Professional Documents
Culture Documents
Bicycling Nummer 2 2013
Bicycling Nummer 2 2013
02.2013
-tum fr 29 under
Bsta vgen till
S trnar du fr sub 9 och sub 14
Den perfekta budgetcykeln
8000
Vttern
Rustad fr
vlj rtt cykel
toppen
"sluta analysera bara acceptera" Jenny Rissveds
recept p framgng
P vg mot
t som proffsen
Jobba som cykelguide p Mallorca
02.2013
Armstrong
Lance
www.bicycling.se
www.haglofs.com/ intense
n i c kl as b l om
HAGLFS LOGOTYPE
B A S I C L O G O T Y P E . TO B E U S E D A S N E GATI V E W H I TE ON A B LA C K OR D A R K B A C K GR OU N D
Tjuvstart //
Ur arkivet
Bakom aktionen mot cyklisterna ligger givetvis ett systematiskt tankearbete, genomfrt av de klokaste arkitekterna och trafikingenjrerna. Stockholm r det mest cykelfientliga samhlle som ngonsin skapats. All modern stadsplanering syftar till att trnga bort cyklisterna, att utplna dem frn gatulivet. Cykelkning r nmligen nyttigt fr konditionen, det avlivar inte andra trafikanter, sprider inga giftiga gaser, skapar inte ovsen; det r drfr ofrenligt med modernt trafiktnkande.
004
02.2013
S skrev debattren Nils Eric Sandberg i en ledare i Dagens nyheter p 60-talet. Sakta brjar vi se en frndring men nnu tycks vgen vara lng innan cykeln fr sin rttmtiga plats i samhllet.
Cykelparkering vid Flatenbadet. Badet som frn brjan utfrdes som ndhjlpsarbete var Stockholms strsta friluftsbad. Bilden r tagen i juli 1934, en mnad efter att badet ppnat. Sjlvklart tog det flesta badgster cykeln frn stan ut till lta. Foto: Svenska dagbladet.
02.2013
005
Tjuvstart //
Ur arkivet
Mlspurt med tidningsklipp: Harry Snell och Svngis Johansson kmpar mot mllinjen. Foto: Stockholms stadsarkiv
Cyklister genom valvet: Karlbergsloppet vid Karlbergs slott 27 maj 1955, ett av alla stadslopp som krdes p den tiden. Vad hnde? Var r de nu? Foto: Stockholms stadsmuseum
Cykelbud p vg ver slussen. Nr bilden togs 1934 var Slussen under ombyggnad. Den moderna trafikplatsen skulle skapas. Tyvrr s fanns inte cyklisterna med i den nya trafikplanen 1934. Nu r det dags igen fr ett nytt Slussen och kritiska rster hjs d cyklisterna ter ftt kliva ner ett snpp i prioritet. Foto: Sprvgsmuseet
006
02.2013
Cyklister vid Kornhamnstorg, varje morgon fylldes de svenska stderna med cyklister p vg till eller frn sina arbetsplatser. Hr r de p vg mot Sdermalm i Stockholm. Foto: Lennart af Petersens
Start p Djurgrdsloppet, Sture Jonsson och Gsta Nilsson rullar ut p frsta varvet ttt fljda av tre danskar. Foto: Stockholms stadsarkiv
02.2013
007
Tjuvstart //
Ur arkivet
Raska ryttare i redig rad. Trots den svart-vita tillvaron och att kolfiber och effektmtare inte fanns var det ingen fel p entusiasmen frr i tiden. Eken p bilden str fortfarande kvar. Lite ldre och lite strre men med full koll p trafiken. Foto: Stockholmstidningen.
008
02.2013
02.2013
009
Innehll //
Bicycling 02.2013
"En cykel, lite jord och lite motstnd r allt Jenny Rissveds behver p sina resa mot vrldstoppen."
Foto: Luca Mara Location: Bicycling indoor mountainbike arena, Stockholm, Sweden.
14
sid. Prolog
sid.
46
App-Guide
Petter Alexis Askegren, Alexandra Engen, Daniel Rytz, Luca Mara, Kalle Bern, Renata Chlumska, Andreas Danielsson, sa Eriksson, Emil Lindgren, Thomas Rissveds, Krister Isaksson, John Brant, Jens Voigt, Erik Kullgren, Stig Mattsson
sid.
60
Guide:Cykel vasacyklar
010
02.2013
PRENUMERATIONS RENDEN
Kontakta Titeldata fr alla renden som rr prenumerationer: bestllningar, reklamationer av utebliven tidning eller premie, adressndring samt vriga prenumerationsfrgor. Kundtjnst: ppettider 8.3016.00 Onlineservice: www.prenservice.se Tel: 0770-457 116 Fax: 08-652 03 00 Adress: Titeldata AB, Kundtjnst 112 86 Stockholm Ett rs prenumeration, tio nummer, kostar 549 kronor inom Sverige. Du kan bestlla prenumeration, adressndra med mera p www.prenservice.se.
REDAKTIONEN
sid.
34
Jenny Rissveds
Australia Editor-in-Chief Bruce Ritchie South Africa Editor-in-Chief Mike Finch USA Editor-in-Chief Peter Flax
Chefredaktr Andreas Danielsson andreas.danielsson@bicycling.se Redaktr Kalle Bern kalle.bern@bicycling.se Redaktr sa Eriksson asa.eriksson@bicycling.se Redaktr Krister Isaksson krister.isaksson@bicycling.se Redaktr Daniel Rytz daniel.rytz@bicycling.se Husfotograf Luca Mara luca.mara@comhem.se Formgivare Daniel Mattsson FRLAGS- OCH ANNONSINFORMATION Ansvarig utgivare Hans Lodin Tel: 08-545 535 30 hasse@springtime.se Marknadschef Robert Borssn Tel: 08-545 535 36 jojje@bicycling.se Annonsansvarig Lasse Strand Tel: 023-79 43 13, Mob: 070-545 25 07 lasse.strand@bicycling.se Post- och besksadress Bicycling On the run AB Gustavslundsvgen 34, 1 tr 167 51 Bromma Tel: 08-545 535 39 Fax: 08-545 535 49 redaktion@bicycling.se www.bicycling.se Tryck V-TAB Vimmerby 2013 Copyright On the run AB ISSN 1651-9744 Stockholm 2013
Rodale International Senior Vice President Robert Novick Executive Director of Business Development & Marketing Kevin LaBonge Editorial Director John Ville Director of Business Development Angela Kim
Deputy Editorial Director Veronika Ruff Taylor Marketing Manager Maria Urso Content Manager Karl Rozemeyer Editorial Assistant Samantha Quisgard Marketing & Business Develop ment Coordinator Dana Rich Production Assistant Shalene Chavez
02.2013
011
Ledartrjan //
Andreas Danielsson
53 miljoner
En fallen Texan
Ungefr s mnga gnger har mnet Lance Armstrong och doping berrts p internet. Drfr vore det konstigt om jag inte reflekterade ver den amerikanska hxbrygden. Men jag r mtt p Lance Armstrong. Och vad jag tycker finns garanterat representerat bland det som redan r sagt. Att Lance Armstrong r extremt stor och att hans handlingar pverkar sporten vldigt mycket r det inget snack om. Men Kalle Bern r faktiskt strre. Han r 193 cm lng. Kalle pverkar ocks min vardag betydligt mer n Lance. tminstone med allt positivt som har med cykelsport att gra. Drfr skriver jag hellre om honom. Kalle fr mig att kpa saker jag inte visste att jag behvde. Han frestar mig stndigt med bilder och filmer frn konstiga delar av vrlden och fr mig att lngta till mer, hrligare och avlgsen cykling. Men ocks den vardagliga cyklingen. Den som finns runt hrnet. Hr och nu. Kalles inverkan p mig r vldigt nyttig och positiv. Mitt inflytande p Kalle har tyvrr gjort att han nu tar avstnd frn mig. Jag har nmligen berttat hur man gr barn. Jo, jag vet - jag har testat tre gnger. Och nu ska Kalle bli pappa fr frsta gngen. Nu r det snart delad vrdnad som gller fr honom ocks. Mellan barn och cykelsport allts. Jag kommer drfr att rva Kalles stol p tidningen. Och Kalle rver mina barnvagnar, vllingflaskor och bljor. Ett ganska bra byte mste jag sga eftersom jag r mtt p just bljor, barnvagnar och vlling. Fast det blir ocks ett vldigt trkigt byte. Vem ska nu kpa finkaffe t mig varje morgon och bjussa p dagens film? Och vem ska fresta mig med cyklarna som inte finns? Eller cyklingen som ingen knde till? Jag hoppas att Kalle vaknar upp snart och knner hur mycket han faktiskt saknar mig. Jag r ju en ganska behaglig kille som kper det mesta han introducerar mig fr. Jag r bara arg nr det behvs och frbannad nr det krvs. Och kanske lite smsur dremellan. I vrigt r jag lika mysig som Kalles egna favoritdck. Om jag fr sga det sjlv. Visst, Kalle fr flckvis utst en del skitlnga avhandlingar om varfr jag har vldigt svrt fr en del gitarrister. Och att rostfria band p stratocastrar r att jmfra med riserstyren och extra fluffiga dck. Bttre kontroll och mer gldje allts. Men jag tvingas ocks lyssna till timmeslnga utlgg om nya flugfiskespn som nstan fngar fiskar av sig sjlva. Eller Gruyereost som gr honom religis. Ibland mts vi i hrliga samfrstnd nr diskussioner om dykertpistoler, sprkbarrirer och Alejandro Fuentes Bergstrm serveras till kaffet. D skrattar vi p riktigt. Inte bara med munnen. Kalle, jag finns hr nr barnen har knckt dig och du behver en boj i bukten!
Andreas Danielsson Chefredaktr andreas@bicycling.se
Bst just nu sa Eriksson. Hon har lnge jobbat som uppskattad frilansare t Cykeltidningen Kadens. Nu har vi ntligen ftt ynnesten att dela dagarna med vrldens bsta svenska cykelskrivartjej. Pltsligt brjar det bli ordning och reda p redaktionen och allt tjat om kolfiber, aerodynamik och titan har ftt rimliga proportioner. Tack sa. Och vlkommen! Smst just nu verallt inom idrotten dr det finns pengar, dr finns doping. Tro mig. Det r insiktsfulla ord frn ryssen Oleg Tinkov som r huvudsponsor fr Team Saxo Bank. Men han lgger ocks till att det finns ett undantag. Ett enda undantag bland vrldens samtliga yrkesidrottare - hans eget cykellag. Han sg inte ens tveksam ut nr han hrfrleden lt journalisterna frst hur Team Saxo Bank skiljer sig frn resten av vrlden. Lngtar till Det r ytterst sllan som brandfacklor fyller ngon vettig funktion. Drfr tnker jag inte kasta ngon sdan mot Svenska cykelfrbundet. Jag bara lngtar till en ndvndig samstmmighet bland de stolar som befinner sig i centrum av svensk cykelsport. Frutom alla som cyklar allts. Sen lngtar jag redan efter Kalle Bern. Hoppas du lser det hr och knner som jag
012
02.2013
Spurten r det mest avgrande gonblicket fr mig under en tvling. Dr kan jag lita p att Campagnolos multi-shift-funktion snabbt ger mig rtt vxel, med en enkel knapptryckning, sger Andr Greipel. Precisionen och snabbheten i Campagnolo EPSTM hjlper honom att bli nnu vassare i spurten.
Men oavsett om det handlar om att spurta, cykla uppfr berg eller jaga ikapp en utbrytning r Campagnolos elektriska vxelsystem redo att gra jobbet t dig. EPSTM erbjuder blixtsnabb, exakt och kontrollerad vxling tack vare designen i reglagen. En spak fr att vxla upp, en fr att vxla ner och en tredje fr att bromsa. Det spelar ingen roll vart du har hnderna placerade p styret med EPSTM har du alltid full kontroll. Med Campagnolo EPSTM r precision, snabbhet och kontroll bara en knapptryckning bort. Nr du behver det.
www.campagnolo.com
Prolog //
Tjejcykellger p Tjrn
Trningskliniken arrangerar ett cykellger fr tjejer under Kristi himmelsfrdshelgen 9-12 maj. Rutinerade snabb kare frn SubXX kommer hr att blandas med nybrjare och alla dremellan, under ledning av bland andra Camilla Larsson. Under fyra dagar fokuserar man p cykelteknik och gruppcykling, men ven lpning, core och yoga finns som alternativ p schemat. www.traningskliniken.com
foto: Lotta Nilsson
Magiska pinnar
Verktyg som fr oss att lngta till skruvande borde vara ett bra betyg. Fix it sticks r en samling kompetenta pinnar som hjlper dig att hlla ordning p cykeln. De tar minimal plats i fickan, hller hg kvalitet och det r svrt att slppa greppet om pinnarna nr man r frdig. En vldigt bra present till dig sjlv eller ngon kompis som kanske har en skruv ls och behver lite uppmuntran. www.fixitsticks.com
014
02.2013
Stockholm Ride. Gteborg r inte ensamma om att hlla cykellopp i de centrala delarna av staden. Nu svarar huvudstaden med Stockholm ride ett lopp i de sdra regionerna, med start och ml vid Globen. Stockholm ride r en del i Stockholm challenge 29-30 juni, vilket innebr tre lopp p samma helg terrnglpning, rullskidor och cykel. I Challengeklassen deltar man i alla lopp, men det gr bra att bara vlja cykel. Stockholm ride gr i distanserna 140 eller 70 kilometer. stockholmride.se
02.2013
015
Prolog //
Michael Moore p Calfee har en mycket speciell fetisch fr bambu. Frutom att materialet kan vara lite oberkneligt finns faktiskt en hel del positivt med det starka trslaget, inte minst ur ekoperspektiv. Fr att mta nutiden har Moore ltit sina prylar f inslag av kolfiber och lite frg. Frgtonen och styrstammen i kombination med Chris King styrlagret fr oss att lngta tillbaka till Gary Kleins storhetstid. www.calfeedesign.com
Utmanande mten
Hotellkedjan c/o Hotels lanserar ett mteskoncept p Tammsvik Herrgrd som kallas Challenging meetings. Det bygger p vertygelsen om att mnniskor behver rra p sig fr att orka sitta stilla. Och att trning har en stark koppling till resultat och kreativitet. Frutom en fullskalig hinderbana kan Tammsvik ocks erbjuda lpning, paddling och cykling fr sina kunder parallellt med normala mjligheter till mten och konferenser. www.careofhotels.se
02.2013
017
Prolog //
018
02.2013
RENATA CHLUMSKA
MEDLEM I TEAM CRESCENT
Trning
Var det ett ogenomtnkt nyrslfte som fick dig att tacka ja till Vtternrundan? Eller kravet att klassikern ngon gng mste genomfras? Brjar ngesten bli ptaglig? Vill du klara uppgiften med mersmak, men nd med minsta mjliga insats? Fredrik Ericsson ger dig ngra enkla och konkreta tips infr en lyckad runda.
020
02.2013
Mltid 9 timmar ven om det inte r helt ndvndigt br de som siktar p en tid runt 9 timmar trna cykling ven vintertid. Spinning, trainer/testcykel eller cykling utomhus. Minst ett cykelpass i veckan, men grna fler. ven om det nnu inte r riktigt bra cykelfrhllanden utomhus br cykeltrningen nu f kad prioritet. Framfrallt gller det att gneta p med samma typ av pass man gjort under vintern, men har du trnat andra saker kan det vara id att byta ut ett av dessa pass mot cykling. Frhoppningsvis har du redan en bra cykeltrningsgrund nu och kan gra cyklingen bde lngre och mer hgintensiv med tempo, lagtempo, backintervaller eller sprint karaktr. Fr de som har mnga rs erfarenhet av cykling gr det kanske att ka p snabbt med denna typ av trning ven om trningen gtt lite si och s under vintern. Fr andra gller det att skynda lngsamt. De flesta pass hamnar sannolikt kring 30-60 kilometer, men ngot pass p 100 150 kilometer r bra att f in. Vid det hr laget r du s genomtrnad att du klarar tempot som krvs fr att n din mltid. Trningen kan nu inriktas p att verkligen orka hlla det tempot under riktigt lng tid. Det r i maj de allra lngsta passen genomfrs grna flera pass ver 4 timmar i bra fart denna mnad. Frn brjan av maj och framt r det klokt att kra ngot annat motionslopp fr att f en knsla fr klungkrning och f ett kvitto p var du str s att du bttre kan berkna din tid runt Vttern. De flesta passen kan vara korta och hrda men f in ngot eller ngra riktigt lnga rundor, med den sista ungefr en vecka innan Vttern.
Mltid 14 timmar Se till att hlla igng. Det spelar mindre roll om det r cykling eller ngon annan trningsform. Kan man f in ett cykelpass p en timme i veckan r det en helt ok start s lnge man gr ngon annan typ av trning 2-4 gnger i veckan. Har man inte trnat cykling i ngon nmnvrd utstrckning r det dags att damma av sin stlhingst eller brja boka in sig p gymmets spinningpass. Av 2-4 pass i veckan br helst 2 vara p cykel. Lngden kan variera mellan 30 och 90 minuter, men passen fr grna best av intervaller. Nu nr vder och vgar tillter r det dags att brja cykla lite mer och lite lngre. Det gr s klart att fortstta med andra trningsformer men framfrallt de lngre passen br frn och med nu vara p cykeln. De flesta rundor utomhus hamnar troligen p 20 -40 kilometer, men det r bra att ha ftt ett pass p 60 -100 kilometer under bltet innan sista april.
Mars
April
Maj
Det r under maj du verkligen ska brja bygga upp cykelvana och uthllighet p cykeln. Kan du prioritera ner annan trning frn och med nu fram till Vttern r det bra. Fr att f knsla fr klungkrning och kunna prova p lite tuffare cykling r det en bra id att frska cykla ihop med andra. Rundorna r fortfarande normalt 20 -40 kilometer lnga, men de som nrmar sig 100 kilometer fr grna bli fler. Frska ocks genomfra ngot pass p 100 150 kilometer. Trningen br se ungefr likadan ut som i maj, men se till att du kommer utvilad till Motala.
Juni
02.2013
021
Kost
Av: Anne Stein, sa Eriksson Foto: Thomas MacDonald, sa Eriksson
Stig Mattsson r dietist och jobbar bland annat p uppdrag av Sveriges olympiska kommitt. Mnga av landets frmsta kondition- och uthllighetsidrottare hller ordning p kosten med hjlp av Big Stig.
022
02.2013
Fre trning
Tejay van Garderen, BMC Racing Havregrynsgrt med en nve mandlar eller valntter, och russin eller torkad frukt. Jag tar ocks ngra teskedar rrsockersirap fr smakens skull, och fr att det innehller mycket jrn. Experten sger: Det r en bra mltid med mycket kolhydrater, men med fr lite ntter kan det bli alltfr proteinfattigt. Fr att ka mngden protein skulle man kunna koka grten i mjlk istllet fr vatten. Havregrynen i sig innehller fr vrigt mer jrn n rrsockersirap. Isabelle Sderberg, Cramo Go:Green Det kan variera lite beroende p vad det r fr pass som vntar. Men oftast en stadig frukost med kaffe, gg, grt med frer och kvarg, smrgs med skinka och grnsaker. Experten sger: Denna frukost ger en bra mngd kolhydrater kombinerat med bra proteinkllor. Grnsaker ger ven ett bidrag av vattenlsliga vitaminer, till exempel vitamin C. Frer som linfrn r en bra klla till omega3-fett och fettlsliga vitaminer. Emma Johansson, Orica-AIS Jag fredrar en helt vanlig frukost, med yoghurt och msli, brd med plgg, och kaffe sklart.
Under trning
Chris Horner, RadioShack-Nissan-Trek Jag tar helst en English muffin med gg, bacon och lite ost. Experten sger: Protein och fettet frn gg och ost ger en lng mttnadsknsla. Men kolhydrater r det viktigaste brnslet fr trning, och hr kan det behvas mer. En bagel istllet fr english muffin skulle ge mer energi. Christian Vande Velde, Gar min-Sharp-Barracuda Baguette med tomat, olivolja och lufttorkad skinka. Experten sger: Det hr r ett mellanml med protein, lttsmlta kolhydrater och bra fett fr lngvarig energi. Dessutom r det ltt att ta med sig. Saltet i skinkan innehller ocks natrium som kroppen behver nr man svettas. Tobias Ludvigsson, ArgosShimano Om jag ter ngot under trning verhuvudtaget s blir det bars. Eller minivfflor. Experten sger: Olika typer av bars kan fungera bra under trning om de framfr allt ger ett bra bidrag av kolhydrater. Minivfflor r ocks en bra kolhydratklla som kan fungera bra. Kolhydrater r det man primrt br tillfra under trning och vilket typ av kolhydrat som passar bst r ofta en smaksak.
Efter trning
Evelyn Stevens, Specialized-Lululemon Frsta grnsaker som stpotatis, grnkl, broccoli och rdbetor i kokosmjlk tillsammans med lite gg eller kyckling. Experten sger: Det hr r mltid som r full av viktiga nringsmnen. Kvinnliga idrottare behver dock lite extra jrn, s ngon form av magert ntktt vore bttre n kyckling eller gg. Taylor Phinney, BMC Racing Pasta eller risotto med parmesanost och olivolja. Experten sger: Pasta och ris r bra kolhydratkllor, men hr behvs mer protein fr att musklerna ska kunna terhmta sig. Kalkon eller magert ntktt r bra alternativ. Tomatss med lite riven parmesan skulle kunna vara en fettsnl smakfrhjare till pasta. Jonas Ahlstrand, ArgosShimano Det blir oftast ngon form av sallad och gg. r det efter tvling brukar jag ta pasta och dricka terhmtningsdryck och cola. Experten sger: Efter trning och tvling ska en mltid framfr allt ge kolhydrater fr att terstlla glykogenfrrden, och protein fr att stta igng uppbyggnad av olika strukturer i kroppen. Sallad ger vldigt lite kolhydrater och br drfr i detta fall kompletteras med terhmtningsdrycken fr att ge tillrckligt. Proteinkllan i detta fall r gg, och ett gg ger cirka 7 gram protein. Efter ett trningspass br mltiden tillsammans med terhmtningsmlet ge kring 20-25 gram protein av hg kvalitet. Kolhydraterna i cola r oftast inte smre kolhydrater n mnga terhmtningsdrycker skillnaden r att cola endast innehller kolhydrater inga vitaminer, mineraler eller protein som terhmtningsdrycken kan ge.
Experten sger: Detta r ocks en bra frukost som ger kolhydrater, fibrer samt en bra protein- och kalciumklla i yoghurten. Varieras sedan smrgsplggen kan vi styra vilka nringsmnen vi tillfr frukosten. Leverpastej ger till exempel ett bra bidrag av jrn. Lgger vi ven p olika grnsaker kar vi intaget av vitamin C.
Orkar du inte laga mat efter en lng dag p cykeln? Laga istllet en rejl omgng vid innan du ger dig ut, s att det rcker att vrma p nr du r hungrig. Tejay van Garderen brukar alltid ha frberett en stor skl med grnsaker och ris eller quinoa.
TIPS
02.2013
023
Tekniktips
024
02.2013
8. Mucka inte grl med den som r strre - Du vet aldrig vem det r du har att gra med dr bakom ratten. Knyt hellre nven i fickan n visa dina aggressioner i ett ilsket kroppssprk. Det som kan sluta med brhuset fr dig r bara en repa i lacken fr bilisten. Det r inte alltid vrt det att f sista ordet i alla situationer. 9. Det gr inte att vara vertydlig - Lika vl som cyklister har ett eget teckensprk gentemot varandra gller det att visa tydliga tecken ven mot bilisterna och vriga trafikanter. Lyckas du ven f gonkontakt r det att fredra. Men slappna aldrig av, tiden gr inte bara fort nr du har kul. 10. Tala om vem du r Om olyckan trots allt r framme se till att ha ett krkort eller annan identifikation lttillgngligt i fickan. Det kan ocks vara bra att ha ett In Case of Emergency-nummer inprogrammerat i mobilen. Numret br g till nrmast anhrig, och du sparar det under frkortningen ICE. P s stt vet personer p olycksplatsen vem de ska kontakta om du skulle ha tappat medvetandet.
I hst avgrs mountainbike-VM i Pietermaritzburg. Frtjnsten kan tillskrivas hemmasonen Burry Stander, som skapat ett enormt intresse fr sporten i hela Sydafrika. Men Burry kommer inte att delta i VM p hemmaplan. Han blev nyligen ihjlkrd av en bil, 25 r gammal.
02.2013
025
Mallorcaguidens dagbok
Mallorcaguidens dagbok
alla ska med hem
Resa //
026
02.2013
Att resa till Mallorca p vrlger har bli vit lika vanligt bland motionrer som elit och proffs. Anledningen r enkel det hr r ett drmlandskap fr alla cyklis ter. Sttliga berg, stora plattomrden, mngder med cykelvnliga vgar och hnsynsfulla bilister. Mnga svenska cy klister vet hur det r att uppleva Mallor ca med guide. Men hur kan det vara att sjlv vara guide? Vi har testat.
Av: sa Eriksson Foto: Henrik van Ingelandt, Fredrik Jansson och Luca Mara
Dag 1 Det blev inte s grsligt som jag frst trodde. Med dagens 142 sekundmeter hade jag under normala omstndigheter varit den frsta att vika ner mig och stanna hemma. Men nu har jag ju det hr uppdraget Mallorcaguide p cykel i tio dagar. De cykelsugna resenrerna anlnde enligt tidtabell och var redo fr tminstone en timmes rull. Sjlv var jag mest ngslig fr att stormen skulle lyfta mig till vders, men p ngot stt hll jag mig kvar p marken och ganska snart smittade gruppens ystra vrknsla av sig ocks p mig. Cyklingen som fenomen vcker frundran som vanligt. Tnk att man inom bara ngra minuter kan ha riktigt trevligt med mnniskor man alls inte knner. Dag 2 Jag sov skitdligt inatt infr
verg i tystnad strax fre fikat. Och ven om sjlva kaffestunden r glad och uppsluppen, s slr tystnaden till ven nr det r dags att kra hem igen. Jag har lrt mig att de frmodligen varken r sura p mig eller varandra, utan bara har drabbats av fikaben. Nr de vl hade landat p hotellets uteservering med varsin l i nvarna sg de i alla fall riktigt glada och beltna ut.
Dag 4 Jag hatar regn. Fr varje dag som guide i regn tnker jag skicka en vl saltad rkning till arrangren. Tv krascher, ett ekerbrott och tv punkteringar det var dagens skrd efter drygt tre timmars bltkrning p n. Vurporna skedde dessutom i nstan stillastende. Man ska inte stanna fr d trillar de bara omkull, sade min kollega Mats vid vrt dagliga guidemte p kvllen. Och det har han faktiskt lite rtt i.
Trots halvmisren hll den tappra skaran skenet uppe i tyst och sammanbiten solidaritet en knsla av were in this shit together. Och ingen var gladare n jag nr vi kom hem till hotellet igen alla hela, men lngt ifrn rena.
Dag 5 Solsken och kanonfin bergsrun-
da till vackra Orient. Gruppen var p morgonen nstan 40 personer vilket frsts r p tok fr mycket fr att rodda runt p n. Jag och guidekollegan Mats gjorde en kupp och lyckades vertala 15 att ka till San Salvador istllet. Det sista argumentet som tog skruv var ni kan ju tnka er sjlva hur lnge ni fr vnta p fikat om vi r 40 som bestller samtidigt. Man ska aldrig underskatta fikats makt.
Dag 6 Myteri! Efter en underbar tur
den frsta riktiga dagen med gruppcykling. Om och om igen irrade jag runt i drmmen bland stenmurar och vgar jag egentligen kan bde utan och innan. Det r konstigt att den frsta nervositeten aldrig tycks ge med sig. 17 frvntansfulla cykelentusiaster ville till Petra och fika, och solen sken. Det r svrt att misslyckas med de frutsttningarna, och vi fick en hrlig dag. Ngot ojmna kort i leken, och i vanlig ordning gllde det att hlla igen de ivrigaste uppfr. Nr det r fler n tta personer i gruppen brukar jag alltid hlla mig bland de fyra frmsta. Dels fr vgvalet, men ocks fr att se till att farten inte drar ivg. Jag tnker att det r nog r lite s hr det knns att kra buss.
varfr blir det alltid s tyst i leden efter dagens obligatoriska kaffestopp? Det kvittras hgljutt de frsta milen, fr att sedan
till Petra och Sineu brt sjlva helvetet ut p den lnga utfrslpan som vi brukar kalla Hngmattan. Vi brjade i tv snygga och samlade lagtempon som sedan sprack nr ngon i mitten p frsta gruppen tappade ork. Nr grupp tv hade jagat ikapp bakifrn tog tvlingslustan ver, och Gran fondot var ett ostoppbart faktum. Det blev omjligt att ta kontroll ver situationen, och jag placerade mig hundra meter bakom och bara hoppades att alla skulle verleva resan ner. Den tjocka tjugomannaklungan tog upp hela krfltet och tuffade p i minst 65 bls. Nr ngra var ver och nosade i mtande krflt dr bussar var p vg upp, ville jag bara blunda. Dessutom hade de ett par tlmodiga bilister i hcken som vntade p att f kra om. Som en arg morsa grlade jag p gruppen framme vid hotellet igen. vervgde att skicka upp dem fr Hngmattan igen som straff, men valde istllet ett glas cava i badkaret. Och svalde ner hjrtinfarkten igen.
02.2013
027
Mallorcaguidens dagbok
de grdagens buskrning ngra gnger fr mycket. Vad skulle jag ha gjort annorlunda? Vad ska jag gra nsta gng? Tog en dag i Palma och strosade runt i tankar p annat n cykling och cyklister sknt.
Dag 8 Stor grupp p veckans lngsta
och finaste bergstur. Tyvrr glmde jag att rkna dem vid start. Tack och lov r alla cyklar mrkta med srskilda nummerskyltar s att man ltt kan se om ngon av vra fortfarande str parkerad. Kaos, stk och bk inne i Soller dr vi hamnade mitt i marknaden, och sedan ytterligare en miss nr vi krde fel i en rondell och var p vg upp p motorvgen (fr vrigt samma rondell som jag tog tv varv i frra ret). P plussidan piffades Sollerpasset med ett bergspris, vilket jag tror att de tyckte det var kul. Fantastiskt roligt att se att ngra av cyklisterna blivit mycket starkare sedan frra ret. Som vanligt tog jag p mig vallhundskos-
tymen uppfr alla stigningar alltid med flocken framfr. Dels fr att ingen ska knna sig ensam sist, men ocks fr att ha koll p att alla r med. Nr jag nu nd glmt att rkna dem. Just i dag passade det dessutom dagsformen fint fr jag var trtt och seg som kola. Det behvdes en kaffe och lunchmacka i Port de Soller fr att f lite liv i tantbenen.
Dag 9 Endast fem anmlda till dagens tur. De tycker nog inte om mig lngre. Det blev en gruppfusion med guidekollegan Bitte, och vi gav oss ivg under mycket hotfulla moln. Det kalla duggregnet var snart ett faktum och efter tv mil kom vi till en korsning dr det var lmpligt att styra hemt. Om ngon s skulle vilja. Ngon som vill vnda hemt? undrade jag hoppfullt och rckte sjlv upp en hand. Det brukar vara lttare att f folk att ge sig till knna om ngon annan redan har gtt fre. Men ingen nappade p mitt frieri. Vi fortsatte och fem minuter senare vrkte det iskalla hagelregnet ner ver oss.
Gruppen splittrades efter olika mentaliteter och jag anfrde gnget visomkrs fortvikanfrattslippa-regnet. Lngre bak med Bitte huserade visomhellre skulleviljastannaunderetttrden stund. Det blev riktig griskrning, men sammanlagt fick vi ihop nstan sex mil. Utan fika. En rtt kass dag, trots att vi slapp bde vurpor och punkor.
Dag 10 Lgrets sista dag och det trista vdret hngde kvar i luften. Jag och tta rutinerade herrar drog ivg p en sista tur som ocks blev en av de bsta. Med en s liten grupp blir flytet jmnare och kommunikationsvgarna kortare. Fr frsta gngen kunde jag bara ka med runt i bda leden som vilken cyklist som helst . Det blev en blt men hrlig avslutning med rustik fika i Montuiri. Och fr sista gngen fick vallhunden med sig alla hem igen.
Resa //
028
02.2013
Cykeln
ta med eller hyra?
Att ta med sin egen cykel har sina frdelar. Du vet vad du fr och du slipper omstllningar, bde nr du kommer dit och hem. Rkna med att det per enkel resa kostar 300-400 kronor att ta med en cykel p flyget, och att du behver gna en del tid och omsorg till att packa den skert och rtt. Att hyra cykel har ytterligare frdelar. Du slipper allt stk och bk med packning och incheckning, och du slipper att ta ngra risker med din dyrgrip i flygfrakten. Fr du problem med din hyrcykel p n kommer uthyraren dessutom att hjlpa dig med service eller byte av delar. P Mallorca finns gott om cykeluthyrare med bde enklare racermodeller i aluminium till riktiga vrstingk. Att hyra kostar frn 100 euro i veckan.
Nej, cyklisten p bilden heter inte Jefe. Jefe betyder chef p spanska. Cyklisten p bilden r allts en chef, tillika guide.
Svenska Baguette med Skinka Ost Lantbrd med olivolja Potatisomelett Kolsyrat vatten Vanligt vatten Espresso Cappuccino Vanligt svart kaffe Kaffe med varm mjlk Kaffe med vispgrdde och kakao Tack!
Bocadillo con Jamon Queso Pa amb oli Tortilla Agua con gas Agua sin gas Cafe solo Cafe cortado Cafe Americano Cafe con leche Cappuccino Gracias!
Bkkadijo knn Schamnn Keso Pammbli Torrtija Aggua knn gass Aggua sinn gass Kaffe sl Kaffe krrtado Kaffe amerrikano Kaffe knn letche Kappotjino Grathias!
02.2013
029
Mallorca
Oftast gr resan till ngon plats som r betydligt mer kuperad n vad vi r vana med i Sverige vilket ofta ger upphov till knproblem. Den strsta orsaken till defekta knn r att belastningen kar nr man cyklar uppfr. Dels fr att backarna krver att du mste jobba hrdare fr att verhuvudtaget rra dig framt, och dels fr att den naturliga trampfrekvensen r lgre nr man cyklar uppfr. Utan att vara frberedd p det r risken fr bakslag stor. Om du inte trnat regelbundet med lgre kadens under vintern r det hg tid att tminstone en mnad innan avfrd lgga in trning med hg belastning. De allra flesta cyklister brukar ligga p ungefr 75 i kadens under typiska klttringar. Drfr handlar backtrning mycket om att vnja sig med en lgre arbetsfrekvens n normalt. Kr 2 7 minuter lnga intervaller med ett par minuters vila s att du fr ihop 15 - 45 minuter total intervalltid under ett trningspass. Regelbunden styrketrning p gym under vintern kan ocks hjlpa till att vnja muskler och leder vid hga belastningar och minska risken fr skador och smrtor.
bacillusker p flygplatser, bussar En extra frsiktighet r alltid eller andra stllen dr mnga att fredra nr du ker p lger. mnniskor samlas p en liten yta. Och att montera en extra stor Vila eller ta det vldigt lugnt sista krans eller trippelvevparti r dagen innan resan bde p vg bra fr att skerstlla att du har dit och hem s att du inte r nedtillrckligt ltta vxlar, oavsett lutningen p backarna. trnad och mottaglig fr ondiga Normalt sett blir det ofta ganfrkylningar nr du stter dig p flyget. Du kan ven ytterliska mnga och lnga rundor under ett typiskt trningslger. Det r gare minska risken genom inte ovanligt att cyklister gr ifrn att anvnda handsprit 3 - 4 pass p 60 - 120 minuter per och gurgla lite vecka till att cykla 20 timmar per starksprit inom vecka s fort de kommer utomen timme efter att du kliver av lands. ven detta kar risken att f planet. ont i knna eller p andra stllen i kroppen. Se drfr till att f in ngra rejla distanspass veckorna innan avfrd s att det inte blir en fullstndig chock fr kroppen nr volymen kar. Ofta beror de olika smrtor som kan uppkomma p att musklerna blir s verbelastade att de blir korta och skapar ntningar och problem. Se drfr till att stretcha under resan, framfrallt stet och lrens fram- och baksida. Resorna i sig kan bde slita p Under vren r det mnga cyklister som kroppen och packar ner sina lskade karbonhstar och utstta dig fr allehanda sker sig till varmare breddgrader innan cy
Resa //
kelssongen hemma i Sverige drar igng p allvar. Tyvrr r det alldeles fr vanligt att dessa s efterlngtade resor leder till problem med skador eller sjukdomar. Genom rtt frberedelser och en la gom portion frstnd kan du undvika det dliga.
030
02.2013
BICYCLING har tillsammans med JoFre Sport tagit fram tre riktigt bra lger fr dig som vill utvecklas som cyklist och njuta av frstklassig cykling och full service.
ALLT INGR!
P vra lger INGR ALLT och du kan i princip lmna plnboken hemma. Utver det vanliga ingr exempelvis: - Cykelfrakt eller hyrcykel. - Helpension inkl. mltidsdryck (mineralvatten och vin). - Fljebil fr service ute p rundorna. - Flaskor, sportdryck och terhmtningsdryck. - Fika p passen.
Packa cykel
Av: Emil Lindgren Foto: Luca Mara
En hrd vska r ett skert kort men de r tunga och de flesta flygbolag har en vre viktgrns per kolli. Till USA r det ofta 33 kilo men inom Europa cirka 23 kilo. D kan det bli grnsfall att klara viktgrnsen eftersom en hrd vska ofta vger nrmare 15 kilo, utan innehll. Mjuka vskor r vanligast. De finns i mngder av varianter och prisklasser. Det finns ett ganska starkt samband mellan lg vikt och dligt skydd kontra hg vikt och bttre skydd. Det finns ocks hybridvarianter som blandar egenskaperna av hrda och mjuka vskor p ett bra stt. Frutom att mjuka vskor vger mindre tar de ocks mindre plats. En vanlig cykelkartong r en variant som fungerar bra vid resor dr vikten mste prioriteras eller tillfllen dr frvaring vid ankomst r svrt. Dessutom r cykelkartonger gratis. Om du anvnder kartong rekommenderar jag att du strker upp hrnen och handtagen med rikliga mngder tejp. Nr du kommer fram kan du kasta kartongen och p hemvgen f en ny hos en lokal cykelhandlare. Rockn roll-varianten r att helt utesluta vskan. Det enda du gr r att montera av pedalerna och vrida styret. Drefter fr du hoppas p det bsta. Jag har testat ngra gnger och haft tur. Men det r inget jag rekommenderar om du vill vara sker. Och alla flygbolag tillter inte att du reser med cykeln utan ngon form av vska.
032
02.2013
Bakvxeln och vxelrat sitter mycket utsatt och kan ltt skadas. Drfr ska bakvxeln alltid demonteras. Bara vxeln eller hela vxelrat beroende p vad som r enklast. Se till att inte skada vajern och vxelhljet. Det kan ltt bjas nr man tar av vxeln.
Frebygg skador p ram och hjul med hjlp av kartongbitar som du sticker in mellan ram och hjul. Hjulaxlarna r en del som kan skada ramen rejlt. Se till att de r vl skyddade och inte kommer t ramen. Kolfiberekrar r ltta att trycka snder, men med hjlp av utskurna kartonger p varje sida skyddas de vl.
I de flesta fall behver du ta av styret. Jag fredrar att ta av hela styrstammen. Stt tillbaka skruvar och distanser s du vet var du har dem och att de inte gngar ur sig och frsvinner under resan. Anvnd tejp fr att fixera styrrret s att gaffeln sitter dr den ska.
Om vskan utstts fr tryck frn sidan kan bak- och framgaffeln tryckas ihop. Men det undviker du enkelt genom att anvnda distanser. De kan hittas p lokala cykelaffren eller s gr man sin egen distans av en trbit med genomgende hl och fster den med hjlp av hjulets snabbkoppling.
Ngot s litet som ett trasigt vxelra kan stlla till det fr hela resan. Ha alltid med dig ett extra ra som passar just din cykel.
Kan du packa cykeln utan att skruva bort sadel och sadelstolpen ska du gra det. D slipper du riskera att positionen frndras. Om du mste montera bort sadelstolpen r det viktigt att du mrker hjden med tejp.
Bromsskivor r relativt knsliga och har en tendens att bjas vid slag eller tryck. Drfr br du montera av dem.
Emergency-kit Om olyckan r framme och ramen eventuellt har blivit skadad r det lttare n man kan tro att laga. tminstone tillflligt fr att rdda resan. Epoxylim och glasfibervv kan ltt appliceras fr att laga en skada. Vskans bredd bestmmer om du behver montera bort pedalerna eller inte. Slpp ur lite luft ur dcken, men inte s de blir helt platta. Ett tryck runt 1-bar ger ett lagom skydd. Att dck exploderar under en flygning om du inte slpper ur luften r extremt ovanligt, tminstone p en mountainbike.
Packa din cykel p en yta dr du har bra koll p alla prylar. Snabbkopplingar, bromsskivor, skruvar, pedaler och annat lst har en tendens att frsvinna och det finns inget vrre n att komma fram och ngot r glmt. Frvara lsa prylar i en pse av starkt material och p ett stlle dr den inte kan ka ur vskan.
02.2013
033
034
Portrtt //
Jenny Rissveds
2011 blev pannkaka, och 2012 blev succ. 2013 inledde hon . med tv SM-guld p velodrom s Supertalangen Jenny Rissved r starkare n ngonsin. Vi har trffat henne och pratat n. om smrta, rdsla och lngta
02.2013
035
Jenny Rissveds
Fr lite drygt ett r sedan valde hon bort landsvgscykeln fr en helhjrtad satsning p mountainbike. Argumentet d var att det hade blivit alltfr tufft att prestera i bda grenar, och att hon istllet bara ville fokusera p det som var roligast. Med ett r i backspegeln motiverar hon sitt val p ungefr samma stt, men lgger till att vgsklet kom i en tuff period. Jag stllde stora krav p mig sjlv och kunde bli vldigt besviken ven nr jag faktiskt krde bra. Jenny minns exempelvis nr hon tvlade mot dameliten i tvlingen U6 2011, och blev fyra totalt. Det r ju egentligen en jttebra placering fr en damjunior, men jag kunde inte se det d. Under landsvgs-EM 2011 i Italien drabbades Jenny av tv olyckliga vurpor. Fljden blev ngot som kan liknas vid en mental blockering, och snart var hon inne i en nedtgende spiral. Det blev en ny krasch under VM i Kpenhamn. Det var som att jag helt tappat min teknik. Jag kunde titta tillbaka p bilder och filmer frn nr jag kunde skaffa mig frsprng p 20 meter i en kurva, men nu var jag pltsligt rdd fr minsta svng. Jag trodde att jag aldrig skulle kunna cykla s dr bra igen. Rdslan fr kurvor och de egna hga prestationskraven var en olycklig kombination. Nr det gick dligt ville jag bara visa fr mig sjlv och alla andra att jag egentligen kunde, och den frustrationen ledde till fler krascher. Nr rdslan var som strst kunde hon f fr sig att bromsa mitt i kurvan, istllet fr innan eller inte alls. Kurvskrcken gick s lngt att hon brjade ta omvgar nr hon cyklade till skolan fr att f svnga s lite som mjligt.
Jenny s som vi har sett henne mnga gnger - i landslagsklder och lngst fram i tten
Det blev dags att starta om, och det gjorde hon med hjlp av coachen Rune Gustafsson. Efter mnga analyser kom de fram till att rdslan handlade om smrta. Det hade helt enkelt gjort fr ont att krascha p asfalt. Jag fick brja om frn noll genom att kra samma kurva om och om igen i jttelg fart. Sedan kade vi frsiktigt. Det kognitiva arbetet tog nstan ett halvr, men vren 2012 var hon sig sjlv igen. Jag minns att jag var ute och krde med ngra downhill-cyklister p skolan, och pltsligt lyckades jag kra bttre n ngra av dem tekniskt. Hon brjade grubbla ver vad det var som hade orsakat den stora frbttringen, men fick ett enkelt rd av sin coach: sluta analysera, och bara acceptera. Med terfunnen teknik och totalfokus p mountainbike krde Jenny bttre n ngonsin 2012. Det lter lite som en floskel, men jag kom mycket starkare ur det kapitlet, sger Jenny. Det mentala arbetet och insikten om att hon stllt orttvist hga krav p sig sjlv har gett henne en mer avslappnad instllning till det hon hller p med. Jag vill bli bst i vrlden, men det r en lngsiktig mlsttning. Jag rknar med att vara som bst nr jag r 25-30 r, och det r ju nstan tio r kvar. Bland mnga andra av Jennys meriter frn 2012 finns en vrldscupseger i sprint och ett EM-guld i crosscountry. Det r med andra ord inte konstigt att fem team redan har hrt av sig med erbjudande om proffskontrakt. Men Jenny vill g klart cykelgymnasiet hemma i Falun frst. ven om de sger att jag kan bo hemma och sjlv vlja vilka tvlingar jag vill kra, s knns det inte bra
Portrtt //
036
02.2013
lder: fyller 19 r den 6 juni // Bor i: Falun Skola: Cykelprogrammet p Hagstrmska idrottsgymnasiet Klubb: Falu CK // Bst cykling: Alperna r helt fantastiskt Hemsida: www.jennyrissveds.se
Ranking:
2:a totalt i vrldscupen, eliminering, damelit 3:a i vrldsrankingen, eliminering, damelit 2:a i vrldsrankingen, crosscountry, damjunior
Jenny om heldmpat
Jag har krt en del heldmpat nr vi tekniktrnar i downhill. Men det r ganska tungt s jag skulle inte vilja ha det p tvling i crosscountry.
02.2013
037
Jenny Rissveds
Det hr r
Jenny Rissveds
om jag inte kan fokusera till hundra procent. Om de vrvar mig vill jag ocks kunna ge tillbaka. Teamet runt Jenny bestr drfr i dag i frsta hand av pappa Thomas, trnaren Marcus Johansson, coachen Rune, och Sveriges olympiska kommitt (SOK). Jenny har nmligen efter en hrd gallring blivit uttagen till SOK:s Topp och talang-program. Denna senast uttagna grupp bestr av 20 ungdomar, frn olika idrotter, som kommittn satsar srskilt p infr framtida OS-tvlingar. De hjlper oss i utvecklingen som idrottare. Det kan till exempel handla om stipendium eller ekonomiskt std fr att ka p tvlingar, men det kan ocks vara att f tillgng till massr, trnare eller kostrdgivare. Vi har ven en akutlina vi kan anvnda fr att fort komma hem till Sverige om vi har skadats utomlands. Just att f tvla utomlands r viktigare n mycket annat eftersom det internationella motstndet r s mycket tuffare n i Sverige. Den som vill bli bst gr bst i att kra mot de bsta. Och Jenny vill bli bst i vrlden. Flera av Jennys framgngar under 2012 har varit i sprintgrenen eliminering en ny disciplin som Jenny inte var ett dugg intresserad av i brjan p ssongen.
Portrtt //
Jag ser upp till henne, och hon finns alltid dr fr mig. Bortsett frn nr hon har lgt blodsocker, fr d kan hon vara lite frnvarande
// Jenny om Alexandra Engen
Jag minns att jag frgade frbundskaptenen Fredrik Ericsson om man var tvungen att stlla upp i sprinten. Sedan tog hon den ena pallplaceringen efter den andra i den nya grenen. Och det dessutom i en klass dr alla damer tvlar tillsammans juniorer som elit. Till och med nuvarande vrldsmstarinnan i sprint, Alexandra Engen, fick se sig besegrad av sin yngre landsmaninna under vrldscuptvlingarna i La Bresse nr Jenny visade hela dameliten var skpet skulle st. Hon gillar sprint bttre nu, ven om hon mrker att det kan pverka hennes prestation om hon tvlar i crosscountry dagen efter. Det gller verkligen att inte fuska med mat, vtska och smn om man kr sprint ena dagen, och crosscountry nsta, sger Jenny. Sprintsuccn har inte bara gett henne UCI-pong, utan ocks en hel del medial uppmrksamhet. Allts bttre ranking och mer marknadsfring fr stolta sponsorer. Vrldscuptvlingarna i La Bresse var bara ngra veckor innan EM i crosscountry i Moskva, och de fina resultaten gjorde gott fr sjlvfrtroendet.
038
02.2013
lan I Mi det tsub s m i sh L est c i MT s m ykl B e r ade Cha p sw lng lleng e d e lop e i n nm p p g ou m r nt a ou t t a i n b nt a a v ik e i n . se b ik e.
Jenny Rissveds
Jag visste att jag kunde st mig mot de andra och att jag hade en chans att vinna. Dagen innan hade hon ett peppande samtal med Alexandra Engen som gav henne ngra goda rd. Hon sa att jag skulle kra hrt frn start, och se vilka jag fick med mig. Hon sa ocks att jag kunde klara det hr, och att jag var s himla vrd det. Jag tnkte mycket p det eftert, och vad hon egentligen menade med det. Men Jenny var vrd sitt EM-guld i crosscountry. Hon fljde planen gick ut hrt, sprckte fltet och lyckades f med sig tv andra kare. Infr sista varvet hade en av dessa attackerat, men blivit ikappkt. Jenny plockade fram sin landsvgssida, gjorde en direkt motattack och kom loss i en utbrytning som hll hela vgen hem. Jag tittade inte bakt en enda gng utan bara krde fr allt var jag var vrd. Jag minns att jag hrde Fredrik Ericsson gapa och sjunga i ngon av backarna. Jag har aldrig varit s trtt i hela mitt liv som jag var d.
Med Alexandra som mentor
Portrtt //
Jag tittade inte bakt en enda gng utan bara krde fr allt var jag var vrd. Jag minns att jag hrde Fredrik Ericsson gapa och sjunga i ngon av backarna. Jag har aldrig varit s trtt i hela mitt liv som jag var d
Varfr MTB?
Att vlja mountainbike ver landsvg kan vara ett smart val av en kvinnlig talang som vill leva p sporten. Inom mountainbike r proffslnerna ngorlunda jmlika, medan skillnaderna mellan lner fr mn och kvinnor inom landsvgscyklingen ofta r avgrundsdjupa.
Relationen med Alexandra Engen odlades redan 2011 d Jenny bjds in som gstkare till Alexandras dvarande lag Rothaus Poison Bikes i Tyskland. Fr Jennys del var detta en lrorik praktikplats p den internationella tvlingsarenan. Det fanns inga krav p att hon skulle prestera ngot, utan hennes enda uppgift var att lra. P s stt fick hon uppleva tv tvlingar i Bundesliga, och en vrldscuptvling. Jag hade aldrig lyckats s bra frra ret om jag inte haft de erfarenheterna med mig. Allt r s annorlunda nr man tvlar utomlands, och sdant tar tid och energi att lra sig. Tiden hos Rothaus var otroligt betydelsefull fr mig, sger Jenny.
I Alexandra har hon i dag bde en kompis och en mentor. Jenny berttar att hon aldrig varit srskilt intresserad av att titta p cykeltvlingar sjlv, och inte haft ngon srskild frebild inom cykelsporten. Men Alexandra har blivit min idol. Hon r lugn och cool. Hon reflekterar en stund ver att de verkar vara varandras motsatser. Nr Jenny emellant brottas med hga krav p sig sjlv, tycks Alexandra ha frmgan att fokusera p sdant som r mer konstruktivt och positivt. Jag ser upp till henne, och hon finns alltid dr fr mig. Bortsett frn nr hon har lgt blodsocker, fr d kan hon vara lite frnvarande, sger Jenny och skrattar. Men det r inte bara Alexandra Engen som har tagit Jenny under sina vingar, utan ocks Scott Swisspower MTB racing team ett av vrldens strsta och bsta mountainbike-lag. Sportdirektr i laget r fre detta vrldsmstaren och OS-silvermedaljren Thomas Frischknecht, och under vrldscuptvlingarna i Val dIsere 2012 tog han kontakt med Jenny. Jag visste inte vem han var frst, men det har jag frsttt nu. Det r s himla stort att det var han som kom och ville prata med mig, och inte tvrtom. Mtet resulterade i att Jenny fick mejla ver en presentation av sig sjlv, dr hon ocks frklarade att hon ville g klart skolan innan hon tar sig an ngon proffskarrir. Scott Swisspower MTB racing team svarade att de ven fortsttningsvis bara kommer att tillta schweiziska kare i laget, men att de nd vill hjlpa Jenny p de stt de kan. I ett samarbete med Scott Sverige och Scott International frser de drfr Jenny med tv cyklar, varav en kommer att ha en stndig plats i lagets teambuss. P s stt behver hon aldrig packa och slpa med sin cykel nr hon ska ut p tvlingar. Hon fr ocks hjlp av lagets mekaniker under tvling, och hon har ftt goda kontakter med andra samarbetspartners som Ritchey, Sram och DT Swiss. Jag vet inte riktigt varfr de gr det hr, rligt talat. Men jag antar att jag har synts en del eftersom jag som junior har krt bra mot eliten i sprint. Det r jttekul att de tror p mig. Det hr ret kliver Jenny upp i U23-klassen, och hon ser fram emot att kra igng med det internationella tvlingsprogrammet igen. P de svenska tvlingsbanorna lr vi dremot bara f se henne p SM. Och kanske Cykelvasan, om det inte krockar med ngot annat, sger Jenny.
Swedish, not Swiss
040
02.2013
MED VRA P
! u n ja r b h c o e .s g in n a m t u in m p in G
I samarbete med:
nder nde trningsr. U ra ire sp in t et l til h Funbeat in rna lngdt Klassikergrena Runners world oc na ed an m d s an an bl m r f am s tills iration och tip Powerade bjuder ingsprogram, insp n tr p vi er ud osst. hela 2013 bj h lpning samt Cr oc ng ni m si g, in skidkning, cykl
#minutmaning www.minutmaning.se
Powerade and ION4 are registered trademarks of The Coca-Cola Company. 2012 The Coca-Cola Company.
Trning
Text: Krister Isaksson Foto: Fredrik Fogelqvist
cykla i blandtrafik oftare under vintern d cykelbanorna r smre plogade. P gng- och cykelbanor kan det uppst konflikter mellan gende och cyklister d den tillgngliga ytan r smalare n normalt. Sammanfattningsvis kan det konstateras att frutsttningar fr vintercykling i Stockholm inte r de bsta. Bristande underhll leder till lngre restider och mer energikrvande cykling, dessutom r risken fr olyckor betydligt hgre. Dessa faktorer gr att mnga cyklister vljer alternativa transportformer under vinterhalvret." Det r allts stora brister i vintervghllningen fr cykeltrafik i landet och i synnerhet i storstder och en av konsekvenserna r att mnniskor tvingas sluta cykla. De som fortstter cykla gr det med kade risker att cykla omkull och i vrsta fall skada sig. Tillfrlitligheten i systemet, att inte veta om man kan ta sig fram, om det r plogat eller hur det r plogat r direkt frdande fr mlen om kat och skert cyklande. Att som cykelpendlare f restidskningar p 30 60 procent under ett antal vintermnader r kningar som inte skulle accepteras i ngot av de andra transportstten i samhllet. Dr avstts miljardbelopp fr att skerstlla grundlggande funktioner s som framkomlighet och skerhet och endast kortvariga perioder av strningar frekommer. Ska vi n de nationella mlen om ett kat och skert cyklande som riksdag och regeringen har satt upp, och som mnga av landets kommuner ocks har gjort, handlar det vintertid om att utveckla och frbttra vintervghllningen fr cyklister. Hr r utmaningarna mnga. Det handlar dels om att utveckla nya kriterier och metoder fr vintervghllningen. Och att den utrustning som anvnds bttre mste anpassas fr uppgiften. Men det handlar ocks om att utbilda de som jobbar med vintervghllningen. Dessutom mste landets kommuner och Trafikverket prioritera och avstta medel fr detta. Mnga vghllare upphandlar i dagslget vintervghllningen av externa aktrer. Genom s kallade funktionsupphandlingar beskrivs hur och var sn- och halkbekmpningen ska ske. Detta system r mnga gnger kontraproduktivt vad gller att utveckla, frbttra och skerstlla att det r funktionellt, framkomligt och skert fr cyklister att frdas vintertid. Det som r styrande i dessa upphandlingar r priset. Entreprenrernas stt att tjna mesta mjliga pengar r att tillhandahlla s f maskiner och personal som mjligt och hoppas att man klarar uppgiften. Kontrollen ver att arbetet r utfrt och med tillrcklig kvalitet skts oftast av entreprenren sjlv.
042
02.2013
02.2013
043
Hjlmguide
Text: Kalle Bern Foto: Luca Mara
044
02.2013
Nufrtiden r det ingen som lngre ifrgastter huru cykelsport. Trots vida hjlmen hr sin ynkliga vikt ka ihop med n den vara skillna Cyklistens viktigas den mellan liv oc te frskring finns h dd. i mngder av form ut fyra hjlmtype er och frger. Vi ha r fr att illustrera r valt de vanligaste varia nterna p markn aden.
Landsvg
Asfaltcyklisterna kr oftast utan skrm p sina hjlmar. Stilpoliserna skulle kanske sga att skrm r tabu. Vi vljer att vara lite mer inkluderande n s. Utan skrm, lg vikt och bra ventilation r de tre grundreglerna nr man vljer landsvgshjlm. Ett tips r ocks att vlja ganska neutrala frger, neon matchar sllan allt man har i cykelgarderoben. Giro Ionos kostar 1 700 kronor och uppfyller alla kriterier fr en bra landsvgshjlm.
02.2013
045
Guide //
Appar
Endomondo, MapMyRide, SportsTracker, Runkeeper Apparna fr dig som vill ha jrnkoll p hur mycket, nr, hur fort, hur hrt och hur lnge du trnat. Genom att anvnda telefonens inbyggda GPS-mottagare loggas dina trningsrundor. Du kan analysera dina data i efterhand och du fr en verskdlig och detaljerad trningsdagbok som alltid finns tillgnglig online. Koppla ihop din favoritapp med ditt Facebook-konto och skrytposta automatiskt nr du varit ute och trnat. De olika apparna har samma grundfunktioner men skiljer sig t vad gller grnssnitt och finesser. Strava Fr dig som vill tvla mot dina kompisar, dig sjlv eller fullkomliga frmlingar r Strava drmmen. P samma stt som andra trningsappar loggar Strava dina rundor med GPS. Men finessen r att nr du passerar ett segment registreras din tid p just den strckan och du hamnar p topplistan. r du riktigt snabb blir du King eller Queen of the Mountain. Frvisso en term som kanske inte r relevant p hemmaplan men icke desto mindre prestigefylld. Du kan skapa egna segment och utmana kompisarna utan att ni behver vara ute och cykla samtidigt. Vill du inte ha mobilen med nr du cyklar kan du hemifrn datorn g in p Strava.com och ladda upp dina rundor frn cykeldatorn. Strava r ocks proffsens favorit och det ryktas om att det krs specifikt fr att plocka hem prestigefulla segment till och med under etapper i Tour de France. Bike Repair Har du dlig koll p hur man stller in vxlarna eller undrar du hur du ska bli av med det dr knaket frn styrlagret? Kanske trttnat p att vara stamgst hos den lokala cykelverkstaden? Bike repair r en enkel men
Med en bra timer r det lttare att kra hrda intervaller. Om det kan ngonsin kan kallas ltt.
Med Strava kan man utmana andra cyklister som anvnder appen. Resultatlistorna r bra motivation.
omfattande app fr dig som vill ha lite hjlp med att ta hand om din cykel. Den har bde felskning efter ett upplevt problem och guider baserade p cykelns olika delar. Ordentligt med bilder och pedagogiskt utformade tips gr den ltt att anvnda och ger till och med den med tummen mitt i handen sjlvfrtroende nog att ge sig p lite mekande. Tour de France ven om de dr tre veckorna i juli i princip r heliga r det inte alltid man kan lgga fyra till fem timmar om dagen p att avnjuta etapperna i sin helhet framfr en teve. Som tur r har ASO, fretaget bakom Tour de France, skapat en riktigt bra app fr den som vill hlla sig uppdaterad kring vad som hnt i klungan under dagen. Bilder, videosammanfattningar och resultat fr svl de enskilda etapperna som sammandraget presenteras snyggt och prydligt och gr det uthrdligt att missa en dag eller tv i TV-soffan.
Intervalltimer Fr att strukturera upp inomhustrningen r en bra tidtagare A och O. Seconds r en gratis-app som man kan programmera efter sina egna planerade intervaller. Vill man kan ocks musikvalet anpassas efter intensitetsniv. Efter att man tryckt p start skter appen allt utom sjlva trampandet. Det finns en hel del olika timers. Sker man igenom Android market eller Appstore p "interval" hittar man massor av alternativ. En detalj som r viktig nr man trnar r att skrmslckaren r urkopplad, de flesta vill kunna se klockan nr den rknar ner. Spotify, Sveriges Radio Play Det r inte alltid man vill njuta av fgelkvitter eller vindens sus nr man r ute och trampar. Ibland vill man ha lite peppig musik fr att ta i lite extra p de dr intervallerna, och ibland knns det som att tiden p distanspassen gr frfrligt lngsamt. Med Spotify har du ett i princip ondligt musikbibliotek till ditt frfogande och med Sveriges radios arkiv i fickan kan du vlja och vraka p s mycket kvalitativ radio att det i princip aldrig kommer ta slut. Min egen favorit r vintage-upplagorna av P3-dokumentr. En brasklapp dock - anvnd alltid gott omdme nr du kr med musik eller radio i lurarna i skogen eller p vgen!
046
02.2013
www.qase.se
Skandisloppet Cycling For All r en del av Skandis Bike Weekend 2013 som arrangeras av:
I samarbete med:
Huvudpartner:
Skandis-KADENS_210x140.indd 1
2013-01-22 08:10
www.bicycling.se
Portrtt //
Mike Sinyard
048
02.2013
Mike Sinyard klr sig mer avslappnat n de flesta i branschen: slitna gympaskor, urtvttade jeans och en vanlig svart t-shirt, hngande lst runt midjan. Som grundare och vd fr en av vrldens ledande cykel och tillbehrstillverkare kan han frsts kl sig hur han vill. Fretagets produkter har under de senaste 30 ren bidragit till att frndra sporten, och framgngen har gjort att Sinyard inte lngre r en oknd cykelnrd, utan cykelbranschens svar p Steve Jobs. Men han ser lngt ifrn ovrdad ut. Vid 63 rs lder r han lng, rakryggad, vithrig och pminner om en distingerad och framstende universitetsprofessor. Hans hllning r nstan militrisk, vilket skulle kunna vara en egenskap frn fadern som var yrkesmilitr i flottan. Kanske terspeglar Sinyards kldsel en princip. Att varje minut han gnar t sitt utseende betyder inte bara en frlorad minut i byggandet av varumrket Specialized, utan ocks frlorad tid som cykelmissionr. Tv uppdrag som i Sinyards fall verkar hnga ihop. Sinyard r mild i rsten och till sttet. Det r en ganska stor kontrast till ryktet om att han skulle vara en galen tvlingsmnniska som grna stmmer sina konkurrenter, stter press p sina terfrsljare och bossar med sin personal. Han vljer noggrant sina ord, och hans uttrycksstt r fyllt med tankevckande pauser. Sinyards blygsamma kontor upptar ett hrn av designavdelningen p fretagets huvudkontor i Morgan Hill i Kalifornien. Rummet saknar skiljevggar fr att de anstllda ska ha nrhet till chefen. Det ger ocks vdn en chans att hlla stndig koll p fretagets puls.
02.2013
049
Mike Sinyard
Omorganisationen blev en katastrof och kvaliteten gjorde ett djupdyk. Man sttte bort de krsna cyklisterna, utan att lyckas vcka massorna. P s stt frlorade Specialized sitt fina rykte, och Sinyard frstod snart att fretaget var alldeles ute och cyklade. Det dr var vr nra-dden-upplevelse, sger han. Full Force blev en flopp. Frsljningen i vanliga cykelbutiker gick ner med 30 procent och fretaget nrmade sig konkurs. Konsulterna lmnade det sjunkande skeppet och Sinyard tog p sig skulden fr att sedan g tillbaka till sin ursprungliga vision. Ngot hnde med Mike vid den hr tiden, sger Kevin Wong, chef p Look i USA, som under slutet av 90-talet jobbade som frsljningschef p Specialized. Tanken p att han kunde frlora allt tog ver honom helt. Han tog tillbaka kontrollen fr att frvissa sig om att Specialized alltid skulle ligga i framkant nr det gllde innovativa, exklusiva och high-end-cyklar och utrustning. Aldrig skulle ngon annan f bestmma ver hans fretag igen. Sinyard konsulterade Peter Moore, tidigare konstnrlig ledare p Nike. Moore rdde Sinyard att tervnda till sjlva fundamentet i varumrket att erbjuda serisa cyklister produkter av hgsta kvalitet, distribuerade i fristende cykelaffrer. Formulera dina grundprinciper i ett hfte som du sedan delar ut till alla anstllda, sa Moore.
Portrtt //
Tanken p att han kunde frlora allt tog ver honom helt. Aldrig skulle ngon annan f bestmma i hans fretag igen.
S fddes varumrkets bibel. Med ledord som frnya eller frsvinn, och "vi mste leva upp till cyklisternas frvntningar" kunde Specialized snart repa sig. Fretaget gjorde stora satsningar genom att anstlla flera av branschens bsta designers, ingenjrer och chefer. Man sponsrade ett elitlag samtidigt som man skapade en blomstrande marknad fr kvalitetscyklar och tillbehr. Under senare r har fretagets omsttning varit en bra bit ver tre miljarder kronor, och tillsammans med konkurrenten Trek har Specialized greppet om nstan hela den amerikanska cykelmarknaden. Varumrkesbibeln i sig r ocks en representativ produkt fr Specialized effektiv, slimmad och elegant. Upphovsmannen sammanfattar andemeningen och den vgledande principen i en enda mening: "Nr jag tog examen 1974 var jag inte sker p vad jag ville gra, men jag visste att det kunde innebra mer tid fr cykel. 1974 slde han sin folkvagnsbuss fr knappt nio tusen kronor, och kpte en ppen biljett till Europa. Han var lnghrig 24-ring med endast lite klder och en cykel i sin packning. Under ngra veckor bodde han i Amsterdam fr att sedan fortstta till Barcelona och Rom. Hans enda mlsttning var att uppleva vgens rytm. Han var inte p jakt efter enkla njutningsmedel eller ngon rikedom, utan hans resa liknande mer en pilgrimsfrd. P ett vandrarhem i Milano mtte han en kvinna som berttade om den legendariska hantverkaren Cino Cinelli. Sinyard beskte den stora mstaren och stllde djrvt frgan om han fick bli Cinellis distributr i Kalifornien. Cinelli tackade ja. Sinyard investerade de sista slantarna frn frsljningen av folkvagnsbussen i vevarmar och styrstammar, och kte hem till sin husvagn i San Jose. Eftersom han saknade bil fick han cykla mellan butikerna i omrdet, med komponenter i en slpkrra efter cykeln. ven om framtiden var oviss hade han ftt en tydlig vision en internationell gemenskap av cyklande sjlsfrnder, frenade genom dessa eleganta delar. Hans egen passion fr cykling vxte under pilgrimsresan till Europa, och nu ville han och inte bara elda p det blomstrande cykelintresset i vrlden, utan ocks bli leverantr till alla entusiaster. Snart var framgngen ett faktum. Komponentfrsljning ledde till dckstillverkning som ledde till cykelramar som ledde till Stumpjumpern. Genom en udda blandning av fretagsamhet, marknadsfring, lite trubbigt vld och en nstan manisk passion fr cykel, mognade den unga visionren och blev en av branschens mest kraftfulla ledare.
Frst i Asien
Till skillnad frn andra fretag har Specialized aldrig direkt tillverkat sina egna produkter, och den frsta Stumpjumpern svetsades i Japan. I dag tillverkar stora mrken som Trek och Cannondale nstan alla sina produkter i Asien, men i denna utlokalisering var Sinyard allts pionjr. Specialized var stora p marknadsfring lngt innan de hade ngot att erbjuda. Men med tiden blev produkterna bttre och kunde matcha marknadsfringen, sger Ron Kiefel, fre detta proffscyklist och numera vd fr Wheat Ridge Cyclery i Denver. Genom sina ider och sin frstelse fr prylar kunde Sinyard trigga kundernas drmmar fr att sedan mata dem med material. P s stt liknar Sinyard andra stora marknadsfrare som exempelvis Nikes grundare Phil Knight. Den som ser den frsta Stumpjumpern eller Sinyards gamla cykelkrra p Specializeds
050
02.2013
Vi hade ett intressant lagarbete. Jag hittade p projekt, och pappa byggde. Han lrde mig att jobba med verktyg, men jag blev aldrig lika duktig p hantverk som han, sger Sinyard. Samma sak gllde nr Sinyard brjade tillverka cyklar och utrustning fr frsljning. Jag r inte srskilt bra p design, men jag frstr konstruktion och har ett brinnande intresse. P s stt kan jag nd kommunicera mina ider, sger han. Men en karrir i cykelbranschen var avlgsen. Som ung p 1960-talet ville Mike Sinyard mest bara surfa. Det ledde till konflikt med de strikt religisa frldrarna, och uppror mot ordningen i skolan. Trots sin medfdda nyfikenhet, energi och intelligens var Sinyard en usel elev. Klassrummet var rena tortyrkammaren fr mig. Jag hade jttesvrt att sitta still och koncentrera mig. Hans upproriska period ndde sin kulmen vid 16 rs lder d han hoppade av gymnasiet. Frldrarna kastade ut honom och han flyttade till de ldre stadsdelarna i San Diego, med nrhet till stranden och flygplatsen. Hr kom ironiskt nog frdigheterna frn fadern till pass, och Sinyard blev lite av en ledarperson bland hyresgsterna i huset. Jag visste hur man arbetar och tjnar pengar, jag kunde mla och reparera saker, och jag visste hur man lever p i princip ingenting, frklarar Sinyard. Till slut slt han fred med sina frldrar, skrev in sig p ett vuxengymnasium och tog sin examen. Han arbetade p flygplatsen i San Diego och pluggade p ett college i nrheten. Grundkurser i matematik och engelska blev en riktig kamp. Det var bde frustrerande och frdmjukande, sger Sinyard. S smningom flyttade han norrut och brjade lsa fretagsekonomi p San Jose State University.
Gruppls men knappast rdls
museum, kan ltt associera till Nikes campus i Oregon. Dr finns Knights gamla vffeljrn som genom lptrnaren Bill Bowerman blev grunden fr fretagets signatur lparskor med vffelsulor. Specialized vrnar om myten om sig sjlva Sinyards 1974 Magical Mystery Tour. Fretaget utelmnar ocks livet fre detta en rrig och trevande tid som nd gett upphov till eleganta, fluffiga drmmar som de nu s skickligt sljer i hela vrlden. Mike Sinyards karrir r s nra knuten till San Francisco att mnga antar att han kommer drifrn. I sjlva verket r han fdd och uppvuxen i San Diego. Hans far, Henry Sinyard, vxte upp p en grd i Georgia innan han brjade sin tjugoriga karrir i den amerikanska flottan. Efter att ha lmnat det militra flyttade han med hustru Dorothy och sina tv barn till San Diego. Han arbetade som maskinist och i enlighet med sitt frflutna gav han sina barn en strng uppfostran. Min pappa var en krleksfull frlder och en imponerande man som kunde nstan allt. Som uppdragsgivare gav han aldrig efter en tum. P grden hade vi hstar och nstan tusen kycklingar, och varje morgon, ven lrdag och sndag, fick jag g upp klockan sex fr att arbeta. Pappa var strng, hade massor av tatueringar och han hatade att gra av med pengar. Under hela min barndom t vi bara p restaurang tv gnger, berttar Sinyard. Men under faderns hrda yta fanns ocks en lekfull sida som lskade att mecka med tvhjulingar. I synnerhet motorcyklar. Nr jag var liten drmde jag om att bli motorcyklist, minns Sinyard. ven om familjen inte hade s mycket pengar kunde frldrarna hlla huset och egendom i perfekt skick. Mike fljde sin far i alla hans sysslor, och tog varje tillflle att lra.
Han kom till San Jose 1972, mitt under det turbulenta Vietnamkriget. Regionen vimlade av grupperingar och subkulturer. Bland dessa fanns mountainbikecyklisterna runt Mount Tamalpais, liksom de mer europainfluerade landsvgscyklisterna. Det fanns radikala politiska strmningar i Berkeley, LSD-drivna aktivister i Palo Alto, och frn till den kommande dataldern i Stanford. Sjlv var jag inte med i ngon grupp. Det var frst senare som fick jag hnga med killar som Gary Fisher och Tom Ritchey, men jag var aldrig med i det tidiga mtb-broderskapet, sger Sinyard. P stt och vis r Mike en ensamvarg. Under min tid p fretaget var jag lika nra honom som ngon annan dr, och nd tror jag inte jag knde honom alls. Jag vet inte om ngon knner honom egentligen, sger Robert Choi, tidigare chef p Specialized. Sinyard bodde i en husvagn i sdra San Jose och cyklade till sina frelsningar p universitetet. Han livnrde sig delvis p det han lrt sig av sin far att kpa gamla cyklar p loppmarknader, rusta upp dem och slja dem vidare. Arbetet var lika delar nje och inkomst. Jag upplevde bde energi och hopp av att ha en cykel i mina hnder. Ibland snubblade jag ver en fin gammal brittisk eller fransk touringcykel, och det fanns en helt underbar mystik i dessa maskiner. Jag ifrgasatte varfr europeiska cyklister alltid hade bst prylar, och jag lskade det fina hantverket, sger Sinyard. Och han lskade att cykla. Han lskade luften, ruset och hastigheterna. Han kom att fokusera allt mer p cykling p utrustningar, utfrande och hur hans sinne agerade nr han satt p sadeln. Han gillade att vara utomhus och att brnna kalorier. Han tyckte om hur den mest alldagliga turen kunde utvecklas till ett ventyr. Sinyard brjade cykla ver bergen till stranden i Santa Cruz tillsammans med grannen Randy Berthold, och tillsammans gjorde de en riktig
02.2013
051
Mike Sinyard
lngtur lngs Stilla havet 160 mil frn Vancouver till San Diego. Under denna resa var cyklingen inte bara en del av vr dag den definierade vr dag. Vi hade vldigt lite pengar, och vi visste aldrig var vi skulle sova p natten, men p ngot stt lste det sig alltid. Vi dagdrmde om att kunna frsrja oss p att cyklingen. Fr mig var det bara en drm, men hos Mike sddes ett litet fr under resan. Nr vi kom tillbaka till San Jose hade han frndrats, och ingenting var lngre omjligt, sger Berthold som i dag arbetar som forskare fr Nasa. Sinyard hller med om att den lnga resan ledde till ett avgrande. Jag gillade att vara sjlvfrsrjande, resa ltt, och att slita fr det essentiella. Men allra mest lskade jag hur kroppen och min cykel fungerade ihop. Det var svrt att sga var min kropp slutade och cykeln brjade. Det var den strsta knslan i vrlden, och jag ville ha mer av det. Jag tog examen 1974, och det var d idn om Europaresan kom till mig. Europa skulle bli min belning. Det var dags att brja leva, sger Sinyard. Sinyard gav sig in i det nya livet med en religis tro p cyklar,
slutsatsen brukar man komma fram till sjlv ganska snart, sger Robert Egger, ledande produktdesigner med 25 r bakom sig i fretaget. Egger betraktas som en av vrldens bsta cykeldesigners, och att f Sinyards aura att genomsyra varje produkt ligger p hans bord. I fretagets varumrkesbibel deklarerar Sinyard: Cyklisterna mste lockas av vra cyklar och vr utrustning. Sakerna mste se snabba ut ven nr de str still. Och det ska de gra i dag, i morgon och om tv decennier. Egger frklarar att detta blir allt viktigare ju ldre Sinyard blir, och desto fler framgngar fretaget skrdar. Alla blir bara mer och mer fokuserade. Mike fascineras av cyklar, r beroende av dem, och frvntar sig att alla som arbetar p Specialized ska knna likadant. Han gr stndigt p hgvarv och blir bara mer och mer fixerad. Han sger att cyklingen kan rdda vrlden, och han vill att alla ska sluta ka bil. Nr man cyklar ska man knna sig som Stlmannen enligt honom, sger Egger. Nstan 40 r efter pilgrimsfrden med cykel i Europa har
Portrtt //
1978 Turbo kanttrdsdck Turbo var inte branschens frsta kanttrdsdck, men det var det frsta som accepteras som ett fullgott alternativ till tubdck.
1981 Specialized Stumpjumper Cykeln uppfanns ur lika delar landsvg, touring, cruiser och motocross. Tillverkad i Japan och med en prislapp p mindre n femtusen kronor det hr var den frsta massproducerade mountainbiken.
1992 Hjlmen Sub 6 Sub 6 har inget med Vtternrundan att gra. Sex amerikanska ounces motsvarar cirka 170 gram, vilket var dtidens lttaste godknda hjlm. Med den vikten str hjlmen sig fortfarande mot moderna hjlmar, men i dag stlls betydligt hgre krav p en godknd hjlm.
052
02.2013
Den miljn har ftt ngra riktigt duktiga mnniskor hr att sluta. Trots sin framgng r Sinyard knd fr sitt ointresse fr prlighet. Mike tjnar bra med pengar, men han bor i samma hus som han har haft i 30 r, och stllet r i princip sig likt, sger Bryant Bainbridge, designer p Specialized. Sinyard och Linda har varit gifta i 32 r och tillsammans har de tre vuxna barn Anthony, Julina och Alyssa. Ingen av dem jobbar i fretaget. Mike skulle ltt ha rd med en lyxjakt, men det vill han inte ha. Han gillar bara att cykla, sger Benedict. Sinyard driver sig sjlv hrdare n han driver personalen. Jag minns en affrsresa med Mike. Efter sju dagar av nonstop arbete freslog jag att vi skulle gna 20 minuter till att prata om ngot annat n cyklar. Men han kunde inte det. Cyklar r hans missbruk och hans religion. Fr honom r cykling vgen till frlsning, sger Egger och fortstter: Jag tror i och fr sig ocks p den vgen, men som designer mste jag ocks kunna tnka balanserat. Mike r allt annat n balanserad.
Specialized, sin sida, hade upphrt med lukrativa affrer med stora outlets. Sinyard ifrgasatte varfr Giro skulle f ha ett ppet ktenskap, nr Specialized var trogna sina partners. Trots sin innerliga passion fr cykel tycks Sinyard nd kunna bedriva sin verksamhet med kalla kalkyler. Och han gr det under devisen det som r bra fr Specialized r bra fr cykel. I Giro-fallet vgrade mnga i branschen att kpa Sinyards logik och anklagade honom fr versitteri. En terfrsljare i Colorado vgrade till exempel att slppa taget om Giro. Istllet valde man bort Specialized efter att ha slt deras produkter sedan 30 r tillbaka. Hur ska man kunna kalla sig en sjlvstndig verksamhet nr ngon sger t en vad man fr slja och vad man inte fr slja? undrar butikschefen i Colorado. Det var inte frsta gngen Specialized bad sina terfrsljare att upphra med ett visst mrke. Fretaget har gjort liknande manvrar mot Giant, Norco, Cannondale och andra. Sinyard har ocks skickat anmodan om upphrande av verksamhet till olika konkurrenter, och tagit tvister till domstol. Ett exempel r frn
1999 Body Geometry-sadeln Specializeds sadlar med utskuren skra i mitten var frst ut med kliniska bevis p minskad smrta, domningar och andra besvr. Kollektionen Body Geometry omfattar nu mnga sadlar, handskar och skor.
2002 Epic Tillsammans med Fox utvecklade Specialized en trghetsventil till sttdmpare, vilket reducerade en studsande fjdring. r 2003 blev Epic den frsta fullfjdrade cykeln att vinna VM i crosscountry.
2004 Roubaix Customtillverkarna hade erbjudit komfortramar i ratal, men med ramen Roubaix fljde ocks ett rejsigare utfrande. Detta visade sig inte minst nr Tom Boonen dundrade hem segern p en Roubaix ver kullerstenarna i Paris-Roubaix 2008.
Liksom Apple utvecklar Specialized produkter som bygger p bde fantasi och innovation. Istllet fr att upp finna ny teknik frfinar fretaget ofta befintliga ider och frdlar dem med ett utseende som massorna gillar. P s stt har Specialized varit banbrytande fr sporten.
Sinyards frlsningsmarsch och hans obevekliga skande har skrmt bort vissa mnniskor i cykelsamhllet. En del tycker att han anvnder sin maktposition med arrogans. Hans anhngare, andra sidan, betraktar honom som en principfast man som bara anvnder sitt fretag fr att driva en vision. Men en stor del av kontroversen kring Sinyard hrstammar frn hans komplicerade relation till de oberoende terfrsljarna i USA. Sinyard sger stolt att en del av butikerna i USA som salufr Specialized i dag r samma butiker som han slde Cinelli-komponenter till p 70-talet. Och han minns fretagets nra-dden-upplevelse p 90-talet d Specialized tillflligt vergav cykelbutikerna fr stormarknaderna. Eftersom cykelbutikerna sljer mer n 70 procent av Specializeds produkter i landet, har Sinyard ett direkt intresse i att de frodas och gr bra. Jag har sett Mike sttta sina terfrsljare, ven sdana med tveksamma affrsplaner. Men baksidan p myntet r att Mike frvntar sig samma lojalitet tillbaka, sger Alan Goldsmith. 2011 uppmanade Specialized sina terfrsljare att sluta slja skor frn Giro eftersom de ocks sldes i stora varuhus.
2011 d de hotade enpersonsfretaget och hjulbyggaren Epic Wheel Works i Oregon med rttsliga tgrder. Sinyards advokater hvdade att kvinnan bakom Epic Wheel Works hade gjort varumrkesintrng p Specializeds mountainbike Epic. Medan allmnheten ofta hllit p den svages sida i dessa David-mot-Goliath-fall, har domstolarna sllan dmt mot Specialized. Nr det gllde Giro hittade Sinyard allierade i industrin som tyckte att han hanterat det hela korrekt. Han gjorde sitt jobb som vd fr ett stort fretag, liknande Nike eller Apple. Han sa till sina terfrsljare att han avsttt frn en potentiell jttefrsljning fr deras skull, medan de fortsatte att slja produkter frn fretag med helt andra villkor, sger Wong p Look. Men det r inte bara frn terfrsljarna Sinyard krver lojalitet, utan ocks frn de anstllda. Under 2010 lmnade han in en stmningsanskan mot Robert Choi och Barley Forsman. Han hvdade att de anvnt sin tid p Specialized fr att stjla designen p sadelstagen till landsvgsramen Roubaix fr att anvnda den p en cykelmodell i deras eget nystartade fretag Volagi. Efter en
02.2013
053
Mike Sinyard
tuff rttegng avslog juryn alla pstende utom ett, och tilldelade Specialized ett symboliskt skadestnd p en dollar. Det var en av de f gnger som Mike frlorade ngot, men vi knde oss knappast som vinnare. Det var det vrsta jag varit med om. Under min tid p Specialized kom jag och Mike varandra mycket nra. Han var en frebild i cykelbranschen och jag sg upp till honom som en mentor. Han anfrtrodde mig saker, och vi brukade prata med varandra om vra barn. Nr stmningsanskan kom blev jag frbluffad. Jag skrev i ett brev till honom att jag ville att vi skulle klara ut missfrstnden, men Mike gav inte efter. Han var fast besluten att stoppa oss. Hans ml var inte att lsa tvisten, utan att f oss i konkurs, sger Choi. Om Sinyard r sentimental om sina tidigare anstllda r det ngot han dljer vl. Vi kan inte tillta att ngon stjl frn oss. S enkelt r det, sger han. Forsman r fortfarande skakad efter den rttsliga striden med Specialized. Utifrn Mikes perspektiv r man antingen en nra allierad eller en bitter fiende. Det r snudd p maffiafasoner, sger han.
r sin egen testpilot
"Mike r fascinerad av cyklar, beroende av dem. Han blir bara mer och mer fixerad. Han tror att cykling kan rdda vrlden."
Det r lrdag och Mike Sinyard ker ut med Randy Berthold p den vanliga motionsrundan vid Lexington Reservoir utanfr Los Gatos. I svarta cykelbyxor och vit cykeltrja verkar han avslappnad och glad fjrran frn en maffioso. I dag deltar ven Bertholds Nasa-kollegor Chad Frost och Bruce Storms, samt marknadschefen p Specialized, Laura Goforth, och hennes man Tyler. Det r en fantastisk morgon i brjan p maj, och solen steker bort morgondiset. Doften av vallmo str hg i luften och tung trafik dundrar frbi p Highway 17. Berthold beskriver 105-kilometers turen genom Santa Cruz Mountains, som med 2 600 meters klttring kommer att vara allt annat n ltt. Rundan gr genom Big Basin Redwoods State Park, frbi Castle Rock, och inkluderar ett fikastopp i den gamla bergsstaden Ben Lomond.
Sinyard delar ut vattenflaskor och smrgsar med jordntssmr. Han tipsar om solkrm, och kontrollerar att ingen har problem med sin utrustning. Sedan cyklar de ivg. Sinyard och Berthold jobbar sida vid sida lngst bak i gruppen. Han ser bekvm och effektiv ut i sadeln. Jag r uthllig. Jag har aldrig varit begvad p samma stt som en tvlingscyklist, men jag orkar cykla en hel dag, sger han. Fr att vara en 63 r gammal vd fr ett multinationellt fretag gnar Sinyard mycket tid t sin egen cykling. 15 till 20 timmar per vecka r fr vrigt mycket jmfrt med vilken motionr som helst. Frutom de dagliga lunchturerna och tio-mila-passen p helgerna brukar han ocks delta i olika lopp. Sinyard anvnder ofta dessa helgturer till att experimentera med nya cyklar och tillbehr. Mike r vr bsta testpilot. Han gillar nya saker och han stller alltid rtt frgor, sger Eric Edgecumbe, en av de medarbetare som varit p Specialized lngst. Det finns mnniskor som r nyfikna fr att de vill verka duktiga, och det finns mnniskor som r nyfikna fr att de verkligen vill veta. Mike vill verkligen veta, sger Edgecumbe. Cyklisterna tar sitt vanliga fikastopp efter 37 kilometer i Ben Lomond. Det r en fre detta timmerstad som senare blev ett tillhll fr hippies och frfattare. Berthold och Sinyard brukade cykla igenom staden nr de gick p college och bodde i husvagnen i San Jos. Det var d. D var han en ung, ensam och lite udda man i symbios med sin cykel och vrlden. Han drmde om en framtid dr han kunde hjlpa andra att uppn detta magiskt heliga samspel. Vad den unge cyklisten inte visste var att denna symbios kan frsvras nr man driver ett stort fretag. Att fr att uppn sin egen vision mste man ibland kriga mot andras visioner. Att en ungdomlig, oskyldig drm ibland kan bli ngot komplicerat och ifrgasatt. P den tiden cyklade Sinyard bara, och lngtade efter att f attackera i klttringen lngre fram. Precis som han lngtar nu.
Portrtt //
054
02.2013
OCH
PRESENTERAR
LNGLOPPSUPPLEVELSER
P tv hjul, utomhus, vid sidan av vgen, med en sadel mellan benen och med hnderna p styret... Fr trettonde ret i rad drar vi till skogs, vid tta tillfllen, av olika skl och med helt egna ambitioner. Vlkommen. Cykla och g i ml, du ocks.
B IL L IN GER ACET S KVD E N YA L N GA L UGN ET FAL U N L IDA LOOP STOCK H OL M M R KS UGGE JAK TEN RTTV IK F IN N M AR KSTUR EN L U DVI KA
1 1 AU G
swedenmountainbike.se
Trning
Av: Jens Voigt Foto: Press
JRNLDER
Efter 16 r som professionell cyklist vet Jens Voigt vad han pratar om. Klungans mest offensiva cyklist har samlat p sig enorma framgngar i sadeln. Att han blir ldre r inget som skrmmer honom. ldrandet kan gra dig till en hrding, det gller bara att inte rosta.
Jag har jag tnkt mycket p det hr med lder p sistone. Proffsklungan bestr numera av mnga unga blivande stjrnor. Sjlv fyllde jag 41 frra ret. Att bli ldre gr att cyklingen p vissa stt blir svrare, men jag har ocks insett att det finns ngra frdelar. Kanske gr du sjlv i tankarna att det inte r ngon id p grund av ldern? Lt mig dela med mig av lite fr- och nackdelar att fundera ver i takt med att de gr hrstrna blir allt fler.
bst r att f en hel natts smn utan avbrott (jag har sex barn dr hemma s jag vet att det hr inte r ngot sjlvklart fr alla), men tta timmar totalt fungerar fr mig. Att g och lgga sig fre midnatt r dessutom viktigare n smnen man fr under morgontimmarna. 4. Man mste stretcha. Min gamla kropp blir i alla fall stel som ett kylskp. Man mrker inte frdelarna med stretching omedelbart, (och ibland kan det till och med gra riktigt ont) men med tiden knner man sig oftast bttre. Jag r inte lika fixerad vid flexibilitet som Stuart OGrady, men jag har ngra enkla rutiner fr att stretcha varje dag nr jag borstar tnderna eller vntar p buss eller taxi. Min favoritstretch r vadmuskeln och ryggslutet. 5. Man r verkligen vad man ter. Allts verkligen. Nr jag var yngre kunde jag ta vad som helst. Och i rlighetens namn hade jag inget val. Det var en del av den sttyska idrottsskolan, att bo i sovsal och alltid ta skolbespisningens mat med massor av strkelse och kemikalier. Nu mrker jag att det gr skillnad i min cykling nr jag lagar mat med frska rvaror frn kontrollerade grdar, eller frn regioner dr man anvnder frre kemikalier. Nackdelen r att dessa livsmedel inte hller srskilt lnge. sttysk mjlk kunde klara sig i tre mnader. rakt igenom allt. Nu vet jag att nr min kropp sger t mig att sluta trna, s r det dags att ta en paus. Men jag vet ocks att det inte r samma sak nr den ber mig sluta under tvling. 2. Vi har slutat dsla tid p att leta efter genvgar. Med ngra r p nacken har man insett att de inte finns, och att det inte gr att gra trningen mindre smrtsam. En hrd intervall r en hrd intervall. Den kan inte gras lttare. D tappar den sitt syfte. Evigt trampande och smrtsam trning gr dig bttre. 3. Vi har utvecklat en bra arbetsmoral. Om man fortfarande r aktiv cyklist i den hr ldern r det fr att man lskar sporten. Man lskar den tillrckligt fr att gra sitt bsta. Det r som att man vill hedra sporten med att gra bra resultat. Och det hr r ngot kidsen inte riktigt greppat n. 4. Vi kan hantera nederlag. Att frlora r aldrig kul, men det blir allt lttare att smlta. Jag tror att detta kommer ur erfarenheter frn det vanliga livet, utanfr tvlandet. Alla mste ngon gng ta itu med en kris som r mycket allvarligare n det vi hller p med i cykelsadeln. Jag har tminstone gjort det, och med sdana upplevelser kan man se sina tvlingsresultat utifrn ett annat perspektiv. 5. Vi r slankare n kidsen. En ldre cyklist ofta r tunnare och mer deffade n de som fortfarande har babyhull p hfterna. Och jag medger att det r det hr jag gillar mest!
Utmaningar i ldrandet
1. Att komma i form tar lngre tid. Nr man r 21 r gr man snabba framsteg och efter bara ngon veckas hrd trning kan man mrka stora frbttringar. Nr man blir ldre sker frndringarna inte lika snabbt, s man behver mer tid att frebereda sig fr sina ml. 2. Bli mer specifik i trningen. Man blir lngsammare med ldern och frlorar fort de korta muskelfibrerna. Lgg in mer spurttrning i schemat. Korta, kraftfulla och anaeroba intervaller i riktig farttrning. Jag har aldrig varit en spurtare, men att kunna spurta kan vara praktiskt vid andra tillfllen, som i en kraftig acceleration i frsk till utbrytning. Jag gillar att gra en serie av sex stycken 30-sekunders spurter p max med tv minuters terhmtning. h, de svider sknt i benen! 3. Man behver sova mer. Ju ldre man blir desto mer vrk och skavanker gr man runt och br p. Dessutom blir terhmtningen smre. Bra smn gr stor skillnad. Allra
Frdelar
1. Vi knner oss sjlva. Frr ignorerade jag ofta vad min kropp frskte sga mig. Jag var helt sker p att jag bara kunde kra
056
02.2013
www.bianchicafecycles.com
10% 20 starter
Halv/tjejvttern** P alla cykelklder
P alla tillbehr
10%
Paketpris* i alla vra paketpris ingr: skor, pedaler, belysning och en sadelvska 20 starter** vi bjuder de 20 frsta cykelkunderna p anmlningsavgiften till halveller tjejvttern. Vlkomna till Bianchi Caf & Cycles p Norrlandsgatan 20. E-post: info.sthlm@bianchicafecycles.com. Tel: 08-611 21 00.
Prylkollen
Av: Brian Fiske Foto: Luca Mara
Mste jag kpa nytt igen? Kan jag reparera? r det verkligen skert att cykla shr? Lugn, vi har snabbguiden till hur du hller koll p din cykels skick och vilka delar du br se upp med. Anvnd de hr tipsen fr att veta om dina prylar mste slngas eller kan rddas!
Ramen Fixa din ram om du verkligen gillar den och om plnboken inte tillter ett nytt cykelkp. S gott som alla ramar gr att laga ven kolfiber. Erstt den om du suktat lnge nog efter en ny och behver en urskt fr att sl till. Du lever farligt om du efter en vurpa fortstter att cykla p den utan att helt skert veta att cykeln r helt hel. Ta hjlp av en bra verkstad fr att inspektera ramen om du r osker. Kedjan Fixa kedjan innebr att den r ordentligt tvttad och rtt smord. Erstt den nr kedjemtaren indikerar att den r utsliten. Du lever farligt om kr fr lngt med samma kedja. Du sliter p bde kassett och kedja och risken fr kedjebrott kar med varje tramptag. Pedalerna Fixa om det knpper om dem i varje tramptag. Dra t pedalen, den kan vara ls. Smrj alla rrliga delar. Erstt pedalerna om tramprrelsen inte knns rund. Frmodligen r axeln bjd och mste bytas om du inte hellre kper nya, frscha pedaler. Det kan ocks vara vevarmen som ftt sig en smll. Du lever farligt om du fortstter cykla med defekta pedaler. Ledproblem eller en rejl krasch r bara tv av alla risker. Pedalklossarna Fixa nr det r svrt att komma i och ur pedalen. Se till att skruvarna r tdragna ordentligt. Erstt nr de r fr slitna, du inte lngre sitter stadigt fast i pedalen, de har spruckit eller om du inte kommer ihg vilket r du monterade dem. Du lever farligt om du har en skruv ls (i pedalklossarna). Risken fr knskador kar d pedalklossen kan vridas ur sitt ursprungliga lge. Dessutom riskerar du en spektakulr vurpa vid nsta spurtpris om inte skon sitter ordentligt fast i pedalen. Hjlmen Fixa nr det saknas vaddering eller om skrmen r trasig. Erstt nr du har kraschat, den har ftt en spricka eller om du inte kan komma ihg nr du kpte den. Hjlmar r frskvara och tillsammans med omdmet en cyklistskalles enda skydd. Du lever farligt om du slarvar med hjlmens olika instllningar. En hjlm ska sitta rtt. kolla upp tillverkarens instruktioner.
058
02.2013
Flgarna Fixa om hjulet inte r rakt ska det riktas. Hll koll p lsa ekrar. Erstt om bromsytan r nedsliten och rentav konkav. Om du har sprickor vid ekerhlen. Du lever farligt om du slarvar med hjulunderhllet, kolla snabbkopplingarna s att de sitter med rtt spnning infr varje tur. Sadeln Fixa om den fortfarande r skn och sadelrlsen r oskadd. Erstt nr du kraschat och sadelrlsen blivit bjd eller nr du vid fikat brjar skmmas fr din trasiga sadel. Du lever farligt om sadelrlsen blivit s pass bjd att den inte lngre hller uppe sadeln och den trycks mot sadelstolpen.
Vxel- och bromsvajrarna Fixa nr vxlingarna knns trga och saknar exakthet, men vajern r rostfri. Att droppa lite olja i hljena kan gra underverk. Erstt nr de r rostiga, vajerndarna spretar t alla hll eller du inte kan minnas nr du bytte dem senast. Du lever farligt om du kr fr lnge med dliga vajrar. Spkvxlingar och vajerbrott r inga gldjemnen p cykelturen. Vxel- och bromsreglagen Fixa om det ftt sig en smll och blivit snett. Vrid tillbaka det i rtt position, men hll utkik efter skador! Erstt nr reglaget r sprucket eller rentav knckt. Du lever farligt om reglaget r knckt utan att du vet om det.
Dcken Fixa dcket nr sm skrskador uppsttt, men dcket fr vrigt fortfarande r frscht. Erstt nr slitytan blivit platt eller skrskador ver tv centimeter uppsttt. Syns korden genom slitytan br man byta dcket. Du lever farligt om gummit torkat och blivit hrt och halt. Se upp i kurvorna! Slangen Fixa om din punktering bara var ett vldigt litet hl (och du har bde tid och ork att laga slangen). Erstt nr ventilen r trasig eller helt enkelt om du vill vara p den skra sidan med en ny slang. Du lever farligt om du ger dig ut p en trningsrunda helt utan lagningskit eller reservslang (alternativt extra tub). Lr dig att lyssna p din cykel och byt ut slitagedelar i tid, s fr du alltid njuta av cykling som den ska vara och du slipper verraskande materialhaverier och skador. Inte skulle du vl skruva upp volymen p radion i bilen nr du hr att motorn skr? r du osker p din cykels skick br du ska upp en kunnig cykelmekaniker, s att du kan gldjas av en cykel i toppskick nr den efterlngtade frsta vrdagen kommer.
02.2013
059
Cyklar //
Cykelvasan
060
02.2013
Rtt cykel r viktigt bde fr dig som vill vara frst ver mllinjen p Cykelvasan och fr dig som bara vill ha det bekvmt och trampa i egen takt.
nda sedan Cykelvasans frsta upplaga har snacket om cykelval gtt hett. Eftersom bde underlaget och terrngen r relativt snllt kan man i princip ta sig cyklande igenom hela loppet p en standardhoj. Frutsatt att man inte har s brttom d. Har man lite hgre ambitioner n s kan det vara lge att kika efter en fr ndamlet mer anpassad cykel. Men vad ska man vlja? Vi frsker reda ut begreppen. Tittar man p de cyklar som varit frst ver linjen terfinns svl 26-or som 29-or, och till och med en ombyggd cross med rakt styre (man fr inte kra tvlingsklass med bockstyre). nnu har ingen heldmpad hoj varit snabbast ver de drygt nio milen men nr landsvgsstjrnan Gustav Larsson gjorde ett gstspel i fders spr lyckades han bli topp-tio p en heldmpad 29:a. De senaste tv ren har Jesper Dahlstrm varit snabbast i herrklassen. Bda gngerna p hardtails med 29 tums-hjul. 2012 krde han dessutom med stel framgaffel. I damklassen har det varit 26 tum som varit segerreceptet alla r frutom 2012 d Nina Gssler var snabbast till Mora p en 29:a. Men tittar man bara p vad eliten anvnder r det ltt att man hamnar snett. Nr killarna och tjejerna i spetsen p fltet vljer sina vapen gr de det med syfte att vara snabbast. Liten eller ingen hnsyn tas till faktorer som pris, komfort eller vad man ska anvnda cykeln till under resten av ret. Betnk ocks att de i mnga fall tillbringar en brkdel s mycket tid p cykeln under Cykelvasan som de som startar lngre bak i leden. Vilken cykel r d rtt fr just dig? ven om Jesper Dahlstrm sopade hem 2012 rs upplaga med en stel framgaffel s r det inget vi rekommenderar. Med tanke p den relativt platta banprofilen vger vinsten i komfort klart upp den extra vikt som det handlar om. Dremot fr gaffeln grna vara lsbar eftersom banan innehller ngra lngre asfaltspartier och sega klttringar. Frgan om heldmpat r dremot lite knepigare. ven om det inte r ngra problem att ta sig fram p vasaloppsbanan rent tekniskt s trttas kroppen ut av de stndiga vibrationerna och behovet av att hela tiden behva vxla mellan sittande och stende cykling. P en heldmpad hoj kan du bara sitta och mosa. Det blir lttare att hlla farten ver sttiga partier och du
fr en tryggare knsla i och med att cykeln hela tiden fljer underlaget. Visserligen r vikten ofta lite hgre, men vinsten av att vara frschare i kroppen p slutet kan mer n nog vga upp fr det.
Hjulstorlek
Fr bara ngra r sedan var det enkelt. Det var 26 tum som gllde i skogen. Idag ser det annorlunda ut. De senaste ren har vi sett ett enormt uppsving fr 29-tummare. Frdelarna med de strre hjulen r flera. Nr hjulen blir strre blir ju hindren relativt mindre. Det gr dels att man kan ta sig fram i stkigare terrng samtidigt som komforten kar eftersom smstket svljs bttre av de strre hjulen. Den strre dcksvolymen ger ocks bttre grepp i kurvor och branta klttringar. Nackdelarna handlar om hgre vikt och en klumpigare knsla. Den strsta skillnaden i vikt ligger i hjulen, vilket ocks r dr det mrks mest. I lgen dr farten gr upp och ner mycket blir det ett problem eftersom igngdragen blir tyngre. Prismssigt ligger fortfarande en 29:a lite hgre n en motsvarande 26-tummare, och fr cyklister under circa 170 centimeter kan det ibland bli svrt att f till en bra sittstllning med de strre hjulen. Och som det inte vore nog med valet mellan 26 och 29: nu brjar det dyka upp 27,5-tumshojar (ofta kallat 650) frn flera tillverkare. Tanken r sklart att kombinera frdelarna hos 26 och 29 tum. Vilken cykel som r snabbast fr just dig p Cykelvasan handlar mer om dig n om cykeln. Om vi fr vlja sger vi 29 tum om hjulen. Frmst fr att de jmnar ut de sm ojmnheterna p ett bttre stt n mindre hjul. De nackdelar som de kan fra med sig mrks inte s mycket med tanke p banans karaktr. Har du jobbat hrt med coretrningen i vinter och vet med dig att bl, axlar och armar r lika vltrnade som benen, samt att tekniken sitter som den ska, kan du satsa p framdmpat. Fr dig som fredrar att lgga fokus p att trampa s hrt som mjligt utan att fundera p varken teknik eller hur resten av kroppen klarar av utmaningen s r heldmpat ett bttre alternativ. Men kom ihg det absolut viktigaste med din cykel r att den passar dig bra.
02.2013
061
Cyklar //
Cykelvasan
Cykelcross
P frgan om crossens lmplighet brukar vi svara nja. Tvlingen har vunnits p en cross med rakt styre. Nstan alla som krt cross p Vasabanan kan vittna om att det r allt annat n komfortabelt. Om man dessutom kr i motionsklassen med bockstyre lr det bli nnu smre komfort. Har du ingen annan cykel s r crossen ett fungerande alternativ. Var redo p en eller flera punkteringar och ett ryggslut som skriker t dig att sluta. ven axlar och nacke kommer att ha sikter om ditt cykelval. Om du trots vra rekommendationer nd vill kra cross r Cannondale SuperX hi-mod disc ett lockande alternativ. Specifikation och utseende som borde locka ett par kpare att tmma plnboken p de nrmare 50 tusenlappar som krvs.
Framdmpad
Cykelmodellen som oftast kallas hardtail. Med 29 tum stora hjul r det hr den typen av cykel som frsljningsmssigt kar mest just nu. Vljer man bort de allra lttaste dcken och istllet satsar p lite strre luftkammare kommer man dessutom f en ganska komfortabel resa mellan Slen och Mora. De senaste tv ren har vinnaren rullat p en hardtail. Rose Mr Big r ett prisvrt val frn den tyska postorderfirman. Rosen kostar cirka 37 000 kronor. Vill man inte lgga s mycket pengar r Merida Big Nine Lite 1200-D i aluminium ett klokt val fr 20 000 kronor.
062
02.2013
Helstel
Endast fr de som vet exakt varfr de ska kra utan dmpad framgaffel. I Norge r det populrt att bygga snabba och ltta helstela cyklar till de mer lttkta lngloppen. 2012 vann Jesper Dahlstrm Cykelvasan p en helstel cykel. Vill man kra helstelt s r det inga problem att bygga en cykel som vger in p tta kilo. Vissa vljer dessutom att kra med endast en klinga fram. Vldigt specialanpassade cyklar som inte r bra till srskilt mycket annat n just att kra vldigt snabbt p grusvg. Hard Rocx Circo Volante Team SL har ett lngt namn och sljs fr nrvarande bara i Norge. 55 000 norska kronor och en vikt som fr landsvgscyklar att bli avundsjuka. Ett alternativ r att bara skaffa en stel gaffel till sin befintliga hardtail. Ls gaffel finns frn massor av tillverkare och kostar runt 3000 kronor.
Heldmpat
Specialized Epic, Trek Superfly eller Scott Spark 29. Det r bara tre av alla ltta och heldmpade 29-tummare som trivs bra p Cykelvasan. En cross country-anpassad heldmpad 26-tummare r inte heller helt fel. Det perfekta valet fr cyklister som bara vill kunna sitta ner och mata p. Alternativt om du har uppenbara problem med ryggen, d kan en heldmpad cykel ge dig den lilla extra komforten fr att orka hela strckan.
02.2013
063
Shimano Di2 r Hkan Perssons favoritprodukt just nu. Foto: Leif strm
064
02.2013
Vi har ftt en explosion p high-tech-grejer, vilket har gjort att det har blivit bde roligare och svrare att driva cykelbutik. Det r nstan omjligt att ha allt i lager, och det r heller inte helt enkelt att kunna allt om tta olika gps:er i detalj. Att branschen och cykelintresset vxer i takt med alla nya prylar ser Hkan dremot som positivt. Kunderna har aldrig varit s plsta som nu, och det har frsts med internet att gra.
Men med internet har kunderna inte bara ftt till-
www.sensabikes.se
SENSA ROMAGNA
Pris frn: 8 500 kr
gng till kunskap, utan ocks stndiga ppettider och billigare prislappar. Vad gr CykelCity fr att st sig i konkurrensen med de stora ntbutikerna? Vi har lng och bred erfarenhet och vill alltid ge personlig service. Det viktigaste fr oss r inte att slja p kunden en dyr cykel, utan att guida kunden till rtt cykel. En sdan dialog kan du aldrig ha nr du handlar p ntet. Och fr nybrjare kan vi ju ge svar p frgor de inte ens visste att de borde stlla, sger Hkan. I det som Hkan kallar personlig service ingr rdgivning, instllningar av cykeln och terkommande service varje r hos Cykelcity. Sljarna r alla cyklister som kontinuerligt ker p utbildningar hos olika leverantrer. Vi har butiker med kunnig personal i centrala delarna av Lund, Stockholm och Gteborg. Det r klart att vi aldrig kan vinna priskriget med de som har stora lagerlokaler lngt ut i industriomrdena i Tyskland. Att kpbeteendet har frndrats med nthandelns intgande r ngot som ocks mrks i butiken. Det kan bland annat handla om kunder som tar upp sljarnas tid genom att stlla frgor och prova klder, skor eller hjlmar, fr att sedan g hem och bestlla produkterna p webben. Det tycker jag r en riktigt trkig utveckling, sger Hkan. I den egna webbshopen hller Cykelcity samma priser som i de fysiska butikerna, och den frsljningen uppgr bara till fem procent. I nstan alla fall handlar det om kunder som bort lngt ifrn Lund, Gteborg eller Stockholm.
Hkan tror att det kommer att bli allt viktigare fr
cykelbutikerna att nischa sig framver. Utver cyklar och utrustning erbjuder Cykelcity bde mekkurser, tjejkurser och bike-fit i butiken. Och att specialisera sig p bara racer eller mountainbike skulle kunna vara en annan vg att g. Vi gr ju handbyggda hjul ocks, och faktum r att den efterfrgan faktiskt har kat en aning p sistone. Det tycker jag r jttekul, sger Hkan. kat har ocks efterfrgan p mekkurser. Cykelcity i Lund tog emot 60 anmlningar inom ett dygn nr de publicerade sina kommande kurser p ntet. Vi tar bara ngon hundring fr kursen. Det r egentligen inte pengarna det handlar om, utan mer att skapa en relation och en mtesplats fr nya cyklister, sger Hkan. Dremot r s kallade shop-rides inget som butiken arrangerar. Istllet hnder det att Hkan tar en och annan nybrjare under sina egna vingar genom att fresl att vederbrande fljer med honom p en kort tur nr han nd cyklar hem efter jobbet. D kommer de hit strax innan stngning, och sedan cyklar vi hrifrn tillsammans. De fr lite tips om kadens, och om hur man vxlar och bromsar. Det r en del i det jag kallar personlig service, och det brukar vara uppskattat.
02.2013
10 %
065
Test //
Canyon Yellowstone AL 29
Att cykelsport kan vara dyrt har ven den mest oinvigde frsttt. Men hur lite kan det egentligen kosta, utan att knslan och kvaliteten frsvinner helt? Vi har testkrt en riktigt billig storhjuling frn Canyon som bekrftar att loppet inte behver vara krt, trots en blygsam prislapp.
066
02.2013
Tysk lgprisattack
Det hnder att vi blir ifrgasatta fr att testerna i tidningen ibland innehller fr extrema cyklar. Anledningen r dels att majoriteten av vra lsare vill veta mer om just dyrare cyklar. Och dels att tekniken som anvnds p dyrare cyklar tids nog hamnar p billigare modeller. Att snegla p toppskiktet idag kan allts ge en frsmak av hur framtiden kan se ut, p ett billigare plan. Yellowstone AL 5.9 r den billigaste 29-tumscykeln i Canyons program. Med dagens euro-valuta kostar cykeln 7 250 kronor. Fr det fr du en aluminiumram med riktigt trevliga egenskaper. Den bde ser ut och upplevs som ngot betydligt dyrare n vad prislappen skvallrar om. Utrustningen r en blandning av Shimano SLX-vxlar, Deore-vevparti och nav, Avid Elixir 1-bromsar och RockShox Recon-gaffel. Sammantaget rcker nivn fr att tillgodose instegskraven fr en cykel som ska anvndas p motionsniv.
Hur bra kan billigt bli?
Finns det ngot dligt d? Nej, det finns faktiskt inget utmrkande dligt att sga om cykeln. En sknare sadel skulle sannolikt tilltala mlgruppen men i vrigt r cykeln redo fr sin uppgift.
Bicycling tycker
Med rtt cyklist och under rtt frutsttningar vgar vi faktiskt pst att Canyon Yellowstone AL 5.9 rcker fr att ta en topp-tio placering p Cykelvasan. Med rtt frutsttningar menar vi att vdret inte r alltfr dligt, fr d kommer strre krav att stllas p drivsystemet som snabbt fylls av lera och smuts. Cykeln vger drygt 13 kilo. Det r alldeles fr mycket fr att hvda sig p en typisk crosscountry-tvling. Men eftersom Cykelvasan i princip r en enda lng utfrsbacke frn Slen till Mora r kravet p lg vikt inte lika hgt. Eftersom billiga cyklar generellt slits snabbare n dyra cyklar bygger vrt pstende ocks p att cykeln r relativt ny och frsch. Vad vi enkelt uttryckt vill sga r att cykling inte behver vara dyrt, inte ens om du har skapligt hga krav. Det bevisar Canyon med sin Yellowstone AL 5.9. Du blir inte tio gnger snabbare av en cykel fr 70 000. Om du blir tio gnger gladare kan bara du svara p.
Egentligen kan jag gra den hr texten kort, dr jag enkelt konstaterar att testcykeln duger utmrkt och rcker lngt ven fr lite hrdare cykling. Prislappen motiverar med rge det du fr fr pengarna. En frga mnga har r hur mycket cykel man fick fr tio r sedan fr samma pengar. Jag skulle, lite frsiktigt, sga att du behvde betala ungefr dubbelt s mycket d fr att f motsvarande prestanda idag. De bsta skrivbromsarna fr tio r sedan hade en knsla och bromskraft som motsvarar Avid Elixir-bromsarna som sitter p Yellowstone. Egenskaperna i RockShox-gaffeln imponerar inte p ngon som har full koll p det tekniska och sker det lilla extra. Men den irriterar inte heller. Den gr sitt jobb och skter det bra. Och den gr definitivt ett bttre jobb n en gaffel gjorde p en 7 000-kronors cykel fr tio r sedan. Hur mycket kan d tillskrivas Canyon nr det handlar om allt positivt cykeln faktiskt kan erbjuda fr sina frsiktiga pengar? Canyon r frvisso vldigt duktiga p att leverera mycket cykel fr pengarna. Men det finns flera mrken som faktiskt kan erbjuda en bra cykel fr under 10 000 kronor. Det behver allts inte vara extremt dyrt fr att f en tillrcklig smak av kvalitetscykling.
I sadeln
+ Vldigt mycket cykel fr pengarna - En sadel med hgre komfort skulle rimma bttre fr
mlgruppen
610 mm 73 70 125 mm
4 85 mm
44 6 mm
1 120 mm
Yellowstone AL 5.9 har en ndamlsenlig geometri fr sin mlgrupp. Allts en ngot snllare och mer upprtt sittstllning jmfrt med vad eliten efterstrvar. Men du kan enkelt byta styrstammen eller styret om du vill snka framndan och f en aggressivare position. Schwalbes Rapid Rob-dck har geners volym, ett sknt mnster och profil som biter fint p svensktypiska stigar. Bromseffekten r mycket god och knslan likas. Dremot kan Avid Elixir ibland spkbromsa och lta lite illa. Men i relation till priset r nivn bra.
Canyon Yellowstone AL 29
Storlekar: S, M, L, XL Ram: Aluminium Gaffel: RockShox Recon Vxelsystem: Shimano Deore,
02.2013
067
Test //
rigt. Den kamp som fr ngot r sedan handlade om hjulstorlek har 29-tumsfresprkarna nu vunnit. Nu r butikerna fyllda med strre hjul och det r nstan s att man rycker till nr man ser en 26-tummare. Nu r den viktiga frgan fr de flesta om de ska vlja en heldmpad eller bara framdmpad cykel. Fr teknisk stigcykling r oftast en heldmpad cykel att rekommendera. Fiori TNT r drfr lmpligast i lite mer lttkt terrng, liknande det Cykelvasan erbjuder. Det svra i cykelvalet handlar egentligen inte om vilken cykel man ska vlja utan vilken
terrng man vill vara bst i. Vet man bara var och hur man kommer cykla r valet inte lika svrt lngre. Sensa vntade tills i r med att erbjuda strre hjul. Holland har en ganska traditionell cykelmarknad och relativt lttcyklad terrng. Drfr har det inte funnits ngot strre inhemskt behov av 29-tumshjul. I Holland r de speciella strandloppen populra. Det r lttkta tvlingar p sandstrnder och i terrng inte helt olik den som finns p de flera av de lttkta lngloppen i Sverige. P Sensan ser man tydligt att cykeln r ganska anpassad till den inhemska marknaden. Detaljer som ett smalt och rakt styre kombinerat med barends r mycket sllsynt i butikshyllan sedan ngra r tillbaka.
Rtt pryl p rtt plats
Specifikationen p Sensa Fiori TNT Pro Special r genomtnkt dr Shimanos XT-grupp str fr det mesta och flgarna br precis som dcken eget namn. Sensa har ett stort sortiment med egna komponenter och hjulen sljs ven lst. Vikten ligger precis under 11 kilo i originalutfrande - ett bra tecken p att de har valt komponenter som bde hller och tillter rolig cykling. Styvt och ltt.
068
02.2013
De enda komponenter vi r lite tveksamma till r det smala styret och de knappt mnstrade dcken. Bra fr Cykelvasan och lttkt terrng men i riktig skog vill man ha bredare styre och dck. Mer och bttre kontroll helt enkelt. Bromsarna som ocks r XT r som vanligt nr det gller Shimanos bromsar ett gldjemne. Bromskraft s att det rcker och blir ver, och med en knsla som gr att man lngtar till nsta inbromsning.
Inget fr de djupa skogarna
Ganska tidigt fick vi bekrftat att cykeln trivs bra i lttkt och snabb terrng och mindre bra i tekniskt krvande cykling. Men trots de uppenbara problemen i den svra terrngen har man kul och tar sig fram bra. Begrnsningen i skogen sitter delvis i den stela bakdelen och delvis i dcken och styret. ven en ovanligt brant gaffelvinkel stller till det lite d och d. Men nya dck och ett riserstyre r turligt nog billiga tgrder om man snabbt vill ndra cykelns egenskaper.
Bicycling tycker
Sensa r ett relativt frskt mrke p svenska marknaden. Nr det gller 29-tummare r de frska p alla marknader. nd s tror vi att de kan slja en hel del av Fiori TNT. Med den specifikationen vi har testat och ett pris under 20 000 fr den anses som prisvrd. Fr cyklister som r p jakt efter en snabb cykel att anvnda p grusvgar och sltare stigar r det hr ett vettigt val. Men ven som grusvgsracer skulle vi vilja se cykeln med ett bredare styre.
+ Prisvrd. Specifikationen motsvarar mer n vl vad man kan frvnta sig i den hr prisklassen. XT rakt igenom gr oss glada. Det smala styret och de klent mnstrade dcken. Detaljer som r bra fr Cykelvasan men sllan fr ngot annat. Gaffellsning frn styret saknas.
533 mm
44 8 mm
1 124 mm
sas eget mrke), Sadel frn Selle Italia. Bromsar frn Shimano XT. Vikt utan pedaler: 10,7 kilo Pris: 19 700 kronor Leverantr: Cycle Mode AB, www.sensabikes.se
02.2013
069
Krnika //
Alexandra Engen
ngot riktigt bra. Jag klarar mig igenom heat efter heat och kan flja den strategi jag lagt upp. Dessvrre blir det inte riktigt som det skulle och de andra ker ut en efter en. Till slut r jag den enda karen kvar i garaget och det r strax dags fr final. Tv minuters insats och sen str det klart vem som blir den frsta sprintvrldsmstaren i historien. Jag har min plan klar. De andra fr gra vad de vill, men nr vi kommer till mllinjen ska jag vara frst. Jag har sttt p samma startplats hela dagen, andra frn vnster. Den gamle mannen med grn keps ler igenknnande nr jag rullar fram till linjen. Han har lrt sig hur han ska hlla cykeln s att den str rakt. Jag tittar inte ens p de andra karna, jag fokuserar helt p min uppgift. Starten gr och jag gr upp i topp. Vid varvningen ut p andra och sista varvet tar Jolanda Neff mig i innerkurvan. Nej! Jag kmpar mig frbi henne i den korta uppfrsbacken. Jag vet att jag r starkare, drfr vill jag g in i spurten i spets, fr att inte riskera att bli klmd. Jag slappnar av en sekund i den snva kurvan inne p kyrkogrden. Jolanda ser tillfllet och tar sig frbi. Jag fr bromsa en aning fr att inte ka in i en sten. Nerfr sista trappan och genom den snva vnsterkurvan. Nu r det bara mlrakan kvar. 250 meter att avgra p. 250 meter ren smrta. Jolanda har skaffat sig ett frsprng p tv meter och fr en kort sekund tvivlar jag. Sedan bestmmer jag mig fr att jag ska vara frst ver den dr mllinjen. Efter halva strckan r jag ikapp. Jolanda tittar t vnster och upptcker mig, och jag knner att hon ger upp. Jag ser bara mllinjen. Jag tror p mountainbikesportens nya gunstling. Ett tvlingsformat som kan anordnas nra nog var som helst, som r intensivt, publikvnligt och fartfyllt och som avgrs p centimetern. rets VM talar om att ven UCI tror p disciplinens nytta och mjligheter. Vi har redan sett vad detta format har gjort fr lngdskidkningen. Jag ser med spnning fram emot hur sprintgrenen kommer att utveckla cyklingen. OS nsta?
dr under racet. Ett bra val visade det sig, nr nrmare 250 cyklister med flje nu frsker hitta en ledig pltt att stlla upp sin rulle p i den redan fullt belamrade lilla byn. Min arbetsplats r fantastisk. Teamet verraskade mig tv dagar tidigare med en helt ny specialbyggd sprintcykel. Sverigelackad ram, bredare styre, slicks med stor volym och SRAMs nya XX1 vevparti med enkelklinga. 7.4 kg racemaskin. Vi trivdes med varandra frn frsta tramptaget. I kvalet kr jag hrt. Mlet r dels att se vad benen gr fr och samtidigt kra till sig ett lgt nummer det ger frdel i heaten eftersom man d fr vlja startplats. Det tar lng tid fr alla att kvala och jag ker upp till hotellet fr att kunna sova lite och samla kraft infr finalheaten. Blir sittande i sngen med en tallrik grt i knt och fljer livetimingen p datorn. Bsta tid med nstan tv sekunder! Lugnet och fokusen infinner sig. Nu kan tvlingen starta. Vi r flera svenskar som kvalat p bra tider och det ser ut att bli en spnnande dag fr landslaget. Supporten frn ledarna r topp och vi har alla frutsttningar att gra
070
02.2013
FINA SKOGSSTIGAR
INGET GRUSVGSNTANDE
TIGHT RACING
R DU REDO FR EN NY UTMANING?
Har du krt lnglopp och r sugen p nsta steg? Kr MTB som det r tnkt: Cross Country!
www.xc-cupen.se
4 MAJ TIDAHOLM XCO 5 MAJ HJO XCE 24 26 MAJ BORLNGE XCE,XCO & XC CRITERIUM 16 JUNI BORS CA XCO 8 SEPTEMBER VRGRDA XCO
HUVUDSPONSOR:
SPONSORER:
Krnika //
Petter
Petter Alexis Askergren r en mngsysslande artist och hngiven cyklist. Nr han inte sljer platina mnga gnger om eller gr ngot s mycket bttre cyklar han bde utfr och p landsvgen.
"Pressar vi oss fr mycket? Varfr blir vi s drivna att bocka av dessa lopp och tvlingar? Framfrallt vi som gr det som hobby p svennebanansk amatrniv."
som jag pbrjade och gick i ml med, kanske eftersom jag helt enkelt passade som artist. Det fina med alla dessa lopp inom lpning och cykling r att det nstan r som att gra ltar fr mig. Att gra en lt r som en bergsbestigning ngest, smrta och en enorm utmaning. Nr man funnit konceptet och greppet gr det att jmfra knslan med att vandra nedfr en kulle. Det gr lttare utfr, men man mste nd ner fr att komma fram. Samma sak med trningspasset p gymmet. Det r jobbigt i brjan men sen blir det nstan alltid vldigt kul och behagligt. Och till sist - jag njuter av sjlva resan trots att det ofta fr med sig en bitterljuv smak. Det r samma sak infr ett lopp dr jag endast tvlar med mig sjlv. Skit i alla andra, nu handlar det om att just jag ska klara av det hr jkla loppet, och det gr jag p ren vilja och med skrckblandad frtjusning.
p.s. Jag samlar p sneakers. Majoriteten av min samling bestr av Air Jordan. Men jag har ocks en fin uppsttning av Lance Armstrongs brutalt snygga sneakerlinje med Nike kallad Livestrong. Jag antar att det inte blir ngra fler svartgula skoslpp av den dojan nu.
072
02.2013
Aeroad cf var det sjlvklara valet fr ettan p UcIs ranking bde 2011 och 2012. Den strmlinjeformade ramprofilen ger minimalt luftmotstnd. frutom de aerodynamiska frdelarna s har den framgngsrika kolfibercykeln bde god komfort och hg vridstyvhet. canyon sljs enbart via direktfrsljning online och drmed till ett oslagbart pris. canyon sverige | sverige@canyon.com | servicecenter 076 765 05 96 | www.canyon.com
canyon.com/aeroad
Krnika //
Renata Chlumska
Mina cyklar har genom ren varit bde lila, bruna, grna, orangea och svarta. Och snygga. Nr jag skulle cykla hem frn Nepal till Sverige 1996 fick jag en cykel skickad till mig i Kathmandu. Det var mitt i sommaren men kndes som julafton nr jag sprttade upp ldorna, och frutom den sprillans nya orangea hojen s var alla tillbehr supermatchade. Hurra! Allt frn packvskorna, vattenflaskorna till cykelbyxorna. Eftersom det inte gick att enbart ha cykelbyxor p sig genom de flesta lnder jag skulle cykla igenom gllde det att hitta ngot mer tckande plagg som passade. P bilden ser ni det enda orangea plagg jag hittade. Jag vet inte om det blev s snyggt, men det fungerade. Helheten var vldigt viktig ven p min USA-expedition. Nr jag trnade infr projektet hade jag en rd kajak hr hemma som jag lnat. Senare skulle jag hmta ut en ny av samma modell, i Seattle. Eftersom den var rd och jag gillar rtt valde jag sjlvklart en rd flytvst, rd paddeljacka och en rd paddel. Ja, ni frstr sjlva. Nr jag efter flera rs frberedelser ntligen var redo att starta och hmta min riktiga kajak ute p Bainbridge Island, mindre n en vecka innan avfrd, s var den inpackad i plast. Frgen sg inte riktigt rd ut. Mer rosa. Nr vi slitit av plasten fick jag direkt ont i magen. Den var inte rd utan cerise. Lite frsynt upplyste jag om att en rd kajak hade bestllts. Jag fick svaret sch, vad spelar det fr roll - rd eller rosa? Det r ju nstan samma frg. Jag ser ingen strre skillnad. Vilken tur, du kanske r frgblind? Och oavsett vad du tycker s r det jag som skall paddla i 16 mnader. D jag vill ha en rd kajak. Allt annat jag har r rtt! Detta sa jag naturligtvis inte hgt utan tyst fr mig sjlv samtidigt som jag snllt lastade upp kajaken p taket och krde ivg. Jag satt i bilen och tnkte. Det kanske inte r s farligt. Jag kanske lurades av ljuset. P frjan tillbaks till Seattle klev jag ur bilen flera gnger och tittade p kajaken. N, det var inget fel p ljuset den var cerise. I nstan fem r hade jag en mental bild av att jag paddlar runt USA i en rd kajak. Hur skulle jag gra nu. Bita ihop och ndra min mentala bild, en vecka innan start eller byta kajak? Jag frskte bita ihop men det gick inte. Jag fick panik. Pltsligt betydde frgen allt. Om ganska exakt fyra mnader r det dags fr Vtternrundan och jag har redan brjat bygga min mentala bild. Den bestr bland annat av en orange cykel som jag kommer matcha nnu bttre denna gng!
074
02.2013
I SAMARBETE MED
WWW.BICYCLING.SE/GFNY
Krnika //
Daniel Rytz
vcktes mitt intresse fr andra delar av sporten och med det vcktes i sin tur min beundran fr andra cyklister. Och s fortstter det. Det finns alltid mer att upptcka. Oavsett om man bara fljer touren framfr teve eller om man sjlv ger sig ut och trnar, tvlar, upptcker, ventyrar, tar sig ver alptoppar och kontinenter eller bara cyklar till kiosken s finns det massor av gldje att hmta frn cykeln och cykelsporten. Och det gller oavsett vem som str som segrare i Tour de France mellan ren 1999 och 2005. Just den hr torsdagskvllen hmtar jag gldje ur att sitta p min testcykel. Ur de ganska stora hgtalarna som jag infrskaffat strmmar toner frn Spotify-listan Trning. P skrmen framfr mig spelar jag upp Youtube-klipp frn vrklassiker, touretapper och vrldsmsterskap. Jag kr lite lagom hrda tta-minutersintervaller och funderar p att proffsssongen har dragit igng med Tour de San Luis i Argentina och traditionsenliga Tour Down Under i Australien. Jag ler lite fr mig sjlv nr jag konstaterar att Greipel som vanligt prickat frssongsformen i Australien medan Cavendish inte riktigt lyckas i spurterna p andra sidan jorden. Allt r som vanligt. Jag funderar lite p vad jag ska kra p fr hoj i r och jag glds t att vi har nybakade svenska proffs p startlinjen i bda tvlingarna. Ungefr som det brukar vara s hr rs. Jag klurar lite p vilka lnglopp jag ska kra p mountainbike under ssongen och om man ska boka in ngot sknt trningslger till vren. Samma gamla frgor. Man kan tycka att det som sas i det dr hotellrummet i Austin borde vnt hela cykelvrlden upp och ner men cykelsporten r s mycket strre n Lance och det tror jag fler n jag tycker!
Nr Eurosport direktsnde cykel kunde vi under ett par r sitta som klistrade nr Lance krde. Det kommer vi att gra ven i framtiden. Cykelsporten mr bttre nu n ngonsin och kommer att fortstta att vxa. Och nr det gller direktrapportering kommer Eurosport att fortstta precis som vanligt. Foto: Getty Images / Eurosport
076
02.2013
MEDARRANGR :
HUVUDPAR TNERS:
KATEGORiPAR TNERS:
Svenska Cykelfrbundet | Hillside Cycling | IPS Alarm | Mogul | Bryssel | Balansera | itiden | Milk
MILK
Minitester
Vittoria Corsa CX
Proffstuber med nytt gummi. Flera av vra medarbetare p Bicycling har lnge haft de gamla klassikerna Vittoria Corsa CX som favoritdck nr det gller tuber fr landsvg. Den enda nackdelen som ibland ppekats r att gummit varit lite vl hrt. Greppet har allts inte varit s bra som man kan nska sig. Det enda som r nytt med den nya versionen av Corsa CX r just gummiblandningen. Den nya kytan ska enligt Vittoria vara lika slitstark som de tidigare men med frbttrat grepp. D corden r ofrndrad frvntar vi oss egentligen inte mer eller mindre komfort, nd s gr det mjukare gummit att man upplever dcket som mer komfortabelt. Isogrip heter den nya slitytan. Precis som tidigare har dcket ett mnster som r lmpligt bde till bltt och torrt vglag. Vi lyckades inte provocera fram ngra slpp nr vi krde med Vittorias nya tuber och om sanningen ska fram r det ganska sllan som man kr s hrt. Det vi kan konstatera r att punkteringsskyddet r fullgott fr att vara ett tvlingsdck. Komforten fr ocks MVG i slutbetyg. Det knns nstan magiskt att rulla ut p ett par nya mjuka dck, man flyter fram. Med 23 millimeters bredd knns de nd mjukare n mnga kanttrdsdck med 25 millimeters luftkammare. Priset fr ett Vittoria Corsa CX hamnar p ungefr samma niv som de flesta tubdck fr tvling, 700 kronor och kan via Shimano Nordic kpas in till de flesta cykelbutiker. Det hr r allts ett rent tvlingsdck. Har man tur kan man rulla en hel ssong p samma tuber utan problem men har man otur punkar man p frsta passet. Det r vrt att fundera p om man vill vara en del av den trend som pekar p att fler kr tuber till vardags, det kan bli dyrt. + Bra komfort och grepp. Dyrt om man punkterar, men det gller alla tuber. Pris: 700 kronor Leverantr: Shimano Nordic AB, 018-56 16 00 www.vittoria.com
Boblbee 500 XT
Actionfotografens nya bstis? Att plta cykel r en del bildkonst. Frn dag ett har fotografer kmpat sig upp i bergspassen fr att vnta in klungan eller den heroiska utbrytningen. P landsvgen finns det ofta mjlighet att ta sig till den nskade platsen med bil. Men nr motivet r en mountainbike blir det lite klurigare. Helt pltsligt mste fotografen ta sig in i skogen och upp p berg. Ofta i relativt obanad terrng. Lttast gr det om fotografen cyklar och r duktig p det. En cyklande fotograf r oftast ocks en frutsttning fr att bilden ska bli bra. En promenerande fotograf blir ganska ltt ett irritationsmoment fr modellerna som d fr vnta lite vl lnge. Allt detta kombinerat med tung och knslig kamerautrustning stller hga krav p utrustning. En bra fotovska mste skydda utrustningen och sitta tillrckligt bra p ryggen fr att fotografen ska kunna cykla terrng obehindrat. Boblbee har ett ergonomiskt utformat brsystem, ryggan sitter bra vid nstan all sorts cykling. Brant utfr var det enda tillfllet d ryggscken kom farandes lite mot nacken, helt pltsligt flyttades tyngdpunkten lite fr lngt fram. Det r ett problem med i stort sett alla fotovskor som vi har cyklat med. r det sommar blir det ocks lite fr varmt mot ryggen. Ett luftigare ytmaterial r drfr en frndring vi grna ser i framtiden. Nr det gller skydd av mtlig utrustning r det hr en av de bsta vskorna. Skalet knns styvt och ryggplattan skyddar ven ryggen om man skulle krascha. Hrligt p ngot stt med en rygga som skyddar kameror bra men ryggraden nnu bttre, fr utan ryggrad behver man inte lika mnga kameror. Det enda negativa r vskans vikt dr vgen stannar p dryga tre kilo. Om man dessutom ska fylla vskan med optik och kamerahus kommer den med stor sannolikhet att nrma sig tio. Varje gram rknas och det vet nog Boblbee, de har nog gjort vskan s ltt det gr utan att kompromissa med egenskaperna. + Bra skydd fr bde rygg och kameror. Bra brsystem. Hg vikt och hgt pris. Pris: 3 500 kronor Leverantr: Boblbee, 040-668 05 60 www.boblbee.com
078
02.2013
Moon rider
Dokumentrfilm. I den 83 minuter lnga dokumentrfilmen Moon rider fr vi flja den unge danske landsvgscyklisten Rasmus Quaade frn VM i Australien 2010 till VM i Kpenhamn 2011. Under tidens gng brottas han med trnare och konkurrenter, balans i livets ndtorft samt sina tankar p liv och dd. Jag vill bara vara p min cykel. Jag saknar den nr jag inte r dr, sger den unge Quaade halvvgs in i filmen. Det r en intressant scen dr han sitter och funderar ver meningen med sin egen tillvaro. Varfr hller man egentligen p? P tempo r han urstark, men p linje hnger han lngst ner p strngen. P tempo-VM i Geelong gr loppet frlorat i en krasch och allt blir meningslst. Krleken gr entr, och med nytt std tar han sikte p revanschen p hemmaplan.
Publiken fr hr flja Quaades spnnande match mot de strsta rivalerna Luke Durbridge och Michael Hepburn. Tillsammans r vi alla tillbaka i Kpenhamn 2011, och det gr skrckslagna pip genom hela biosalongen nr deras kurvtagningar blir alltfr riskabla. Bakom filmen str den svenska regissren Daniel Dencik och anledningen till filmens uppkomst bottnar i regissrens fascination fr cykel. Jag har alltid gillat sporten. Nr jag var liten fick jag en gng trffa Bernard Hinault, och jag minns att jag stod och kramade hans ben. Jag frstod redan d att benen var det mest heliga hos en cyklist, sger Dencik. Filmen Moon rider kommer att finnas som Video on demand (VOD) p iTunes frn 1 mars. Filmen gr ocks att bestlla bde som VOD och DVD frn produktionsbolaget Story. www.story.se
Filmen lmnar det eftertnksamma hndelsefrloppet och byter helt karaktr. En enda super-8-kamera utkas till 47, och tempot genom Kpenhamn blir en riktig pulshjare.
02.2013
079
Kalender 2013 //
FEBRUARI
23 februari LVG Omloop Het Nieuwsblad i Belgien. Det hr r en av Emma Johanssons favorittvlingar, som hon ocks vann 2010 och 2011. 2012 fick hon dremot avst sin plats efter att ha blivit pkrd av en bilist under ett trningslger p Gran Canaria. ven det svenska laget Cramo Go:green deltar i r. www.omloophetnieuwsblad.be 23 februari MTB Cyprus Sunshine Cup Voroklini. Frra ret blev Emil Lindgren tva i totalen i Cyprus Sunshine Cup. Tre event p tv veckor vrldens mountainbikeelit kickar igng ssongen p Cypern. www.cyclingcy.com
10 mars Klockan 09.30-10.30 Paris-Nice, etapp 7, eftersnt p Eurosport 2, och p ven p Eurosport klockan 19.00 10 mars Klockan 22.00-23.00 Paris-Nice, etapp 8, eftersnt p Eurosport 2 18 mars Klockan 16.00-17.00 Katalonien runt, etapp 1, direkt p Eurosport 20 mars Klockan 16.00-17.00 Katalonien runt, etapp 2, direkt p Eurosport 20 mars Klockan 15.00-17.00 Katalonien runt, etapp 3, direkt p Eurosport 2 21 mars Klockan 16.00-17.00 Katalonien runt, etapp 4, direkt p Eurosport 22 mars Klockan 15.00-17.00 Katalonien runt, etapp 5, direkt p Eurosport 2 22 mars Kockan 17.00-18.00 GP E3, eftersnt p Eurosport 2 22 mars Klockan 19.00-20.00 GP E3, eftersnt p Eurosport 23 mars Klockan 16.00-17.00 Katalonien runt, etapp 6, direkt p Eurosport 24 mars Klockan 16.00-17.00 Katalonien runt, etapp 7, direkt p Eurosport
Mars
1-3 mars MTB Cyprus Sunshine Cup Afxentia Macheras Mountains. Alexandra Engen tvingades bryta Cyprus Sunshine Cup efter en otck vurpa 2012. Vi hller tummarna fr att hon hller sig p hjulen 2013. www.cyclingcy.com 2 mars LVG Strade Bianche. Vryra och dammiga grusvgar i vackra Chiantiregionen. Fabian Cancellara stod verst p pallen frra ret. www.gazzetta.it/Speciali/ StradeBianche/en 3 9 mars LVG The Cape Rouleur. 600 kilometer och mer n 5 000 hjdmeter i Sydafrika. Berg, nationalparker och kuststrckor med fljebil och full service med bde massrer och mekaniker det hr r en cykelutmaning man skert aldrig glmmer. I upplevelsen ingr en seedad plats till Cape Argus Pick`n Pay Cycle Tour. www.caperouleur.com
080
02.2013
Positionera dig!
Nr du kper en cykel hos oss bjuder vi p en grundlggande cykelinstllning, kallad Position+. Det innebr att du fr din cykel individuellt anpassad vilket ger kad komfort och mer effekt. Allt fr att du ska kunna f ut s mycket nytta och gldje som mjligt av din nya cykel.
Se vra racercyklar.
WEBSHOP
www.cykloteket.se
PPETTIDER: VARDAGAR 10-19, LRDAGAR 10-17, SNDAGAR 11-17
STOCKHOLM - NORRA STATIONSGATAN 75-77, VSTBERGAVGEN 4 TBY - FOGDEVGEN 2 VSTERS - RINGBORREGATAN 1 C
2013-01-17 15
www.hllvikencykel.se
14995:-
vrt pris:
Tel. 040-45 09 34
Retro //
Alfredo Binda
I sportens begynnelse fanns det inget som hll fast velocipedryttarnas ftter p pedalerna. Skorna var i princip desamma som man anvnde till vardags. Kanske var det ocks s att en cyklande taklggare lade tak i samma skor som hen cyklade i. Vem som verkligen var frst med idn att sitta fast i pedalerna oklart. Det finns historier om olika cyklister som uppfunnit clipsen och haft det som sina vinnande och hemliga vapen. Men de flesta berttelser visar sig vid nrmare granskning innehlla en hel del luckor och frgetecken. Det vi vet r att olika korgar fr att hlla fast foten tillverkades redan i slutet p 1800-talet. Med sm steg nrmade sig cyklisterna under nittonhundratalet de pedaler vi anvnder idag. En viktig milstolpe var nr Alfredo Binda uppfann snabbspnnen p sina clipsremmar. Helt pltsligt gick det bde ltt och snabbt att hlla ordning p ftterna. Alfredo vann Giro dItalia fem gnger som cyklist men lyckades aldrig vinna Tour de France. tminstone inte som aktiv. Det var frst nr han senare jobbade som sportdirektr han brjade vinna i Frankrike. I mer n 80 r sg allts pedalerna nstan likadana ut med Alfredos tillgg och frfinade spurtklossar som enda frndringar. 1971 brjade det dremot hnda grejor. Cino Cinelli som ansgs vara oerhrt innovativ, och bland annat var frst med att tillverka styren i aluminium, verraskade vrlden med en mekanisk pedal som lste fast skon. M71 hette modellen och spred sig snabbt bland nyfikna cyklister. Tyvrr fanns det inga skor som matchade den nya pedalen. Skorna som var anpassade till clipsremmar saknade tillrcklig stabilitet p ovansidan. En nackdel med den nya pedalen var att cyklisterna behvde skta mekanismen med handen. Dessutom var pedalerna extremt smutsknsliga. Cinelli hade nd lagt grunden till ngot stort och helt pltsligt dk det upp fler tillverkare som erbjd clipslsa alternativ. Italienska Contak var 1973 frst ut med en pedal som hade automatisk mekanism. Men det skulle drja ytterligare tio r innan utvecklingen tog fart p riktigt. 1983 slde Keywin en plastpedal med bajonettinfstning. ret efter fanns de frsta Look-pedalerna till allmn frsljning. PP65, som modellen hette blev snabbt en ny standard i pedalvrlden. Borta var allt joxande med hnder nere vid pedalerna. Med Look klickade man bara i foten och brjade trampa. Lika ltt var det nr man stannade. Med facit i hand kan man tro att Look stngde uppfinnarverkstan med sina pedaler men andra tillverkare fortsatte att utmana. Bda brderna Dasslers fretag gjorde till exempel varsitt frsk p pedal och skosystem. Adidas lanserade
1988 sitt System 3 som pminde om Cinellis 17 r ldre pedal. Puma slppte ett system 1986 dr klossen var inbyggd i skon. Men familjen Dassler blev aldrig srskilt framgngsrika p pedalmarknaden. Det var inte frrn Time presenterade sin TBT-pedal 1988 som man kunde ana att ngot skulle bli bttre n Look. Time var frst med en fjdrad rrlighet. Tidigare modeller med flytande system var baserade p ett glapp. Nr Greg Lemond krde sitt livs tempoetapp under touren 1989 anvnde han pedaler och skor frn Time. Men han upplevde inte att kraftverfrningen var tillrckligt bra. Drfr anvnde han clipsremmar runt hela foten fr att fixera foten i sulan. n idag anvnder en del velodromcyklister den tekniken fr att optimera effektuttaget.
082
02.2013
STOCKHOLM, GTEBORG, MALM, UME? BARA S ATT NI VET, VI LEVERERAR I HELA SVERIGE.
Posttidning B
Bicycling c/o Titeldata 112 86 Stockholm
PINNACLE
Vi bygger Pinnacle 29 p en helt ny kolfiberram med integrerat vevlager och wiredragning i ramen. Komponentlistan skms inte fr sig, med Shimano 3x10 drivlina, DT-Swiss flgar, Avid Elixir 5-bromsar och Rock Shox Recon Air RL gaffel med lsning p styret. Rek. ca pris: 18.800 kr