Professional Documents
Culture Documents
PSYKOFARMAKA
PSYKOFARMAKA
Observera drfr hjda plasmakoncentrationer vid kombinationer. Tnk p malignt neuroleptikasyndrom och serotonergt syndrom (se nedan). Blandintoxikationer kan vara letala! ANTIPSYKOTISKA LKEMEDEL, NEUROLEPTIKA Allmnt
D2-dopaminreceptorblockad huvudindikation r schizofreni (akuta positiva/psykotiska symptom, negativa symptom, desorganiserat beteende, reducera terfallsrisken) mycket olika effekt p olika individer Haldol- eller Hibernalekvivialenter: 3-4 mg Haldol/dygn r medeldosen kvinnor behver lgre doser n mn ldre br ha lgre dos och njur-, hjrt- och leverfunktion br bedmas innan neuroleptika-behandling stts in 5-10% r metabola avvikare och drfr br alla genotypas m.a.p. isoenzymer i cytokrom P450-systemet vid preparatinsttning
Observera att neuroleptika inte framkallar abstinens, tolerans, eufori, omtckning eller ataxi! Allt detta kan frekomma med hypnotika/sedativa. Hgdosneuroleptika ger mer sedation medan lgdospreparat ger mer extrapyramidala biverkningar. Klassiska neuroleptika
specifik antipsykotisk effekt, dmpande effekt, ospecifik sederande effekt minskning av de psykotiska symptomen kan ses efter ngra dagar, men den huvudsakliga effekten intrder efter 3-4 veckor 75% av schizofrena pat svarar med symptomreduktion hga doser dmpar stark motorisk oro och aggressivitet snk dosen nr agitationen klingat av!
haloperidol (Haldol ) (1) perfenazin (Trilafon ) (5) flupentixol (Fluanxol ) (1) zuklopentixol (Cisordinol ) (5) 1 mg
Atypiska neuroleptika
blockerar bde dopamin-D2-receptorer och serotoninreceptorer inga EPS frrn vid hg dopaminblockad (ca 80% PET) bttre effekt p negativa symptom n klassiska preparat har dyrare Klozapin (Leponex - agranulocytos, viktkning, diabetes ) (ca 50), anvnds hos terapirefraktra pat (har testat minst 2 olika neuroleptika i > 6 mn utan ptaglig effekt) OBS! 1-2 % utvecklar agranulocytos kontrollera neutrofiler varje vecka de 18 frsta veckorna och drefter en gng i mnaden
olanzapin (Zyprexa ) (ca 5), inte lika fritt frn extrapyramidala biv, viktkning, diabetes risperdon (Risperdal ) (ca 1) ziprasidon (Zeldox - kan ge frlngd QT-tid, gr EKG fre) quetiapin (Seroquel )
Depotneuroleptika
specialistbehandling vid kronisk psykos med complianceproblem eller nr patienten r fr farlig fr sig sjlv eller andra och inte fljer ordinationen endast klassiska neuroleptika viktigt att hitta lgsta effektiva dosen, dosera p 0,1 ml nr flest extrapyramidala biverkningar de frsta dagarna Cisordinol-Acutard som har effekt efter 4 h coh varar i 1.3 dgr Haldol-depot varar i 4 veckor
psykiska: trtthet, tanketrghet, knslomssig likgiltighet eller indifferens, " Zombieeffekt" depression, strningar av hormonella funktioner, ortostatism, muntorrhet, hepatocellulr kolestas ( flj leverstatus), rytmrubbningar, viktkning, allergiska hudreaktioner, stegring av prolaktinhalten med galaktorr och gynekomasti som fljd, agranulocytos (Leponex ), minskat sexuellt intresse
individuell knslighet
strst risk hos lgdospreparat ffa vid hastiga doskningar, tex injektioner i frsta hand dossnkning och preparatbyte, drefter tillgg antikolinergika under kortare tid (risk fr konfusion hos ldre)
Akut dystoni
kramp i kk- och halsmuskulatur (torticollis och dysartri) inom frsta behandlingsveckan eller vid kraftiga doskningar lindras snabbt av injektion 2,5-5 mg biperiden (Akineton 5 mg/ml) lngsamt iv/im, avbryt om spt frsvinner vid injektion, upprepa vb efter 30 min ge drefter tabl Akineton 2 mg i ngra dagar tills halveringstiden passerats
Parkinsonism
Akinesi
stelhet, skakningar, skrivsvrigheter, hypokinesi vanligaste biverkningen, kommer efter ett par dagar - veckor dossnkning i frsta hand annars preparatbyte eller tillgg av antikolinerga antiparkinsonmedel tex orfenadrin ( Disipal 50 mg x 2-3) kan kvarst efter utsttande parkinsondiagnos fr inte sttas 6 mn inom neuroleptikabehandling
Akatisi
ofrmga att vara stilla, inre oro, krypningar i kroppen, ffa i benen, rastlshet dossnkning (ej kning)! ev propanolol (20-80mg/dag)
pfallande motorik lngre behandlingstid kar risken liksom hga doser, kvinnligt kn, hg lder, hjrnskada
Tardiv dyskinesi
hyperkinesier ofrivilliga munrrelser, smackningar, tungan skjuter ut ur munnen, kken rr sig i sidled (bucko-linguomastikatoriska syndromet) efter lngre tids behandling diskret debut irreversibel hos 5-10% byt omedelbart till atypiskt preparat! (tex Leponex ) om mjligt gradvis dosminskning, seponering
Tardiv dystoni
ndrad kroppshllning
katatont syndrom pga total dopaminreceptorblockad oftast vid insttning eller doskning av ffa lgdosneuroleptika (oftast inom 1-2 veckor) liknar serotonergt syndrom mutism/stupor + hypertermi++ muskelrigiditet ++ dessutom agitation, konfusion, parkinsonism, medvetandesnkning, svettning, takykardi och labilt blodtryck (stiger) vita, CK och transaminaser r frhjda i serum ofta metabol acidos, risk fr njursvikt
Behandling
seponera neuroleptika IVA (andningsdepression) snka feber, vtska dantrolen (Dantrium ) iv ev ECT, bromokriptin 15 % recidivrisk, anvnd atypiska neuroleptika, tex Leponex istllet
komplikation till psykisk eller somatisk sjukdom jmf malignt neuroleptikasyndrom mutism/stupor ++ hypertermi ++ muskelrigiditet +
verdos
snkt medvetande, cirkulationsinsufficiens, hypotermi och epileptiska anfall intensivvrd samtliga neuroleptika kan i mycket hga doser vara letala
Kombinationer
kan kombineras med litium, bde vid akut- och underhllsbehandling, tex vid manier och bipolr affektiv sjukdom
CAVE
risk fr metabolisk interaktion vid kombination med SSRI-preparat, men kan kombineras
skall ej ges inom 2 dygn efter intag av amfetamin eller centralstimulantia pga risk fr cirkulationskollaps
ANTIDEPRESSIVA LKEMEDEL Elimineras huvudsakligen via leverns cytokrom P450-system. Stora individuella variationer i elimineringshastighet doseringen skall individualiseras. 7% saknar vissa isoenzymer och har frlngsammad nedbrytning. Lgre dygnsdos till ldre pga avtagande enzymkapacitet och snkt blodflde gnm levern. Antidepressiva r inte beroendeframkallande! Skall tas regelbundet (jmf bz vid behov). SSRI potentierar ej alkoholens effekter men alkoholen frsmrar effekten av SSRI. Interaktioner Interaktionsrisk med flera neuroleptika (bda kar i serum), noradrenalin, adrenalin, (CAVE lokalanestetika, astmalkemedel risk fr kraftig blodtrycksstegring), vissa antihypertens iva, antikolinergika (effektfrstrkning). NSAID r kontraindicerade d kombinationen ger kad bldningsbengenhet. Insttning
observera att SSRI initialt kan frstrka ngesten och det tar 2-4 veckor innan den positiva effekten blir mrkbar informera pat! risk fr suicid nr hmningen slpper efter 3-5 dgr ohmmad pat skall lggas in! brja drfr med lg dos full effekt efter 3mn, biverkningarna kommer dock omgende snabba utsttningsfrsk br undvikas bensodiazepiner kan ges i akutfasen (och endast d) som tillggsbehandling bevaka missbruk! om snabb effekt r ndvndig ECT
frstahandsmedel vid (lindriga -)mttliga depressioner i ppen vrd citalopram (Cipramil , Citalopram ) fluoxetin (Fluoxetin , Fluxantin , Fontex [Prozac], Seroscand ) fluvoxamin (Fevarin ) paroxetin (Seroxat ) sertralin (Zoloft )
Biverkningar
illamende, huvudvrk (frsvinner efter ngra veckor), smnstrningar, nervositet, asteni-trtthet sexuell dysfunktion (frsvinner ej) frre biverkningar n TCA, ssk hos ldre
tricykliska antidepressiva hmmar terupptag av serotonin och noradrenalin amitryptilin (Saroten ) klomipramin (Anafranil , Klomipramin ) plasmakoncentrationen kan bestmmas (bristande compliance? avvikande enzymer?)
Biverkningar
antikolinerga: muntorrhet, obstipation, ackommodationsstrning, miktionsstrning, viktuppgng, trtthet, svettning, postural hypotension kardiotoxiskt (letalt) i hga doser ge ej till hjrtsjuka anvnds om pat har svarat bra p dessa preparat tidigare, annars r SSRI frstahandsval vid svr depression
Serotonin-Noradrenalinterupptagshmmare, SNRI
Biverkningar
Biverkningar
Monoaminoxidashmmare, MAO-hmmare
Biverkningar
huvudvrk, yrsel, illamende, smnbesvr hypertoniker skall undvika tyraminhaltig fda (lagrad ost, chiantiviner, ansjovis) om beh med ospecifika MAOhmmare (ex Nardil ) pga risk fr letal blodtryckshjning
SSNRI
mianserin (Mianserin , Tolvon ) mirtazapin (Remeron ) blockerar presynaptiska alfa-2 receptorer och postsynaptiska serotoninreceptorer trtthet, sedering och viktuppgng, risk frBM-suppression
avtar ofta efter hand reduceras gnm att dosen kas successivt och hela dygnsdosen ges till kvllen kan ge hela dosen p morgonen fr att minska illamende
Antikolinerga effekter
hyposalivation ( karies) obstipation miktionssvrigheter ( urinretention) ackommodationsstrning, mydriasis (vid obehandlat trngvinkelglaukom) ssk hos ldre frvirring och visuella hallucinationer
Serotonerga effekter
illamende med eller utan krkningar smnstrning, tremor, huvudvrk, allmn nervositet, sexuella funktionsstrningar avtar oftast under beh efter snabb utsttning r parestesier i nacke och armar vanliga liksom yrsel, illamende, irritabilitet, smnstrningar och koncentrationssvrigheter; gr ver efter 2 v
Kardiovaskulra
takykardi, hypotension gller frmst icke-selektiva medel, drfr skall icke hjrtfriska pat ha SSRI samt ECT vid djupare depression
Snkt kramptrskel
Benmrgsdepression
Toxicitet
verdos ickeselektiva
koma, epileptiska anfall, kardiella symptom omedelbart till IVA, ven om vaken pat! koma kan komma snabbt magskljning, aktivt kol kontinuerligt EKG vtsketillfrsel och andningsvrd Lidokaininfusion och elkonvertering om takyarytmier Diazepam iv i upprepade sm doser mot kramper
Serotonergt syndrom
kombinationen av SSRI och litium, klomipramin (Klomipramin , Anafranil ) eller MAO-hmmare (Aurorix, Maoklobemid) kan ge ett livshotande tillstnd ven Imigran, Zyban, Reductil hypertermi, svettning, hyperreflexi, koordinationsrubbning och koma ven agitation, konfusion, takykardi, labilt blodtryck seponera serotonerga lkm + IVA Periactin vid muskelrigiditet tnk p hlsokostpreparat som tex johannesrt
STMNINGSSTABILISATORER Litium
Lithionit antimanisk och antidepressiv effekt anv. ffa vid manodepressivitet specialist! fr inte full profylaktisk effekt frrn efter 6-12 mnaders behandling nstan hlften av pat avbryter behandlingen mot sin lkares inrdan en eller flera ggr kan pverka njur- och thyroideafunktion innan insttning skall TSH, S-Ca, njurfunktion, blodstatus, hjrtstatus inkl EKG samt hudinspektion gras, ev EEG krea och TSH kontrolleras sedan en gng om ret
Serumkoncentrationen
styr doseringen kontroll var tredje mnad mtes p morgonen 12 h efter senaste dos relativt smalt terapeutiskt fnster allt som pverkar saltbalansen i kroppen pverkar litium, tex krkning, svettning
Biverkningar Tidiga
Sena
maximum efter en vecka; drefter avtar de, men kan terkomma senare trtthet, apati, irritabilitet, avtrubbningsknsla, inte kunna tnka klart, allmnt illabefinnande illamende, ls avfring, knsla av tyngd och svaghet i muskler, handtremor acne, psoriasis kan frvrras
tidigast efter ett halvr handtremor(motverkas av betablockare, anv tillflligt) thyroideapverkan, ffa hypothyreos bestm TSH regelbundet renala biverkningar (blockad av ADH + nefrotoxiskt) nedsatt tubulr funktion, polyuri, polydipsi, sllan uremi kontrollera njurfunktion regelbundet viktkning, diarr, psoriasis, EKG-frndringar
Teratogent
kontraindicerat vid graviditet, ffa under frsta trimestern ingen amning, Litium passerar ver modersmjlken kontraception om litiumbehandling
Litiumintoxikation
litium r letalt i hga doser observera att NSAID, ACE-hmmare och tiazider minskar litiumclearance och kan frdubbla litiumkoncentrationen terapeutiskt intervall mellan 0,8-1,2 mmol/l mtes 12 h efter senaste dos ses vid avsiktlig intox samt vid frlust av natrium genom krkning, diarr osv
Cerebellra
Extrapyramidala
Neuromuskulra
Renala
muskelsvaghet fascikulationer
oliguri, anuri
inlggning om > 2,0 mmol/l snglge, NaCl-dropp om > 2,5 mmol/l krvs omedelbar hemodialys oavsett tillstnd
Interaktioner
Antiepileptika
karbamazepin och valproat har en frebyggande effekt vid manodepressiv sjukdom och kan ges som tillgg d litium inte rcker karbamazepin, Tegretol valproat, Absenor , Ergenyl
relativt likartad verkningsprofil men skiljer sig i potens och halveringstid anvnd preparat med kort eller medellng halveringstid och utan aktiva metaboliter hos ldre medellng och lng halveringstid ge p kvllen risk fr beroende, ven sk lgdosberoende med abstinens ven vid frsiktig avveckling frn normala doser behandlingstiden br vara s kort som mjligt (upp till tre mn med normal dos) Diazepam (Apozepam , Diazepam , Stesolid )och flunitrazepam (Rohypnol ) r de medel som r mest toxiska vid verdosering
Kort halveringstid
Medellng halveringstid
absorberas lngsamt ger ingen eufori (undantag: Temesta ) ackumuleras ej kan ges ven till ldre Temesta (hg potens, hg affinitet), Sobril , Oxascand , Apodorm , Rohypnol Flunitrazepam , Fluscand
Lng halveringstid
lipidlsliga resorberas snabbt kick, eufori Stesolid , diazepam (Apozepam , Diazepam , Stesolid )
Kontraindikationer
specialistangelgenhet psykofarmaka r fettlsliga och passerar BBB, placenta och ut i brstmjlken litium r undantag (?) men har hg risk fr fostermissbildningar