God forskningssed

VETENSKAPSRDETS RAPPORTSERIE

1:2011

God forskningssed
Vetenskapsrdets expertgrupp fr etik Ordfrande: Gran Hermern

Denna rapport utgr frn Vad r god forskningssed, rapport nummer 1:2005 i Vetenskapsrdets rapportserie. Frfattare till den rapporten r Bengt Gustafsson, Gran Hermern och Bo Petterson.

GOD FORSKNINGSSED

Rapporten kan bestllas p www.vr.se Reviderad november 2011

VETENSKAPSRDET Box 1035 101 38 Stockholm

Vetenskapsrdet ISSN 1651-7350 ISBN 978-91-7307-189-5

Grafisk Form: Erik Hagbard Couchr, Vetenskapsrdet Omslagsfoto: Malerapaso, iStockphoto Illustrationer: Robert Nyberg Tryck: CM-Gruppen AB, Bromma 2011

FRORd
En av Vetenskapsrdets uppgifter r att ta initiativ till att etiska frgor uppmrksammas vid forskning och frmedla information om dessa. Vetenskapsrdet har sedan r 2001 en expertgrupp fr etik som bevakar och stimulerar till diskussion om vergripande forskningsetiska frgestllningar. Expertgruppen har frfattat denna bok och svarar fr valda perspektiv och vervganden. Avsikten r att orientera om frgestllningar och problem, vcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar. Boken vnder sig frmst till forskare, inte minst de yngre, fr att underltta fr dem att fatta genomtnkta forskningsetiska beslut. Jag vill framfra ett varmt tack till expertgruppen fr dess arbete med denna vrdefulla bok. Stockholm 21 mars 2011

Mille Millnert Generaldirektr Vetenskapsrdet

Innehll
summary
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 12

Om denna bok

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Vad etiken freskriver och lagen krver 1.1 Etik och moral 1.2 Forskningsetik och forskaretik 1.3 Mertons CUDOS-krav 1.4 Etiska kodexar 1.5 Lag och moral 1.6 Lag och moral p forskningens omrde 1.7 Kvalitetskrav av flera slag 1.8 Tillbakablick 1.9 Olika regelsystem

15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Om forskning vad, varfr, hur och fr vem? 2.1 Utgngspunkter fr forskning

29 29 2.1.1 Ngra typer av forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.1.2 Varfr forska?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.1.3 Hur bedrivs forskning? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 2.1.4 Vem har ansvaret?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 2.1.5 Avbryta forskning nr och varfr? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 2.2 Att gra forskningsresultat anvndbara. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.2.1 Den svrfngade och flerdimensionella nyttan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.2.2 Finansiering av forskning och samverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 2.2.3 Olika former fr samverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 2.2.4 Problem och fallgropar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 2.2.5 ppenhet r ledstjrnan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.3 Kvalitet och tillfrlitlighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.3.1 Allmnna principer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.3.2 Frgestllning och metodik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 2.3.3 Observationsstudier genom att delta, iaktta, spela in. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 2.3.4 Felkllor och tillfrlitlighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 2.4 Forskningsetik i ett dynamiskt perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3 Etikprvning och annan tillstndsprvning 3.1 Etikprvning och annan tillstndsprvning vid forskning som avser mnniskor

48 48 3.1.1 Tillstnd enligt etikprvningslagen, personuppgiftslagen m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 3.1.2 Andra tillstnd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 3.2 Forskning p djur och frsksdjursetik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 3.2.1 Anvndning av frsksdjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 3.2.2 Frsksdjursetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 3.2.3 De djurfrsksetiska nmnderna: sammansttning och uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . 54 3.2.4 Etikprvningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 3.2.5 Alternativ till frsksdjursanvndning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 3.2.6 Att etiskt bedma djurfrsk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 3.3 Genetiskt modifierade organismer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 3.4 Exempel p nnu olsta problem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ......

4 Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre 4.1 Bakgrund och problem 4.2 Intresseavvgningar och olika slags forskning 4.3 Fyra begrepp 4.4 Vad kan forskarna lova?

65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 4.4.1 Sekretess?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 4.4.2 Tystnadsplikt?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 4.4.3 Anonymitet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 4.4.4 Konfidentialitet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.4.5 Slutsatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.5 Dokumentation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Forskningssamarbete 5.1 Inledning 5.2 Relationen till medforskare 5.3 Samspel med finansirer och andra uppdragsgivare 5.4 Kommersiella aspekter 5.5 Ansvar fr samarbetsprojekt: allmnt 5.6 Ansvarsfrgor i multinationella forskningsprojekt

72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 5.6.1 Utgngspunkter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 5.6.2 Villkor fr ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 5.6.3 Moraliskt och juridiskt ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 5.6.4 Ansvarets rckvidd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Publicering av forskningsresultat 6.1 Varfr publicera? 6.2 Redovisning av beroenden 6.3 Bakgrund, material och slutsatser

87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.4 Tredje uppgiften och massmedierna 6.5 Open access och publicering p internet 6.6 Publicering och meriter 6.7 Frfattaren 6.8 Flera frfattare ansvar publiceringsregler 6.9 Ansvarig utgivare och redaktr

89 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .......................................................

7 Forskaren och uppdragen 7.1 Handledaren och handledningen i forskarutbildning

98 98 7.1.1 Handledaruppgiften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 7.1.2 Vems ider?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.1.3 Avhandling och disputation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.1.4 Ansvaret fr de etiska och juridiska kraven. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.2 Lraren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 7.3 Sakkunniguppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 7.4 Granskning av manuskript fr publicering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 7.5 Kommittarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Vetenskaplig oredlighet 8.1 Inledning 8.2 Definitions- och avgrnsningsfrgor 8.3 Fabrikationer och frvanskningar 8.4 Plagiat 8.5 Opublicerat material och sjlvplagiat 8.6 Belgga plagiat 8.7. Frebyggande arbete 8.8 Sanktioner vid oredlighet 8.9 Hanteringen av oredlighetsfrgor

9 Ngra viktiga dokument som forskaren br knna till 9.1 Introduktion 9.2 Webbplatsen CODEX 9.3 Lagen om etikprvning av forskning som avser mnniskor 9.4 Exempel p annan lagstiftning 9.5 Good Clinical Practice (GCP) 9.6 Helsingforsdeklarationen 9.7 Europardets konvention fr skydd av mnskliga rttigheter och vrdighet 9.8 CIOMS riktlinjer fr forskning 9.9 Publiceringsetik och oredlighetsfrgor referenser

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

117 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 . . . . . . . . . . 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

124

Summary
Research ethics is not static, neither as a discipline nor as a practice. When the scientific landscape changes, sometimes the debate about research ethics shifts as well. New principles may be added, and old ones may need to be reinterpreted or applied differently. Ethical considerations in research are largely a matter of finding a reasonable balance between various interests that are all legitimate. One such interest is our quest for knowledge. Individual privacy interests as well as protection against various forms of harm or risk of harm are other legitimate interests. But sometimes new knowledge can only be gained if research subjects and participants are exposed to a certain degree of risk. The harm and risks involved may vary considerably depending on the disciplinary domain. Thus different kinds of research call for different types of considerations. Risk-benefit assessments can be performed in several ways, and ethical regulatory systems whose purpose it is to promote the quest for knowledge and to look after the interests of participants are not identical across research fields. Ethical regulations of research are comprehensive, and what is applicable may vary. However, the purpose of this book is to discuss the overarching issues of research ethics that can emerge during the research process. This book addresses relevant legislation and ethical requirements and recommendations against the background of questions that may arise in research work. Generally speaking, these questions may involve diverse approaches, responsibilities, conflicts of interest, methods, reliability, etc. More specifically, it is vital to know that some research requires permission. This holds for research targeting humans and research involving animal experiments, but for some other types of research as well. When the material collected and analyzed is sensitive in terms of the privacy of individuals, ethical issues are often related to differing interests of researchers, participating individuals, other researchers, to what the researcher may promise participants, who owns the research material, etc. The current changes in the conditions for and organization of research, in Sweden and abroad, raise new challenges for research ethics. For instance, against this backdrop, considerations of research ethics arise in connection with questions of responsibility in multicenter studies and major international projects. Clear assignments of responsibility are important, and the coordinating research director at the national or international level is

God forskningssed

summary

responsible for anticipating potential problems that might be encountered in the course of the research work and for taking measures to avert or prevent them. The publication of research findings is a precondition for these findings to be useful, either for immediate application or as a piece of the puzzle in the ongoing quest for knowledge. Who is entitled to stand as author is important, not only in terms of career opportunities but also in regard to issues of responsibility. The roles of peer reviewer, executive editor, and editor raise their own special ethical questions. This is also true of the researchers role as a thesis supervisor, a teacher, and an expert. One problem of research ethics that often attracts attention, also in the media, concerns academic fraud and misconduct. This can be a matter of fabricating results, plagiarism, and doctoring data, but also of libel, sabotage, misrepresentation of ones own qualifications in connection with applications for grants or positions, etc. When fraud is suspected, it is imperative that it be dealt with fairly, under the rule of law, and that there be a clear and uniform system of sanctions. There is thus a multitude of laws, directives, guidelines, and ethical codices for research and for professions that researchers should know about and observe in order to perform their work in both a legal and an ethically well-considered manner.

God forskningssed

Inledning
Forskningsetiken r inte statisk. Nya etiska problem aktualiseras nr nya vetenskapliga frgor stlls, nr nya metoder anvnds och nr nya material analyseras. Forskningsetiken hade tidigt fokus p att skydda patienter och frskspersoner mot vergrepp i vetenskapens namn. Genom utvecklingen av epidemiologisk forskning och registerdataforskning har delvis andra frgor kommit i centrum. Under senare r har stamcellsforskning och nanoforskning dragit till sig ett stort intresse, liksom kommersialisering av forskning och forskningens effekter p milj och samhlle i ett mer globalt perspektiv. Forskningsetiska vervganden handlar i hg grad om att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla r legitima. Kunskapsintresset r ett sdant. Ny kunskap r vrdefull p flera stt och kan bidra till individens och samhllets utveckling. Integritetsintresset liksom rtt till skydd mot olika former av skada och risk fr skada r andra legitima intressen. Men ibland kan ny kunskap bara erhllas om frskspersoner och medverkande utstts fr en viss risk. Inte minst tydligt r detta i medicinsk forskning. Ska risken vara lika med noll, blir ocks mjligheterna till framsteg kraftigt beskurna vilket drabbar olika grupper av patienter. De skador och risker det kan vara frga om varierar betydligt inom olika vetenskapsomrden. Drfr aktualiserar forskning av olika slag ocks olika typer av vervganden. Risk-vinstbedmningen grs p skilda stt, och riktlinjerna som bde syftar till att frmja kunskapsskande och tillvarata medverkandes intressen ser inte heller ut riktigt p samma stt. Etiska problem uppmrksammades tidigt av medicinare och psykologer, andra har sedan fljt efter. Denna bok var frn brjan tnkt som en uppdaterad version av boken Vad r god forskningssed?, publicerad av Vetenskapsrdet i januari 2005. Frndringarna inom det forskningspolitiska fltet har dock varit omfattande, varfr expertgruppen under arbetets gng valde mer genomgripande frndringar. ven om avsnitt frn den tidigare boken har tagits med efter endast en mindre ansiktslyftning, r huvuddelen av boken ny- respektive omskriven. Mot denna bakgrund har ven titeln ndrats till God forskningssed. Av de tre professorerna som stod bakom den tidigare boken har tv haft en srskilt aktiv roll ven i denna, Gran Hermern och Bo Petersson, medan Bengt Gustafsson inte har medverkat i arbetet med denna publikation. Vi vill dock rikta ett srskilt tack till Bengt Gustafsson; hans ider och formuleringar i den tidigare boken har inspirerat och i vissa fall upprepats hr.

10

God forskningssed

inledning

Inte minst gller det de sammanfattande reglerna p sid 12, avsnitten p sid 3435, sid 41, sid 7273, sid 7778, introduktionen av exempel i skriften och tta av dessa exempel, p sid 78, 90, 92, 95, 96, 102, 111 och 114. Fr denna bok svarar Vetenskapsrdets expertgrupp fr etik. I gruppen har fljande personer ingtt: som ordfrande professor em. Gran Hermern och som ledamter regeringsrd Karin Almgren, med. dr. Per Bengtsson, professor Barbara Cannon, docent Peter Hglund, f.d. chefredaktr Olof Kleberg, adj. professor Margareta Mller, professor Bo Petersson, adj. professor Nina Rehnqvist och universitetslektor Helena Rcklinsberg. Docent Stefan Eriksson, redaktr fr webbplatsen CODEX, har varit stndigt adjungerad till expertgruppen under den tid som arbetet med boken pgtt. Frn Vetenskapsrdet har analytiker Margareta Larsson deltagit som sekreterare och informatr Pamela Werner som ansvarig fr informationsfrgor. De flesta har hllit i pennan kortare eller lngre stunder och alla har engagerat deltagit i livliga diskussioner, bde om bokens innehll och om dess form.

God forskningssed

11

Om denna bok
Forskningen har en viktig position i dagens samhlle och stora frvntningar stlls p den. Men drmed riktas ocks fokus mot forskarna. De har ett srskilt ansvar gentemot de mnniskor och djur som medverkar i forskningen, men ocks mot alla dem som indirekt kan pverkas av forskningen och gagnas av forskningsresultaten. Forskaren frvntas gra sitt bsta fr att genomfra forskning av hg kvalitet. Forskaren ska ocks st fri frn yttre pverkan och manipulering och inte heller g egna privata eller vissa intressenters renden. Ett vlgrundat frtroende i samhllet fr forskarna och forskningen r en frutsttning fr forskningens framtid. De olika uppfrandekrav som stlls p en forskare hr ihop med forskarrollen, s som den uppfattas idag. De ligger inbyggda i forskningsprocessen. Men kraven har nd sin frankring i samhllets vanliga etiska normer och vrderingar. Den som lser de rekommendationer som presenteras i denna skrift upptcker att mycket av det som sgs kan sammanfattas i ngra allmnna regler som alla svarar mot mer generella levnadsregler: 1 Du ska tala sanning om din forskning 2 Du ska medvetet granska och redovisa utgngspunkterna fr dina studier 3 Du ska ppet redovisa metoder och resultat 4 Du ska ppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 5 Du ska inte stjla forskningsresultat frn andra 6 Du ska hlla god ordning i din forskning, bl.a. genom dokumentation och arkivering 7 Du ska strva efter att bedriva din forskning utan att skada mnniskor, djur eller milj 8 Du ska vara rttvis i din bedmning av andras forskning Denna skrift ger en kortfattad och versiktlig framstllning av det forskningsetiska omrdet. Den br drfr kompletteras med annan lsning om man vill frdjupa sig i mnet. Vissa dokument redovisas i texten men framfr allt hnvisas till webbplatsen CODEX regler och riktlinjer fr forskning www.codex.vr.se. Hr finns inte bara regler och riktlinjer samlade utan ocks korta forskningsetiska introduktioner till olika frgor, lnkar till nationella och internationella dokument och dessutom en nyhetsbevakning. Knnedom om bde relevant lagstiftning och forskningsetiska kodexar krvs fr att forskaren ska kunna reflektera ver sitt projekt. Behovet av forskningsetik diskuteras inledningsvis under rubriken Vad etiken freskriver och lagen krver i kapitel 1.

12

God forskningssed

om denna bok

I kapitel 2 Om forskning vad, varfr, hur och fr vem? aktualiseras en rad frgor av forskningsetisk betydelse. De handlar om kunskapens vrde, om tillvgagngsstt, om ansvar, om intressekonflikter, om metoder och om tillfrlitlighet. Fr att f genomfra viss forskning krvs tillstnd. Det gller forskning som avser mnniskor, forskning som innefattar djurfrsk, men ocks vissa andra typer av forskning. I kapitel 3, Etikprvning och annan tillstndsprvning, beskrivs viss lagstiftning och formerna fr tillstndsprvningen. Hr diskuteras ven etiska problem och vervganden i samband med frsksdjursverksamhet samt vid forskning i annat land. Vid Hantering av integritetsknsligt material r det viktigt att redan i ett tidigt skede fundera ver olika intressen (forskarens, medverkande personers, andra forskares osv.), vad forskaren kan lova de medverkande, vem som ger ett forskningsmaterial etc. Vilka regler gller? Dessa frgor har under de senaste ren stllts s ofta och av s mnga att vi valt att gna kapitel 4 i denna bok t dem. Texten i kapitlet r, efter en mindre uppdatering, densamma som i en artikel av Gran Hermern, publicerad av Vetenskapsrdet 2007. I den pgende frndringen av forskningens organisering och villkor, nationellt och internationellt, stlls nya forskningsetiska frgor, medan andra ges en ny vinkling och prioritet. Ansvarsfrgor i multicenterstudier och stora internationella projekt r exempel som behandlas i kapitel 5 om Forskningssamarbete. Publicering av forskningsresultat, diskuterad i kapitel 6, r en frutsttning fr att forskningsresultat ska kunna komma till nytta, endera fr omedelbar tillmpning eller fr att ing som en pusselbit i det fortsatta kunskapsskandet. Vem eller vilka som str som frfattare r inte bara av betydelse vid meritvrdering utan ocks fr ansvarsfrgor. Rollen som granskare, ansvarig utgivare och redaktr reser srskilda etiska frgor. Det gller ocks forskarens roll som handledare, som lrare och som sakkunnig. Dessa frgor berrs under rubriken Forskaren och uppdragen i kapitel 7. Ett forskningsetiskt problem som ofta uppmrksammas, ocks i medierna, rr Vetenskaplig oredlighet och behandlas i kapitel 8. Det kan rra uppenbara vertramp som fabrikat, plagiat, fusk och frisering av data, men ocks frtal, sabotage, missvisande framstllning av egna meriter i samband med bidrags- eller tjnsteanskan etc. En rttssker hantering vid misstankar om oredlighet r grundlggande, liksom ett tydligt och enhetligt sanktionssystem. Det forskningsetiska fltet r stort. Det finns mnga olika lagar, direktiv, riktlinjer och forskningsetiska och yrkesetiska kodexar som forskaren br knna till och beakta i sitt arbete fr att detta ska kunna utfras p ett bde lagligt och etiskt genomtnkt stt. Vilka dokument som r tillmpliga

God forskningssed

13

Om denna bok

varierar dock med vilken forskning som bedrivs och hur den bedrivs. Under rubriken Ngra viktiga dokument som forskaren br knna till nmns i kapitel 9 ett urval av dokument; dokument som Vetenskapsrdets expertgrupp fr etik anser vara srskilt viktiga att uppmrksamma. I forskning stlls krav svl p kvalitet i arbetet som p integritet hos forskaren. Ett reflekterat etiskt frhllningsstt och agerande i forskarens olika roller r drvid grundlggande. Fr att konkretisera har framstllningen kompletterats med ett antal exempel frn forskarlivet, mnga tillvaratagna frn den tidigare boken Vad r god forskningssed?, andra nytillkomna. Exemplen r fiktiva men inte orealistiska. En av avsikterna med exemplen r att visa att god forskningssed i praktiken kan innebra svra val mellan olika handlingsalternativ. Frgan r hur man br handla i en komplicerad verklighet, dr olika principer och intressen kan st mot varandra.

14

God forskningssed

1 Vad etiken freskriver och lagen krver

1.1 Etik och moral
I mnga sammanhang dr det talas om etik och moral gr man ingen skillnad mellan begreppen. Vardagssprket r ocks oklart p den punkten, ven om vi nog direkt uppfattar en skillnad i innebrd mellan Kants etik och Kants moral. Det finns etablerade anvndningar av begreppen dr man gr en skillnad och det finns goda skl att hr frska upprtthlla en sdan. Det r rimligt att anta att alla mnniskor br p en moral, en moral som visar sig i personens beteenden, speciellt mot andra mnniskor. Personen behver inte vara medveten om sina moraliska stllningstaganden och behver inte ha reflekterat ver dem. De enskilda vrderingar och stllningstaganden, som hennes moral kan antas best av, behver inte heller hnga ihop srskilt vl. Den behver inte uppvisa ngon som helst systematik och personen behver inte kunna rttfrdiga sig p ngot stt. En moral, mer eller mindre vlutvecklad, finns nd hos varje person. I sina val och sina handlingar visar personen vad moralen innehller. En etik kan vi inte ha utan att vara medvetna om den. En etik kan vi inte heller ha utan att ha reflekterat. Nr vi anvnder termen etik syftar vi en slags teori fr det moraliska omrdet. Vi sker precist formulerade normer, grna s generella som mjligt, som vi kan hitta goda argument fr. Vi vill rttfrdiga vr stndpunkt. En etik kan inte vara godtycklig. Vi vill ocks att vra antaganden ska kunna fungera tillsammans och grna utgra ett system. En etik mste ocks kunna formuleras i ord. Man kanske kan sga att etiken r medveten, reflekterad och motiverad moral, som man ger en s klar formulering som mjligt och som framstlls som ett system. Etiken r en teori fr moralen, som r praktiken. Men en praktik kan man ju ibland ha utan teori. Drfr talar man om forskningsetik och i lngt mindre utstrckning om forskningsmoral. Det gller ju normer (principer), som forskarsamhllet reflekterat ver och som man har frskt formulera tydligt och ge motiveringar till. Det r normer som antas kunna fungera tillsammans och ge vgledning. En kodex r en sammanstllning av forskningsetiska regler, dvs. av mer specificerade normer som avser ett visst forskningsomrde eller vissa moment i forskningen.

God forskningssed

15

Vad etiken freskriver och lagen krver

Bde etiken och moralen bestr av normativa antaganden som sger vad som r gott eller ont och som rekommenderar eller frbjuder olika beteenden. Man brukar skilja mellan vrderingar, som just tillskriver ngot ett vrde, gott, ont, dligt, vrdefullt, sknt, fult etc. och normer, som sger vad som r plikt, rtt eller ortt, vad vi br gra och vad vi br avst ifrn. I en moral och i en etik finns i regel bda slagen av antaganden. Ofta finns ett enkelt samband mellan dem. Uppfattar vi exempelvis lidande som ngot ont eller dligt blir detta ocks ett skl fr oss att hvda att vi inte br vlla lidande och att sdana handlingar r ortta. Om kunskap uppfattas som ngot vrdefullt, omfattar vi naturligt normen att mnniskan br efterstrva kunskap.

1.2 Forskningsetik och forskaretik

Omrdet forskningsetik r inte ngot vlavgrnsat omrde ven om det r uppenbart att det omfattar frgor om relationen mellan forskning och etik, om etiska krav p forskaren och etiska krav p forskningens inriktning och genomfrande. Det r svrt att i en enkel formulering sammanfatta detta till en definition. Nya typer av frgestllningar dyker ocks upp nr forskningen utvecklas mot nya omrden eller d nya tekniker eller nya forskningsmetoder tillkommer. En mycket viktig del av forskningsetiken rr frgor om hur personer som medverkar i forskning som frskspersoner eller informanter fr behandlas. Det kan frefalla sjlvklart att dessa personer i strsta mjliga utstrckning ska skyddas frn skador eller krnkningar i samband med att de medverkar i forskning. Men hur gr man detta? I mnga sammanhang begrnsar man forskningsetiken till just vervganden av etiska frgor som berr dem som medverkar i forskningen, medan resonemang om etiska frgor som gller sjlva hantverket forskarens ansvar gentemot forskningen och forskarsamhllet d kallas forskaretik. Frgor om forskarens upptrdande i olika roller, om ansvar i samband med publicering och om s.k. vetenskaplig oredlighet hr hit. Mnga frgestllningar i denna skrift r sledes med detta uttrycksstt forskaretiska. I en annan terminologi skiljer man mellan extern och intern forskningsetik, dr forskaretiken motsvarar den interna forskningsetiken.

1.3 Mertons CUDOS-krav

Den amerikanske sociologen Robert Merton formulerade p 1940-talet fyra principer, som han menade utgjorde ett moral consensus fr vetenskapen. Fr diskussionen inom forskaretiken har de haft en stor betydelse. De brukar
16
God forskningssed

Vad etiken freskriver och lagen krver

kallas CUDOS-kraven (Communism, Universalism, Disinterestedness, Organized Scepticism). Mertons principer har senare modifierats och ifrgasatts, men de r dock vrda att uppmrksammas som en utgngspunkt i en diskussion om vad som kan vara god forskningssed. Med kravet p communism (C) menas att forskarsamhllet och samhllet i vrigt ska ha rtt att f del av forskningsresultat. Nya kunskaper ska inte f hemlighllas och dljas. Vetenskapliga framsteg ses som ett resultat av samarbete inom och mellan generationer av forskare. Forskaren verkar ju inte i ett vakuum. Enligt Merton finns det drfr inte ngot som kan kallas intellektuell egendom, som forskaren skulle ga. Mertons krav p universalism (U) innebr att ett vetenskapligt arbete inte ska bedmas utifrn andra kriterier n rent vetenskapliga. Man ska exempelvis inte frga efter forskarens ursprung, kn eller stllning i samhllet nr man vill ta stllning till resultatets hllbarhet. Med kravet p disinterestedness (D) menas att forskaren inte ska ha andra motiv fr sin forskning n att bidra med nya kunskaper. Ett fjrde krav p organized scepticism (OS) innebr att forskaren stndigt ska ifrgastta och granska, men att forskaren ocks ska vnta med att ge en bedmning till dess hon eller han har en tillrcklig grund att st p. Sedan dessa principer presenterades har forskarens situation, eller tminstone upplevelsen av den, i mnga avseenden frndrats. Att vara forskare kan skerligen p ett genomgripande vis prgla sttet att vara och tnka men r i dag ofta ngot av en vanlig yrkesroll och forskaren har en anstllning just som forskare. Ocks forskaren stlls infr krav p lojalitet mot organisationer och verordnade och p hnsyn till ekonomiska faktorer och den egna tryggheten i anstllningen. Mertons krav kommer drfr i mnga fall i realiteten att vara svra att efterleva. Hans krav p disinterestedness, som innebr att forskarens huvudsakliga motiv fr sin forskning ska vara att bidra med nya kunskaper, r ett sdant. Forskaren mste rimligen ocks f ha andra motiv, som att genom sitt arbete frmja sina anstllningsmjligheter. Det viktiga r snarare att dessa motiv inte medfr att forskaren lter sig pverkas till tolkningar eller slutsatser som det saknas vetenskapliga belgg fr eller till att undanhlla sdant som det finns belgg fr. Mertons starka krav p communism kan ocks vara svrt att efterleva fr vissa typer av forskning och fr vissa forskningsmiljer, t.ex. en del forskning inom industrin, samtidigt som vikten av att publicera och delge samhlle och andra forskare forskningsresultaten nd kan erknnas ocks i dessa miljer. Nr det gller offentligt finansierad forskning r emellertid kravet p ppenhet otvetydigt. Ocks de andra kraven hos Merton kan p olika stt problematiseras. Som en av utgngspunkterna finns dock CUDOS-kravens ideal med nr vi i
God forskningssed

17

Vad etiken freskriver och lagen krver

dag diskuterar vetenskaplig oredlighet (se kapitel 8). De gr ocks igen i de allmnna regler om rlighet och ppenhet som formulerades i bokens inledning.

1.4 Etiska kodexar

Samtidigt som individen som medverkar i forskning ska skyddas frn skada och krnkning, individskyddskravet, r det inte rimligt att en obetydlig skada fr hindra viktig forskning. Forskningen r angelgen fr samhllet och medborgarna genom de frbttringar av t.ex. hlsa, milj och livskvalitet, som den kan leda till. Vid sidan av nyttan har forskningsresultaten ofta ett egenvrde. Man kan sga att det finns ett etiskt motiverat imperativ att bedriva forskning: forskningskravet. Mnga forskningsetiska problem kan drfr beskrivas som vgningar mellan dessa krav. Vi ska utfra kvalitativt god forskning med ett viktigt syfte och samtidigt skydda de individer som deltar i forskningen. Hur detta avvgs och genomfrs i forskningen blir avhngigt av vad slags forskning (frgestllningar, metoder, deltagargrupper, osv.) det r frga om. Diskussionen av forskningsetiska frgor satte fart efter andra vrldskriget. Fr olika forskningsomrden utvecklades forskningsetiska kodexar, dvs. samlingar av regler som frskte klargra hur forskaren skulle agera gentemot frskspersonerna fr att handla etiskt riktigt. Kodexarna uttalade sig om vad forskaren skulle gra fre forskningens genomfrande (information, samtycke), under genomfrandet (undvikande av risker, designfrgor) och efter genomfrandet (publicering, frvaring av material). En mngd etiska frgor i forskningen blev p det sttet uppmrksammade och kodexarna bidrog starkt till att skapa en praxis och ka medvetenheten om mjliga etiska problem i forskningen. Den avgjort mest betydelsefulla kodexen r den medicinska Helsingforsdeklarationen, som har antagits av World Medical Association. Den tillkom i sin tidigaste version 1964 och har undergtt flera revisioner fram till den senaste versionen frn 2008. Svl regler som begrepp frn Helsingforsdeklarationen har visat sig vara anvndbara ocks inom andra forskningsomrden, vilket har bidragit till kodexens centrala stllning inom forskningen ver huvud taget. Kodexarna r allts samlingar av etiska regler. Ngon (en forskargrupp, en forskningsfinansir, en organisation av forskare eller forskningsinstitutioner osv.) frsker i reglerna uttolka och formulera vad moralen i vissa situationer krver av forskaren gentemot informanten, ibland ven gentemot andra berrda. Kodexarna r dock inga juridiska dokument.

18

God forskningssed

Vad etiken freskriver och lagen krver

Efterhand har emellertid ocks lagstiftningen kommit in p det forskningsetiska omrdet. Ett tydligt exempel r etikprvningslagen och djurskyddslagen som behandlas i kapitel 3. ven om lagstiftningen hr ger sig in i ett uttalat etiskt omrde s innebr det inte att etik och juridik drmed har sammanfallit eller att etiken har reducerats till juridik.

1.5 Lag och moral

Mnga skillnader mellan lag och moral framtrder redan vid en enkel betraktelse. Vad som r juridiskt riktigt, vad en viss lag pbjuder, r i regel ngot som r mycket tydligt och klart formulerat. Lagen har ocks tillkommit genom ett bestmt beslut som fljt en speciell beslutsordning. Frst nr ett beslut har fattats p det sttet har en lag skapats. En lag kan ocks avskaffas genom en motsvarande process. Den r allts gllande mellan tv tidpunkter. En lag kan skapas av olika skl och ha olika syften. Exempelvis kan moraliska argument och vertygelser spela stor roll infr beslutet men de redovisade motiven kan vara helt andra. En lag har ocks ett bestmt rum dr den gller. Svensk lag gller i Sverige, dansk lag i Danmark, och ven om innehllet i tv lagar, en svensk och en dansk, skulle vara likartat, s rr det sig om tv skilda lagar, tv skilda beslut och beslutsordningar. Att bryta mot lagen medfr bestmda sanktioner. I varje stat finns en organisation fr att upptcka brott mot lagen, dma och verkstlla sanktioner. Vad moralen pbjuder r dremot inte alltid tydligt och klart. I stllet mste vi i moraliska frgor ofta fra en egen argumentation utifrn de vrden som vi omfattar fr att f fram ett mer precist moraliskt krav. Moralens regler och de vrden som r frbundna med den r inte heller ngot som vi uttryckligen beslutar oss fr eller formellt antar. Ngon speciell beslutsordning kan vi frsts inte heller tala om. Det r mer rimligt att sga att vrdena hr ihop med vra knslor och behov, fysiska och psykiska, och med det faktum att vi bde vill och mste samverka och dela livet med andra. Att exempelvis lidande r ngot ont som drfr ska undvikas r inget vi beslutar oss fr. Det r ocks absurt att anta att en moralisk regel skulle glla frn en viss tidpunkt och kunna avskaffas vid en annan tidpunkt, som i fallet med lagar. Ett pstende som Frn den 1 juli i r r det moraliskt rtt att tala sanning r absurt. Moralen kan inte heller antas ha en begrnsad rckvidd p samma stt som en lag har. ven nr jag befinner mig i Danmark mste jag mena att jag p samma stt som i Sverige br undvika att skada mina medmnniskor.

God forskningssed

19

Vad etiken freskriver och lagen krver

Moral skiljer sig frn lag ocks genom att ett bestmt sanktionssystem saknas. Brott mot moralen fljs frsts av sanktioner, men vilka de kan vara och hur de genomfrs r hgst varierande. Att lag och moral r skilda framgr ocks direkt av vr vardagserfarenhet. Det finns mnga situationer i livet dr en lag ingenting har att sga, men dr moralen pbjuder eller frbjuder handlingar. Samtidigt r det tydligt att lagen i sin tur kan reglera frhllanden som ur moralisk aspekt r helt neutrala, t.ex. viss trafiklagstiftning. Det finns ocks frhllanden som en lag pbjuder eller tillter, men dr vi kan frga oss: r det moraliskt rtt att gra s? Vissa beteenden tillts i affrsjuridiken, dvs. inget brott begs, men br man gra s? Det r en annan frga och en frga som ofta stlls. Att besvara den juridiska frgan r en sak, att besvara den moraliska en annan. Vad moralen pbjuder och frbjuder r sledes i behov av analys och tolkning. Men finns bestmda svar eller r moralen relativ? Det r rimligt att anta att vissa grundlggande vrden kan vara gemensamma fr alla mnniskor medan vissa andra kan variera frn person till person och mellan kulturer eller traditioner. Hur det n frhller sig med denna relativitet, s r det tydligt att en moralisk vertygelse eller princip r ngot annat n en juridisk regel. Ser vi till de moraliska antaganden som kommer till uttryck exempelvis i Helsingforsdeklarationens regler, s r de ngot som forskare vrlden ver, inte bara i s.k. vstlnder, knner igen sig i och tillmpar i sin forskning. Nr det nedan talas om vanliga etiska krav p forskningen avses t.ex. sdana krav som formuleras i Helsingforsdeklarationen.

1.6 Lag och moral p forskningens omrde

Fr forskaren r det viktigt att veta vad olika lagar freskriver om forskning, liksom vad olika kodexar krver. Vetenskapsrdet, liksom flera andra finansirer, stller ocks speciella etiska krav i samband med en anskan om forskningsmedel. Det r viktigt att uppfatta skillnaden mellan dessa olika typer av krav. Lagstiftningen p det forskningsetiska omrdet har, bde historiskt och till innehllet, sin utgngspunkt i etiska vertygelser, t.ex. s som de uttrycks i etiska kodexar. Men lagstiftningen behandlar bara vissa bestmda situationer och vissa bestmda frhllanden. Fr en kort presentation av olika regelsystems skilda grader av frpliktigande, se avsnitt 1.9 nedan. Frn den 1 januari 2004 gller lagen (2003:460) om etikprvning av forskning som avser mnniskor, etikprvningslagen. Syftet med lagen r att skydda den enskilda mnniskan och respekten fr mnniskovrdet vid forskning. Lagen r begrnsad till att behandla vissa aspekter p forskning. Forskaretiken lmnas utanfr.

20

God forskningssed

Vad etiken freskriver och lagen krver

Lagstiftningen kompletteras med att juridiska instanser, etikprvningsnmnder, har inrttats. Dessa ska granska forskningsprojekt och avgra om de kan godknnas. Etikprvningslagen anger drfr dels (1) vilka projekt som ska prvas av nmnder, dels (2) vad i dessa projekt som ska prvas och nr de fr godknnas och (3) hur nmnderna ska vara sammansatta. Vid bde (1) och (2) r det viktigt att uppmrksamma skillnaden mellan lag och moral. Endast projekt som har ett visst innehll ska enligt (1) prvas enligt lagen. Men mycket forskning som grs faller utanfr denna beskrivning. Det kan inte betyda att all sdan forskning r etiskt problemfri. Det innebr bara att lagstiftaren, riksdagen, har gjort ett val av vad nmnderna ska granska. Forskning som inte rr knsliga personuppgifter (2 ) och som inte innebr ett fysiskt ingrepp eller syftar till fysisk eller psykisk pverkan eller uppenbart riskerar att skada frskspersonen (3 ) ska inte prvas enligt lagen. Men det betyder inte att forskningen kan genomfras utan tanke p etiska aspekter. Forskaren br inte utan vidare genomfra sdan forskning utan information och samtycke eller godtyckligt vlja frskspersoner. Deras identitet fr heller inte rjas vid publiceringen. Forskningsprojekt som faller utanfr beskrivningen fr allts genomfras utan etikprvning i lagens mening. Men forskaren mste fortfarande beakta de etiska kraven, s som de stlls i vanliga kodexar och sjlv etiskt reflektera ver sitt projekt. Att projektet inte faller under lagen befriar inte frn detta. Etikprvningslagens frsta version trdde i kraft 2004. Den reviderades 2008. Den strsta frndringen innebar att lagens tillmpningsomrde utkades. I den frsta versionen fll en betydande mngd forskning, som nd kunde innebra stora forskningsetiska problem, utanfr lagen och drmed ocks utanfr vad som skulle prvas. Med frndringen 2008, dr fler projekttyper faller under lagen, kommer allts fler projekt till granskning och drmed kar ocks samhllets insyn. Det finns ocks andra lagar som blir tillmpliga p forskning, ven om de inte uttryckligen uttalar sig om forskning. Sdana r bl.a. personuppgiftslagen och arkivlagen, vilka forskaren allts mste knna till och flja. Det r vanligt att en finansir utver att se till att ett projekt r lagligt ocks r angelgen om att vanliga etiska regler fljs. T.ex. ska den som sker bidrag hos Vetenskapsrdet redovisa etiska frgor som projektet (eller motsvarande) aktualiserar och redogra fr hur de behandlas i forskningsarbetet. Vidare frutstter Vetenskapsrdet att forskningshuvudmannen, det vill sga lrostet eller motsvarande, ansvarar fr att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och frutsttningar som svensk lag krver. Dessutom krvs att projektledaren har knnedom om gllande lagstiftning och insikter om etiska problem samt ansvarar fr att ndvndiga tillstnd och godknnanden finns innan forskningsarbetet inleds. Denna ansvarsfrdelning

God forskningssed

21

Vad etiken freskriver och lagen krver

innebr att ett godknnande frn etikprvningsnmnd inte behver sndas in till Vetenskapsrdet, ngot som tidigare krvdes. Att vissa projekt inte behver och inte ska prvas enligt lag kan ocks leda till ett annat problem. Framfr allt vid publicering i internationella tidskrifter krvs ofta att ett projekt ska vara etikgranskat. Om ett projekt som faller utanfr lagen inte skulle kunna granskas, skulle rapporter frn sdana projekt inte heller kunna publiceras internationellt. Fr att undg denna onskade konsekvens infrdes mjligheten att efter begran f ett s.k. rdgivande yttrande frn en etikprvningsnmnd. Denna gr d inte en prvning enligt lag utan bedmer projektet etiskt utifrn den beskrivning som forskaren lmnat och de vanliga etiska krav som brukar stllas p forskning (se vidare kapitel 3). Skillnaderna mellan vad lagen krver och vad etiska kodexar freskriver blir tydliga ocks nr man ser till vad som enligt lag ska granskas, dvs. (2) ovan. Lagtexten talar i allmnna ord om att forskningen ska utfras med respekt fr mnniskovrdet, att mnskliga rttigheter alltid ska beaktas, att riskerna ska uppvgas av de vetenskapliga vinsterna och att forskaren mste vara kompetent. I ngot mer konkreta formuleringar talas det om att informerat samtycke ska inhmtas (vid vissa projekt), vem som kan samtycka och nr forskning kan f genomfras utan samtycke. Innebrden i granskningspunkterna blir tydligare genom de olika uppgifter som forskaren infr en etikprvning mste lmna p den blankett som beskriver projektet. I mnga fall ger reglerna i Helsingforsdeklarationen faktiskt en mera tydlig och ocks mer kategorisk formulering n vad lagtexten ger. Det gller t.ex. frgor om informerat samtycke (Helsingforsdeklarationen 22, 2429, 34 ) och frgor om urval av deltagare eller frskspersoner (5, 17 ). Men det finns ocks etiska problem som berrs av kodexar och som den svenska lagen inte uttryckligen sger ngot om. En sdan frga gller vilka kommersiella bindningar som kan anses vara etiskt godtagbara fr en forskare som vill genomfra ett visst projekt. Helsingforsdeklarationen (14, 30 ) krver uttryckligen att alla ekonomiska bindningar av betydelse ska redovisas i samband med anskan och vid publicering. Vetenskapsrdet krver fr sin del, genom de Generella villkor fr bidrag till forskning som projektledare och prefekt eller motsvarande genom sina namnteckningar tar sig att flja, att berrda forskare inte har ngra kommersiella bindningar som str i strid med forskarsamhllets krav p objektivitet, oberoende och ppenhet. Eventuella bindningar gller hela projektet, inte bara eventuellt delprojekt, och under hela bidragstiden. I enlighet med denna hllning efterfrgas ocks ekonomiska uppgifter och andra bindningar p den blankett som ska lmnas in till en etikprvningsnmnd fr prvning. Etikprvningslagen sger dock ingenting hr. Vissa bindningar

22

God forskningssed

Vad etiken freskriver och lagen krver

vid forskning kan ifrgasttas ven om de inte r olagliga. Under frutsttning att forskarens integritet, forskningens kvalitet och kraven p ppenhet inte sidostts, r det viktigt att forskare samverkar med myndigheter, kommersiella organisationer och andra fr att gra det mjligt att utveckla nya produkter och ider (se vidare kapitel 2). Ett annat frhllande som lagen inte heller sger ngot om r hur forskningsmaterial fr anvndas. Ett vanligt etiskt krav r att ett material som har samlats in fr vetenskapliga ndaml endast fr anvndas fr detta ndaml och inte anvndas som undervisningsmaterial eller fr kommersiella ndaml. Etikprvningsblanketten tar inte upp ngon frga kring anvndningen av materialet. Etikprvningslagen sger inte heller ngot om frvaringen av material eller hur det fr publiceras. Kodexar kan hr vara mycket tydliga. Etikprvningsblanketten efterfrgar dock uppgifter bde om frvaring och om publicering. Man mste uppfatta detta s, att om brister visas i dessa punkter uppfyller inte projektet kravet p skydd av frskspersonernas integritet, vilket lagtexten talar om. Dremot sgs i lagtexten ingenting om att just dessa faktorer r avgrande. Snarast har vletablerade kodexar, frmst Helsingforsdeklarationen och tidigare utformad etisk praxis fr bedmning, varit utgngspunkter fr vilka uppgifter som r vsentliga och som drfr ska anges p blanketten. (Viktiga etiska och rttsliga frgor rrande hanteringen av integritetsknsligt material behandlas i kapitel 4.)

1.7 Kvalitetskrav av flera slag

Hur frhller sig god vetenskaplig kvalitet och god forskningsetik till varandra? Kan det finnas spnningar mellan kraven p god forskningsetik och god vetenskaplig kvalitet? Det r klargrande att frst skilja mellan tv fall: (1) vissa etikkrav gr att det r svrare tar lngre tid, kostar mera att n fram till ny och vrdefull kunskap, och (2) vissa etikkrav gr det omjligt att n fram till ny, vrdefull kunskap. I en del typer av studier kan det hvdas att t.ex. kravet p informerat samtycke orsakar ett s stort bortfall att resultatet kan bli missvisande. Det r bara i det senare fallet (2) ett principiellt intressant problem freligger. Problemet behver emellertid klargras. Svaret p frgorna ovan beror ju ocks p hur nyckelbegreppen definieras. Lt oss fr enkelhets skull sga att kraven p god forskningsetik i rimlig grad r uppfyllda om forskaren har fljt de principer som beskrivits i denna skrift. God forskningsetisk kvalitet frutstter allts frenlighet med grundlggande forskningsetiska principer. Kraven p god vetenskaplig kvalitet kan emellertid tolkas p

God forskningssed

23

Vad etiken freskriver och lagen krver

vidare eller snvare stt. I snv mening r kraven p god vetenskaplig kvalitet uppfyllda av forskning som ger nya kunskaper, uppenbarar aldrig tidigare knda frhllanden eller kastar ett nytt ljus ver tidigare knda freteelser och relationer den ger oss mer tillfrlitliga kunskapskartor att navigera efter n de vi tidigare har haft. Innebrden i kraven p god vetenskaplig kvalitet i denna snvare mening r inte helt entydiga, eftersom forskning i hgre eller lgre grad kan uppfylla flera av dessa krav. Kraven p stringens, representativitet, generaliserbarhet, verfrbarhet, reproducerbarhet, transparens osv. kan vidare tolkas och tillmpas p ngot olika stt inom olika forskningsomrden som historiska, samhllsvetenskapliga, medicinska, tekniska och naturvetenskapliga vetenskaper. Oavsett detta r det emellertid viktigt att se att vetenskaplig kvalitet ocks anvnds i en vidare mening. I vidare mening innebr kraven p god kvalitet en helhetsbedmning, ur vilken man inte kan bryta ut enskilda krav. Nr den totala forskningskvaliteten bedms, kan man inte bortse frn ngon egenskap. Kvaliteten bedms efter de sammantagna egenskaperna originalitet, extern och intern validitet, precision och etik. ven kraven p god forskningsetik ingr sledes hri. D kan det sjlvfallet inte bli ngon spnning mellan kraven p god forskningsetik och kraven p god vetenskaplig kvalitet. En forskningsrapport visar dlig forskningsetik om den har vetenskapliga brister nr det gller precisionen i frgestllningen, anvnder felaktiga metoder eller etablerade metoder p ett felaktigt stt, systematiskt utelmnar observationer som inte passar ihop med frfattarens tes, hanterar bortfallsproblem p ett statistiskt oacceptabelt stt eller anvnder en upplggning av studien som inte gr det mjligt att besvara frgan. Mnniskors tid har anvnts i ondan, och de kan ha utsatts fr lt vara ett visst omak eller besvr, ibland till och med lidande. Hur som helst har resurser som kunde anvnts bttre slsats bort. Det r heller inte svrt att hitta exempel p underskningar som genom ytliga korrelationer mellan etnicitet, brottslighet, intelligens, utbildning osv. har lett till diskriminering och stigmatisering av individer och grupper. Dessvrre finns ocks exempel p fusk nr det gller studier av metoder att behandla brstcancer eller samband mellan vaccinering och autism. Hr sammanfaller dlig vetenskaplig kvalitet och dlig etik, vilket leder till att mnniskor kan komma till skada nr resultaten frn forskningen tillmpas i praktiken. Det kan ibland ocks finnas ekonomiska och tidsmssiga ramar som frestar forskare att ta genvgar, s att resultatet kan bli forskning som brister mot bde vetenskapliga och etiska kvalitetskrav. Om problemet enbart beror p detta, finns hr ingen principiell motsttning mellan vetenskapliga och forskningsetiska kvalitetskrav. Med andra ramar eller bttre ekonomiska

24

God forskningssed

Vad etiken freskriver och lagen krver

resurser skulle problemen inte behva freligga. Vi r drmed tillbaka i en situation av typ (1) dr det inte finns ngon principiell motsttning mellan olika typer av kvalitetskrav. Det r mot denna bakgrund rimligt att se etikarbetet som en kvalitetsfrga.
Stanley Milgram gjorde experiment med frivilliga frskspersoner. Frskspersonerna informerades om att de som lrare skulle ge elsttar till elever vid felaktiga svar och vid upprepade fel successivt ka elsttarnas styrka. Eleverna simulerade drvid kraftig smrta. Det hela var fingerat, och det visste alla utom frskspersonerna. De flesta frskspersoner lydde instruktionerna. Milgrams forskning gav viktiga kunskaper om underkastelse och lydnad av auktoriteters pbud den avsljar vissa saker om oss sjlva som vi kanske inte grna vill veta men som ocks r viktiga fr frstelsen av Hitlers och andras politiska framgngar men Milgrams forskning har ocks blivit kritiserad. Vilka etiska problem aktualiserar forskningen? Freligger hr ngon konflikt mellan vetenskapliga och etiska kvalitetskrav? I vilken mening? Hur anser du att konflikten br hanteras?

1.8 Tillbakablick
Sammanfattningsvis mste man allts allmnt skilja mellan lag och moral och vad gller forskning ven skilja mellan forskningsetisk lagstiftning och de regler som terfinns i forskningsetiska kodexar. De etiska kraven kan vara mer lngtgende n lagens krav nr de i vrigt har ett beslktat innehll. De etiska kraven kan ocks rra sdant som inte alls frekommer i lagen. De samlade etiska kraven p hur god forskning br bedrivas kan sgas uttrycka vad god forskningssed r. Forskare ska flja god forskningssed. Drfr kan man inte hvda att exempelvis etikprvningslagen erstter kodexar som Helsingforsdeklarationen eller gr det egna moraliska omdmet betydelselst. Forskarens egna reflektioner ver sitt projekt mste i stllet bygga bde p knnedom om lagen och kodexars innehll och p det egna moraliska omdmet.

1.9 Olika regelsystem

Lagar stiftas av Sveriges riksdag och r bindande. Samma rttsliga karaktr har frordningar som beslutas av regeringen samt myndighetsfreskrifter, vilka utfrdas av myndigheter med std av lagar och frordningar. Myndigheter kan ocks utfrda allmnna rd rekommendationer om hur man kan eller br handla inom ett visst omrde eller i en viss situation.

God forskningssed

25

Vad etiken freskriver och lagen krver

Inom EU finns frordningar vilka gller som svensk lag och direktiv som fr att glla normalt mste implementeras i svensk frfattning. Internationellt frekommer ven konventioner, bindande fr de lnder som har anslutit sig till dem. Vgledningar och riktlinjer r svenska uttryck fr vad som p engelska brukar kallas guidelines. De kan vara beslutade av myndigheter eller av olika icke-statliga organisationer och sammanslutningar. Dokument av detta slag r visserligen inte bindande men innehllet kan vara allmnt accepterat. Deklarationer, resolutioner och frklaringar beslutas ocks i allmnhet av organisationer och sammanslutningar och innebr att dessa tillknnager en viss uppfattning inom sitt omrde. Dessa dokument bestr vanligtvis av uppmaningar till vissa etiska frhllningsstt. De kan ibland f en status som liknar den som tillkommer internationella konventioner. Ett utmrkt exempel p en deklaration som har en mycket stark status r Helsingforsdeklarationen som utgr grunden fr forskningsetiska kommitter och liknande vrlden ver. Andra varianter av sdana deklarationer som ibland frekommer r rekommendationer, yttranden och uttalanden. De r till sin natur inte bindande men svenska myndigheter har nd ansett det problematiskt att gra avsteg frn exempelvis Europardets rekommendationer. Etiska kodexar har oftast en nnu mer utprglat frivillig karaktr. De tar oftast upp frhllanden som inte regleras genom lag. Inte sllan inriktar de sig p hur den som arbetar inom kodexens omrde frhller sig till sitt arbete och vilka fljder detta arbete kan ha fr andra mnniskor, organisationen, miljn etc.
Referenser Forsman, Birgitta, Forskningsetik: en introduktion. Lund, Studentlitteratur, 1997. Forsman, Birgitta, Vetenskap och moral. Nora, Nya Doxa, 2002. Hermern, Gran, Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhllsvetenskap. Stockholm, Swedish Science Press & HSFR, 1986, andra upplagan, 1996. Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Merton, Robert The Normative Structure of Science(1942), i Merton, R., The Sociology of Science. University of Chicago Press, 1973. Petersson, Bo, Forskning och etiska koder. Nora, Nya Doxa, 1994. World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. Ferney-Voltaire, France, World Medical Association, 2008.

26

God forskningssed

Vad etiken freskriver och lagen krver

God forskningssed

27

2 Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

2.1 Utgngspunkter fr forskning
2.1.1 Ngra typer av forskning
Det finns olika typer av forskning. Man kan skilja mellan hypotesgenererande och hypotesprvande forskning och mellan forskning som anvnder kvalitativa och kvantitativa metoder. Man kan ocks skilja mellan forskning som frsker frklara varfr ngot har intrffat genom att identifiera lagbundenheter i naturen och forskning som frsker ka och frdjupa vr kunskap om hndelser, processer eller texter. Ur forskningsetisk synvinkel r en annan distinktion vl s intressant. Man brukar skilja mellan tre olika former av forskning: grundforskning, tillmpad forskning och uppdragsforskning (det finns ocks andra terminologier och distinktioner). Grundforskning knnetecknas av att forskaren sker ny kunskap utan en bestmd tillmpning i tanke och kan leda till ovntade och banbrytande upptckter. Tillmpad forskning och uppdragsforskning har bda ett bestmt syfte. De ska leda till nytta fr den som har tagit initiativ till eller bestllt forskningen. Uppdragsforskning r mer direkt och tydligt styrd av bestllaren n tillmpad forskning. Till skillnad frn annat kunskapsskande innebr forskning ett systematiskt skande efter kunskap. Kunskapen mste ocks vara ny, inte bara en sammanstllning av sdant som redan r knt. Men att frska upprepa ett tidigare publicerat (och allts inte nytt) resultat med syftet att bekrfta detsamma r ocks forskning. Om man lyckas upprepa resultaten kar sannolikheten fr att slutsatserna r hllbara och vi fr veta ngot som vi inte tidigare visste. En systematisk-kritisk genomgng och sammanstllning av tidigare resultat p ett omrde kan ocks leda till att kunskapsnivn hjs och drmed sgas kunna utgra ett exempel p forskning.

2.1.2 Varfr forska?

Sklen fr forskning varierar delvis med typen av forskning. Grundforskning bedrivs fr att f fram ny kunskap, som d kan ha ett egenvrde men

God forskningssed

29

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

som ibland ocks kan leda till annat, t.ex. nya produkter. Tillmpad forskning dremot syftar i frsta hand till att f fram kunskaper som kan leda till frbttrad klinisk diagnostik och behandling, att tillmpas praktiskt vid tillverkning eller frbttring av produkter, i planering, vid beslutsfattande, vid frndring av organisationer och kommunikationsstrategier osv. Utver att ge kunskap om ngot specifikt omrde ger forskning av alla slag metodisk skolning och trning i kritiskt tnkande. P flera stt kan forskning allts bidra till bde individers och samhllets utveckling. Vetenskaplig forskning r i dag ett viktigt inslag i samhllslivet. Vrdet av ny kunskap framhlls i mnga olika sammanhang. Vad r det som ger forskningen dess vrde? Vetenskaplig kunskap har vrde inte bara som instrument, dvs. som medel fr att uppn ngot annat som vi vrdestter. Kunskapen har ocks ett vrde i sig, ett egenvrde, oberoende av hur den kan tnkas bli anvnd. Mnniskan vill inse sammanhang och kunna frklara och frst. Detta gller ven sdant dr vi inte direkt frgar efter en anvndning eller en tillmpning. Ofta motiveras grundforskning p det viset. Senare kan resultaten ven visa sig vara goda instrument fr att befrmja sdant som vi uppfattar som anvndbart och samhllsnyttigt. Men det ligger i forskandets natur att vi i frvg inte helt kan veta vart dess resultat leder oss. nskan att veta och frst r mnga gnger en tillrcklig motivering fr forskning. Nr det talas om forskningens nytta, br detta begrepp uppfattas i vid mening. Det handlar inte bara att skapa frutsttningar fr att tillverka fler och nya produkter, inte heller enbart om att strka samhllets industriella konkurrenskraft eller att skapa fler arbetstillfllen. Det handlar ocks om att befrmja andra vrden som har med kritiskt tnkande, frbttrad livskvalitet och vitaliserad samhllsdebatt att gra. Emellertid visar historien att de avsedda sklen fr forskning ibland inte sammanfaller med forskningens faktiska effekter. Forskning som kan gra det mjligt att ta fram nya och starkare material eller effektivare mediciner kan ocks ha onskade och ofrutsedda effekter eller utnyttjas fr negativa syften av stater, terrorister och andra. Utmaningen r d att optimera mjligheterna att utnyttja forskningens positiva effekter och minimera dess negativa. En levande etikdebatt r ett viktigt inslag i dessa frsk. I hgskolornas uppgift ingr inte bara att samverka med det omgivande samhllet och informera om sin verksamhet utan numera ocks att verka fr att forskningsresultat tillkomna vid hgskolan kommer till nytta (1 kap. 2 hgskolelagen, SFS 1992:1434, med tillgget om nytta genom riksdagsbeslut, SFS 2009:45). Otvetydigt finns mnga exempel p att forskningsrn har medfrt att situationen fr mnga mnniskor har frbttrats. Vacciner, framtagning av nya material och utvecklingen inom telekommunikation r

30

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

exempel p resultat av forskning som sedan har vidareutvecklats till produkter som har frenklat livet och frbttrat livskvaliteten fr mnga. Fr den enskilda forskaren kan syftet med forskningen vara mer personligt, som nyfikenhet, lust att lsa problem, nskan att bidra till lsningen p ngot samhllsproblem, att skapa frutsttningar fr en karrir eller att ka sina inkomster genom uppfinningar och patent. Instllningen i forskarsamhllet br vara geners nr det gller forskarnas personliga motiv. Motiven fr forskning kan komma att prgla forskningsmiljn och forskningens inriktning. I en milj, dr vikten av kommersialisering och patent ensidigt betonas, kan utrymmet fr mer grundforskningsorienterade forskare vara kringskuret. Den milj, dr i stllet grundforskningens vrde verordnas, riskerar att framst som isolerad och elitistisk. Denna typ av mlkonflikter r ofta inbyggd i vissa typer av forskning t.ex. klinisk forskning. Riskerna med mlkonflikterna minskar om man befinner sig i en milj dr de debatteras och dr man fortstter att ha en ppen och geners syn p forskarnas motiv. Det viktiga r att, inte varfr, man vill bidra till forskningen och att olika motivs betydelse fr forskningsmilj och forskningsinriktning diskuteras ppet inom forskargrupper, institutioner och fakulteter.

2.1.3 Hur bedrivs forskning?

En central frga i alla vetenskapliga underskningar och vid bedmningen av dem gller frhllandet mellan frgestllning och metod. Det finns vetenskapsteoretiska lrobcker om kvantitativa och kvalitativa metoder men i denna skrift r utgngspunkten forskningsetisk. En grundlggande frga i en forskningsetisk bedmning gller avvgningen risk-vinst. Denna brjar alltid p minus eftersom varje underskning tar tid fr dem som medverkar och utstter dem fr en viss risk, lt vara ibland minimal. Ett ndvndigt villkor fr att detta ska uppvgas r att den metod som anvnds besvarar den frga som stlls. Helst ska frgan ocks vara angelgen och svaret klart och stringent formulerat. Om underskningen inte ger svar p frgestllningen br studien inte genomfras med den aktuella upplggningen. Nr man beslutar sig fr att stta igng ett forskningsprojekt ska man vlja en metod som har de minsta tnkbara skadliga konsekvenserna fr berrda mnniskor och djur, om metoderna i vrigt r ngorlunda likvrdiga. Vidare ska nyttan av den forskning som planeras och det vetenskapliga vrdet av de resultat som man kan frvnta sig alltid vgas mot de skadliga konsekvenserna. Detta berrs ven i kapitel 3.

God forskningssed

31

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

Ett exempel kan illustrera hur viktigt det r att tnka ver om en viss underskning kan komma att ge svar p den frgestllning man har bestmt sig fr att studera. Antag att man vill ta reda p vem som har makt. D mste man frst precisera vad man avser med makt. Det r en sak att ha makt att frhindra att vissa frgor kommer upp p dagordningen i politiskt beslutande frsamlingar, en helt annan att ha rykte om sig att vara mktig och inflytelserik. Det senare fenomenet kan underskas med intervjuer och enkter dr mnniskor tillfrgas vem de tror har makt ver vissa frgor, men det r tveksamt om en sdan metod kan besvara den frsta frgan. Inte heller kan den frsta frgan underskas genom att man studerar vem som r mest framgngsrik nr det gller att driva igenom sina frslag i politiskt beslutande frsamlingar p olika niver. Ett annat exempel: Att ta reda p om det r ngon skillnad nr det gller effekt och skerhet vid vaccinering mot influensa mellan barn som inte tidigare har vaccinerats mot influensa och barn som tidigare har vaccinerats mot influensa r en rimlig och intressant uppgift. Vill man underska detta skulle man kunna gra en kontrollerad studie av dessa tv grupper av barn och se om ngon statistiskt skerstlld skillnad kan konstateras. Men vill man besvara frgan genom att jmfra med barn som har vaccinerats mot ngot helt annat, t.ex. hepatit, blir det oklart vilken funktion kontrollgruppen har och vilken frga som besvaras.

2.1.4 Vem har ansvaret?

Nr det gller hur forskning ska bedrivas och vem som har ansvaret fr att den bedrivs p ett bra stt ur vetenskaplig och etisk synvinkel, kan det vara klargrande att hlla isr den enskilde forskarens, projektledarens, institutionsledarens och huvudmannens ansvar, ven om grnserna inte alltid r knivskarpa. Vid vissa typer av forskning tillkommer ven en annan aspekt: uppdragsgivarens eller finansirens ansvar. En frga fr den enskilda forskaren r valet av forskningsproblem. Valet kan exempelvis st mellan ett vldefinierat problem som relativt snabbt kan ge publicerbara resultat men inte tycks ha ngon strre betydelse ur samhllelig synvinkel och ett mer diffust eller mindre meriterande projekt av ptaglig samhllelig vikt. Detta val mste ligga p den enskilda forskaren. Inom varje disciplin vljer ocks forskaren mellan olika mnesomrden, inriktningar och problem. Inom exempelvis historia kan man t.ex. intressera sig fr individers, gruppers eller lnders historia utifrn ett mentalitetshistoriskt, politiskt, juridiskt, ekonomiskt och/eller annat perspektiv.

32

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

Det r en uppgift fr handledaren att bevaka doktorandens val. Ansvariga fr det akademiska meriteringssystemet br ge rtt signaler s att en forskare undviker frestelsen att definiera forskningsuppgiften mer efter meriteringsmjlighet n efter angelgenhet i frgestllningen. I dag grs det en hel del studier som det inte gr att dra slutsatser av liksom det bedrivs ondig forskning i meningen att frgestllningen redan r besvarad. Detta har blivit tydligt i exempelvis systematiska genomgngar som Statens beredning fr medicinsk utvrdering (SBU) har gjort p olika medicinska omrden. Forskningsfinansirerna r givetvis intresserade av att deras resurser leder till forskning av hg kvalitet. Bedmningen av ett projektfrslag baseras ofta p en sammanvgning av en rad olika kriterier, som framgr av exempelvis Vetenskapsrdets instruktioner till bidragsskande och granskare (se nrmare www.vr.se). Frutom den vetenskapliga kvaliteten och forskarens eller forskargruppens kompetens att genomfra projektet kan originaliteten, betydelsen och i vissa fall ocks ngon form av nyttoaspekt vgas in. Forskaren har ansvar fr att forskningspersonerna1 har ett tillfredsstllande frskringsskydd. Patientfrskringen gller vid skada som uppkommer i samband med underskning eller behandling, ven vid skada orsakad av behandling som getts p grund av felaktig diagnos. Dremot gller patientfrskringen inte skador som orsakats av lkemedel eller biverkningar av lkemedel. Lkemedelsskador erstts via Lkemedelsfrskringen. Patientfrskringen gller inom den svenska sjukvrden, offentlig svl som privat. Lkemedelsfrskringen har skapats genom en verenskommelse mellan flertalet lkemedelsfretag som r verksamma i Sverige. Frskringen kan erstta lkemedelsskador oavsett om det r klarlagt hur skadorna vllats eller om produkten som anvnts haft en skerhetsrisk. Det krvs endast vervgande sannolikhet fr att orsakssamband ska anses freligga. Fr prvning av nya lkemedelssubstanser vid universitet och hgskolor, dr det inte medverkar ngot lkemedelsfretag som r medlem i Lkemedelsfrskringsfreningen (LFF), har Kammarkollegiet tecknat ett associationsavtal med LFF. Sdana projekt ska anmlas till en srskild kontaktperson p lrostet. Fr frsk som inte grs inom hlso- och sjukvrd saknas ofta specifika frskringar och forskaren mste se till att skyddet fr forskningspersonerna r tillrckligt.

Med forskningsperson avses levande mnniska som forskningen avser. Andra vanliga uttryck r frsksperson, intervjuperson etc.

God forskningssed

33

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

2.1.5 Avbryta forskning nr och varfr?

Forskning kan avbrytas drfr att forskaren finner att den leder in i en tervndsgrnd eller r ofruktbar. Det kan exempelvis vara s att nya upptckter har visat att den frgestllning som bearbetas i ett projekt bygger p frutsttningar som r ohllbara eller felaktiga. Men det finns ocks andra skl till att forskaren kan frga sig om projektet br avbrytas. Om en forskare kommer till insikt om att han eller hon sysslar med forskning som har eller kan f vdliga konsekvenser aktualiseras ett viktigt problem. Det r visserligen mycket svrt att gra en sdan bedmning. Det r nd den enskilda berrda forskaren som r den person i samhllet som oftast har bst frutsttningar att avgra detta. Men ven forskare kan ibland vara engda och nrsynta och ha ett egenintresse av att en sdan forskning slutfrs. Den s.k. Uppsalakodexen tar upp detta etiska problem. Denna etiska kodex som arbetades fram av forskare vid Uppsala universitet under 1980-talet har ftt stor uppmrksamhet. Den vdjar till forskare att undvika sdan forskning som kan leda till ekologiska skador och vapenframstllning eller som strider mot grundlggande mnskliga rttigheter. Uppsalakodexen r avsedd att anvndas av forskaren sjlv nr han eller hon ska bedma sin egen eller kollegers forskning. En forskare som finner att pgende eller planerad forskning kommer att bryta mot kodexen uppmanas att inte delta i denna forskning och att gra sin uppfattning allmnt knd. I kodexen hvdas ocks att kolleger och forskarsamhlle br stdja en sdan forskare. Ett beslut av detta slag r dock inte ltt att ta, allra minst fr yngre forskare i karriren eller under forskarutbildningen. Det r ocks i regel enklare och rimligare att reglera anvndningen av kunskaper n att styra sjlva kunskapsskandet.
Hur gr du i fljande situation? Du leder en forskargrupp som r p vg att syntetisera ett virus som orsakade en ddlig epidemi fr lnge sedan. Du inser att resultaten om de publiceras ltt kan utnyttjas av terrorister fr biologisk krigfring. Kommer du att publicera resultaten? Hur bemter du invndningarna?

Att den enskilda forskaren visar trohet mot sin forskningsuppgift r emellertid ocks viktigt. I ett beslut om att avbryta br man ocks vga in att andra forskare kan vara beroende av att arbetet fullfljs. Trohet mot forskningsuppgiften, flit och koncentrationsfrmga r drfr viktiga kvaliteter hos en forskare och en forskningsmilj. De flesta forskningsprojekt r sdana

34

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

att de krver mycket stora arbetsinsatser och stor koncentration. Tiden frn de frsta iderna till ett slutresultat r i regel bde lng och osker. Forskningsarbete innehller i de flesta fall klart kreativa element men mellan dessa finns ofta lnga slitsamma rutinpass och transportstrckor. Det kan finnas olika skl till att en forskare lmnar ett projekt som han eller hon har tagit sig. De etiska sklen kan best i att forskningen riskerar att krnka mnniskors integritet eller att publiceringen av resultaten kan missbrukas. De vetenskapliga sklen kan vara att nya upptckter gr att forskningsinriktningen inte lngre framstr som fruktbar.

2.2 Att gra forskningsresultat anvndbara

2.2.1 Den svrfngade och flerdimensionella nyttan
2

Det r naturligt att koppla ihop frgan hur forskningsresultat ska gras nyttiga med frgorna nyttiga i vilken mening? och fr vem?. Detta av det enkla sklet att det som r nyttigt fr den ena inte alltid r nyttigt fr den andra. En produkt eller metod kan ocks samtidigt vara till nytta fr flera p olika stt: somliga kan f kade inkomster, andra kan f behandling som kar deras frvntade livslngd, fr ter andra kan resultatet bli frbttrad livskvalitet. Om man i nyttobegreppet inbegriper meritering och mjlighet att konkurrera om resurser kan ocks forskaren och institutionen dr forskningen bedrivs sgas ha nytta av forskningen. I en vidare bemrkelse kan nyttobegreppet inbegripa ny kunskap som kan leda till att politiska beslut fattas p ett mer insiktsfullt stt eller att nya aspekter som inte var frutsedda dyker upp och resulterar i helt nya vervganden. Fr forskaren sjlv eller andra forskare kan den nya kunskapen leda till nya uppslag och hypoteser fr forskning. Flera stora upptckter har varit ovntade och har ibland gjorts nr man varit p jakt efter ngot annat (teflon). De kan ha gjorts av en ren slump (mrk energi) eller misstag (penicillin). Men det krvs givetvis att forskare inser betydelsen av de effekter som slumpen eller misstaget kan leda till. Dessa exempel talar fr att forskningen inte ska styras fr hrt.

Vetenskapsrdet kommer att i sina underlag fr kommande forskningsstrategi behandla frgan om forskningens nytta ur ett jmfrande internationellt perspektiv.

God forskningssed

35

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

Faktaruta om tillflligheternas spel Penicillin upptcktes 1928 av Alexander Fleming. Man hade glmt agarplattor p vilka man odlade bakterier. Nr det kom mgel p plattorna dog bakterierna. Teflon uppfanns av en tillfllighet av Roy Plunkett nr han frskte f gasen tetrafluoretylen att fungera som kylmedel i kylskp. En flaska med gas blev stende ver natten och dagen efter hade den blivit polytetrafluoreten som r en plast som r mycket hal. S smningom belades den p fisklinor och stekpannor och anvndes i rymdfarkoster eftersom den inte pverkas av UV-ljus, ozon eller syre och tl temperaturer frn 200 till mer n + 200 grader C. Mrk energi blev ett begrepp nr forskare 1998 studerade gravitationen och den kosmiska bakgrundsstrlningen. D blev man pltsligt varse att vi bara kan se ca 30 procent av universum de resterande 70 procenten kallas mrk energi. Ett inte helt jmfrbart men epokgrande fynd frn det humanistiska omrdet r Linear B, en skrift funnen p lertavlor vid utgrvningen av Knossos p Kreta r 1900. Skriften var lnge omjlig att frst. En brittisk arkitekt, Michael Ventris, som frst trodde att det rrde sig om etruskiska, chansade sedan p att det kunde vara grekiska. Med hjlp av Linear B-fynd frn grekiska fastlandet, som saknade vissa ord som fanns i de kretensiska Linear B-texterna, gissade han sig till att dessa borde vara lokalt kretensiska ortnamn. P s stt dechiffrerade han 1951 den europeiska kulturens frsta skriftsprk.

2.2.2 Finansiering av forskning och samverkan

All forskning krver resurser. Det gller tid, lokaler och utrustning. Finansieringen kan ske genom att forskaren har en tjnst i ett fretag dr forskningsuppdraget ingr. D kan det vara arbetsgivaren som formulerar frgestllningen. Forskningen kan ocks utfras som uppdrag som forskaren ftt i eller utan konkurrens med andra. Slutligen kan finansieringen ske via bidrag frn ngon statlig, privat eller annan forskningsfinansir. Man kan sga att det finns tv typer av finansirer: den som inte har ett direkt eget intresse av resultaten och den som har det. Till den frsta gruppen av finansirer hr dels staten i form av olika stiftelser eller forskningsrd, dels forskningsfonder baserade p insamlingar och privata donationer med ett srskilt fokus, t.ex. Cancerfonden och Hjrt-Lungfonden. Till den andra typen hr kommersiella, ideella och offentliga aktrer som behver forskning fr att utveckla sin verksamhet och i vissa fall tjna pengar. Extern finansiering ppnar mjligheter till forskning som annars kanske inte skulle ha blivit gjord. Men den bindning och styrning som den kan innebra r inte utan risker. Detta illustreras av de mnga konflikter om publicering, tillgng till data och tolkning av resultat som terkommande debatteras i medierna.

36

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

Hur gr du i fljande situation? Du forskar p olika tandkrmers effektivitet. Det r uppdragsforskning frn en av de strre tillverkarna inom detta omrde. Du lgger upp en jmfrande studie dr olika tandkrmers egenskaper och effekter jmfrs i en rad avseenden. Resultaten blir emellertid inte vad finansiren hade hoppats. Finansiren vill drfr frhindra en publicering eller tminstone dela upp redovisningen i flera studier, vilket skulle gra det svrt eller omjligt att dra ngra slutsatser. Nr du inte vill g med p detta, hotar finansiren med att dra in bidrag till flera projekt som dina doktorander r beroende av. Gr du med p finansirens krav fr att rdda doktorandernas finansiering? Frsker du frhandla fram en kompromiss? Eller ?

Finansirer, oberoende av vilka de r, vill se resultat. Alla vill vara skra p att forskningsprojekten har sdan styrka att de kan leda fram till ny kunskap. Offentliga eller ppna bidragsgivare anvnder verallt i vrlden granskare fr detta ndaml. Processen kallas peer review. Granskarna arbetar ofta med hjlp av mallar som innehller tydligt formulerade kriterier. Granskningen omfattar alltid en bedmning av den vetenskapliga kvaliteten, ofta av frgestllningens originalitet och ibland dessutom av hur angelgen frgestllningen bedms vara ur ett specifikt, angivet perspektiv. P det sttet kan medlen styras till de forskare som uppfattas ha de bsta upplggen och den bsta frmgan att genomfra sina projekt men ibland ocks till vissa omrden som finansiren anser viktiga. Fr att forskningsresultat ska bli anvndbara krvs vanligen att de vidareutvecklas och att ngon tar till vara den nya kunskapen. Offentliga institutioner kan ha en sdan ambition, men ofta sker detta genom kommersialisering. Frn samhllets synpunkt r det angelget att nya rn kommer till anvndning s fort som mjligt om de kan frvntas medfra nytta och r utan risk. Hur detta ska g till r freml fr stndig debatt. Den kommersiella aktren eller den offentliga institutionens ml kan konkurrera med ambitionen att ytterligare hja kunskapsnivn. Ett forskningsresultat eller en upptckt kan ge vinster fr upphovsmannen eller vidareutvecklaren men kan samtidigt medfra skadliga verkningar fr en vidare krets eller fr samhllet. Varje enskild forskare br hr liksom i alla andra sammanhang tnka igenom de mjliga konsekvenserna av sin forskning.

2.2.3 Olika former fr samverkan

Samverkan mellan forskning och privata eller offentliga finansirer kan ske i olika former. Forskaren kan vara enbart akademiskt anknuten och kan via

God forskningssed

37

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

sin institution samarbeta med industrin och andra finansirer som erstter institutionen fr gjorda insatser. En institution kan inom sig ha en organisation fr kommersialisering med separat bokfring och redovisning. Vissa forskare r anstllda inom industrin och har som uppgift att med vetenskapliga metoder ta fram ny kunskap som r av vrde fr arbetsgivarens utvecklingsprojekt. ven sdana forskare ska medverka i vetenskapssamhllet och kunna samverka med akademiskt verksamma forskare som ju till stor del finansieras via externa bidrag. En del forskare vljer att ta en aktiv roll i utvecklingssamarbeten med industrin och vissa kan ven fredra att delta i fretagsbildningar dr de har garintressen. Sdana engagemang stller mycket stora krav p att forskaren agerar genomtnkt och korrekt i sin vetenskapliga roll och inte tillter att det industriella engagemanget undergrver den vetenskapliga hllningen. Akademiskt verksamma forskare som tnker sig att samarbeta med ett kommersiellt fretag br skaffa sig insikter om vilken roll och vilket ansvar den industriellt verksamma forskaren har i sin organisation. Hr finns mnga varianter: det kan vara alltifrn banbrytande forskning till forskningsaktiviteter som r nrmare kopplade till fretagets marknadsfring. Forskaren ska vara medveten om att denna spnnvidd finns fr att kunna samverka positivt och konstruktivt med bevarad integritet. Forskarsamhllet br sin sida strva efter att inta en frdomsfri hllning och bedma alla vetenskapliga bidrag efter vetenskaplig kvalitet och p sina egna meriter.

2.2.4 Problem och fallgropar

Snabb publicering och verfring till praktiskt utnyttjande r angelgna ml, vilket nyss har framhllits. Men det finns flera hinder p vgen: amatrmssighet i frmgan att omvandla forskningsresultat till praktisk anvndning, attitydproblem frn de olika aktrerna gentemot varandra och strukturer med lngsamma publiceringsprocesser, trg hantering av patentanskningar och brist p riskvilligt kapital. Utan forskarens medverkan r det ofta svrt att omstta ett akademiskt forskningsresultat till en nyttighet fr samhllet i stort. Drfr mste det stllas stora krav p medvetenhet hos den enskilda forskaren och den milj som forskaren vistas i nr det gller att hantera situationer och kontakter dr vinstmotiv r inblandade. Varje forskare ska i sdana fall tnka igenom eventuella verenskommelser med en annan part fr att kunna bevara sin personliga integritet och sin vetenskapliga trovrdighet. Tv byggstenar i en sdan hllning r ppenhet om bindningar och beroenden samt ppenhet om alla forskningsresultat. Detta r viktigt, vare sig resultaten verensstmmer med eller motsger en

38

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

bestllares frvntningar. Det har inte sllan frekommit konflikter mellan finansir och forskare om publicering och tolkning av resultat, ngot som ibland lett till att forskare har frtigit onskade resultat. En forskare ska heller inte lta sig frledas att vertolka resultat i en nskad riktning. Vinklade rapporter kan stadkomma mycket skada, oberoende av om de har en kommersiell vinkling eller r pverkade av en myndighets ambitioner.
Hur gr du i fljande situation? Du arbetar med teknikforskning p nya ltta och starka material. Du ser mjligheter att ska patent och har bildat ett bolag tillsammans med ngra entreprenrer fr att kommersialisera produkterna. Kommersialiseringen tar emellertid lngre tid n frutsett och bolaget fr ekonomiska problem. En medarbetare ppekar att fibrer i det nya materialet har egenskaper som pminner om asbestfibrer. Han freslr drfr kompletterande toxikologiska studier. Men du vill skynda p utvecklingsarbetet. Vljer du att avbryta utvecklingsarbetet och underska hlsoriskerna? Om inte, hur bemter du kritiken frn din medarbetare?

2.2.5 ppenhet r ledstjrnan

En forskare har som alla andra ett legitimt behov av att f uppskattning. Denna kan best i ekonomisk ersttning, ra och bermmelse eller akademiskt avancemang, ofta i kombination. Men stten att n erknnande verkar inte alltid i samma riktning och kan vara olika effektiva vid olika tidpunkter. Konflikter uppstr ofta. Den enskilda forskaren kan vara angelgen om att snabbt gra sin upptckt knd samtidigt som forskargruppen kan anse att det r taktiskt eller ndvndigt att hlla p informationen infr en patentanskan eller en vidareutveckling. En grundlggande regel i all forskning r att varje forskare ska vara ppen med att redovisa eventuella bindningar nr hon eller han presenterar sina resultat i vetenskapliga sammanhang. Fr forskarsamhllets trovrdighet r det ocks avgrande att en forskare inte undanhller ny kunskap eller frdrjer en eventuell publikation. Varje forskare mste gra det mjligt ven fr andra forskare att anvnda och kontrollera de uppndda forskningsresultaten. Det r viktigt fr omvrlden att veta om forskaren har ett privat vinstintresse i ett enskilt projekt och att kommersiella bindningar, som detaljer om garandelar eller forskningsbidrag, redovisas ppet. ppenheten bidrar ocks till att forskaren ofta ven fr sig sjlv tvingas klargra sina motiv och sin forskarroll.

God forskningssed

39

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

Forskarens integritet r en viktig valuta som inte fr devalveras. Om detta nd skulle ske kan det innebra att forskaren frlorar i trovrdighet fr lng tid framt. I projekt med kommersiell betydelse kommer ven fretaget d att bli ifrgasatt. Det ligger sledes i bde fretagets och forskarens intresse att kommersiella kontakter skts korrekt. Fretag sker ofta dialog med ledande forskare fr att hlla sig vlinformerade om forskningsfronten. De forskare som arbetar i forskande fretag deltar som andra forskare i ppna vetenskapliga mten. I dessa sammanhang frutstts alla deltagare i enlighet med den grundlggande ppenhetsprincipen redovisa de bindningar som freligger. En sdan redogrelse br gras i inledningen av en vetenskaplig presentation s att auditoriet blir informerat innan resultaten presenteras.

2.3 Kvalitet och tillfrlitlighet

2.3.1 Allmnna principer
Kravet p kvalitet i forskningen kan klargras genom ett antal allmnna principer som ocks r erknda inom forskarsamhllet. De har ocks diskuterats och motiverats ingende i vetenskapsteoretiska arbeten och metodbcker. Olika frutsttningar och utgngspunkter fr en studie mste gras tydliga och motiveras. Projektet br ha ett tydligt syfte att besvara eller belysa vissa intressanta frgor som ocks ska formuleras klart. Metoder som anvnds ska kunna frklaras och det br kunna visas att man med dessa metoder skulle kunna n ett svar p de frgor som stlls. Metoderna ska hanteras korrekt och kompetent. Projekt som bygger p ett empiriskt material br prglas av en systematisk och kritisk analys av noggrant insamlade data. Mjliga felkllor ska identifieras och diskuteras. Argumenten br formuleras klart och ha relevans fr den slutsats man vill dra. Projektet i sin helhet, dokumentationen och den redovisande rapporten br prglas av klarhet, ordning och struktur. Men kvalitetsaspekten innehller ocks sdant som vetenskaplig fantasi och originalitet. Att ett projekt r nyskapande och innovativt i ngot avseende bidrar i hg grad till dess kvalitet. De ovan upprknade kraven utgr ingen fullstndig lista. De kan inte heller var fr sig uppfattas som ndvndiga villkor fr kvalitet hos ett projekt. Det mste exempelvis finnas utrymme fr explorativa studier utan tydliga ml. Precisering och tillmpning av dessa kriterier r inte identiska i

40

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

kvantmekanik och hermeneutik (tolkningsteori). Men om ett projekt brister i flera av de aspekter som lyfts fram ovan r det en tydlig varningssignal.

2.3.2 Frgestllning och metodik

I mnga mnen kan forskargruppernas verksamhet vara ganska kraftigt metodorienterad, byggd p en metod som har utvecklats inom gruppen och som r den sammanhllande lnken fr olika forskningsinsatser dr metoden tillmpas. Valet av forskningsproblem kan d styras av metoden. Detta stmmer inte med den schematiska framstllningen av forskaren som problemlsare, dr forskaren frst stller frgan och drefter vljer metod fr att svara p den. Den metodbaserade gruppens forskning blir ofta splittrad och mnga bidrag kan bli ganska ytliga. andra sidan kan en systematisk genomgng av styrkan hos en nyutvecklad metod vara mycket vrdefull. Allmnt ska ocks sgas att en stor del av framstegen i modern naturvetenskap, frn astronomi till hjrnforskning, i hg grad mste ses som resultat av teknikens utveckling som mjliggjort nya metoder. Inte heller metodutvecklingen inom exempelvis matematik, statistik och informationsvetenskap ska underskattas. Det finns all anledning att forskare och forskargrupper uppmrksammar sitt beroende av dessa insatser och tillerknner dem det vrde de frtjnar. Valet av metod fr en forskningsuppgift r av avgrande betydelse fr resultatets vrde och karaktr. Det r ofta svrt och krver stor erfarenhet, inte sllan ven djrvhet. Ibland bygger metodvalet p befintliga kunskaper och gjorda insatser, kanske av tidigare generationer i samma forskargrupp eller vid forskningsinstitutionen. Det hnder att forskningsmiljn p den aktuella institutionen r s inriktad p denna metod att alternativa metoder verhuvudtaget inte diskuteras eller kommer i frga. I sdana fall kan det vara nyttigt att medvetet frga efter alternativ och att eventuellt i samarbete med forskare med andra metodtraditioner genomfra parallella studier med olika metoder. I vetenskapen r metodfrgorna brnnande och lnkade till kriterier fr vetenskaplig kvalitet. Detta gller ocks inom humaniora och samhllsvetenskap. Det r sledes inte bara en praktisk skillnad mellan ena sidan studier av mnniskor som baseras p mtningar, t.ex. av reaktionstider eller av svarsfrekvenser i schematiska enktunderskningar, och den andra sidan underskningar dr man tolkar mnniskors uppfattningar som i brevsamlingar eller intervjuer. I diskussionerna kan resultatens generaliserbarhet och mer eller mindre frment objektiva karaktr komma att st mot intresset och djupet i de vetenskapliga utsagorna. Detta hindrar inte att forskningssamarbeten som kombinerar olika metoder kan vara fruktbara.

God forskningssed

41

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

Valet av metod har ocks en etisk aspekt. Vid underskningar av det frstnmnda slaget r forskarens frhllande till de mnniskor som studeras ofta mer distanserat, i det andra fallet mer inknnande. I bda fallen kan forskarens position innebra etiska komplikationer eller risker. Valet av metod kan innehlla mnga andra viktiga etiska avvgningar. Det kan t.ex. glla om frsksdjur helt eller delvis kan ersttas av vvnadsprover. Det kan ocks glla hur en intervjuunderskning av barn till misshandlade mdrar ska begrnsas, i vilken utstrckning vldsbengenhet eller intelligens ska mtas i studier av olika etniska gruppers socialisering etc. Framfr allt internationellt pgr ven forskningsetiska diskussioner om s.k. deltagande observation, en metod som frekommer inom bl.a. det samhlls- och beteendevetenskapliga fltet.

2.3.3 Observationsstudier genom att delta, iaktta, spela in

Fr vissa frgestllningar kan deltagande observation anvndas, ppen eller dold. Men denna forskningsmetod r frenad med en mngd etiska problem. Metoden att delta, iaktta och/eller spela in kan anvndas i flera situationer. Det kan glla d forskaren vill befinna sig i frskspersonernas/informanternas milj och observera vad som hnder, hra vad som sgs och flja mnniskors interaktion. I vissa situationer anvnds dold deltagande observation. Denna typ av hemlig eller maskerad forskning r dock sllsynt och br utgra ett undantag. Idealet r alltid att den som forskningen gller ska vara informerad om att han eller hon r freml fr forskning och i normalfallet ocks skriftligen ha samtyckt i frvg. Om forskningen rr knsliga personuppgifter, eller annat som enligt personuppgiftslagen ska etikprvas (se kapitel 3), mste tillstnd frn en etikprvningsnmnd inhmtas. ppna observationsstudier, dr deltagarna vet om att forskning pgr, anvnds exempelvis nr man vill studera arbetet inom olika organisationer, p en akutmottagning eller en skola. Observationerna br utfras systematiskt genom observationsschema, anteckningar etc. Forskaren ska efterstrva objektivitet och ska frska att inte pverka frskspersoner och skeenden. I vissa sammanhang, exempelvis vid dolda observationer, behver forskaren gra avsteg frn kravet att i frvg ge information och inhmta samtycke. I sdana fall mste man tillgodose dessa krav i efterhand. Om projektet faller under etikprvningslagen ska innan studien genomfrs godknnande inhmtas frn en regional etikprvningsnmnd om att man fr frng kravet p att information ska ges och att samtycke ska lmnas i frvg.

42

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

De etiska vervgandena r mycket viktiga vid deltagande observation. Forskaren har ansvar fr att frebygga skada och fr att de observerades identitet inte kommer att rjas. ven om detta krav kan tyckas vara svrt att leva upp till r det ndvndigt. Ett stt att observera mnniskor r att anvnda videoinspelning. Forskning med video kan inkrkta p individers privatliv och integritet eftersom individer kan identifieras. Videoinspelning br drfr endast anvndas nr man inte skulle kunna uppn samma resultat med hjlp av andra datainsamlingsmetoder. Exempelvis kan maskerade stillbilder anvndas i stllet fr video om det inte r viktigt att studera personens rrelser, mimik eller interaktion/kommunikation. Det r viktigt att filmningen sker p ett respektfullt och ansvarsfullt stt. Individens integritet ska respekteras. Om minderriga ska filmas gller samma srskilda regler som vid vrig forskning p barn. Det innebr att om barnet r under 15 r ska bda vrdnadshavarna samt barnet ha samtyckt till medverkan. Informationen br vara s skriven att ven barnet kan frst den. Precis som vid annan forskning ska videoinspelningen fregs av en utfrlig information och ett efterfljande samtycke. Denna information br beskriva vilket syfte forskningen har och betona att det r frivilligt att delta. De som tillfrgas om att delta ska ocks f upplysning om exakt vad forskaren avser att analysera i videoinspelningen och om varfr andra former av registrering inte har ansetts vara lmpliga eller tillrckliga. Dessutom br informationen (som br vara bde muntlig och skriftlig) till informanterna innehlla mer detaljerade uppgifter om fljande saker:
Om

redigering av inspelningen kommer att gras, t.ex. fr att dlja ansiktet och/eller rsten Om videoinspelningen kommer att kopieras, i frekommande fall med angivelse av i hur mnga exemplar Om inspelningen ocks kommer att anvndas i annat syfte n forskningssyfte, t.ex. i utbildningssyfte Om andra analyser kommer att gras n de som frst har angivits i sdana fall mste bde den regionala etikprvningsnmnden och informanten tillfrgas Om informanten har mjlighet att f ta del av inspelningen (detta r att fredra) Att eventuella kopplingar mellan inspelningen och andra persondata kommer att kodas Hur och var inspelningen kommer att frvaras och hur lnge den ska sparas

God forskningssed

43

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

Efter att informanten har erhllit utfrlig information ska enligt ovan samtycke inhmtas, normalt skriftligen. Det r praxis inom vissa forskningsflt, men inte inom alla, att samtycke ges i tv steg. I sdana fall fr informanten frst ta stllning och eventuellt ge sitt samtycke till sjlva videoupptagningen. Drefter, sedan informanten har ftt mjlighet att titta p videon, ska hon eller han f mjlighet att ge forskaren sitt samtycke att g vidare i arbetet med att analysera den. Dessutom kan samtycke ges till att visa videon fr i frvg angivna personer ssom forskare, studenter, patientfreningar eller liknande. Informanten ska intyga att hon eller han har ftt information om att det nr som helst gr att terkalla medgivandet till att forskaren ska f analysera, anvnda och visa videon. I forskningsprotokollet och i informationen till informanten ska det anges om videomaterialet kommer att frstras eller inte, fr det fall att informanten terkallar sitt samtycke. Om det anges att materialet ska frstras vid terkallat samtycke, ska man gra detta eller ocks lmna ver videon till frskspersonen, svida denna r ensam p videon. Om flera personer agerar p videon ska identiteten p den person som inte vill medverka om mjligt redigeras bort. En videoinspelning ska frvaras p ett skert stt, s att den r otkomlig fr obehriga och s att den inte frstrs p grund av oaktsamhet. Om verfring sker till dator ska datorn sjlvfallet vara lsenordskyddad. Forskaren mste frskra sig om att endast behriga personer kan f tillgng till videoinspelningen.

2.3.4 Felkllor och tillfrlitlighet

Nr en vetenskaplig underskning brjar ge resultat str man infr den svra uppgiften att bedma resultatens tillfrlitlighet. Detta r i sig en del av underskningen och en viktig aspekt p forskningens kvalitet. Exempelvis aktualiserade nyligen en utredning om misstnkt oredlighet i forskning hur viktigt det r att val av decimalhantering vervgs och tydliggrs. Ett vanligt och frestande misstag kan vara att verskatta betydelsen av de resultat man ftt och att utvidga deras brkraft lngt utanfr det omrde dr man har funnit att de gller. I de flesta forskningstraditioner brukar man krva en noggrann felanalys eller tminstone en diskussion av tnkbara felkllor och andra frhllanden som kan pverka resultatens hllbarhet. Problemet bestr i att gra realistiska bedmningar. Det r etiskt problematiskt, och till skada fr forskningen som sdan, om man medvetet frtrnger indikationer om vsentliga felkllor. Det kan glla en situation dr man undanhller vissa data fr att alls kunna f en artikel publicerad eller att man chansar p att resultaten ska

44

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

vara riktiga fr att man ska vara frst med en ny upptckt. Samtidigt br man inte heller p grund av en verdriven frsiktighet avst frn att publicera sina resultat. Det viktigaste r att vara tydlig, kritisk och rlig om hur man bedmer sina felkllor. Bedmningen av felkllor r ofta begrnsad av den forskningstradition och forskningsmetodik som man arbetar med. Vissa felkllor syns inte om man utfr analysen utifrn en viss teoretisk utgngspunkt eller modell. Det r allts viktigt att man i felanalysen inte bara begrnsar sig till de interna fel som ryms inom ramen fr det synstt som man har valt utan att den ocks frsker bredda perspektivet till andra, alternativa synstt. Detta kan dock vara mycket svrt. Ofta tvingas man dra ner p ambitionsnivn, men desto viktigare r det d att man r noga med att redovisa utgngspunkten fr analysen och dess begrnsningar.

2.4 Forskningsetik i ett dynamiskt perspektiv

Forskningsetiken r frnderlig. Nr forskarna stller nya frgor, anvnder nya metoder och arbetar med nya material aktualiseras nya forskningsetiska problem. Tidigt inriktades forskningsetiken p att frhindra att forskare, i vetenskapens namn, p olika stt skulle kunna skada eller krnka patienter och frskspersoner. Detta var det vergripande syftet med Helsingforsdeklarationen. Bakgrunden var bl.a. den forskning som hade bedrivits p fngar i koncentrationslger och fngelser. Drfr betonades kraven p informerat samtycke, risk-vinstbedmning och att vetenskapens och samhllets intresse inte fick vga tyngre n skyddet av individens vlbefinnande och skerhet. Genom utvecklingen av epidemiologisk forskning och registerdataforskning av skilda slag har delvis andra frgor aktualiserats. De personer som r freml fr sdan forskning, genom att uppgifter om dem stlls samman och analyseras, medverkar p ett annat stt n de som deltar direkt i exempelvis kliniska prvningar av nya lkemedel. Medverkande i registerstudier behver inte vara medvetna om att de r medverkande och drmed freml fr forskning. Samtidigt kan sdan forskning vara knslig ur integritetssynpunkt och vetskapen om att uppgifter, som berrda kanske inte ens vet har registrerats, kan sammanstllas och analyseras kan skapa oro. Upplggningen av studierna och presentationen av resultaten r viktiga fr att undanrja ogrundad eller grundad oro fr diskriminering och stigmatisering. Det sannolika vrdet av ny kunskap mste sledes stllas mot risken fr integritetskrnkning och skydd mot insyn i mnniskors privatliv. Nya och/eller alltmer anvnda metoder i humanistisk och samhllsvetenskaplig forskning, som videoinspelningar och deltagande observation, har

God forskningssed

45

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

aktualiserat nya forskningsetiska frgor. Vid enkter och intervjuer kan kravet p skydd av de medverkandes identitet tillgodoses genom anvndningen av kodnycklar och genom att svaren maskeras och anonymiseras. Vid t.ex. videoinspelningar, dr samspel mellan kroppssprk och verbal kommunikation studeras, gr inte detta. Vid deltagande observation kan forskaren ibland inte inhmta informerat samtycke i frvg utan att omjliggra forskningen. Detta stller forskare och etikprvningsnmnder infr nya utmaningar. Under senare r har stamcellsforskning och nanoforskning dragit till sig ett stort intresse, liksom kommersialisering av forskning och forskningens effekter p milj och samhlle i ett mer globalt perspektiv. Frutom traditionella forskningsetiska frgor, om informerat samtycke och risk-vinstbedmning, aktualiserar vissa typer av stamcellsforskning srskilda frgor om bde forskningsobjektet och de metoder som anvnds. Frgorna rr det befruktade ggets moraliska status och om t.ex. metoder, som krnverfring frn cell till cell, r etiskt frsvarbara. Frekomsten av kunskapsluckor och oskerheter, om vad som hnder nr nanopartiklar kommer in i kroppen, aktualiseras nr resultat frn nanoforskningen tillmpas inom nya omrden som bilindustri, medicin, kosmetik osv. Begrnsade toxikologiska studier har utfrts, men kunskapsluckorna frsvrar en meningsfull riskvinstbedmning och pekar p behovet av metodutveckling p detta omrde. Frgor som gller kommersialisering av forskning och forskningens effekter p milj och samhlle i ett mer globalt perspektiv har under senare tid tilldragit sig allt strre intresse och diskuteras ocks tidigare i detta kapitel liksom i kapitel 5. Bakgrunden r inte bara globaliseringen och det utkade internationella samarbetet mellan forskargrupper i olika lnder, utan ocks att forskning i stor skala krver betydande resurser och att offentliga medel inte rcker. Forskargrupper blir drfr i allt strre utstrckning beroende av samarbete med och bidrag frn icke-offentliga finansirer. Detta mjliggr forskning som kanske annars inte skulle ha kunnat genomfras men aktualiserar ocks frgor om styrning, beroende och kontroll av forskning. Mnskliga rttigheter r universella. I den mn forskningsetiska principer baseras p och slr vakt om sdana rttigheter, kan de accepteras i kulturer av skilda slag. Samtidigt mste de forskningsetiska principerna d formuleras med en viss vaghet. Kravet p informerat samtycke kan exempelvis tolkas och tillmpas som ett krav p individuellt informerat samtycke i liberala, vsterlndska samhllen. I kulturer dr familj, grupp, klan eller byldste samtycker fr detta krav tolkas p ett lite annat stt. Forskningsetiken placeras hrigenom in i ett kulturellt och socialt sammanhang. En del vrderingar r beroende av teknisk och ekonomisk utveckling, andra r mer trgfrnderliga och baserade p mer grundlggande mnskliga behov.

46

God forskningssed

Om forskning vad, varfr, hur och fr vem?

Referenser Chalmers, Alan F., Vad r vetenskap egentligen? Nora, Nya Doxa, 2003. Fllesdal, Dagfinn & Walle, Lars & Elster, Jon, Argumentationsanalys, sprk och vetenskapsfilosofi. Stockholm, Thales, 2001. Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhllsvetenskapernas frutsttningar. Gteborg, Daidalos, 1993, tredje upplagan 2007. Hermern, Gran, Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhllsvetenskap. Stockholm, Swedish Science Press & HSFR, 1986, andra upplagan, 1996. Hermern, Gran, Challenges in the Evaluation of Nanoscale Research: Ethical Aspects. NanoEthics, 2007, 1:223237. Hermern, Gran & Hug, Kristina (red). Translational Stem Cell Research: Issues Beyond the Debate on the Moral Status of the Human Embryo. New York, Springer, 2010. Hgskolelag (SFS 1992:1434). Rydn, Lars (red), Etik fr forskare. En antologi med utgngspunkt i arbetet med Uppsalakodexen. Stockholm, UH, 1990.

God forskningssed

47

3 Etikprvning och annan tillstndsprvning

Fr att f genomfra vissa typer av forskning krvs tillstnd. Detta gller srskilt forskning som avser mnniskor eller innefattar djurfrsk men ocks vissa andra typer av forskning.

3.1 Etikprvning och annan tillstndsprvning vid forskning som avser mnniskor
3.1.1 Tillstnd enligt etikprvningslagen, personuppgiftslagen m.m.
Frn 1 januari 2004 gller som ovan nmnts lagen (2003:460) om etikprvning av forskning som avser mnniskor, etikprvningslagen. Vissa ndringar infrdes 2008. Presentationen nedan gller lagen med dessa ndringar tillagda. Det finns ven andra lagar som p grund av sitt innehll r tillmpliga p forskning, t.ex. personuppgiftslagen, PUL, och arkivlagen. Etikprvningslagen talar om vilka typer av forskningsprojekt som ska prvas. Den anger ocks faktorer och villkor som man ska ta hnsyn till fr att ett forskningsprojekt ska kunna godknnas, vidare hur de bedmande myndigheterna, etikprvningsnmnderna, ska vara sammansatta. Det r forskaren som tillsammans med forskningshuvudmannen3 ska anska om etikprvning, nr forskningen faller under lagen. Handledaren ansvarar fr att ett doktorandprojekt etikprvas. r man osker om en anskan mste gras, har man mjlighet att vnda sig till den aktuella regionala etikprvningsnmnden (REPN) med en frfrgan. Att stta i gng eller genomfra ett forskningsprojekt, som faller under lagen, utan ett godknnande frn etikprvningsnmnden innebr ett lagbrott och r straffbart. Etikprvningen r avgiftsbelagd. Avgiften varierar beroende p arten av projekt (en eller flera huvudmn) och typen av anskan (nytt projekt, tillggsanskan). Fr anskan finns en speciell blankett. Fr konkreta uppgifter
3

Forskningshuvudmannen r den statliga myndighet eller den fysiska eller juridiska person i vars verksamhet forskningen utfrs. Den som r anstlld p ett universitet eller vid ett landsting har universitetet eller landstinget som forskningshuvudman. Forskningshuvudmannen bestmmer sjlv, genom intern arbets- eller delegationsordning eller genom fullmakt, vem som r behrig att fretrda huvudmannen. Forskningshuvudmannen har alltid det yttersta ansvaret fr forskningen.

48

God forskningssed

Etikprvning och annan tillstndsprvning

om hur man ansker, vem som ska anska, blankett m.m. se www.epn.se eller webbplatsen CODEX www.codex.vr.se. Ett forskningsprojekt faller under etikprvningslagen p grund av sitt innehll. Vad som ska prvas har slunda ingenting att gra med hur projektet finansieras. ven forskning som inte finansieras av externa organ utan exempelvis grs inom en tjnst vid en institution, ska sledes prvas om innehllet krver det. Ett forskningsprojekt ska prvas av en etikprvningsnmnd om ngot av fljande villkor gller. Nmligen (A) om forskningsprojektet innebr ett fysiskt ingrepp p frskspersonen eller utfrs enligt en metod som syftar till att pverka frskspersonen fysiskt eller psykiskt eller innebr en uppenbar risk att skada frskspersonen fysiskt eller psykiskt eller avser studier p biologiskt material som kan hrledas till enskilda personer. Ett forskningsprojekt ska ocks prvas om (B) det innebr behandling av knsliga personuppgifter enligt 13 personuppgiftslagen (SFS 1998:204), bl.a. ras, etniskt ursprung, politiska sikter och religis vertygelse, eller personuppgifter enligt 21 personuppgiftslagen, bl.a. domar i brottml. Villkor (B) medfr allts att all forskning med knsliga personuppgifter ska etikgranskas, oavsett hur de har insamlats och oavsett om forskaren har de berrdas samtycke eller ej. (Detta r en skrpning i frhllande till den frsta versionen av lagen.) Nr en etikprvningsnmnd bedmer ett projekt har den ett antal aspekter att beakta och ta stllning till. Allmnt gller att den aktuella forskningen fr godknnas bara om den kan utfras med respekt fr mnniskovrdet. Vid prvningen ska nmnden ocks bedma hur de berrdas mnskliga rttigheter och grundlggande friheter stts i relation till den aktuella forskningens vrde. Mnniskors vlfrd ska hr ges fretrde framfr samhllets och vetenskapens behov och kunskapsvrdet av forskningen mste bedmas verstiga riskerna. Forskningen fr inte heller godknnas om det frvntade resultatet kan uppns p ett annat stt, som innebr mindre risker, t.ex. med andra kategorier av frskspersoner eller med ett alternativt upplgg. Fr att nmnden ska kunna godknna en viss forskning krvs det att ett informerat samtycke frn de deltagande (frskspersoner, berrda) har inhmtats. Lagen beskriver ocks kort hur ett sdant samtycke ska vara beskaffat och frn vem och hur det kan inhmtas. Vid t.ex. forskning p barn eller p psykiskt funktionshindrade, kan det krvas ett samtycke frn vrdnadshavare eller god man.
God forskningssed

49

Etikprvning och annan tillstndsprvning

Lagen krver ett informerat samtycke vid de tre frsta typerna av projekt i (A) ovan, dvs. forskning som innebr ett fysiskt ingrepp p frskspersonen (forskningspersonen), forskning som utfrs enligt en metod som syftar till att fysiskt eller psykiskt pverka denna eller som innebr en uppenbar risk att skada forskningspersonen. Sdan forskning fr allts inte godknnas om inte de berrda i projektet har getts tillrcklig information och har ftt lmna sitt samtycke p rtt stt. Fr forskningsprojekt av slaget (B) ovan, som allts enbart innefattar behandling av knsliga personuppgifter, blir personuppgiftslagens bestmmelser om information och samtycke tillmpliga: i normalfallet krvs informerat samtycke. Som undantag medger personuppgiftslagen att information inte behver lmnas till forskningspersonerna om det r omjligt eller om det innebr en proportionerligt stor arbetsinsats. En mjlighet till forskning utan informerat samtycke r sledes inte utesluten: Varje enskilt sdant fall prvas och avgrs av etikprvningsnmnd. Helsingforsdeklarationens vidare krav p samtycke kan dock medfra att ett informerat samtycke nd mste inhmtas fr att projektet rent faktiskt ska kunna genomfras. (Se t.ex. kapitel 9.) Forskningsprojekt som inte faller under etikprvningslagen kan slunda inte godknnas av en etikprvningsnmnd. I mnga fall efterfrgas dock ngon form av etikgranskning ven av sdana projekt. Det kan glla en anskan om medel frn nationella eller internationella forskningsfinansirer eller fr att f publicera resultatet av forskningen t.ex. i vissa vetenskapliga tidskrifter. I sdana fall kan etikprvningsnmnd avge ett s.k. rdgivande yttrande (frordning 2007:1069 med instruktion fr regionala etikprvningsnmnder, 23 ). En nmnd kan d meddela att man inte ser ngra etiska hinder fr att projektet kan genomfras. Detta motsvarar ett godknnande vid prvning enligt lagen. Ett rdgivande yttrande kan ocks innehlla rena rd eller villkor fr en positiv bedmning. Det finns sex regionala etikprvningsnmnder (REPN) som ska utfra granskningen av forskningsprojekt. Kanslierna ligger i Gteborg, Linkping, Lund, Stockholm, Ume och Uppsala. Det finns ocks en central etikprvningsnmnd (CEPN), placerad i Stockholm. Nmnderna, dvs. varje REPN och CEPN, r enskilda myndigheter och r fristende frn varandra. Anskningar och beslut r offentliga och kan erhllas frn respektive nmnd. Den forskningshuvudman som har ftt avslag frn en regional etikprvningsnmnd har mjlighet att verklaga detta och f sitt projekt prvat av den centrala etikprvningsnmnden. Det krvs ingen extra avgift fr att f sitt projekt prvat av den centrala etikprvningsnmnden. En regional nmnd har ocks mjlighet att sjlv verlmna ett rende till den centrala nmnden, om man av ngot skl r oenig.

50

God forskningssed

Etikprvning och annan tillstndsprvning

Faktaruta En regional etikprvningsnmnd r indelad i tv eller flera avdelningar. I regel finns en eller flera avdelningar fr medicinsk forskning samt en avdelning fr vad som kallas vrig forskning. Varje avdelning leds av en ordfrande som r eller har varit ordinarie domare. Avdelningarna har tio ledamter med vetenskaplig kompetens, varav en r s.k. vetenskaplig sekreterare, och fem ledamter som fretrder allmnna intressen. ven den centrala etikprvningsnmnden leds av en ordfrande som r eller har varit ordinarie domare. Nmnden har sex ledamter, fyra med vetenskaplig kompetens och tv som fretrder allmnna intressen. Ocks i centrala etikprvningsnmnden r en av de vetenskapliga ledamterna s.k. vetenskaplig sekreterare. Vid den centrala etikprvningsnmndens kansli i Stockholm r ocks ett antal jurister verksamma.

Utver uppgiften att behandla verklagade beslut och renden som har verlmnats frn en regional nmnd har den centrala nmnden ocks tillsyn ver efterlevnaden av etikprvningslagen och de freskrifter som meddelas med std av lagen.

3.1.2 Andra tillstnd

Frutom tillstnd frn en etikprvningsnmnd kan ven andra tillstnd krvas fr forskning som rr mnniskor. Vid klinisk lkemedelsprvning, frutom s.k. icke-interventionsstudier, krvs att tillstnd har inhmtats frn Lkemedelsverket (se 1314 lkemedelslagen, 1992:859). Detta gller ven prvning av ett lkemedel p godknd indikation, med godknd dosering och med godknt administreringsstt nr syftet r att ytterligare belysa effekt och/eller skerhet. Verket har meddelat utfrliga freskrifterom hur klinisk prvning av lkemedel p mnniska ska g till (freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk, LVFS 2003:6, ndrade genom LVFS 2006:1). Anskan till Lkemedelsverket ska gras av sponsor, dvs. den individ, fretag, institution eller organisation som tar ansvar fr att pbrja, organisera och/eller finansiera den kliniska prvningen. Ytterligare information om regelverket och hur anskan gr till steg fr steg finns p Lkemedelsverkets hemsida www.lakemedelsverket.se. Anskningar om klinisk lkemedelsprvning inom EU registreras i databasen Eudra CT (European Clinical Trials Database). Fr nrvarande r databasen tkomlig endast fr nationella lkemedelsmyndigheter, dvs. Lkemedelsverket i Sverige, den europeiska lkemedelsmyndigheten EMA (European Medicines Agency) och kommissionen. Som ett led i att ka transparensen inom EU kommer tillgng till vissa delar av innehllet inom

God forskningssed

51

Etikprvning och annan tillstndsprvning

kort att ges till alla via webbplatsen www.clinicaltrialsregister.eu. Dr kommer bl.a. beslut frn etikkommitter betrffande lkemedelsprvningar p barn att bli allmnt tillgngliga. Fr att genomfra ett forskningsprojekt som innefattar bestrlning av frskspersoner med joniserande strlning krvs att projektet har tillstyrkts av en lokal strlskyddskommitt. (Fr detta se 22 Strlskerhetsmyndighetens freskrifter om allmnna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strlning, SSMFS 2008:35). Vid multicenterstudier behver anskan gras till samtliga lokala strlskyddskommitter som berrs av studien. Automatiserade behandlingar av personuppgifter om konstitutionella genetiska anlag som har framkommit efter genetisk underskning ska enligt 10 personuppgiftsfrordningen (1998:1191) anmlas till Datainspektionen senast tre veckor innan den planerade behandlingen ska pbrjas. Detta gller oavsett om uppgifterna r att anse som knsliga eller inte och oavsett om behandlingen sker med samtycke eller inte. Att inte gra anmlan r straffbart.

3.2 Forskning p djur och frsksdjursetik

3.2.1 Anvndning av frsksdjur
Frsksdjursetik handlar om de etiska frgor som vcks av att djur anvnds i vetenskapliga frsk. Det r en i samhllet vedertagen uppfattning att djurfrsk behvs fr utveckling och forskning inom bde humanmedicin och veterinrmedicin. Forskning p djur sker allts dels fr att den ger ny kunskap, dels fr att den r nyttig fr mnniskan och dels fr djurens egen skull.4 Framstllning av nya lkemedel r i stor utstrckning beroende av djurfrsk. En lng rad medicinska framgngar som har rddat mnga mnniskoliv har varit mjliga genom att djur har anvnts. Enligt lagen fr inga medicinska preparat prvas p mnniska, n mindre anvndas fr behandling, innan de har testats p djur eller med annan lmplig metod fr att f fram tillfrlitliga forskningsresultat.
4

EU:s definition av frsksdjur inkluderar endast de djur som faktiskt utstts fr ingrepp, tminstone i niv med ett nlstick. Enligt denna EU:s definition uppskattar Jordbruksverket att det r 2008 anvndes 0,5 miljoner frsksdjur i Sverige. Sveriges definition r vsentligt vidare och inkluderar alla djur som anvnds i vetenskapligt syfte. Med denna svenska definition som utgngspunkt uppskattar Jordbruksverket att det r 2008 anvnts 6,8 miljoner frsksdjur i Sverige, varav 5,8 miljoner r fisk som fiskats upp fr att bedma fiskbestnden i svenska vatten, 0,5 miljoner r djur som anvnts i beteende-, inhysnings- eller sktselsystemstudier, avlivats fr anvndning av vvnader eller organ, patentdjur etc. och 0,5 miljoner r djur som faktiskt utstts fr ingrepp, tminstone i niv med ett nlstick. (Jordbruksverket, Anvndningen av frsksdjur i Sverige under 2008, rapport dnr 31-502/09, tabell 1)

52

God forskningssed

Etikprvning och annan tillstndsprvning

Under senare r har ngra frsksdjursfrgor tagits upp i den allmnna debatten, t.ex. anvndningen av genmodifierade djur som sjukdomsmodeller. Nmnas kan ven diskussionen om huruvida primater ska anvndas fr forskning om hepatit C och HIV, som bara mnniskor och schimpanser drabbas av. En annan debatterad frga r EU:s s.k. Reach-beslut om registrering, utvrdering, godknnande och begrnsning av kemikalier (frordning EG 1907/2006). Det har inneburit kade krav p att testa kemikalier p djur, i syfte att skra mnniskors hlsa och milj. Regleringen om djurfrsk terfinns i djurskyddslagen (1988:534). Den har genomgtt en rad frndringar sedan den antogs. (En sammanfattning av utvecklingen ges i Jordbruksverkets freskrifter om ndring i Centrala frsksdjursnmndens freskrifter frn 1988, se Statens jordbruksverks frfattningssamling 2008:70 samt i Borgstrm 2009). Ett EU-direktiv om skydd av frsksdjur och etisk prvning av forskning p djur har nyligen antagits (2010/63EU)5. Direktivet syftar till att skapa en harmonisering av frsksdjursskyddet och en gemensam lgsta- och hgstaniv inom EU. Infrandet av en hgstaniv innebr att medlemslnderna framver inte fr lagstifta om strngare regler. Dremot fr ett land ha strngare regler under frutsttning att de fanns innan direktivet trder i kraft. Fr svensk del r en annan frndring att forskning p blckfiskar ska etikprvas. Alla lnder har tv r p sig att infrliva direktivet i sin respektive lagstiftning, vilket betyder att vissa anpassningar troligen kommer att ske i den svenska djurskyddslagen. Information om denna process finns p Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se

3.2.2 Frsksdjursetik
Frsksdjursverksamhet vcker en rad svra etiska frgor. Stllningstagandena i dessa frgor hr nra samman med grundlggande uppfattningar kring mnniskosyn, dvs. mnniskans vsen, funktion, uppgift och inte minst hennes stllning i relation till andra levande varelser. Dessutom pverkas etiska uppfattningar kring djurfrsk av vra allmnna moraliska vertygelser. Var och en som funderar p att gra frsk p djur i syfte att bttre frst hur mnniskokroppen fungerar eller fr att bidra till frbttringar inom humanmedicinen stlls infr besvrliga etiska utmaningar. Detta blir tydligt i den s kallade djurfrsksetiska paradoxen, som sammanfattar det dilemma som djurfrsk innebr: vi anvnder (icke-mnskliga) djur i frsk, eftersom de r tillrckligt lika oss (fr att ge relevanta resultat) och eftersom de r tillrckligt olika oss (fr att vi ska kunna motivera det lidande vi orsakar). (Se ven Rodman.)
5

http://ec.europa.eu/environment/chemicals/lab_animals/home_en.htm

God forskningssed

53

Etikprvning och annan tillstndsprvning

Denna paradox r inte ny utan har funnits s lnge det funnits djurfrsk, dvs. tminstone sedan antiken. Mnniskan har alltid sttt i relation till vriga djur, men olika uppfattningar om hur mnniskan br frhlla sig till djuren har dominerat i olika tider och har terspeglat de normer och vrderingar som tiden och kulturen bjuder. Man kan inte rkna med att det inom en och samma tidsepok och kulturkrets kan rda en enhetlig syn p hur denna mnniska-djur-relation br se ut. ven i dag finns det en rad olika uppfattningar om hur mnniskans ansvar fr djuren br gestalta sig . Sjlva samtalet om hur detta ansvar tas, och grnserna fr det, kan vara berikande fr mnniskans sjlvfrstelse. Inom mnet djuretik belyses denna relation genom att man analyserar uppfattningar om djurs moraliska status och egenvrde liksom om mnniskans ansvar. Inom djuretiken undersker man ocks teorier om rttigheter och skyldigheter gentemot mnniskor och djur, i nutida svl som framtida generationer.

3.2.3 De djurfrsksetiska nmnderna: sammansttning och uppdrag

Djurfrsk fr bara bedrivas p en anlggning som r godknd av Jordbruksverket och dr det finns en godknd frestndare, en godknd veterinr samt personal med erforderlig kompetens. Prvning i en djurfrsksetisk nmnd r obligatorisk. I Sverige infrdes lagkrav p rdgivande etisk prvning av djurfrsk 1979. Sedan 1988 har de djurfrsksetiska nmnderna uppdraget att godknna eller avsl en anskan. Frn 1998 r nmndernas beslut rttsligt bindande. Alla handlingar r offentliga och finns hos respektive nmnd. Det r mycket ovanligt att ett beslut verklagas men detta kan gras till en frvaltningsrtt. Totalt granskas ungefr 1 700 anskningar per r. Ansvaret fr de djurfrsksetiska nmnderna och den prvning som sedan 1979 lg under Centrala frsksdjursnmnden, CFN, ligger sedan 2007 p Jordbruksverket (efter att prvningen under ren 20042007 hade handlagts av den srskilda Djurskyddsmyndigheten). Det finns sju djurfrsksetiska nmnder i Sverige i sex universitetsstder (Stockholm har tv nmnder). Varje nmnd bestr av fjorton ledamter.
Faktaruta Ordfranden och vice ordfranden i de djurfrsksetiska nmnderna r domstolserfarna jurister. Av de vriga tolv ledamterna r hlften forskare, frsksdjurstekniker eller frsksdjurspersonal och den andra hlften r lekmn, varav minst en ska representera en djurskyddsorganisation. Det r ett politiskt uttalat ml att lekmnnen i s stor utstrckning som mjligt ska representera allmnheten. Forskargruppen ska ha en sdan sammansttning att nmnden som helhet fr en bred kompetens.

54

God forskningssed

Etikprvning och annan tillstndsprvning

3.2.4 Etikprvningen
Huvuduppgiften fr en djurfrsksetisk nmnd r att stta syftet med forskningen i samband med det lidande som djuren kan komma att utsttas fr och avgra huruvida syftet r tillrckligt viktigt fr att motivera det frvntade lidandet. Detta r en svr uppgift. Det r viktigt att anskan r tydlig och informativ, fr att nmnden ska kunna ta stllning till hur angelget frsket r och till hur djuren kan komma att pverkas. Centrala frgor som mste besvaras fr att nmnden ska kunna gra en adekvat bedmning r: syftet med frsket, huruvida detta kan uppns med en annan metod n djurfrsk eller med ett annat djurslag, om djuren utstts fr strre lidande n absolut ndvndigt, om bedvning eller smrtstillande medel fordras och om frsket r en ondig upprepning av tidigare anges av skanden. I betnkandet Etisk prvning av djurfrsk (SOU 2002:86) finns ett vl strukturerat frslag p diskussionsunderlag som tar upp vilka etiska aspekter som behver belysas kring varje anskan. En forskare som vill fatta ett etiskt vlgrundat beslut i frgan om ett djurfrsk r motiverat eller inte mste, liksom de djurfrsksetiska nmnderna, vervga syftet genom att vga frvntad nytta med frsket mot frvntat lidande fr djuren. Den grundlggande principen i all forskning, att vga nyttan mot eventuella skador, har tidigare berrts. Hr spelar en rad faktorer in fr hur utfallet blir. Vad gller nyttan br forskaren vervga betydelsen av kunskapsvinsten eller den mjliga tillmpningen, svl fr samhllet i stort som fr forskningen i sig. Forskaren mste tnka igenom huruvida exempelvis ett stort antal mnniskor, med relativt litet lidande per person, r berrda eller om det gller ett ftal mnniskor, som var och en har ett omfattande lidande eller handikapp i sin vardag. Anskan skrivs p ett speciellt formulr, utifrn de anvisningar som tillhandahlls av Jordbruksverket (D174), www.jordbruksverket.se. Forskningsinstitutionens ansvariga frestndare ska godknna frsket i dess helhet och garantera att erforderliga resurser str till frfogande innan en nmnd kan ta stllning till anskan. Nmndernas uppgift r sedan att gra den juridiskt bindande bedmningen av anskan och att se till att bara forskningsrelevanta och vl upplagda frsk genomfrs. Ledamter som representerar forskningen granskar anskans vetenskapliga stringens och metodiska relevans. Lekmnnens uppgift r att frskra sig om djurfrskets samhllsbetydelse och att svara fr allmnhetens insyn och bedmning. Den skande mste lmna in en fullstndig anskan och beskriva projektet p ett sdant stt att alla ledamter i nmnderna kan frst och diskutera det utifrn den information som anskan innehller. Nmnden har rtt att
God forskningssed

55

Etikprvning och annan tillstndsprvning

avsl en anskan om den r ofullstndig men i praktiken sker detta ytterst sllan. I stllet kan nmnden efterfrga sdant som den finner otillrckligt beskrivet eller diskuterat. Mnga anskningar kompletteras drfr innan de behandlas p ett nmndmte. Vid behov kan nmnden ven kalla den skande till mtet fr klargranden eller tillkalla en expert fr ett utltande. Nmnden kan besluta att en del- eller pilotstudie br gras om en metod frst behver utvrderas. Detta kan nmnden ocks gra fr att minska antalet djur som anvnds, innan det i mjligaste mn r klarlagt hur de kommer att m eller om lidandet direkt bedms som avsevrt. Fr att frenkla bedmningen av djurens lidande och fr att uppn enhetlighet mellan nmnderna, har en tredelad kategorisering infrts. Utifrn denna ska den skande sjlv bedma om frsket i sin helhet innebr ringa, mttligt eller avsevrt lidande fr djuren, frskets s.k. svrighetsgrad. Hr har bde forskare och nmnd hjlp av den lista p frsk inom respektive svrighetsgrad som finns i Jordbruksverkets anvisningar. Nmnden ska ta stllning till om den skande har gjort en rimlig bedmning och fr vid behov korrigera uppgiften.

3.2.5 Alternativ till frsksdjursanvndning

Mnga forskare frsker hitta djurfria metoder att n fram till lika trovrdiga forskningsresultat. Det finns olika motiv till detta. En anledning r att forskaren inte vill orsaka djur lidande, en annan r att det r relativt kostsamt att hlla djur. Ett tredje skl, som i dag diskuteras alltmer, r oskerhet om hur verfrbara resultaten r nr det handlar om medicinska frsk, dvs. hur relevanta resultat frn frsk p djur r fr medicinsk tillmpning p mnniskor. Jmfrelser mellan behandlingseffekter p djur och kliniska frsk p mnniska visar t.ex. ibland bristande verensstmmelse. Detta tyder dels p att djurfrsk och kliniska frsk kan behva samordnas bttre, dels p att djurfrsk inte alltid kan ge meningsfull information fr behandling av mnniskor (Perel m.fl. 2007). Ett exempel p det senare r studier fr att ta fram metoder fr att behandla reumatisk artrit genom att studera vvnadsprover frn patienter (Klareskog L, Rnnelid J 2008). Hr mts tv av motiven till att inte anvnda djur: dels r artrit en plgsam sjukom ven fr de djur som r sjukdomsmodeller, dels har enbart mnniskor och apor vissa centrala receptorer i den aktuella behandlingen. Detta gr att resultat frn frsk p mss och rttor skulle ha lgre relevans. I stllet fr djurfrsk anvnds ven datorprogram, bl.a. fr att bttre bedma och berkna biverkningar av cancerbehandling. Man kan ocks odla celler, exempelvis fr att testa kemikaliers pverkan p reproduktionen

56

God forskningssed

Etikprvning och annan tillstndsprvning

eller utnyttja cellmodeller fr att testa lkemedels onskade biverkningar p levern. I Sverige finns ett statligt std fr forskningsbidrag till alternativa metoder till djurfrsk enligt de tre R:ns princip, vilket sks via Vetenskapsrdet. Med alternativa metoder avses metoder som frfinar, begrnsar och/eller erstter djurfrsk, efter engelskans refine, reduce och replace (dvs de tre R:n). Vidare finns en mjlighet att ska forskningsbidrag frn stiftelsen Forska utan djurfrsk, www.forskautandjurforsok.se. EU har ett centrum fr samordning, utveckling och utvrdering av alternativ till djurfrsk, ECVAM (European Centre for the Validation of Alternative Methods) med ste i nrheten av Milano, Italien. Sedan april 2010 finns ven ett industrifinansierat centrum fr alternativa metoder, CAAT-EU (Center for Alternatives to Animal Testing Europe) vid universitetet i Konstanz, Tyskland. Dess moderorganisation finns i USA sedan 1980-talet. Tillsammans med en rad universitet ansvarar Vetenskapsrdet fr information till forskare och allmnheten genom hemsidan www.djurforsok.info.

3.2.6 Att etiskt bedma djurfrsk

En forskare som anvnder frsksdjur och de flesta ledamterna i de djurfrsksetiska nmnderna som ska besluta om vad som r etiskt godtagbart har var och en fattat ett principiellt beslut om att det finns etiskt frsvarbara djurfrsk. Varje frsk mste dock fregs av en etisk bedmning. Fljande begrepp (kursiverade) kan bidra till att belysa viktiga frgor fr en sdan bedmning av vad som r etiskt frsvarbart. Ett grundlggande stllningstagande gller vem eller vad som har moralisk relevans, dvs. vem eller vad som br beaktas i det etiska vervgandet. Hr mste man skilja p om ngon eller ngot har moralisk relevans fr sin egen skull, i kraft av att ha ett egenvrde, eller fr ngon annans skull, och d har ett instrumentellt vrde. Det r vanligt att egenvrde inte graderas, utan antingen anses freligga hos en individ (eller materiell entitet) eller inte. Dremot r det instrumentella vrdet hos en individ eller materiell entitet mjligt att mta. Det kan vara olika stort fr olika anvndare eller betraktare. Det r heller inte ovanligt att en individ anses ha bde ett egenvrde och ett instrumentellt vrde. En genmodifierad mus av en viss stam kan t.ex. vara ett ytterst vrdefullt instrument inom ett visst forskningsprojekt och samtidigt anses ha ett egenvrde, exempelvis i kraft av att vara en upplevande individ. En syskonmus, som inte uttrycker den nskade genmodifieringen, har ett lgt instrumentellt vrde men samma egenvrde. De djuretiker som argumenterar fr att djur har rttigheter, baserar det vanligen p uppfattningen att djur har ett egenvrde. De individer som

God forskningssed

57

Etikprvning och annan tillstndsprvning

har egenvrde har ocks vissa grundlggande rttigheter, t.ex. till fda, vatten, viloplats, skydd mot vder och vind och tillgng till sociala kontakter (Brambell, R, 1965). Detta resonemang mste dock inte leda till att djur och mnniskor tillskrivs samma rttigheter. Uppfattningen om vilka djurens rttigheter anses vara och hur lngtgende de r skiljer sig mellan olika djuretiker men lnkas ofta till djurartens frmgor. En rkas rttigheter r mindre omfattande n en mus, som i sin tur har kortare rttighetslista n primater (Cavalieri, P, Singer, P, 1994). Tanken med rttigheter r allts inte att argumentera fr att grisar ska ha rstrtt utan fr att djurs fysiska och sociala behov ska tillgodoses i den utstrckning de freligger. En mycket central frga inom djuretiken handlar om att mnniskan av tradition uppfattas som ngot speciellt, har en srskild vrdighet och integritet och drfr tnjuter ett hgt skydd. Det r orealistiskt att tro att vi kan komma fram till ett enda och fr alla giltigt skl till att mnniskan har en srstllning. Kanske har de filosofer rtt som menar att det inte gr att motivera srstllningen p annat stt n att hvda att den som r fdd av en mnniska drmed har rtt till ett speciellt moraliskt skydd, som inte tillkommer andra levande varelser (Egonsson, D, 1999). Om s r, har vi likafullt en skyldighet att fundera ver vad vi gr av denna speciella position. Vr rationalitet och vr kunskap ger oss mjlighet att utva makt ver andra djur. Men med makt fljer ansvar makt ver djurens situation och makt ver vilka frgor vi vljer att forska p, bde fr de mnniskors skull som stter sitt hopp till vetenskapen och fr de djurs skull vilkas liv anvnds fr det syftet.
Hur gr du i fljande situation? Drygt 33 miljoner mnniskor har idag HIV och riskerar att f AIDS, om de inte kan f effektiva bromsmediciner. Mycket forskning pgr fr att finna bot mot HIV/AIDS, vilken sker p schimpanser som tillsammans med mnniskan r de enda djur som kan f HIV/AIDS. Du r ledamot i en djurfrsksetisk nmnd som ska gra en etisk bedmning av ett forskningsprojekt som syftar till att utvrdera ett potentiellt vaccins effektivitet. Forskarna anger att vaccinets effekt behver bedmas p lngt utvecklad AIDS, vilket innebr att schimpanserna har starkt nedsatt hlsotillstnd nr det egentliga frsket brjar. Vilka etiskt betydelsefulla aspekter anser du behver beaktas fr att gra en etisk bedmning av om detta frsk ska godknnas? Tnk dig in i bde forskarnas och lekmnnens bedmningsgrunder.

58

God forskningssed

Etikprvning och annan tillstndsprvning

3.3 Genetiskt modifierade organismer

Verksamhet med genetiskt modifierade organismer, dvs. organismer hos vilka det genetiska materialet har frndrats p ett stt som inte intrffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination av gener, omfattas av ett detaljerat regelsystem. Tillsynsansvaret r uppdelat mellan flera myndigheter, bl.a. Arbetsmiljverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Lkemedelsverket. De olika myndigheternas ansvarsomrden och regelverket framgr av genteknikmyndigheternas webbportal www.gmo.nu. Fr att forskning som omfattar innesluten anvndning av genetiskt modifierade organismer, t.ex. odling i tttslutande krl eller odling i vxthus, ska kunna genomfras krvs antingen att den ansvariga myndigheten har gett tillstnd eller att verksamheten anmls till den myndigheten. Verksamheten ska alltid fregs av en utredning som ligger till grund fr en riskbedmning. Resultatet av denna riskbedmning avgr sedan vilka skyddstgrder som behvs. Forskning som innebr en avsiktlig utsttning av genetiskt modifierade organismer, t.ex. fltfrsk med genetiskt modifierade vxter eller mikroorganismer, ska alltid fregs av en utredning fr att skaderiskerna ska kunna bedmas. Dessutom krvs tillstnd frn respektive tillsynsmyndighet. Tillstnd fr endast lmnas om verksamheten r etiskt frsvarbar. Den som bryter mot plikten att anmla eller skaffa tillstnd kan gra sig skyldig till otillten miljverksamhet.

3.4 Exempel p nnu olsta problem

Den svenska lagstiftningen och regelverket fr forskning r inte heltckande och kan s aldrig vara (se kapitel 1 om lag och moral). I nulget finns det dock ngra brister som frtjnar att uppmrksammas, s att mjliga lsningar kan diskuteras och om mjligt genomfras. Ett frsta problem r att svensk lagstiftning endast har giltighet fr svenskt territorium. Detta har betydelse fr etikprvning av projekt som i sin helhet kommer att bedrivas i ett annat land, ven om forskare frn Sverige deltar och svensk finansir bidrar med medel. Etiska krav som frefaller sjlvklara i Sverige kan d vara svra att f gehr fr i den internationella forskningsmiljn. Srskilt bekymmersamt blir det om forskare utfr sitt arbete i lnder med lgre etisk standard just fr att dra nytta av detta. Det kan t.ex. vara enklare att f frskspersoner, billigare att gra studier eller medfra mindre betungande anskningsfrfaranden. Om dessa vinster sker p

God forskningssed

59

Etikprvning och annan tillstndsprvning

bekostnad av forskningens integritet bryter man i mnga fall mot Helsingforsdeklarationens krav:
Physicians should consider the ethical, legal and regulatory norms and standards for research involving human subjects in their own countries as well as applicable international norms and standards. No national or international ethical, legal or regulatory requirement should reduce or eliminate any of the protections for research subjects set forth in this Declaration.

Det r inte acceptabelt att studier bryter mot denna princip. Den norska forskningsetiska kommittn fr naturvetenskap och teknologi stller preciserade och ndvndiga krav, nmligen att:
Forskere ikke plasserer deler av sin forskning i andre land kun fordi det er lavere etiske eller sikkerhetsmessige standarder der enn hjemme. Forskere informerer finansierende institusjoner om eventuelt avvikende etiske eller sikkerhetsmessige standarder i de land der forskningen utfres.

Ett annat problem r att det mest grundlggande skyddet fr frskspersoner att forskningsprojektet prvas etiskt innan det fr pbrjas inte alltid r en sjlvklarhet i andra lnder. Sdan prvning krvs av Helsingforsdeklarationen vid all medicinsk forskning p mnniska och detta krav upprtthlls av flera finansirer och av mnga tidskrifter. Hr r det svenska lagkravet p etikprvning mindre heltckande. Det finns dock, som nmnts tidigare, en mjlighet att i Sverige be en regional etikprvningsnmnd om att f ett rdgivande yttrande ver ett projekt som formellt inte behver ha sdant. Det hr till god forskningssed att be om ett yttrande i de fall forskningssamarbeten i andra lnder kan frutses stlla forskarna infr etiska svrigheter. Etikprvningsnmnderna har dock inte ngon skyldighet att ge sdana rdgivande yttranden, bara en rtt att gra det. I de fall d en regional etikprvningsnmnd har nekat att ge ett sdant rdgivande yttrande har allvarliga konsekvenser blivit fljden fr forskarnas mjligheter till fortsatt finansiering och till att publicera sig. Det r nskvrt att det infrs en lagstadgad skyldighet fr etikprvningsnmnderna att ge yttranden till dem som s nskar eller att detta tminstone blev praxis. Det finns frgor om terkallande av samtycke som r forskningsetiskt problematiska. Inom biobankforskning ges forskningspersonen mjlighet att terkalla samtycket. Om s sker r det den biobankansvariga som bestmmer om det biologiska materialet ska frstras vilket sannolikt r

60

God forskningssed

Etikprvning och annan tillstndsprvning

forskningspersonens nskan eller avidentifieras. I det senare fallet kan forskningspersonen knna sig lurad. I forskningsprojekt med video- eller bandinspelning utlovas forskningspersonen ofta att de kan terkalla samtycket efter inspelningen och att denna i s fall ska frstras. Detta strider dock mot regelverket om arkivering och bevarande av forskningsmaterial liksom mot etikprvningslagens regler om terkallande av samtycke.

Referenser Alexius Borgstrm, Katarina, Djuren, lkarna och lagen: en rttslig studie om djurfrsksetik. Uppsala, Iustus frlag, 2009. Arkivlag (SFS 1990:782). Brambell, Rogers, F.W. (Chairman), Report of the Technical Committee to enquire into the Welfare of Animals kept under Intensive Livestock Husbandry Systems, London, HMSO, 1965. Hr framfrs fem friheter fr lantbruksdjur: frihet frn hunger och trst, frn obehag vid inhysning, frn smrta och skada, frn rdsla och oro samt mjlighet att utfra naturligt beteende. Cavalieri, Paola & Singer, Peter (red.), The Great Ape Project: Equality Beyond Humanity. New York, St. Martins Press, 1994. Ett upprop av 34 forskare och frfattare fr tre rttigheter fr vissa primater: rtten till liv, rtten till frihet samt frbud att torteras. Centrala frsksdjursnmnden, Frfattningar, allmnna rd och anvisningar om anvndningen av djur fr vetenskapliga ndaml. Stockholm, CFN:s skriftserie: 45, 2002. Den nasjonale forskningsetiske komit for naturvitenskap og teknologi (NENT), Forskningsetiske retningslinjer for naturvitenskap og teknologi. Oslo, 2007. Djurfrsksetiska utredningen. Etisk prvning av djurfrsk: delbetnkande (SOU 2002:86). Stockholm, Fritzes offentliga publikationer, 2002. Djurskyddslag (SFS 1988:534). Egonsson, Dan, Filosofiska esser om mnniskovrde. Nora, Nya Doxa, 1999. Frordning om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:615). Frordning med instruktion fr regionala etikprvningsnmnder (SFS 2007:1068) Frordning med instruktion fr Centrala etikprvningsnmnden (SFS 2007:1069) Frordning om utsttning av genetiskt modifierade organismer i miljn (SFS 2002:1086). Frordning om innesluten anvndning av genetiskt modifierade organismer (SFS 2000:271). Jordbruksverket, Anvndningen av frsksdjur i Sverige under 2008. Rapport, Dnr: 31-502/09. Karlsson, Fredrik, Weighing Animal Lives a Critical Assessment of Justification and Prioritization in Animal-Rights Theories. Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis, 2009. Klareskog, Lars & Rnnelid, Johan & Lundberg, Karin & Padyukov, Leonid & Alfredsson, Lars Immunity to citrullinated proteins in rheumatoid arthritis. Annual Review of Immunology, 2008, 26:651675. Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Lag om biobanker i hlso- och sjukvrden m.m. (SFS 2002:297). Lkemedelslag (SFS 1992:859).

God forskningssed

61

Etikprvning och annan tillstndsprvning

Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk (LVFS 2003:6). Perel, Pablo, & Roberts, Ian & Sena, Emily & Wheble, Philipa & Briscoe, Catherine & Sandercock, Peter & Macleod, Malcolm & Mignini, Luciano E. & Jayaram, Pradeep & Khan Khalid S., Comparison of Treatment Effects between Animal Experiments and Clinical Trials: Systemic Review. British Medical Journal, 2007, 334 (7586):197. Personuppgiftslag (SFS 1998:204). Personuppgiftsfrordning (SFS 1998:1191). Rodman, John, The Dolphin Papers, The North American Review, spring 1974, 259:13-26 (page 18). Statens Jordbruksverks frfattningssamling (SJVFS 2008:70). Strlskerhetsmyndighetens freskrifter om allmnna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strlning (SSMFS 2008:35). World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. Ferney-Voltaire, France, World Medical Association, 2008.

62

God forskningssed

Etikprvning och annan tillstndsprvning

God forskningssed

63

4 Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre

Detta kapitel r, med undantag fr avsnitt 4.5, i det nrmaste identiskt med Gran Hermerns artikel Hantering av integritetsknsligt material, publicerad p Vetenskapsrdets hemsida 2007.

4.1 Bakgrund och problem

Den principiella ppenheten i all offentlig verksamhet r lagfst och frankrad i grundlag. Universitet och enskilda forskare kan drfr inte p egen hand vga detta offentlighetsintresse mot andraintressen. Helsingforsdeklarationen, antagen av World Medical Association, r ett viktigt dokument fr medicinsk forskningsetik. De etiska principer som anges i deklarationen r i delar ocks tillmpliga fr annan forskning, inte minst viss socialmedicinsk och samhllsvetenskaplig forskning. Detta dokument har reviderats ett flertal gnger, senast r 2008. Helsingforsdeklarationen r emellertid inte juridiskt bindande. Detta har ocks fastslagits av Hovrtten fr Vstra Sverige genom en uppmrksammad dom fr ngra r sedan. Europadomstolen har nyligen (2010) gtt p samma linje som hovrtten. Frgan gllde en begran om att en forskare i Gteborg skulle lmna ut forskningsmaterial om en kontroversiell studie p barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Slutsatsen r allts att svensk lag vger tyngre n denna internationella deklaration, om dessa bda kommer i konflikt med varandra. Problemen har uppmrksammats i medicinsk forskning, bl.a. genom den debatt och de rttegngar som har fljt i gteborgsaffrens spr. Men problemen har en mer generell och principiell sida, genom att de aktualiseras ocks inom mnga andra vetenskapsomrden, t.ex. inom humaniora (integritetsknsliga uppgifter om bermda politiker och frfattare) och samhllsvetenskap (integritetsknsliga uppgifter om individer och grupper som kan komma fram i underskningar). Kraven p offentlighet, ppenhet och insyn kommer hr ibland i konflikt med kravet p skydd fr forskningspersoners och uppgiftslmnares personliga integritet. Till problemen hr ocks faran fr att nuvarande regelsystem kar risken fr att verksamheter genomfrs utanfr sjukvrden, dr insynen r mindre. Drfr r det angelget med en principiellt hllen diskussion om de etiska problemen vid hanteringen av integritetsknsligt material. Medvetenheten i forskarsamhllet bde om regler och problem mste ka.
God forskningssed

65

Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre

4.2 Intresseavvgningar och olika slags forskning

I forskning handlar det om att p ett rimligt stt vga mot varandra flera typer av intressen, som alla r legitima men som i vissa situationer kan komma i konflikt med varandra: forskarnas intresse av att f fram ny kunskap, intresset fr medverkande och berrda att f skydd mot integritetsintrng och mot insyn i sitt privatliv samt patienters intresse av att uppgifter som de har lmnat till sin lkare stannar mellan dem. Grundforskningsfinansirer som Vetenskapsrdet har ett intresse av ppenhet och insyn. Vetenskapsrdet stdjer inte hemlig forskning. Andra forskningsfinansirer kan ur ett samhllsperspektiv ha intresse av att materialet kan teranvndas eller utnyttjas av flera grupper en viktig uppgift blir i s fall att precisera under vilka betingelser detta kan ske. Integritetsskydd i samband med forskning mste tillgodoses i former som r frenliga med sekretesslagens bestmmelser. Hur denna intresseavvgning grs beror bl.a. p vilken typ av forskning det r frgan om. En betydelsefull skillnad i detta sammanhang r distinktionen mellan forskning som inte r kombinerad med vrd och forskning som r kombinerad med vrd. Distinktionen r viktig, eftersom delvis olika regelverk blir aktuella i de olika fallen. Om forskning kombineras med vrd blir t.ex. patientdatalagen och sekretesslagstiftningen inom sjukvrden aktuell. Det r drfr viktigt att d fra olika typer av journaler, dvs. bde patientjournaler/vrdjournaler och forskningsjournaler. I patient-/vrdjournaler ska man bara infra uppgifter som r ndvndiga fr att patienter ska f god och sker vrd. Uppgifter betingade av forskningsprojektet ska reserveras fr forskningsjournaler. Nr det gller retrospektiva studier br samma sak glla, srskilt om det handlar om integritetsknsliga frgor. Men varken vid den ena eller andra typen av forskning r det material som samlas in den aktuella forskarens eller forskargruppens privata egendom som de ger och kan frfoga ver som de vill. Materialet mste frvaras och arkiveras enligt de generella bestmmelser som olika myndigheter, frmst Riksarkivet, har utfrdat.

4.3 Fyra begrepp

Fyra viktiga begrepp i debatten som ibland blandas ihop eller anvnds som om de vore synonyma r sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Uppgifter kan omfattas av sekretess endast om de faller under en paragraf i offentlighets- och sekretesslagen.

66

God forskningssed

Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre

Krav p tystnadsplikt stlls p en del yrkesgrupper i svl lag som etiska regler. All personal inom hlso- och sjukvrden, tandvrden och socialtjnsten, exempelvis, har tystnadsplikt. Detta innebr att de inte fr prata om patienters och brukares hlsa och personliga frhllanden med ngon obehrig eller p annat stt frmedla uppgifter om sdant. Liknande krav p tystnadsplikt gller ven bl.a. psykologer och prster. Anonymisering eller avidentifiering frutstter att kopplingen mellan prover eller svar p en enkt och en bestmd individ har eliminerats s att varken obehriga eller forskargruppen kan terupprtta den. Ingen kan allts kombinera t.ex. en viss uppgift med en bestmd individs identitet. Kodlistan frstrs. Anonymitet kan ocks uppns genom att man gr insamlingen av material utan att en bestmd individs identitet antecknas. Konfidentialitet innebr skydd mot att obehriga tar del av uppgifterna men forskargruppen kan via kodnycklar hnfra uppgifter eller prover till enskilda individer ngot som vanligen r ndvndigt vid t.ex. longitudinella studier eller fr att kunna kontrollera forskningen. Vem som r behrig eller obehrig har dock enskilda forskare inte rtt att slutligt avgra. Tvister om detta kan avgras i domstol. Vanligen r det andra forskare som r intresserade av uppgifterna fr sin forskning. I vissa fall kan det d krvas att deras forskning etikprvas. Olika frbehll kan i detta sammanhang bli aktuella, t.ex. att forskaren fr ta del av materialet men inte fr kontakta de underskta personerna.

4.4 Vad kan forskarna lova?

Det finns sdant som forskarna inte kan lova och som de nd lovar p grund av dlig kunskap om gllande regler eller p grund av att de blandar samman de ovan nmnda fyra begreppen.

4.4.1 Sekretess?
Grundprincipen r att allmnna handlingar r offentliga och att uppgifter kan omfattas av sekretess endast om de faller under en bestmd paragraf i offentlighets- och sekretesslagen. Det skydd som d kan ges r tidsbegrnsat. Lagen innehller ett kapitel som just gller sekretess till skydd fr enskild inom forskning (24 kap.). Men drutver finns i lagen mnga andra bestmmelser som kan vara aktuella fr forskaren, bl.a. de som gller sekretess till skydd fr enskild inom hlso- och sjukvrden i 25 kap. De flesta sekretessbestmmelser innehller ett skaderekvisit som bestmmer sekretessens styrka. Nr uppgifter som omfattas av en sdan

God forskningssed

67

Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre

sekretessbestmmelse begrs utlmnade mste den myndighet som frvarar materialet (t.ex. ett universitet eller ett landsting) gra en bedmning av om uppgifterna kan lmnas ut. I ngra fall r sekretessen absolut, dvs. de uppgifter som omfattas av bestmmelsen ska hemlighllas utan ngon skadeprvning fr det fall att ngon begr att f ta del av uppgifterna. Bedmningen i ett enskilt fall kan kompliceras av att lagen ocks innehller undantag frn sekretess och sekretessbrytande bestmmelser. Den intresserade kan lsa vidare om offentlighets- och sekretessfrgor i Uppsala universitets handbok Hantering av allmnna handlingar vid universitetet (3 uppl. 2009) som kan laddas ner frn Uppsala universitets hemsida (http://regler.uu.se, g till Universitetsvergripande mldokument/Kommunikation/Arkiv och registratur).

4.4.2 Tystnadsplikt?
Tystnadsplikt r beslktad med sekretess. Med sekretess fljer tystnadsplikt i den meningen att om en uppgift r sekretessbelagd, s gller ocks tystnadsplikt betrffande denna uppgift. Dremot gller inte det omvnda. Om tystnadsplikt gller inom en viss verksamhet, innebr inte detta att det som yttrats i denna verksamhet automatiskt r belagt med sekretess eller faller under offentlighets- och sekretesslagen. Det kan vidare frhlla sig s att en forskare i samband med arbetet p ett projekt fr knnedom om ngot som enligt lag ska anmlas (barnmisshandel, pedofilbrott). I s fall gller att den lagstadgade anmlningsplikten vger tyngre. Tystnadsplikten slr allts inte ut svensk lag.

4.4.3 Anonymitet?
Anonymisering av uppgifter r i vissa fall en frutsttning fr att etikprvningsnmnder ska godknna en studie. Det kan t.ex. ske genom att personuppgifter eller namn p insnda enktsvar eller prover klipps bort s att det sedan blir omjligt att hnfra ett visst svar eller prov till en bestmd individ. I vissa typer av studier r de enskilda individernas identitet inte intressanta, t.ex. i studier om variationer i instllningar i en viss frga i en bestmd grupp ver tid. I en sdan situation kan forskarna givetvis utlova anonymitet. Det br dock framhllas att denna strategi har andra nackdelar. Kontroll av forskarnas uppgifter blir svr eller omjlig. Dessutom kan ju en hel grupp stigmatiseras eller diskrimineras genom publicering av vissa forskningsresultat, ven om ingen enskild person i gruppen kan identifieras.

68

God forskningssed

Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre

4.4.4 Konfidentialitet?
ven Helsingforsdeklarationen betonar vikten av konfidentialitet och att forskaren vidtar tgrder fr att skydda frskspersoners integritet och rtt till skydd mot insyn i sitt privatliv. Detta framgr av artikel 23 i den senaste versionen av Helsingforsdeklarationen 2008. Dr understryks att
Every precaution must be taken to protect the privacy of the research subjects and the confidentiality of their personal information and to minimize the impact of the study on their physical, mental and social integrity.

4.4.5 Slutsatser
Av denna genomgng framgr att en forskare inte kan lova att ingen utanfr forskargruppen ngonsin ska f ta del av materialet eller de uppgifter som samlats in i underskningen. Det finns mnga situationer d insyn i forskningsmaterialet r befogat och ndvndigt. Det kan t.ex. handla om att andra forskare ska kunna prva styrkan i vetenskapliga resultat, om att en fakultetsopponent vid en disputation begr att f ta del av underlaget eller om en anmlan om misstanke om vetenskaplig oredlighet, om lkemedelsprvningar (t.ex. inspektion), om domstolsutslag eller om en pgende rttsprocess. Det kan inte heller uteslutas att forskningsmaterial kan verlmnas till andra forskare i andra fall n de nu nmnda. Eftersom forskning kostar, r det ven ett samhllsintresse att insamlat material utnyttjas s mycket som mjligt fr forskning. Ett par allmnna frutsttningar fr att detta ska kunna ske r att det nya forskningsprojektet etikprvas, om lagen krver detta, och att de nya forskarna vertar de tidigare forskarnas lften om konfidentialitet och sker frvaring av materialet. Sjlvfallet kan och br forskaren fr frskspersoner beskriva vilka tgrder som har vidtagits fr att frhindra, eller minska, risken fr att knsliga personuppgifter ska spridas. Forskaren br ocks beskriva under vilka betingelser man kan upprtthlla dessa skyddstgrder. Dessa tgrder kan innefatta anvndning av kodnycklar, kryptering av vissa uppgifter osv. Det finns naturligtvis en risk att ngra personer inte vill stlla upp och medverka i en studie om forskarna sanningsenligt beskriver vad de enligt gllande regelverk kan lova. Mnniskor medverkar i regel dock grna i medicinsk forskning, om de blir tillfrgade, informerade enligt Helsingforsdeklarationens principer och fr veta varfr och fr vem forskningen r angelgen. Givetvis r det enklare och billigare att gra rtt frn brjan. Nr det gller forskning som inte r kombinerad med vrd kan man t.ex. anvnda kodnyckel och direkt fra in kodade uppgifter i forskningsjournaler, ven om

God forskningssed

69

Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre

det r en viss merkostnad fr detta. Det blir d mjligt att lta andra forskare f ta del av uppgifterna med frbehllet att de iklder sig eller vertar de frbindelser om tystnadsplikt etc. som de tidigare forskarna har utlovat. Det r inte bara namn som kan ersttas med kodnummer. Ocks andra uppgifter i materialet som skulle kunna identifiera personerna kan dljas p detta stt. Nivn p den kryptering som kan erfordras br etikprvningsnmnderna kunna avgra. Kostnaden kan bli betydligt strre om ett material som ska visas fr andra forskare inte r insamlat p detta stt med koder och kodnycklar, i synnerhet om projektet har pgtt under lng tid. Men fr en enskild forskare eller forskargrupp r det varken etiskt eller juridiskt hllbart att bryta mot de regler som gller med hnvisning till sdana kostnader.
Hur gr du i fljande situation? Forskaren Anders samlar material frn en speciell grupp vuxna informanter. Han lovar att ingen utanfr forskargruppen ska f ta del av materialet. Hans resultat ifrgastts senare av ngra andra forskare, Bertil och Cecilia, som begr att f ta del av klldata. Anders vgrar att lmna ut materialet med hnvisning till sitt lfte till informanterna. Fallet fr en ovntad upplsning d medarbetare till forskaren uppger att de har frstrt klldata p eget initiativ. r medarbetarnas handlande etiskt frsvarbart? r det frenligt med gllande lagar och frordningar? Har Anders lovat mer n han kan hlla?

4.5 Dokumentation
Data som har insamlats i ett forskningsprojekt kallas klldata. Forskare uppfattar ibland sdana klldata som sin personliga egendom. S kan det mjligen vara om forskningen r privatfinansierad och utfrs av enskilda personer utan anknytning till vanliga forskningsmiljer. Men nr forskningen utfrs vid ett universitet eller annan forskningsinstitution eller nr den r finansierad av allmnna medel genom bidrag frn ett forskningsrd eller en forskningsstiftelse, r det den myndighet dr forskningen utfrs som ger materialet. Forskaren eller forskargruppen kan allts inte frfoga ver materialet som man vill, t.ex. att utan verenskommelser och speciella arrangemang ta det med sig vid byte av arbetsplats. Klldata och material som dokumenterar forskningsprocessen och projektets olika steg ska i stllet uppfattas som myndighetens handlingar (inkomna, upprttade) och faller under offentlighets- och arkivlagstiftningen.

70

God forskningssed

Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre

Materialet frn ett avslutat forskningsprojekt ska drfr bevaras och arkiveras. r materialet integritetsknsligt stlls ocks speciella krav p hur det frvaras. Om detta informerar bl.a. Datainspektionen. Sklen fr bevarandet r flera. Forskningsresultat ska kunna kontrolleras6. Materialet kan efterfrgas vid en utredning om en anklagelse fr vetenskaplig oredlighet skulle framfras. Det kan ocks vara aktuellt att teranvnda materialet i ett annat projekt av samma forskare som har tagit fram det eller av andra forskare. Sdan teranvndning krver i regel en frnyad etikprvning. Materialet kan ocks i sig sjlvt vara av stort vrde, t.ex. fr att det dokumenterar samhlleliga frhllanden i dag, som kommande generationer kan ha stort intresse av att knna till. Om, nr och hur en myndighet sjlv kan gallra i material anges i arkivlagstiftningen. Om ett material anses vrdefullt, t.ex. fr den framtida bilden av vrt samhlle, ska det sparas vid institutionen. Man br hra sig fr hos Riksarkivet hur man ska frfara med det. Visst material, som r ldre n tio r, kan efter verenskommelse verfras till Riksarkivet. Det r viktigt att forskningsinstitutionerna (motsvarande) upprttar rutiner fr dokumentation, arkivering och gallring och att dessa r knda och fljs av de berrda forskarna.

Referenser Arkivfrordning (SFS 1991:441). Arkivlag (SFS 1990:782). Bohlin, Alf, Offentlighet & sekretess i myndighets forskningsverksamhet. Riksarkivet, 1997:2. Hermern, Gran, Hanteringen av integritetsknsligt forskningsmaterial. Vetenskapsrdet, 2007. Justitiedepartementet, Offentlighet och sekretess hos det allmnna. 2009. Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400). Riksarkivet, Om gallring frn utredning till beslut. Rapport, 1999:1. Riksarkivet. Riksarkivets freskrifter och allmnna rd om gallring av handlingar i statliga myndigheters forskningsverksamhet. Riksarkivets frfattningssamling, RA-FS, 1999:1. Sveriges universitets- och hgskolefrbund (SUHF), vergripande principer fr offentlighet och sekretess i integritetsknslig forskning. SUHF, 2006. Tryckfrihetsfrordning (SFS 1949:105). Uppsala universitet, Hantering av allmnna handlingar vid universitetet. Tredje upplagan, 2009.

Vikten av att andra forskare har mjlighet att kontrollera resultaten gller givetvis ocks vid publicering, inklusive de allt vanligare kraven p open access, och diskuteras i kapitel 6.

God forskningssed

71

5 Forskningssamarbete
5.1 Inledning
Forskning r en verksamhet dr kunskap i betydande utstrckning skapas och ackumuleras. Forskningsresultat kan ha bestende vrde fr mnga mnniskor. Detta gr att forskning kan vara mycket tillfredsstllande fr individen att medverka i. Men det betyder ocks att forskning aldrig kan vara enbart en privatsak, allra minst nr den finansieras med allmnna medel. Forskningsprojekt r ofta ett samarbete med mnga intressenter. Inom forskningsflt dr stora projekt mste genomfras kanske med omfattande instrumentutrustning, stora datorprogram, ingende intervjuunderskningar, enkter med tusentals personer eller kliniska studier r ett omfattande samarbete praktiskt ndvndigt. Mycket forskning grs i dag i stora forskarlag som kan innehlla hundratals forskare, spridda ver vrlden. Sdana samarbetsprojekt uppstr inte av sig sjlva. Administration och projektledning r viktiga fr att forskningen ska fungera. Fr att projekten ska slutfras krvs ocks medvetna anstrngningar och att mer eller mindre utsagda regler fljs. Organisationen av sdana projekt och samarbetet inom dem reser srskilda problem.

5.2 Relationen till medforskare

Ett vanligt skl till att ngon vill inleda ett vetenskapligt samarbete r att man vill bredda kompetensen i det planerade projektet, t.ex. f medverkan av en kollega som r specialist p en analysmetodik som man sjlv inte behrskar. Ett annat skl kan vara att kollegan har tillgng till resurser, t.ex. ett instrument, som man inte sjlv frfogar ver. Ytterligare ett kan vara att det behvs mer arbetstid fr projektet n man sjlv kan avstta eller att man vill frkorta projekttiden genom att fler personer arbetar tillsammans. Det r skert ocks vanligt att man helt enkelt vill ha gemenskap i arbetet. Samarbeten kan ven uppst naturligt genom att man handleder studenter inom ramen fr sina egna projekt. Vilka motiv man n har fr samarbetet r det av avgrande betydelse att man tidigt blir klar ver, och gr klart fr sina samarbetspartner, vad man frvntar sig av varandra och inte minst vad man sjlv kan bidra med. Arbetsfrdelningen br vara realistisk. En tidsplan fr de olika insatserna

72

God forskningssed

Forskningssamarbete

br upprttas, ven om den mste uppdateras frn gng till annan. Som alla arbetsgemenskaper frutstter vetenskapligt samarbete en viss plitlighet nr det gller frmgan att hlla sdana planer. Fortfarande kan man trffa p vetenskapliga samarbeten dr parterna tar ganska ltt p sdana frpliktelser. Ngra bidrar till det gemensamma projektet bara nr andan faller p. Om projektet innehller forskarstuderande eller unga forskare i karriren r detta oacceptabelt. Denna grupp r s beroende av att kunna redovisa publikationer och andra resultat fr att alls kunna fortstta, att deras samarbetsprojekt mste innehlla en realistisk arbetsfrdelning och en hllbar och ganska strikt detaljreglerad tidsplan. I mnga samarbeten utkristalliseras s smningom en ndring i arbetsfrdelningen s att vissa forskare inte bidrar enligt de frsta planerna medan andra tcker upp med kade insatser. Sdana frskjutningar r naturliga men de br diskuteras ppet nr de uppenbaras och f genomslag i frfattarlistorna i de slutliga publikationerna. Det r till hinder och stort besvr om forskare, som inte hinner medverka som det var tnkt, nd fortstter att lova insatser till det gemensamma projektet utan en realistisk chans, eller kanske ens en vilja, att verkligen bidra. De olika roller som skilda parter intar i ett vetenskapligt samarbetsprojekt r inte alltid de som alla nskar sig. Precis som vid andra gemensamma anstrngningar och detta gller vid hemarbete likavl som lagidrotter kan det bli s att vissa str fr vergripande planer eller knepiga detaljer, medan andra kan f st fr rutinarbete eller ordningsmannaskap. Det r frsts nskvrt att alla fr chansen att inte bara bidra med vad de redan kan utan ocks lra sig nya frdigheter. I synnerhet gller detta forskarstuderande och andra unga forskare. De ldre deltagarna har drvid ett srskilt ansvar att se till att de yngre forskarnas intressen tillgodoses. Det r en god id att redan i samband med att man planerar ett samarbetsprojekt brja diskutera igenom hur man ska publicera sig och vem som ska skriva vad. Man br p nytt diskutera detta om och nr arbetsfrdelningen ndras eller projektet tar nya vgar. Det kan knnas frestande att vnta med sdana samtal tills bjrnen r skjuten, men erfarenheten visar att det d kan vara fr sent. En tydlighet om vad man frvntar sig och gr ansprk p i form av belning i publikationsmeriter minskar kraftigt risken fr senare konflikter. Ocks nr projektet och dess resultat presenteras i mer informella sammanhang, t.ex. i fredrag vid internationella konferenser, br man vara noga med att medarbetarnas insatser redovisas korrekt. I sdana sammanhang r det vanligt att de resultat som presenteras vsentligen uppfattas som fredragshllarens egna. Just drfr br man lgga vikt vid att framhlla medarbetarnas bidrag.

God forskningssed

73

Forskningssamarbete

En strre forskargrupp skapar ofta en omfattande gemensam databas av experimentdata, datorprogram etc. av stort vrde. Vem ger dessa? Frgan aktualiseras emellant, inte minst nr ngon forskarstuderande eller postdoktor frn forskargruppen reser till andra platser fr att fortstta sin karrir. Har de d fri tillgng till databasen? Detta kan inte tas fr givet, srskilt om forskarna i den ursprungliga gruppen nnu inte r frdiga med sin analys av data och inte har ftt denna publicerad. Det r viktigt att sdana frgor diskuteras nr databasen skapas eller i varje fall innan doktorander och andra samarbetspartner lmnar gruppen.

5.3 Samspel med finansirer och andra uppdragsgivare

Stora samarbetsprojekt kan innehlla eller berra tiotals forskargrupper i lika mnga lnder. De kan stdjas av ett stort antal finansirer, ofta nationella forskningsrd. Det r viktigt och p sikt befrmjande fr forskningen att upprtthlla en rlig och ppen attityd till dessa finansirer. I internationella projekt kan det vara en frestelse att framstlla det lokala nationella deltagandet i projektet som mer kvalificerat eller omfattande n det faktiskt r. Detta kan ske bde direkt i kontakter med finansiren, t.ex. nr man ansker om medel, och indirekt i kontakter med massmedier. Inom vissa projekt kan det hnda att man skriver riktade pressmeddelanden till de olika deltagarlndernas medier, dr just de enskilda lndernas forskare framhvs p ett verdrivet stt. Srskilt i strre projekt har finansirerna goda skl att frska flja projektens utveckling. Det r drfr angelget att projektledningen och de deltagande forskarna finner former fr att regelbundet informera finansirerna. Speciellt viktigt r det att dessa fr information i god tid om sdana frestende beslut inom projektet som kan ha vidlyftiga ekonomiska konsekvenser. Finansirernas experter, som vanligtvis har anlitats som fredragande fr projektet, r ofta kolleger till projektledningens forskare. De br ocks hllas jour med projektets utveckling. I princip br samma ppenhet mta andra uppdragsgivare och finansirer som den som gller offentliga uppdragsgivare. Av srskilt intresse i detta sammanhang r privata fretag. Det r inte ovanligt att forskarna i ett projekt har delvis andra motiv n de fretag som har bestllt och bidragit till forskningen. Detta ligger ofta i parternas olika roller och r inget att frneka eller frtiga tvrtom r en ppen attityd terigen att rekommendera. Men de skilda motiven kan mycket vl visa sig

74

God forskningssed

Forskningssamarbete

p nya stt, inte minst nr beslut om fortsatt strategi ska tas i samband med att resultaten krver en omprvning av projektupplgget. Forskarna br i sdana situationer gra klart var man str och undvika att frska frhandla med dolda agendor.
Hur gr du i fljande situation? I ett forskningsprojekt upptcker du att ett klassiskt problem inom tillmpad psykologi, som ni och andra lnge har arbetat med, i sjlva verket r felformulerat. Med era djupare insikter ser ni nu att en rad tidigare insatser inom omrdet inte lngre stmmer. Vissa kemoterapeutiska metoder som verkade lovande kommer troligen inte att fungera. andra sidan ppnas nu helt nya mjligheter, som dock knappast kan omsttas kommersiellt i behandlingsprodukter inom verskdlig tid. Du har ett avtal som frnyas p rsbasis med ett fretag fr att utveckla de tnkta kemoterapeutiska metoderna till kommersiella produkter. P det bidraget har du en doktorand anstlld med tre r kvar till examen. Hur hanterar du situationen? Pverkar lget din iver att snabbt publicera de nya resultaten, som ni nstan skert r ensamma om i vrlden?

De strsta vetenskapliga samarbetsprojekten r finansierade av internationella forskningsorganisationer. Sverige r ofta representerat i de styrande organen fr organisationer med forskare eller tjnstemn, som r utsedda av statliga myndigheter. Det r viktigt att de forskare som utses till sdana uppgifter ser sig som representanter fr svenska forskningsmyndigheter och det svenska forskarsamhllet. Hri ingr bl.a. att frankra sina positioner i olika viktiga frgor hos myndigheter och forskarsamhlle i Sverige och att kontinuerligt rapportera till dessa om vad som hnder i organisationen i frga.

5.4 Kommersiella aspekter

En vxande del av svensk forskning bekostas av externa finansirer och en del av dessa har kommersiella avsikter med sitt forskningsstd. Sdan forskning r ofta direkt bestlld av fretagen. Dessa kan i viss mn frbehlla sig rtten att frdrja publicering av resultaten. Ett skl till detta r att patentrttigheter behver skras innan beslut kan tas om strre investeringar i kostsamma och riskfyllda utvecklingsprojekt. Detta leder dock till problem kring den ppenhet som annars knnetecknar mycken internationell forskning idag.

God forskningssed

75

Forskningssamarbete

Principiellt sett accentueras problemet av att ett sdant forskningsprojekt i regel nd till en del betalas med statliga medel. Enligt Vetenskapsrdets regler fr fr nrvarande (2010) en forskare inte lta en annan finansir frdrja ett offentliggrande av resultaten i mer n tv mnader, svida man inte planerar en patentanskan. I sdant fall gller att publiceringen kan frdrjas med upp till fyra mnader. Flera offentliga finansirer tillmpar liknande regler. Den strsta internationella databasen fr registrering av kliniska frsk r i dag den USA-baserade ClinicalTrials.gov. Databasen r utvecklad av National Institutes of Health (NIH) i samarbete med Food and Drug Administration (FDA) med anledning av en lag frn 1997. Det finns regler fr under vilka frutsttningar pbrjade studier ska anmlas och registreras i databasen, bl.a. fr att minska risken fr ondigt dubbelarbete. Mnga stora medicinska tidskrifter krver numera fr publicering att en studie r registrerad i en databas ver pbrjade kliniska studier. Srskilt komplicerade blir frhllandena i forskningsprojekt med delvis kommersiell finansiering nr de, vilket ofta r fallet, inbegriper doktorander eller r stora samarbetsprojekt med internationell medverkan. En forskningsanskan eller forskningsrapport r i princip offentlig det r ju frutsttningen fr att den ska kunna nagelfaras offentligt av kritiker. Men om doktorandens arbete har varit finansierat av en industrikoncern som vill dra nytta av resultaten fr den egna produktutvecklingen och drfr frdrjer publiceringen uppstr problem.
Hur gr du i fljande situation? Ett fretag finansierar en rad studier inom lkemedelsomrdet. Din forskargrupp har ett stort bidrag fr en studie av detta slag. I den jmfrs fretagets produkter med flera andra fretags liknande produkter under varierande frutsttningar och p olika mlgrupper. Fretaget har synpunkter p publiceringen, frsker pverka denna s att de studier som har de fr fretaget mest positiva resultaten publiceras frst, de mindre positiva lngt senare och de negativa inte alls. Du protesterar mot detta. Hur agerar du sedan?

Nr kommersiella aspekter lggs inom ett internationellt projekt kan det leda till srskilda problem att regelverken r olika i olika lnder. I Sverige medger det s.k. lrarundantaget att forskningsresultat som en enskild forskare har ntt fram till p tjnstetid, vid exempelvis en universitetsinstitution, nd kan patenteras av honom eller henne och ge vederbrande privatekonomiska frdelar. I andra lnder, t.ex. USA, ska i stllet patent-

76

God forskningssed

Forskningssamarbete

rttigheterna (helt eller delvis) ges till vederbrande universitet. Frgan om vem som ger resultat som har kommit fram i internationell samverkan kan bli mycket komplicerad och ltt frgifta klimatet i ett samarbetsprojekt. Frgor av detta slag, inklusive rent praktiska aspekter p hur eventuellt kommersiellt gngbara forskningsresultat ska hanteras, mste diskuteras ingende mellan de berrda forskningsgrupperna och helst innan frgorna blivit brnnande. Alla deltagare i projektet, och inte minst berrda doktorander, br informeras om de villkor som gller.

5.5 Ansvar fr samarbetsprojekt: allmnt

I vissa sammanhang r det ndvndigt att redovisa vem eller vilka som r formellt ansvariga fr ett samarbetsprojekt. Om man t.ex. utnyttjar en stor internationell forskningsanlggning, som CERN (European Organization for Nuclear Research) eller ESO (European Southern Observatory), mste en Principal Investigator (PI) utses. Denna br lmpligen vara initiativtagaren eller den administrativt ledande och sammanhllande personen i projektet. En PI mste ocks utses om man ansker om granskning i en etikprvningsnmnd. Det r viktigt att man inte faller fr frestelsen att utse ett dragande namn, om denna person inte kan ta ett fullt ledningsansvar. I allmnhet br man ocks avst frn att stta in sdana vlrenommerade forskare som medskande, i referensgrupper osv., bara fr att frska ge trovrdighet till projektet. De kan uttrycka sin uppskattning av verksamheten p annat stt, t.ex. genom stdbrev. Det hr till uppgifterna fr en professionell projektgranskning inom finansierande myndigheter att ska klarlgga den verkliga ledningsstrukturen och den aktiva kompetensen i projektet. Det kar trovrdigheten om detta redovisas ppet. Nr projektet innehller mnga forskare p olika stadier eller stora mngder unik utrustning eller materiel eller om projektet har ftt stora bidrag, krvs en kompetent ledning med en vl fungerande administration. Mnga forskningsprojekt lider brister just i detta avseende. Detta gr forskningen ineffektiv och genomfrandetiderna blir ondigt ofrutsgbara. Inte minst fr forskare under utbildning och i karriren r en sdan situation problematisk. Frn allmn samhllssynpunkt r det ocks sjlvklart otillfredsstllande om de resurser som ansls inte utnyttjas effektivt. Det charmerande bohemeri som ofta karakteriserar kreativa miljer ursktar inte en nonchalant eller inkompetent ledning och en slarvig bidragsfrvaltning. Myndigheter och andra forskningsfinansirer kan krva att alla

God forskningssed

77

Forskningssamarbete

forskare som fr offentliga bidrag ser till att de anvnds p bsta stt. Det gller sjlvklart inte minst de stora projekten dr det finns resurser som kan satsas p detta. Resurser mste ocks avsttas fr dokumentation. De speciella ansvarsfrgor som kan uppst i stora multinationella forskningsprojekt diskuteras mera i detalj i nsta avsnitt.
Hur gr du i fljande situation? Din forskargrupp har etablerat sig i ett internationellt konsortium som ska bygga ett stort instrument vid en synkrotonljusklla. Ni tar p er att utveckla det knsliga detektorsystemet, ett projekt som berr dig sjlv som forskargruppsledare, tv forskarassistenter, en forskningsingenjr och tv doktorander. Efter tv rs arbete hoppar den viktigaste samarbetsparten av. Den gruppen har ftt en ny ledning som gr andra prioriteringar. En amerikansk grupp r beredd att hoppa in i stllet men amerikanerna vill d ocks bidra med detektorerna som r av en annan konstruktion och, visar det sig, har bttre prestanda n era. De andra medlemmarna i konsortiet verkar vara bengna att acceptera det amerikanska erbjudandet, varvid ert nedlagda arbete, och srskilt dina doktoranders, hnger i luften. Dessutom riskerar du att st utan finansiering fr gruppen. Om du kan vertyga forskningsrdet att i stllet ka p bidraget till projektet som helhet skulle du kunna anvnda det som argument fr att din grupp trots allt ska f fortstta att delta. Du skulle d kpa in er i projektet igen. Kommer du att verka fr strre bidrag, trots att projektet vetenskapligt sett skulle m vl av de amerikanska detektorerna?

5.6 Ansvarsfrgor i multinationella forskningsprojekt

5.6.1 Utgngspunkter
Ansvarsfrgor i multicenterstudier och stora internationella projekt med forskargrupper i flera lnder aktualiserar en rad srskilda problem. Diskussionen om dessa frgor i den forsknings- och forskaretiska litteraturen r mager men problemen har aktualiserats i samband med utredningar om vetenskaplig oredlighet. Vem har ansvaret fr inkonsekvenser eller fr avsiktliga eller oavsiktliga misstag som har begtts? Den grundlggande frgan r fljande: Vilket ansvar har den koordinerande forskningsledaren (fr terminologin se nedan) i internationella multicenterstudier fr det som sker i projektet och hur frdelas ansvaret

78

God forskningssed

Forskningssamarbete

mellan denna person och de lokala forskningsledarna, dvs. dem som p olika hll leder medverkande forskargrupper? Anledningen till att frgan stlls r utvecklingen inom forskning och forskningsfinansiering. Stora bidragsgivare som EU och ERC (European Research Council) satsar ofta p projekt dr mnga forskargrupper i flera lnder samarbetar. Det kan d vara praktiskt omjligt fr den koordinerande forskningsledaren att vervaka vad som sker i alla forskargrupper. En viss motsttning mellan vad som r allmn praxis och vad som krvs etiskt eller juridiskt kan uppst. (Se ven 5.6.3 nedan.) Till att brja med kan det vara klargrande att identifiera aktrerna och de berrda i dessa projekt och att infra en terminologi fr att tydligare kunna skilja mellan forskningsledare av olika slag. Aktrerna r frutom finansirer, frsksdeltagare och medarbetare i forskningsprojektet ven forskningsledare av olika slag:

den lokala forskningsledaren, frestndaren fr ett laboratorium eller en forskningsenhet (frslag till benmning: den lokalt ansvariga prvaren/ forskningsledaren) verksamhetschefen p en klinik, vars patienter medverkar i ett forskningsprojekt nationella forskningsledare, som samordnar aktiviteter och redovisningar frn flera lokala forskargrupper i landet (frslag till benmning: den nationella koordinatorn) den internationella forskningsledaren the coordinator fr att anvnda den terminologi som brukas i EU-sammanhang (frslag till benmning: den koordinerande forskningsledaren, PI) styrelsen fr projektet, the board of directors, dr den koordinerande forskningsledaren normalt r ordfrande. En rimlig utgngspunkt r att varje forskningsledare p sin niv har ansvar fr att de kontrollmekanismer som finns p denna niv ocks anvnds. Uppdraget att utfra kontroller kan lggas ut p andra och r, nr det gller kvalitetsarbetet, reglerat i EU:s kliniska lkemedelsprvningsdirektiv. Den koordinerande forskningsledaren torde vara den som har det vergripande ansvaret fr vad som sker i projektet. Det betyder att det r han eller hon som har ansvaret fr att se till att alla r utbildade fr sin uppgift, fr korrekta instruktioner, har ftt stta sig in i dem och, d s r pkallat, har ftt va sig i tillmpningen. Om ngon forskare medvetet gr ett fel, klandras denna. Men forskningsledare p olika niver kan ocks klandras, om instruktionerna brustit. Denna principiella utgngspunkt kan behva nyanseras genom att man skiljer

God forskningssed

79

Forskningssamarbete

mellan flera preciserade villkor fr ansvar, olika typer av ansvar, srskilt moraliskt och juridiskt, samt ansvar fr olika frgor.
Hur gr du i fljande situation? Ett stort multinationellt forskningsprojekt, som delvis finansieras av en medicinsk-teknisk industri, testar en teknik som denna industri marknadsfr och blir kritiserat i den medicinska fackpressen. Det visar sig att forskare i olika lnder har anvnt olika metoder fr avrundning av siffror i samtliga fall p ett stt som lett till att finansirens intressen gynnas. Du misstnker att ngon har gjort fel, mjligen oavsiktligt men kanske fr att gynna vissa intressen. Ska du sl larm? Hos vem? Projektet sysselstter mnga forskare vid din institution och har ftt stor internationell uppmrksamhet. Vad gr du? Slr du larm i ondan, kan mnga forskarkarrirer skadas. Slr du inte larm, kan du bidra till att underskningen blir missvisande och att den medicinsk-tekniska utrustningen anvnds dr den inte borde och att den stadkommer skada och till och med riskerar liv.

5.6.2 Villkor fr ansvar

Vilka villkor mste vara uppfyllda fr att ansvar ska freligga? Denna frga kan ges en bde beskrivande (deskriptiv) och normativ innebrd. I det frsta fallet beskrivs vilka villkor som i olika sammanhang gller, i det andra fallet vilka villkor som br glla eventuellt med hnvisning till redovisade utgngspunkter, som man ansluter sig till. Till utgngspunkterna i detta sammanhang hr varianter av kausala villkor och krav p frutsebarhet. Enligt de kausala villkoren r en frutsttning fr ansvar att den som hlls ansvarig kan pverka eller frhindra det han eller hon hlls ansvarig fr. Till de senare villkoren hr att han eller hon kan frutse vad som skulle kunna hnda. Kausala villkor fr ansvar br ibland kompletteras med andra. I vissa fall r det inte tillrckligt fr att en person ska hllas ansvarig fr ngot som intrffat att han eller hon har pverkat detta eller underltit att pverka det som skedde. Det krvs ocks att han eller hon insg konsekvenserna av sina handlingar. Insikts- och avsiktsklausuler kan allts i vissa sammanhang behva komplettera de kausala. ven normativa klausuler om oaktsamhet kan bli aktuella i detta sammanhang. Utgngspunkten r att en person faktiskt pverkade det som intrffade. Lt oss sga att forskningsledaren skapade frutsttningar fr oredlighet genom att inte vidta tgrder fr att frhindra detta. Han insg emellertid inte detta, inte heller avsg han att stadkomma detta. Men han borde ha insett detta. Ett oaktsamhetsvillkor kan d beropas.

80

God forskningssed

Forskningssamarbete

Det kan frefalla klokt att noggrant frtydliga ansvaret ven fr personer lngre ner i hierarkin. P s stt kan man f fram en ppenhet som r sund och som bidrar till kad tydlighet och insyn i forskningen. Detta kan ocks bidra till att minska riskerna fr olika former av maktmissbruk. Fr den skull behver man inte beskra ledningskapaciteten hos internationella och nationella forskningsledare.
Hur gr du i fljande situation? En utredning visar att en forskare har brutit mot internationella regelverk och drmed visat sig olmplig att fortstta som forskningsledare och forskarhandledare. Rektorn vid den hgskola dr vederbrande arbetar vljer dock att blunda fr detta och lter den aktuella forskaren fortstta som forskningsledare och forskarhandledare. Ngra kolleger som ifrgastter detta blir sjlva freml fr utredning och andra repressalier. Tystnaden sprider sig bland kollegerna p den aktuella hgskolan. Hur agerar du? Vljer du att vara tyst och drmed stdja och frsvara rektorn?

5.6.3 Moraliskt och juridiskt ansvar

Forskares moraliska ansvar baseras p mer eller mindre allmnt omfattade vrderingar i vr kultur. Hr finns ett utrymme fr olika uppfattningar bland mnniskor med varierande bakgrund och erfarenheter. Den enas uppfattning om hur lngt det personliga moraliska ansvaret strcker sig kan ju ibland skilja sig betydligt frn den andras. Frutom detta moraliska ansvar kan eventuellt ocks ett legalt ansvar aktualiseras eller utkrvas. Vilka rttigheter och skyldigheter har de olika aktrerna och vad sger aktuella lagar om detta? Fr att besvara denna frga mste man ta reda p vilka lagar som r tillmpliga och hur de ska tolkas. Det handlar hr i frsta hand om internationell och nationell lagstiftning, exempelvis EU-direktivet om kliniska prvningar, lkemedelslagen och etikprvningslagen. Dessa texter definierar eller preciserar det legala ansvaret givetvis tillsammans med andra lagar som kan vara tillmpliga. I artikel 2 (f) i EU-direktivet sgs bl.a. Prvaren ansvarar fr genomfrandet av den kliniska prvningen p ett prvningsstlle. Om prvningen p ett prvningsstlle genomfrs av ett forskarlag, r prvaren ansvarig fr forskarlaget och kan benmnas ansvarig prvare. Definitionen br rimligtvis tolkas s att med prvaren avses den lokalt ansvarige prvaren. Sponsorn r enligt EU-direktivet 2 (f) den som ansvarar fr att inleda, organisera och/eller finansiera en klinisk prvning. Sponsorn kan vara en person, ett fretag, en organisation eller en institution. I EU-direktivets artikel 9

God forskningssed

81

Forskningssamarbete

anges sponsorns skyldigheter. Sponsorn fr inte pbrja den kliniska prvningen frrn den aktuella etikkommittn har avgivit ett positivt yttrande. Det r sponsorn (inte koordinatorn p ngon av de tidigare diskuterade niverna) som i laga ordning ska lmna in anskan om tillstnd till den berrda myndigheten i det land dr sponsorn avser att genomfra prvningen. I artikel 10 diskuteras frutsttningar fr att gra ndringar i prvningsprotokollet och vem sponsorn i s fall ska meddela. En viktig paragraf i etikprvningslagen r 11 : Forskning fr godknnas bara om den skall utfras av eller under verinseende av en forskare som har den vetenskapliga kompetens som behvs. I Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk (LVFS 2003:6) sgs i allmnna rd till 3 kap. 1 bl.a.: Vid multicenterprvningar kan de kontakter som erfordras mellan Lkemedelsverket, sponsor och ansvariga prvare p de deltagande prvningsstllena ske genom en prvare som utsetts att samordna arbetet p de olika prvningsstllena, dvs. den koordinerande prvaren. Fr koordinerande prvare gller samma krav p kompetens som fr ansvarig prvare ven om den koordinerande prvaren inte personligen har ansvar fr ett prvningsstlle. Texten fortstter: Det ligger den ansvarige prvaren att kontrollera att det finns tillgng till lmplig och kompetent personal, att erforderliga resurser finns samt att medarbetarna fr relevant information om prvningen. Bedmningen av att dessa krav r uppfyllda ankommer p etikkommittn. I samma dokument, 3 kap. 9 , fastsls fljande: Sponsor ansvarar fr att de som arbetar med prvningen i sponsors organisation har tillrcklig kompetens fr sina arbetsuppgifter samt att det finns skriftliga instruktioner fr arbetet och att dessa fljs. Sponsor ansvarar fr att en fortlpande kvalitetskontroll (monitorering) och kvalitetsskring (auditering) sker av de metoder som anvnds och av de data som samlas in. Frutom det hittills diskuterade moraliska och legala ansvaret finns en tredje kategori, baserad p soft law. Hit rknas internationella riktlinjer, som inte r juridiskt bindande men som nd har en moralisk tyngd och som kan beropas i rttsliga sammanhang (se kapitel 1 och 9). Dr r flexibiliteten betydligt mindre n nr det gller uppfattningar om det personliga moraliska ansvaret. Viktiga sdana dokument r Helsingforsdeklarationen liksom de forskningsetiska riktlinjer som ICH (International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Beings) och CIOMS (Council for International Organizations of Medical Sciences) har antagit.

82

God forskningssed

Forskningssamarbete

5.6.4 Ansvarets rckvidd

Man kan i ett forskningsprojekt skilja mellan flera etapper som att planera forskning, att genomfra forskningsprojektet vilket inkluderar att samla in, tolka och analysera data samt att prva eller generera hypoteser, vidare att publicera forskningsresultaten och att tillmpa dem. Att samla in och analysera data r ngot annat n att dra slutsatser av dem, att skriva ihop en forskningsrapport eller publicera den. Den koordinerande forskningsledaren har rimligtvis ett vergripande ansvar som tcker allt detta. I planeringsfasen r detta ansvar uppenbart. Om ngon tillfrgad forskargrupp uppger att den har en utrustning eller en kompetens som den senare visar sig sakna, kan den klandras bde juridiskt och moraliskt. Men den koordinerande forskningsledaren har ansvaret fr att vlja ut forskargruppen och se till att den har frsttt vad som krvs. Drfr kan han eller hon inte heller g fri frn klander (i varje fall moraliskt och kanske ven juridiskt) om vsentliga uppgifter sedan inte visar sig stmma. Detsamma gller om det skulle freligga jv. Vid projekt som innefattar exempelvis forskning p humana embryonala stamceller krvs enligt EU att uppgifter ska redovisas om varifrn stamcellslinjerna kommer, nr de har skapats osv. Det r inte rimligt att krva att detaljer i sdana och liknande uppgifter ska kontrolleras av den koordinerande forskningsledaren. Man mste i princip kunna utg frn att korrekta uppgifter lmnas. Dremot kan det vara rimligt att krva att forskningsledare vljer att samarbeta med sdana forskare som de kan lita p, som de har goda skl att tro r tillfrlitliga. Den koordinerande forskningsledaren har ocks ansvar fr att mten med olika forskargrupper i projektet ordnas regelbundet, att arbetet vid sdana projektmten avrapporteras och att det vid dessa avrapporteringar finns utrymme fr diskussion om hur data och resultat har erhllits och om hur tillfrlitliga de r. Alternativa tolkningar av slutsatser och andra sak- och metodfrgor br ocks tas upp i sdana diskussioner. Detsamma gller den viktiga publiceringsfasen. Hr finns en rad internationella riktlinjer att utg frn, exempelvis de s.k. Vancouverreglerna, Uniform Requirements, som tas upp p annan plats i denna skrift (se kapitel 6 och 9). Den koordinerande forskningsledaren mste se till att man kommer verens om vilka regler man ska flja, att dessa blir knda av forskargrupperna i projektet och att man gr de verenskommelser som kan behvas fr att frebygga framtida konflikter och problem inom och mellan forskargrupper. Om man inom ett projekt delegerar ansvaret fr vissa frgor mste ansvarsfrdelningen vara tydlig och alla berrda ha frsttt vad de har ansvar fr. En sdan delegering befriar dock inte den koordinerande forskningsledaren

God forskningssed

83

Forskningssamarbete

frn det yttersta ansvaret. Han eller hon ska sl larm om det finns anledning att tro att ansvarsfrdelningen inte fungerar som tnkt och ska se till att bristerna rttas till. I en forskargrupp har alla ett visst ansvar fr att se till (eller undvika) att vissa saker hnder. Experimentella forskare i en grupp ska ha loggbcker av samma typ och fra in uppgifter enligt samma principer om de frsk som de gr och de data som de erhller. Koordinerande forskningsledare p nationell och internationell niv har ansvar fr att g igenom mjliga problem som kan dyka upp och vidta tgrder fr att frhindra eller frebygga dem genom tydliga instruktioner. Tydlig ansvarsfrdelning r ndvndig fr att undvika problem och preventivt arbete med sdant syfte br uppmuntras.
Hur gr du i fljande situation? En utredning visar att en forskare p flera stt har visat sig olmplig att fortstta som forskningsledare och forskarhandledare. Kan forskaren skiljas frn sitt uppdrag? Hur gr du, om du har mjlighet att pverka rendet? Hur motiverar du ditt beslut? Finns det ngon praxis eller ngot regelverk som du anser att du kan hnvisa till?

Referenser Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for biomedical research involving human subjects. Geneva, CIOMS, 2002. Council of Europe. Convention for the Protection of Human Rights and Dignity of the Human Being with regard to the Application of Biology and Medicine: Convention on Human Rights and Biomedicine, (Oviedokonventionen), European Treaty Series No 164, Strasbourg, 1997. Europaparlamentets och Rdets direktiv 2001/20/EG om tillnrmning av medlemsstaternas lagar och andra frfattningar rrande tillmpning av god klinisk sed vid kliniska prvningar av humanlkemedel. International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, (Vancouverreglerna), ICMJE, uppdaterade 2010. Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk. (LVFS 2003:6). The International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use (ICH). E6(R1): Good clinical practice: consolidated guideline, adopted by CPMP, July 1996, issued as CPMP/ICH/135/95/Step5, Geneva, 1996.

84

God forskningssed

Forskningssamarbete

World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. FerneyVoltaire, France, World Medical Association, 2008.

God forskningssed

85

6 Publicering av forskningsresultat
6.1 Varfr publicera?
Forskaren anses allmnt ha en skyldighet att publicera sina resultat. Att inte undanhlla samhllet och andra forskare vad man har funnit r en grundlggande princip som understrks redan av Robert Merton (se kapitel 1). Publiceringen ska ses som en integrerad och vsentlig del av hela forskningsprocessen. Det r drfr viktigt att forskaren, som tidigare har nmnts (se kapitel 2 och 5), vid ett uppdrag inte frbinder sig att avst frn eller begrnsa publiceringen eller att publicera endast om ett visst resultat uppns. Forskningsresultat redovisas normalt skriftligt, i bokform eller som artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Inom mnga forskningsomrden, t.ex. inom medicin och naturvetenskap, r det i dag vanligt att en doktorand lgger samman ett antal sdana artiklar till en avhandling. Till artiklarna fogas d en inledande ramberttelse, som ger en bakgrund och sammanfattning och som visar hur artiklarna r frbundna med varandra. De enskilda artiklarna kan ha flera personer som frfattare. Fr ramberttelsen br dock doktoranden ensam ansvara. Inom humaniora och samhllsvetenskap r monografin, den sammanhllna boktexten, frfattad av den enskilda doktoranden, fr nrvarande den vanligaste publikationsformen i samband med disputation. Humanister och samhllsvetare publicerar ven efter disputationen ofta sina forskningsresultat i bokform och som enskilda frfattare. En publicering har flera syften. Endast om resultaten blir offentliga bidrar forskningen effektivt till att frmedla ny kunskap i samhllet. Publiceringen r dessutom ofta utgngspunkten fr att andra ska kunna vidareutveckla forskarens ider och fr att de ska kunna genomfra tillmpningar. Men publicering r ndvndig ocks fr att vetenskapssamhllet ska kunna kontrollera och diskutera de erhllna forskningsresultaten. Drfr mste det stllas ett antal kvalitetskrav p den redovisning som forskaren presenterar. Publiceringen innebr ocks ett tillknnagivande av vad en viss forskare eller forskargrupp har stadkommit. Det publicerade blir drmed ett viktigt dokument fr meritering, t.ex. vid anstllningar. Citeringar av publicerade

God forskningssed

87

Publicering av forskningsresultat

arbeten inverkar numera ocks p den statliga frdelningen av forskningsmedel mellan olika universitet och hgskolor. Nr offentliga organ ger std till forskning krver de att forskaren ska gra sitt resultat tillgngligt. Enligt Vetenskapsrdets regler fr fr nrvarande (2010) en forskare inte lta en annan finansir frdrja ett offentliggrande av resultaten mer n tv mnader, svida man inte planerar en patentanskan. I sdant fall gller att publiceringen kan frdrjas med upp till fyra mnader.

6.2 Redovisning av beroenden

En forskare som publicerar sina resultat mste tydligt redovisa sina bindningar och beroendefrhllanden. Det br ocks framg vem eller vilka organ som stder forskningen ekonomiskt. Om forskningen utfrs p uppdrag br man nmna uppdragsgivaren. En forskare bygger ofta vidare p andras resultat eller anvnder ider, begrepp, teorier och metoder hmtade frn andras arbeten eller utvecklar sina resonemang i dialog med andra. Dessa vetenskapliga beroenden och pverkningar mste framg klart s att det blir tydligt vad som r forskarens eller forskargruppens eget bidrag.

6.3 Bakgrund, material och slutsatser

Nr man publicerar forskningsresultat mste man leva upp till ngra centrala krav. Gr man inte det kan andra forskare inte kontrollera resultaten och forskarvrlden inte bedma kvaliteten p forskningen och betydelsen av resultaten. En hederlig och tydlig redovisning av bakgrunden till studien br alltid finnas med i det som publiceras, vilket innebr att man citerar och hnvisar till vsentliga tidigare publikationer. Beskrivning av material och metod mste vara s tydlig och detaljerad att den ngorlunda initierade lsaren kan bedma den vetenskapliga kvaliteten eller tyngden av resultaten. Den som bedriver forskning som baseras p empiriska data och statistiska metoder mste redovisa bortfall och gra den statistiska analysen tydlig. Experimentella underskningar ska ocks presenteras p ett sdant stt att deras reproducerbarhet kan prvas. Vid empirisk men icke experimentell forskning, exempelvis inom historiska discipliner, krvs redovisning av kllmaterial och belgg fr de pstenden som grs. Att dessa krav uppfylls r

88

God forskningssed

Publicering av forskningsresultat

en frutsttning fr att andra forskare ska kunna kontrollera resultaten och fr att man ska kunna bedma kvaliteten p forskningen och betydelsen av resultaten. Presentationen av forskningens resultat och slutsatser ska vara vl avvgd och rttvisande. Nr man publicerar sina forskningsresultat r det vsentligt fr kvaliteten att man presenterar sdant som frutsttningarna fr de slutsatser som dras, slutsatsernas begrnsningar och tillmpningsomrde och ocks en diskussion av mjliga invndningar.

6.4 Tredje uppgiften och massmedierna

Enligt 1 kap. 2 i hgskolelagen (SFS 1992:1434) ska det i hgskolornas uppgift ing att samverka med det omgivande samhllet och informera om sin verksamhet . Detta brukar kallas den tredje uppgiften. Att informera allmnheten om forskning uppfylls ofta via massmedierna. Forskaren mste frska stta sig in i att mediernas uppgift r att finna och frmedla vad som sker, ppet eller under ytan, eller vad som r under utveckling. En strvan efter att vara frst med att rapportera om ngot som kan frndra den etablerade kunskapen och en betoning av det dramatiska ingr i de flesta mediers grundlggande strategi. En del forskare skrms av mediernas, som de kan uppfattas, pflugna och frenklade stt att nrma sig viktiga forskningsproblem. Andra kan knna det lockande att falla fr detta medietryck och g ut tidigt med sina resultat och dessutom frstora resultatens betydelse. Bda dessa ytterligheter kan leda till skadliga effekter. Allmnhetens frtroende fr forskning r sjlva grunden fr att det offentliga ska satsa resurser p forskning. Drfr br forskare mycket mer n i dag frska att informera allmnheten om nya forskningsresultat men ocks att besvara och diskutera aktuella vetenskapliga problem som tas upp i det allmnna nyhetsfldet och i samhllsdebatten. Hemlighllande eller tigande skapar missfrstnd och misstnksamhet. Preliminra och oskra resultat ska man dock hlla inne med, ven om de kan ha ett nyhetsvrde. Visar sig dessa resultat vid en senare och mer noggrann granskning inte stmma har man i ondan vckt farhgor eller frhoppningar hos de grupper som direkt eller indirekt r berrda av studien, t.ex. genom att de har den sjukdom som forskningen gller eller r anhriga till ngon som har sjukdomen. Berttigade larmrapporter ska snarast offentliggras, men forskare mste gardera sig mot verdrifter exempelvis genom att lta oberoende kolleger granska resultatet.

God forskningssed

89

Publicering av forskningsresultat

Hur gr du i fljande situation? Din professor hade helt enkelt fel i ett inslag i Vetenskapsradion, och det r inte frsta gngen. Han yttrar sig lngt utanfr sitt kompetensomrde och med stor sjlvskerhet. Du tar upp det med honom (och det r inte heller frsta gngen) men denna gng rycker han inte p axlarna utan sger t dig att kontakta redaktionen fr att gra ett eget inlgg och ta fajten offentligt. Nsta termin ska han besluta om frlngning av din forskarassistenttjnst. Vad gr du? Skulle det ndra saken om han inte hade beslutandertt? Om det var frsta gngen detta hnde? Beror saken p vilken sorts frga han uttalade sig om?

6.5 Open access och publicering p internet

En form av publicering som blir alltmer vanlig r publicering p internet, elektronisk publicering. Den kan ske i tv former. Fr det frsta som originalpubliceringar i tidskrifter som motsvarar de traditionella utom i det avseendet att de inte trycker en pappersupplaga (dessa kan vara avgiftsbelagda eller tillta s.k. open access: fri tillgng och anvndning). Fr det andra i form av kompletterande publiceringar. D lggs ett arbete som har publicerats p traditionellt stt dessutom ut p ntet i en parallell publicering. En sdan parallellpublikation kan antingen ha samma format som den egentliga eller vara en s kallad frfattarversion (s som artikeln sg ut innan den formaterades av frlaget). Ofta finns det numera ven krav frn hgskolorna om att den s.k. kappan, ramberttelsen, i en avhandling ska publiceras fritt p ntet. Flera aktrer i Sverige dribland Vetenskapsrdet och Sveriges universitets- och hgskolefrbund har stllt sig bakom Berlindeklarationen frn r 2003 om fri tillgng (open access) till vetenskaplig kunskap. Undertecknarna avser att uppmuntra forskarna att publicera sina resultat fritt tillgngliga p internet, att utveckla metoder fr att skra kvaliteten vid online-publicering samt att verka fr att ppen publicering blir meriterande vid utvrdering och tjnstetillsttning. Vetenskapsrdet har sedan beslutat att forskare som beviljas forskningsmedel frn myndigheten ska publicera sina vetenskapligt bedmda texter i tidskrifter och frn konferenser s att dessa blir fritt tillgngliga fr alla. D vetenskapliga frfattare normalt inte fr betalt fr sina artiklar frlorar de inga inkomster genom att tillta fri spridning och anvndning av det som de har skrivit.

90

God forskningssed

Publicering av forskningsresultat

Fri tillgng till vetenskapliga publikationer har en rad frdelar. Fr forskaren r det ett utmrkt stt att snabbt kunna presentera sina resultat och gra sina texter ltt tkomliga. Det gr arbeten tillgngliga fr forskare vilkas institutioner inte har rd att prenumerera p dyra tidskrifter och fr studenter och lrare som fritt kan anvnda dem i undervisningen. Att fler lser kar chansen att resultaten blir till nytta. OECD har starkt understrukit att vetenskapligt arbete som bekostas med allmnna medel ocks br vara fritt tillgngligt fr alla. Det r dock viktigt att forskare tminstone tills vidare kontrollerar tidskriftens respektive frlagets villkor innan de gr en parallellpublicering. Vilken version, om ngon, kan jag publicera utan att bryta mot upphovsrtten och behver jag kanske tillstnd av frlaget? Man har ocks skl att tnka ver huruvida det r nskvrt att publicera frfattarversioner. Om tidskriften gr en redaktionell bearbetning av texten eller om det grs ptagliga ndringar i korrekturet (dvs. i frlagets version) s kan det uppkomma skilda versioner av texten. Detta kan medfra frvirring och att en smre version citeras. Slutligen finns det ett problem dri att kostnaderna fr elektronisk publicering om n markant lgre n fr pappersformatet oftast tas ut genom avgifter av frfattarna. Stngs inte ocks i detta fall vissa personer eller grupper ute genom att de har begrnsade ekonomiska resurser? Open access-reglerna frn Vetenskapsrdet gller nnu s lnge enbart vetenskapligt bedmda texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Kravet gller Vetenskapsrdets utlysningar frn rsskiftet 2010. Sedan kan en forskare ven presentera sin forskning genom egna webbsidor, som e-bcker eller RSS-kanaler, p bloggar eller wikis etc. Sedvanliga krav p kollegial granskning br dock alltid stllas. Teknikutvecklingen har inneburit att en genomgripande frndring ocks inom omrdet vetenskaplig publicering har kommit i gng. Fr att flja utvecklingen, se exempelvis ntplatsen http://openaccess.kb.se som innehller information om pgende utveckling och diskussion.

6.6 Publicering och meriter

Eftersom publicerade arbeten har stor betydelse som merit vid t.ex. anstllningar finns det en frestelse att man delar upp forskningsresultaten i minsta publicerbara enheter fr att kunna presentera ett strre antal titlar. Ett sdant frfarande bryter mot god forskningssed. Det innebr ju att

God forskningssed

91

Publicering av forskningsresultat

kontrollen av forskningsresultaten frsvras. Varje artikel ger bara en del av den kunskap som helheten skulle kunna frmedla. Forskning har visat att detta riskerar att leda till missvisande resultat. Man kan felaktigt f uppfattningen att resultat som har presenterats i flera olika publikationer hrrr frn skilda studier, fastn de i sjlva verket har sitt ursprung i en och samma underskning. I versiktsartiklar kommer de d att adderas och slutresultatet blir missvisande. Den allmnna regeln r allts att varje presentation av resultat ska vara fullstndig och att publikationerna inte br splittras upp s att delresultat frn samma underskning presenteras i olika publikationer. Om s nd sker, mste det finnas tydliga skl fr detta. Man mste d gra en hnvisning till var andra resultat frn samma eller mycket nrliggande studier publiceras. Man br ocks undvika s.k. dubbelpublicering, dr artiklar med mycket likartat innehll publiceras, kanske med skilda rubriker. Om det finns goda skl att nd gra detta t.ex. d en artikel ges ut i en antologi eller verstts till ett internationellt mer gngbart sprk ska man ange att en dubbelpublicering freligger med en hnvisning till den tidigare publiceringen. Vid sakkunnigbedmningar (peer reviews) r det forskningens kvalitet som ska bedmas. Olika publiceringstrick genomskdas ltt med fljd att frfattarens trovrdighet kan komma att ifrgasttas. Antalet publikationer har inte heller i sig ngon vikt i den bibliometriska modell som anvnds vid frdelningen av en del av de statliga medlen till universiteten. Hr r det antalet citeringar som r avgrande. En icke citerad publikation saknar helt vrde i den bibliometriska modellen. Sammanfattningsvis r en meritlista inte sjlvklart bttre fr att den innehller fler publikationer.
Hur gr du i fljande situation? Du har alldeles fr lnge, i dina anskningar till forskningsrdet och vid olika internationella symposier, skyltat med ett strre arbete som snart r klart och som du med rtta r stolt ver. Nu ska ni ntligen publicera arbetet. Det r hg tid eftersom du har frsttt att en grupp i Hamburg har ett motsvarande arbete p gng. D finner en medarbetare till dig ett frargligt fel i ett av era datorprogram. Det sannolika r att felet inte spelar ngon roll men det kommer att ta minst ett halvt r att till fullo utreda konsekvenserna. Om arbetet inte kommer ut fre nsta anskningsomgng eller akterseglas av tyskarna s ventyras frsrjningen av en postdoktor och en forskarassistent som finansieras genom bidraget frn rdet. Hur handlar du?

92

God forskningssed

Publicering av forskningsresultat

6.7 Frfattaren
Frfattaren r ansvarig fr innehllet i den bok eller artikel som redovisar forskningen. Dit hr allt som rr sjlva projektet tillvgagngssttet, tillfrlitligheten i resultatet osv. men ocks manuskriptets och textens kvalitet. Frfattaren ska ocks kontrollera en tidskrifts eller ett frlags villkor fr parallellpublicering innan ett och samma manuskript snds in till eller blir publicerat i olika tidskrifter. Frfattaren r givetvis ven ansvarig fr att referenser och citat r korrekt gjorda. Sdan forskning som baseras p statistisk analys mste innefatta en vetenskaplig tolkning med noggrann hnsyn tagen till hypotesprvningens alla frutsttningar och begrnsningar. Man mste ocks tolka resultaten med hnsyn till tidigare publicerade resultat och citera andra forskares resultat p ett korrekt stt. En forskare som t.ex. undersker samband mellan kn och frnvaro p arbetsplatser, frekomst av brottslighet hos olika grupper av mnniskor i samhllet eller ekonomi, genetik och dietvanor i olika etniska grupper, mste vara noga med att redovisa den statistiska tolkningen av de vetenskapliga hypoteserna. Man mste gra tydligt vad dessa visar och vilka frutsttningar de bygger p, inte minst nr resultaten presenteras utanfr de traditionella vetenskapliga kretsarna. Om forskaren frutser risken fr vertolkning i massmedierna har han eller hon ett ansvar fr att frska frhindra eller frebygga sdana vertolkningar, i synnerhet om de kan vlla skada fr frskspersonerna eller fr tredje part. En god vetenskaplig framstllning utmrks av att frfattaren aktivt diskuterar sina resultat. Det innebr att frfattaren inte endast br citera eller hnvisa till arbeten som stder den tes frfattaren vill driva. Forskaren br ocks redovisa argument som kan tala emot tesen och frska bemta dessa i texten.

6.8 Flera frfattare ansvar publiceringsregler

Varfr r frgan om frfattarskap viktig? Ett frsta skl r att kollegerna inom forskningsfltet med rtt eller ortt uppfattar frfattarnas namn som en kvalitetsstmpel. Fr att resultaten ska kunna utvrderas r det viktigt att veta vem som verkligen har utfrt arbetet. Ett andra skl r att forskares meritering fr anstllningar i hg grad bygger p publikationer. D r det givetvis angelget att ingen str som frfattare som inte borde gra det och att ingen saknas som borde st som frfattare. Ett tredje skl r att det mste vara klart vem som har ansvaret nr en eventuell vetenskaplig oredlighet utreds.

God forskningssed

93

Publicering av forskningsresultat

Detta innebr att tv frgor aktualiseras: Vem ska st som frfattare till en uppsats? I vilken ordning ska frfattarna st? Den frsta frgan har diskuterats ingende internationellt. En inflytelserik grupp tidskriftsredaktrer beslt sig fr att frska formulera generella riktlinjer fr medfrfattarskap. Resultatet blev ett antal kriterier som formulerades i Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, Vancouverreglerna, som nmns i kapitel 9 nedan. Allt fler tunga tidskrifter inom allt fler forskningsomrden tillmpar dessa regler. Dr sgs bl.a. fljande:
Authorship credit should be based on 1) substantial contributions to conception and design, acquisition of data, or analysis and interpretation of data; 2) drafting the article or revising it critically for important intellectual content; and 3) final approval of the version to be published. Authors should meet conditions 1, 2, and 3.

Fr att f st som frfattare rcker det, enligt dessa kriterier, sledes inte med att t.ex. bidra med patientmaterial eller genom att gra en avgrnsad insats sdant kan man tackas fr p annat stt, t.ex. i noter eller frord. Ett sdant tack ska man dock i s fall dela ut efter att ha ftt ett medgivande frn den berrda personen. Ett alternativ till det just beskrivna systemet r att helt enkelt rkna upp alla som p olika stt har medverkat i arbetet och ange vad de har gjort, ungefr som man gr efter en film eller ett TV-program. Somliga tidskrifter har tagit steg t detta hll som komplement. Vill man hlla nere antalet personer som anges r kraven i Uniform Requirements att fredra. Vill man ha ett system som speglar vad alla faktiskt har bidragit med r den andra modellen bst. Nr det gller i vilken ordning frfattarna ska st varierar praxis mellan olika forskningsomrden. En vanlig tradition r att frfattarna placeras i bokstavsordning om ingen av dem har tagit ett klart dominerande ansvar fr det arbete som artikeln presenterar. Om man avviker frn bokstavsordning betyder detta i regel att den som str frst som frfattare har gjort den viktigaste insatsen i arbetet. Det har d strst meritvrde frutsatt att artikeln har hg kvalitet att st som frsta namn. De senare placeringarna innebr ofta ett sjunkande vrde allt efter avstndet frn frstanamnet, frutom sista frfattaren som ofta uppfattas som den med vergripande ansvar. En del tidskrifter ger i dag mjlighet att p titelsidan ange att alla frfattarna har bidragit lika mycket. Det ska dock noteras att meriterings-

94

God forskningssed

Publicering av forskningsresultat

bedmningar baserade p bibliometriska metoder ofta inte beaktar ordningen bland frfattarna. P grund av varierande praxis mellan olika forskningsomrden r detta inte mjligt. Drmed redovisas inte heller skillnader mellan olika frfattares insatser. Om trenden med bibliometriska bedmningssystem hller i sig, kommer frfattarordningen och olika frfattares skilda insatser sannolikt att minska i betydelse. De grundlggande principerna r att var och en som str med som frfattare till ett vetenskapligt arbete ska uppfylla kraven fr frfattarskap, och att ingen som uppfyller dessa krav ska utelmnas. Ett annat problem n de tidigare diskuterade uppstr nr ngon deltar med en betydande arbetsinsats i sjlva forskningen, men nd inte ges mjlighet att st som frfattare. n mer problematiskt r det nr ngon bde gr ett stort arbete och skriver, men sedan nd inte ges tillflle att godknna den sista versionen. D uppfylls inte frfattarkriterierna och den drabbade kan i enlighet med regelverket hllas utanfr frfattarlistan. Borde principen vara att alla som i betydande omfattning forskar ocks frfattar? Det r inte givet, men det kan frefalla som om det i mnga fall borde vara s att de tv fljs t. Om orsaken till utebliven mjlighet att st som frfattare r personliga motsttningar mellan forskningsledaren och den utestngda forskaren r detta givetvis inte etiskt acceptabelt. Om det snarare beror p att insatsen anses vara fr liten och ord str mot ord om vilka insatser de berrda personerna har gjort, blir bevislget svrt. Detta visar igen p vikten av tydliga verenskommelser om frutsttningar fr medfrfattarskap. Sdana verenskommelser br inte f sttas ur spel av personliga motsttningar. Sker detta, r det ett brott mot god forskningssed.
Hur gr du i fljande situation? Infr ett sammantrde i betygsnmnden upptcker en av ledamterna att tre delarbeten har en medfrfattare som avled fr 3,5 r sedan. Dessa arbeten r publicerade i r eller r just insnda manuskript. Den aktuella frfattaren har allts varit dd i minst tv r innan arbetena skrevs frdigt. Materialinsamlingen skedde emellertid fr omkring fem r sedan. Vederbrande kan allts ha varit inblandad i projektplaneringen och insamlingen men knappast i analysen och tolkningen. n mindre kan denna medfrfattare ha haft mjlighet att pverka skrivningarna, godtagit innehllet eller den slutliga utformningen av artiklarna. r det rtt att vederbrande str som medfrfattare? Vilka kan sklen fr och emot detta vara? Hur kunde man ha gjort i stllet?

God forskningssed

95

Publicering av forskningsresultat

6.9 Ansvarig utgivare och redaktr

Den ansvariga utgivaren fr en vetenskaplig tidskrift br ta ett ansvar fr att gllande forskningsetiska regler och lagar som berr forskning fljs. Mnga ledande internationella tidskrifter krver numera att ett projekt, fr att f bli redovisat i tidskriften, r etikgranskat och godknt av en etikkommitt eller motsvarande. Detta r ngot som borde krvas av varje vetenskaplig tidskrift vars omrde rr forskning p mnniska eller djur (se kapitel 3). Redaktren har det vergripande ansvaret fr den vetenskapliga kvaliteten i tidskriften. Detta innebr bl.a. att redaktren br begra att frfattarna frtydligar t.ex. beskrivningen av metod eller resultat och tolkningar d sdant frefaller oklart. Vid sidan av frfattarna, som givetvis har huvudansvaret, har redaktren ocks ett ansvar fr att en publicerad artikel ger korrekta hnvisningar till tidigare forskning som r aktuell samt att urvalet av referenser inte pverkas av ett jvs- eller konkurrensfrhllande. I sin tidskrift br redaktren ocks ge mjlighet till en debatt kring publicerade manuskript. Ett flertal underskningar har visat att det r svrt att f negativa resultat publicerade. Vad som r ett negativt resultat beror dock p hur hypotesen formuleras. Redaktren br ansvara fr att ven artiklar som visar att en viss hypotes inte har ett vetenskapligt std kan publiceras. Om hypotesen r aktuell i den vetenskapliga diskussionen r sdana negativa resultat viktiga och de br drfr ges utrymme.
Hur gr du i fljande situation? Som redaktr fr en vetenskaplig tidskrift har du ftt ett manuskript frn en ldre, mycket vlknd forskare. Du ser att han har publicerat mer n 50 artiklar i din tidskrift lngt innan du blev redaktr och att mnga av dessa har blivit klassiker. Hans nya artikel verkar dock mest innehlla gammal skpmat och r dessutom ganska rrig. Granskaren freslr avslag. Du vervger att ge honom specialbehandling genom att g igenom artikeln noga och ge en rad konkreta ndringsfrslag. Gr du det?

96

God forskningssed

Publicering av forskningsresultat

Referenser Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities. Berlin, 2003. Hgskolelag (SFS 1992:1434). International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE), Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, (Vancouverreglerna), ICMJE, uppdaterade 2010. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). OECD Principles and Guidelines for Access to Research Data from Public Funding. Paris, OECD, 2007.

God forskningssed

97

7 Forskaren och uppdragen

Kraven p kvalitet och integritet blir aktuella att diskutera ocks nr det gller uppdrag som kan knytas till forskarrollen. Det gller uppdrag som handledare, som lrare, som sakkunnig och som granskare.

7.1 Handledaren och handledningen i forskarutbildning

7.1.1 Handledaruppgiften
Det finns mnga stt att utva ett gott handledarskap. Den som utses att vara handledare har ett ansvar fr att skapa frutsttningar fr att doktoranden ska f utveckla kompetens och kunskaper. Den goda handledaren br i diskussioner och undervisning och genom sitt eget exempel verfra kunskaper, frdigheter och erfarenheter till doktoranden och vgleda henne eller honom i forskningsarbetet. En viktig uppgift fr handledaren r att tillsammans med den forskarstuderande definiera ett lmpligt projekt fr forskarstudierna och att upprtta en individuell studieplan i enlighet med fakultetens och institutionens vergripande riktlinjer. Mjligheten fr en doktorand att sjlv vlja och pverka sina forskningsuppgifter kan variera. Inom en del forskningsomrden fr den forskarstuderande ofta plats i en redan existerande projektgrupp, dr mlen och frgestllningarna redan tidigare i det vsentliga har formulerats. Inom andra omrden kan mjligheterna att sjlv pverka forskningsuppgifterna vara strre. Det r viktigt att handledaren, innan doktoranden har valt sin forskningsuppgift, diskuterar igenom frutsttningarna fr forskningsarbetet med henne eller honom. I de fall flera handledare r inblandade br de olika handledarnas funktioner och relationer till den forskarstuderande tydligt preciseras redan frn brjan. I handledningsarbetet ska handledaren fungera som std, idgivare, kontrollr och diskussionspart. Handledaren r den som doktoranden kan testa sina ider mot, den som uppmuntrar och ger berm, men ocks den som kritiskt lser de texter som vxer fram under forskarutbildningen. Handledaren ska ta stllning till metodfrgor, liksom till resultat och tolkningar och blir allts bde rdgivare och kritiker. Rollen som konstruktiv

98

God forskningssed

Forskaren och uppdragen

kritiker r viktig och svr. Det r missriktad hnsyn mot en doktorand om handledaren hller inne med en vetenskaplig kritik fr att inte sra. En utebliven kritik kan vara frdande fr doktoranden lngre fram. ven om handledare och doktorand ofta arbetar nra varandra och det r naturligt att de uppfattar varandra som vnner, mste den professionella relationen komma i frsta hand. Handledaren har ansvar fr att inga omstndigheter uppstr som kan ventyra den professionella relationen. Om s skulle bli fallet kan handledaren behva avsga sig sitt uppdrag.

7.1.2 Vems ider?

I samtalen mellan handledare och doktorand testas olika resonemang och uppslag och man utbyter stndpunkter och ider. Ibland r det viktigt att man i sdana samtal ocks tar upp frgor om hur man gr rttvisa t de medverkandes insatser i det fortsatta arbetet och vid publicering. I avhandlingen br doktoranden redovisa andras bidrag till arbetet, ven handledarens. Men det r ocks viktigt att handledaren, om han eller hon anvnder eller vidareutvecklar ider frn sin doktorand, dels gr det i samrd med doktoranden, dels inte dljer ursprunget. Ider som handledaren lmnar till doktoranden att arbeta vidare med har inte heller blivit doktorandens egendom. Ocks handledaren mste ha mjlighet att i egen forskning arbeta vidare med dessa ider, dock utan att drigenom skada doktorandens forskningsverksamhet.

7.1.3 Avhandling och disputation

Doktorandens forskningsarbete syftar till att producera kunskap, formulerad i en vetenskaplig avhandling och granskad vid en disputation. Handledaren avgr tillsammans med doktoranden och examinatorn nr arbetet kan anses vara avslutat och nr disputationen kan ordnas. I ett sdant avgrande vgs mnga olika faktorer samman, t.ex. rent ekonomiska frhllanden, doktorandens framtidsmjligheter, taganden vad gller tidsplan och doktorandens personliga nskeml. Men ven handledarens personliga nskningar, t.ex. att snabbt f fram en frdigutbildad doktor, kan spela roll. Det som alltid mste komma i frmsta rummet vid sdana beslut r dock doktoranden och forskningsarbetet. Det r oetiskt att jkta fram en avhandling, exempelvis fr att f s.k. doktorandpong.

7.1.4 Ansvaret fr de etiska och juridiska kraven

Etiska och juridiska regler varierar beroende p vilken typ av forskning som det r frga om. I och med att handledaren leder det forskningsprojekt som

God forskningssed

99

Forskaren och uppdragen

den forskarstuderande arbetar med ansvarar han eller hon fr att de tillstnd som kan krvas finns p plats och att projektet uppfyller de etiska krav som stlls p den typ av forskning det gller. Handledaren ska drfr hlla sig jour med dokument som behandlar de grundlggande forskningsetiska regler och riktlinjer som kan vara aktuella. Dessa dokument br handledaren diskutera med sin doktorand. Det gller att frska skapa en medvetenhet om vad tillmpningen av dokumenten innebr i konkreta fall och srskilt i doktorandens egen forskning. Exempel p dokument som det kan vara frga om beskrivs nrmare i kapitel 9. Eftersom det r handledaren som har ansvaret fr de etiska aspekterna i doktorandens projekt, r det ocks handledaren som ansvarar fr att t.ex. frsk inom medicinsk forskning avbryts om det visar sig att patienter eller friska frskspersoner rkar ut fr ovntade skador. Detsamma gller om frhllandet mellan risker och vinster inte stmmer med den bedmning av risk och vinst som gjordes d forskningen planerades och godkndes av den regionala etikprvningsnmnden eller om andra onskade komplikationer rapporteras.

7.2 Lraren
En roll som ofta frenas med den akademiska forskarens r lrarrollen. Den r frknippad med ett srskilt ansvar gentemot studenter och mot den institution som anordnar utbildningen. Fr den akademiska lraren kan undervisning inom ett mycket brett spektrum av kurser ing. Studenterna har rtt att stlla krav p att lrarna r kompetenta och hller sig informerade om kunskapsutvecklingen. Fr att hlla en god kvalitet mste lraren inte bara upprtthlla utan ocks stndigt frdjupa och bredda sin egen kompetens. Lraren ska inte, utan att deklarera sina begrnsningar, i sin undervisning ta upp problem utanfr sitt kompetensomrde. I grund och botten r detta inga andra krav n de som stlls p mnga andra yrkesgrupper. Vem vill t.ex. anlita en lkare eller datakonsult som inte efter avslutad utbildning fljt med i utvecklingen? Varje lrare mste vara medveten om att lrarrollen innebr en maktposition i frhllande till studenterna. Den fr inte missbrukas. Vid vissa institutioner eller utbildningsanordnare kan det finnas srskilda etiska regler fr lrarrollen. Sveriges universitetslrarfrbund (SULF) har ocks givit ut en rad skrifter fr universitetslrare, bl.a. Etiska riktlinjer fr universitetslrare (2005). Lraren br vara bekant med och beakta sdana dokument.

100

God forskningssed

Forskaren och uppdragen

7.3 Sakkunniguppdrag
Forskare fr inte sllan i uppdrag att bedma kollegers anskningar om forskningsbidrag eller anstllningar. Man ska inte ta emot ett sdant uppdrag om man tror att det kan freligga jv. Det rcker med att det finns ngon omstndighet som kan innebra bristande objektivitet i en bedmning. Detta kallas ofta delikatessjv. Om man r tveksam i frgan om jv br man redovisa detta fr den som erbjuder uppdraget. Fr att i s stor utstrckning som mjligt undvika problem har det i olika sammanhang stllts upp jvsregler, t.ex. Vetenskapsrdets jvsregler (2006). Sakkunnigbedmningarna ska bygga p en saklig och omsorgsfull analys av de handlingar och meriter som de skande har redovisat. Man mste frhlla sig kritisk till lsa pstenden och tyckanden i omgivningen. Det r en sjlvklarhet att en forskares bedmning vid alla sakkunniguppdrag ska vara vl underbyggd.

7.4 Granskning av manuskript fr publicering

En annan situation d etiken stlls p prov uppstr nr en forskare ska granska artiklar eller en strre skrift som har snts in till en redaktion eller ett frlag fr publicering. Att kolleger p detta stt bedmer andra forskares arbeten r mycket vanligt i den vetenskapliga vrlden. Eftersom bedmningen frutstter sakkunskap p omrdet finns det inte s mnga alternativ till detta system, som brukar kallas peer review. Drfr r tydliga regler som kan motverka olika former av jv mycket vsentliga. En bakgrund till att peer review-systemet har ifrgasatts r ett antal uppseendevckande fall d granskare har missbrukat det frtroende som det innebr att f ta del av en kollegas arbete fr att bedma det. Missbruken har besttt i att ider har stulits frn insnda manuskript (den frgan berrs i kapitel 8), att granskaren har legat p manuskriptet lnge fr att forskare i den egna forskargruppen skulle hinna fre med en publikation eller att man p osaklig grund har frskt frhindra att kollegers arbeten publiceras. Det frekommer ibland att granskarna vet vilka frfattarna r men att frfattarna inte vet vilka granskarna r. Frestelser till missbruk i samband med sdana uppdrag kan minska om systemet r helt ppet eller om bde frfattare och granskare saknar kunskap om vem den andra r. En annan viktig anledning till att detta system har satts i frga r att mngden av insnda manuskript till tidskrifterna nu har blivit s stor att det kan vara svrt att finna villiga och kompetenta granskare. Det finns skl att fundera ver om inte det mdosamma arbetet som granskare borde f

God forskningssed

101

Forskaren och uppdragen

strre meritvrde n vad som i dag r fallet (inte bara fr tidskrifter utan ocks i beredningsgrupper och vid disputationer och tjnstetillsttningar). Om systemet med kolleger som granskare ska fungera i fortsttningen mste det, som antytts ovan, stllas tminstone tre villkor: att granskaren genomfr uppdraget s snabbt som mjligt, att han eller hon inte utnyttjar information i manuskriptet fr egna syften utan att referera till kllan och i s fall frst kontaktar frfattaren och frgar om denna har ngot att invnda mot detta samt att endast sakliga skl fr avgra om manuskriptet ska rekommenderas till publicering.
Hur gr du i fljande situation? Du r granskare av en artikel och upptcker att skribenterna har gjort en stor affr av en upptckt som du sjlv gjorde fr 20 r sedan, men d aldrig skrev tydligt om bara en parentes gmd i en stor artikel. De tillskriver sig nu sjlva upptckten. Du har emellertid just en egen artikel i korrektur och vervger nu att tillfoga ett avsnitt om din gamla upptckt fr att markera ditt garskap till den. r det rtt att gra s?

7.5 Kommittarbete
Forskaren kan ocks f i uppdrag att vara ledamot av olika kommitter och styrelser. Man br skilja mellan sdant ledamotskap som rr forskningsrd, forskningsstiftelser och liknande och sdant som har en mer kommersiell karaktr, t.ex. medverkan i fretagsstyrelser. I uppdrag i kommitter och styrelser inom vetenskapssamhllet liknar de etiska kraven mycket dem som stlls p forskaren som sakkunnig och granskare. Man medverkar i bedmningar och beslut som gller andras forskning. Fr forskarsamhllets tilltro till dessa bedmningar och beslut r det srskilt viktigt att ledamoten bemdar sig om att st fri frn sina egna miljer och bindningar. Man fr inte favorisera sin egen disciplin, sitt eget universitet eller sin institution, sina kolleger eller egna elever. I praktiken kan detta vara svrt, inte minst drfr att omgivande kolleger i forskarsamhllet kan se forskaren som sin mnesrepresentant. Det r viktigt att i forskarsamhllet fra ppna samtal om vad ledamotskap i en styrelse eller kommitt innebr, att ledamoten representerar hela forskarsamhllet om inget annat anges. Uppdrag i kommitter av detta slag ska ses som frtroendeuppdrag.

102

God forskningssed

Forskaren och uppdragen

Som ledamot i styrelser och kommitter utanfr vetenskapssamhllet mste man inse att man vare sig man vill det eller inte faktiskt representerar just vetenskapssamhllet. Man har detta uppdrag oftast drfr att man str fr en viss sakkunskap som r nskad. Drfr har forskaren ocks hr ett srskilt ansvar. Ledamotskapet br inte innebra att man ger vetenskaplig legitimitet och rttfrdigande t t.ex. ett fretags verksamhet eller produktion, nr den vetenskapliga grunden egentligen r oklar eller talar emot. Snarare r forskarens uppgift att informera om forskningens resultat och mjligheter, att varken frstora, frminska eller frtiga.

Referenser Vetenskapsrdet, Jvsregler fr Vetenskapsrdet, 2006. Sveriges universitetslrarfrbund (SULF), Etiska riktlinjer fr universitetslrare, 2005. Livsmedelsverket, Lkemedelsfrmnsnmnden, Lkemedelsverket, Statens beredning fr medicinsk utvrdering, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut, Hantering av jv, intressekonflikter och bindningar nr externa experter anlitas, 2008.

God forskningssed

103

8 Vetenskaplig oredlighet
8.1 Inledning
Frekomsten av vetenskaplig oredlighet minskar tilltron till publicerade forskningsresultat, svl i forskarvrlden som i samhllet i vrigt. Frtroendet riskerar ocks att skadas mellan forskarna inbrdes, mellan forskare och finansirer och mellan forskare och dem som medverkar i forskningen. I mnga typer av forskning tillkommer en annan synpunkt. Forskningsresultat anvnds t.ex. vid val av behandling av patienter, vid val av metoder att bygga tunnlar, broar och flygplan och i planeringen av sdant som sjukvrd, socialt arbete, trafikskerhet och utbildning. Om d resultaten bygger p vetenskaplig oredlighet, kan mnniskor komma till skada genom att de fr smre behandling, genom att broar och tunnlar rasar eller genom att samhllsplaneringen inte fungerar. Vetenskaplig oredlighet har negativa konsekvenser ocks fr det akademiska meriteringssystemet. Den forskare som anvnder sig av falska meriter, som producerar sina arbeten med oupptckta inslag av t.ex. plagiat eller annan form av oredlighet, gr att andra skande kan sidosttas i konkurrensen. Oredlighet leder drfr till orttvisor i forskarsamhllet. Resultatet kan d bli en smre forskning eftersom en bttre forskare kan f st tillbaka fr fuskaren. Om vetenskaplig oredlighet vore ngot vanligt frekommande skulle dessutom forskarnas tilltro till meriteringssystemet upphra och detta bli helt oanvndbart fr att urskilja vilka som har bst kompetens. Det r dessutom sannolikt s att forskare, som ser att andra inte tar god forskningssed p allvar eller uppfattar det som att andra inte gr det, sjlva kan frledas till att ta till sdana metoder. Att tolerera plagiat och andra former av oredlighet blir drmed frdande fr forskningen p sikt. Hur vanligt det r med vetenskaplig oredlighet r svrt att sga. Det beror frsts till stor del p hur oredlighet faktiskt definieras. Vi saknar ocks stora och vl genomfrda underskningar, ven om det finns viss statistik och vissa intressanta men begrnsade studier. De utgr dock frn delvis skilda definitioner av oredlighet. Det r hur som helst f av de anmlningar som grs som franleder tgrder, t.ex. att tidskriftsartiklar dras tillbaka. I USA tog Office of Research Integrity under ren 19942006 emot sammantaget 3 571 anmlningar. Oredlighet dr definierat som fabrikat, frvanskningar och plagiat kunde faststllas i endast 165 av dessa fall (Office of Research Integrity, ORI, Annual Report 2007).
God forskningssed

105

Vetenskaplig oredlighet

Olika enkter pekar dock p att de fall som anmls bara r toppen av ett isberg. I en underskning utfrd 2007 sade t.ex. 18 procent av tillfrgade amerikanska projektledare (totalt 1 645 personer) att de hade haft direkt erfarenhet av oredlighet under det senaste ret (Pryor m.fl. 2007). I en annan underskning uppgav 20 procent av tillfrgade forskare mitt i karriren att de medvetet hade ndrat design, metod eller resultat efter att finansiren hade pressat dem att s gra (de Vries m.fl. 2006, Normal Misbehavior). Vad som ocks framkommit r att det finns utbredda frestllningar i vetenskapssamhllet om att andra beter sig oredligt eller att de tnjer p reglerna (de Vries m.fl 2006, Scientists Perceptions).
Hur gr du i fljande situation? I ett fall underskte en lkare om kemoterapi i hga doser fljd av benmrgstransplantation kade verlevnaden fr en viss grupp av patienter med brstcancer. Resultatet ifrgasattes emellertid och lkaren kunde inte producera de patientjournaler och klldata som behvdes fr att bekrfta data. Andra forskare frskte upprepa resultatet men lyckades inte. Ord str mot ord men klldata saknas som kan fria eller flla forskaren. Hur gr man vidare? Vem gr vad?

8.2 Definitions- och avgrnsningsfrgor

Vad r vetenskaplig oredlighet? Begreppet kan definieras p flera stt. I snv mening avses uppenbara vertramp som gller stld av andras ider och data, frfalskning och frisering av data och plagiat av andras texter. I vidare mening rknas ocks andra former av klandervrt beteende hit, som oredlighet mot bidragsgivare, verdrifter om egna meriter vid anskningar, publikation av samma underskning i mnga sammanhang, sexuella trakasserier, frtal av kolleger, sabotage av kollegers arbete osv. Valet mellan vida och snva definitioner r inte enbart ett ordvalsproblem. Valet av definition har konsekvenser, bl.a. nr regler om sanktioner mot vetenskaplig oredlighet ska praktiseras. Med en snv definition kan enbart vissa freteelser ptalas, med en vidare ven andra. Kraven p rttsskerhet talar fr en koncentration av uppmrksamheten p centrala, ngorlunda vldefinierade vertramp som plagiat, fusk och frisering av data. Andra former av vertramp fr hanteras i andra sammanhang och under andra rubriker. Det finns ocks ett grnsdragningsproblem mellan sdant beteende hos forskaren som grs i avsikt att bedra och sdant som mer kan hnfras till

106

God forskningssed

Vetenskaplig oredlighet

t.ex. slarv, inkompetens eller brdska. Vetenskaplig oredlighet kan begrnsas till avsiktligt beteende. Men vetenskaplig oredlighet kan ocks uppfattas som ngot oberoende av avsikten hos forskaren, dvs. som ngot som man kan konstatera utan att behva spekulera om frfattaren har haft en avsikt att bedra. Den definition av vetenskaplig oredlighet som har tillmpats inom Vetenskapsrdets expertgrupp fr utredning av misstnkt vetenskaplig oredlighet har formulerats av docent Birgitta Forsman (2007). Den svarar vl mot sprkbruket i vetenskapssamhllet. Den lyder:
Vetenskaplig oredlighet innebr handlingar eller underltelser i samband med forskning, vilka medvetet eller av oaktsamhet leder till falska eller frvrngda resultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen.

Definitionen begrnsar sledes vetenskaplig oredlighet till det snva begreppet. Oredligheten har direkt med det vetenskapliga arbetet att gra. Sexuella trakasserier, frtal av kolleger och dylikt faller inte under detta begrepp, ven om de r oetiska beteenden p annat stt. Genom formuleringen medvetet eller av oaktsamhet kommer definitionen inte bara att omfatta fusk, fabricering av data eller plagiat, dvs. sdant som vi uppfattar som frbundet med en avsikt att bedra. Ocks sdant som t.ex. upprepat slarv och oaktsamhet, dr forskaren direkt har kunnat inse att forskningsresultaten blir frvrngda eller den egna insatsen felaktigt beskrivs, faller under definitionen.

8.3 Fabrikationer och frvanskningar

Det mest uppenbara fallet av forskningsfusk torde vara att forskaren helt enkelt fabricerar sina data eller resultat, hittar p dem, fr att sedan framstlla dem som riktiga. Frvanskning r ett mer mngfacetterat fenomen. Begreppet innefattar alla de stt varp det r mjligt att manipulera forskningsprocessen, utrustningen, material eller data s att forskningen sedan inte kan presenteras p ett vederhftigt stt. Samma effekt uppstr om vissa data eller experiment utesluts ur rapporteringen. Det r ven mjligt att frvanska sjlva rapporteringen av den forskning som har bedrivits, t.ex. genom manipulation av diagram och andra bilder. Ny teknik gr det allt enklare att frvanska. Ett annat exempel som har diskuterats flitigt rr huruvida s.k. outliers (mrkliga enstaka avvikelser frn vriga resultat) br infogas i den statistik som forskaren presenterar och nr det kan vara berttigat att kalla dem fr anomalier eller fel och drfr utesluta dem ur rapporteringen.

God forskningssed

107

Vetenskaplig oredlighet

Att ngon frvanskar sin forskning kan till skillnad frn fall av fabrikation vara ett oavsiktligt resultat av slarv eller okunskap och det kan vara svrt att avgra om avsiktlig oredlighet freligger. Detta frstrker sklen fr att begreppet vetenskaplig oredlighet ska omfatta bde avsiktligt och oavsiktligt beteende.

8.4 Plagiat
Plagiat r den form av vetenskaplig oredlighet som, enligt erfarenheterna i Vetenskapsrdets expertgrupp fr etik, frefaller vara vanligast frekommande. I den definition av vetenskaplig oredlighet som presenterades ovan r det den avslutande formuleringen om vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen som speciellt hnfr sig till plagiat. Med plagiat avses att en forskare framstller textavsnitt, ider, data, resultat m.m. p ett sdant stt att dessa framstr som forskarens egna, nr de i sjlva verket har skapats av ngon annan. Att presentera dem s r en form av lgn. I mnga fall kan det ocks rra sig om stld. En definition av plagiat kan d formuleras p fljande stt:
Plagiat inom forskning innebr att en forskare anvnder ett forskningsmaterial (texter, ider, hypoteser, design, metoder, data, resultat eller slutsatser) medvetet eller av oaktsamhet p ett sdant stt att denna anvndning ger en vilseledande frestllning om forskarens insatser i det aktuella forskningsprojektet.

Plagiat kan allts glla olika inslag i forskningen och dess innehll och r inte begrnsat till kopiering av text. Vanligen r det en forskare (eller grupp av forskare) som plagierar en annan. Men det kan ocks, i enlighet med definitionen, vara en forskare som anvnder sitt eget material p ett vilseledande stt. Det r frst nr ett stulet material presenteras som eget som det r frga om plagiat. Om en forskare tillskansar sig data frn en annan forskare och sedan publicerar dessa som sina egna, s r det inte stlden av data som gr beteendet till plagiat utan det faktum att forskaren genom publicering gr ansprk p att dessa data r forskarens egen produkt. Att stjla ngon annans data r givetvis ocks oetiskt och ett brott mot god vetenskaplig sed, men det blir frga om plagiat frst nr dessa data presenteras s att deras ursprung dljs. Drfr blir forskarens framstllning, i t.ex. en artikel, rapport eller ett konferensbidrag, srskilt intressant nr frgan om plagiat r aktuell. Forskning innebr i mnga fall att forskaren bygger vidare p andras resultat, ider och metoder. Forskaren utgr frn den kunskapsmngd som redan finns och anvnder tillgngliga data, egna eller andras, lnar anvnd-

108

God forskningssed

Vetenskaplig oredlighet

bara begrepp och teorier, likavl som han eller hon kritiskt granskar dessa. Det finns drfr ett grundlggande krav p forskaren att tydliggra vem som gjort vad. Se ven kapitel 1 om Mertons CUDOS-regler ovan. Publicering ska inte heller frdrjas. Eftersom forskaren inte lngre kan rda ver materialet sedan ngot har blivit publicerat r det viktigt att dess ursprung nd r knt. Det r en viktig sak att f ett erknnande fr sin insats, bde fr forskaren personligen, fr forskarsamhllet och fr att det akademiska meriteringssystemet ska fungera. En publicerad tankegng, en viss formulering osv. uppfattas som frfattarens egen s lnge inget annat sgs. Drfr mste den som anvnder andras material gra lsaren uppmrksam p att idn eller formuleringen inte r forskarens egen. Att undvika plagiat r oftast mycket enkelt. Allmnt kan sgas att den som anvnder andras data, metoder, ider eller formuleringar ocks ska ange upphovsmannen och vanligen ocks den skriftliga kllan, om en bestmd text har anvnts. God sed p detta omrde innebr att fljande grundlggande principer iakttas. Den som anvnder andras texter, vare sig det gller att gra en parafras, sammanfattning, ett referat eller citat, ska alltid ange vem som r upphovsman och vilken originaltexten r. Vid citat mste dessutom utfrliga kllhnvisningar gras. Ett citat ska ocks utmrkas som ett citat med citationstecken, indrag eller dylikt. Nr forskaren anvnder andras ider, hypoteser, distinktioner, begrepp m.m. rcker det vanligen att nmna vem lnet r hmtat frn fr att undvika att anklagas fr plagiat. r det viktigt fr sammanhanget ska ocks ursprunget preciseras. Det kan rra sig om samtal, fredrag, artikel, bok osv. Det finns dock ider teorier, metoder, begrepp som r s knda att ngon risk fr missfrstnd knappast kan uppst. D behver det inte ppekas att dessa inte r forskarens egna. I andra fall r det inte lngre knt vem som har varit upphovet till ett uttryck. Att d anvnda en sdan formulering kan inte heller fra lsaren vilse. Likas finns det inom en del mnesomrden en utvecklad praxis att anvnda standardiserade formuleringar av metodavsnitt, detta utan att citatmarkrer anvnds. Man kan ha synpunkter p ett sdant frfarande. Det avgrande r dock att detta r ett s vlknt frfarande att ingen drigenom tillskansar sig frdelar samt att ingen blir vilseledd av det.

8.5 Opublicerat material och sjlvplagiat

I forskarsamhllet tar forskaren del av andras resultat och ider p olika stt. Publiceringen innebr att materialet har blivit offentligt och att det

God forskningssed

109

Vetenskaplig oredlighet

drmed legitimt kan anvndas av andra. Men forskaren kan ocks f tillgng till materialet fre en egentlig publicering, exempelvis vid fredrag, frelsningar, kongresser och andra mten eller vid samtal forskare emellan. Innan forskaren anvnder ngon annans material som man har ftt tillgng till p detta stt, br hon eller han fundera ver den situation i vilken man fick tillgng till materialet. Som vgledning kan sgas att fredrag som hlls vid strre konferenser eller av etablerade forskare kan anses som publicerade och att deras innehll kan anvndas i enlighet med de regler som hr tidigare har presenterats. Frelsningar eller fredrag frn sm konferenser, seminarier och liknande samt fredrag hllna av doktorander br man vara frsiktigare med. Doktoranden talar ofta om sitt eget projekt, som inte r avslutat. Syftet med att tala vid konferensen r i regel att f synpunkter som kan frbttra det fortsatta arbetet. Det r inte sjlvklart att ett sdant fredrag ska betraktas som en publicering. Tvrtom ska det ofta inte betraktas s. Fr att inte vlla doktoranden skada br den intresserade i stllet vnda sig till doktoranden direkt och frga om vissa ider eller annat frn fredraget kan anvndas, givetvis med angivande av klla, eller om detta ska vnta tills materialet har publicerats i tidskrift eller i samband med disputation. Fr ngon tillgng till ett material i rollen som extern bedmare, t.ex. fr att granska ett manuskript infr en eventuell publicering i en tidskrift eller som ledamot i en betygsnmnd eller fakultetsopponent, mste detta betraktas som konfidentiellt tills det har blivit publicerat. Att anvnda delar av materialet eller ider drifrn eller att publicera det utan att ange kllan r inte bara plagiat utan ven stld av material p ett stt som ventyrar hela bedmningssystemet. Att en forskare terkommer till sina tidigare resultat eller tar upp tidigare behandlade problem r mycket vanligt. Om syftet r att bekrfta eller upprepa tidigare resultat br den tidigare framstllningen nmnas fr lsaren. Det hnder ocks att forskaren vill teranvnda tidigare formuleringar. Inget hindrar detta, men teranvndningen blir d faktiskt ett citat frn det tidigare arbetet och ska anges som ett sdant. Det r inte heller fel att teranvnda hela avsnitt, t.ex. ett helt kapitel i en bok, bara forskaren anger att texten r tillkommen i ett annat sammanhang. Sdant kan gras enkelt i ett frord eller som en not vid kapitlet. Att bryta mot det ovan nmnda kallas sjlvplagiat. I vetenskapssamhllet pgr en debatt huruvida detta begrepp r rttvisande eller om freteelsen snarare br kallas dubbelpublicering (se ocks kapitel 6). Hur som helst r det ett brott mot god publiceringssed.

110

God forskningssed

Vetenskaplig oredlighet

8.6 Belgga plagiat

Hur kan d plagiat belggas? Fr det frsta mste en mycket tydlig verensstmmelse mellan det ifrgasatta arbetet och den frmodade kllan freligga. Fr texter kan det vara frga om verensstmmelser i formuleringar, kanske bitvis ordagranna verensstmmelser. Det kan ocks glla detaljerade verensstmmelser vad gller disposition, struktur, terminologi och begreppsbildning. Fr vissa typer av texter kan verensstmmelser i formuleringar numera konstateras med hjlp av internet eller databaser som utformats fr ndamlet. Hr fr man dock vara uppmrksam p falska verensstmmelser. Det finns ett begrnsat antal stt att uttrycka sig p och ngra verensstmmelser kan nstan alltid hittas. Fr plagiat av ider br verensstmmelsen inte bara glla sjlva innebrden av idn utan ocks argumenten som ges fr den. vervganden ver likheterna mellan arbetet och den antagna kllan kan dock aldrig ensamma besvara frgan om det rr sig om plagiat. ven lngtgende verensstmmelser kan vara slumpmssiga. Vissa antaganden kan ocks vara naturliga att fra fram inom ett omrde och tv forskare kan fra fram dem oberoende av varandra. Vetenskapshistorien visar upp flera exempel p att samma upptckt gjorts av olika forskare vid ungefr samma tidpunkt, utan att forskarna haft ngot att gra med varandra och dr det inte kan rra sig om plagiat. Vad som mste till r drfr en bedmning av hur troligt det r att den antagna kllan verkligen r en klla. En bedmning mste gras av om kllan alls har kunnat vara tillgnglig fr den anklagade forskaren, vidare av hur sannolikt det r att forskaren i s fall knt till kllan och haft tillgng till den. Finns det t.ex. ngot belgg fr att forskaren gt, lst eller talat om den antagna kllan? Finns kllan i en tidskrift som forskare inom det aktuella omrdet brukar flja? Mjligen kan man tala om att belgga plagiat av en id om hg sannolikhet fr att kllan varit tillgnglig fr forskaren kan fastsls och om en stor verensstmmelse mellan arbetet och kllan kan konstateras. I en faktisk utredning r det givetvis viktigt att hra forskarens egen frklaring till likheterna och forskarens redogrelse fr sitt frhllande till den antagna kllan.
Hur gr du i fljande situation? En doktorand, Erik, lmnar sin avhandling till kollegan Nicole vid ett annat universitet fr synpunkter. De arbetar inom samma omrde och har trffats vid ett seminarium tidigare och fick d god kontakt. Nicole utnyttjar en del material och synpunkter frn Eriks arbete i sin egen avhandling och disputerar fre Erik. Erik blir i stllet anklagad fr plagiat. V ad br doktoranderna, deras handledare, prefekt, rektor och deras kolleger gra?

God forskningssed

111

Vetenskaplig oredlighet

8.7 Frebyggande arbete

Forskare lever i en starkt konkurrensutsatt milj. Publikationer r den vsentligaste meriten fr den som sker anstllning vid ett universitet det talas ofta om att en kultur av publish or perish rder. Detta kan frleda forskare att rikta sina anstrngningar mot kvantitet snarare n kvalitet. Detsamma gller systemet fr finansiering av forskning. Om resultaten frn en amerikansk studie ocks r tillmpliga p svenska frhllanden, frekommer ett misstroende bland forskare till karrirsystemet ven i Sverige. I den amerikanska studien ansg nrmare fyra av fem av de tillfrgade forskarna att de frmsta inom deras flt hade erhllit sin position fr att de framgngsrikt hade frmtt bearbeta systemet (de Vries m.fl. 2006, Normal Misbehavior). Vad kan eller br d gras fr att frebygga eller frhindra vetenskaplig oredlighet? Det som hr nmnts antyder ngra mjligheter till frndringar p sikt. Men nu gller det att hantera vetenskaplig oredlighet inom det meriterings- och karrirsystem som existerar i dag. Viktigast r d att arbeta fr att skapa en god forskningsmilj, en milj som utmrks av en kultur som inte tolererar vetenskaplig oredlighet och som vrnar om korrekt praxis. Svl den enskilda forskaren som institutions- och fakultetsledningarna kan bidra till att stadkomma sdana miljer. Ett universitets rektor har ett srskilt ansvar fr att den etiska medvetenheten bland forskarna hlls p en hg niv. Enligt 1 kap. 16 i hgskolefrordningen (SFS 1993:100) ska en hgskola, som genom en anmlan eller p ngot annat stt fr knnedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnrligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid hgskolan, utreda misstankarna. Rektor r ytterst ansvarig fr all verksamhet inom ett lroste och r drmed ven ytterst ansvarig fr att utreda misstanke om oredlighet. Motsvarande gller fr forskning som genomfrs utanfr universiteten, t.ex. inom landstingen, vid fristende forskningsinstitut eller inom industrin. Ocks hr har den som ytterst leder verksamheten ett srskilt ansvar fr att forskaretiken hlls hgt. En god forskningsmilj r ppen fr och uppmuntrar till diskussion om frgor om god forskningssed. Oredlighetsfall som avsljas nationellt eller internationellt kan fljas och diskuteras. Hur kunde oredligheten ha frhindrats eller upptckts tidigare? Handledaren har ansvar fr att den unga forskaren knner till korrekt praxis och har funderat ver vad det innebr fr det egna arbetet. Handledaren ska sjlv genom sitt exempel vara ett fredme. terkommande diskussioner och information vid en institution r ett stt att skapa och underhlla en god forskaretik. Handledarens insatser kan

112

God forskningssed

Vetenskaplig oredlighet

fr doktorandernas del kompletteras med kurser i forsknings- och forskaretik, dr frgor om vetenskaplig oredlighet i dess olika former r ett inslag. Redan i grundutbildningen br tminstone frgor om plagiat tas upp. Problemet med plagiat finns redan p den nivn, t.ex. i samband med studenternas uppsatsarbeten. Vid sidan av att frebygga och skapa en god milj kan vetenskaplig oredlighet ocks motverkas genom att forskarkollegerna tydligt tar avstnd frn oredlighet. Den som till ventyrs skulle kunna lockas till plagiat eller annat fusk kan komma p andra tankar om hon eller han vet att risken att bli avsljad r stor. En milj dr forskarnas verksamhet normalt r ppen, s att varje forskare vet vad kollegerna sysslar med, hur deras arbete fortskrider, hur deras texter under arbete ser ut osv. erbjuder mindre mjligheter till oredlighet n en milj dr alla arbetar isolerat och utan utbyte av ider eller texter. En aktiv seminarieverksamhet inom en institution kan sledes bli ett medel att strka forskaretiken. Vet jag att mina kolleger vill veta ngot om min forskning, mitt material, mina texter, dvs. hur arbetet med mitt forskningsprojekt utvecklas, utgr redan detta en bromsande faktor fr den som knner en lockelse att fuska. En hel del fuskande avsljas genom tillflligheter. Det kan vara ett experiment som inte kan upprepas eller ett frsk som omjligt kan ha utfrts s som sgs. Angivna vrden eller data kan framst som alltfr perfekta. Frskspersoner kan inte ha varit tillgngliga s som det hvdas. Det kan rra sig om studenter, forskarstuderande och forskare som helt enkelt har rkat lsa en artikel eller framstllning i vilken de knt igen sina egna (eller andras) ider, resultat och formuleringar. Plagiat kan ocks upptckas av kolleger, som t.ex. verraskas av att en forskare publicerar ngot om ett omrde eller ett problem som de inte alls visste att han eller hon sysslade med, fastn de tillhr samma institution eller jobbar nra varandra p annat stt. Det har ocks hnt att fakultetsopponenter i samband med en tilltnkt disputation har funnit att stora avsnitt i avhandlingstexten har hmtats frn andras arbeten. Andra som p liknande stt kan upptcka vetenskaplig oredlighet r t.ex. bedmare vid tidskrifter och sakkunniga vid tjnstetillsttningar.

8.8 Sanktioner vid oredlighet

En anklagelse fr vetenskaplig oredlighet r allvarlig och kan f svra fljder fr forskaren. Drfr r det en mycket grannlaga uppgift att ta stllning till och uttala att ngot har tillkommit genom vetenskaplig oredlighet. Mnga komponenter mste utredas och klarlggas.

God forskningssed

113

Vetenskaplig oredlighet

Om oredlighet konstateras r det viktigt att detta blir knt: att det har hnt, hur det har gtt till och ocks var det har hnt. Om konstaterade fall av oredlighet offentliggrs innebr ocks det en viktig motverkande faktor. Institutioner och miljer vill inte figurera i sdana sammanhang, lika litet som forskarna sjlva och forskningshuvudmnnen. Det r ocks viktigt att konstaterad oredlighet fljs av sanktioner. Drmed markeras att ett brott mot forskaretiken r ngot allvarligt. Avsljas det att en person t.ex. har plagierat och ingenting sedan hnder kan det uppfattas som att plagiat inte r speciellt graverande. Det finns tgrder som arbetsgivaren kan vidta. Det kan handla om en frndring av innehllet i en tjnst, om en omplacering eller om en uppsgning. Det kan ocks handla om att fr en tid stnga av en person frn plats p laboratorier, frysa forskningsbidrag, frnta frtroendeuppdrag osv. I den kollegiala forskningsmiljn har tgrder av dessa slag ofta en stor effekt vilket man br tnka p nr pfljden utmts. Sanktionerna mste givetvis st i proportion till graden av oredlighet. En upprepad eller mer omfattande vetenskaplig oredlighet r allvarligare n ett enstaka fall som gller en detalj. I detta sammanhang r det intressant att notera de regler och procedurer som National Science Foundation i USA fljer http://www.nsf.gov/oig/resmisreg.pdf . Vetenskaplig oredlighet ska inte frekomma i forskningen. Som ett led i denna strvan vill Vetenskapsrdet stimulera till att institutioner, hgskolor och universitet utvecklas till sdana goda miljer som det talas om ovan. Vetenskapsrdet r en myndighet som efter kvalitetsgranskning beviljar bidrag till forskning. En utbetalning av bidrag kan komma att avbrytas d oredlighet konstateras av den srskilda expertgrupp som utreder misstanke om vetenskaplig oredlighet inom Centrala etikprvningsnmnden, CEPN. Nr ngon som tidigare har konstaterats ha avvikit frn god vetenskaplig sed sker nya medel hos Vetenskapsrdet kan detta komma att vgas in.

Hur gr du i fljande situation? Du upptcker att en av dina ldre medarbetare vid institutionen har frfalskat en serie mtdata i en mindre publikation utan uppseendevckande resultat. Han r nra pensionsldern. Nr du talar med honom om saken brister han i grt och hnvisar till att prefekten har krvt minst ett papper per r, annars fr han ingen del av den srskilda forskarresursen och mste d undervisa 400 timmar per r. Mannen r sjuklig och har ingen fallenhet fr att undervisa. Hur gr du?

114

God forskningssed

Vetenskaplig oredlighet

8.9 Hanteringen av oredlighetsfrgor

Fr forskning vid universitet och hgskolor finns enligt Hgskolefrordningen (SFS 1993:100) en skyldighet att utreda misstanke om vetenskaplig oredlighet. Ngot motsvarande finns inte fr forskning utanfr akademin. Hgskolefrordningen reglerar dock inte hur utredningen ska g till. Det bestmmer varje enskilt lroste. Enligt praxis ska misstankar som gller vetenskaplig oredlighet anmlas till den enhet institution, universitet som den misstnkte forskaren tillhr. Upptcker t.ex. en kollega plagiat hos en av sina kolleger grs sledes en anmlan till prefekt eller dekanus som sedan ska fra anmlan vidare till universitetets rektor. Rektor r skyldig att behandla anmlan och se till att rendet utreds. Befinns den anklagade skyldig till vetenskaplig oredlighet ska rektor besluta om sanktioner mot personen. I frsta hand r det allts myndigheten sjlv som ska utreda och fullflja rendet. Rektor har emellertid mjlighet att f extern hjlp med utredning och bedmning av oredlighetsrenden. Vid Centrala etikprvningsnmnden, CEPN, finns sedan 1 januari 2010 en expertgrupp fr oredlighetsfrgor som vid frfrgan kan bitrda med detta. Denna expertgrupp r helt fristende gentemot universitet och andra forskningsinstitutioner. Detta ska garantera en opartiskhet i bedmningen, ngot som ibland har ifrgasatts nr universiteten utreder sig sjlva. Ocks den enskilda, anmlaren eller den anmlda, kan begra hos rektor att expertgruppen fr gra utredningen. En enskild kan dock inte p egen hand begra att expertgruppen vid CEPN ska utreda ett rende anmlan kan enbart gras av ett universitet eller en hgskola. Expertgruppen utreder allts om vetenskaplig oredlighet freligger eller inte. Dremot freslr CEPN inte ngra pfljder. Detta r rektors eller myndighetschefens ansvar. I de fall d oredlighet har konstaterats i artiklar i tidskrifter sger praxis att man ska ppeka detta fr tidskriftens redaktr. Tidskriften br d offentliggra frhllandet och p synlig plats framfra ett beklagande och en urskt fr att en publicering har skett. Artikeln ska ocks drmed dras tillbaka. Det finns ngra internationella riktlinjer fr hur anklagelser om oredlighet br hanteras. Ovan nmnda Office of Research Integrity, ORI 2009, har tagit fram en sdan. r 2009 presenterade ven OECD en praktisk guide fr hur man br g till vga vid internationella samarbetsprojekt. I OECD:s guide framhlls vikten av att berrda, genom ett formellt dokument vilket utarbetas innan forskningen pbrjas, slr fast vilka regler och procedurer som ska anvndas om det uppstr fuskanklagelser och om fusk kan konstateras. Srskilda personer br utses med ansvar fr att praktiskt frverkliga

God forskningssed

115

Vetenskaplig oredlighet

det regelverk som har formaliserats. Hr ges ocks en mall fr hur ett sdant dokument kan utformas. Nr det uppstr anklagelser om oredlighet br underskningar utfras rttvist och konfidentiellt och med integritet.

Referenser Danish Committees on Scientific Dishonesty, Annual Report. Copenhagen, Danish Research Agency, 1993. Forsman, Birgitta, Vetenskap och moral. Nora, Nya Doxa, 2002. Forsman, Birgitta, Forskningsfusk och vetenskaplig oredlighet. Lund, Enheten fr medicinsk etik, 2006. Forsman, Birgitta, Begrepp om forskningsfusk, rapport till Vetenskapsrdet, 2007. Forsman, Birgitta, Forskares frihet: Om makt och moral. Lund, Studentlitteratur, 2009. Hgskolefrordning (SFS 1993:100). National Science Foundation (NSF), Research Misconduct Regulation, Key Regulations 45 CFR 689, 1982. Office of Research Integrity (ORI), ORI Annual Report 2007. Rockville, ORI, 2008. Office of Research Integrity (ORI), ORI sample policy and procedures for responding to research misconduct allegations. Rockville, U.S. Department of Health and Human Services, 2009. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Investigating research misconduct allegations in international collaborative research projects. A practical guide. Paris, OECD, 2009. Pryor, Erica R. & Habermann, Barbara & Broome, Marion E., Scientific misconduct from the perspective of research coordinators: A national survey, Journal of Medical Ethics, 2007, 33; 6:365369. de Vries, Raymond & Anderson, Melissa S. & Martinson, Brian C., Normal misbehavior: Scientists talk about the ethics of research, Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 2006, 1; 1:4350. de Vries, Raymond & Anderson, Melissa S. & Crain, A. Lauren & Martinson, Brian C., Scientists perceptions of organizational justice and self-reported misbehaviors, Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 2006, 1; 1:5166.

116

God forskningssed

9 Ngra viktiga dokument som forskaren br knna till

9.1 Introduktion
Varje forskare br knna till och beakta en mngd olika lagar, direktiv, riktlinjer och forskningsetiska och yrkesetiska kodexar fr att kunna utfra sitt arbete p ett bde lagligt och etiskt genomtnkt stt. Vilka dokument som r srskilt viktiga fr den enskilda forskaren varierar givetvis med forskningens art. Hr ska presenteras ett urval av sdana srskilt vsentliga dokument. Det finns mnga olika slags etiska och juridiska freskrifter och de r i skilda grader frpliktande. Detta preciserades ovan i kapitel 1. I detta kapitel kommer ngra av freskrifterna att presenteras. Freskrifternas status r i praktiken ofta oklar. Ofta behver en mer detaljerad granskning gras fr att bedma hur frpliktande de r.

9.2 Webbplatsen CODEX

Vetenskapsrdet driver i samarbete med Centrum fr forsknings- och bioetik vid Uppsala universitet en webbplats som lnkar till de allra flesta dokument som kan vara vsentliga fr forskare. Webbsidan inkluderar sledes alla lagtexter som har betydelse nr man gnar sig t forskning: lagen om etikprvning av forskning som avser mnniskor, arkivlagen, offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagen, lagen om biobanker i hlso- och sjukvrden, djurskyddslagen och mnga andra. Hr terfinns ocks olika direktiv och konventioner av internationell karaktr, knutna t.ex. till FN, Unesco, EU och Europardet. Webbsidan innehller ven de fullstndiga texterna till forskningsetiska kodexar fr olika forskningsomrden och discipliner. Dr finns ocks introduktioner till srskilda problem i forskningen, t.ex. kring informerat samtycke eller publicering. CODEX tar under en srskild rubrik upp djur i forskningen. CODEX har adressen www.codex.vr.se . Observera att CODEX r en webbplats som informerar om forskningsetik det som sgs dr behver inte uttrycka Vetenskapsrdets sikter i forskningsetiska frgor.

God forskningssed

117

Ngra viktiga dokument som forskaren br knna

Nedan kommer ngra dokument som r centrala fr forskningen i Sverige att kommenteras i korthet. De fullstndiga texterna terfinns samtliga i CODEX, tillsammans med tskilliga andra vsentliga och vrdefulla texter som rr nrliggande problem. De r hr ordnade frn de mest bindande till de mer frivilliga.

9.3 Lagen om etikprvning av forskning som avser mnniskor

Frn den 1 januari 2004 regleras den forskningsetiska prvningen i Sverige genom lagen om etikprvning av forskning som avser mnniskor. Lagen anger ett flertal typer av forskning som krver etikprvning. Det r all forskning p mnniska som innefattar behandling av knsliga personuppgifter eller sdana som rr lagvertrdelser. Vidare berrs sdan forskning som innebr ett fysiskt ingrepp p en frsksperson eller som avser att mta en fysisk eller psykisk pverkan p en sdan. Dessutom gller lagen all forskning som medfr en uppenbar risk att skada en sdan person fysiskt eller psykiskt. Slutligen ska studier p biologiskt material som kan hrledas frn levande eller avlidna etikprvas. Lagen gller slunda all sdan forskning, oberoende av vid vilken fakultet den utfrs eller av hur den finansieras. I denna prvning ska den regionala etikprvningsnmnden syna projektbeskrivningen utifrn frgan om mnskliga rttigheter och det svrfngade begreppet mnniskans vrdighet. Nmnden ska ocks bedma frhllandet mellan projektets vrde och de eventuella pfrestningar eller risker som t.ex. en deltagare kan utsttas fr. Vrdet mste bedmas verstiga riskerna. Stor vikt lggs vid en bedmning av hur det informerade samtycket hanteras. Utver den lagstadgade prvningen av projekt fr de regionala nmnderna ocks utfra rdgivande etikprvningar som ibland krvs fr att f ekonomiska bidrag eller fr att f publicera resultatet i exempelvis vissa internationella tidskrifter. De regionala nmndernas prvningar r avgiftsbelagda och ska ske inom 60 dagar efter anskan inkommit. Lagtexten och frordningen, uppgifter om granskningsprocessen, om de regionala nmnderna och om den Centrala etikprvningsnmnden (som r en instans fr bl.a. verklaganden av renden som prvats av de regionala nmnderna), blankett fr anskan om etikgranskning och vrig information som rr granskningen terfinns under ntadressen www.epn.se. Detta material r ocks tillgngligt p den ovan nmnda webbplatsen CODEX. Vetenskapsrdet har utarbetat kompletterande freskrifter och allmnna rd fr etikprvning av forskning som avser mnniskor (www.vr.se).

118

God forskningssed

Ngra viktiga dokument som forskaren br knna

9.4 Exempel p annan lagstiftning

Universitet och andra lroanstalter som bedriver forskning r myndigheter. Det innebr att material i ett forskningsprojekt faller under den lagstiftning som gller myndigheter. Forskarens material uppfattas drmed under vissa villkor som allmnna handlingar, dvs. handlingar som har kommit in till eller upprttats vid en myndighet. Drfr gller ocks srskilda bestmmelser fr dokumentation, sekretess, gallring och arkivering. Aktuella texter i dessa sammanhang r bland annat tryckfrihetsfrordningen, arkivfrordningen, arkivlagen och offentlighets- och sekretesslagen. Forskningen kan rra personuppgifter. Frutom offentlighets- och sekretesslagen r hr personuppgiftslagen den vsentliga lagtexten. Andra i sammanhanget betydelsefulla lagar r hlso- och sjukvrdslagen, lagen om genetisk integritet och patientdatalagen. Fr forskning p biologiska prover finns biobankslagen. Fr forskning p djur gller djurskyddslagen och djurskyddsfrordningen. Jordbruksverket ger ut kompletterande freskrifter och allmnna rd.

9.5 Good Clinical Practice (GCP)

Fr kliniska lkemedelsprvningar r den huvudsakliga riktlinjen Good Clinical Practice, GCP. Denna riktlinje gller i EU, USA, Japan och Australien och r infrd i svensk rtt genom Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk. Den innehller ett stort antal detaljerade principer men ocks en fr sammanhanget ndvndig lista av begreppsdefinitioner. Som en hjlp fr europeiska forskningsetiska kommitter har European Forum for Good Clinical Practice producerat ett antal dokument som vgleder i hur man anvnder GCP (www.efgpc.eu). Dessa r avsedda att st i samklang med Helsingforsdeklarationen men r mycket mer omfngsrika. De tar upp allt frn att planera och utfra kliniska studier till hur dessa ska dokumenteras och rapporteras.

9.6 Helsingforsdeklarationen
Helsingforsdeklarationen fr biomedicinsk forskning har utarbetats av World Medical Association och erhllit stor uppslutning nda sedan dess frsta version 1964. Den uppfattas allmnt inom vstvrlden som bindande, ven om t.ex. USA:s FDA, det federala organet Food and Drug Administration,

God forskningssed

119

Ngra viktiga dokument som forskaren br knna

numera fredrar att krva att de som erhller std drifrn hller sig till Good Clinical Practice, GCP. Helsingforsdeklarationen nmns i frarbetena till bde etikprvningslagen och biobankslagen och i ovan nmnda freskrift frn Lkemedelsverket sgs det att den ska fljas vid kliniska prvningar. Fr forskningsbidrag och fr publicering t.ex. i internationella tidskrifter krvs ofta att ett medicinskt forskningsprojekt har utfrts i enlighet med Helsingforsdeklarationens krav. Deklarationen har terkommande frnyats med olika omformuleringar och tillgg. Den nu gllande versionen antogs r 2008. Deklarationen anger ett antal principer som gller t.ex. kompetenskrav p forskaren, krav p vgning mellan forskningens vrde (nytta) och risker men dr patientens vl ska komma i frsta hand. Den innehller ocks krav p det informerade samtycket: vad informationen ska innehlla, hur samtycke ges, av vem det ges och till vem det ges. Helsingforsdeklarationen tar ocks upp ett antal regler som gller nr medicinsk forskning kombineras med vrd.

9.7 Europardets konvention fr skydd av mnskliga rttigheter och vrdighet

Europardet r en organisation som arbetar fr att hvda mnskliga rttigheter i dess 47 medlemslnder7. Europardets konvention om mnskliga rttigheter och biomedicin frn 1997 (ven kallad Oviedokonventionen) bestr av ett antal artiklar som direkt eller indirekt rr biomedicinsk forskning. Srskilt behandlas skyddet av individer som deltar i forskning samt frhllningsstt vid forskning p personer med nedsatt frmga att ge fritt och informerat samtycke. En artikel behandlar forskning p embryon in vitro. Detta dokument r tillsammans med EU-direktivet om att infra Good Clinical Practice, GCP, i medlemsstaterna de direkta inspirationerna till etikprvningslagen. Sverige har undertecknat denna konvention men inte ratificerat den. I praktiken har den allts nd efter sin tillkomst varit vgledande fr den svenska regleringen.

9.8 CIOMS riktlinjer fr forskning

The Council for International Organizations of Medical Sciences, CIOMS, har tillsammans med Vrldshlsoorganisationen, WHO, givit ut International
7

Europardet, Council of Europe, frvxlas ltt med Europeiska rdet, European Council. Europeiska rdet bestr de 27 EU-lndernas stats- och regeringschefer, kommissionens ordfrande samt en fast ordfrande.

120

God forskningssed

Ngra viktiga dokument som forskaren br knna

Ethical Guidelines for Biomedical Research Involving Human Subjects, inriktade p frgor kring skerhet och informerat samtycke. I detta dokument sker man tillmpa Helsingforsdeklarationens principer och samtidigt ta hnsyn till viktiga skillnader mellan vrldens lnder. Riktlinjerna innefattar srskilda avsnitt om forskning p svaga grupper och p kvinnor. CIOMS har ven utgivit en ofta anvnd riktlinje om epidemiologisk forskning.

9.9 Publiceringsetik och oredlighetsfrgor

Vissa tunga forskningsetiska dokument, t.ex. Helsingforsdeklarationen, tar upp aspekter p publiceringsetiska frgor. Genom att Vetenskapsrdet har undertecknat Berlindeklarationen, Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities, finns det frn och med 2010 ett krav p open access-publicering i Vetenskapsrdets utlysningar. Som frmsta etiska riktlinjer fr publiceringar brukar nmnas tv internationella dokument, dels Council of Science Editors, CSE, riktlinje Editorial Policy Statements, dels och viktigast de s.k. Vancouverreglerna, utgivna av International Committee of Medical Journal Editors, ICMJE, med titeln Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals. Ngot som framhlls i bda dessa dokument r den tydliga koppling som ska rda mellan rtten att st som frfattare och ansvaret fr och bidraget till publikationens teser och vriga innehll. Frdelat frfattarskap har Council of Science Editors, CSE, Recommendations for Group-Author Articles in Scientific Journals and Bibliometric Databases. Mnga tidskrifter hnvisar numera ven till de etiska riktlinjer som brittiska Committee on Publication Ethics, COPE, har lanserat. Stndiga avsteg frn dessa standarder har lett andra aktrer till ett intensifierat arbete med publikationsetik. Inte minst frlagen sjlva har brjat formulera regler och riktlinjer. Dessutom har grupper av forskare, redaktrer och finansirer tillsammans arbetat fram ett antal standarder fr hur olika slags studier br redovisas i tidskrifterna, ssom CONSORT, STARD, STROBE och STREGA. Dessa och andra dokument r ltt tillgngliga genom CODEX sida om publiceringsetik. Vad gller oredlighet i forskning i allmnhet har det kanske viktigaste initiativet p senare tid kommit frn OECD, som har utgivit Best Practices for Ensuring Scientific Integrity and Preventing Misconduct. Uppmrksammade har de amerikanska federala riktlinjerna varit, under beteckningen U.S. Federal Policy on Research Misconduct. European Science Foundation har sin sida diskuterat Research Integrity i sin policyskrift nr 30. I Sverige har Sveriges Universitets- och Hgskolefrbund presenterat Riktlinjer fr hantering vid universitet och hgskolor av frgor om vetenskaplig ohederlighet.
God forskningssed

121

Ngra viktiga dokument som forskaren br knna

Det senaste bidraget till dokument rrande oredlighet skapades vid andra vrldskongressen om forskningens integritet, det s kallade Singapore Statement on Research Integrity.

Referenser 2nd World Conference on Research Integrity. Singapore Statement on Research Integrity. Singapore, 2010. Arkivfrordning (SFS 1991:446). Arkivlag (SFS 1990:782). Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities. Berlin, 2003. Commission Directive 2005/28/EC of 8 April 2005 laying down principles and detailed guidelines for good clinical practice as regards investigational medicinal products for human use, as well as the requirements for authorisation of the manufacturing or importation of such products. European Community, Brussels, 2005. Council of Europe. Convention for the Protection of Human Rights and Dignity of the Human Being with regard to the Application of Biology and Medicine: Convention on Human Rights and Biomedicine, (Oviedokonventionen), European Treaty Series No 164, Strasbourg, 1997. Council of Science Editors. Editorial Policy Statements, Wheat Ridge, CO, Council of Science Editors, 2010. Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for biomedical research involving human subjects. Geneva, CIOMS, 2002. Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for epidemiological studies. Geneva, CIOMS, 2008. Djurskyddsfrordning (SFS 1988:539). Djurskyddslag (SFS 1988:534). European Science Foundation. Research Integrity: global responsibility to foster common standards. ORI-ESF Science Policy Briefing 30, Strasbourg, 2007. Hlso- och sjukvrdslag (SFS 1982:763). Lag om biobanker i hlso- och sjukvrden m.m. (SFS 2002:297). Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Lag om genetisk integritet m.m. (SFS 2006:351). Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk (LVFS 2003:6). Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400). Office of Research Integrity (ORI). Federal Research Misconduct Policy. Federal Register: December 6, 2000, Volume 65, Number 235, Notices, Page 7626076264. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Best Practices for Ensuring Scientific Integrity and Preventing Misconduct. Paris, OECD, 2007. Patientdatalag (SFS 2008:355).

122

God forskningssed

Ngra viktiga dokument som forskaren br knna

Personuppgiftslag (SFS 1998:204). Sveriges universitets- och hgskolefrbund (SUHF), Riktlinjer fr hantering vid universitet och hgskolor av frgor om vetenskaplig ohederlighet. Stockholm, SUHF, 1997. The International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use (ICH). E6(R1): Good clinical practice: consolidated guideline, adopted by CPMP, July 1996, issued as CPMP/ICH/135/95/Step5, Geneva, 1996. Tryckfrihetsfrordning (SFS 1949:105). World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. Ferney-Voltaire, France, World Medical Association, 2008.

God forskningssed

123

Referenser
Lstips Alexius Borgstrm, Katarina, Djuren, lkarna och lagen: en rttslig studie om djurfrsksetik. Uppsala, Iustus frlag, 2009. Baggni, Julian & Fosl, Peter S., The ethics toolkit. A compendium of ethical concepts and methods. Oxford, Blackwell, 2007. Beauchamp, Tom L. & Childress, James F., Principles of biomedical ethics. Oxford & New York, Oxford University Press, (1979), Sixth Edition, 2008. Bhler, Axel, (ed) Hermeneutik. Heidelberg, Synchron, 2003. Cavalieri, Paola & Singer, Peter (eds.) The Great Ape Project: Equality Beyond Humanity. New York, St. Martins Press, 1994. Chalmers, Alan F., Vad r vetenskap egentligen? Nora, Nya Doxa, 2003. Coughlin, Steven S. & Beauchamp, Tom L. & Weed, Douglas L. (eds), Ethics and epidemiology. Oxford & New York, Oxford University Press, 2009. Egonsson, Dan, Filosofiska esser om mnniskovrde. Falun, Nya Doxa, 1999. Emanuel, Ezekiel J., et al., The Oxford textbook of clinical research ethics. Oxford & New York, Oxford University Press, 2008. Fleischhauer, Kurt & Hermern, Gran, Goals of Medicine in the Course of History and Today. A&W International, Stockholm, 2006. Forsman, Birgitta, Forskningsetik: en introduktion. Lund, Studentlitteratur, 1997. Forsman, Birgitta, Vetenskap och moral. Nora, Nya Doxa, 2002. Forsman, Birgitta, Etik i biomedicinsk forskning: En orientering. Lund, Studentlitteratur, 2005. Forsman, Birgitta, Forskningsfusk och vetenskaplig oredlighet. Lund, Enheten fr medicinsk etik, 2006. Forsman, Birgitta, Forskares frihet: Om makt och moral. Lund, Studentlitteratur, 2009. Fllesdal, Dagfinn & Walle, Lars & Elster, Jon, Argumentationsanalys, sprk och vetenskapsfilosofi. Stockholm, Thales, 2001. Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhllsvetenskapernas frutsttningar. Gteborg, Daidalos, 1993, tredje upplagan 2007. Grman, Ulf & Andrn, Carl-Gustaf & Hermern, Gran, Att forma vr framtid: bioteknikens mjligheter och problem. Lund, Nordic Academic Press, 2009. Hansson, Mats G., Integritet. I spnningen mellan avskildhet och delaktighet, Stockholm, Carlsson Bokfrlag, 2006. Helgesson, Gert, Forskningsetik fr medicinare och naturvetare, Lund, Studentlitteratur, 2006. Hermern, Gran, Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhllsvetenskap. Stockholm, Swedish Science Press & HSFR, 1986, andra upplagan 1996. Hermern, Gran, Vi kommer aldrig att ha forskat frdigt kring de etiska problemen. Praktik & Teori, 2007, 2:4451.

124

God forskningssed

referenser

Hermern, Gran, Challenges in the Evaluation of Nanoscale Research: Ethical Aspects. Nano Ethics, 2007, 1:223237. Hermern, Gran, Hug, Kristina (red). Translational Stem Cell Research: Issues Beyond the Debate on the Moral Status of the Human Embryo. New York, Springer, 2010. Karlsson, Fredrik, Weighing Animal Lives a Critical Assessment of Justification and Prioritization in Animal-Rights Theories. Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis, 2009. Klareskog, Lars & Rnnelid, Johan & Lundberg, Karin & Padyukov, Leonid & Alfredsson, Lars, Immunity to citrullinated proteins in rheumatoid arthritis. Annual Review of Immunology, 2008, 26:651675. Kodish, Eric (ed), Ethics and research with children. A case-based approach. Oxford & New York, Oxford University Press, 2005. Kuhn, Thomas S., De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962). Stockholm, Thales, andra upplagan, 2009. Loue, Sana, Textbook of research ethics. Theory and practice. Dordrecht, Kluwer, 2000. Lyne, Niels, Mellan cowboyetik och scoutmoral: medicinsk forskningsetik i praktiken. Stockholm, Liber, 1999. Lyne, Niels & Juth, Niklas, Medicinska etikens ABZ. Stockholm, Liber, 2009. Macklin, Ruth, Double standards in medical research in developing countries. Cambridge, Cambridge University Press, 2004. Merton, Robert, The Normative Structure of Science (1942), i Merton, R., The Sociology of Science: University of Chicago Press, 1973. Murphy, Timothy, F., Case Studies in Biomedical Research Ethics. Cambridge, Mass., MIT Press, 2004. Myrdal, Janken, Spelets regler i vetenskapens hantverk: Om humanvetenskap och naturvetenskap. Stockholm, Natur & Kultur, 2009. Newman, W. Lawrence, Social Research Methods, Qualitative and Quantitative Approaches. 5th edition. Boston etc, Pearson Education, 2003. Pence, Gregory E., Classic Cases in Medical Ethics. New York, McGraw Hill, 2000. Perel, Pablo, & Roberts, Ian & Sena, Emily & Wheble, Philipa & Briscoe, Catherine & Sandercock, Peter & Macleod, Malcolm & Mignini, Luciano E. & Jayaram, Pradeep & Khan, Khalid S., Comparison of Treatment Effects between Animal Experiments and Clinical Trials: Systemic Review. British Medical Journal, 2007, 334 (7586):197. Petersson, Bo, Forskning och etiska koder. Nora, Nya Doxa, 1994. Petersson, Bo, Forskningsetisk vgning. Forskningens vrde, Linkping, Centrum fr tillmpad etik, 1999. Popper, Karl, Conjectures and refutations: The growth of scientific knowledge (1934), London, Routledge, 2002. Pryor, Erica R. & Habermann, Barbara & Broome, Marion E., Scientific Misconduct from the Perspective of Research Coordinators: A National Survey. Journal of Medical Ethics, 2007, 33; 6:365369.

God forskningssed

125

referenser

Rydn, Lars (red), Etik fr forskare. En antologi med utgngspunkt i arbetet med Uppsalakodexen. Stockholm, UH, 1990. Snyder, Peter J. & Mayes, Linda C. & Spencer, Dennis D., Science and the media: Delgados brave bulls and the ethics of scientific disclosure. London, Academic Press, Elsevier, 2009. de Vries, Raymond & Anderson, Melissa S. & Martinson, Brian C., Normal misbehavior: Scientists talk about the ethics of research, Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 2006, 1; 1:4350. de Vries, Raymond & Anderson, Melissa S. & Crain, A. Lauren & Martinson, Brian C., Scientists perceptions of organizational justice and self-reported misbehaviors, Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 2006, 1; 1:5166. Wells, Frank & Farthing, Michael, Fraud and misconduct in biomedical research. London, Royal Society of Medicine Press Ltd, 2008. Wendler, David, The ethics of pediatric research, Oxford & New York, Oxford University Press, 2010.

Lagar, frordningar, direktiv Arkivlag (SFS 1990:782). Arkivfrordning (SFS 1991:446). Commission Directive 2005/28/EC of 8 April 2005 laying down principles and detailed guidelines for good clinical practice as regards investigational medicinal products for human use, as well as the requirements for authorisation of the manufacturing or importation of such products. European Community, Brussels, 2005. Djurskyddsfrordning (SFS 1988:539). Djurskyddslag (SFS 1988:534). Europaparlamentets och Rdets direktiv 2001/20/EG om tillnrmning av medlemsstaternas lagar och andra frfattningar rrande tillmpning av god klinisk sed vid kliniska prvningar av humanlkemedel. Europaparlamentets och Rdets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som anvnds fr vetenskapliga ndaml. Frordning om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:615). Frordning om utsttning av genetiskt modifierade organismer i miljn (SFS 2002:1086). Frordning om innesluten anvndning av genetiskt modifierade organismer (SFS 2000:271). Frordning med instruktion fr regionala etikprvningsnmnder (SFS 2007:1068). Frordning med instruktion fr Centrala etikprvningsnmnden (SFS 2007:1069). Hlso- och sjukvrdslag (SFS 1982:763). Hgskolefrordning (SFS 1993:100). Hgskolelag (SFS 1992:1434). Lag om biobanker i hlso- och sjukvrden m.m. (SFS 2002:297). Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Lag om genetisk integritet m.m. (SFS 2006:351).

126

God forskningssed

referenser

Lkemedelslag (SFS 1992:859). Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk (LVFS 2003:6). Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400). Patientdatalag (SFS 2008:355). Personuppgiftslag (SFS 1998:204). Personuppgiftsfrordning (SFS 1998:1191). Statens Jordbruksverks frfattningssamling (SJVFS 2008:70). Strlskerhetsmyndighetens freskrifter om allmnna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strlning (SSMFS 2008:35). Tryckfrihetsfrordning (SFS 1949:105).

Deklarationer, riktlinjer, rapporter 2nd World Conference on Research Integrity. Singapore Statement on Research Integrity, Singapore, 2010. Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities. Berlin, 2003. Bohlin, Alf, Offentlighet & sekretess i myndighetsforskningsverksamhet. Riksarkivet, 1997:2. Brambell, Rogers, F.W. (Chairman), Report of the Technical Committee to enquire into the Welfare of Animals kept under Intensive Livestock Husbandry Systems, London, HMSO, 1965. Centrala frsksdjursnmnden, Frfattningar, allmnna rd och anvisningar om anvndningen av djur fr vetenskapliga ndaml. Stockholm, CFN:s skriftserie: 45, 2002. Council of Europe. Convention for the Protection of Human Rights and Dignity of the Human Being with regard to the Application of Biology and Medicine: Convention on Human Rights and Biomedicine, (Oviedokonventionen), European Treaty Series No 164, Strasbourg, 1997. Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for biomedical research involving human subjects. Geneva, CIOMS, 2002. Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for epidemiological studies. Geneva, CIOMS, 2008. Council of Science Editors. Editorial Policy Statements, Wheat Ridge, CO, Council of Science Editors, 2010. Danish Committees on Scientific Dishonesty, Annual Report. Copenhagen, Danish Research Agency, 1993. Den nasjonale forskningsetiske komit for naturvitenskap og teknologi (NENT), Forskningsetiske retningslinjer for naturvitenskapog teknologi. Oslo, 2007. Djurfrsksetiska utredningen, Etisk prvning av djurfrsk: delbetnkande (SOU 2002:86). Stockholm, Fritzes offentliga publikationer, 2002. European Commission, European Research Area, Science in Society, European Textbook on Ethics in Research. EUR 24452 EN, Luxembourg Publication Office of the European Union 2010.

God forskningssed

127

referenser

European Commission, European Research Area, Science in Society, Syllabus on Ethics in Research, Addendum to the European Textbook on Ethics in Research. EUR 24451 EN, Luxembourg Publication Office of the European Union 2010. European Science Foundation. Research Integrity: global responsibility to foster common standards. ORI-ESF Science Policy Briefing 30, Strasbourg, 2007. Forsman, Birgitta, Begrepp om forskningsfusk, rapport till Vetenskapsrdet, 2007. Hermern, Gran, Hanteringen av integritetsknsligt forskningsmaterial, Vetenskapsrdet, 2007. International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, (Vancouverreglerna), ICMJE, uppdaterade 2010. Jordbruksverket, Anvndningen av frsksdjur i Sverige under 2008. Rapport, Dnr: 31-502/09. Justitiedepartementet, Offentlighet och sekretess hos det allmnna, 2009. Livsmedelsverket, Lkemedelsfrmnsnmnden, Lkemedelsverket, Statens beredning fr medicinsk utvrdering, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut, Hantering av jv, intressekonflikter och bindningar nr externa experter anlitas, 2008. National Science Foundation (NSF), Research Misconduct Regulation, Key Regulations 45 CFR 689, 1982. Office of Research Integrity (ORI), ORI Annual Report 2007, Rockville, ORI, 2008. Office of Research Integrity (ORI), ORI sample policy and procedures for responding to research misconduct allegations, Rockville, U.S. Department of Health and Human Services, 2009. Office of Research Integrity (ORI), Federal Research Misconduct Policy. Federal Register: December 6, 2000, Volume 65, Number 235, Notices, Page 7626076264. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). OECD Principles and Guidelines for Access to Research Data from Public Funding. Paris, OECD, 2007. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Investigating research misconduct allegations in international collaborative research projects. A practical guide, Paris, OECD, 2009. Riksarkivet, Om gallring frn utredning till beslut. Rapport, 1999:1. Sveriges universitets- och hgskolefrbund (SUHF), Riktlinjer fr hantering vid universitet och hgskolor av frgor om vetenskaplig ohederlighet. Stockholm, SUHF, 1997. Sveriges universitets- och hgskolefrbund (SUHF), vergripande principer fr offentlighet och sekretess i integritetsknslig forskning. SUHF, 2006. Sveriges universitetslrarfrbund (SULF), Etiska riktlinjer fr universitetslrare, 2005. The International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use (ICH). E6(R1): Good clinical practice: consolidated guideline, adopted by CPMP, July 1996, issued as CPMP/ICH/135/95/Step5, Geneva, 1996. Uppsala universitet, Hantering av allmnna handlingar vid universitetet. Tredje upplagan, 2009. Vetenskapsrdet, Jvsregler fr Vetenskapsrdet, 2006.

128

God forskningssed

referenser

World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. Ferney-Voltaire, France, World Medical Association, 2008.

God forskningssed

129

Forskningsetiken r inte statisk, varken som disciplin eller praktik. Med frndringar i det vetenskapliga landskapet fljer vanligen frndringar i den forskningsetiska debatten. Nya principer formuleras och gamla omtolkas eller tillmpas p ett nytt stt. Forskningsetiska vervganden handlar i hg grad om att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla r legitima. Kunskapsintresset r ett sdant. Integritetsintresset liksom skydd mot olika former av skada och risk fr skada r andra. S reser till exempel hanteringen av integritetsknsligt material frgor om forskarens, medverkande personers och andra forskares intressen, men ocks om vad forskaren kan lova de medverkande och om vem som ger ett forskningsmaterial. I denna bok diskuteras relevant lagstiftning och etiska krav och rekommendationer mot bakgrund av frgor som kan aktualiseras i forskningsarbetet. Syftet r att orientera, vcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar. Boken vnder sig frmst till forskare, inte minst de yngre, fr att underltta fr dem att fatta genomtnkta forskningsetiska beslut.

Vstra Jrnvgsgatan 3 | Box 1035 | 103 78 Stockholm | Tel 08-546 44 000 | vetenskapsradet@vr.se | www.vr.se

Vetenskapsrdet r en statlig myndighet som ger std till grundlggande forskning av hgsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsomrden. Utver forskningsfinansiering arbetar myndigheten med strategi och analys samt forskningskommunikation. Mlet r att Sverige ska vara en ledande forskningsnation.

ISSN 1651-7350 ISBN 978-91-7307-189-5