1. Det finns frmst tre olika etiska modeller; Konsekvensetik, pliktetik och sinnelagsetik.

Konsekvensetik utgr ifrn konsekvensen, allts hndelsen ledde till. Pliketik baseras p regler som skall fljas, dr angivet brott fr det straffet osv. Ett exempel p detta r Koranen, dr sharialagarna r "pliktetik". Ett annat exempel r de tio budorden i Bibeln. Sinnelagsetik(ven kallad Avsiktsetik) utgr ifrn den avsikt som personen hade vid hndelsen. T.ex. om det han/hon gjorde var fr att hjlpa den utsatta. 2. Jag har valt ddsstraff. Det intresserar mig eftersom det r en komplex frga dr sikter stter svaret p frgan. 3. Det vanligaste citatet man brukar anvnda d man fresprkar ddsstraff r "eye for an eye, tooth for a tooth". Vad man just menar i detta fall r att den person som ddat en annan mnniska skall f g igenom samma sak, dvs. d. Hr kan man blanda in pliktetik d det finns en aktuell lag som r baserad p sin moraliska plikt. Vilket det utgr p att personen i frga, den som begtt mordet, skall f ett s passande straff som mjligt, fr att handlingens efterfljer blir s sm som mjliga. ven rttighetsetik kan nmnas d man skall enligt rttighetsetiken visa alla mnniskor och djur lika mycket respekt. Och d kan ddsstraff(att inte f leva lngre) ses som ett rttvist straff eftersom den rttigheten bervades. Den etik som frmst motarbetar ddstraff r sinnelagsetik. Konsekvensetiken r lite tvetydlig angende detta d man vet inte om den som begtt brottet kommer att beg ngot brott igen. Och d vore ddsstraff optimalt i s fall. Dremot om detta var en "engngshndelse" och man tror att det inte kommer begs igen s jobbar konsekvensetiken emot. Sinnelagsetik r mestadels grundat p religion kan man sga, att man ska handla efter vad som r bst fr den andre. Och alltid prioritera andra framfr sig sjlv, och vad man sjlv tjnar p grningen. 4. Inom religion s finns det bde saker som fresprkar ddsstraff och som r emot. I kristendomen, gamla testamentet, s skrivs det att vid t.ex. ktenskapsbrott s skall ddsstraff vara en mjlig pfljd. I johannesevangeliet, kapitel tta s skrivs det om en kvinna som begtt ktenskapsbrott, som stlls infr en grupp religisa medlemmar, dr de anser att hon skall stenas, men sen frgar de Jesus, och Jesus svarar; Den utan synd skall dda henne. Ingen skall kasta ngon sten. ven i Koranen s skrivs det att ktenskapsbrott skall resulteras med ddsstraff. Den skyldiga skall stenas till dds. Det som talar emot ddsstraff i bibeln, finns i de tio budorden; "Du skall icke drpa". Vilket betyder att man skall inte drpa en annan mnniska, ven fast den nu skulle dda ngon.

I judendomen s anses spionage och brott mot sitt egna land eller kultur som ett grovt brott och skall drav straffas med dden. Dremot s finns det inte genom historien mnga ddsstraff fr ngon som ddat en annan. 5. Jag tycker att ddsstraff skall frbjudas helt, enligt ett sinnelagsetiskt perspektiv dvs. Jag anser att ddsstraff har en vrre pfljd n om man gett den skyldiga ngot annat straff. Instinktivt s har nog alla mnniskor potentialen till att tycka att ngon frtjnar ddsstraff, men ven om fallet r s, s skall djupare spekulering motarbeta detta. Jag tycker att vra etiska och moraliska regler och sveriges lag r baserad p ett fundamentalt system frn nomadtiden, men att vi just nu frsker modernisera oss lite, ven p den fronten. Om jag tnker p andra lnder ssom saudi arabien osv. dr Koranen styr ett helt land, och att folk kan bli stenade till dds, anser jag vara helt fruktansvrt. Dessa lnder har genom historien hamnat efter i civilisationens utveckling nr det kommer till religion.