350, n

ar p

aven Julius I
fastslog den 25 december som Kristi f

odelse-
datum. Firandet av Jesu f

odelse inf

orlivades
gradvis med andra solst

andsriter eller ersatte
dem, s

ags det i Encyclopedia of Religion. Bil-
der av solen anv

andes allt oftare som en sym-
bol f

or den uppst

andne Kristus (som ocks

a
kallades Sol Invictus), och den forna sol-
skivan ... blev de kristna helgonens gloria.
Vad Bibeln s

ager: Bibeln n

amner inte Jesu
f

odelsedatum. Men vi kan med s

akerhet s

aga
att han inte f

oddes den 25 december. Var-
f

or det? Bibeln ber

attar att n

ar Jesus f

oddes
bodde [herdar] utomhus och h

oll vakt om
natten

over sin hjord i n

arheten av Betlehem.
(Lukas 2:8) Den kalla regnperioden b

orja-
de vanligtvis i oktober. Herdarna f

orde d

a in
sina hjordar under tak om natten, i synnerhet
i de kallare h

oglandstrakterna, som runt Bet-
lehem. V

adret var som allra kallast i decem-

ber, och ibland kunde det till och med sn

oa.1
De f

orsta kristna, varav m

anga hade f

oljt
Jesus under hans tj

anst, firade intressant nog
inte hans f

odelsedag

over huvud taget.
I enlighet med hans befallning h

ogtidligh

oll
1 Troligen f

oddes Jesus under den forntida judiska m

anaden
etanim (september/oktober). (Se uppslagsverket Insikt i Skrif-
terna, band 1, sidan 1231, utgivet av Jehovas vittnen.)
Sanningen omjulen
6 Vakna! december 2010
de d

aremot minnet av hans d

od. (Lukas
22:1720; 1 Korinthierna 11:2326) Men n

a-
gon kanske t

anker: Spelar det verkligen n

agon
roll att det finns en hednisk koppling? Ja, fak-
tum

ar att det g

or det f

or Gud. De sanna
tillbedjarna skall tillbe Fadern med ande och
sanning, sade Jesus Kristus. (Johannes 4:23)

Hur m

anga var de vise
m

annen, och vilka var de?
Tradition: P

a typiska motiv av julkrubban
brukar tre vise m

an, v

agledda av en stj

ar-
na fr

an

Ostern, komma med g

avor till Jesus
som ligger i en krubba i ett stall. Ibland finns
ocks

a herdar med p

a bilden.
Bakgrund: Bortsett fr

an den korta skild-
ringen i Bibeln bygger i stort sett allt som
skrivits omde vise m

annen p

a legender, s

ags
det i The Christmas Encyclopedia.
Vad Bibeln s

ager: Bibeln ber

attar inte hur
m

anga vise m

an som bes

okte Jesus. De kan
ha varit tv

a, med de kan ocks

a ha varit tre,
fyra eller

annu fler. Och de kallas visserligen
vise m

an i en del bibel

overs

attningar, men
det grekiska ordet i grundtexten

ar m agoi,
sombetyder astrologer eller trollkarlar. Deras
verksamhet var enligt Bibeln avskyv

ard f

or
Jehova. (5 Moseboken 18:1012) P

a grund
av deras l

anga resa fr

an

Ostern hann de inte
fram till Jesus medan han var i stallet. I st

al-
let var det kanske efter flera m

anader som de
gick in i huset d

ar Jesus var och fann bar-
net med sin mor Maria. (Matteus 2:11)

Vad var det f

or stj

arna som
ledde astrologerna?
Vi f

ar flera ledtr

adar genom att t

anka
p

a vad stj

arnan egentligen gjorde. Till att b

or-
ja med ledde den inte m

annen direkt till Bet-
lehem, utan till Jerusalem, d

ar deras f

orfr

ag-
ningar om Jesus n

adde kung Herodes

oron.
D

a kallade Herodes i hemlighet till sig astro-
logerna, som ber

attade f

or honom om den
judarnas kung som hade f

otts. Herodes
sade: G

a och forska noga efter barnet, och
n

ar ni har funnit honom, underr

atta d

a mig.
Men Herodes avsikter var allt annat

an goda.
I sj

alva verket var den h

ar stolte och skonings-
l

ose h

arskaren ute efter att d

oda Jesus! (Mat-
teus 2:18, 16)
Intressant nog var det f

orst d

arefter som
stj

arnan ledde astrologerna s

oderut till Betle-
hem. D

ar stannade den

over det hus d

ar Jesus
var. (Matteus 2:9, 10)
En sak

ar s

aker: Det h

ar var ingen vanlig
stj

arna! Och varf

or skulle Gud, som hade l

a-
tit

anglar ber

atta f

or

odmjuka herdar om Jesu
f

odelse, nu anv

anda en stj

arna f

or att v

ag-
leda hedniska astrologer f

orst till Jesu
fiende och sedan till Jesus sj

alv? Den enda
rimliga slutsatsen

ar att stj

arnan var ett ond-
skefullt knep av Satan, som

ar fullt kapa-
bel att utf

ora s

adana tecken. (2 Thessalo-
nikerna 2:9, 10) Ironiskt nog brukar m

anga
s

atta en betlehemsstj

arna i toppen p

a sin
julgran.

Vad har jultomten med Jesus

att g

ora?
Tradition: I m

anga l

ander

ar det tomten
som kommer med presenter till barnen.1
M

anga barn skriver

onskelistor till honom,
och enligt traditionen assisteras han av tomte-
nissar n

ar han tillverkar julklappar i sin verk-
stad n

agonstans uppe i norr.
Bakgrund: M

anga menar att myten om jul-
tomten (p

a engelska Santa Claus) kan h

ar-
ledas till Sankt Nikolaus,

arkebiskop av Myra
i Mindre Asien, nu Turkiet. S

a gott som allt
som st

ar skrivet om Sankt Nikolaus baserar
sig p

a legender, s

ags det i The Christmas En-
cyclopedia. Den svenska jultomten har

aven
kopplingar till den nordiska folktron, d

ar
man trodde att ett

overnaturligt v

asen, en
tomte, bodde p

a g

arden och tog hand omden.
Ur historisk och biblisk synvinkel har jultom-
ten inget samband med Jesus Kristus.
1 I en del europeiska l

ander, till exempel i

Osterrike,

ar
tomten

an s

a l

ange inte lika efterl

angtad som Christkind, eller
Jesusbarnet, s

ags det i en nyhetsrapport fr

an BBC. Men bes

o-
ket handlar fortfarande om presenter.
Vakna! december 2010 7
Vad Bibeln s

ager: N

ar ni nu har lagt bort
l

ognen, s

a tala sanning var och en av er med
sin n

asta. Det h

ar g

aller i h

ogsta grad inom
familjen. (Efesierna 4:25) Bibeln s

ager ocks

a
att man ska

alska sanning och tala sanning
i sitt hj

arta. (Sakarja 8:19; Psalm 15:2) Att
s

aga till sm

a barn att tomten kommer med jul-
klappar kanske kan verka gulligt och oskyl-
digt, men

ar det egentligen r

att att luras,

aven
om man menar v

al?

Ar det inte ironiskt att
en h

ogtid som s

ags vara till

ara f

or Jesus blir
ett tillf

alle d

a man f

or sina barn bakom lju-
set?

Hur ser Gud p

a julklappar
och p

a sj

alva julfirandet?
Tradition: Julklappstraditionen

ar ovanlig
p

a s

a s

att att den till stor del handlar om att
man byter g

avor med varandra, och under jul-
helgen g

ar m

anga in f

or att

ata, dricka och
festa.
Bakgrund: De forntida romerska saturna-
lierna inleddes den 17 december och avsluta-
des den 24:e med att man utbytte g

avor. M

an-
niskor hemma och ute p

a gatorna festade vilt
och rumlade runt. D

arefter f

oljde en h

ogtid
d

ar man firade den f

orsta dagen i januari, och
den brukade vara i tre dagar. Saturnalierna
och firandet av den f

orsta januari sm

alte f

or-
modligen samman till en enda h

ogtid.
Vad Bibeln s

ager: Gl

adje och generositet
k

annetecknar den sanna tillbedjan. Fr

ojda
er, ni r

attf

ardiga, ja, ropa h

ogt av fr

ojd, s

a-
ger Bibeln. (Psalm 32:11) S

adan gl

adje och
fr

ojd h

or ofta samman med frikostighet.
(Ordspr

aksboken 11:25) Det

ar lyckligare att
ge

an att f

a, sade Jesus. (Apostlag

arningarna
20:35) Han sade ocks

a: Ta f

or vana att ge.
(Lukas 6:38)
Den h

ar sortens givande har inte mycket
gemensamt med p

atvingat eller ritualm

assigt
givande, som traditionen kr

aver. S

a h

ar be-
skriver Bibeln

akta generositet: L

at var och
en g

ora alldeles som han har beslutat i sitt
hj

arta, inte missunnsamt eller av tv

ang, ty
Gud

alskar en glad givare. (2 Korinthierna
9:7) De som f

oljer de h

ar fina bibliska princi-
perna

ar gener

osa d

arf

or att de verkligen vill
vara det, och det n

ar som helst under

aret.
Precis som under de forntida saturnalierna
g

ar m

anga in f

or att

ata, dricka och
festa under julen.
%
5
M
a
r
y
E
v
a
n
s
P
i
c
t
u
r
e
L
i
b
r
a
r
y
.
8 Vakna! december 2010
D
ET h

ar uttalandet av Jesus, som finns i
Johannes 8:32 i Bibeln,

ar en evig san-
ning. Denna sanning befriar oss fr

an vid-
skepelse och fr

an sedv

anjor som misshagar
Gud och som

ar till skada f

or oss. Vi ska nu
se hur sanningen i Bibeln har befriat m

anni-
skor i flera olika l

ander fr

an n

agra av de be-
tungande jultraditionerna.
Bibelns sanning befriade dem!
Argentina. V

ar familj har blivit befriad

fr

an de problem som h

anger ihop med

over-
drivet

atande och drickande och med f

or
dyra presenter, s

ager Oscar.
Mario k

ande sig verkligen l

attad n

ar han
fick upp

ogonen f

or jull

ognen, som han
kallar den. Nu tycker jag att det

ar roligt att
Sanningen skall g

ora er fria!
En g

ang i tiden k

ampade de kyrkliga
myndigheterna med n

abbar och klor mot
de gamla hedniska kvarlevorna, s

ags det
i boken Christmas Customs and Traditions
Their History and Significance. Men med
tiden blev det viktigare f

or pr

asterskapet
att fylla ut kyrkb

ankarna

an att h

alla sig
till sanningen. De b

orjade d

arf

or se genom
fingrarna med de h

ar hedniska sedv

anjor-
na, och s

a sm

aningom inf

orlivades de i
den kristna traditionen.
Vad man s

ar f

ar man ocks

a sk

orda,
s

ager Bibeln. (Galaterna 6:7, Bibel 2000)
Efter att ha s

att hedniskt uts

ade p

a sina

akrar borde kyrkorna inte vara f

orv

anade

over att ogr

aset har f

att

overtaget. En
h

ogtid som p

ast

as firas till minne av Jesu
f

odelse blir en urs

akt f

or att festa och dric-
ka om

attligt, varuhusen drar mer folk

an
kyrkorna, familjer blir djupt skuldsatta av
alla julklappsink

op, och barn kan inte skil-
ja p

a myt och verklighet, p

a tomten och
Jesus. Ja, det

ar av goda sk

al som Gud
s

ager: Sluta upp med att r

ora vid det
orena. (2 Korinthierna 6:17)
S

A OGR

AS, SK

ORDA OGR

AS
Vi kan vara s

akra p

a att sann givmildhet har
Guds godk

annande och den

ar aldrig be-
tungande.
En f

orfalskning!
Vid en n

armare granskning

ar n

astan var-
je sida av julfirandet antingen av hedniskt ur-
sprung eller ocks

a en f

orvanskning av det Bi-
beln s

ager. Jultraditionerna

ar allts

a bara
kristna p

a ytan. Hur har det blivit s

a? Under
de

arhundraden som f

oljde efter Kristi d

od
tr

adde falska l

arare fram, precis som Bibeln
hade f

orutsagt. (2 Timoteus 4:3, 4) De h

ar
samvetsl

osa m

annen var mer intresserade av
att g

ora kristendomen tilltalande f

or den sto-
ra massan

an av att l

ara ut Bibelns sanning.
Med tiden b

orjade de anamma popul

ara hed-
niska h

ogtider och gav dem en kristen eti-
kett.
Bibeln varnade f

or att s

adana h

ar falska
l

arare skulle utnyttja andra med falska ord.
Men vad dem ang

ar, s

a

ar domen sedan gam-
malt inte overksam, och deras tillintetg

orelse
slumrar inte. (2 Petrus 2:13) Jehovas vitt-
nen tar allvarligt p

a de h

ar orden, ja p

a hela
Bibeln, som de betraktar som Guds skrivna
ord. (2 Timoteus 3:16) D

arf

or tar de avst

and
fr

an falska religi

osa traditioner och h

ogtider.
Har det h

ar gjort dem olyckliga? Nej, tv

art-
om! De vet av egen erfarenhet att sanningen i
Bibeln verkligen

ar befriande, och det ska vi
se n

armare p

a i n

asta artikel.
Vakna! december 2010 9
uppvakta andra med presenter n

ar som helst
under

aret och n

ar min ekonomi till

ater det.
Kanada. Jag

alskar b

ade att ge och att
f

a presenter, skriver Elfie. Men jag tycker
inte om n

ar det

ar p

atvingat. N

ar v

ar familj
slutade fira jul k

andes det som rena semes-
tern!
Ulli, en av Elfies d

ottrar, ber

attar: N

ar
v

ara f

or

aldrar inte l

angre firade jul bruka-
de de

overraska oss n

ar som helst under

aret
med att hitta p

a n

agot kul eller ge oss
presenter, och vi bara

alskade det! N

ar v

ara
klasskompisar fr

agade varf

or vi hade f

att el-
ler gjort n

agot speciellt, s

a sade vi glatt och
stolt: Bara d

arf

or! Men det var inte s

a l

att
f

or v

ara f

or

aldrar att b

orja leva efter Bibeln,
f

or de fick sl

akten emot sig. Men de v

agrade
kompromissa. Deras beslutsamhet att tillbe
Jehova Gud p

a r

att s

att hade verkligen stor
inverkan p

a mig.
Att sluta fira jul var en befrielse, s

ager
Silvia. Efter

at k

andes det s

a bra! Jag visste
att jag gladde Jehova, och det var b

attre

an
julafton tusen g

anger om.
Kenya. Peter skriver: N

ar jag firade jul

tog jag stora l

an f

or att betala f

or presenter
och p

akostade m

altider. Det innebar natur-
ligtvis att jag var tvungen att jobba

overtid
och vara borta fr

an min familj. Vad sk

ont det
var att slippa ifr

an hela den d

ar karusellen!
Jag ger och f

ar presenter fr

an sl

akt och
v

anner lite nu och d

a, s

ager Carolyne. Jag
tycker att det

ar de h

ar ov

antade presen-
terna, som ges av k

arlek, som

ar de absolut
b

asta.
Japan. Hiroshi och Rie skriver: V

ara
barn har inte fallit i f

allan att r

akna med pre-
senter och att ta dem f

or givna. Som f

or

ald-
rar

ar vi v

aldigt glada

over att de har f

orst

att
att man ska ge av r

att motiv, att det ska kom-
ma fr

an hj

artat.
Keiko ber

attar: V

ar familj brukade fira

jul. N

ar min man och jag var s

akra p

a att
v

ar son hade somnat brukade vi l

agga en pre-
sent vid s

angkanten. N

asta morgon sade vi:
Eftersom du har varit s

a sn

all har du f

att en
julklapp av tomten. N

ar jag fick reda p

a san-
ningen om julen och ber

attade om det f

or
min son blev han alldeles f

ortvivlad och b

or-
jade gr

ata. Det var d

a det gick upp f

or mig att
julen inte

ar s

a fin som den m

alas upp. Den

ar tv

artom en l

ogn, och genom att h

alla l

og-
nen vid liv k

ande jag att jag hade svikit min
son.
Filippinerna. Dave s

ager: Det

ar sv

art att
beskriva i ord den gl

adje v

ar familj k

anner

over de sanningar Jehova har gett oss i Bi-

beln. N

ar vi ger presenter till andra f

orv

an-
tar vi inte att f

a n

agonting tillbaka. Och vi
ger av hela v

art hj

arta.
De personer som citerats h

ar

ar bara n

ag-
ra av de miljoner som vet av egen erfaren-
het att sanningen fr

an Bibeln g

or m

anniskor
fria. Och n

agot som

ar

annu viktigare

ar att
n

ar vi lever i harmoni med den sanningen,
s

a gl

ader vi Guds hj

arta. (Ordspr

aksboken
27:11) Jesus Kristus sade: De sanna tillbed-
jarna skall tillbe Fadern med ande och san-
ning, och Fadern s

oker ju efter s

adana till
att tillbe honom. (Johannes 4:23) N

ar Gud
blickar in i ditt hj

arta, ser han d

a n

agon som
verkligen s

atter v

arde p

a det som

ar sant? Vi
hoppas att svaret

ar ett definitivt ja!
De kristna ger av k

arlek
och n

ar som helst under

aret.
O
M DU hade m

ojlighet att lindra n

agons
sm

arta, skulle du d

a inte g

ora det? Vid
naturkatastrofer brukar hj

alparbetare snabbt
vara p

a plats f

or att hj

alpa och r

adda livet p

a
helt fr

ammande m

anniskor. D

arf

or

ar det na-
turligt att undra: Varf

or har Gud inte f

or l

ange
sedan gjort sig kvitt Dj

avulen, som har orsa-
kat s

a o

andligt mycket m

anskligt lidande?
Som svar p

a den fr

agan kan vi f

orest

alla
oss en viktig r

atteg

ang. M

ordaren, som des-
perat f

ors

oker f

orhala processen, anklagar
domaren f

or att f

orfara p

a ett o

arligt s

att i
r

attssalen, och han menar till och med att do-
maren har mutat jurymedlemmarna. D

arf

or
f

ar ett stort antal personer avge sina vittnes-
m

al.
Domaren vet att de utdragna f

orhandling-
arna kommer att st

alla till en hel del besv

ar,
och han skulle vilja avsluta fallet s

a fort som
m

ojligt. Men han inser ocks

a att om man
ska kunna avkunna en dom som kan fungera
som ett prejudikat f

or framtida fall, m

aste
b

ada sidor f

a tillr

ackligt med tid f

or att l

agga
fram sina argument.
Vad har den h

ar illustrationen att g

ora
med det som Dj

avulen ocks

a kallad dra-
ken, ormen och Satan har gjort mot
Gud Jehova, den H

ogste

over hela jorden?
(Uppenbarelseboken 12:9; Psalm 83:18) Vem

ar egentligen Dj

avulen? Vilka anklagelser har
han riktat mot Gud? Och n

ar kommer Gud
att g

ora sig av med honom?
VAD
S

AGER
BIBELN?
Varf

or har Gud inte
tagit bort Dj

avulen?
F

or att kunna f

alla ett avg

orande i ett moraliskt prejudicerande fall
m

aste b

ada sidor f

a tillr

ackligt med tid f

or att l

agga fram sina argument.
Vakna! december 2010 11
Behovet av ett moraliskt prejudikat
Till att b

orja med var den som blev Dj

a-
vulen en fullkomlig andevarelse, en av Guds

anglar. (Job 1:6, 7) Han gjorde sig sj

alv till
Dj

avulen n

ar han blev besatt av den sj

alviska
tanken att bli tillbedd av m

anniskor. D

arf

or
ifr

agasatte han Guds r

att att styra och f

ors

ok-
te ocks

a f

a det att verka somomGud inte f

or-
tj

anar att bli

atlydd. Han menade att m

anni-
skor bara tj

anar Gud om de mutas med
v

alsignelser. Vid personliga motg

angar kom-
mer alla enligt Satan att f

orbanna sin Ska-
pare. (Job 1:811; 2:4, 5)
Det kr

avdes mer

an en ren maktdemon-
stration f

or att besvara s

adana h

ar allvarliga
anklagelser. Om Gud hade avr

attat Dj

avulen
direkt skulle det ha kunnat f

a somliga att tro
att Dj

avulen hade r

att. D

arf

or vidtog Gud,
som har absolut myndighet, r

attsliga

atg

arder
f

or att de h

ar fr

agorna skulle bli avgjorda en
g

ang f

or alla och inf

or samtliga iakttagare.
I enlighet med sina principer och sin full-
komliga r

attvisa klargjorde Jehova att b

ada
sidor skulle f

a kalla vittnen till st

od f

or sin
st

andpunkt. Under den tid som Gud har l

atit
g

a har Adams avkomlingar f

att leva och f

att
m

ojlighet att vittna till Guds f

ordel genom att
v

alja att vara trogna mot honom av k

arlek,
vilka bekymmer de

an drabbats av.
Hur l

ange till?
Jehova Gud

ar pl

agsamt medveten om att
s

a l

ange r

atteg

angen p

ag

ar forts

atter m

anni-
skor att lida. Men han

ar besluten att avsluta
fallet s

a snart som m

ojligt. Bibeln beskriver
honom som den

omma barmh

artighetens
Fader och all tr

osts Gud. (2 Korinthierna
1:3) Sj

alvklart kommer all tr

osts Gud var-
ken att till

ata att Dj

avulen f

ar leva l

angre

an
n

odv

andigt eller att f

oljderna av hans infly-
tande blir best

aende.

A andra sidan kommer
Gud inte att tillintetg

ora honom f

or tidigt, in-
nan det universella r

attsfallet har blivit full-
st

andigt avgjort.
N

ar r

attsfallet

ar avslutat kommer Jehovas
r

att att styra att vara fullst

andigt fastslagen.
Det kommer att fungera som ett prejudikat
f

or all framtid. Om en liknande anklagelse
skulle riktas mot Gud igen kan man h

anvisa
till fallet med Satan, och d

a beh

over fr

agan
inte tas upp p

a nytt.
N

ar den r

atta tiden

ar inne kommer Jeho-
va Gud att befalla sin Son, Jesus, att tillintet-
g

ora Dj

avulen och utpl

ana f

oljderna av hans
styre. Bibeln talar om den tid d

a Jesus Kris-
tus

overl

amnar kungariket

at sin Gud och
Fader, n

ar han har gjort all regering och
all myndighet och makt till intet. Han m

aste
n

amligen h

arska som kung tills Gud har lagt
alla fiender under hans f

otter. Som den siste
fienden skall d

oden g

oras till intet. (1 Ko-
rinthierna 15:2426)
Sedan lovar Bibeln att m

anniskor kommer
att f

a bo i ett v

arldsomfattande fridfullt para-
dis, precis som Guds tanke var fr

an b

orjan.
De

odmjuka skall ta jorden i besittning och
f

a njuta av stor frid. Ja, de r

attf

ardiga skall
ta jorden i besittning, de skall bo f

or evigt p

a
den. (Psalm 37:11, 29)
T

ank vilka fantastiska framtidsutsikter

som Bibeln m

alar upp f

or dem som tillber
Gud: Se! Guds t

alt

ar bland m

anniskorna,
och han skall bo ibland dem, och de skall
vara hans folk. Och Gud sj

alv skall vara hos
dem. Och han skall torka varje t

ar fr

an deras

ogon, och d

oden skall inte finnas mer; inte
heller skall sorg eller skrik eller sm

arta finnas
mer. Det som en g

ang var

ar borta. (Uppen-
barelseboken 21:3, 4)
HAR DU UNDRAT?
Vilka anklagelser har Dj

avulen riktat
mot Gud och mot oss m

anniskor?
(Job 1:811)
Vilka egenskaper hos Gud f

ors

akrar oss
om att han i r

att tid kommer att f

orinta
Dj

avulen? (2 Korinthierna 1:3)
Vilket hopp ger Bibeln?
(Uppenbarelseboken 21:3, 4)
12 Vakna! december 2010
J
AG f

oddes den 17 november 1949 i Tapa-
chula i Chiapas i Mexiko som det f

orsta
barnet av fyra. Till en b

orjan var jag frisk och
glad. Men vid ett halvt

ars

alder slutade jag
pl

otsligt krypa och fick sv

art att r

ora mig. Tv

a
m

anader senare kunde jag inte r

ora mig

over
huvud taget. L

akarna var f

orbryllade, efter-
som andra barn i Tapachula hade liknande
symtom. En ortoped fr

an Mexico City kom
d

arf

or och unders

okte oss. Det visade sig att
vi hade poliomyelit, eller polio.
N

ar jag var tre

ar blev jag opererad i h

of-
ten, kn

ana och vristerna. Senare fick jag ock-
s

a problem med h

oger axel. N

ar
jag var sex fick jag komma till
ett barnsjukhus i Mexico City
f

or vidare behandlingar. Mam-
ma arbetade p

a en g

ard hemma
i Chiapas, s

a jag fick bo hos min
mormor i Mexico City. Men
st

orre delen av tiden var jag p

a
sjukhus.
I

atta

ars

aldern blev jag lite
b

attre, men l

angre fram blev jag
s

amre igen, och till slut kunde
jag inte g

a

over huvud taget. L

a-
karna sade att jag skulle f

a an-
v

anda kryckor och benskenor
resten av livet.
N

ar jag var 15 hade jag genomg

att 25 ope-
rationer i ryggraden, benen, kn

ana, vristerna
och t

arna. Efter varje operation f

oljde en pe-
riod av rehabilitering. Efter en av opera-
tionerna fick jag ha b

ada benen i gips. N

ar
gipset togs bort var jag tvungen att g

ora
sm

artsamma

ovningar.
En stor tr

ost
N

ar jag var 11 h

alsade mamma p

a mig
efter en operation. Hon hade f

att l

ara sig att
Jesus botade sjuka och till och med gjorde
s

a att en lam man kunde g

a. Hon gav mig ett
nummer av Vakttornet, en tid-
skrift som ges ut av Jehovas vitt-
nen. Det var d

ar hon hade f

att
l

ara sig det hon ber

attade f

or
mig. Jag g

omde tidskriften un-
der kudden, men en dag var den
f

orsvunnen. Sk

oterskorna hade
hittat den och sl

angt den och
sk

allde p

a mig f

or att jag hade
l

ast den.
Omkring ett

ar senare kom
mamma fr

an Chiapas f

or att
h

alsa p

a mig igen. Nu hade hon
b

orjat studera Bibeln med Jeho-
vas vittnen. Hon hade med sig
boken Fr

an det f

orlorade para-
Gud har tr

ostat mig
under mina pr

ovningar
BER

ATTAT AV VICTORIA COLLOY
En l

akare sade till min mamma: Vi kan inte
g

ora n

agot mer f

or din dotter. Hon blir tvungen
att anv

anda kryckor och benskenor resten av
livet. Jag blev helt f

orkrossad! Hur skulle livet
bli om jag inte kunde g

a?
Med benskenor vid
sju

ars

alder.
Vakna! december 2010 13
diset till det

atervunna paradiset.1 Hon sade:
Om du vill leva i den nya v

arlden d

ar Je-
sus ska g

ora dig frisk, m

aste du studera Bi-
beln. Trots att mormor var emot det b

orjade
jag d

arf

or studera med vittnena n

ar jag var 14.

Aret d

arefter tvingades jag l

amna sjukhuset,
eftersom det var ett barnsjukhus.
Hj

alp att komma vidare
F

orst blev jag djupt deprimerad. Efter-
som mormor inte accepterade att jag studera-
de blev jag tvungen att flytta tillbaka till mina
f

or

aldrar i Chiapas. Men det var inte s

a l

att
hemma, f

or pappa var alkoholist. Ett tag tyck-
te jag att allt k

andes helt meningsl

ost. Jag fun-
derade p

a att ta livet av mig med hj

alp av gift.
Men n

ar jag fortsatte studera Bibeln fick jag
ett annat perspektiv. Bibelns l

ofte om att jor-
den ska bli ett paradis fick mig att k

anna mig
glad och lycklig.
Jag b

orjade ber

atta f

or andra om Bibelns
fantastiska hopp. (Jesaja 2:4; 9:6, 7; 11:69;
Uppenbarelseboken 21:3, 4) Slutligen, den
8 maj 1968, d

optes jag vid 18

ars

alder och
blev ett Jehovas vittne. Sedan 1974 har jag

agnat mer

an 70 timmar varje m

anad

at att
ber

atta f

or andra om det hopp som gav mig
livsviljan tillbaka.
Ett rikt och meningsfullt liv
S

a sm

aningom flyttade mamma och jag
till staden Tijuana vid gr

ansen mellan Mexi-
ko och USA. H

ar bor vi tillsammans i ett
hus som

ar anpassat efter v

ara behov. Jag
kan fortfarande ta mig runt i huset med
benskenor och kryckor, och jag har en rullstol
som jag sitter i n

ar jag lagar mat och tv

attar
1 Gavs ut av Jehovas vittnen 1958 men trycks inte l

angre.
och stryker. N

ar jag

ar ute i f

orkunnartj

an-
sten

aker jag i en omgjord elektrisk golfbil.
F

orutom att jag pratar med m

anniskor p

a
gatorna och i deras hem bes

oker jag regelbun-
det ett sjukhus i n

arheten och talar om Bibeln
med dem som v

antar p

a behandling. N

ar jag

ar f

ardig k

or jag elbilen till marknaden f

or att
handla, och sedan k

or jag hem f

or att hj

alpa
mamma att laga mat och ta hand omhemmet.
F

or att f

ors

orja oss s

aljer jag begagnade
kl

ader. Mamma

ar nu 78 och

ar begr

ansad
eftersom hon har haft tre hj

artinfarkter. Jag
hj

alper henne med mediciner och diet. Trots
v

ara h

alsoproblem f

ors

oker vi vara med p

a
f

orsamlingens m

oten. Genom

aren har jag
studerat med

over 30 personer som nu tar del
i den kristna tj

ansten.
Jag

ar

overtygad om att l

oftet i Jesaja
35:6 i Bibeln till slut kommer att uppfyllas:
D

a [i Guds nya v

arld] skall den halte kl

attra
som en hjort. Fram till dess f

ar jag tr

ost av
Guds ord: Var inte r

add, ty jag

ar med dig.
Se dig inte sp

ant omkring, ty jag

ar din Gud.
Jag skall styrka dig. Jag skall verkligen hj

alpa
dig. Jag skall verkligen h

alla ett fast grepp
om dig med min r

attf

ardighets h

ogra hand.
(Jesaja 41:10)1
1 Victoria Colloy dog den 30 november 2009 vid 60

ars

al-
der. Hennes mor dog den 5 juli 2009.
I f

orkunnartj

ansten k

or jag en elbil som
har anpassats efter mina behov.
1 . D e b l e v r

a d d a o c h h a d e i n t e t i l l r

a c k l i g t s t a r k t r o p

a
J e h o v a . ( 4 M o s e b o k e n 1 4 : 3 , 1 1 ) 2 . A l l a m

a n f r

a n 2 0

a r
o c h u p p

a t d o g i v i l d m a r k e n , f

o r u t o m J o s u a o c h K a l e b .
3 . D e v a r

o v e r t y g a d e o m a t t J e h o v a v a r m e d d e m . ( 4 M o s e -
b o k e n 1 4 : 9 ) 4 . S i m o n , P e t r u s , S i m o n P e t r u s , K e f a s o c h
S i m e o n . 5 . J a .
S V A R E N T I L L F R

A G O R N A P

A S I D A N 3 1
14 Vakna! december 2010
P

A BARA n

agra sekunder rasade bost

a-
der, myndighetsbyggnader, banker, sjuk-
hus och skolor. B

ade fattiga och rika dog,
sammanlagt

over 220000. Omkring 300000
skadades.
M

anga som

overlevt satt tysta och som f

or-
lamade vid det som fanns kvar av deras hem.
Andra gr

avde desperat i spillrorna med sina
bara h

ander f

or att r

adda sl

aktingar och gran-
nar. Elektriciteten hade slagits ut, och m

ork-
ret f

oll snabbt, vilket gjorde att man var
tvungen att gr

ava i skenet av ficklampor och
stearinljus.
I staden Jacmel l

ag 11-

arige Ralphendy fast-
kl

amd under en delvis rasad byggnad. I tim-
mar f

ors

okte ett r

addningsteam frenetiskt f

a
loss honom. De blev tvungna att ge upp p

a
grund av

aterkommande efterskalv som kun-
de f

a byggnaden att falla ner

over dem. Men
Philippe, en av Jehovas vittnens mission

arer,
v

agrade att ge upp. Han s

ager: Jag klarade
bara inte av att l

amna Ralphendy och l

ata
honom d

o.
Philippe och tre andra kl

amde sig in genom
en tr

ang

oppning under den kollapsade bygg-
naden och tog sig l

angsamt fram mot Ralph-
endy, som l

ag fastkl

amd med f

otterna. Fr

an
midnatt och fram

at gr

avde de sig f

orsiktigt
fram genom spillrorna. Vid varje skalv kunde
de h

ora hur betongen ovanf

or knakade och
flyttade sig. Klockan 5 p

a morgonen, mer

an 12 timmar efter jordb

avningen, lyckades de
dra ut Ralphendy.
Tr

akigt nog fick inte alla fall ett lika lyckligt
slut. I den h

art drabbade staden L

eog

ane lyc-
kades Roger och hans

aldste son, Clid, fly ut
ur sitt hus innan det f

oll ihop. Men den yngre
sonen, Clarence, dog. Rogers fru, Clana, var
fortfarande i livet och kunde tala, men hon
satt fast med huvudet under det nerfallna ta-
ket. Roger och en v

an k

ampade f

or att f

a loss
henne. Skynda er! ropade hon under ruiner-
na. Jag orkar inte! Jag f

ar inte luft! Tre tim-
mar senare anl

ande ett r

addningsteam. Men
n

ar de lyfte fram henne var hon d

od.
Onsdagen den 13 januari, dag 2

N

ar solen gick upp blev omfattningen av
f

or

odelsen uppenbar. Stora delar av Port-au-
Prince l

ag i ruiner. N

ar nyheten n

adde resten
Stark tro och k

arlek efter
jordb

avningen
i Haiti
Klockan 16.53 tisdagen den 12 januari 2010 h

orde Evelyn ett muller som l

at som ett stort
flygplan som lyfte, och marken b

orjade skaka. Runt omkring henne sprack betongbalkar,
och byggnader rasade. N

ar skakandet upph

orde gick Evelyn upp p

a en h

ojd d

ar hon kunde
f

a en

overblick

over vad som hade h

ant.

Overallt h

orde hon m

anniskor som skrek och j

amra-
de sig. Ett moln av cementdamm steg upp fr

an Haitis huvudstad, Port-au-Prince.
HAITI
D
O
M
I
N
I
K
A
N
S
K
A
R
E
P
U
B
L
I
K
E
N
PORT-AU-PRINCE
L

eog

ane
Epicentrum
Jacmel
Vakna! december 2010 15
av v

arlden gjorde b

ade hj

alporganisationer
och m

anga osj

alviska privatpersoner sig redo
f

or att komma och hj

alpa till. De som arbeta-
de p

a Jehovas vittnens kontor i Dominikanska
republiken omkring 30 mil bort hade ocks

a
k

ant skalvet. N

ar de fick veta att epicentrum
l

ag i det t

attbefolkade Port-au-Prince, d

ar n

as-
tan en tredjedel av Haitis befolkning p

a 9 mil-
joner bor, b

orjade de genast planera f

or att
hj

alpa till.
Det hade g

att 150

ar sedan Haiti senast drab-
bades av en stor jordb

avning. D

arf

or hade
man till stor del slutat bygga jordb

avnings-
s

akra byggnader och i st

allet satsat p

a hus
som klarade orkaner och

oversv

amningar.
Betonghusen var d

arf

or illa rustade f

or att st

a
emot ett skalv som m

atte hela 7,0 p

a richter-
skalan. Men Jehovas vittnens avdelningskon-
tor i Haiti, som byggdes 1987, uppfyllde bygg-
normerna f

or jordb

avningsomr

aden. Trots att
det l

ag vid

ostra utkanten av Port-au-Prince
klarade det sig s

a gott som utan skador.

Over natten f

orvandlades kontoret i Haiti
till ett livligt hj

alpcenter. Eftersom telefon-
och internetf

orbindelserna ut ur landet hade
blivit op

alitliga, k

orde personal tv

a g

anger till
Dominikanska republikens gr

ans f

or att skic-
ka rapporter. Under tiden str

ommade hundra-
tals drabbade till kontoret i Haiti, och m

anga
av dem var sv

art skadade. M

anga andra f

or-
des till de f

a fungerande sjukhusen, som snart
blev

overfulla.
Utanf

or sjukhusen l

ag bl

odande m

anniskor
p

a marken och j

amrade sig. En av dem var
Marla, som hade legat begravd under rasmas-
sorna i

atta timmar. Hon kunde inte r

ora sina
ben och hade ingen k

ansel kvar i dem. N

agra
grannar hade gr

avt fram henne och tagit hen-
ne till ett sjukhus, men vittnena visste inte vil-
ket. Evan, ett Jehovas vittne fr

an Dominikan-
ska republiken som var l

akare, gav sig av f

or
att leta upp henne. Allt han k

ande till var hen-
nes namn.
Vid det h

ar laget hade det g

att mer

an ett
dygn sedan jordb

avningen, och m

orkret hade
Jag klarade bara inte av
att l

amna Ralphendy och
l

ata honom d

o.
16 Vakna! december 2010

ater fallit. Evan klev

over
d

oda kroppar utanf

or ett
sjukhus och bad tyst samti-
digt som han ropade Marlas
namn. Till slut h

orde han n

a-
gon som svarade: Ja! Mar-
la s

ag upp p

a honom med ett
str

alande leende. Evan trod-
de inte sina

ogon och fr

aga-
de: Varf

or ler du? Hon
svarade: D

arf

or att jag

ar till-
sammans med min andlige
broder nu. Evan kunde inte
h

alla tillbaka t

ararna.
Torsdagen den
14 januari, dag 3

Jehovas vittnens huvud-

kontor i USAoch avdelnings-
kontoren i Dominikanska
republiken, Frankrike, Gua-
deloupe, Kanada, Marti-
nique, Tyskland och andra
l

ander samordnade hj

alpin-
satserna f

or att p

a b

asta s

att
utnyttja materiel, transport-
medel, kommunikationsm

oj-
ligheter, ekonomiska resurser och frivilliga
arbetare. Allt som allt kom 78 sjukv

ardsutbil-
dade Jehovas vittnen tillsammans med m

anga
andra som ville st

alla upp. Halv tre p

a morgo-
nen l

amnade den f

orsta lastbilen avdelnings-
kontoret i Dominikanska republiken. Den
inneh

oll n

astan 7 ton f

orn

odenheter, bland
annat mat, vatten och mediciner.
N

ar s

andningen kom fram till Haiti se-
nare p

a morgonen b

orjade avdelningskonto-
ret organisera distributionen. F

or att inte ma-
ten skulle bli stulen kamouflerade man
lasten. Sedan arbetade man dag och natt f

or
att packa om mat och andra f

orn

odenheter
i mindre p

asar till familjer och enskilda. Un-
der de n

armaste m

anaderna efter skalvet dela-
de Jehovas vittnen gratis ut

over 450 ton f

or-
n

odenheter, bland annat mer

an 400000 m

al
mat.
Fredagen den
15 januari, dag 4

Vid middagstid hade 19 vitt-

nen som var l

akare, sjuksk

o-
terskor eller som hade annan
sjukv

ardsutbildning anl

ant
fr

an Dominikanska republi-
ken och Guadeloupe. De sat-
te snabbt upp en f

orsta hj

al-
pen-mottagning. D

ar behand-
lade de bland annat skadade
barn fr

an ett stort barnhem.
Dessutom f

ors

ag de barn-
hemmet med mat och skyd-
dande presenningar. Jag

ar
mycket tacksam mot Jehovas
vittnen, s

ager

Etienne, barn-
hemmets f

orest

andare. Jag
vet inte hur vi skulle ha klarat
oss utan dem.
F

orsvunnen
och

aterfunnen
N

ar jordb

avningen b

orjade
s

ag 7-

ariga Islande hur kraft-
ledningar slets s

onder utan-
f

or huset och hur det f

oll sto-
ra gnistregn. V

aggarna i huset trycktes in,

och betongblock rasade ner s

a att hon br

ot
ett ben och skadades allvarligt. N

ar man
hade lyft ut henne ur rasmassorna k

orde hen-
nes pappa, Johnny, henne

over gr

ansen till
ett sjukhus i Dominikanska republiken. D

ar-
ifr

an fl

ogs hon till ett sjukhus i huvudstaden,
Santo Domingo. Men n

ar Johnny senare ring-
de sjukhuset var hon inte d

ar.
I tv

a dagar s

okte Johnny efter Islande

over-
allt, men utan resultat. Hon hade f

orts till ett
annat sjukhus, d

ar en volont

ar h

orde henne
be till Jehova. (Psalm 83:18)

Alskar du Jeho-
va?, fr

agade volont

aren. Ja, svarade Islande
genom t

ararna. D

a ska du inte vara oro-
lig, sade hon lugnande. Jehova kommer att
hj

alpa dig.
Johnny bad Jehovas vittnens avdelnings-
kontor i Dominikanska republiken om hj

alp
Marla
Islande
Wideline
att hitta Islande. Ett vittne som hette Melanie
erbj

od sig att leta efter henne. N

ar Melanie
h

orde sig f

or vid ett sjukhus, r

akade volon-
t

aren h

ora samtalet och visade henne till flic-
kan. Snart var Islande tillsammans med sin
familj igen.
Operationer och rehabilitering
M

anga skadade hade f

att mycket lite eller
ingen v

ard alls n

ar de kom till mottagningen
som Jehovas vittnen hade satt upp vid avdel-
ningskontoret i Haiti. M

anga hade drabbats
av kallbrand, och alltf

or ofta var amputa-
tion det enda som kunde r

adda dem. Under
de f

orsta dagarna hade man ont om kirurgisk
utrustning, mediciner och bed

ovningsmedel.
Situationen var traumatisk

aven f

or l

akarna.
En av dem sade: Det finns bilder och ljud
som jag

onskar att Gud skulle radera ur mitt
minne.
Den andra veckan b

orjade l

akare som var
vittnen anl

anda fr

an Europa. De hade b

ade
den erfarenhet och den utrustning som kr

av-
des f

or komplicerade och br

adskande ope-
rationer. L

akarteamet utf

orde 53 operationer
och tusentals andra behandlingar. Wide-
line, ett 23-

arigt vittne, hade kommit till Port-
au-Prince dagen f

ore jordb

avningen. Hennes
h

ogra arm krossades, och hon blev tvungen
att amputera den p

a ett lokalt sjukhus. Sena-
re tog n

agra sl

aktingar med sig henne till ett
Inom en m

anad efter jord-
b

avningen b

orjade civil-
ingenj

orer bland Jehovas
vittnen utv

ardera vilka bo-
st

ader man utan risk kunde

aterv

anda till. M

anga som
hade f

orlorat sina hem be-
h

ovde provisoriska bost

ader
tills de kunde hitta ett mer
permanent boende.
Vi drog nytta av erfaren-
heter fr

an internationella
hj

alporganisationer och ut-
formade ett billigt och l

att-
byggt litet hus som var un-
gef

ar lika stort som de hem
m

anga tidigare hade haft,
ber

attar John, som arbetar
vid Haitis avdelningskontor.
Det skyddar mot regn och
vind samtidigt som man
inte beh

over vara r

add att
det ska bli en d

odsf

alla
f

or familjen ifall det skulle
komma fler skalv. Redan
tre veckor efter jordb

avning-
en b

orjade haitiska och
internationella frivilliga vitt-
nen bygga tillf

alliga bost

a-
der.
Folk p

a gatorna jublade
n

ar lastbilar k

orde f

orbi
med delarna till de h

ar
monteringsf

ardiga husen.
En haitisk tulltj

ansteman
som godk

ande inf

orseln
av materialet sade: Jeho-
vas vittnen var bland de
f

orsta som kom

over
gr

ansen f

or att hj

alpa till.
De pratar inte bara, de
g

or n

agot ocks

a. N

agra
m

anader efter skalvet
hade vittnena byggt 1500
bost

ader.
BOST

ADER

AT DE DRABBADE
18 Vakna! december 2010
sjukhus n

ara deras hemi Port-de-Paix, sju tim-
mar bort. Men Wideline blev bara s

amre och
s

amre, och till slut gav sjukhuspersonalen upp
allt hopp om henne.
N

ar hennes situation blev k

and reste ett
team med medicinskt utbildade vittnen fr

an
Port-au-Prince f

or att behandla henne och
h

amta henne f

or fortsatt v

ard. N

ar de andra
patienterna s

ag att Widelines andliga br

oder
hade kommit f

or att h

amta henne appl

adera-
de de. Med familjens och f

orsamlingens hj

alp
h

aller hon nu p

a att anpassa sig till sin nya
situation.
I Dominikanska republiken hyrde Jehovas
vittnen bost

ader och anv

ande dem som reha-
biliteringscenter. Team av frivilliga vittnen ar-
betade d

ar i skift, bland annat l

akare, sjuksk

o-
terskor och sjukgymnaster. De var glada

over
att kunna hj

alpa patienterna att

aterh

amta sig.
Tro, hopp och k

arlek mitt i f

or

odelsen
Det var bara 6 av Jehovas vittnens 56 Rikets
salar i jordb

avningsomr

adet som fick n

agra
betydande skador. De flesta vittnen som stod
utan hem bodde i de oskadda Rikets salarna
eller i andra

oppna omr

aden. Eftersom de re-
dan var vana att samlas i st

orre grupper orga-
niserade de sig p

a samma s

att som vid sina
sammankomster.
Vi fortsatte att f

olja f

orsamlingens ordina-
rie schema f

or andlig verksamhet, f

orkla-
rar Jean-Claude, en tillsyningsman p

a platsen,
och det var en viktig stabiliserande faktor
+
En grupp haitiska Jehovas vittnen p

a v

ag
f

or att tr

osta offren f

or katastrofen.
% En pojke behandlas av en l

akare p

a den
mottagning Jehovas vittnen

oppnade.
Vakna! december 2010 19
f

or b

ade gamla och unga. Vad blev resultatet?
Jag

ar s

a glad

over att se att Jehovas vittnen
fortfarande g

ar runt och predikar, sade en
man. Omni inte hade synts till skulle l

aget ha
k

ants mycket allvarligare.
Vittnena gav verkligen tr

ost

at sina med-
m

anniskor. N

astan alla vi tr

affar tror att jord-
b

avningen var ett straff fr

an Gud, f

orklara-
de ett vittne. Vi f

ors

akrar dem om att den
var en naturkatastrof och inte ett verk av Gud.
Vi visar dem 1 Moseboken 18:25. D

ar s

ager
Abraham att det vore ot

ankbart f

or Gud att
d

oda de goda tillsammans med de onda. Vi vi-
sar dem ocks

a Lukas 21:11. D

ar f

oruts

ager Je-
sus att stora jordb

avningar skulle intr

affa i v

ar
tid, och vi f

orklarar att han snart kommer att
uppv

acka v

ara v

anner och familjemedlemmar
som har d

ott och ta bort allt lidande. M

anga
blir verkligen tacksamma

over att f

a veta det
h

ar.1
Men sv

arigheterna

ar inte

over

an. F

orst
kom sj

alva jordb

avningen. Nu m

aste vi hante-
ra efterverkningarna, s

ager Jean-Emmanuel,
en l

akare som

ar ett Jehovas vittne. Det

ar
stor risk f

or sjukdomar i

overbefolkade, osani-
t

ara och regndr

ankta l

ager, och dessutom li-
der m

anga av k

anslom

assiga trauman som de
har undertryckt men som inte f

orsvinner.
Flera veckor efter skalvet kom ett Jeho-
vas vittne till mottagningen och klagade

over
ih

allande huvudv

ark och s

omnproblem, vil-
ket

ar vanliga posttraumatiska symtom. Fick
du ett slag i huvudet?, fr

agade ett vittne som
var sjuksk

oterska. Nej, svarade han d

ampat.
Min hustru sedan 17

ar dog, men vi vet ju att
s

adant kan h

anda. Jesus f

orutsade det.
Sk

oterskan f

orstod vad som kunde ligga
bakom problemet och sade: Men du har ju
1 Se kapitel 11, Varf

or till

ater Gud lidandet?, i boken Vad
l

ar Bibeln?, som ges ut av Jehovas vittnen.
f

orlorat din livskamrat. Det

ar fruktansv

art!
Det

ar inget fel med att s

orja och gr

ata. Jesus
gr

at n

ar hans v

an Lasarus dog. N

ar mannen
h

orde det brast han i t

arar.
Av de mer

an 10000 vittnen som fanns i
omr

adet dog 154 till f

oljd av jordb

avningen.

Over 92 procent av inv

anarna i Port-au-Prince
ber

aknas ha f

orlorat en eller flera n

arst

aende
i katastrofen. Jehovas vittnen har regelbundet
bes

okt s

adana som lider av fysiska och k

anslo-
m

assiga trauman och gett dem m

ojligheten
att prata ut med n

agon de kan lita p

a. S

orjan-
de vittnen k

anner visserligen till Bibelns l

of-
te om en uppst

andelse och ett paradis p

a jor-
den, men de har

and

a haft ett behov av att f

a
ber

atta om sina k

anslor och bli tr

ostade och
uppmuntrade av sina kristna br

oder och syst-
rar.
Nuet och framtiden
Aposteln Paulus skrev: Nu best

ar tro,
hopp, k

arlek, dessa tre; men st

orst av dem

ar k

arleken. (1 Korinthierna 13:13) De h

ar
egenskaperna g

or att Jehovas vittnen p

a Haiti
kan h

alla modet uppe, uppmuntra andra och
se framtiden an utan fruktan. Det

ar verklig
tro, sammanh

allning och omtanke som ligger
bakom den p

ag

aende internationella hj

alp-
insatsen. Jag har aldrig k

ant av en s

adan

over-
fl

odande k

arlek, s

ager Petra, ett vittne som

ar l

akare och som kom fr

an Tyskland f

or att
hj

alpa till. Jag har gr

atit s

a mycket, men mer
av gl

adje

an av sorg.
Enligt The Wall Street Journal var jordb

av-
ningen i Haiti med vissa m

att m

att den mest
f

or

odande naturkatastrof som drabbat ett en-
skilt land. Men sedan dess har fler tragiska
katastrofer intr

affat, en del naturliga och en
del v

allade av m

anniskan. Kommer katastro-
ferna n

agonsin att upph

ora? Jehovas vittnen i
Haiti och runt hela v

arlden

ar

overtygade om
att den dag snart kommer d

a Gud ska uppfyl-
la sitt l

ofte: Han skall torka varje t

ar fr

an de-
ras

ogon, och d

oden skall inte finnas mer; inte
heller skall sorg eller skrik eller sm

arta finnas
mer. Det som en g

ang var

ar borta. (Uppen-
barelseboken 21:4)
Jag

ar s

a glad

over att se att
Jehovas vittnen fortfarande
g

ar runt och predikar.
20 Vakna! december 2010
S
EDAN man uppfann instrument f

or att
m

ata intensiteten hos jordb

avningar
har vetenskapsm

an noterat hundratals st

or-
re jordb

avningar. De som intr

affar l

angt fr

an
m

ansklig bebyggelse skapar ingen st

orre oro
och blir s

allan uppm

arksammade i medier-
na. Men om en storstad drabbas kan f

or

odel-
sen bli enorm. F

orlusten av liv och egendom
st

ar ofta i direkt proportion till befolkning-
ens storlek och beredskap.
Den 12 januari 2010 drabbades Haiti av en
av historiens sv

araste jordb

avningar om man
ser till f

orlusten av liv och egendom. Men
den var varken den f

orsta eller sista st

orre
jordb

avningen det

aret. H

ar f

oljer uppgifter
om n

agra jordb

avningar som intr

affade un-
der de f

orsta m

anaderna och som var lika
kraftiga som den p

a Haiti eller

annu krafti-
gare.
3 januari: styrka 7,1
Salomon

oarna

Det h

ar stora skalvet, som f

orst uppm

at-
tes till

over 7,1 p

a richterskalan, gav upphov

at en mellan 2 och 3 meter h

og flodv

ag.
Loti Yates vid myndigheten f

or katastrofhan-
tering uppgav att en av byarna man fl

og

over
var helt

oversv

ammad. Yates s

ager ocks

a
att 16 hus i byn Bainara p

a

on Rendova to-
talf

orst

ordes och att tiotals andra byggnader
skadades.
Jordb

avningen f

oregicks av ett skalv som
m

atte 6,6 p

a richterskalan. M

anga blev
skr

amda av det h

ar mindre skalvet och flyd-
de upp i bergen, och d

arf

or klarade de sig
n

ar flodv

agen efter det st

orre skalvet drog in

over kusten tv

a timmar senare.
Fler stora jordb

avningar
att v

anta
N

agra av de skalv som
uppm

attes till 7,0 eller mer
fr

an januari till maj.
Mexiko
Haiti
Chile
26 februari: styrka 7,0
Ryukyu

oarna, Japan

Den h

ar jordb

avningen intr

affade kloc-
kan 5.31 lokal tid och hade sitt epicen-
trum 8 mil fr

an staden Naha p

a Okinawa,
en av Ryukyu

oarna. En tsunamivarning ut-
f

ardades men drogs sedan tillbaka. En kvin-
na som hade bott p

a Okinawa i mer

an 90

ar
sade att det var det kraftigaste skalv hon n

a-
gonsin hade upplevt.
27 februari: styrka 8,8
Chile

Det h

ar var den femte kraftigaste jordb

av-
ningen sedan

ar 1900. Den allra kraftigaste
intr

affade

aven den i Chile,

ar 1960, och m

at-
te 9,4 p

a richterskalan. Till f

oljd av den jord-
b

avningen, och

aven den p

a 7,7 som f

orst

or-
de Chiles huvudstad 1985, har landet inf

ort
str

anga byggnormer.
Tack vare detta var det f

a byggnader i San-
tiago och andra st

ader som kollapsade i

arets
jordb

avning. Men tusentals m

anniskor ska-
dades och f

orlorade sina

agodelar. Omkring
500 tros ha d

ott,

atminstone h

alften av dem
i en flodv

ag som drog in

over Chiles kust.
4 april: styrka 7,2
Baja California, Mexiko

Det h

ar skalvet hade sitt epicentrum 18 ki-
lometer fr

an Guadalupe Victoria och 47 kilo-
meter fr

an Mexicali. Omr

adet

ar otillg

angligt
och glest befolkat, men v

aldsamma skak-
ningar k

andes i m

anga st

ader i Mexiko och
s

odra USA.
9 maj: styrka 7,2
Norra Sumatra, Indonesien

Den h

ar jordb

avningen

agde rum vid mid-
dagstid p

a havsbottnen omkring 22 mil utan-
f

or staden Banda Aceh p

a Sumatras norra
kust. M

anga flydde fr

an sina hem och v

aga-
de inte

aterv

anda p

a ett bra tag. Inga d

ods-
fall rapporterades.
Fler att v

anta
Med tanke p

a att kraftiga jordb

avningar har f

orekommit s

a
l

ange kan vi utg

a ifr

an att fler skalv

ar att v

anta i fram-
tiden. U.S. Geological Survey konstaterar: Stora jordb

avning-
ar kommer att intr

affa ocks

a fram

over, precis som i det f

or-
g

angna.
I en ledarspalt sades det intressant nog: Den senaste tidens
jordb

avningar ...

ar n

agot vi m

anniskor helt enkelt inte r

ar p

a,
och de p

aminner oss bara omv

ara begr

ansningar. Natur-
ligtvis m

aste vi

and

a g

ora vad vi kan ..., men vi f

ar ock-
s

a r

akna med fler stora naturkatastrofer som ligger
l

angt bortom v

ar kontroll.
M

anga som studerar Bibeln p

aminns s

akert om de
profetior som uttryckligen n

amner jordb

avningar som
en del av tecknet p

a de sista dagarna f

or den h

ar v

arlds-
ordningen. (Matteus 24:3, 7; Markus 13:8; Lukas
21:11)
Japan
Salomon-

oarna
Indonesien
22 Vakna! december 2010
S
OM det h

ar exemplet visar

ar det f

a saker
som f

ar s

a mycket utrymme i medierna
som n

ar k

andisar kommer ut som homo- el-
ler bisexuella. En del lovprisar dem f

or deras
mod, andra f

ord

omer dem f

or deras sedesl

os-
het. Och n

agonstans d

aremellan finns de som
bara ser det som en alternativ livsstil. N

ar jag
gick i skolan, s

ager Daniel, 21, menade till
och med de som inte sj

alva hade en homo-
sexuell l

aggning att man var f

ordomsfull och
d

omande om man inte accepterade den livs-
stilen.1
Synen p

a homosexualitet kan variera mel-
lan olika generationer och mellan olika l

an-
der. Men de kristna f

ors inte bara hit och dit
av varje l

ardomsvind. (Efesierna 4:14) I st

al-
let h

aller de fast vid vad Bibeln s

ager.
Vad

ar d

a Bibelns syn p

a homosexualitet?
Och hur kan du svara n

ar andra st

amplar dig
som f

ordomsfull, d

omande eller till och med
1 En del namn har

andrats.
somhomofob f

or att du vill leva efter Bibelns
moralnormer? T

ank

over f

oljande fr

agor och
t

ankbara svar.
Vad s

ager Bibeln om homosexualitet?
Bibeln

ar tydlig med att Gud vill att sex bara
ska vara n

agot mellan en man och en kvinna
som

ar gifta med varandra. (1 Moseboken
1:27, 28; 3 Moseboken 18:22; Ordspr

aks-
boken 5:18, 19) N

ar Bibeln f

ord

omer otukt in-
begriper det b

ade homosexuella och hetero-
sexuella handlingar.1 (Galaterna 5:1921)
Om n

agon s

ager: Hur ser du p

a homo-
sexualitet?
... kan du kanske svara: Jag har inget
emot homosexuella som personer, men jag
tycker inte att det de g

or

ar r

att.
O Kom ih

ag: Om du lever enligt Bibelns
moralnormer, s

a

ar det ditt val av livsstil, och
1 N

ar ordet otukt anv

ands i Bibeln avser det inte bara
samlag, utan ocks

a s

adant som analsex, oralsex och att ona-
nera

at en annan person.
UNGDOMAR
FR

AGAR
Hur kan jag f

orklara
Bibelns syn p

a
homosexualitet?
Filmgalan n

ar sin h

ojdpunkt n

ar tv

a
popul

ara sk

adespelerskor m

ots p

a
scenen och ger varandra en het
kyss! Publiken drar f

orst chockat
efter andan men bryter sedan ut i
jubel. I homosexuella kretsar ses det
som en seger. Skeptiker ser det som
ett pr-trick. De n

armaste dagarna
kommer filmklippet med kyssen att
visas om och om igen i nyhetss

and-
ningarna och f

a miljontals tr

affar p

a
n

atet.
det

ar din r

attighet. (Josua 24:15) Du beh

over
inte sk

ammas

over din

asikt. (Psalm 119:46)
Ska inte kristna behandla alla m

anniskor
med respekt, oavsett deras sexuella l

agg-
ning? Jo, definitivt. Bibeln s

ager:

Ara m

anni-
skor av alla slag, eller som Todays English
Version uttrycker det: Visa respekt f

or alla.
(1 Petrus 2:17) Kristna

ar allts

a inte homo-
fober. De

ar v

anliga mot alla,

aven gayperso-
ner. (Matteus 7:12)
Om n

agon s

ager: Bidrar inte din inst

all-
ning till f

ordomarna mot de homosexuella?
... kan du kanske svara: Inte alls. Det

ar
handlingss

attet jag har n

agot emot, inte perso-
nerna.
O Du skulle kunna till

agga: Det

ar un-
gef

ar som med r

okning. Jag har valt att inte
r

oka och tycker att bara tanken p

a det

ar mot-
bjudande. Men om du

ar r

okare k

anner du s

a-
kert annorlunda. Jag tycker inte illa om dig f

or
din

asikt, och jag

ar s

aker p

a att du inte har
n

agra problemmed min, eller hur? Det

ar lika-
dant med v

ara olika uppfattningar n

ar det g

al-
ler homosexuella handlingar.
L

arde inte Jesus att man ska vara
tolerant? I s

a fall borde man v

al som kris-
ten vara mer vidsynt n

ar det g

aller homo-
sexualitet? Jesus sade inte till sina efterf

ol-
jare att utan vidare godta vilken livsstil som
helst. Han sade i st

allet att var och en som ut-

ovar tro p

a honom har m

ojlighet att bli r

ad-
dad. (Johannes 3:16) Att ut

ova tro p

a Jesus
inneb

ar bland annat att r

atta sig efter Guds
moralkodex, som f

ord

omer vissa handlingar
d

aribland homosexuella handlingar. (Romar-
na 1:26, 27)
Om n

agon s

ager: De som

ar homosexu-
ella

ar det fr

an f

odseln. De kan inte

andra p

a
det.
... kan du kanske svara: Bibeln tar inte
upp n

agra biologiska aspekter p

a homosexua-
litet, men den erk

anner att vissa drag kan vara
djupt rotade. (2 Korinthierna 10:4, 5)

Aven
om vissa k

anner sig dragna till personer av
samma k

on s

ager Bibeln att de kristna ska av-
h

alla sig fr

an homosexuella handlingar.
O Tips: F

ors

ok att betona att det

ar hand-
lingarna som Bibeln f

orbjuder hellre

an att
fastna i en diskussion om vad homosexuella
k

anslor beror p

a. Som en j

amf

orelse skulle du
kunna s

aga: M

anga menar att ett v

aldsamt
beteende beror p

a generna och att det

ar d

ar-
f

or vissa blir v

aldsamma, vare sig de vill det el-
ler inte. (Ordspr

aksboken 29:22) T

ank om det
h

ar skulle vara sant. Du kanske k

anner till att
Bibeln f

ord

omer vredesutbrott. (Psalm 37:8;
Efesierna 4:31) Kan man d

a s

aga att Bibeln

ar
f

or h

ard p

a den punkten, bara f

or att vissa ver-
kar vara mer v

aldsben

agna?
Hur kan Gud s

aga att n

agon som dras till
personer av samma k

on ska avh

alla sig fr

an
homosexuella handlingar? Det l

ater grymt.
Om man resonerar s

a utg

ar man fr

an att man
m

aste agera p

a alla sexuella impulser. Gud har
h

ogre tankar om oss m

anniskor

an s

a och f

or-
s

akrar oss om att vi kan v

alja att inte f

olja fel-
aktiga sexuella drifter, om vi verkligen vill l

ata
bli. (Kolosserna 3:5)
Om n

agon s

ager:

Aven om du sj

alv inte

ar
homosexuell borde du

andra din inst

allning i
den h

ar fr

agan.
... kan du kanske svara: L

at s

aga att jag
inte tycker att man ska spela om pengar men
att du tycker att det

ar ok. Skulle det vara r

att
N

ar det g

aller popul

ara uppfattningar har de
kristna modet att g

a mot str

ommen.
24 Vakna! december 2010
av dig att tvinga mig att

andra

asikt bara f

or att
miljontals andra v

aljer att spela om pengar?
O Kom ih

ag: N

astan alla m

anniskor, oav-
sett sexuell l

aggning, har etiska v

arderingar
som f

ar dem att ta st

allning mot vissa sa-
ker s

adant som bedr

agerier, or

attvisor eller
krig. Bibeln f

orbjuder s

adana handlingar. Den
drar ocks

a gr

ansen vid vissa former av sexu-
ellt beteende, d

aribland homosexuella hand-
lingar. (1 Korinthierna 6:911)
Bibeln

ar inte oresonlig, och inte heller un-
derbl

aser den f

ordomar. Den beg

ar helt enkelt
samma sak av dem som dras till personer av
samma k

on som den kr

aver av dem som attra-
heras av det motsatta k

onet att fly undan
otukten. (1 Korinthierna 6:18)
Sanningen

ar den att miljontals heterosexu-
ella som vill leva enligt Bibeln ut

ovar sj

alvbe-
h

arskning genom att avst

a fr

an sex

aven om
det kan vara sv

art. En del

ar till exempel ogif-
ta och har sm

a chanser att kunna gifta sig, och
andra

ar gifta med n

agon som har en neds

att-
ning som g

or att de inte kan ha sex. Dessa per-
soner kan

and

a leva ett lyckligt liv. De som
har en homosexuell l

aggning kan g

ora detsam-
ma om de verkligen vill behaga Gud. (5 Mose-
boken 30:19)
ATT FUNDERA P

A
Varf

or har Gud gett oss moral-
lagar?
Vilken nytta har du av att f

olja
Bibelns morallagar?
Fler artiklar i serien Ungdomar fr

agar finns p

a
www.watchtower.org/ypz.

Aven om bisexualitet f

orekommer bland b

ada
k

onen verkar det bli allt vanligare bland tjejer.
H

ar

ar n

agra t

ankbara anledningar.
Uppm

arksamhet
Det finns killar som

oppet ber

attar att
de gillar lesbiska tjejer. Och tjejer med d

aligt
sj

alvf

ortroende g

or n

astan vad som helst
f

or att f

a en killes uppm

arksamhet.
Jessica, 16.
Nyfikenhet
N

ar kyssar mellan tjejer matas ut i filmer,
tv-program och musik kan ungdomar bli ny-
fikna och vilja testa, speciellt om de inte ser
n

agot fel med det. Lisa, 26.
Attraktion
Jag tr

affade tv

a bisexuella tjejer p

a en
fest. Senare ber

attade en kompis att de gillade
mig. Jag b

orjade sms:a med den ena tjejen,
och jag b

orjade f

a k

anslor f

or henne.
Vicky, 13.
Om man vill vara Guds v

an m

aste man helt
undvika s

adant som Bibeln beskriver som ett
orent uppf

orande. (Efesierna 4:19; 5:11) Men
hur

ar det d

a om du k

anner dig dragen till b

ada
k

onen? M

anga skulle uppmana dig att accep-
tera din l

aggning och komma ut som bisexuell.
Men det

ar bra att veta att dragningen till perso-
ner av samma k

on ofta bara

ar n

agot

overg

a-
ende. Det kom 16-

ariga Lisette fram till. Hon s

a-
ger: Det k

andes b

attre n

ar jag hade pratat med
mina f

or

aldrar om mina k

anslor. Dessutom l

ar-
de jag mig under biologin att hormonniv

aerna
kan g

a upp och ner en hel del under puberteten.
Jag

ar s

aker p

a att om fler ungdomar visste hur
kroppen fungerar skulle de inse att dragningen
till personer av samma k

on kan vara tillf

allig
och att de inte beh

over k

anna sig pressade att
vara bi- eller homosexuella.

Aven om dina k

anslor inte skulle g

a

over lika
fort som en tillf

allig v

axtv

ark, s

a t

ank p

a att Bi-
beln ger dig ett m

al som g

ar att n

a: du kan v

al-
ja att inte handla enligt s

adana beg

ar.1
1 Du kan l

asa mer om det h

ar

amnet i kapitel 28, Hur kan jag
undvika homosexuella handlingar?, i boken Ungdomar fr

agar
svar som fungerar, band 2, utgiven av Jehovas vittnen.
HUR

AR DET MED BISEXUALITET?
M

anga laxarter m

aste passera strida str

om-
mar n

ar de tar sig uppstr

oms f

or att leka. Hur
kan de klara av den h

ar anstr

angande vand-
ringen utan att d

o av utmattning? Sanningen

ar den att de faktiskt drar nytta av de forsan-

de vattenmassorna. Hur d

a?
Intressanta fakta: Laxen pl

ojer sig inte
bara fram genom vilt forsande vatten. I st

allet
spar den energi n

ar den vandrar uppstr

oms
genom att utnyttja sm

a str

omvirvlar som ska-
pas n

ar vattenfl

odet hindras av stenar, kvistar
och andra f

orem

al. N

ar virvlarna formas p

a

omsom ena,

omsom andra sidan av
ett hinder, vrider sig fisken fr

an sida
till sida och glider p

a s

a s

att
fram mellan virvlarna. (Se illu-
strationen.) I vissa stim anv

an-
der sig fiskarna av de virvlar
som uppst

ar av fiskarna fram-
f

or dem, s

a att de effektivt f

ol-
jer i deras k

olvatten. De kan
till och med utnyttja de virvlar
de sj

alva skapar!
Forskare hoppas kunna anv

anda sig av
principen bakom laxens smarta simstil f

or
att utvinna energi ur l

angsamma vattenfl

o-
den. Vanliga turbiner alstrar oftast el i vatten
som r

or sig i en hastighet av 5 knop eller
mer. En nuvarande prototyp som utnyttjar
vibrationer orsakade av vattenvirvlar kan alst-
ra el fr

an vatten som flyter fram i bara ett par
knop.1 Men den h

ar tekniken

ar inte p

a l

anga
v

agar s

a avancerad som den som till exem-
pel laxar anv

ander. Professor Michael Bernit-
sas vid University of Michigan i USA erk

anner:

An s

a l

ange

ar vi inte lika smarta som
fiskarna.
Vad tror du? Har laxens f

or-
m

aga att utnyttja vattenr

orelser
f

or att spara energi kommit till
av sig sj

alv? Eller finns det n

a-
gon som t

ankt ut det hela?
1 Det h

ar verkar lovande, eftersom de
flesta av jordens str

ommar r

or sig l

angsam-
mare

an tre knop.
SLUMP ELLER
FORMGIVNING?
Laxens
smarta simstil

Overst: 5 photolibrary. Alla r

attigheter f

orbeh

allna.
B
LOTTA omn

amnandet av Assyrien gav
s

akert folken i forntidens Mellan

ostern
kalla k

arar. N

ar profeten Jona i Bibeln fick
i uppdrag av Gud att kung

ora ett domsbud-
skap i den assyriska huvudstaden Nineve
flydde han i motsatt riktning! (Jona 1:13)
Kanske gjorde han det p

a grund av assyrier-
nas skr

ackinjagande rykte.
Tillf

orlitlig historia
Den bibliske profeten Nahum beskrev
Nineve som lejonens l

ager och som
blodsutgjutelsens stad. Han tillade: Byte
uteblir inte! Det h

ors ljud av piska och
ljud av rasslande hjul och galopperande
h

ast och skumpande vagn. Ryttaren till h

ast
och sv

ardets flamma och spjutets blixt och
EN BOK DU KAN LITA P

A
Del 2
Assyrien och Bibelns historia
Det h

ar

ar den andra artikeln i en serie p

a sju som behandlar de sju v

arldsv

aldena
i Bibelns historia. Syftet med serien

ar att visa att Bibeln

ar tillf

orlitlig och
inspirerad av Gud och att den inneh

aller ett hoppfullt budskap om att det ska
bli ett slut p

a det lidande som orsakats av m

anniskors grymhet och makt

over
varandra.
DET ASSYRISKA V

ARLDSV

ALDET
N
ASSYRIEN
M
E
D
I
E
N
Khorsabad
Nineve
Kalach
Assur
T
i
g
r
i
s
E
u
f
r
a
t
Medelhavet
(Stora havet)
Samaria
Jerusalem
Babylon
EGYPTEN
% Enorma tjurar med vingar och m

anniskohuvuden
vaktade de assyriska kungarnas palats.
Vakna! december 2010 27
en m

angd slagna och en v

aldig h

og av lik;
och det

ar ingen

ande p

a d

oda kroppar. Man
snavar

over deras d

oda kroppar. (Nahum
2:11; 3:13) Bekr

aftar profanhistorien Bi-
belns beskrivning av det forntida Assyrien?
Boken Light From the Ancient Past kallar
Assyrien en skoningsl

os krigsmaskin vars
utstuderade grymheter injagade skr

ack hos
dess fiender. S

a h

ar skr

ot Assurnasirpal II,
en assyrisk kung, om hur han behandlade
sina motst

andare:
Jag reste en h

og framf

or hans stads-
port, och alla storm

an som gjort uppror
fl

adde jag, och jag t

ackte h

ogen med de-
ras hud; n

agra lade jag in mitt i h

ogen, and-
ra spetsade jag p

a p

alar uppe p

a h

ogen, ...
och jag skar lemmarna av

ambetsm

annen,
de kungliga

ambetsm

an som gjort uppror.
... M

anga f

angar bland dem br

ande jag upp
i eld, och m

anga tog jag till f

anga levande.
N

ar arkeologer gjorde utgr

avningar i assy-
riska kungapalats uppt

ackte de att v

aggar-
na var utsmyckade med reliefer som skildrar
den fasansfulla behandling som f

angarna ut-
sattes f

or.

Ar 740 f.v.t. intog assyrierna Samaria, hu-

vudstaden i nordriket Israel, och f

orde fol-
ket i landsflykt.

Atta

ar senare invaderade
Assyrien Juda.1 (2 Kungaboken 18:13) Den
assyriske kungen Sanherib kr

avde att His-
kia, kungen i Juda, skulle betala en tribut
p

a 30 talenter guld och 300 talenter silver.
Den bibliska redog

orelsen visar att tributen
betalades.

And

a kr

avde Sanherib att Judas
huvudstad, Jerusalem, ocks

a skulle kapitu-
lera villkorsl

ost f

or honom. (2 Kungaboken
18:917, 2831)
I Nineve har arkeologer hittat en redo-
g

orelse i Sanheribs annaler

over just de
h

ar h

andelserna. Enligt inskriften, som

ater-
finns p

a en sexkantig lercylinder, skryter
den assyriske kungen: Vad juden Hiskia be-
tr

affar, som inte hade underkastat sig mitt
ok 46 av hans starka st

ader, muromg

arda-
de bef

astningar, och de otaliga sm

ast

aderna
i deras omgivning bel

agrade jag och intog
... Honom sj

alv [Hiskia] st

angde jag in i Je-
rusalem, hans kungliga residens, som en f

a-
gel i bur. Sanherib p

ast

ar sedan att Hiskia
s

ande honom 30 talenter guld, 800 talenter
silver,

adelstenar ... (och) alla slags v

arde-
fulla skatter och

overdriver d

arigenom hur
m

anga silvertalenter han fick.
Men intressant nog h

avdar inte Sanherib
att han intog Jerusalem. Och han n

amner
ingenting om det f

orkrossande nederlag
som hans arm

e led genom gudomligt in-
gripande. Enligt Bibeln d

odade Guds

angel
185000 assyriska soldater p

a en enda natt.
(2 Kungaboken 19:35, 36) Men med tanke
p

a den allm

ant skrytsamma ton som pr

ag-
lar de assyriska kungarnas inskrifter

ar det
knappast att f

orv

anta att Sanherib skulle be-
r

atta om ett s

adant nederlag, s

ager profes-
sor Jack Finegan.
Tillf

orlitliga profetior
Omkring hundra

ar f

ore det assyriska
v

arldsv

aldets fall tillk

annagav profeten
1 Tolvstammarsriket Israel delades upp efter kung Salomos
regering. Juda och Benjamin bildade det s

odra riket och de

ov-
riga tio stammarna det norra. Jerusalem var huvudstad i det
s

odra riket, och Samaria var huvudstad i det norra.
Cylinder d

ar
Sanherib skryter

over
sin invasion av Juda. (
Stenrelief som visar
hur f

angar fl

as
levande.
.
S
i
d
a
n
2
6
,
b
i
l
d
s
e
r
i
e
n

o
v
e
r
s
t
:
e
g
y
p
t
i
s
k
v

a
g
g
r
e
l
i
e
f
o
c
h
b
y
s
t
a
v
N
e
r
o
:
F
o
t
o
t
a
g
e
t
g
e
n
o
m
t
i
l
l
m

o
t
e
s
g

a
e
n
d
e
f
r

a
n
B
r
i
t
i
s
h
M
u
s
e
u
m
;
p
e
r
s
i
s
k
v

a
g
g
r
e
l
i
e
f
:
L
o
u
v
r
e
n
,
P
a
r
i
s
;
n
e
d
e
r
s
t
,
b
e
v
i
n
g
a
d
t
j
u
r
o
c
h
b

a
d
a
b
i
l
d
e
r
n
a
p

a
s
i
d
a
n
2
7
:
F
o
t
o
t
a
g
e
t
g
e
n
o
m
t
i
l
l
m

o
t
e
s
g

a
e
n
d
e
f
r

a
n
B
r
i
t
i
s
h
M
u
s
e
u
m
.
28 Vakna! december 2010
Jesaja att Jehova Gud skulle st

alla de stol-
ta er

ovrarna till svars f

or deras fr

acka be-
handling av hans folk. Jag skall h

alla r

a-
kenskap med Assyriens kung f

or frukten
av hans hj

artas of

orsk

amdhet och f

or hans
h

ogdragna

ogons inbilskhet, sade Jehova.
(Jesaja 10:12) Dessutom f

orutsade profeten
Nahum att Nineve skulle plundras, att dess
portar skulle st

a

oppna f

or fiender och att
dess vakter skulle fly. (Nahum 2:8, 9; 3:7,
13, 17, 19) Profeten Sefanja skrev i sin bi-
belbok att staden skulle bli en

odslig

ode-
mark. (Sefanja 2:1315)
De h

ar profetiorna uppfylldes

ar 632 f.v.t.
Nineve f

oll d

a f

or Babylons och Mediens
f

orenade styrkor, och det blev det f

orsm

adli-
ga slutet f

or det assyriska v

aldet. En babylo-
nisk kr

onika

over h

andelsen s

ager att er

ov-
rarna f

orde bort det stora bytet fr

an staden
och templet och f

orvandlade Nineve till
en ruinh

og. Det enda som finns kvar av det
forna Nineve i dag

ar n

agra ruinkullar p

a
Tigris

ostra strand, mitt emot den irakiska
staden Mosul.
Slutet f

or Assyrien bidrog ocks

a till upp-
fyllelsen av en annan biblisk profetia. Tidi-
gare,

ar 740 f.v.t., f

orde assyrierna tiostam-
marsriket Israel i landsflykt. Ungef

ar vid
samma tid f

orutsade Jesaja att Jehova skul-
le krossa assyriern, trampa ner honom
och f

ora tillbaka Israel till sitt hemland.
Jesaja skrev: Kvarlevan av sitt folk som

ar
kvar fr

an Assyrien ... skall han [Gud] sam-
la. Det var precis vad som h

ande, un-
gef

ar tv

a hundra

ar senare! (Jesaja 11:11, 12;
14:25)
Ett s

akert l

ofte
L

angt f

ore Nineves fall, medan dess
kungar fortfarande satte skr

ack i sina fien-
der, f

orutsade Jesaja att det skulle kom-
ma en helt annan slags h

arskare. Han skrev:
Ett barn har f

otts

at oss, en son har getts

at
oss; och det furstliga herrad

omet skall vila
p

a hans skuldra. Och hans namn skall
vara ... Fredsfurste. P

a det furstliga herra-
d

omets utbredning och p

a freden skall det
inte vara n

agon

ande,

over Davids tron och

over hans kungarike, f

or att det skall bli fast
grundat och f

or att det skall uppr

atth

al-
las genom r

attvisa och genom r

attf

ardighet,
fr

an nu och till o

oversk

adlig tid. H

ararnas
Jehovas nit

alskan skall g

ora detta. (Jesaja
9:6, 7)
Hela jorden kommer att omfattas av
Fredsfurstens, Jesu Kristi, styre. Psalm 72:
7, 8 s

ager: I hans dagar skall den r

attf

ar-
dige blomstra, och fred i

overfl

od, tills m

a-
nen inte mer

ar. Och han skall ha unders

a-
tar fr

an hav till hav och fr

an Floden [Eufrat]
till jordens

andar.
Genom den h

ar m

aktige Fredsfursten
kommer Jehova Gud att uppfylla l

oftet i
Psalm 46:8, 9: Kom och sk

ada Jehovas
g

arningar, hur han l

ater h

andelser som v

ac-
ker h

apnad ske p

a jorden. Han f

ar kri-
gen att upph

ora intill jordens yttersta

ande.
B

agen bryter han s

onder och hugger spju-
tet i stycken, vagnarna br

anner han upp i
eld.
Som en f

orsmak p

a uppfyllelsen av den
h

ar profetian deltar Jehovas vittnen i ett bib-
liskt undervisningsprogram som l

ar m

anni-
skor att leva i fred, precis som Jesus gjor-
de. Det

ar Gud, inte m

anniskor, som
kommer att uppfylla profetian i Jesaja 2:4:
De skall smida sina sv

ard till plogbillar och
sina spjut till ving

ardsknivar. Nation skall
inte lyfta sv

ard mot nation, och de skall
inte mer l

ara sig att f

ora krig. I kontrast till
detta l

agger v

arlden och dess ledare i dag
ut tusentals miljarder kronor p

a krigf

oring
varje

ar!
Historiska fakta och exakta profetior g

or
Bibeln unik och visar att den verkligen

ar en
bok som sanningss

okare kan lita p

a. I n

asta
artikel i den h

ar serien ska vi se n

armare
p

a det forntida Babylon, huvudstaden i det
tredje v

arldsv

aldet i Bibelns historia.
Jordb

avningar d

odar flest
De katastrofer som hade h

ogst d

odssiff-
ror under det g

angna

artiondet orsakades av
jordb

avningar, uppger FN:s katastrofhante-
ringsorgan ISDR i Gen
`
eve. N

armare 60 pro-
cent av dem som dog av katastrofer under
den h

ar perioden dog i samband med jord-
b

avningar. Det h

ar naturfenomenet kom-
mer att utg

ora ett allvarligt hot

aven i fram-
tiden, eftersom 8 av de 10 st

ader som har
st

orst befolkning i v

arlden ligger i riskomr

a-
den vid f

orkastningslinjer. Under de senaste
tio

aren har mer

an 780000 d

ott i 3852 kata-
strofer.
Ett riskyrke

Ar 2009 d

odades totalt 110 journalister p

a
grund av sitt arbete, fler

an under n

agot
tidigare

ar p

a 2000-talet, rapporterar Inter-
nationella pressinstitutet med s

ate i Wien.
I konfliktomr

aden som Afghanistan, Irak,
Pakistan och Somalia har journalister p

a se-
nare

ar blivit s

arskilda m

altavlor, uppger
rapporten. Detta har lett till minskad medie-
bevakning och oroande luckor i f

orst

aelsen
av ... komplexa skeenden i de h

ar omr

ade-
na. Under det g

angna

artiondet var det Irak
som var det farligaste landet f

or journalister,
f

oljt i tur och ordning av Filippinerna, Co-
lombia, Mexiko och Ryssland.
Billig import, f

arre inbrott
Tillstr

omningen av billiga elektronikvaror g

or
brittiska inbrottstjuvar arbetsl

osa, s

ags det i
en Reutersrapport fr

an London, som citerar kri-
minologen James Treadwell vid universitetet i
Leicester i England. Dvd-spelare har till ex-
empel blivit s

a billiga att andrahandsv

ar-
det n

astan

ar lika med noll. De

ar helt
enkelt inte v

arda att stj

ala, s

ager Tread-
well. Men priss

ankningarna har inte satt
stopp f

or brottsligheten. Tv

artom inrik-
tar sig tjuvarna nu p

a dyrare och mer l

att-
s

alda produkter, som mobiltelefoner och
ipoddar, somfolk b

ar med sig. M

anga tidi-
gare inbrottstjuvar har d

arf

or g

att

over till
andra former av brottslighet, exempelvis
r

an

overfall.
BLICK P

A V

ARLDEN
Det serbiska religionsministeriet
har godk

ant ans

okan omatt regi-
strera ett juridiskt organ som re-
presenterar Jehovas vittnen. Enligt
statliga uppgifter har Jehovas vittnen varit
verksamma i omr

adet

atminstone sedan
1930.
Det ber

aknas att 95 procent av de
musiknedladdningar somgjordes
v

arlden

over 2009 var olagliga.
(TIME, USA.)
ARBETE OCH EKONOMI
Arbetsl

os? S

a klarar du dig p

a mindre, 7/10
Jobbar du f

or mycket? 1/10
Varm mat fr

an hem till kontor, 11/10
DIVERSE
Ben ett under av styrka, 1/10
Fler stora jordb

avningar att v

anta, 12/10
F

ar du tiden att r

acka till? 4/10
Mayday! Mayday! Mayday! 10/10
Naturgas energi till hush

allen, 11/10
Stamning, 5/10
DJUR OCH V

AXTER
Alpmurmeldjuret, 10/10
B

onsyrser

akans

oga, 11/10
Djurens konung (jaguaren), 9/10
Ekollon, 9/10
Eldflugan, 6/10
Eremitibisen, 6/10
Hajens hud, 2/10
Knivmusslan, 9/10
Kolibrins tunga, 10/10
Kungsfiskaren (f

agel), 2/10
Kungsfiskarens n

abb, 4/10
Laxens simstil, 12/10
Macadamian

oten, 11/10
Minsta fladdermusen, 2/10
Nattfj

arilens

oga, 7/10
Orkid

eodling, 1/10
Schimpanser, 4/10
Shetlandsponnyn, 8/10
Skogsm

anniskan (orangutangen), 7/10
Snabbmat f

or insekter, 3/10
St

orsta flygmaskinen (albatross), 7/10
Trollsl

andans vingar, 8/10
H

ALSA OCH MEDICIN
Hepatit B, 8/10
Hur man slutar r

oka, 5/10
H

ojdsjuka, 7/10
Influensa, 6/10
Medicinsk hj

alp p

a hjul, 3/10
Mest fruktade epidemin (kolera), 10/10
Minska stressen, 6/10
Osteoporos, 6/10
Var n

ojd med din hudf

arg, 5/10
JEHOVAS VITTNEN
Bibelstudium hj

alper d

ova, 7/10
Bryter tendensen till sj

alviskhet (Gibraltar), 1/10
En mammas v

ardnadsr

att (Spanien), 7/10
Guds namn g

ors k

ant! 7/10
Guldgruva (broschyren Se det goda landet),
10/10
H

aller modet uppe (mamma med funktions-
hindrat barn), 11/10
Jag beh

over tr

ost och hj

alp (broschyren N

ar
n

agon du

alskar d

or), 2/10
Jordb

avningen i Haiti, 12/10
L

arare m

arker skillnad (Bulgarien), 9/10
Omr

adessammankomsterna H

all dig n

ara Jeho-
va!, 5/10, 6/10
Skattkista full av l

ardomar (boken Den store
l

araren), 7/10
Sluta upp med att vara bekymrade (Indien),
1/10
Vakna! bidrar till att of

ott barn r

addas, 2/10
Vilka

ar de? 8/10
Vill du vara v

an med Gud? (Mexiko), 1/10
LEVNADSSKILDRINGAR
Advokat granskar Jehovas vittnen (L. Civin),
8/10
Fr

an SS-officer till Guds tj

anare (G. Bernhardt),
2/10
Gud har tr

ostat mig (V. Colloy), 12/10
Jag gav upp en l

onande karri

ar (M. M

arquez),
6/10
Jag valde en b

attre levnadsbana (P. Kostadinov),
4/10
Lycklig trots handikapp (J. V

arguez), 5/10
L

angtar efter att s

aga:

Antligen tillsammans
igen (A. Austin), 8/10
Mitt livs viktigaste lopp (K. Bergman), 9/10
Uppfostrad som ateist (F. Vysko

cil), 11/10
Vad jag tilltalades av (T. Orosco), 3/10
L

ANDER OCH FOLK
Afrikansk marknad, 1/10
Australiens inhemska delikatess, 11/10
Batakfolket (Indonesien), 8/10
Drottning Elisabet I (England), 1/10
F

ar

oarna, 3/10
Guds namn (kyrka i Kanada), 7/10
Indonesiens skogsm

anniska, 7/10
Jordb

avningen i Haiti, 12/10
Jurtor flyttbara bost

ader i Centralasien, 9/10
J

arnv

ag fr

an hav till hav (Kanada), 6/10
Kanoter (Kanada), 5/10
Katakomberna i Odessa (Ukraina), 3/10
Klockornas kung (Storbritannien), 10/10
Livet i

ovre Amazonas, 4/10
Mont Blanc, 4/10
N

ar solen blev r

od (Island), 2/10
Sj

ofart p

a jordens topp, 10/10
Thailands bergsstammar, 5/10
Varm mat fr

an hem till kontor (Indien), 11/10
M

ANSKLIGA RELATIONER
Ensamhet, 9/10
M

altider, 1/10
N

agot s

a enkelt som en s

ang, 9/10
Skilsm

assa, 2/10
Tala med vishet, 11/10
Vem kan man lita p

a? 10/10
RELIGION
Ateism, 11/10
En bok du kan lita p

a (Bibeln), 11/10, 12/10
Logiskt att tro p

a Gud? 2/10
Ormdyrkan, 3/10
Sanningen om julen, 12/10
UNGDOMAR FR

AGAR
Bibelns syn p

a homosexualitet? 12/10
Fel att vilja vara i fred? 3/10
F

a b

attre sj

alvk

ansla? 5/10
Hoppa av skolan? 11/10
Komma

overens med syskon? 8/10
N

a sina m

al? 10/10
Redo att flytta hemifr

an? 7/10
Sex f

orb

attrar relation? 4/10
Sluta vara ledsen? 9/10
Varf

or bry sig om sin h

alsa? 6/10
Varf

or br

akar vi? 2/10
Varf

or gillar inte killar mig? 1/10
VAD S

AGER BIBELN?
Be till helgon? 11/10
Betala f

or religi

osa tj

anster? 6/10
B

or kvinnor undervisa i f

orsamlingen? 7/10
Domens dag, 1/10
Har alla delar av Bibeln v

arde i dag? 3/10
Hur man f

ar ekonomin att g

a ihop, 5/10
Vad g

or oss goda eller onda? 4/10
Vad man b

or t

anka p

a vid s

allskapande, 2/10
Varf

or har Gud inte tagit bort Dj

avulen? 12/10
Vilka

ar demonerna? 8/10
V

anda andra kinden till, 9/10

Ar Gud en opersonlig kraft? 10/10

VETENSKAP
Har vetenskapen undanr

ojt Gud? 11/10
Hemoglobinmolekylen, 9/10
Hj

artslag, 5/10
Longitudproblemet, 5/10
Naturen var f

orst, 3/10
Slump eller formgivning? 1/10, 2/10, 4/10, 6/10,
7/10, 8/10, 9/10, 10/10, 11/10, 12/10

AMNESREGISTER F

OR VAKNA! 2010
ghix
JOBBAR DU
F

OR MYCKET?
ghix

Ar skilsm

assa
l

osningen?
ghix
NATUREN
VAR F

ORST
ghix
F

AR DU
TIDEN
ATT R

ACKA TILL?
ghix
HUR MAN
SLUTAR
R

OKA
ghix
Minska
stressen
Hur d

a?
ghix
Arbetsl

os?
S

a klarar du dig p

a mindre
ghix
Jehovas
vittnen
VILKA

AR DE?
ghix
Ensamhet
Finns det n

agon utv

ag?
ghix
VEM KAN MAN
LITA P

A?
ghix

AR ATEISMEN
P

A FRAMMARSCH?
ghix
Sanningen om
JULEN
F

OR HELA FAMILJEN
Var det ett bra beslut?
L

as 4 Moseboken 13:1, 2, 2533; 14:3, 612. Titta sedan p

a bilden
och skriv dina svar h

ar nedanf

or.
1. Varf

or kom de flesta spejarna med en d

alig rapport?

2. Vad ledde de tio spejarnas negativa inst

allning till?
LEDTR

AD: L

as 4 Moseboken 14:2638.

3. Varf

or var Josua och Kaleb s

a s

akra p

a att israeliterna
skulle kunna inta landet?

ATT SAMTALA OM:
N

ar er familj st

alls inf

or sv

ara situationer, hur kan ni
d

a undvika att vara som de tio spejarna och i st

allet
efterlikna Josua och Kaleb?
VADVET DU OM
APOSTELN
PETRUS?
4. P

a vilka fem s

att om-
n

amns Petrus i Bibeln?
LEDTR

AD: L

as Matteus 10:2;
16:16; Johannes 1:42; Apostla-
g

arningarna 15:14.





5. Var Petrus gift?
LEDTR

AD: L

as 1 Korinthierna 9:5.

ATT SAMTALA OM:
Finns det n

agon ber

attelse
i Bibeln om Petrus som du
tycker extra mycket om?
Vilken d

a? Vilka egenskaper
hos honom vill du ta efter, och
hur kan du g

ora det?
UR DETTA NUMMER
Besvara fr

agorna och fyll i de bibelverser som saknas.
SIDAN 7 Vad

ar det viktigt att vi g

or n

ar vi talar
med v

ar n

asta? Efesierna 4:
SIDAN 8 Vad kan sanningen g

ora f

or dig?
Johannes 8:
SIDAN 11 Vad ska h

anda med den siste
fienden? 1 Korinthierna 15:
SIDAN 24 Vad m

aste vi fly undan?
1 Korinthierna 6:
HITTA
BILDEN
Kan ni barn hitta de
h

ar bilderna i tidskrif-
ten? Ber

atta med egna
ord vad de f

orest

aller.
Svaren finns p

a sidan 13.
Vakna! december 2010 31
En mamma i 30-

ars

aldern som bor med sin
man och sina tre barn i Kentucky i USA skriver:
V

ar familj tycker om allt vi har som

ar utgivet
av Jehovas vittnen. Hon f

orklarar: Den bok
jag helst l

aser med barnen

ar Min bok med
bibliska ber

attelser, och hon till

agger: Jag
har faktiskt l

art mig en hel del sj

alv genom att
g

ora det.
Den h

ar boken har m

anga fina bilder och tar
upp bibliska h

andelser i kronologisk ordning.
Bokens andra del inneh

aller till exempel be-
r

attelserna En ond kung i Egypten, Hur Mose
blev r

addad, Varf

or Mose flydde, Mose och
Aron hos Farao, De 10 pl

agorna och

Over-
g

angen

over R

oda havet.
Del 6, Fr

an Jesu f

odelse till hans d

od, inne-
h

aller flera ber

attelser om Jesu liv h

ar p

a jor-
den, d

aribland Jesus f

ods i ett stall och En
stj

arna visade v

agen. Den senare ber

attelsen
visar att de s

a kallade vise m

annen, som
egentligen var astrologer, gick in i huset n

ar
de bes

okte Jesus, inte in i det stall d

ar han
f

oddes. D

ar fick de se barnet med sin mor
Maria. Gud varnade de h

ar m

annen f

or att

aterv

anda till Herodes, eftersom han ville
d

oda Jesus. Ger inte det h

ar oss en anty-
dan om vem som egentligen l

ag bakom
stj

arnan? (Matteus 2:1, 11, 12)
B

ade du och dina barn kan f

a nytta av
att l

asa Min bok med bibliska ber

attel-
ser. Den inneh

aller 116 ber

attelser om
bibliska personer och h

andelser. Du kan
best

alla den genom att skicka in kupong-
en h

ar nedan.
Inte bara till nytta f

or barnen
Q Jag best

aller boken
utan att f

orbinda mig till
n

agot.
Spr

ak:

Q Kontakta mig g

arna
ang

aende en kostnadsfri
bibelkurs.
Namn
Adress
Postnummer
Postort
Jehovas vittnen, Box 5, 732 21 Arboga
www.watchtower.org/z
Min bok med
BIBLISKA
BER

ATTELSER
g10 12-Z