Professional Documents
Culture Documents
God Forskningssed
God Forskningssed
VETENSKAPSRDETS RAPPORTSERIE
1:2011
God forskningssed
Vetenskapsrdets expertgrupp fr etik Ordfrande: Gran Hermern
Denna rapport utgr frn Vad r god forskningssed, rapport nummer 1:2005 i Vetenskapsrdets rapportserie. Frfattare till den rapporten r Bengt Gustafsson, Gran Hermern och Bo Petterson.
GOD FORSKNINGSSED
Grafisk Form: Erik Hagbard Couchr, Vetenskapsrdet Omslagsfoto: Malerapaso, iStockphoto Illustrationer: Robert Nyberg Tryck: CM-Gruppen AB, Bromma 2011
FRORd
En av Vetenskapsrdets uppgifter r att ta initiativ till att etiska frgor uppmrksammas vid forskning och frmedla information om dessa. Vetenskapsrdet har sedan r 2001 en expertgrupp fr etik som bevakar och stimulerar till diskussion om vergripande forskningsetiska frgestllningar. Expertgruppen har frfattat denna bok och svarar fr valda perspektiv och vervganden. Avsikten r att orientera om frgestllningar och problem, vcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar. Boken vnder sig frmst till forskare, inte minst de yngre, fr att underltta fr dem att fatta genomtnkta forskningsetiska beslut. Jag vill framfra ett varmt tack till expertgruppen fr dess arbete med denna vrdefulla bok. Stockholm 21 mars 2011
Innehll
summary
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inledning
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10 12
Om denna bok
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
1 Vad etiken freskriver och lagen krver 1.1 Etik och moral 1.2 Forskningsetik och forskaretik 1.3 Mertons CUDOS-krav 1.4 Etiska kodexar 1.5 Lag och moral 1.6 Lag och moral p forskningens omrde 1.7 Kvalitetskrav av flera slag 1.8 Tillbakablick 1.9 Olika regelsystem
15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
29 29 2.1.1 Ngra typer av forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.1.2 Varfr forska?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.1.3 Hur bedrivs forskning? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 2.1.4 Vem har ansvaret?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 2.1.5 Avbryta forskning nr och varfr? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 2.2 Att gra forskningsresultat anvndbara. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.2.1 Den svrfngade och flerdimensionella nyttan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.2.2 Finansiering av forskning och samverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 2.2.3 Olika former fr samverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 2.2.4 Problem och fallgropar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 2.2.5 ppenhet r ledstjrnan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 2.3 Kvalitet och tillfrlitlighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.3.1 Allmnna principer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.3.2 Frgestllning och metodik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 2.3.3 Observationsstudier genom att delta, iaktta, spela in. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 2.3.4 Felkllor och tillfrlitlighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 2.4 Forskningsetik i ett dynamiskt perspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
3 Etikprvning och annan tillstndsprvning 3.1 Etikprvning och annan tillstndsprvning vid forskning som avser mnniskor
48 48 3.1.1 Tillstnd enligt etikprvningslagen, personuppgiftslagen m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 3.1.2 Andra tillstnd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 3.2 Forskning p djur och frsksdjursetik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 3.2.1 Anvndning av frsksdjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 3.2.2 Frsksdjursetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 3.2.3 De djurfrsksetiska nmnderna: sammansttning och uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . 54 3.2.4 Etikprvningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 3.2.5 Alternativ till frsksdjursanvndning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 3.2.6 Att etiskt bedma djurfrsk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 3.3 Genetiskt modifierade organismer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 3.4 Exempel p nnu olsta problem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ......
4 Hantering av forskningsmaterial att tnka efter fre 4.1 Bakgrund och problem 4.2 Intresseavvgningar och olika slags forskning 4.3 Fyra begrepp 4.4 Vad kan forskarna lova?
65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 4.4.1 Sekretess?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 4.4.2 Tystnadsplikt?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 4.4.3 Anonymitet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 4.4.4 Konfidentialitet?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.4.5 Slutsatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.5 Dokumentation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5 Forskningssamarbete 5.1 Inledning 5.2 Relationen till medforskare 5.3 Samspel med finansirer och andra uppdragsgivare 5.4 Kommersiella aspekter 5.5 Ansvar fr samarbetsprojekt: allmnt 5.6 Ansvarsfrgor i multinationella forskningsprojekt
72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 5.6.1 Utgngspunkter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 5.6.2 Villkor fr ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 5.6.3 Moraliskt och juridiskt ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 5.6.4 Ansvarets rckvidd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6 Publicering av forskningsresultat 6.1 Varfr publicera? 6.2 Redovisning av beroenden 6.3 Bakgrund, material och slutsatser
87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
6.4 Tredje uppgiften och massmedierna 6.5 Open access och publicering p internet 6.6 Publicering och meriter 6.7 Frfattaren 6.8 Flera frfattare ansvar publiceringsregler 6.9 Ansvarig utgivare och redaktr
89 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .......................................................
98 98 7.1.1 Handledaruppgiften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 7.1.2 Vems ider?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.1.3 Avhandling och disputation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.1.4 Ansvaret fr de etiska och juridiska kraven. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 7.2 Lraren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 7.3 Sakkunniguppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 7.4 Granskning av manuskript fr publicering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 7.5 Kommittarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
8 Vetenskaplig oredlighet 8.1 Inledning 8.2 Definitions- och avgrnsningsfrgor 8.3 Fabrikationer och frvanskningar 8.4 Plagiat 8.5 Opublicerat material och sjlvplagiat 8.6 Belgga plagiat 8.7. Frebyggande arbete 8.8 Sanktioner vid oredlighet 8.9 Hanteringen av oredlighetsfrgor
9 Ngra viktiga dokument som forskaren br knna till 9.1 Introduktion 9.2 Webbplatsen CODEX 9.3 Lagen om etikprvning av forskning som avser mnniskor 9.4 Exempel p annan lagstiftning 9.5 Good Clinical Practice (GCP) 9.6 Helsingforsdeklarationen 9.7 Europardets konvention fr skydd av mnskliga rttigheter och vrdighet 9.8 CIOMS riktlinjer fr forskning 9.9 Publiceringsetik och oredlighetsfrgor referenser
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
117 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 . . . . . . . . . . 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
124
Summary
Research ethics is not static, neither as a discipline nor as a practice. When the scientific landscape changes, sometimes the debate about research ethics shifts as well. New principles may be added, and old ones may need to be reinterpreted or applied differently. Ethical considerations in research are largely a matter of finding a reasonable balance between various interests that are all legitimate. One such interest is our quest for knowledge. Individual privacy interests as well as protection against various forms of harm or risk of harm are other legitimate interests. But sometimes new knowledge can only be gained if research subjects and participants are exposed to a certain degree of risk. The harm and risks involved may vary considerably depending on the disciplinary domain. Thus different kinds of research call for different types of considerations. Risk-benefit assessments can be performed in several ways, and ethical regulatory systems whose purpose it is to promote the quest for knowledge and to look after the interests of participants are not identical across research fields. Ethical regulations of research are comprehensive, and what is applicable may vary. However, the purpose of this book is to discuss the overarching issues of research ethics that can emerge during the research process. This book addresses relevant legislation and ethical requirements and recommendations against the background of questions that may arise in research work. Generally speaking, these questions may involve diverse approaches, responsibilities, conflicts of interest, methods, reliability, etc. More specifically, it is vital to know that some research requires permission. This holds for research targeting humans and research involving animal experiments, but for some other types of research as well. When the material collected and analyzed is sensitive in terms of the privacy of individuals, ethical issues are often related to differing interests of researchers, participating individuals, other researchers, to what the researcher may promise participants, who owns the research material, etc. The current changes in the conditions for and organization of research, in Sweden and abroad, raise new challenges for research ethics. For instance, against this backdrop, considerations of research ethics arise in connection with questions of responsibility in multicenter studies and major international projects. Clear assignments of responsibility are important, and the coordinating research director at the national or international level is
God forskningssed
summary
responsible for anticipating potential problems that might be encountered in the course of the research work and for taking measures to avert or prevent them. The publication of research findings is a precondition for these findings to be useful, either for immediate application or as a piece of the puzzle in the ongoing quest for knowledge. Who is entitled to stand as author is important, not only in terms of career opportunities but also in regard to issues of responsibility. The roles of peer reviewer, executive editor, and editor raise their own special ethical questions. This is also true of the researchers role as a thesis supervisor, a teacher, and an expert. One problem of research ethics that often attracts attention, also in the media, concerns academic fraud and misconduct. This can be a matter of fabricating results, plagiarism, and doctoring data, but also of libel, sabotage, misrepresentation of ones own qualifications in connection with applications for grants or positions, etc. When fraud is suspected, it is imperative that it be dealt with fairly, under the rule of law, and that there be a clear and uniform system of sanctions. There is thus a multitude of laws, directives, guidelines, and ethical codices for research and for professions that researchers should know about and observe in order to perform their work in both a legal and an ethically well-considered manner.
God forskningssed
Inledning
Forskningsetiken r inte statisk. Nya etiska problem aktualiseras nr nya vetenskapliga frgor stlls, nr nya metoder anvnds och nr nya material analyseras. Forskningsetiken hade tidigt fokus p att skydda patienter och frskspersoner mot vergrepp i vetenskapens namn. Genom utvecklingen av epidemiologisk forskning och registerdataforskning har delvis andra frgor kommit i centrum. Under senare r har stamcellsforskning och nanoforskning dragit till sig ett stort intresse, liksom kommersialisering av forskning och forskningens effekter p milj och samhlle i ett mer globalt perspektiv. Forskningsetiska vervganden handlar i hg grad om att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla r legitima. Kunskapsintresset r ett sdant. Ny kunskap r vrdefull p flera stt och kan bidra till individens och samhllets utveckling. Integritetsintresset liksom rtt till skydd mot olika former av skada och risk fr skada r andra legitima intressen. Men ibland kan ny kunskap bara erhllas om frskspersoner och medverkande utstts fr en viss risk. Inte minst tydligt r detta i medicinsk forskning. Ska risken vara lika med noll, blir ocks mjligheterna till framsteg kraftigt beskurna vilket drabbar olika grupper av patienter. De skador och risker det kan vara frga om varierar betydligt inom olika vetenskapsomrden. Drfr aktualiserar forskning av olika slag ocks olika typer av vervganden. Risk-vinstbedmningen grs p skilda stt, och riktlinjerna som bde syftar till att frmja kunskapsskande och tillvarata medverkandes intressen ser inte heller ut riktigt p samma stt. Etiska problem uppmrksammades tidigt av medicinare och psykologer, andra har sedan fljt efter. Denna bok var frn brjan tnkt som en uppdaterad version av boken Vad r god forskningssed?, publicerad av Vetenskapsrdet i januari 2005. Frndringarna inom det forskningspolitiska fltet har dock varit omfattande, varfr expertgruppen under arbetets gng valde mer genomgripande frndringar. ven om avsnitt frn den tidigare boken har tagits med efter endast en mindre ansiktslyftning, r huvuddelen av boken ny- respektive omskriven. Mot denna bakgrund har ven titeln ndrats till God forskningssed. Av de tre professorerna som stod bakom den tidigare boken har tv haft en srskilt aktiv roll ven i denna, Gran Hermern och Bo Petersson, medan Bengt Gustafsson inte har medverkat i arbetet med denna publikation. Vi vill dock rikta ett srskilt tack till Bengt Gustafsson; hans ider och formuleringar i den tidigare boken har inspirerat och i vissa fall upprepats hr.
10
God forskningssed
inledning
Inte minst gller det de sammanfattande reglerna p sid 12, avsnitten p sid 3435, sid 41, sid 7273, sid 7778, introduktionen av exempel i skriften och tta av dessa exempel, p sid 78, 90, 92, 95, 96, 102, 111 och 114. Fr denna bok svarar Vetenskapsrdets expertgrupp fr etik. I gruppen har fljande personer ingtt: som ordfrande professor em. Gran Hermern och som ledamter regeringsrd Karin Almgren, med. dr. Per Bengtsson, professor Barbara Cannon, docent Peter Hglund, f.d. chefredaktr Olof Kleberg, adj. professor Margareta Mller, professor Bo Petersson, adj. professor Nina Rehnqvist och universitetslektor Helena Rcklinsberg. Docent Stefan Eriksson, redaktr fr webbplatsen CODEX, har varit stndigt adjungerad till expertgruppen under den tid som arbetet med boken pgtt. Frn Vetenskapsrdet har analytiker Margareta Larsson deltagit som sekreterare och informatr Pamela Werner som ansvarig fr informationsfrgor. De flesta har hllit i pennan kortare eller lngre stunder och alla har engagerat deltagit i livliga diskussioner, bde om bokens innehll och om dess form.
God forskningssed
11
Om denna bok
Forskningen har en viktig position i dagens samhlle och stora frvntningar stlls p den. Men drmed riktas ocks fokus mot forskarna. De har ett srskilt ansvar gentemot de mnniskor och djur som medverkar i forskningen, men ocks mot alla dem som indirekt kan pverkas av forskningen och gagnas av forskningsresultaten. Forskaren frvntas gra sitt bsta fr att genomfra forskning av hg kvalitet. Forskaren ska ocks st fri frn yttre pverkan och manipulering och inte heller g egna privata eller vissa intressenters renden. Ett vlgrundat frtroende i samhllet fr forskarna och forskningen r en frutsttning fr forskningens framtid. De olika uppfrandekrav som stlls p en forskare hr ihop med forskarrollen, s som den uppfattas idag. De ligger inbyggda i forskningsprocessen. Men kraven har nd sin frankring i samhllets vanliga etiska normer och vrderingar. Den som lser de rekommendationer som presenteras i denna skrift upptcker att mycket av det som sgs kan sammanfattas i ngra allmnna regler som alla svarar mot mer generella levnadsregler: 1 Du ska tala sanning om din forskning 2 Du ska medvetet granska och redovisa utgngspunkterna fr dina studier 3 Du ska ppet redovisa metoder och resultat 4 Du ska ppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar 5 Du ska inte stjla forskningsresultat frn andra 6 Du ska hlla god ordning i din forskning, bl.a. genom dokumentation och arkivering 7 Du ska strva efter att bedriva din forskning utan att skada mnniskor, djur eller milj 8 Du ska vara rttvis i din bedmning av andras forskning Denna skrift ger en kortfattad och versiktlig framstllning av det forskningsetiska omrdet. Den br drfr kompletteras med annan lsning om man vill frdjupa sig i mnet. Vissa dokument redovisas i texten men framfr allt hnvisas till webbplatsen CODEX regler och riktlinjer fr forskning www.codex.vr.se. Hr finns inte bara regler och riktlinjer samlade utan ocks korta forskningsetiska introduktioner till olika frgor, lnkar till nationella och internationella dokument och dessutom en nyhetsbevakning. Knnedom om bde relevant lagstiftning och forskningsetiska kodexar krvs fr att forskaren ska kunna reflektera ver sitt projekt. Behovet av forskningsetik diskuteras inledningsvis under rubriken Vad etiken freskriver och lagen krver i kapitel 1.
12
God forskningssed
om denna bok
I kapitel 2 Om forskning vad, varfr, hur och fr vem? aktualiseras en rad frgor av forskningsetisk betydelse. De handlar om kunskapens vrde, om tillvgagngsstt, om ansvar, om intressekonflikter, om metoder och om tillfrlitlighet. Fr att f genomfra viss forskning krvs tillstnd. Det gller forskning som avser mnniskor, forskning som innefattar djurfrsk, men ocks vissa andra typer av forskning. I kapitel 3, Etikprvning och annan tillstndsprvning, beskrivs viss lagstiftning och formerna fr tillstndsprvningen. Hr diskuteras ven etiska problem och vervganden i samband med frsksdjursverksamhet samt vid forskning i annat land. Vid Hantering av integritetsknsligt material r det viktigt att redan i ett tidigt skede fundera ver olika intressen (forskarens, medverkande personers, andra forskares osv.), vad forskaren kan lova de medverkande, vem som ger ett forskningsmaterial etc. Vilka regler gller? Dessa frgor har under de senaste ren stllts s ofta och av s mnga att vi valt att gna kapitel 4 i denna bok t dem. Texten i kapitlet r, efter en mindre uppdatering, densamma som i en artikel av Gran Hermern, publicerad av Vetenskapsrdet 2007. I den pgende frndringen av forskningens organisering och villkor, nationellt och internationellt, stlls nya forskningsetiska frgor, medan andra ges en ny vinkling och prioritet. Ansvarsfrgor i multicenterstudier och stora internationella projekt r exempel som behandlas i kapitel 5 om Forskningssamarbete. Publicering av forskningsresultat, diskuterad i kapitel 6, r en frutsttning fr att forskningsresultat ska kunna komma till nytta, endera fr omedelbar tillmpning eller fr att ing som en pusselbit i det fortsatta kunskapsskandet. Vem eller vilka som str som frfattare r inte bara av betydelse vid meritvrdering utan ocks fr ansvarsfrgor. Rollen som granskare, ansvarig utgivare och redaktr reser srskilda etiska frgor. Det gller ocks forskarens roll som handledare, som lrare och som sakkunnig. Dessa frgor berrs under rubriken Forskaren och uppdragen i kapitel 7. Ett forskningsetiskt problem som ofta uppmrksammas, ocks i medierna, rr Vetenskaplig oredlighet och behandlas i kapitel 8. Det kan rra uppenbara vertramp som fabrikat, plagiat, fusk och frisering av data, men ocks frtal, sabotage, missvisande framstllning av egna meriter i samband med bidrags- eller tjnsteanskan etc. En rttssker hantering vid misstankar om oredlighet r grundlggande, liksom ett tydligt och enhetligt sanktionssystem. Det forskningsetiska fltet r stort. Det finns mnga olika lagar, direktiv, riktlinjer och forskningsetiska och yrkesetiska kodexar som forskaren br knna till och beakta i sitt arbete fr att detta ska kunna utfras p ett bde lagligt och etiskt genomtnkt stt. Vilka dokument som r tillmpliga
God forskningssed
13
Om denna bok
varierar dock med vilken forskning som bedrivs och hur den bedrivs. Under rubriken Ngra viktiga dokument som forskaren br knna till nmns i kapitel 9 ett urval av dokument; dokument som Vetenskapsrdets expertgrupp fr etik anser vara srskilt viktiga att uppmrksamma. I forskning stlls krav svl p kvalitet i arbetet som p integritet hos forskaren. Ett reflekterat etiskt frhllningsstt och agerande i forskarens olika roller r drvid grundlggande. Fr att konkretisera har framstllningen kompletterats med ett antal exempel frn forskarlivet, mnga tillvaratagna frn den tidigare boken Vad r god forskningssed?, andra nytillkomna. Exemplen r fiktiva men inte orealistiska. En av avsikterna med exemplen r att visa att god forskningssed i praktiken kan innebra svra val mellan olika handlingsalternativ. Frgan r hur man br handla i en komplicerad verklighet, dr olika principer och intressen kan st mot varandra.
14
God forskningssed
God forskningssed
15
Bde etiken och moralen bestr av normativa antaganden som sger vad som r gott eller ont och som rekommenderar eller frbjuder olika beteenden. Man brukar skilja mellan vrderingar, som just tillskriver ngot ett vrde, gott, ont, dligt, vrdefullt, sknt, fult etc. och normer, som sger vad som r plikt, rtt eller ortt, vad vi br gra och vad vi br avst ifrn. I en moral och i en etik finns i regel bda slagen av antaganden. Ofta finns ett enkelt samband mellan dem. Uppfattar vi exempelvis lidande som ngot ont eller dligt blir detta ocks ett skl fr oss att hvda att vi inte br vlla lidande och att sdana handlingar r ortta. Om kunskap uppfattas som ngot vrdefullt, omfattar vi naturligt normen att mnniskan br efterstrva kunskap.
kallas CUDOS-kraven (Communism, Universalism, Disinterestedness, Organized Scepticism). Mertons principer har senare modifierats och ifrgasatts, men de r dock vrda att uppmrksammas som en utgngspunkt i en diskussion om vad som kan vara god forskningssed. Med kravet p communism (C) menas att forskarsamhllet och samhllet i vrigt ska ha rtt att f del av forskningsresultat. Nya kunskaper ska inte f hemlighllas och dljas. Vetenskapliga framsteg ses som ett resultat av samarbete inom och mellan generationer av forskare. Forskaren verkar ju inte i ett vakuum. Enligt Merton finns det drfr inte ngot som kan kallas intellektuell egendom, som forskaren skulle ga. Mertons krav p universalism (U) innebr att ett vetenskapligt arbete inte ska bedmas utifrn andra kriterier n rent vetenskapliga. Man ska exempelvis inte frga efter forskarens ursprung, kn eller stllning i samhllet nr man vill ta stllning till resultatets hllbarhet. Med kravet p disinterestedness (D) menas att forskaren inte ska ha andra motiv fr sin forskning n att bidra med nya kunskaper. Ett fjrde krav p organized scepticism (OS) innebr att forskaren stndigt ska ifrgastta och granska, men att forskaren ocks ska vnta med att ge en bedmning till dess hon eller han har en tillrcklig grund att st p. Sedan dessa principer presenterades har forskarens situation, eller tminstone upplevelsen av den, i mnga avseenden frndrats. Att vara forskare kan skerligen p ett genomgripande vis prgla sttet att vara och tnka men r i dag ofta ngot av en vanlig yrkesroll och forskaren har en anstllning just som forskare. Ocks forskaren stlls infr krav p lojalitet mot organisationer och verordnade och p hnsyn till ekonomiska faktorer och den egna tryggheten i anstllningen. Mertons krav kommer drfr i mnga fall i realiteten att vara svra att efterleva. Hans krav p disinterestedness, som innebr att forskarens huvudsakliga motiv fr sin forskning ska vara att bidra med nya kunskaper, r ett sdant. Forskaren mste rimligen ocks f ha andra motiv, som att genom sitt arbete frmja sina anstllningsmjligheter. Det viktiga r snarare att dessa motiv inte medfr att forskaren lter sig pverkas till tolkningar eller slutsatser som det saknas vetenskapliga belgg fr eller till att undanhlla sdant som det finns belgg fr. Mertons starka krav p communism kan ocks vara svrt att efterleva fr vissa typer av forskning och fr vissa forskningsmiljer, t.ex. en del forskning inom industrin, samtidigt som vikten av att publicera och delge samhlle och andra forskare forskningsresultaten nd kan erknnas ocks i dessa miljer. Nr det gller offentligt finansierad forskning r emellertid kravet p ppenhet otvetydigt. Ocks de andra kraven hos Merton kan p olika stt problematiseras. Som en av utgngspunkterna finns dock CUDOS-kravens ideal med nr vi i
God forskningssed
17
dag diskuterar vetenskaplig oredlighet (se kapitel 8). De gr ocks igen i de allmnna regler om rlighet och ppenhet som formulerades i bokens inledning.
18
God forskningssed
Efterhand har emellertid ocks lagstiftningen kommit in p det forskningsetiska omrdet. Ett tydligt exempel r etikprvningslagen och djurskyddslagen som behandlas i kapitel 3. ven om lagstiftningen hr ger sig in i ett uttalat etiskt omrde s innebr det inte att etik och juridik drmed har sammanfallit eller att etiken har reducerats till juridik.
God forskningssed
19
Moral skiljer sig frn lag ocks genom att ett bestmt sanktionssystem saknas. Brott mot moralen fljs frsts av sanktioner, men vilka de kan vara och hur de genomfrs r hgst varierande. Att lag och moral r skilda framgr ocks direkt av vr vardagserfarenhet. Det finns mnga situationer i livet dr en lag ingenting har att sga, men dr moralen pbjuder eller frbjuder handlingar. Samtidigt r det tydligt att lagen i sin tur kan reglera frhllanden som ur moralisk aspekt r helt neutrala, t.ex. viss trafiklagstiftning. Det finns ocks frhllanden som en lag pbjuder eller tillter, men dr vi kan frga oss: r det moraliskt rtt att gra s? Vissa beteenden tillts i affrsjuridiken, dvs. inget brott begs, men br man gra s? Det r en annan frga och en frga som ofta stlls. Att besvara den juridiska frgan r en sak, att besvara den moraliska en annan. Vad moralen pbjuder och frbjuder r sledes i behov av analys och tolkning. Men finns bestmda svar eller r moralen relativ? Det r rimligt att anta att vissa grundlggande vrden kan vara gemensamma fr alla mnniskor medan vissa andra kan variera frn person till person och mellan kulturer eller traditioner. Hur det n frhller sig med denna relativitet, s r det tydligt att en moralisk vertygelse eller princip r ngot annat n en juridisk regel. Ser vi till de moraliska antaganden som kommer till uttryck exempelvis i Helsingforsdeklarationens regler, s r de ngot som forskare vrlden ver, inte bara i s.k. vstlnder, knner igen sig i och tillmpar i sin forskning. Nr det nedan talas om vanliga etiska krav p forskningen avses t.ex. sdana krav som formuleras i Helsingforsdeklarationen.
20
God forskningssed
Lagstiftningen kompletteras med att juridiska instanser, etikprvningsnmnder, har inrttats. Dessa ska granska forskningsprojekt och avgra om de kan godknnas. Etikprvningslagen anger drfr dels (1) vilka projekt som ska prvas av nmnder, dels (2) vad i dessa projekt som ska prvas och nr de fr godknnas och (3) hur nmnderna ska vara sammansatta. Vid bde (1) och (2) r det viktigt att uppmrksamma skillnaden mellan lag och moral. Endast projekt som har ett visst innehll ska enligt (1) prvas enligt lagen. Men mycket forskning som grs faller utanfr denna beskrivning. Det kan inte betyda att all sdan forskning r etiskt problemfri. Det innebr bara att lagstiftaren, riksdagen, har gjort ett val av vad nmnderna ska granska. Forskning som inte rr knsliga personuppgifter (2 ) och som inte innebr ett fysiskt ingrepp eller syftar till fysisk eller psykisk pverkan eller uppenbart riskerar att skada frskspersonen (3 ) ska inte prvas enligt lagen. Men det betyder inte att forskningen kan genomfras utan tanke p etiska aspekter. Forskaren br inte utan vidare genomfra sdan forskning utan information och samtycke eller godtyckligt vlja frskspersoner. Deras identitet fr heller inte rjas vid publiceringen. Forskningsprojekt som faller utanfr beskrivningen fr allts genomfras utan etikprvning i lagens mening. Men forskaren mste fortfarande beakta de etiska kraven, s som de stlls i vanliga kodexar och sjlv etiskt reflektera ver sitt projekt. Att projektet inte faller under lagen befriar inte frn detta. Etikprvningslagens frsta version trdde i kraft 2004. Den reviderades 2008. Den strsta frndringen innebar att lagens tillmpningsomrde utkades. I den frsta versionen fll en betydande mngd forskning, som nd kunde innebra stora forskningsetiska problem, utanfr lagen och drmed ocks utanfr vad som skulle prvas. Med frndringen 2008, dr fler projekttyper faller under lagen, kommer allts fler projekt till granskning och drmed kar ocks samhllets insyn. Det finns ocks andra lagar som blir tillmpliga p forskning, ven om de inte uttryckligen uttalar sig om forskning. Sdana r bl.a. personuppgiftslagen och arkivlagen, vilka forskaren allts mste knna till och flja. Det r vanligt att en finansir utver att se till att ett projekt r lagligt ocks r angelgen om att vanliga etiska regler fljs. T.ex. ska den som sker bidrag hos Vetenskapsrdet redovisa etiska frgor som projektet (eller motsvarande) aktualiserar och redogra fr hur de behandlas i forskningsarbetet. Vidare frutstter Vetenskapsrdet att forskningshuvudmannen, det vill sga lrostet eller motsvarande, ansvarar fr att den forskning som bedrivs uppfyller de villkor och frutsttningar som svensk lag krver. Dessutom krvs att projektledaren har knnedom om gllande lagstiftning och insikter om etiska problem samt ansvarar fr att ndvndiga tillstnd och godknnanden finns innan forskningsarbetet inleds. Denna ansvarsfrdelning
God forskningssed
21
innebr att ett godknnande frn etikprvningsnmnd inte behver sndas in till Vetenskapsrdet, ngot som tidigare krvdes. Att vissa projekt inte behver och inte ska prvas enligt lag kan ocks leda till ett annat problem. Framfr allt vid publicering i internationella tidskrifter krvs ofta att ett projekt ska vara etikgranskat. Om ett projekt som faller utanfr lagen inte skulle kunna granskas, skulle rapporter frn sdana projekt inte heller kunna publiceras internationellt. Fr att undg denna onskade konsekvens infrdes mjligheten att efter begran f ett s.k. rdgivande yttrande frn en etikprvningsnmnd. Denna gr d inte en prvning enligt lag utan bedmer projektet etiskt utifrn den beskrivning som forskaren lmnat och de vanliga etiska krav som brukar stllas p forskning (se vidare kapitel 3). Skillnaderna mellan vad lagen krver och vad etiska kodexar freskriver blir tydliga ocks nr man ser till vad som enligt lag ska granskas, dvs. (2) ovan. Lagtexten talar i allmnna ord om att forskningen ska utfras med respekt fr mnniskovrdet, att mnskliga rttigheter alltid ska beaktas, att riskerna ska uppvgas av de vetenskapliga vinsterna och att forskaren mste vara kompetent. I ngot mer konkreta formuleringar talas det om att informerat samtycke ska inhmtas (vid vissa projekt), vem som kan samtycka och nr forskning kan f genomfras utan samtycke. Innebrden i granskningspunkterna blir tydligare genom de olika uppgifter som forskaren infr en etikprvning mste lmna p den blankett som beskriver projektet. I mnga fall ger reglerna i Helsingforsdeklarationen faktiskt en mera tydlig och ocks mer kategorisk formulering n vad lagtexten ger. Det gller t.ex. frgor om informerat samtycke (Helsingforsdeklarationen 22, 2429, 34 ) och frgor om urval av deltagare eller frskspersoner (5, 17 ). Men det finns ocks etiska problem som berrs av kodexar och som den svenska lagen inte uttryckligen sger ngot om. En sdan frga gller vilka kommersiella bindningar som kan anses vara etiskt godtagbara fr en forskare som vill genomfra ett visst projekt. Helsingforsdeklarationen (14, 30 ) krver uttryckligen att alla ekonomiska bindningar av betydelse ska redovisas i samband med anskan och vid publicering. Vetenskapsrdet krver fr sin del, genom de Generella villkor fr bidrag till forskning som projektledare och prefekt eller motsvarande genom sina namnteckningar tar sig att flja, att berrda forskare inte har ngra kommersiella bindningar som str i strid med forskarsamhllets krav p objektivitet, oberoende och ppenhet. Eventuella bindningar gller hela projektet, inte bara eventuellt delprojekt, och under hela bidragstiden. I enlighet med denna hllning efterfrgas ocks ekonomiska uppgifter och andra bindningar p den blankett som ska lmnas in till en etikprvningsnmnd fr prvning. Etikprvningslagen sger dock ingenting hr. Vissa bindningar
22
God forskningssed
vid forskning kan ifrgasttas ven om de inte r olagliga. Under frutsttning att forskarens integritet, forskningens kvalitet och kraven p ppenhet inte sidostts, r det viktigt att forskare samverkar med myndigheter, kommersiella organisationer och andra fr att gra det mjligt att utveckla nya produkter och ider (se vidare kapitel 2). Ett annat frhllande som lagen inte heller sger ngot om r hur forskningsmaterial fr anvndas. Ett vanligt etiskt krav r att ett material som har samlats in fr vetenskapliga ndaml endast fr anvndas fr detta ndaml och inte anvndas som undervisningsmaterial eller fr kommersiella ndaml. Etikprvningsblanketten tar inte upp ngon frga kring anvndningen av materialet. Etikprvningslagen sger inte heller ngot om frvaringen av material eller hur det fr publiceras. Kodexar kan hr vara mycket tydliga. Etikprvningsblanketten efterfrgar dock uppgifter bde om frvaring och om publicering. Man mste uppfatta detta s, att om brister visas i dessa punkter uppfyller inte projektet kravet p skydd av frskspersonernas integritet, vilket lagtexten talar om. Dremot sgs i lagtexten ingenting om att just dessa faktorer r avgrande. Snarast har vletablerade kodexar, frmst Helsingforsdeklarationen och tidigare utformad etisk praxis fr bedmning, varit utgngspunkter fr vilka uppgifter som r vsentliga och som drfr ska anges p blanketten. (Viktiga etiska och rttsliga frgor rrande hanteringen av integritetsknsligt material behandlas i kapitel 4.)
God forskningssed
23
vidare eller snvare stt. I snv mening r kraven p god vetenskaplig kvalitet uppfyllda av forskning som ger nya kunskaper, uppenbarar aldrig tidigare knda frhllanden eller kastar ett nytt ljus ver tidigare knda freteelser och relationer den ger oss mer tillfrlitliga kunskapskartor att navigera efter n de vi tidigare har haft. Innebrden i kraven p god vetenskaplig kvalitet i denna snvare mening r inte helt entydiga, eftersom forskning i hgre eller lgre grad kan uppfylla flera av dessa krav. Kraven p stringens, representativitet, generaliserbarhet, verfrbarhet, reproducerbarhet, transparens osv. kan vidare tolkas och tillmpas p ngot olika stt inom olika forskningsomrden som historiska, samhllsvetenskapliga, medicinska, tekniska och naturvetenskapliga vetenskaper. Oavsett detta r det emellertid viktigt att se att vetenskaplig kvalitet ocks anvnds i en vidare mening. I vidare mening innebr kraven p god kvalitet en helhetsbedmning, ur vilken man inte kan bryta ut enskilda krav. Nr den totala forskningskvaliteten bedms, kan man inte bortse frn ngon egenskap. Kvaliteten bedms efter de sammantagna egenskaperna originalitet, extern och intern validitet, precision och etik. ven kraven p god forskningsetik ingr sledes hri. D kan det sjlvfallet inte bli ngon spnning mellan kraven p god forskningsetik och kraven p god vetenskaplig kvalitet. En forskningsrapport visar dlig forskningsetik om den har vetenskapliga brister nr det gller precisionen i frgestllningen, anvnder felaktiga metoder eller etablerade metoder p ett felaktigt stt, systematiskt utelmnar observationer som inte passar ihop med frfattarens tes, hanterar bortfallsproblem p ett statistiskt oacceptabelt stt eller anvnder en upplggning av studien som inte gr det mjligt att besvara frgan. Mnniskors tid har anvnts i ondan, och de kan ha utsatts fr lt vara ett visst omak eller besvr, ibland till och med lidande. Hur som helst har resurser som kunde anvnts bttre slsats bort. Det r heller inte svrt att hitta exempel p underskningar som genom ytliga korrelationer mellan etnicitet, brottslighet, intelligens, utbildning osv. har lett till diskriminering och stigmatisering av individer och grupper. Dessvrre finns ocks exempel p fusk nr det gller studier av metoder att behandla brstcancer eller samband mellan vaccinering och autism. Hr sammanfaller dlig vetenskaplig kvalitet och dlig etik, vilket leder till att mnniskor kan komma till skada nr resultaten frn forskningen tillmpas i praktiken. Det kan ibland ocks finnas ekonomiska och tidsmssiga ramar som frestar forskare att ta genvgar, s att resultatet kan bli forskning som brister mot bde vetenskapliga och etiska kvalitetskrav. Om problemet enbart beror p detta, finns hr ingen principiell motsttning mellan vetenskapliga och forskningsetiska kvalitetskrav. Med andra ramar eller bttre ekonomiska
24
God forskningssed
resurser skulle problemen inte behva freligga. Vi r drmed tillbaka i en situation av typ (1) dr det inte finns ngon principiell motsttning mellan olika typer av kvalitetskrav. Det r mot denna bakgrund rimligt att se etikarbetet som en kvalitetsfrga.
Stanley Milgram gjorde experiment med frivilliga frskspersoner. Frskspersonerna informerades om att de som lrare skulle ge elsttar till elever vid felaktiga svar och vid upprepade fel successivt ka elsttarnas styrka. Eleverna simulerade drvid kraftig smrta. Det hela var fingerat, och det visste alla utom frskspersonerna. De flesta frskspersoner lydde instruktionerna. Milgrams forskning gav viktiga kunskaper om underkastelse och lydnad av auktoriteters pbud den avsljar vissa saker om oss sjlva som vi kanske inte grna vill veta men som ocks r viktiga fr frstelsen av Hitlers och andras politiska framgngar men Milgrams forskning har ocks blivit kritiserad. Vilka etiska problem aktualiserar forskningen? Freligger hr ngon konflikt mellan vetenskapliga och etiska kvalitetskrav? I vilken mening? Hur anser du att konflikten br hanteras?
1.8 Tillbakablick
Sammanfattningsvis mste man allts allmnt skilja mellan lag och moral och vad gller forskning ven skilja mellan forskningsetisk lagstiftning och de regler som terfinns i forskningsetiska kodexar. De etiska kraven kan vara mer lngtgende n lagens krav nr de i vrigt har ett beslktat innehll. De etiska kraven kan ocks rra sdant som inte alls frekommer i lagen. De samlade etiska kraven p hur god forskning br bedrivas kan sgas uttrycka vad god forskningssed r. Forskare ska flja god forskningssed. Drfr kan man inte hvda att exempelvis etikprvningslagen erstter kodexar som Helsingforsdeklarationen eller gr det egna moraliska omdmet betydelselst. Forskarens egna reflektioner ver sitt projekt mste i stllet bygga bde p knnedom om lagen och kodexars innehll och p det egna moraliska omdmet.
God forskningssed
25
Inom EU finns frordningar vilka gller som svensk lag och direktiv som fr att glla normalt mste implementeras i svensk frfattning. Internationellt frekommer ven konventioner, bindande fr de lnder som har anslutit sig till dem. Vgledningar och riktlinjer r svenska uttryck fr vad som p engelska brukar kallas guidelines. De kan vara beslutade av myndigheter eller av olika icke-statliga organisationer och sammanslutningar. Dokument av detta slag r visserligen inte bindande men innehllet kan vara allmnt accepterat. Deklarationer, resolutioner och frklaringar beslutas ocks i allmnhet av organisationer och sammanslutningar och innebr att dessa tillknnager en viss uppfattning inom sitt omrde. Dessa dokument bestr vanligtvis av uppmaningar till vissa etiska frhllningsstt. De kan ibland f en status som liknar den som tillkommer internationella konventioner. Ett utmrkt exempel p en deklaration som har en mycket stark status r Helsingforsdeklarationen som utgr grunden fr forskningsetiska kommitter och liknande vrlden ver. Andra varianter av sdana deklarationer som ibland frekommer r rekommendationer, yttranden och uttalanden. De r till sin natur inte bindande men svenska myndigheter har nd ansett det problematiskt att gra avsteg frn exempelvis Europardets rekommendationer. Etiska kodexar har oftast en nnu mer utprglat frivillig karaktr. De tar oftast upp frhllanden som inte regleras genom lag. Inte sllan inriktar de sig p hur den som arbetar inom kodexens omrde frhller sig till sitt arbete och vilka fljder detta arbete kan ha fr andra mnniskor, organisationen, miljn etc.
Referenser Forsman, Birgitta, Forskningsetik: en introduktion. Lund, Studentlitteratur, 1997. Forsman, Birgitta, Vetenskap och moral. Nora, Nya Doxa, 2002. Hermern, Gran, Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhllsvetenskap. Stockholm, Swedish Science Press & HSFR, 1986, andra upplagan, 1996. Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Merton, Robert The Normative Structure of Science(1942), i Merton, R., The Sociology of Science. University of Chicago Press, 1973. Petersson, Bo, Forskning och etiska koder. Nora, Nya Doxa, 1994. World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. Ferney-Voltaire, France, World Medical Association, 2008.
26
God forskningssed
God forskningssed
27
God forskningssed
29
som ibland ocks kan leda till annat, t.ex. nya produkter. Tillmpad forskning dremot syftar i frsta hand till att f fram kunskaper som kan leda till frbttrad klinisk diagnostik och behandling, att tillmpas praktiskt vid tillverkning eller frbttring av produkter, i planering, vid beslutsfattande, vid frndring av organisationer och kommunikationsstrategier osv. Utver att ge kunskap om ngot specifikt omrde ger forskning av alla slag metodisk skolning och trning i kritiskt tnkande. P flera stt kan forskning allts bidra till bde individers och samhllets utveckling. Vetenskaplig forskning r i dag ett viktigt inslag i samhllslivet. Vrdet av ny kunskap framhlls i mnga olika sammanhang. Vad r det som ger forskningen dess vrde? Vetenskaplig kunskap har vrde inte bara som instrument, dvs. som medel fr att uppn ngot annat som vi vrdestter. Kunskapen har ocks ett vrde i sig, ett egenvrde, oberoende av hur den kan tnkas bli anvnd. Mnniskan vill inse sammanhang och kunna frklara och frst. Detta gller ven sdant dr vi inte direkt frgar efter en anvndning eller en tillmpning. Ofta motiveras grundforskning p det viset. Senare kan resultaten ven visa sig vara goda instrument fr att befrmja sdant som vi uppfattar som anvndbart och samhllsnyttigt. Men det ligger i forskandets natur att vi i frvg inte helt kan veta vart dess resultat leder oss. nskan att veta och frst r mnga gnger en tillrcklig motivering fr forskning. Nr det talas om forskningens nytta, br detta begrepp uppfattas i vid mening. Det handlar inte bara att skapa frutsttningar fr att tillverka fler och nya produkter, inte heller enbart om att strka samhllets industriella konkurrenskraft eller att skapa fler arbetstillfllen. Det handlar ocks om att befrmja andra vrden som har med kritiskt tnkande, frbttrad livskvalitet och vitaliserad samhllsdebatt att gra. Emellertid visar historien att de avsedda sklen fr forskning ibland inte sammanfaller med forskningens faktiska effekter. Forskning som kan gra det mjligt att ta fram nya och starkare material eller effektivare mediciner kan ocks ha onskade och ofrutsedda effekter eller utnyttjas fr negativa syften av stater, terrorister och andra. Utmaningen r d att optimera mjligheterna att utnyttja forskningens positiva effekter och minimera dess negativa. En levande etikdebatt r ett viktigt inslag i dessa frsk. I hgskolornas uppgift ingr inte bara att samverka med det omgivande samhllet och informera om sin verksamhet utan numera ocks att verka fr att forskningsresultat tillkomna vid hgskolan kommer till nytta (1 kap. 2 hgskolelagen, SFS 1992:1434, med tillgget om nytta genom riksdagsbeslut, SFS 2009:45). Otvetydigt finns mnga exempel p att forskningsrn har medfrt att situationen fr mnga mnniskor har frbttrats. Vacciner, framtagning av nya material och utvecklingen inom telekommunikation r
30
God forskningssed
exempel p resultat av forskning som sedan har vidareutvecklats till produkter som har frenklat livet och frbttrat livskvaliteten fr mnga. Fr den enskilda forskaren kan syftet med forskningen vara mer personligt, som nyfikenhet, lust att lsa problem, nskan att bidra till lsningen p ngot samhllsproblem, att skapa frutsttningar fr en karrir eller att ka sina inkomster genom uppfinningar och patent. Instllningen i forskarsamhllet br vara geners nr det gller forskarnas personliga motiv. Motiven fr forskning kan komma att prgla forskningsmiljn och forskningens inriktning. I en milj, dr vikten av kommersialisering och patent ensidigt betonas, kan utrymmet fr mer grundforskningsorienterade forskare vara kringskuret. Den milj, dr i stllet grundforskningens vrde verordnas, riskerar att framst som isolerad och elitistisk. Denna typ av mlkonflikter r ofta inbyggd i vissa typer av forskning t.ex. klinisk forskning. Riskerna med mlkonflikterna minskar om man befinner sig i en milj dr de debatteras och dr man fortstter att ha en ppen och geners syn p forskarnas motiv. Det viktiga r att, inte varfr, man vill bidra till forskningen och att olika motivs betydelse fr forskningsmilj och forskningsinriktning diskuteras ppet inom forskargrupper, institutioner och fakulteter.
God forskningssed
31
Ett exempel kan illustrera hur viktigt det r att tnka ver om en viss underskning kan komma att ge svar p den frgestllning man har bestmt sig fr att studera. Antag att man vill ta reda p vem som har makt. D mste man frst precisera vad man avser med makt. Det r en sak att ha makt att frhindra att vissa frgor kommer upp p dagordningen i politiskt beslutande frsamlingar, en helt annan att ha rykte om sig att vara mktig och inflytelserik. Det senare fenomenet kan underskas med intervjuer och enkter dr mnniskor tillfrgas vem de tror har makt ver vissa frgor, men det r tveksamt om en sdan metod kan besvara den frsta frgan. Inte heller kan den frsta frgan underskas genom att man studerar vem som r mest framgngsrik nr det gller att driva igenom sina frslag i politiskt beslutande frsamlingar p olika niver. Ett annat exempel: Att ta reda p om det r ngon skillnad nr det gller effekt och skerhet vid vaccinering mot influensa mellan barn som inte tidigare har vaccinerats mot influensa och barn som tidigare har vaccinerats mot influensa r en rimlig och intressant uppgift. Vill man underska detta skulle man kunna gra en kontrollerad studie av dessa tv grupper av barn och se om ngon statistiskt skerstlld skillnad kan konstateras. Men vill man besvara frgan genom att jmfra med barn som har vaccinerats mot ngot helt annat, t.ex. hepatit, blir det oklart vilken funktion kontrollgruppen har och vilken frga som besvaras.
32
God forskningssed
Det r en uppgift fr handledaren att bevaka doktorandens val. Ansvariga fr det akademiska meriteringssystemet br ge rtt signaler s att en forskare undviker frestelsen att definiera forskningsuppgiften mer efter meriteringsmjlighet n efter angelgenhet i frgestllningen. I dag grs det en hel del studier som det inte gr att dra slutsatser av liksom det bedrivs ondig forskning i meningen att frgestllningen redan r besvarad. Detta har blivit tydligt i exempelvis systematiska genomgngar som Statens beredning fr medicinsk utvrdering (SBU) har gjort p olika medicinska omrden. Forskningsfinansirerna r givetvis intresserade av att deras resurser leder till forskning av hg kvalitet. Bedmningen av ett projektfrslag baseras ofta p en sammanvgning av en rad olika kriterier, som framgr av exempelvis Vetenskapsrdets instruktioner till bidragsskande och granskare (se nrmare www.vr.se). Frutom den vetenskapliga kvaliteten och forskarens eller forskargruppens kompetens att genomfra projektet kan originaliteten, betydelsen och i vissa fall ocks ngon form av nyttoaspekt vgas in. Forskaren har ansvar fr att forskningspersonerna1 har ett tillfredsstllande frskringsskydd. Patientfrskringen gller vid skada som uppkommer i samband med underskning eller behandling, ven vid skada orsakad av behandling som getts p grund av felaktig diagnos. Dremot gller patientfrskringen inte skador som orsakats av lkemedel eller biverkningar av lkemedel. Lkemedelsskador erstts via Lkemedelsfrskringen. Patientfrskringen gller inom den svenska sjukvrden, offentlig svl som privat. Lkemedelsfrskringen har skapats genom en verenskommelse mellan flertalet lkemedelsfretag som r verksamma i Sverige. Frskringen kan erstta lkemedelsskador oavsett om det r klarlagt hur skadorna vllats eller om produkten som anvnts haft en skerhetsrisk. Det krvs endast vervgande sannolikhet fr att orsakssamband ska anses freligga. Fr prvning av nya lkemedelssubstanser vid universitet och hgskolor, dr det inte medverkar ngot lkemedelsfretag som r medlem i Lkemedelsfrskringsfreningen (LFF), har Kammarkollegiet tecknat ett associationsavtal med LFF. Sdana projekt ska anmlas till en srskild kontaktperson p lrostet. Fr frsk som inte grs inom hlso- och sjukvrd saknas ofta specifika frskringar och forskaren mste se till att skyddet fr forskningspersonerna r tillrckligt.
Med forskningsperson avses levande mnniska som forskningen avser. Andra vanliga uttryck r frsksperson, intervjuperson etc.
God forskningssed
33
Att den enskilda forskaren visar trohet mot sin forskningsuppgift r emellertid ocks viktigt. I ett beslut om att avbryta br man ocks vga in att andra forskare kan vara beroende av att arbetet fullfljs. Trohet mot forskningsuppgiften, flit och koncentrationsfrmga r drfr viktiga kvaliteter hos en forskare och en forskningsmilj. De flesta forskningsprojekt r sdana
34
God forskningssed
att de krver mycket stora arbetsinsatser och stor koncentration. Tiden frn de frsta iderna till ett slutresultat r i regel bde lng och osker. Forskningsarbete innehller i de flesta fall klart kreativa element men mellan dessa finns ofta lnga slitsamma rutinpass och transportstrckor. Det kan finnas olika skl till att en forskare lmnar ett projekt som han eller hon har tagit sig. De etiska sklen kan best i att forskningen riskerar att krnka mnniskors integritet eller att publiceringen av resultaten kan missbrukas. De vetenskapliga sklen kan vara att nya upptckter gr att forskningsinriktningen inte lngre framstr som fruktbar.
Det r naturligt att koppla ihop frgan hur forskningsresultat ska gras nyttiga med frgorna nyttiga i vilken mening? och fr vem?. Detta av det enkla sklet att det som r nyttigt fr den ena inte alltid r nyttigt fr den andra. En produkt eller metod kan ocks samtidigt vara till nytta fr flera p olika stt: somliga kan f kade inkomster, andra kan f behandling som kar deras frvntade livslngd, fr ter andra kan resultatet bli frbttrad livskvalitet. Om man i nyttobegreppet inbegriper meritering och mjlighet att konkurrera om resurser kan ocks forskaren och institutionen dr forskningen bedrivs sgas ha nytta av forskningen. I en vidare bemrkelse kan nyttobegreppet inbegripa ny kunskap som kan leda till att politiska beslut fattas p ett mer insiktsfullt stt eller att nya aspekter som inte var frutsedda dyker upp och resulterar i helt nya vervganden. Fr forskaren sjlv eller andra forskare kan den nya kunskapen leda till nya uppslag och hypoteser fr forskning. Flera stora upptckter har varit ovntade och har ibland gjorts nr man varit p jakt efter ngot annat (teflon). De kan ha gjorts av en ren slump (mrk energi) eller misstag (penicillin). Men det krvs givetvis att forskare inser betydelsen av de effekter som slumpen eller misstaget kan leda till. Dessa exempel talar fr att forskningen inte ska styras fr hrt.
Vetenskapsrdet kommer att i sina underlag fr kommande forskningsstrategi behandla frgan om forskningens nytta ur ett jmfrande internationellt perspektiv.
God forskningssed
35
Faktaruta om tillflligheternas spel Penicillin upptcktes 1928 av Alexander Fleming. Man hade glmt agarplattor p vilka man odlade bakterier. Nr det kom mgel p plattorna dog bakterierna. Teflon uppfanns av en tillfllighet av Roy Plunkett nr han frskte f gasen tetrafluoretylen att fungera som kylmedel i kylskp. En flaska med gas blev stende ver natten och dagen efter hade den blivit polytetrafluoreten som r en plast som r mycket hal. S smningom belades den p fisklinor och stekpannor och anvndes i rymdfarkoster eftersom den inte pverkas av UV-ljus, ozon eller syre och tl temperaturer frn 200 till mer n + 200 grader C. Mrk energi blev ett begrepp nr forskare 1998 studerade gravitationen och den kosmiska bakgrundsstrlningen. D blev man pltsligt varse att vi bara kan se ca 30 procent av universum de resterande 70 procenten kallas mrk energi. Ett inte helt jmfrbart men epokgrande fynd frn det humanistiska omrdet r Linear B, en skrift funnen p lertavlor vid utgrvningen av Knossos p Kreta r 1900. Skriften var lnge omjlig att frst. En brittisk arkitekt, Michael Ventris, som frst trodde att det rrde sig om etruskiska, chansade sedan p att det kunde vara grekiska. Med hjlp av Linear B-fynd frn grekiska fastlandet, som saknade vissa ord som fanns i de kretensiska Linear B-texterna, gissade han sig till att dessa borde vara lokalt kretensiska ortnamn. P s stt dechiffrerade han 1951 den europeiska kulturens frsta skriftsprk.
36
God forskningssed
Hur gr du i fljande situation? Du forskar p olika tandkrmers effektivitet. Det r uppdragsforskning frn en av de strre tillverkarna inom detta omrde. Du lgger upp en jmfrande studie dr olika tandkrmers egenskaper och effekter jmfrs i en rad avseenden. Resultaten blir emellertid inte vad finansiren hade hoppats. Finansiren vill drfr frhindra en publicering eller tminstone dela upp redovisningen i flera studier, vilket skulle gra det svrt eller omjligt att dra ngra slutsatser. Nr du inte vill g med p detta, hotar finansiren med att dra in bidrag till flera projekt som dina doktorander r beroende av. Gr du med p finansirens krav fr att rdda doktorandernas finansiering? Frsker du frhandla fram en kompromiss? Eller ?
Finansirer, oberoende av vilka de r, vill se resultat. Alla vill vara skra p att forskningsprojekten har sdan styrka att de kan leda fram till ny kunskap. Offentliga eller ppna bidragsgivare anvnder verallt i vrlden granskare fr detta ndaml. Processen kallas peer review. Granskarna arbetar ofta med hjlp av mallar som innehller tydligt formulerade kriterier. Granskningen omfattar alltid en bedmning av den vetenskapliga kvaliteten, ofta av frgestllningens originalitet och ibland dessutom av hur angelgen frgestllningen bedms vara ur ett specifikt, angivet perspektiv. P det sttet kan medlen styras till de forskare som uppfattas ha de bsta upplggen och den bsta frmgan att genomfra sina projekt men ibland ocks till vissa omrden som finansiren anser viktiga. Fr att forskningsresultat ska bli anvndbara krvs vanligen att de vidareutvecklas och att ngon tar till vara den nya kunskapen. Offentliga institutioner kan ha en sdan ambition, men ofta sker detta genom kommersialisering. Frn samhllets synpunkt r det angelget att nya rn kommer till anvndning s fort som mjligt om de kan frvntas medfra nytta och r utan risk. Hur detta ska g till r freml fr stndig debatt. Den kommersiella aktren eller den offentliga institutionens ml kan konkurrera med ambitionen att ytterligare hja kunskapsnivn. Ett forskningsresultat eller en upptckt kan ge vinster fr upphovsmannen eller vidareutvecklaren men kan samtidigt medfra skadliga verkningar fr en vidare krets eller fr samhllet. Varje enskild forskare br hr liksom i alla andra sammanhang tnka igenom de mjliga konsekvenserna av sin forskning.
God forskningssed
37
sin institution samarbeta med industrin och andra finansirer som erstter institutionen fr gjorda insatser. En institution kan inom sig ha en organisation fr kommersialisering med separat bokfring och redovisning. Vissa forskare r anstllda inom industrin och har som uppgift att med vetenskapliga metoder ta fram ny kunskap som r av vrde fr arbetsgivarens utvecklingsprojekt. ven sdana forskare ska medverka i vetenskapssamhllet och kunna samverka med akademiskt verksamma forskare som ju till stor del finansieras via externa bidrag. En del forskare vljer att ta en aktiv roll i utvecklingssamarbeten med industrin och vissa kan ven fredra att delta i fretagsbildningar dr de har garintressen. Sdana engagemang stller mycket stora krav p att forskaren agerar genomtnkt och korrekt i sin vetenskapliga roll och inte tillter att det industriella engagemanget undergrver den vetenskapliga hllningen. Akademiskt verksamma forskare som tnker sig att samarbeta med ett kommersiellt fretag br skaffa sig insikter om vilken roll och vilket ansvar den industriellt verksamma forskaren har i sin organisation. Hr finns mnga varianter: det kan vara alltifrn banbrytande forskning till forskningsaktiviteter som r nrmare kopplade till fretagets marknadsfring. Forskaren ska vara medveten om att denna spnnvidd finns fr att kunna samverka positivt och konstruktivt med bevarad integritet. Forskarsamhllet br sin sida strva efter att inta en frdomsfri hllning och bedma alla vetenskapliga bidrag efter vetenskaplig kvalitet och p sina egna meriter.
38
God forskningssed
bestllares frvntningar. Det har inte sllan frekommit konflikter mellan finansir och forskare om publicering och tolkning av resultat, ngot som ibland lett till att forskare har frtigit onskade resultat. En forskare ska heller inte lta sig frledas att vertolka resultat i en nskad riktning. Vinklade rapporter kan stadkomma mycket skada, oberoende av om de har en kommersiell vinkling eller r pverkade av en myndighets ambitioner.
Hur gr du i fljande situation? Du arbetar med teknikforskning p nya ltta och starka material. Du ser mjligheter att ska patent och har bildat ett bolag tillsammans med ngra entreprenrer fr att kommersialisera produkterna. Kommersialiseringen tar emellertid lngre tid n frutsett och bolaget fr ekonomiska problem. En medarbetare ppekar att fibrer i det nya materialet har egenskaper som pminner om asbestfibrer. Han freslr drfr kompletterande toxikologiska studier. Men du vill skynda p utvecklingsarbetet. Vljer du att avbryta utvecklingsarbetet och underska hlsoriskerna? Om inte, hur bemter du kritiken frn din medarbetare?
God forskningssed
39
Forskarens integritet r en viktig valuta som inte fr devalveras. Om detta nd skulle ske kan det innebra att forskaren frlorar i trovrdighet fr lng tid framt. I projekt med kommersiell betydelse kommer ven fretaget d att bli ifrgasatt. Det ligger sledes i bde fretagets och forskarens intresse att kommersiella kontakter skts korrekt. Fretag sker ofta dialog med ledande forskare fr att hlla sig vlinformerade om forskningsfronten. De forskare som arbetar i forskande fretag deltar som andra forskare i ppna vetenskapliga mten. I dessa sammanhang frutstts alla deltagare i enlighet med den grundlggande ppenhetsprincipen redovisa de bindningar som freligger. En sdan redogrelse br gras i inledningen av en vetenskaplig presentation s att auditoriet blir informerat innan resultaten presenteras.
40
God forskningssed
kvantmekanik och hermeneutik (tolkningsteori). Men om ett projekt brister i flera av de aspekter som lyfts fram ovan r det en tydlig varningssignal.
God forskningssed
41
Valet av metod har ocks en etisk aspekt. Vid underskningar av det frstnmnda slaget r forskarens frhllande till de mnniskor som studeras ofta mer distanserat, i det andra fallet mer inknnande. I bda fallen kan forskarens position innebra etiska komplikationer eller risker. Valet av metod kan innehlla mnga andra viktiga etiska avvgningar. Det kan t.ex. glla om frsksdjur helt eller delvis kan ersttas av vvnadsprover. Det kan ocks glla hur en intervjuunderskning av barn till misshandlade mdrar ska begrnsas, i vilken utstrckning vldsbengenhet eller intelligens ska mtas i studier av olika etniska gruppers socialisering etc. Framfr allt internationellt pgr ven forskningsetiska diskussioner om s.k. deltagande observation, en metod som frekommer inom bl.a. det samhlls- och beteendevetenskapliga fltet.
42
God forskningssed
De etiska vervgandena r mycket viktiga vid deltagande observation. Forskaren har ansvar fr att frebygga skada och fr att de observerades identitet inte kommer att rjas. ven om detta krav kan tyckas vara svrt att leva upp till r det ndvndigt. Ett stt att observera mnniskor r att anvnda videoinspelning. Forskning med video kan inkrkta p individers privatliv och integritet eftersom individer kan identifieras. Videoinspelning br drfr endast anvndas nr man inte skulle kunna uppn samma resultat med hjlp av andra datainsamlingsmetoder. Exempelvis kan maskerade stillbilder anvndas i stllet fr video om det inte r viktigt att studera personens rrelser, mimik eller interaktion/kommunikation. Det r viktigt att filmningen sker p ett respektfullt och ansvarsfullt stt. Individens integritet ska respekteras. Om minderriga ska filmas gller samma srskilda regler som vid vrig forskning p barn. Det innebr att om barnet r under 15 r ska bda vrdnadshavarna samt barnet ha samtyckt till medverkan. Informationen br vara s skriven att ven barnet kan frst den. Precis som vid annan forskning ska videoinspelningen fregs av en utfrlig information och ett efterfljande samtycke. Denna information br beskriva vilket syfte forskningen har och betona att det r frivilligt att delta. De som tillfrgas om att delta ska ocks f upplysning om exakt vad forskaren avser att analysera i videoinspelningen och om varfr andra former av registrering inte har ansetts vara lmpliga eller tillrckliga. Dessutom br informationen (som br vara bde muntlig och skriftlig) till informanterna innehlla mer detaljerade uppgifter om fljande saker:
Om
redigering av inspelningen kommer att gras, t.ex. fr att dlja ansiktet och/eller rsten Om videoinspelningen kommer att kopieras, i frekommande fall med angivelse av i hur mnga exemplar Om inspelningen ocks kommer att anvndas i annat syfte n forskningssyfte, t.ex. i utbildningssyfte Om andra analyser kommer att gras n de som frst har angivits i sdana fall mste bde den regionala etikprvningsnmnden och informanten tillfrgas Om informanten har mjlighet att f ta del av inspelningen (detta r att fredra) Att eventuella kopplingar mellan inspelningen och andra persondata kommer att kodas Hur och var inspelningen kommer att frvaras och hur lnge den ska sparas
God forskningssed
43
Efter att informanten har erhllit utfrlig information ska enligt ovan samtycke inhmtas, normalt skriftligen. Det r praxis inom vissa forskningsflt, men inte inom alla, att samtycke ges i tv steg. I sdana fall fr informanten frst ta stllning och eventuellt ge sitt samtycke till sjlva videoupptagningen. Drefter, sedan informanten har ftt mjlighet att titta p videon, ska hon eller han f mjlighet att ge forskaren sitt samtycke att g vidare i arbetet med att analysera den. Dessutom kan samtycke ges till att visa videon fr i frvg angivna personer ssom forskare, studenter, patientfreningar eller liknande. Informanten ska intyga att hon eller han har ftt information om att det nr som helst gr att terkalla medgivandet till att forskaren ska f analysera, anvnda och visa videon. I forskningsprotokollet och i informationen till informanten ska det anges om videomaterialet kommer att frstras eller inte, fr det fall att informanten terkallar sitt samtycke. Om det anges att materialet ska frstras vid terkallat samtycke, ska man gra detta eller ocks lmna ver videon till frskspersonen, svida denna r ensam p videon. Om flera personer agerar p videon ska identiteten p den person som inte vill medverka om mjligt redigeras bort. En videoinspelning ska frvaras p ett skert stt, s att den r otkomlig fr obehriga och s att den inte frstrs p grund av oaktsamhet. Om verfring sker till dator ska datorn sjlvfallet vara lsenordskyddad. Forskaren mste frskra sig om att endast behriga personer kan f tillgng till videoinspelningen.
44
God forskningssed
vara riktiga fr att man ska vara frst med en ny upptckt. Samtidigt br man inte heller p grund av en verdriven frsiktighet avst frn att publicera sina resultat. Det viktigaste r att vara tydlig, kritisk och rlig om hur man bedmer sina felkllor. Bedmningen av felkllor r ofta begrnsad av den forskningstradition och forskningsmetodik som man arbetar med. Vissa felkllor syns inte om man utfr analysen utifrn en viss teoretisk utgngspunkt eller modell. Det r allts viktigt att man i felanalysen inte bara begrnsar sig till de interna fel som ryms inom ramen fr det synstt som man har valt utan att den ocks frsker bredda perspektivet till andra, alternativa synstt. Detta kan dock vara mycket svrt. Ofta tvingas man dra ner p ambitionsnivn, men desto viktigare r det d att man r noga med att redovisa utgngspunkten fr analysen och dess begrnsningar.
God forskningssed
45
aktualiserat nya forskningsetiska frgor. Vid enkter och intervjuer kan kravet p skydd av de medverkandes identitet tillgodoses genom anvndningen av kodnycklar och genom att svaren maskeras och anonymiseras. Vid t.ex. videoinspelningar, dr samspel mellan kroppssprk och verbal kommunikation studeras, gr inte detta. Vid deltagande observation kan forskaren ibland inte inhmta informerat samtycke i frvg utan att omjliggra forskningen. Detta stller forskare och etikprvningsnmnder infr nya utmaningar. Under senare r har stamcellsforskning och nanoforskning dragit till sig ett stort intresse, liksom kommersialisering av forskning och forskningens effekter p milj och samhlle i ett mer globalt perspektiv. Frutom traditionella forskningsetiska frgor, om informerat samtycke och risk-vinstbedmning, aktualiserar vissa typer av stamcellsforskning srskilda frgor om bde forskningsobjektet och de metoder som anvnds. Frgorna rr det befruktade ggets moraliska status och om t.ex. metoder, som krnverfring frn cell till cell, r etiskt frsvarbara. Frekomsten av kunskapsluckor och oskerheter, om vad som hnder nr nanopartiklar kommer in i kroppen, aktualiseras nr resultat frn nanoforskningen tillmpas inom nya omrden som bilindustri, medicin, kosmetik osv. Begrnsade toxikologiska studier har utfrts, men kunskapsluckorna frsvrar en meningsfull riskvinstbedmning och pekar p behovet av metodutveckling p detta omrde. Frgor som gller kommersialisering av forskning och forskningens effekter p milj och samhlle i ett mer globalt perspektiv har under senare tid tilldragit sig allt strre intresse och diskuteras ocks tidigare i detta kapitel liksom i kapitel 5. Bakgrunden r inte bara globaliseringen och det utkade internationella samarbetet mellan forskargrupper i olika lnder, utan ocks att forskning i stor skala krver betydande resurser och att offentliga medel inte rcker. Forskargrupper blir drfr i allt strre utstrckning beroende av samarbete med och bidrag frn icke-offentliga finansirer. Detta mjliggr forskning som kanske annars inte skulle ha kunnat genomfras men aktualiserar ocks frgor om styrning, beroende och kontroll av forskning. Mnskliga rttigheter r universella. I den mn forskningsetiska principer baseras p och slr vakt om sdana rttigheter, kan de accepteras i kulturer av skilda slag. Samtidigt mste de forskningsetiska principerna d formuleras med en viss vaghet. Kravet p informerat samtycke kan exempelvis tolkas och tillmpas som ett krav p individuellt informerat samtycke i liberala, vsterlndska samhllen. I kulturer dr familj, grupp, klan eller byldste samtycker fr detta krav tolkas p ett lite annat stt. Forskningsetiken placeras hrigenom in i ett kulturellt och socialt sammanhang. En del vrderingar r beroende av teknisk och ekonomisk utveckling, andra r mer trgfrnderliga och baserade p mer grundlggande mnskliga behov.
46
God forskningssed
Referenser Chalmers, Alan F., Vad r vetenskap egentligen? Nora, Nya Doxa, 2003. Fllesdal, Dagfinn & Walle, Lars & Elster, Jon, Argumentationsanalys, sprk och vetenskapsfilosofi. Stockholm, Thales, 2001. Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhllsvetenskapernas frutsttningar. Gteborg, Daidalos, 1993, tredje upplagan 2007. Hermern, Gran, Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhllsvetenskap. Stockholm, Swedish Science Press & HSFR, 1986, andra upplagan, 1996. Hermern, Gran, Challenges in the Evaluation of Nanoscale Research: Ethical Aspects. NanoEthics, 2007, 1:223237. Hermern, Gran & Hug, Kristina (red). Translational Stem Cell Research: Issues Beyond the Debate on the Moral Status of the Human Embryo. New York, Springer, 2010. Hgskolelag (SFS 1992:1434). Rydn, Lars (red), Etik fr forskare. En antologi med utgngspunkt i arbetet med Uppsalakodexen. Stockholm, UH, 1990.
God forskningssed
47
3.1 Etikprvning och annan tillstndsprvning vid forskning som avser mnniskor
3.1.1 Tillstnd enligt etikprvningslagen, personuppgiftslagen m.m.
Frn 1 januari 2004 gller som ovan nmnts lagen (2003:460) om etikprvning av forskning som avser mnniskor, etikprvningslagen. Vissa ndringar infrdes 2008. Presentationen nedan gller lagen med dessa ndringar tillagda. Det finns ven andra lagar som p grund av sitt innehll r tillmpliga p forskning, t.ex. personuppgiftslagen, PUL, och arkivlagen. Etikprvningslagen talar om vilka typer av forskningsprojekt som ska prvas. Den anger ocks faktorer och villkor som man ska ta hnsyn till fr att ett forskningsprojekt ska kunna godknnas, vidare hur de bedmande myndigheterna, etikprvningsnmnderna, ska vara sammansatta. Det r forskaren som tillsammans med forskningshuvudmannen3 ska anska om etikprvning, nr forskningen faller under lagen. Handledaren ansvarar fr att ett doktorandprojekt etikprvas. r man osker om en anskan mste gras, har man mjlighet att vnda sig till den aktuella regionala etikprvningsnmnden (REPN) med en frfrgan. Att stta i gng eller genomfra ett forskningsprojekt, som faller under lagen, utan ett godknnande frn etikprvningsnmnden innebr ett lagbrott och r straffbart. Etikprvningen r avgiftsbelagd. Avgiften varierar beroende p arten av projekt (en eller flera huvudmn) och typen av anskan (nytt projekt, tillggsanskan). Fr anskan finns en speciell blankett. Fr konkreta uppgifter
3
Forskningshuvudmannen r den statliga myndighet eller den fysiska eller juridiska person i vars verksamhet forskningen utfrs. Den som r anstlld p ett universitet eller vid ett landsting har universitetet eller landstinget som forskningshuvudman. Forskningshuvudmannen bestmmer sjlv, genom intern arbets- eller delegationsordning eller genom fullmakt, vem som r behrig att fretrda huvudmannen. Forskningshuvudmannen har alltid det yttersta ansvaret fr forskningen.
48
God forskningssed
om hur man ansker, vem som ska anska, blankett m.m. se www.epn.se eller webbplatsen CODEX www.codex.vr.se. Ett forskningsprojekt faller under etikprvningslagen p grund av sitt innehll. Vad som ska prvas har slunda ingenting att gra med hur projektet finansieras. ven forskning som inte finansieras av externa organ utan exempelvis grs inom en tjnst vid en institution, ska sledes prvas om innehllet krver det. Ett forskningsprojekt ska prvas av en etikprvningsnmnd om ngot av fljande villkor gller. Nmligen (A) om forskningsprojektet innebr ett fysiskt ingrepp p frskspersonen eller utfrs enligt en metod som syftar till att pverka frskspersonen fysiskt eller psykiskt eller innebr en uppenbar risk att skada frskspersonen fysiskt eller psykiskt eller avser studier p biologiskt material som kan hrledas till enskilda personer. Ett forskningsprojekt ska ocks prvas om (B) det innebr behandling av knsliga personuppgifter enligt 13 personuppgiftslagen (SFS 1998:204), bl.a. ras, etniskt ursprung, politiska sikter och religis vertygelse, eller personuppgifter enligt 21 personuppgiftslagen, bl.a. domar i brottml. Villkor (B) medfr allts att all forskning med knsliga personuppgifter ska etikgranskas, oavsett hur de har insamlats och oavsett om forskaren har de berrdas samtycke eller ej. (Detta r en skrpning i frhllande till den frsta versionen av lagen.) Nr en etikprvningsnmnd bedmer ett projekt har den ett antal aspekter att beakta och ta stllning till. Allmnt gller att den aktuella forskningen fr godknnas bara om den kan utfras med respekt fr mnniskovrdet. Vid prvningen ska nmnden ocks bedma hur de berrdas mnskliga rttigheter och grundlggande friheter stts i relation till den aktuella forskningens vrde. Mnniskors vlfrd ska hr ges fretrde framfr samhllets och vetenskapens behov och kunskapsvrdet av forskningen mste bedmas verstiga riskerna. Forskningen fr inte heller godknnas om det frvntade resultatet kan uppns p ett annat stt, som innebr mindre risker, t.ex. med andra kategorier av frskspersoner eller med ett alternativt upplgg. Fr att nmnden ska kunna godknna en viss forskning krvs det att ett informerat samtycke frn de deltagande (frskspersoner, berrda) har inhmtats. Lagen beskriver ocks kort hur ett sdant samtycke ska vara beskaffat och frn vem och hur det kan inhmtas. Vid t.ex. forskning p barn eller p psykiskt funktionshindrade, kan det krvas ett samtycke frn vrdnadshavare eller god man.
God forskningssed
49
Lagen krver ett informerat samtycke vid de tre frsta typerna av projekt i (A) ovan, dvs. forskning som innebr ett fysiskt ingrepp p frskspersonen (forskningspersonen), forskning som utfrs enligt en metod som syftar till att fysiskt eller psykiskt pverka denna eller som innebr en uppenbar risk att skada forskningspersonen. Sdan forskning fr allts inte godknnas om inte de berrda i projektet har getts tillrcklig information och har ftt lmna sitt samtycke p rtt stt. Fr forskningsprojekt av slaget (B) ovan, som allts enbart innefattar behandling av knsliga personuppgifter, blir personuppgiftslagens bestmmelser om information och samtycke tillmpliga: i normalfallet krvs informerat samtycke. Som undantag medger personuppgiftslagen att information inte behver lmnas till forskningspersonerna om det r omjligt eller om det innebr en proportionerligt stor arbetsinsats. En mjlighet till forskning utan informerat samtycke r sledes inte utesluten: Varje enskilt sdant fall prvas och avgrs av etikprvningsnmnd. Helsingforsdeklarationens vidare krav p samtycke kan dock medfra att ett informerat samtycke nd mste inhmtas fr att projektet rent faktiskt ska kunna genomfras. (Se t.ex. kapitel 9.) Forskningsprojekt som inte faller under etikprvningslagen kan slunda inte godknnas av en etikprvningsnmnd. I mnga fall efterfrgas dock ngon form av etikgranskning ven av sdana projekt. Det kan glla en anskan om medel frn nationella eller internationella forskningsfinansirer eller fr att f publicera resultatet av forskningen t.ex. i vissa vetenskapliga tidskrifter. I sdana fall kan etikprvningsnmnd avge ett s.k. rdgivande yttrande (frordning 2007:1069 med instruktion fr regionala etikprvningsnmnder, 23 ). En nmnd kan d meddela att man inte ser ngra etiska hinder fr att projektet kan genomfras. Detta motsvarar ett godknnande vid prvning enligt lagen. Ett rdgivande yttrande kan ocks innehlla rena rd eller villkor fr en positiv bedmning. Det finns sex regionala etikprvningsnmnder (REPN) som ska utfra granskningen av forskningsprojekt. Kanslierna ligger i Gteborg, Linkping, Lund, Stockholm, Ume och Uppsala. Det finns ocks en central etikprvningsnmnd (CEPN), placerad i Stockholm. Nmnderna, dvs. varje REPN och CEPN, r enskilda myndigheter och r fristende frn varandra. Anskningar och beslut r offentliga och kan erhllas frn respektive nmnd. Den forskningshuvudman som har ftt avslag frn en regional etikprvningsnmnd har mjlighet att verklaga detta och f sitt projekt prvat av den centrala etikprvningsnmnden. Det krvs ingen extra avgift fr att f sitt projekt prvat av den centrala etikprvningsnmnden. En regional nmnd har ocks mjlighet att sjlv verlmna ett rende till den centrala nmnden, om man av ngot skl r oenig.
50
God forskningssed
Faktaruta En regional etikprvningsnmnd r indelad i tv eller flera avdelningar. I regel finns en eller flera avdelningar fr medicinsk forskning samt en avdelning fr vad som kallas vrig forskning. Varje avdelning leds av en ordfrande som r eller har varit ordinarie domare. Avdelningarna har tio ledamter med vetenskaplig kompetens, varav en r s.k. vetenskaplig sekreterare, och fem ledamter som fretrder allmnna intressen. ven den centrala etikprvningsnmnden leds av en ordfrande som r eller har varit ordinarie domare. Nmnden har sex ledamter, fyra med vetenskaplig kompetens och tv som fretrder allmnna intressen. Ocks i centrala etikprvningsnmnden r en av de vetenskapliga ledamterna s.k. vetenskaplig sekreterare. Vid den centrala etikprvningsnmndens kansli i Stockholm r ocks ett antal jurister verksamma.
Utver uppgiften att behandla verklagade beslut och renden som har verlmnats frn en regional nmnd har den centrala nmnden ocks tillsyn ver efterlevnaden av etikprvningslagen och de freskrifter som meddelas med std av lagen.
God forskningssed
51
kort att ges till alla via webbplatsen www.clinicaltrialsregister.eu. Dr kommer bl.a. beslut frn etikkommitter betrffande lkemedelsprvningar p barn att bli allmnt tillgngliga. Fr att genomfra ett forskningsprojekt som innefattar bestrlning av frskspersoner med joniserande strlning krvs att projektet har tillstyrkts av en lokal strlskyddskommitt. (Fr detta se 22 Strlskerhetsmyndighetens freskrifter om allmnna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strlning, SSMFS 2008:35). Vid multicenterstudier behver anskan gras till samtliga lokala strlskyddskommitter som berrs av studien. Automatiserade behandlingar av personuppgifter om konstitutionella genetiska anlag som har framkommit efter genetisk underskning ska enligt 10 personuppgiftsfrordningen (1998:1191) anmlas till Datainspektionen senast tre veckor innan den planerade behandlingen ska pbrjas. Detta gller oavsett om uppgifterna r att anse som knsliga eller inte och oavsett om behandlingen sker med samtycke eller inte. Att inte gra anmlan r straffbart.
EU:s definition av frsksdjur inkluderar endast de djur som faktiskt utstts fr ingrepp, tminstone i niv med ett nlstick. Enligt denna EU:s definition uppskattar Jordbruksverket att det r 2008 anvndes 0,5 miljoner frsksdjur i Sverige. Sveriges definition r vsentligt vidare och inkluderar alla djur som anvnds i vetenskapligt syfte. Med denna svenska definition som utgngspunkt uppskattar Jordbruksverket att det r 2008 anvnts 6,8 miljoner frsksdjur i Sverige, varav 5,8 miljoner r fisk som fiskats upp fr att bedma fiskbestnden i svenska vatten, 0,5 miljoner r djur som anvnts i beteende-, inhysnings- eller sktselsystemstudier, avlivats fr anvndning av vvnader eller organ, patentdjur etc. och 0,5 miljoner r djur som faktiskt utstts fr ingrepp, tminstone i niv med ett nlstick. (Jordbruksverket, Anvndningen av frsksdjur i Sverige under 2008, rapport dnr 31-502/09, tabell 1)
52
God forskningssed
Under senare r har ngra frsksdjursfrgor tagits upp i den allmnna debatten, t.ex. anvndningen av genmodifierade djur som sjukdomsmodeller. Nmnas kan ven diskussionen om huruvida primater ska anvndas fr forskning om hepatit C och HIV, som bara mnniskor och schimpanser drabbas av. En annan debatterad frga r EU:s s.k. Reach-beslut om registrering, utvrdering, godknnande och begrnsning av kemikalier (frordning EG 1907/2006). Det har inneburit kade krav p att testa kemikalier p djur, i syfte att skra mnniskors hlsa och milj. Regleringen om djurfrsk terfinns i djurskyddslagen (1988:534). Den har genomgtt en rad frndringar sedan den antogs. (En sammanfattning av utvecklingen ges i Jordbruksverkets freskrifter om ndring i Centrala frsksdjursnmndens freskrifter frn 1988, se Statens jordbruksverks frfattningssamling 2008:70 samt i Borgstrm 2009). Ett EU-direktiv om skydd av frsksdjur och etisk prvning av forskning p djur har nyligen antagits (2010/63EU)5. Direktivet syftar till att skapa en harmonisering av frsksdjursskyddet och en gemensam lgsta- och hgstaniv inom EU. Infrandet av en hgstaniv innebr att medlemslnderna framver inte fr lagstifta om strngare regler. Dremot fr ett land ha strngare regler under frutsttning att de fanns innan direktivet trder i kraft. Fr svensk del r en annan frndring att forskning p blckfiskar ska etikprvas. Alla lnder har tv r p sig att infrliva direktivet i sin respektive lagstiftning, vilket betyder att vissa anpassningar troligen kommer att ske i den svenska djurskyddslagen. Information om denna process finns p Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se
3.2.2 Frsksdjursetik
Frsksdjursverksamhet vcker en rad svra etiska frgor. Stllningstagandena i dessa frgor hr nra samman med grundlggande uppfattningar kring mnniskosyn, dvs. mnniskans vsen, funktion, uppgift och inte minst hennes stllning i relation till andra levande varelser. Dessutom pverkas etiska uppfattningar kring djurfrsk av vra allmnna moraliska vertygelser. Var och en som funderar p att gra frsk p djur i syfte att bttre frst hur mnniskokroppen fungerar eller fr att bidra till frbttringar inom humanmedicinen stlls infr besvrliga etiska utmaningar. Detta blir tydligt i den s kallade djurfrsksetiska paradoxen, som sammanfattar det dilemma som djurfrsk innebr: vi anvnder (icke-mnskliga) djur i frsk, eftersom de r tillrckligt lika oss (fr att ge relevanta resultat) och eftersom de r tillrckligt olika oss (fr att vi ska kunna motivera det lidande vi orsakar). (Se ven Rodman.)
5
http://ec.europa.eu/environment/chemicals/lab_animals/home_en.htm
God forskningssed
53
Denna paradox r inte ny utan har funnits s lnge det funnits djurfrsk, dvs. tminstone sedan antiken. Mnniskan har alltid sttt i relation till vriga djur, men olika uppfattningar om hur mnniskan br frhlla sig till djuren har dominerat i olika tider och har terspeglat de normer och vrderingar som tiden och kulturen bjuder. Man kan inte rkna med att det inom en och samma tidsepok och kulturkrets kan rda en enhetlig syn p hur denna mnniska-djur-relation br se ut. ven i dag finns det en rad olika uppfattningar om hur mnniskans ansvar fr djuren br gestalta sig . Sjlva samtalet om hur detta ansvar tas, och grnserna fr det, kan vara berikande fr mnniskans sjlvfrstelse. Inom mnet djuretik belyses denna relation genom att man analyserar uppfattningar om djurs moraliska status och egenvrde liksom om mnniskans ansvar. Inom djuretiken undersker man ocks teorier om rttigheter och skyldigheter gentemot mnniskor och djur, i nutida svl som framtida generationer.
54
God forskningssed
3.2.4 Etikprvningen
Huvuduppgiften fr en djurfrsksetisk nmnd r att stta syftet med forskningen i samband med det lidande som djuren kan komma att utsttas fr och avgra huruvida syftet r tillrckligt viktigt fr att motivera det frvntade lidandet. Detta r en svr uppgift. Det r viktigt att anskan r tydlig och informativ, fr att nmnden ska kunna ta stllning till hur angelget frsket r och till hur djuren kan komma att pverkas. Centrala frgor som mste besvaras fr att nmnden ska kunna gra en adekvat bedmning r: syftet med frsket, huruvida detta kan uppns med en annan metod n djurfrsk eller med ett annat djurslag, om djuren utstts fr strre lidande n absolut ndvndigt, om bedvning eller smrtstillande medel fordras och om frsket r en ondig upprepning av tidigare anges av skanden. I betnkandet Etisk prvning av djurfrsk (SOU 2002:86) finns ett vl strukturerat frslag p diskussionsunderlag som tar upp vilka etiska aspekter som behver belysas kring varje anskan. En forskare som vill fatta ett etiskt vlgrundat beslut i frgan om ett djurfrsk r motiverat eller inte mste, liksom de djurfrsksetiska nmnderna, vervga syftet genom att vga frvntad nytta med frsket mot frvntat lidande fr djuren. Den grundlggande principen i all forskning, att vga nyttan mot eventuella skador, har tidigare berrts. Hr spelar en rad faktorer in fr hur utfallet blir. Vad gller nyttan br forskaren vervga betydelsen av kunskapsvinsten eller den mjliga tillmpningen, svl fr samhllet i stort som fr forskningen i sig. Forskaren mste tnka igenom huruvida exempelvis ett stort antal mnniskor, med relativt litet lidande per person, r berrda eller om det gller ett ftal mnniskor, som var och en har ett omfattande lidande eller handikapp i sin vardag. Anskan skrivs p ett speciellt formulr, utifrn de anvisningar som tillhandahlls av Jordbruksverket (D174), www.jordbruksverket.se. Forskningsinstitutionens ansvariga frestndare ska godknna frsket i dess helhet och garantera att erforderliga resurser str till frfogande innan en nmnd kan ta stllning till anskan. Nmndernas uppgift r sedan att gra den juridiskt bindande bedmningen av anskan och att se till att bara forskningsrelevanta och vl upplagda frsk genomfrs. Ledamter som representerar forskningen granskar anskans vetenskapliga stringens och metodiska relevans. Lekmnnens uppgift r att frskra sig om djurfrskets samhllsbetydelse och att svara fr allmnhetens insyn och bedmning. Den skande mste lmna in en fullstndig anskan och beskriva projektet p ett sdant stt att alla ledamter i nmnderna kan frst och diskutera det utifrn den information som anskan innehller. Nmnden har rtt att
God forskningssed
55
avsl en anskan om den r ofullstndig men i praktiken sker detta ytterst sllan. I stllet kan nmnden efterfrga sdant som den finner otillrckligt beskrivet eller diskuterat. Mnga anskningar kompletteras drfr innan de behandlas p ett nmndmte. Vid behov kan nmnden ven kalla den skande till mtet fr klargranden eller tillkalla en expert fr ett utltande. Nmnden kan besluta att en del- eller pilotstudie br gras om en metod frst behver utvrderas. Detta kan nmnden ocks gra fr att minska antalet djur som anvnds, innan det i mjligaste mn r klarlagt hur de kommer att m eller om lidandet direkt bedms som avsevrt. Fr att frenkla bedmningen av djurens lidande och fr att uppn enhetlighet mellan nmnderna, har en tredelad kategorisering infrts. Utifrn denna ska den skande sjlv bedma om frsket i sin helhet innebr ringa, mttligt eller avsevrt lidande fr djuren, frskets s.k. svrighetsgrad. Hr har bde forskare och nmnd hjlp av den lista p frsk inom respektive svrighetsgrad som finns i Jordbruksverkets anvisningar. Nmnden ska ta stllning till om den skande har gjort en rimlig bedmning och fr vid behov korrigera uppgiften.
56
God forskningssed
eller utnyttja cellmodeller fr att testa lkemedels onskade biverkningar p levern. I Sverige finns ett statligt std fr forskningsbidrag till alternativa metoder till djurfrsk enligt de tre R:ns princip, vilket sks via Vetenskapsrdet. Med alternativa metoder avses metoder som frfinar, begrnsar och/eller erstter djurfrsk, efter engelskans refine, reduce och replace (dvs de tre R:n). Vidare finns en mjlighet att ska forskningsbidrag frn stiftelsen Forska utan djurfrsk, www.forskautandjurforsok.se. EU har ett centrum fr samordning, utveckling och utvrdering av alternativ till djurfrsk, ECVAM (European Centre for the Validation of Alternative Methods) med ste i nrheten av Milano, Italien. Sedan april 2010 finns ven ett industrifinansierat centrum fr alternativa metoder, CAAT-EU (Center for Alternatives to Animal Testing Europe) vid universitetet i Konstanz, Tyskland. Dess moderorganisation finns i USA sedan 1980-talet. Tillsammans med en rad universitet ansvarar Vetenskapsrdet fr information till forskare och allmnheten genom hemsidan www.djurforsok.info.
God forskningssed
57
har egenvrde har ocks vissa grundlggande rttigheter, t.ex. till fda, vatten, viloplats, skydd mot vder och vind och tillgng till sociala kontakter (Brambell, R, 1965). Detta resonemang mste dock inte leda till att djur och mnniskor tillskrivs samma rttigheter. Uppfattningen om vilka djurens rttigheter anses vara och hur lngtgende de r skiljer sig mellan olika djuretiker men lnkas ofta till djurartens frmgor. En rkas rttigheter r mindre omfattande n en mus, som i sin tur har kortare rttighetslista n primater (Cavalieri, P, Singer, P, 1994). Tanken med rttigheter r allts inte att argumentera fr att grisar ska ha rstrtt utan fr att djurs fysiska och sociala behov ska tillgodoses i den utstrckning de freligger. En mycket central frga inom djuretiken handlar om att mnniskan av tradition uppfattas som ngot speciellt, har en srskild vrdighet och integritet och drfr tnjuter ett hgt skydd. Det r orealistiskt att tro att vi kan komma fram till ett enda och fr alla giltigt skl till att mnniskan har en srstllning. Kanske har de filosofer rtt som menar att det inte gr att motivera srstllningen p annat stt n att hvda att den som r fdd av en mnniska drmed har rtt till ett speciellt moraliskt skydd, som inte tillkommer andra levande varelser (Egonsson, D, 1999). Om s r, har vi likafullt en skyldighet att fundera ver vad vi gr av denna speciella position. Vr rationalitet och vr kunskap ger oss mjlighet att utva makt ver andra djur. Men med makt fljer ansvar makt ver djurens situation och makt ver vilka frgor vi vljer att forska p, bde fr de mnniskors skull som stter sitt hopp till vetenskapen och fr de djurs skull vilkas liv anvnds fr det syftet.
Hur gr du i fljande situation? Drygt 33 miljoner mnniskor har idag HIV och riskerar att f AIDS, om de inte kan f effektiva bromsmediciner. Mycket forskning pgr fr att finna bot mot HIV/AIDS, vilken sker p schimpanser som tillsammans med mnniskan r de enda djur som kan f HIV/AIDS. Du r ledamot i en djurfrsksetisk nmnd som ska gra en etisk bedmning av ett forskningsprojekt som syftar till att utvrdera ett potentiellt vaccins effektivitet. Forskarna anger att vaccinets effekt behver bedmas p lngt utvecklad AIDS, vilket innebr att schimpanserna har starkt nedsatt hlsotillstnd nr det egentliga frsket brjar. Vilka etiskt betydelsefulla aspekter anser du behver beaktas fr att gra en etisk bedmning av om detta frsk ska godknnas? Tnk dig in i bde forskarnas och lekmnnens bedmningsgrunder.
58
God forskningssed
God forskningssed
59
bekostnad av forskningens integritet bryter man i mnga fall mot Helsingforsdeklarationens krav:
Physicians should consider the ethical, legal and regulatory norms and standards for research involving human subjects in their own countries as well as applicable international norms and standards. No national or international ethical, legal or regulatory requirement should reduce or eliminate any of the protections for research subjects set forth in this Declaration.
Det r inte acceptabelt att studier bryter mot denna princip. Den norska forskningsetiska kommittn fr naturvetenskap och teknologi stller preciserade och ndvndiga krav, nmligen att:
Forskere ikke plasserer deler av sin forskning i andre land kun fordi det er lavere etiske eller sikkerhetsmessige standarder der enn hjemme. Forskere informerer finansierende institusjoner om eventuelt avvikende etiske eller sikkerhetsmessige standarder i de land der forskningen utfres.
Ett annat problem r att det mest grundlggande skyddet fr frskspersoner att forskningsprojektet prvas etiskt innan det fr pbrjas inte alltid r en sjlvklarhet i andra lnder. Sdan prvning krvs av Helsingforsdeklarationen vid all medicinsk forskning p mnniska och detta krav upprtthlls av flera finansirer och av mnga tidskrifter. Hr r det svenska lagkravet p etikprvning mindre heltckande. Det finns dock, som nmnts tidigare, en mjlighet att i Sverige be en regional etikprvningsnmnd om att f ett rdgivande yttrande ver ett projekt som formellt inte behver ha sdant. Det hr till god forskningssed att be om ett yttrande i de fall forskningssamarbeten i andra lnder kan frutses stlla forskarna infr etiska svrigheter. Etikprvningsnmnderna har dock inte ngon skyldighet att ge sdana rdgivande yttranden, bara en rtt att gra det. I de fall d en regional etikprvningsnmnd har nekat att ge ett sdant rdgivande yttrande har allvarliga konsekvenser blivit fljden fr forskarnas mjligheter till fortsatt finansiering och till att publicera sig. Det r nskvrt att det infrs en lagstadgad skyldighet fr etikprvningsnmnderna att ge yttranden till dem som s nskar eller att detta tminstone blev praxis. Det finns frgor om terkallande av samtycke som r forskningsetiskt problematiska. Inom biobankforskning ges forskningspersonen mjlighet att terkalla samtycket. Om s sker r det den biobankansvariga som bestmmer om det biologiska materialet ska frstras vilket sannolikt r
60
God forskningssed
forskningspersonens nskan eller avidentifieras. I det senare fallet kan forskningspersonen knna sig lurad. I forskningsprojekt med video- eller bandinspelning utlovas forskningspersonen ofta att de kan terkalla samtycket efter inspelningen och att denna i s fall ska frstras. Detta strider dock mot regelverket om arkivering och bevarande av forskningsmaterial liksom mot etikprvningslagens regler om terkallande av samtycke.
Referenser Alexius Borgstrm, Katarina, Djuren, lkarna och lagen: en rttslig studie om djurfrsksetik. Uppsala, Iustus frlag, 2009. Arkivlag (SFS 1990:782). Brambell, Rogers, F.W. (Chairman), Report of the Technical Committee to enquire into the Welfare of Animals kept under Intensive Livestock Husbandry Systems, London, HMSO, 1965. Hr framfrs fem friheter fr lantbruksdjur: frihet frn hunger och trst, frn obehag vid inhysning, frn smrta och skada, frn rdsla och oro samt mjlighet att utfra naturligt beteende. Cavalieri, Paola & Singer, Peter (red.), The Great Ape Project: Equality Beyond Humanity. New York, St. Martins Press, 1994. Ett upprop av 34 forskare och frfattare fr tre rttigheter fr vissa primater: rtten till liv, rtten till frihet samt frbud att torteras. Centrala frsksdjursnmnden, Frfattningar, allmnna rd och anvisningar om anvndningen av djur fr vetenskapliga ndaml. Stockholm, CFN:s skriftserie: 45, 2002. Den nasjonale forskningsetiske komit for naturvitenskap og teknologi (NENT), Forskningsetiske retningslinjer for naturvitenskap og teknologi. Oslo, 2007. Djurfrsksetiska utredningen. Etisk prvning av djurfrsk: delbetnkande (SOU 2002:86). Stockholm, Fritzes offentliga publikationer, 2002. Djurskyddslag (SFS 1988:534). Egonsson, Dan, Filosofiska esser om mnniskovrde. Nora, Nya Doxa, 1999. Frordning om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:615). Frordning med instruktion fr regionala etikprvningsnmnder (SFS 2007:1068) Frordning med instruktion fr Centrala etikprvningsnmnden (SFS 2007:1069) Frordning om utsttning av genetiskt modifierade organismer i miljn (SFS 2002:1086). Frordning om innesluten anvndning av genetiskt modifierade organismer (SFS 2000:271). Jordbruksverket, Anvndningen av frsksdjur i Sverige under 2008. Rapport, Dnr: 31-502/09. Karlsson, Fredrik, Weighing Animal Lives a Critical Assessment of Justification and Prioritization in Animal-Rights Theories. Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis, 2009. Klareskog, Lars & Rnnelid, Johan & Lundberg, Karin & Padyukov, Leonid & Alfredsson, Lars Immunity to citrullinated proteins in rheumatoid arthritis. Annual Review of Immunology, 2008, 26:651675. Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Lag om biobanker i hlso- och sjukvrden m.m. (SFS 2002:297). Lkemedelslag (SFS 1992:859).
God forskningssed
61
Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk (LVFS 2003:6). Perel, Pablo, & Roberts, Ian & Sena, Emily & Wheble, Philipa & Briscoe, Catherine & Sandercock, Peter & Macleod, Malcolm & Mignini, Luciano E. & Jayaram, Pradeep & Khan Khalid S., Comparison of Treatment Effects between Animal Experiments and Clinical Trials: Systemic Review. British Medical Journal, 2007, 334 (7586):197. Personuppgiftslag (SFS 1998:204). Personuppgiftsfrordning (SFS 1998:1191). Rodman, John, The Dolphin Papers, The North American Review, spring 1974, 259:13-26 (page 18). Statens Jordbruksverks frfattningssamling (SJVFS 2008:70). Strlskerhetsmyndighetens freskrifter om allmnna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strlning (SSMFS 2008:35). World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. Ferney-Voltaire, France, World Medical Association, 2008.
62
God forskningssed
God forskningssed
63
65
66
God forskningssed
Krav p tystnadsplikt stlls p en del yrkesgrupper i svl lag som etiska regler. All personal inom hlso- och sjukvrden, tandvrden och socialtjnsten, exempelvis, har tystnadsplikt. Detta innebr att de inte fr prata om patienters och brukares hlsa och personliga frhllanden med ngon obehrig eller p annat stt frmedla uppgifter om sdant. Liknande krav p tystnadsplikt gller ven bl.a. psykologer och prster. Anonymisering eller avidentifiering frutstter att kopplingen mellan prover eller svar p en enkt och en bestmd individ har eliminerats s att varken obehriga eller forskargruppen kan terupprtta den. Ingen kan allts kombinera t.ex. en viss uppgift med en bestmd individs identitet. Kodlistan frstrs. Anonymitet kan ocks uppns genom att man gr insamlingen av material utan att en bestmd individs identitet antecknas. Konfidentialitet innebr skydd mot att obehriga tar del av uppgifterna men forskargruppen kan via kodnycklar hnfra uppgifter eller prover till enskilda individer ngot som vanligen r ndvndigt vid t.ex. longitudinella studier eller fr att kunna kontrollera forskningen. Vem som r behrig eller obehrig har dock enskilda forskare inte rtt att slutligt avgra. Tvister om detta kan avgras i domstol. Vanligen r det andra forskare som r intresserade av uppgifterna fr sin forskning. I vissa fall kan det d krvas att deras forskning etikprvas. Olika frbehll kan i detta sammanhang bli aktuella, t.ex. att forskaren fr ta del av materialet men inte fr kontakta de underskta personerna.
4.4.1 Sekretess?
Grundprincipen r att allmnna handlingar r offentliga och att uppgifter kan omfattas av sekretess endast om de faller under en bestmd paragraf i offentlighets- och sekretesslagen. Det skydd som d kan ges r tidsbegrnsat. Lagen innehller ett kapitel som just gller sekretess till skydd fr enskild inom forskning (24 kap.). Men drutver finns i lagen mnga andra bestmmelser som kan vara aktuella fr forskaren, bl.a. de som gller sekretess till skydd fr enskild inom hlso- och sjukvrden i 25 kap. De flesta sekretessbestmmelser innehller ett skaderekvisit som bestmmer sekretessens styrka. Nr uppgifter som omfattas av en sdan
God forskningssed
67
sekretessbestmmelse begrs utlmnade mste den myndighet som frvarar materialet (t.ex. ett universitet eller ett landsting) gra en bedmning av om uppgifterna kan lmnas ut. I ngra fall r sekretessen absolut, dvs. de uppgifter som omfattas av bestmmelsen ska hemlighllas utan ngon skadeprvning fr det fall att ngon begr att f ta del av uppgifterna. Bedmningen i ett enskilt fall kan kompliceras av att lagen ocks innehller undantag frn sekretess och sekretessbrytande bestmmelser. Den intresserade kan lsa vidare om offentlighets- och sekretessfrgor i Uppsala universitets handbok Hantering av allmnna handlingar vid universitetet (3 uppl. 2009) som kan laddas ner frn Uppsala universitets hemsida (http://regler.uu.se, g till Universitetsvergripande mldokument/Kommunikation/Arkiv och registratur).
4.4.2 Tystnadsplikt?
Tystnadsplikt r beslktad med sekretess. Med sekretess fljer tystnadsplikt i den meningen att om en uppgift r sekretessbelagd, s gller ocks tystnadsplikt betrffande denna uppgift. Dremot gller inte det omvnda. Om tystnadsplikt gller inom en viss verksamhet, innebr inte detta att det som yttrats i denna verksamhet automatiskt r belagt med sekretess eller faller under offentlighets- och sekretesslagen. Det kan vidare frhlla sig s att en forskare i samband med arbetet p ett projekt fr knnedom om ngot som enligt lag ska anmlas (barnmisshandel, pedofilbrott). I s fall gller att den lagstadgade anmlningsplikten vger tyngre. Tystnadsplikten slr allts inte ut svensk lag.
4.4.3 Anonymitet?
Anonymisering av uppgifter r i vissa fall en frutsttning fr att etikprvningsnmnder ska godknna en studie. Det kan t.ex. ske genom att personuppgifter eller namn p insnda enktsvar eller prover klipps bort s att det sedan blir omjligt att hnfra ett visst svar eller prov till en bestmd individ. I vissa typer av studier r de enskilda individernas identitet inte intressanta, t.ex. i studier om variationer i instllningar i en viss frga i en bestmd grupp ver tid. I en sdan situation kan forskarna givetvis utlova anonymitet. Det br dock framhllas att denna strategi har andra nackdelar. Kontroll av forskarnas uppgifter blir svr eller omjlig. Dessutom kan ju en hel grupp stigmatiseras eller diskrimineras genom publicering av vissa forskningsresultat, ven om ingen enskild person i gruppen kan identifieras.
68
God forskningssed
4.4.4 Konfidentialitet?
ven Helsingforsdeklarationen betonar vikten av konfidentialitet och att forskaren vidtar tgrder fr att skydda frskspersoners integritet och rtt till skydd mot insyn i sitt privatliv. Detta framgr av artikel 23 i den senaste versionen av Helsingforsdeklarationen 2008. Dr understryks att
Every precaution must be taken to protect the privacy of the research subjects and the confidentiality of their personal information and to minimize the impact of the study on their physical, mental and social integrity.
4.4.5 Slutsatser
Av denna genomgng framgr att en forskare inte kan lova att ingen utanfr forskargruppen ngonsin ska f ta del av materialet eller de uppgifter som samlats in i underskningen. Det finns mnga situationer d insyn i forskningsmaterialet r befogat och ndvndigt. Det kan t.ex. handla om att andra forskare ska kunna prva styrkan i vetenskapliga resultat, om att en fakultetsopponent vid en disputation begr att f ta del av underlaget eller om en anmlan om misstanke om vetenskaplig oredlighet, om lkemedelsprvningar (t.ex. inspektion), om domstolsutslag eller om en pgende rttsprocess. Det kan inte heller uteslutas att forskningsmaterial kan verlmnas till andra forskare i andra fall n de nu nmnda. Eftersom forskning kostar, r det ven ett samhllsintresse att insamlat material utnyttjas s mycket som mjligt fr forskning. Ett par allmnna frutsttningar fr att detta ska kunna ske r att det nya forskningsprojektet etikprvas, om lagen krver detta, och att de nya forskarna vertar de tidigare forskarnas lften om konfidentialitet och sker frvaring av materialet. Sjlvfallet kan och br forskaren fr frskspersoner beskriva vilka tgrder som har vidtagits fr att frhindra, eller minska, risken fr att knsliga personuppgifter ska spridas. Forskaren br ocks beskriva under vilka betingelser man kan upprtthlla dessa skyddstgrder. Dessa tgrder kan innefatta anvndning av kodnycklar, kryptering av vissa uppgifter osv. Det finns naturligtvis en risk att ngra personer inte vill stlla upp och medverka i en studie om forskarna sanningsenligt beskriver vad de enligt gllande regelverk kan lova. Mnniskor medverkar i regel dock grna i medicinsk forskning, om de blir tillfrgade, informerade enligt Helsingforsdeklarationens principer och fr veta varfr och fr vem forskningen r angelgen. Givetvis r det enklare och billigare att gra rtt frn brjan. Nr det gller forskning som inte r kombinerad med vrd kan man t.ex. anvnda kodnyckel och direkt fra in kodade uppgifter i forskningsjournaler, ven om
God forskningssed
69
det r en viss merkostnad fr detta. Det blir d mjligt att lta andra forskare f ta del av uppgifterna med frbehllet att de iklder sig eller vertar de frbindelser om tystnadsplikt etc. som de tidigare forskarna har utlovat. Det r inte bara namn som kan ersttas med kodnummer. Ocks andra uppgifter i materialet som skulle kunna identifiera personerna kan dljas p detta stt. Nivn p den kryptering som kan erfordras br etikprvningsnmnderna kunna avgra. Kostnaden kan bli betydligt strre om ett material som ska visas fr andra forskare inte r insamlat p detta stt med koder och kodnycklar, i synnerhet om projektet har pgtt under lng tid. Men fr en enskild forskare eller forskargrupp r det varken etiskt eller juridiskt hllbart att bryta mot de regler som gller med hnvisning till sdana kostnader.
Hur gr du i fljande situation? Forskaren Anders samlar material frn en speciell grupp vuxna informanter. Han lovar att ingen utanfr forskargruppen ska f ta del av materialet. Hans resultat ifrgastts senare av ngra andra forskare, Bertil och Cecilia, som begr att f ta del av klldata. Anders vgrar att lmna ut materialet med hnvisning till sitt lfte till informanterna. Fallet fr en ovntad upplsning d medarbetare till forskaren uppger att de har frstrt klldata p eget initiativ. r medarbetarnas handlande etiskt frsvarbart? r det frenligt med gllande lagar och frordningar? Har Anders lovat mer n han kan hlla?
4.5 Dokumentation
Data som har insamlats i ett forskningsprojekt kallas klldata. Forskare uppfattar ibland sdana klldata som sin personliga egendom. S kan det mjligen vara om forskningen r privatfinansierad och utfrs av enskilda personer utan anknytning till vanliga forskningsmiljer. Men nr forskningen utfrs vid ett universitet eller annan forskningsinstitution eller nr den r finansierad av allmnna medel genom bidrag frn ett forskningsrd eller en forskningsstiftelse, r det den myndighet dr forskningen utfrs som ger materialet. Forskaren eller forskargruppen kan allts inte frfoga ver materialet som man vill, t.ex. att utan verenskommelser och speciella arrangemang ta det med sig vid byte av arbetsplats. Klldata och material som dokumenterar forskningsprocessen och projektets olika steg ska i stllet uppfattas som myndighetens handlingar (inkomna, upprttade) och faller under offentlighets- och arkivlagstiftningen.
70
God forskningssed
Materialet frn ett avslutat forskningsprojekt ska drfr bevaras och arkiveras. r materialet integritetsknsligt stlls ocks speciella krav p hur det frvaras. Om detta informerar bl.a. Datainspektionen. Sklen fr bevarandet r flera. Forskningsresultat ska kunna kontrolleras6. Materialet kan efterfrgas vid en utredning om en anklagelse fr vetenskaplig oredlighet skulle framfras. Det kan ocks vara aktuellt att teranvnda materialet i ett annat projekt av samma forskare som har tagit fram det eller av andra forskare. Sdan teranvndning krver i regel en frnyad etikprvning. Materialet kan ocks i sig sjlvt vara av stort vrde, t.ex. fr att det dokumenterar samhlleliga frhllanden i dag, som kommande generationer kan ha stort intresse av att knna till. Om, nr och hur en myndighet sjlv kan gallra i material anges i arkivlagstiftningen. Om ett material anses vrdefullt, t.ex. fr den framtida bilden av vrt samhlle, ska det sparas vid institutionen. Man br hra sig fr hos Riksarkivet hur man ska frfara med det. Visst material, som r ldre n tio r, kan efter verenskommelse verfras till Riksarkivet. Det r viktigt att forskningsinstitutionerna (motsvarande) upprttar rutiner fr dokumentation, arkivering och gallring och att dessa r knda och fljs av de berrda forskarna.
Referenser Arkivfrordning (SFS 1991:441). Arkivlag (SFS 1990:782). Bohlin, Alf, Offentlighet & sekretess i myndighets forskningsverksamhet. Riksarkivet, 1997:2. Hermern, Gran, Hanteringen av integritetsknsligt forskningsmaterial. Vetenskapsrdet, 2007. Justitiedepartementet, Offentlighet och sekretess hos det allmnna. 2009. Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400). Riksarkivet, Om gallring frn utredning till beslut. Rapport, 1999:1. Riksarkivet. Riksarkivets freskrifter och allmnna rd om gallring av handlingar i statliga myndigheters forskningsverksamhet. Riksarkivets frfattningssamling, RA-FS, 1999:1. Sveriges universitets- och hgskolefrbund (SUHF), vergripande principer fr offentlighet och sekretess i integritetsknslig forskning. SUHF, 2006. Tryckfrihetsfrordning (SFS 1949:105). Uppsala universitet, Hantering av allmnna handlingar vid universitetet. Tredje upplagan, 2009.
Vikten av att andra forskare har mjlighet att kontrollera resultaten gller givetvis ocks vid publicering, inklusive de allt vanligare kraven p open access, och diskuteras i kapitel 6.
God forskningssed
71
5 Forskningssamarbete
5.1 Inledning
Forskning r en verksamhet dr kunskap i betydande utstrckning skapas och ackumuleras. Forskningsresultat kan ha bestende vrde fr mnga mnniskor. Detta gr att forskning kan vara mycket tillfredsstllande fr individen att medverka i. Men det betyder ocks att forskning aldrig kan vara enbart en privatsak, allra minst nr den finansieras med allmnna medel. Forskningsprojekt r ofta ett samarbete med mnga intressenter. Inom forskningsflt dr stora projekt mste genomfras kanske med omfattande instrumentutrustning, stora datorprogram, ingende intervjuunderskningar, enkter med tusentals personer eller kliniska studier r ett omfattande samarbete praktiskt ndvndigt. Mycket forskning grs i dag i stora forskarlag som kan innehlla hundratals forskare, spridda ver vrlden. Sdana samarbetsprojekt uppstr inte av sig sjlva. Administration och projektledning r viktiga fr att forskningen ska fungera. Fr att projekten ska slutfras krvs ocks medvetna anstrngningar och att mer eller mindre utsagda regler fljs. Organisationen av sdana projekt och samarbetet inom dem reser srskilda problem.
72
God forskningssed
Forskningssamarbete
br upprttas, ven om den mste uppdateras frn gng till annan. Som alla arbetsgemenskaper frutstter vetenskapligt samarbete en viss plitlighet nr det gller frmgan att hlla sdana planer. Fortfarande kan man trffa p vetenskapliga samarbeten dr parterna tar ganska ltt p sdana frpliktelser. Ngra bidrar till det gemensamma projektet bara nr andan faller p. Om projektet innehller forskarstuderande eller unga forskare i karriren r detta oacceptabelt. Denna grupp r s beroende av att kunna redovisa publikationer och andra resultat fr att alls kunna fortstta, att deras samarbetsprojekt mste innehlla en realistisk arbetsfrdelning och en hllbar och ganska strikt detaljreglerad tidsplan. I mnga samarbeten utkristalliseras s smningom en ndring i arbetsfrdelningen s att vissa forskare inte bidrar enligt de frsta planerna medan andra tcker upp med kade insatser. Sdana frskjutningar r naturliga men de br diskuteras ppet nr de uppenbaras och f genomslag i frfattarlistorna i de slutliga publikationerna. Det r till hinder och stort besvr om forskare, som inte hinner medverka som det var tnkt, nd fortstter att lova insatser till det gemensamma projektet utan en realistisk chans, eller kanske ens en vilja, att verkligen bidra. De olika roller som skilda parter intar i ett vetenskapligt samarbetsprojekt r inte alltid de som alla nskar sig. Precis som vid andra gemensamma anstrngningar och detta gller vid hemarbete likavl som lagidrotter kan det bli s att vissa str fr vergripande planer eller knepiga detaljer, medan andra kan f st fr rutinarbete eller ordningsmannaskap. Det r frsts nskvrt att alla fr chansen att inte bara bidra med vad de redan kan utan ocks lra sig nya frdigheter. I synnerhet gller detta forskarstuderande och andra unga forskare. De ldre deltagarna har drvid ett srskilt ansvar att se till att de yngre forskarnas intressen tillgodoses. Det r en god id att redan i samband med att man planerar ett samarbetsprojekt brja diskutera igenom hur man ska publicera sig och vem som ska skriva vad. Man br p nytt diskutera detta om och nr arbetsfrdelningen ndras eller projektet tar nya vgar. Det kan knnas frestande att vnta med sdana samtal tills bjrnen r skjuten, men erfarenheten visar att det d kan vara fr sent. En tydlighet om vad man frvntar sig och gr ansprk p i form av belning i publikationsmeriter minskar kraftigt risken fr senare konflikter. Ocks nr projektet och dess resultat presenteras i mer informella sammanhang, t.ex. i fredrag vid internationella konferenser, br man vara noga med att medarbetarnas insatser redovisas korrekt. I sdana sammanhang r det vanligt att de resultat som presenteras vsentligen uppfattas som fredragshllarens egna. Just drfr br man lgga vikt vid att framhlla medarbetarnas bidrag.
God forskningssed
73
Forskningssamarbete
En strre forskargrupp skapar ofta en omfattande gemensam databas av experimentdata, datorprogram etc. av stort vrde. Vem ger dessa? Frgan aktualiseras emellant, inte minst nr ngon forskarstuderande eller postdoktor frn forskargruppen reser till andra platser fr att fortstta sin karrir. Har de d fri tillgng till databasen? Detta kan inte tas fr givet, srskilt om forskarna i den ursprungliga gruppen nnu inte r frdiga med sin analys av data och inte har ftt denna publicerad. Det r viktigt att sdana frgor diskuteras nr databasen skapas eller i varje fall innan doktorander och andra samarbetspartner lmnar gruppen.
74
God forskningssed
Forskningssamarbete
p nya stt, inte minst nr beslut om fortsatt strategi ska tas i samband med att resultaten krver en omprvning av projektupplgget. Forskarna br i sdana situationer gra klart var man str och undvika att frska frhandla med dolda agendor.
Hur gr du i fljande situation? I ett forskningsprojekt upptcker du att ett klassiskt problem inom tillmpad psykologi, som ni och andra lnge har arbetat med, i sjlva verket r felformulerat. Med era djupare insikter ser ni nu att en rad tidigare insatser inom omrdet inte lngre stmmer. Vissa kemoterapeutiska metoder som verkade lovande kommer troligen inte att fungera. andra sidan ppnas nu helt nya mjligheter, som dock knappast kan omsttas kommersiellt i behandlingsprodukter inom verskdlig tid. Du har ett avtal som frnyas p rsbasis med ett fretag fr att utveckla de tnkta kemoterapeutiska metoderna till kommersiella produkter. P det bidraget har du en doktorand anstlld med tre r kvar till examen. Hur hanterar du situationen? Pverkar lget din iver att snabbt publicera de nya resultaten, som ni nstan skert r ensamma om i vrlden?
De strsta vetenskapliga samarbetsprojekten r finansierade av internationella forskningsorganisationer. Sverige r ofta representerat i de styrande organen fr organisationer med forskare eller tjnstemn, som r utsedda av statliga myndigheter. Det r viktigt att de forskare som utses till sdana uppgifter ser sig som representanter fr svenska forskningsmyndigheter och det svenska forskarsamhllet. Hri ingr bl.a. att frankra sina positioner i olika viktiga frgor hos myndigheter och forskarsamhlle i Sverige och att kontinuerligt rapportera till dessa om vad som hnder i organisationen i frga.
God forskningssed
75
Forskningssamarbete
Principiellt sett accentueras problemet av att ett sdant forskningsprojekt i regel nd till en del betalas med statliga medel. Enligt Vetenskapsrdets regler fr fr nrvarande (2010) en forskare inte lta en annan finansir frdrja ett offentliggrande av resultaten i mer n tv mnader, svida man inte planerar en patentanskan. I sdant fall gller att publiceringen kan frdrjas med upp till fyra mnader. Flera offentliga finansirer tillmpar liknande regler. Den strsta internationella databasen fr registrering av kliniska frsk r i dag den USA-baserade ClinicalTrials.gov. Databasen r utvecklad av National Institutes of Health (NIH) i samarbete med Food and Drug Administration (FDA) med anledning av en lag frn 1997. Det finns regler fr under vilka frutsttningar pbrjade studier ska anmlas och registreras i databasen, bl.a. fr att minska risken fr ondigt dubbelarbete. Mnga stora medicinska tidskrifter krver numera fr publicering att en studie r registrerad i en databas ver pbrjade kliniska studier. Srskilt komplicerade blir frhllandena i forskningsprojekt med delvis kommersiell finansiering nr de, vilket ofta r fallet, inbegriper doktorander eller r stora samarbetsprojekt med internationell medverkan. En forskningsanskan eller forskningsrapport r i princip offentlig det r ju frutsttningen fr att den ska kunna nagelfaras offentligt av kritiker. Men om doktorandens arbete har varit finansierat av en industrikoncern som vill dra nytta av resultaten fr den egna produktutvecklingen och drfr frdrjer publiceringen uppstr problem.
Hur gr du i fljande situation? Ett fretag finansierar en rad studier inom lkemedelsomrdet. Din forskargrupp har ett stort bidrag fr en studie av detta slag. I den jmfrs fretagets produkter med flera andra fretags liknande produkter under varierande frutsttningar och p olika mlgrupper. Fretaget har synpunkter p publiceringen, frsker pverka denna s att de studier som har de fr fretaget mest positiva resultaten publiceras frst, de mindre positiva lngt senare och de negativa inte alls. Du protesterar mot detta. Hur agerar du sedan?
Nr kommersiella aspekter lggs inom ett internationellt projekt kan det leda till srskilda problem att regelverken r olika i olika lnder. I Sverige medger det s.k. lrarundantaget att forskningsresultat som en enskild forskare har ntt fram till p tjnstetid, vid exempelvis en universitetsinstitution, nd kan patenteras av honom eller henne och ge vederbrande privatekonomiska frdelar. I andra lnder, t.ex. USA, ska i stllet patent-
76
God forskningssed
Forskningssamarbete
rttigheterna (helt eller delvis) ges till vederbrande universitet. Frgan om vem som ger resultat som har kommit fram i internationell samverkan kan bli mycket komplicerad och ltt frgifta klimatet i ett samarbetsprojekt. Frgor av detta slag, inklusive rent praktiska aspekter p hur eventuellt kommersiellt gngbara forskningsresultat ska hanteras, mste diskuteras ingende mellan de berrda forskningsgrupperna och helst innan frgorna blivit brnnande. Alla deltagare i projektet, och inte minst berrda doktorander, br informeras om de villkor som gller.
God forskningssed
77
Forskningssamarbete
forskare som fr offentliga bidrag ser till att de anvnds p bsta stt. Det gller sjlvklart inte minst de stora projekten dr det finns resurser som kan satsas p detta. Resurser mste ocks avsttas fr dokumentation. De speciella ansvarsfrgor som kan uppst i stora multinationella forskningsprojekt diskuteras mera i detalj i nsta avsnitt.
Hur gr du i fljande situation? Din forskargrupp har etablerat sig i ett internationellt konsortium som ska bygga ett stort instrument vid en synkrotonljusklla. Ni tar p er att utveckla det knsliga detektorsystemet, ett projekt som berr dig sjlv som forskargruppsledare, tv forskarassistenter, en forskningsingenjr och tv doktorander. Efter tv rs arbete hoppar den viktigaste samarbetsparten av. Den gruppen har ftt en ny ledning som gr andra prioriteringar. En amerikansk grupp r beredd att hoppa in i stllet men amerikanerna vill d ocks bidra med detektorerna som r av en annan konstruktion och, visar det sig, har bttre prestanda n era. De andra medlemmarna i konsortiet verkar vara bengna att acceptera det amerikanska erbjudandet, varvid ert nedlagda arbete, och srskilt dina doktoranders, hnger i luften. Dessutom riskerar du att st utan finansiering fr gruppen. Om du kan vertyga forskningsrdet att i stllet ka p bidraget till projektet som helhet skulle du kunna anvnda det som argument fr att din grupp trots allt ska f fortstta att delta. Du skulle d kpa in er i projektet igen. Kommer du att verka fr strre bidrag, trots att projektet vetenskapligt sett skulle m vl av de amerikanska detektorerna?
78
God forskningssed
Forskningssamarbete
mellan denna person och de lokala forskningsledarna, dvs. dem som p olika hll leder medverkande forskargrupper? Anledningen till att frgan stlls r utvecklingen inom forskning och forskningsfinansiering. Stora bidragsgivare som EU och ERC (European Research Council) satsar ofta p projekt dr mnga forskargrupper i flera lnder samarbetar. Det kan d vara praktiskt omjligt fr den koordinerande forskningsledaren att vervaka vad som sker i alla forskargrupper. En viss motsttning mellan vad som r allmn praxis och vad som krvs etiskt eller juridiskt kan uppst. (Se ven 5.6.3 nedan.) Till att brja med kan det vara klargrande att identifiera aktrerna och de berrda i dessa projekt och att infra en terminologi fr att tydligare kunna skilja mellan forskningsledare av olika slag. Aktrerna r frutom finansirer, frsksdeltagare och medarbetare i forskningsprojektet ven forskningsledare av olika slag:
den lokala forskningsledaren, frestndaren fr ett laboratorium eller en forskningsenhet (frslag till benmning: den lokalt ansvariga prvaren/ forskningsledaren) verksamhetschefen p en klinik, vars patienter medverkar i ett forskningsprojekt nationella forskningsledare, som samordnar aktiviteter och redovisningar frn flera lokala forskargrupper i landet (frslag till benmning: den nationella koordinatorn) den internationella forskningsledaren the coordinator fr att anvnda den terminologi som brukas i EU-sammanhang (frslag till benmning: den koordinerande forskningsledaren, PI) styrelsen fr projektet, the board of directors, dr den koordinerande forskningsledaren normalt r ordfrande. En rimlig utgngspunkt r att varje forskningsledare p sin niv har ansvar fr att de kontrollmekanismer som finns p denna niv ocks anvnds. Uppdraget att utfra kontroller kan lggas ut p andra och r, nr det gller kvalitetsarbetet, reglerat i EU:s kliniska lkemedelsprvningsdirektiv. Den koordinerande forskningsledaren torde vara den som har det vergripande ansvaret fr vad som sker i projektet. Det betyder att det r han eller hon som har ansvaret fr att se till att alla r utbildade fr sin uppgift, fr korrekta instruktioner, har ftt stta sig in i dem och, d s r pkallat, har ftt va sig i tillmpningen. Om ngon forskare medvetet gr ett fel, klandras denna. Men forskningsledare p olika niver kan ocks klandras, om instruktionerna brustit. Denna principiella utgngspunkt kan behva nyanseras genom att man skiljer
God forskningssed
79
Forskningssamarbete
mellan flera preciserade villkor fr ansvar, olika typer av ansvar, srskilt moraliskt och juridiskt, samt ansvar fr olika frgor.
Hur gr du i fljande situation? Ett stort multinationellt forskningsprojekt, som delvis finansieras av en medicinsk-teknisk industri, testar en teknik som denna industri marknadsfr och blir kritiserat i den medicinska fackpressen. Det visar sig att forskare i olika lnder har anvnt olika metoder fr avrundning av siffror i samtliga fall p ett stt som lett till att finansirens intressen gynnas. Du misstnker att ngon har gjort fel, mjligen oavsiktligt men kanske fr att gynna vissa intressen. Ska du sl larm? Hos vem? Projektet sysselstter mnga forskare vid din institution och har ftt stor internationell uppmrksamhet. Vad gr du? Slr du larm i ondan, kan mnga forskarkarrirer skadas. Slr du inte larm, kan du bidra till att underskningen blir missvisande och att den medicinsk-tekniska utrustningen anvnds dr den inte borde och att den stadkommer skada och till och med riskerar liv.
80
God forskningssed
Forskningssamarbete
Det kan frefalla klokt att noggrant frtydliga ansvaret ven fr personer lngre ner i hierarkin. P s stt kan man f fram en ppenhet som r sund och som bidrar till kad tydlighet och insyn i forskningen. Detta kan ocks bidra till att minska riskerna fr olika former av maktmissbruk. Fr den skull behver man inte beskra ledningskapaciteten hos internationella och nationella forskningsledare.
Hur gr du i fljande situation? En utredning visar att en forskare har brutit mot internationella regelverk och drmed visat sig olmplig att fortstta som forskningsledare och forskarhandledare. Rektorn vid den hgskola dr vederbrande arbetar vljer dock att blunda fr detta och lter den aktuella forskaren fortstta som forskningsledare och forskarhandledare. Ngra kolleger som ifrgastter detta blir sjlva freml fr utredning och andra repressalier. Tystnaden sprider sig bland kollegerna p den aktuella hgskolan. Hur agerar du? Vljer du att vara tyst och drmed stdja och frsvara rektorn?
God forskningssed
81
Forskningssamarbete
anges sponsorns skyldigheter. Sponsorn fr inte pbrja den kliniska prvningen frrn den aktuella etikkommittn har avgivit ett positivt yttrande. Det r sponsorn (inte koordinatorn p ngon av de tidigare diskuterade niverna) som i laga ordning ska lmna in anskan om tillstnd till den berrda myndigheten i det land dr sponsorn avser att genomfra prvningen. I artikel 10 diskuteras frutsttningar fr att gra ndringar i prvningsprotokollet och vem sponsorn i s fall ska meddela. En viktig paragraf i etikprvningslagen r 11 : Forskning fr godknnas bara om den skall utfras av eller under verinseende av en forskare som har den vetenskapliga kompetens som behvs. I Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk (LVFS 2003:6) sgs i allmnna rd till 3 kap. 1 bl.a.: Vid multicenterprvningar kan de kontakter som erfordras mellan Lkemedelsverket, sponsor och ansvariga prvare p de deltagande prvningsstllena ske genom en prvare som utsetts att samordna arbetet p de olika prvningsstllena, dvs. den koordinerande prvaren. Fr koordinerande prvare gller samma krav p kompetens som fr ansvarig prvare ven om den koordinerande prvaren inte personligen har ansvar fr ett prvningsstlle. Texten fortstter: Det ligger den ansvarige prvaren att kontrollera att det finns tillgng till lmplig och kompetent personal, att erforderliga resurser finns samt att medarbetarna fr relevant information om prvningen. Bedmningen av att dessa krav r uppfyllda ankommer p etikkommittn. I samma dokument, 3 kap. 9 , fastsls fljande: Sponsor ansvarar fr att de som arbetar med prvningen i sponsors organisation har tillrcklig kompetens fr sina arbetsuppgifter samt att det finns skriftliga instruktioner fr arbetet och att dessa fljs. Sponsor ansvarar fr att en fortlpande kvalitetskontroll (monitorering) och kvalitetsskring (auditering) sker av de metoder som anvnds och av de data som samlas in. Frutom det hittills diskuterade moraliska och legala ansvaret finns en tredje kategori, baserad p soft law. Hit rknas internationella riktlinjer, som inte r juridiskt bindande men som nd har en moralisk tyngd och som kan beropas i rttsliga sammanhang (se kapitel 1 och 9). Dr r flexibiliteten betydligt mindre n nr det gller uppfattningar om det personliga moraliska ansvaret. Viktiga sdana dokument r Helsingforsdeklarationen liksom de forskningsetiska riktlinjer som ICH (International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Beings) och CIOMS (Council for International Organizations of Medical Sciences) har antagit.
82
God forskningssed
Forskningssamarbete
God forskningssed
83
Forskningssamarbete
frn det yttersta ansvaret. Han eller hon ska sl larm om det finns anledning att tro att ansvarsfrdelningen inte fungerar som tnkt och ska se till att bristerna rttas till. I en forskargrupp har alla ett visst ansvar fr att se till (eller undvika) att vissa saker hnder. Experimentella forskare i en grupp ska ha loggbcker av samma typ och fra in uppgifter enligt samma principer om de frsk som de gr och de data som de erhller. Koordinerande forskningsledare p nationell och internationell niv har ansvar fr att g igenom mjliga problem som kan dyka upp och vidta tgrder fr att frhindra eller frebygga dem genom tydliga instruktioner. Tydlig ansvarsfrdelning r ndvndig fr att undvika problem och preventivt arbete med sdant syfte br uppmuntras.
Hur gr du i fljande situation? En utredning visar att en forskare p flera stt har visat sig olmplig att fortstta som forskningsledare och forskarhandledare. Kan forskaren skiljas frn sitt uppdrag? Hur gr du, om du har mjlighet att pverka rendet? Hur motiverar du ditt beslut? Finns det ngon praxis eller ngot regelverk som du anser att du kan hnvisa till?
Referenser Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for biomedical research involving human subjects. Geneva, CIOMS, 2002. Council of Europe. Convention for the Protection of Human Rights and Dignity of the Human Being with regard to the Application of Biology and Medicine: Convention on Human Rights and Biomedicine, (Oviedokonventionen), European Treaty Series No 164, Strasbourg, 1997. Europaparlamentets och Rdets direktiv 2001/20/EG om tillnrmning av medlemsstaternas lagar och andra frfattningar rrande tillmpning av god klinisk sed vid kliniska prvningar av humanlkemedel. International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, (Vancouverreglerna), ICMJE, uppdaterade 2010. Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk. (LVFS 2003:6). The International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use (ICH). E6(R1): Good clinical practice: consolidated guideline, adopted by CPMP, July 1996, issued as CPMP/ICH/135/95/Step5, Geneva, 1996.
84
God forskningssed
Forskningssamarbete
World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. FerneyVoltaire, France, World Medical Association, 2008.
God forskningssed
85
6 Publicering av forskningsresultat
6.1 Varfr publicera?
Forskaren anses allmnt ha en skyldighet att publicera sina resultat. Att inte undanhlla samhllet och andra forskare vad man har funnit r en grundlggande princip som understrks redan av Robert Merton (se kapitel 1). Publiceringen ska ses som en integrerad och vsentlig del av hela forskningsprocessen. Det r drfr viktigt att forskaren, som tidigare har nmnts (se kapitel 2 och 5), vid ett uppdrag inte frbinder sig att avst frn eller begrnsa publiceringen eller att publicera endast om ett visst resultat uppns. Forskningsresultat redovisas normalt skriftligt, i bokform eller som artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Inom mnga forskningsomrden, t.ex. inom medicin och naturvetenskap, r det i dag vanligt att en doktorand lgger samman ett antal sdana artiklar till en avhandling. Till artiklarna fogas d en inledande ramberttelse, som ger en bakgrund och sammanfattning och som visar hur artiklarna r frbundna med varandra. De enskilda artiklarna kan ha flera personer som frfattare. Fr ramberttelsen br dock doktoranden ensam ansvara. Inom humaniora och samhllsvetenskap r monografin, den sammanhllna boktexten, frfattad av den enskilda doktoranden, fr nrvarande den vanligaste publikationsformen i samband med disputation. Humanister och samhllsvetare publicerar ven efter disputationen ofta sina forskningsresultat i bokform och som enskilda frfattare. En publicering har flera syften. Endast om resultaten blir offentliga bidrar forskningen effektivt till att frmedla ny kunskap i samhllet. Publiceringen r dessutom ofta utgngspunkten fr att andra ska kunna vidareutveckla forskarens ider och fr att de ska kunna genomfra tillmpningar. Men publicering r ndvndig ocks fr att vetenskapssamhllet ska kunna kontrollera och diskutera de erhllna forskningsresultaten. Drfr mste det stllas ett antal kvalitetskrav p den redovisning som forskaren presenterar. Publiceringen innebr ocks ett tillknnagivande av vad en viss forskare eller forskargrupp har stadkommit. Det publicerade blir drmed ett viktigt dokument fr meritering, t.ex. vid anstllningar. Citeringar av publicerade
God forskningssed
87
Publicering av forskningsresultat
arbeten inverkar numera ocks p den statliga frdelningen av forskningsmedel mellan olika universitet och hgskolor. Nr offentliga organ ger std till forskning krver de att forskaren ska gra sitt resultat tillgngligt. Enligt Vetenskapsrdets regler fr fr nrvarande (2010) en forskare inte lta en annan finansir frdrja ett offentliggrande av resultaten mer n tv mnader, svida man inte planerar en patentanskan. I sdant fall gller att publiceringen kan frdrjas med upp till fyra mnader.
88
God forskningssed
Publicering av forskningsresultat
en frutsttning fr att andra forskare ska kunna kontrollera resultaten och fr att man ska kunna bedma kvaliteten p forskningen och betydelsen av resultaten. Presentationen av forskningens resultat och slutsatser ska vara vl avvgd och rttvisande. Nr man publicerar sina forskningsresultat r det vsentligt fr kvaliteten att man presenterar sdant som frutsttningarna fr de slutsatser som dras, slutsatsernas begrnsningar och tillmpningsomrde och ocks en diskussion av mjliga invndningar.
God forskningssed
89
Publicering av forskningsresultat
Hur gr du i fljande situation? Din professor hade helt enkelt fel i ett inslag i Vetenskapsradion, och det r inte frsta gngen. Han yttrar sig lngt utanfr sitt kompetensomrde och med stor sjlvskerhet. Du tar upp det med honom (och det r inte heller frsta gngen) men denna gng rycker han inte p axlarna utan sger t dig att kontakta redaktionen fr att gra ett eget inlgg och ta fajten offentligt. Nsta termin ska han besluta om frlngning av din forskarassistenttjnst. Vad gr du? Skulle det ndra saken om han inte hade beslutandertt? Om det var frsta gngen detta hnde? Beror saken p vilken sorts frga han uttalade sig om?
90
God forskningssed
Publicering av forskningsresultat
Fri tillgng till vetenskapliga publikationer har en rad frdelar. Fr forskaren r det ett utmrkt stt att snabbt kunna presentera sina resultat och gra sina texter ltt tkomliga. Det gr arbeten tillgngliga fr forskare vilkas institutioner inte har rd att prenumerera p dyra tidskrifter och fr studenter och lrare som fritt kan anvnda dem i undervisningen. Att fler lser kar chansen att resultaten blir till nytta. OECD har starkt understrukit att vetenskapligt arbete som bekostas med allmnna medel ocks br vara fritt tillgngligt fr alla. Det r dock viktigt att forskare tminstone tills vidare kontrollerar tidskriftens respektive frlagets villkor innan de gr en parallellpublicering. Vilken version, om ngon, kan jag publicera utan att bryta mot upphovsrtten och behver jag kanske tillstnd av frlaget? Man har ocks skl att tnka ver huruvida det r nskvrt att publicera frfattarversioner. Om tidskriften gr en redaktionell bearbetning av texten eller om det grs ptagliga ndringar i korrekturet (dvs. i frlagets version) s kan det uppkomma skilda versioner av texten. Detta kan medfra frvirring och att en smre version citeras. Slutligen finns det ett problem dri att kostnaderna fr elektronisk publicering om n markant lgre n fr pappersformatet oftast tas ut genom avgifter av frfattarna. Stngs inte ocks i detta fall vissa personer eller grupper ute genom att de har begrnsade ekonomiska resurser? Open access-reglerna frn Vetenskapsrdet gller nnu s lnge enbart vetenskapligt bedmda texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. Kravet gller Vetenskapsrdets utlysningar frn rsskiftet 2010. Sedan kan en forskare ven presentera sin forskning genom egna webbsidor, som e-bcker eller RSS-kanaler, p bloggar eller wikis etc. Sedvanliga krav p kollegial granskning br dock alltid stllas. Teknikutvecklingen har inneburit att en genomgripande frndring ocks inom omrdet vetenskaplig publicering har kommit i gng. Fr att flja utvecklingen, se exempelvis ntplatsen http://openaccess.kb.se som innehller information om pgende utveckling och diskussion.
God forskningssed
91
Publicering av forskningsresultat
kontrollen av forskningsresultaten frsvras. Varje artikel ger bara en del av den kunskap som helheten skulle kunna frmedla. Forskning har visat att detta riskerar att leda till missvisande resultat. Man kan felaktigt f uppfattningen att resultat som har presenterats i flera olika publikationer hrrr frn skilda studier, fastn de i sjlva verket har sitt ursprung i en och samma underskning. I versiktsartiklar kommer de d att adderas och slutresultatet blir missvisande. Den allmnna regeln r allts att varje presentation av resultat ska vara fullstndig och att publikationerna inte br splittras upp s att delresultat frn samma underskning presenteras i olika publikationer. Om s nd sker, mste det finnas tydliga skl fr detta. Man mste d gra en hnvisning till var andra resultat frn samma eller mycket nrliggande studier publiceras. Man br ocks undvika s.k. dubbelpublicering, dr artiklar med mycket likartat innehll publiceras, kanske med skilda rubriker. Om det finns goda skl att nd gra detta t.ex. d en artikel ges ut i en antologi eller verstts till ett internationellt mer gngbart sprk ska man ange att en dubbelpublicering freligger med en hnvisning till den tidigare publiceringen. Vid sakkunnigbedmningar (peer reviews) r det forskningens kvalitet som ska bedmas. Olika publiceringstrick genomskdas ltt med fljd att frfattarens trovrdighet kan komma att ifrgasttas. Antalet publikationer har inte heller i sig ngon vikt i den bibliometriska modell som anvnds vid frdelningen av en del av de statliga medlen till universiteten. Hr r det antalet citeringar som r avgrande. En icke citerad publikation saknar helt vrde i den bibliometriska modellen. Sammanfattningsvis r en meritlista inte sjlvklart bttre fr att den innehller fler publikationer.
Hur gr du i fljande situation? Du har alldeles fr lnge, i dina anskningar till forskningsrdet och vid olika internationella symposier, skyltat med ett strre arbete som snart r klart och som du med rtta r stolt ver. Nu ska ni ntligen publicera arbetet. Det r hg tid eftersom du har frsttt att en grupp i Hamburg har ett motsvarande arbete p gng. D finner en medarbetare till dig ett frargligt fel i ett av era datorprogram. Det sannolika r att felet inte spelar ngon roll men det kommer att ta minst ett halvt r att till fullo utreda konsekvenserna. Om arbetet inte kommer ut fre nsta anskningsomgng eller akterseglas av tyskarna s ventyras frsrjningen av en postdoktor och en forskarassistent som finansieras genom bidraget frn rdet. Hur handlar du?
92
God forskningssed
Publicering av forskningsresultat
6.7 Frfattaren
Frfattaren r ansvarig fr innehllet i den bok eller artikel som redovisar forskningen. Dit hr allt som rr sjlva projektet tillvgagngssttet, tillfrlitligheten i resultatet osv. men ocks manuskriptets och textens kvalitet. Frfattaren ska ocks kontrollera en tidskrifts eller ett frlags villkor fr parallellpublicering innan ett och samma manuskript snds in till eller blir publicerat i olika tidskrifter. Frfattaren r givetvis ven ansvarig fr att referenser och citat r korrekt gjorda. Sdan forskning som baseras p statistisk analys mste innefatta en vetenskaplig tolkning med noggrann hnsyn tagen till hypotesprvningens alla frutsttningar och begrnsningar. Man mste ocks tolka resultaten med hnsyn till tidigare publicerade resultat och citera andra forskares resultat p ett korrekt stt. En forskare som t.ex. undersker samband mellan kn och frnvaro p arbetsplatser, frekomst av brottslighet hos olika grupper av mnniskor i samhllet eller ekonomi, genetik och dietvanor i olika etniska grupper, mste vara noga med att redovisa den statistiska tolkningen av de vetenskapliga hypoteserna. Man mste gra tydligt vad dessa visar och vilka frutsttningar de bygger p, inte minst nr resultaten presenteras utanfr de traditionella vetenskapliga kretsarna. Om forskaren frutser risken fr vertolkning i massmedierna har han eller hon ett ansvar fr att frska frhindra eller frebygga sdana vertolkningar, i synnerhet om de kan vlla skada fr frskspersonerna eller fr tredje part. En god vetenskaplig framstllning utmrks av att frfattaren aktivt diskuterar sina resultat. Det innebr att frfattaren inte endast br citera eller hnvisa till arbeten som stder den tes frfattaren vill driva. Forskaren br ocks redovisa argument som kan tala emot tesen och frska bemta dessa i texten.
God forskningssed
93
Publicering av forskningsresultat
Detta innebr att tv frgor aktualiseras: Vem ska st som frfattare till en uppsats? I vilken ordning ska frfattarna st? Den frsta frgan har diskuterats ingende internationellt. En inflytelserik grupp tidskriftsredaktrer beslt sig fr att frska formulera generella riktlinjer fr medfrfattarskap. Resultatet blev ett antal kriterier som formulerades i Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, Vancouverreglerna, som nmns i kapitel 9 nedan. Allt fler tunga tidskrifter inom allt fler forskningsomrden tillmpar dessa regler. Dr sgs bl.a. fljande:
Authorship credit should be based on 1) substantial contributions to conception and design, acquisition of data, or analysis and interpretation of data; 2) drafting the article or revising it critically for important intellectual content; and 3) final approval of the version to be published. Authors should meet conditions 1, 2, and 3.
Fr att f st som frfattare rcker det, enligt dessa kriterier, sledes inte med att t.ex. bidra med patientmaterial eller genom att gra en avgrnsad insats sdant kan man tackas fr p annat stt, t.ex. i noter eller frord. Ett sdant tack ska man dock i s fall dela ut efter att ha ftt ett medgivande frn den berrda personen. Ett alternativ till det just beskrivna systemet r att helt enkelt rkna upp alla som p olika stt har medverkat i arbetet och ange vad de har gjort, ungefr som man gr efter en film eller ett TV-program. Somliga tidskrifter har tagit steg t detta hll som komplement. Vill man hlla nere antalet personer som anges r kraven i Uniform Requirements att fredra. Vill man ha ett system som speglar vad alla faktiskt har bidragit med r den andra modellen bst. Nr det gller i vilken ordning frfattarna ska st varierar praxis mellan olika forskningsomrden. En vanlig tradition r att frfattarna placeras i bokstavsordning om ingen av dem har tagit ett klart dominerande ansvar fr det arbete som artikeln presenterar. Om man avviker frn bokstavsordning betyder detta i regel att den som str frst som frfattare har gjort den viktigaste insatsen i arbetet. Det har d strst meritvrde frutsatt att artikeln har hg kvalitet att st som frsta namn. De senare placeringarna innebr ofta ett sjunkande vrde allt efter avstndet frn frstanamnet, frutom sista frfattaren som ofta uppfattas som den med vergripande ansvar. En del tidskrifter ger i dag mjlighet att p titelsidan ange att alla frfattarna har bidragit lika mycket. Det ska dock noteras att meriterings-
94
God forskningssed
Publicering av forskningsresultat
bedmningar baserade p bibliometriska metoder ofta inte beaktar ordningen bland frfattarna. P grund av varierande praxis mellan olika forskningsomrden r detta inte mjligt. Drmed redovisas inte heller skillnader mellan olika frfattares insatser. Om trenden med bibliometriska bedmningssystem hller i sig, kommer frfattarordningen och olika frfattares skilda insatser sannolikt att minska i betydelse. De grundlggande principerna r att var och en som str med som frfattare till ett vetenskapligt arbete ska uppfylla kraven fr frfattarskap, och att ingen som uppfyller dessa krav ska utelmnas. Ett annat problem n de tidigare diskuterade uppstr nr ngon deltar med en betydande arbetsinsats i sjlva forskningen, men nd inte ges mjlighet att st som frfattare. n mer problematiskt r det nr ngon bde gr ett stort arbete och skriver, men sedan nd inte ges tillflle att godknna den sista versionen. D uppfylls inte frfattarkriterierna och den drabbade kan i enlighet med regelverket hllas utanfr frfattarlistan. Borde principen vara att alla som i betydande omfattning forskar ocks frfattar? Det r inte givet, men det kan frefalla som om det i mnga fall borde vara s att de tv fljs t. Om orsaken till utebliven mjlighet att st som frfattare r personliga motsttningar mellan forskningsledaren och den utestngda forskaren r detta givetvis inte etiskt acceptabelt. Om det snarare beror p att insatsen anses vara fr liten och ord str mot ord om vilka insatser de berrda personerna har gjort, blir bevislget svrt. Detta visar igen p vikten av tydliga verenskommelser om frutsttningar fr medfrfattarskap. Sdana verenskommelser br inte f sttas ur spel av personliga motsttningar. Sker detta, r det ett brott mot god forskningssed.
Hur gr du i fljande situation? Infr ett sammantrde i betygsnmnden upptcker en av ledamterna att tre delarbeten har en medfrfattare som avled fr 3,5 r sedan. Dessa arbeten r publicerade i r eller r just insnda manuskript. Den aktuella frfattaren har allts varit dd i minst tv r innan arbetena skrevs frdigt. Materialinsamlingen skedde emellertid fr omkring fem r sedan. Vederbrande kan allts ha varit inblandad i projektplaneringen och insamlingen men knappast i analysen och tolkningen. n mindre kan denna medfrfattare ha haft mjlighet att pverka skrivningarna, godtagit innehllet eller den slutliga utformningen av artiklarna. r det rtt att vederbrande str som medfrfattare? Vilka kan sklen fr och emot detta vara? Hur kunde man ha gjort i stllet?
God forskningssed
95
Publicering av forskningsresultat
96
God forskningssed
Publicering av forskningsresultat
Referenser Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities. Berlin, 2003. Hgskolelag (SFS 1992:1434). International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE), Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, (Vancouverreglerna), ICMJE, uppdaterade 2010. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). OECD Principles and Guidelines for Access to Research Data from Public Funding. Paris, OECD, 2007.
God forskningssed
97
98
God forskningssed
kritiker r viktig och svr. Det r missriktad hnsyn mot en doktorand om handledaren hller inne med en vetenskaplig kritik fr att inte sra. En utebliven kritik kan vara frdande fr doktoranden lngre fram. ven om handledare och doktorand ofta arbetar nra varandra och det r naturligt att de uppfattar varandra som vnner, mste den professionella relationen komma i frsta hand. Handledaren har ansvar fr att inga omstndigheter uppstr som kan ventyra den professionella relationen. Om s skulle bli fallet kan handledaren behva avsga sig sitt uppdrag.
God forskningssed
99
den forskarstuderande arbetar med ansvarar han eller hon fr att de tillstnd som kan krvas finns p plats och att projektet uppfyller de etiska krav som stlls p den typ av forskning det gller. Handledaren ska drfr hlla sig jour med dokument som behandlar de grundlggande forskningsetiska regler och riktlinjer som kan vara aktuella. Dessa dokument br handledaren diskutera med sin doktorand. Det gller att frska skapa en medvetenhet om vad tillmpningen av dokumenten innebr i konkreta fall och srskilt i doktorandens egen forskning. Exempel p dokument som det kan vara frga om beskrivs nrmare i kapitel 9. Eftersom det r handledaren som har ansvaret fr de etiska aspekterna i doktorandens projekt, r det ocks handledaren som ansvarar fr att t.ex. frsk inom medicinsk forskning avbryts om det visar sig att patienter eller friska frskspersoner rkar ut fr ovntade skador. Detsamma gller om frhllandet mellan risker och vinster inte stmmer med den bedmning av risk och vinst som gjordes d forskningen planerades och godkndes av den regionala etikprvningsnmnden eller om andra onskade komplikationer rapporteras.
7.2 Lraren
En roll som ofta frenas med den akademiska forskarens r lrarrollen. Den r frknippad med ett srskilt ansvar gentemot studenter och mot den institution som anordnar utbildningen. Fr den akademiska lraren kan undervisning inom ett mycket brett spektrum av kurser ing. Studenterna har rtt att stlla krav p att lrarna r kompetenta och hller sig informerade om kunskapsutvecklingen. Fr att hlla en god kvalitet mste lraren inte bara upprtthlla utan ocks stndigt frdjupa och bredda sin egen kompetens. Lraren ska inte, utan att deklarera sina begrnsningar, i sin undervisning ta upp problem utanfr sitt kompetensomrde. I grund och botten r detta inga andra krav n de som stlls p mnga andra yrkesgrupper. Vem vill t.ex. anlita en lkare eller datakonsult som inte efter avslutad utbildning fljt med i utvecklingen? Varje lrare mste vara medveten om att lrarrollen innebr en maktposition i frhllande till studenterna. Den fr inte missbrukas. Vid vissa institutioner eller utbildningsanordnare kan det finnas srskilda etiska regler fr lrarrollen. Sveriges universitetslrarfrbund (SULF) har ocks givit ut en rad skrifter fr universitetslrare, bl.a. Etiska riktlinjer fr universitetslrare (2005). Lraren br vara bekant med och beakta sdana dokument.
100
God forskningssed
7.3 Sakkunniguppdrag
Forskare fr inte sllan i uppdrag att bedma kollegers anskningar om forskningsbidrag eller anstllningar. Man ska inte ta emot ett sdant uppdrag om man tror att det kan freligga jv. Det rcker med att det finns ngon omstndighet som kan innebra bristande objektivitet i en bedmning. Detta kallas ofta delikatessjv. Om man r tveksam i frgan om jv br man redovisa detta fr den som erbjuder uppdraget. Fr att i s stor utstrckning som mjligt undvika problem har det i olika sammanhang stllts upp jvsregler, t.ex. Vetenskapsrdets jvsregler (2006). Sakkunnigbedmningarna ska bygga p en saklig och omsorgsfull analys av de handlingar och meriter som de skande har redovisat. Man mste frhlla sig kritisk till lsa pstenden och tyckanden i omgivningen. Det r en sjlvklarhet att en forskares bedmning vid alla sakkunniguppdrag ska vara vl underbyggd.
God forskningssed
101
strre meritvrde n vad som i dag r fallet (inte bara fr tidskrifter utan ocks i beredningsgrupper och vid disputationer och tjnstetillsttningar). Om systemet med kolleger som granskare ska fungera i fortsttningen mste det, som antytts ovan, stllas tminstone tre villkor: att granskaren genomfr uppdraget s snabbt som mjligt, att han eller hon inte utnyttjar information i manuskriptet fr egna syften utan att referera till kllan och i s fall frst kontaktar frfattaren och frgar om denna har ngot att invnda mot detta samt att endast sakliga skl fr avgra om manuskriptet ska rekommenderas till publicering.
Hur gr du i fljande situation? Du r granskare av en artikel och upptcker att skribenterna har gjort en stor affr av en upptckt som du sjlv gjorde fr 20 r sedan, men d aldrig skrev tydligt om bara en parentes gmd i en stor artikel. De tillskriver sig nu sjlva upptckten. Du har emellertid just en egen artikel i korrektur och vervger nu att tillfoga ett avsnitt om din gamla upptckt fr att markera ditt garskap till den. r det rtt att gra s?
7.5 Kommittarbete
Forskaren kan ocks f i uppdrag att vara ledamot av olika kommitter och styrelser. Man br skilja mellan sdant ledamotskap som rr forskningsrd, forskningsstiftelser och liknande och sdant som har en mer kommersiell karaktr, t.ex. medverkan i fretagsstyrelser. I uppdrag i kommitter och styrelser inom vetenskapssamhllet liknar de etiska kraven mycket dem som stlls p forskaren som sakkunnig och granskare. Man medverkar i bedmningar och beslut som gller andras forskning. Fr forskarsamhllets tilltro till dessa bedmningar och beslut r det srskilt viktigt att ledamoten bemdar sig om att st fri frn sina egna miljer och bindningar. Man fr inte favorisera sin egen disciplin, sitt eget universitet eller sin institution, sina kolleger eller egna elever. I praktiken kan detta vara svrt, inte minst drfr att omgivande kolleger i forskarsamhllet kan se forskaren som sin mnesrepresentant. Det r viktigt att i forskarsamhllet fra ppna samtal om vad ledamotskap i en styrelse eller kommitt innebr, att ledamoten representerar hela forskarsamhllet om inget annat anges. Uppdrag i kommitter av detta slag ska ses som frtroendeuppdrag.
102
God forskningssed
Som ledamot i styrelser och kommitter utanfr vetenskapssamhllet mste man inse att man vare sig man vill det eller inte faktiskt representerar just vetenskapssamhllet. Man har detta uppdrag oftast drfr att man str fr en viss sakkunskap som r nskad. Drfr har forskaren ocks hr ett srskilt ansvar. Ledamotskapet br inte innebra att man ger vetenskaplig legitimitet och rttfrdigande t t.ex. ett fretags verksamhet eller produktion, nr den vetenskapliga grunden egentligen r oklar eller talar emot. Snarare r forskarens uppgift att informera om forskningens resultat och mjligheter, att varken frstora, frminska eller frtiga.
Referenser Vetenskapsrdet, Jvsregler fr Vetenskapsrdet, 2006. Sveriges universitetslrarfrbund (SULF), Etiska riktlinjer fr universitetslrare, 2005. Livsmedelsverket, Lkemedelsfrmnsnmnden, Lkemedelsverket, Statens beredning fr medicinsk utvrdering, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut, Hantering av jv, intressekonflikter och bindningar nr externa experter anlitas, 2008.
God forskningssed
103
8 Vetenskaplig oredlighet
8.1 Inledning
Frekomsten av vetenskaplig oredlighet minskar tilltron till publicerade forskningsresultat, svl i forskarvrlden som i samhllet i vrigt. Frtroendet riskerar ocks att skadas mellan forskarna inbrdes, mellan forskare och finansirer och mellan forskare och dem som medverkar i forskningen. I mnga typer av forskning tillkommer en annan synpunkt. Forskningsresultat anvnds t.ex. vid val av behandling av patienter, vid val av metoder att bygga tunnlar, broar och flygplan och i planeringen av sdant som sjukvrd, socialt arbete, trafikskerhet och utbildning. Om d resultaten bygger p vetenskaplig oredlighet, kan mnniskor komma till skada genom att de fr smre behandling, genom att broar och tunnlar rasar eller genom att samhllsplaneringen inte fungerar. Vetenskaplig oredlighet har negativa konsekvenser ocks fr det akademiska meriteringssystemet. Den forskare som anvnder sig av falska meriter, som producerar sina arbeten med oupptckta inslag av t.ex. plagiat eller annan form av oredlighet, gr att andra skande kan sidosttas i konkurrensen. Oredlighet leder drfr till orttvisor i forskarsamhllet. Resultatet kan d bli en smre forskning eftersom en bttre forskare kan f st tillbaka fr fuskaren. Om vetenskaplig oredlighet vore ngot vanligt frekommande skulle dessutom forskarnas tilltro till meriteringssystemet upphra och detta bli helt oanvndbart fr att urskilja vilka som har bst kompetens. Det r dessutom sannolikt s att forskare, som ser att andra inte tar god forskningssed p allvar eller uppfattar det som att andra inte gr det, sjlva kan frledas till att ta till sdana metoder. Att tolerera plagiat och andra former av oredlighet blir drmed frdande fr forskningen p sikt. Hur vanligt det r med vetenskaplig oredlighet r svrt att sga. Det beror frsts till stor del p hur oredlighet faktiskt definieras. Vi saknar ocks stora och vl genomfrda underskningar, ven om det finns viss statistik och vissa intressanta men begrnsade studier. De utgr dock frn delvis skilda definitioner av oredlighet. Det r hur som helst f av de anmlningar som grs som franleder tgrder, t.ex. att tidskriftsartiklar dras tillbaka. I USA tog Office of Research Integrity under ren 19942006 emot sammantaget 3 571 anmlningar. Oredlighet dr definierat som fabrikat, frvanskningar och plagiat kunde faststllas i endast 165 av dessa fall (Office of Research Integrity, ORI, Annual Report 2007).
God forskningssed
105
Vetenskaplig oredlighet
Olika enkter pekar dock p att de fall som anmls bara r toppen av ett isberg. I en underskning utfrd 2007 sade t.ex. 18 procent av tillfrgade amerikanska projektledare (totalt 1 645 personer) att de hade haft direkt erfarenhet av oredlighet under det senaste ret (Pryor m.fl. 2007). I en annan underskning uppgav 20 procent av tillfrgade forskare mitt i karriren att de medvetet hade ndrat design, metod eller resultat efter att finansiren hade pressat dem att s gra (de Vries m.fl. 2006, Normal Misbehavior). Vad som ocks framkommit r att det finns utbredda frestllningar i vetenskapssamhllet om att andra beter sig oredligt eller att de tnjer p reglerna (de Vries m.fl 2006, Scientists Perceptions).
Hur gr du i fljande situation? I ett fall underskte en lkare om kemoterapi i hga doser fljd av benmrgstransplantation kade verlevnaden fr en viss grupp av patienter med brstcancer. Resultatet ifrgasattes emellertid och lkaren kunde inte producera de patientjournaler och klldata som behvdes fr att bekrfta data. Andra forskare frskte upprepa resultatet men lyckades inte. Ord str mot ord men klldata saknas som kan fria eller flla forskaren. Hur gr man vidare? Vem gr vad?
106
God forskningssed
Vetenskaplig oredlighet
t.ex. slarv, inkompetens eller brdska. Vetenskaplig oredlighet kan begrnsas till avsiktligt beteende. Men vetenskaplig oredlighet kan ocks uppfattas som ngot oberoende av avsikten hos forskaren, dvs. som ngot som man kan konstatera utan att behva spekulera om frfattaren har haft en avsikt att bedra. Den definition av vetenskaplig oredlighet som har tillmpats inom Vetenskapsrdets expertgrupp fr utredning av misstnkt vetenskaplig oredlighet har formulerats av docent Birgitta Forsman (2007). Den svarar vl mot sprkbruket i vetenskapssamhllet. Den lyder:
Vetenskaplig oredlighet innebr handlingar eller underltelser i samband med forskning, vilka medvetet eller av oaktsamhet leder till falska eller frvrngda resultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen.
Definitionen begrnsar sledes vetenskaplig oredlighet till det snva begreppet. Oredligheten har direkt med det vetenskapliga arbetet att gra. Sexuella trakasserier, frtal av kolleger och dylikt faller inte under detta begrepp, ven om de r oetiska beteenden p annat stt. Genom formuleringen medvetet eller av oaktsamhet kommer definitionen inte bara att omfatta fusk, fabricering av data eller plagiat, dvs. sdant som vi uppfattar som frbundet med en avsikt att bedra. Ocks sdant som t.ex. upprepat slarv och oaktsamhet, dr forskaren direkt har kunnat inse att forskningsresultaten blir frvrngda eller den egna insatsen felaktigt beskrivs, faller under definitionen.
God forskningssed
107
Vetenskaplig oredlighet
Att ngon frvanskar sin forskning kan till skillnad frn fall av fabrikation vara ett oavsiktligt resultat av slarv eller okunskap och det kan vara svrt att avgra om avsiktlig oredlighet freligger. Detta frstrker sklen fr att begreppet vetenskaplig oredlighet ska omfatta bde avsiktligt och oavsiktligt beteende.
8.4 Plagiat
Plagiat r den form av vetenskaplig oredlighet som, enligt erfarenheterna i Vetenskapsrdets expertgrupp fr etik, frefaller vara vanligast frekommande. I den definition av vetenskaplig oredlighet som presenterades ovan r det den avslutande formuleringen om vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen som speciellt hnfr sig till plagiat. Med plagiat avses att en forskare framstller textavsnitt, ider, data, resultat m.m. p ett sdant stt att dessa framstr som forskarens egna, nr de i sjlva verket har skapats av ngon annan. Att presentera dem s r en form av lgn. I mnga fall kan det ocks rra sig om stld. En definition av plagiat kan d formuleras p fljande stt:
Plagiat inom forskning innebr att en forskare anvnder ett forskningsmaterial (texter, ider, hypoteser, design, metoder, data, resultat eller slutsatser) medvetet eller av oaktsamhet p ett sdant stt att denna anvndning ger en vilseledande frestllning om forskarens insatser i det aktuella forskningsprojektet.
Plagiat kan allts glla olika inslag i forskningen och dess innehll och r inte begrnsat till kopiering av text. Vanligen r det en forskare (eller grupp av forskare) som plagierar en annan. Men det kan ocks, i enlighet med definitionen, vara en forskare som anvnder sitt eget material p ett vilseledande stt. Det r frst nr ett stulet material presenteras som eget som det r frga om plagiat. Om en forskare tillskansar sig data frn en annan forskare och sedan publicerar dessa som sina egna, s r det inte stlden av data som gr beteendet till plagiat utan det faktum att forskaren genom publicering gr ansprk p att dessa data r forskarens egen produkt. Att stjla ngon annans data r givetvis ocks oetiskt och ett brott mot god vetenskaplig sed, men det blir frga om plagiat frst nr dessa data presenteras s att deras ursprung dljs. Drfr blir forskarens framstllning, i t.ex. en artikel, rapport eller ett konferensbidrag, srskilt intressant nr frgan om plagiat r aktuell. Forskning innebr i mnga fall att forskaren bygger vidare p andras resultat, ider och metoder. Forskaren utgr frn den kunskapsmngd som redan finns och anvnder tillgngliga data, egna eller andras, lnar anvnd-
108
God forskningssed
Vetenskaplig oredlighet
bara begrepp och teorier, likavl som han eller hon kritiskt granskar dessa. Det finns drfr ett grundlggande krav p forskaren att tydliggra vem som gjort vad. Se ven kapitel 1 om Mertons CUDOS-regler ovan. Publicering ska inte heller frdrjas. Eftersom forskaren inte lngre kan rda ver materialet sedan ngot har blivit publicerat r det viktigt att dess ursprung nd r knt. Det r en viktig sak att f ett erknnande fr sin insats, bde fr forskaren personligen, fr forskarsamhllet och fr att det akademiska meriteringssystemet ska fungera. En publicerad tankegng, en viss formulering osv. uppfattas som frfattarens egen s lnge inget annat sgs. Drfr mste den som anvnder andras material gra lsaren uppmrksam p att idn eller formuleringen inte r forskarens egen. Att undvika plagiat r oftast mycket enkelt. Allmnt kan sgas att den som anvnder andras data, metoder, ider eller formuleringar ocks ska ange upphovsmannen och vanligen ocks den skriftliga kllan, om en bestmd text har anvnts. God sed p detta omrde innebr att fljande grundlggande principer iakttas. Den som anvnder andras texter, vare sig det gller att gra en parafras, sammanfattning, ett referat eller citat, ska alltid ange vem som r upphovsman och vilken originaltexten r. Vid citat mste dessutom utfrliga kllhnvisningar gras. Ett citat ska ocks utmrkas som ett citat med citationstecken, indrag eller dylikt. Nr forskaren anvnder andras ider, hypoteser, distinktioner, begrepp m.m. rcker det vanligen att nmna vem lnet r hmtat frn fr att undvika att anklagas fr plagiat. r det viktigt fr sammanhanget ska ocks ursprunget preciseras. Det kan rra sig om samtal, fredrag, artikel, bok osv. Det finns dock ider teorier, metoder, begrepp som r s knda att ngon risk fr missfrstnd knappast kan uppst. D behver det inte ppekas att dessa inte r forskarens egna. I andra fall r det inte lngre knt vem som har varit upphovet till ett uttryck. Att d anvnda en sdan formulering kan inte heller fra lsaren vilse. Likas finns det inom en del mnesomrden en utvecklad praxis att anvnda standardiserade formuleringar av metodavsnitt, detta utan att citatmarkrer anvnds. Man kan ha synpunkter p ett sdant frfarande. Det avgrande r dock att detta r ett s vlknt frfarande att ingen drigenom tillskansar sig frdelar samt att ingen blir vilseledd av det.
God forskningssed
109
Vetenskaplig oredlighet
drmed legitimt kan anvndas av andra. Men forskaren kan ocks f tillgng till materialet fre en egentlig publicering, exempelvis vid fredrag, frelsningar, kongresser och andra mten eller vid samtal forskare emellan. Innan forskaren anvnder ngon annans material som man har ftt tillgng till p detta stt, br hon eller han fundera ver den situation i vilken man fick tillgng till materialet. Som vgledning kan sgas att fredrag som hlls vid strre konferenser eller av etablerade forskare kan anses som publicerade och att deras innehll kan anvndas i enlighet med de regler som hr tidigare har presenterats. Frelsningar eller fredrag frn sm konferenser, seminarier och liknande samt fredrag hllna av doktorander br man vara frsiktigare med. Doktoranden talar ofta om sitt eget projekt, som inte r avslutat. Syftet med att tala vid konferensen r i regel att f synpunkter som kan frbttra det fortsatta arbetet. Det r inte sjlvklart att ett sdant fredrag ska betraktas som en publicering. Tvrtom ska det ofta inte betraktas s. Fr att inte vlla doktoranden skada br den intresserade i stllet vnda sig till doktoranden direkt och frga om vissa ider eller annat frn fredraget kan anvndas, givetvis med angivande av klla, eller om detta ska vnta tills materialet har publicerats i tidskrift eller i samband med disputation. Fr ngon tillgng till ett material i rollen som extern bedmare, t.ex. fr att granska ett manuskript infr en eventuell publicering i en tidskrift eller som ledamot i en betygsnmnd eller fakultetsopponent, mste detta betraktas som konfidentiellt tills det har blivit publicerat. Att anvnda delar av materialet eller ider drifrn eller att publicera det utan att ange kllan r inte bara plagiat utan ven stld av material p ett stt som ventyrar hela bedmningssystemet. Att en forskare terkommer till sina tidigare resultat eller tar upp tidigare behandlade problem r mycket vanligt. Om syftet r att bekrfta eller upprepa tidigare resultat br den tidigare framstllningen nmnas fr lsaren. Det hnder ocks att forskaren vill teranvnda tidigare formuleringar. Inget hindrar detta, men teranvndningen blir d faktiskt ett citat frn det tidigare arbetet och ska anges som ett sdant. Det r inte heller fel att teranvnda hela avsnitt, t.ex. ett helt kapitel i en bok, bara forskaren anger att texten r tillkommen i ett annat sammanhang. Sdant kan gras enkelt i ett frord eller som en not vid kapitlet. Att bryta mot det ovan nmnda kallas sjlvplagiat. I vetenskapssamhllet pgr en debatt huruvida detta begrepp r rttvisande eller om freteelsen snarare br kallas dubbelpublicering (se ocks kapitel 6). Hur som helst r det ett brott mot god publiceringssed.
110
God forskningssed
Vetenskaplig oredlighet
God forskningssed
111
Vetenskaplig oredlighet
112
God forskningssed
Vetenskaplig oredlighet
fr doktorandernas del kompletteras med kurser i forsknings- och forskaretik, dr frgor om vetenskaplig oredlighet i dess olika former r ett inslag. Redan i grundutbildningen br tminstone frgor om plagiat tas upp. Problemet med plagiat finns redan p den nivn, t.ex. i samband med studenternas uppsatsarbeten. Vid sidan av att frebygga och skapa en god milj kan vetenskaplig oredlighet ocks motverkas genom att forskarkollegerna tydligt tar avstnd frn oredlighet. Den som till ventyrs skulle kunna lockas till plagiat eller annat fusk kan komma p andra tankar om hon eller han vet att risken att bli avsljad r stor. En milj dr forskarnas verksamhet normalt r ppen, s att varje forskare vet vad kollegerna sysslar med, hur deras arbete fortskrider, hur deras texter under arbete ser ut osv. erbjuder mindre mjligheter till oredlighet n en milj dr alla arbetar isolerat och utan utbyte av ider eller texter. En aktiv seminarieverksamhet inom en institution kan sledes bli ett medel att strka forskaretiken. Vet jag att mina kolleger vill veta ngot om min forskning, mitt material, mina texter, dvs. hur arbetet med mitt forskningsprojekt utvecklas, utgr redan detta en bromsande faktor fr den som knner en lockelse att fuska. En hel del fuskande avsljas genom tillflligheter. Det kan vara ett experiment som inte kan upprepas eller ett frsk som omjligt kan ha utfrts s som sgs. Angivna vrden eller data kan framst som alltfr perfekta. Frskspersoner kan inte ha varit tillgngliga s som det hvdas. Det kan rra sig om studenter, forskarstuderande och forskare som helt enkelt har rkat lsa en artikel eller framstllning i vilken de knt igen sina egna (eller andras) ider, resultat och formuleringar. Plagiat kan ocks upptckas av kolleger, som t.ex. verraskas av att en forskare publicerar ngot om ett omrde eller ett problem som de inte alls visste att han eller hon sysslade med, fastn de tillhr samma institution eller jobbar nra varandra p annat stt. Det har ocks hnt att fakultetsopponenter i samband med en tilltnkt disputation har funnit att stora avsnitt i avhandlingstexten har hmtats frn andras arbeten. Andra som p liknande stt kan upptcka vetenskaplig oredlighet r t.ex. bedmare vid tidskrifter och sakkunniga vid tjnstetillsttningar.
God forskningssed
113
Vetenskaplig oredlighet
Om oredlighet konstateras r det viktigt att detta blir knt: att det har hnt, hur det har gtt till och ocks var det har hnt. Om konstaterade fall av oredlighet offentliggrs innebr ocks det en viktig motverkande faktor. Institutioner och miljer vill inte figurera i sdana sammanhang, lika litet som forskarna sjlva och forskningshuvudmnnen. Det r ocks viktigt att konstaterad oredlighet fljs av sanktioner. Drmed markeras att ett brott mot forskaretiken r ngot allvarligt. Avsljas det att en person t.ex. har plagierat och ingenting sedan hnder kan det uppfattas som att plagiat inte r speciellt graverande. Det finns tgrder som arbetsgivaren kan vidta. Det kan handla om en frndring av innehllet i en tjnst, om en omplacering eller om en uppsgning. Det kan ocks handla om att fr en tid stnga av en person frn plats p laboratorier, frysa forskningsbidrag, frnta frtroendeuppdrag osv. I den kollegiala forskningsmiljn har tgrder av dessa slag ofta en stor effekt vilket man br tnka p nr pfljden utmts. Sanktionerna mste givetvis st i proportion till graden av oredlighet. En upprepad eller mer omfattande vetenskaplig oredlighet r allvarligare n ett enstaka fall som gller en detalj. I detta sammanhang r det intressant att notera de regler och procedurer som National Science Foundation i USA fljer http://www.nsf.gov/oig/resmisreg.pdf . Vetenskaplig oredlighet ska inte frekomma i forskningen. Som ett led i denna strvan vill Vetenskapsrdet stimulera till att institutioner, hgskolor och universitet utvecklas till sdana goda miljer som det talas om ovan. Vetenskapsrdet r en myndighet som efter kvalitetsgranskning beviljar bidrag till forskning. En utbetalning av bidrag kan komma att avbrytas d oredlighet konstateras av den srskilda expertgrupp som utreder misstanke om vetenskaplig oredlighet inom Centrala etikprvningsnmnden, CEPN. Nr ngon som tidigare har konstaterats ha avvikit frn god vetenskaplig sed sker nya medel hos Vetenskapsrdet kan detta komma att vgas in.
Hur gr du i fljande situation? Du upptcker att en av dina ldre medarbetare vid institutionen har frfalskat en serie mtdata i en mindre publikation utan uppseendevckande resultat. Han r nra pensionsldern. Nr du talar med honom om saken brister han i grt och hnvisar till att prefekten har krvt minst ett papper per r, annars fr han ingen del av den srskilda forskarresursen och mste d undervisa 400 timmar per r. Mannen r sjuklig och har ingen fallenhet fr att undervisa. Hur gr du?
114
God forskningssed
Vetenskaplig oredlighet
God forskningssed
115
Vetenskaplig oredlighet
det regelverk som har formaliserats. Hr ges ocks en mall fr hur ett sdant dokument kan utformas. Nr det uppstr anklagelser om oredlighet br underskningar utfras rttvist och konfidentiellt och med integritet.
Referenser Danish Committees on Scientific Dishonesty, Annual Report. Copenhagen, Danish Research Agency, 1993. Forsman, Birgitta, Vetenskap och moral. Nora, Nya Doxa, 2002. Forsman, Birgitta, Forskningsfusk och vetenskaplig oredlighet. Lund, Enheten fr medicinsk etik, 2006. Forsman, Birgitta, Begrepp om forskningsfusk, rapport till Vetenskapsrdet, 2007. Forsman, Birgitta, Forskares frihet: Om makt och moral. Lund, Studentlitteratur, 2009. Hgskolefrordning (SFS 1993:100). National Science Foundation (NSF), Research Misconduct Regulation, Key Regulations 45 CFR 689, 1982. Office of Research Integrity (ORI), ORI Annual Report 2007. Rockville, ORI, 2008. Office of Research Integrity (ORI), ORI sample policy and procedures for responding to research misconduct allegations. Rockville, U.S. Department of Health and Human Services, 2009. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Investigating research misconduct allegations in international collaborative research projects. A practical guide. Paris, OECD, 2009. Pryor, Erica R. & Habermann, Barbara & Broome, Marion E., Scientific misconduct from the perspective of research coordinators: A national survey, Journal of Medical Ethics, 2007, 33; 6:365369. de Vries, Raymond & Anderson, Melissa S. & Martinson, Brian C., Normal misbehavior: Scientists talk about the ethics of research, Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 2006, 1; 1:4350. de Vries, Raymond & Anderson, Melissa S. & Crain, A. Lauren & Martinson, Brian C., Scientists perceptions of organizational justice and self-reported misbehaviors, Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 2006, 1; 1:5166.
116
God forskningssed
God forskningssed
117
Nedan kommer ngra dokument som r centrala fr forskningen i Sverige att kommenteras i korthet. De fullstndiga texterna terfinns samtliga i CODEX, tillsammans med tskilliga andra vsentliga och vrdefulla texter som rr nrliggande problem. De r hr ordnade frn de mest bindande till de mer frivilliga.
118
God forskningssed
9.6 Helsingforsdeklarationen
Helsingforsdeklarationen fr biomedicinsk forskning har utarbetats av World Medical Association och erhllit stor uppslutning nda sedan dess frsta version 1964. Den uppfattas allmnt inom vstvrlden som bindande, ven om t.ex. USA:s FDA, det federala organet Food and Drug Administration,
God forskningssed
119
numera fredrar att krva att de som erhller std drifrn hller sig till Good Clinical Practice, GCP. Helsingforsdeklarationen nmns i frarbetena till bde etikprvningslagen och biobankslagen och i ovan nmnda freskrift frn Lkemedelsverket sgs det att den ska fljas vid kliniska prvningar. Fr forskningsbidrag och fr publicering t.ex. i internationella tidskrifter krvs ofta att ett medicinskt forskningsprojekt har utfrts i enlighet med Helsingforsdeklarationens krav. Deklarationen har terkommande frnyats med olika omformuleringar och tillgg. Den nu gllande versionen antogs r 2008. Deklarationen anger ett antal principer som gller t.ex. kompetenskrav p forskaren, krav p vgning mellan forskningens vrde (nytta) och risker men dr patientens vl ska komma i frsta hand. Den innehller ocks krav p det informerade samtycket: vad informationen ska innehlla, hur samtycke ges, av vem det ges och till vem det ges. Helsingforsdeklarationen tar ocks upp ett antal regler som gller nr medicinsk forskning kombineras med vrd.
Europardet, Council of Europe, frvxlas ltt med Europeiska rdet, European Council. Europeiska rdet bestr de 27 EU-lndernas stats- och regeringschefer, kommissionens ordfrande samt en fast ordfrande.
120
God forskningssed
Ethical Guidelines for Biomedical Research Involving Human Subjects, inriktade p frgor kring skerhet och informerat samtycke. I detta dokument sker man tillmpa Helsingforsdeklarationens principer och samtidigt ta hnsyn till viktiga skillnader mellan vrldens lnder. Riktlinjerna innefattar srskilda avsnitt om forskning p svaga grupper och p kvinnor. CIOMS har ven utgivit en ofta anvnd riktlinje om epidemiologisk forskning.
121
Det senaste bidraget till dokument rrande oredlighet skapades vid andra vrldskongressen om forskningens integritet, det s kallade Singapore Statement on Research Integrity.
Referenser 2nd World Conference on Research Integrity. Singapore Statement on Research Integrity. Singapore, 2010. Arkivfrordning (SFS 1991:446). Arkivlag (SFS 1990:782). Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities. Berlin, 2003. Commission Directive 2005/28/EC of 8 April 2005 laying down principles and detailed guidelines for good clinical practice as regards investigational medicinal products for human use, as well as the requirements for authorisation of the manufacturing or importation of such products. European Community, Brussels, 2005. Council of Europe. Convention for the Protection of Human Rights and Dignity of the Human Being with regard to the Application of Biology and Medicine: Convention on Human Rights and Biomedicine, (Oviedokonventionen), European Treaty Series No 164, Strasbourg, 1997. Council of Science Editors. Editorial Policy Statements, Wheat Ridge, CO, Council of Science Editors, 2010. Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for biomedical research involving human subjects. Geneva, CIOMS, 2002. Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for epidemiological studies. Geneva, CIOMS, 2008. Djurskyddsfrordning (SFS 1988:539). Djurskyddslag (SFS 1988:534). European Science Foundation. Research Integrity: global responsibility to foster common standards. ORI-ESF Science Policy Briefing 30, Strasbourg, 2007. Hlso- och sjukvrdslag (SFS 1982:763). Lag om biobanker i hlso- och sjukvrden m.m. (SFS 2002:297). Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Lag om genetisk integritet m.m. (SFS 2006:351). Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk (LVFS 2003:6). Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400). Office of Research Integrity (ORI). Federal Research Misconduct Policy. Federal Register: December 6, 2000, Volume 65, Number 235, Notices, Page 7626076264. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Best Practices for Ensuring Scientific Integrity and Preventing Misconduct. Paris, OECD, 2007. Patientdatalag (SFS 2008:355).
122
God forskningssed
Personuppgiftslag (SFS 1998:204). Sveriges universitets- och hgskolefrbund (SUHF), Riktlinjer fr hantering vid universitet och hgskolor av frgor om vetenskaplig ohederlighet. Stockholm, SUHF, 1997. The International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use (ICH). E6(R1): Good clinical practice: consolidated guideline, adopted by CPMP, July 1996, issued as CPMP/ICH/135/95/Step5, Geneva, 1996. Tryckfrihetsfrordning (SFS 1949:105). World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. Ferney-Voltaire, France, World Medical Association, 2008.
God forskningssed
123
Referenser
Lstips Alexius Borgstrm, Katarina, Djuren, lkarna och lagen: en rttslig studie om djurfrsksetik. Uppsala, Iustus frlag, 2009. Baggni, Julian & Fosl, Peter S., The ethics toolkit. A compendium of ethical concepts and methods. Oxford, Blackwell, 2007. Beauchamp, Tom L. & Childress, James F., Principles of biomedical ethics. Oxford & New York, Oxford University Press, (1979), Sixth Edition, 2008. Bhler, Axel, (ed) Hermeneutik. Heidelberg, Synchron, 2003. Cavalieri, Paola & Singer, Peter (eds.) The Great Ape Project: Equality Beyond Humanity. New York, St. Martins Press, 1994. Chalmers, Alan F., Vad r vetenskap egentligen? Nora, Nya Doxa, 2003. Coughlin, Steven S. & Beauchamp, Tom L. & Weed, Douglas L. (eds), Ethics and epidemiology. Oxford & New York, Oxford University Press, 2009. Egonsson, Dan, Filosofiska esser om mnniskovrde. Falun, Nya Doxa, 1999. Emanuel, Ezekiel J., et al., The Oxford textbook of clinical research ethics. Oxford & New York, Oxford University Press, 2008. Fleischhauer, Kurt & Hermern, Gran, Goals of Medicine in the Course of History and Today. A&W International, Stockholm, 2006. Forsman, Birgitta, Forskningsetik: en introduktion. Lund, Studentlitteratur, 1997. Forsman, Birgitta, Vetenskap och moral. Nora, Nya Doxa, 2002. Forsman, Birgitta, Etik i biomedicinsk forskning: En orientering. Lund, Studentlitteratur, 2005. Forsman, Birgitta, Forskningsfusk och vetenskaplig oredlighet. Lund, Enheten fr medicinsk etik, 2006. Forsman, Birgitta, Forskares frihet: Om makt och moral. Lund, Studentlitteratur, 2009. Fllesdal, Dagfinn & Walle, Lars & Elster, Jon, Argumentationsanalys, sprk och vetenskapsfilosofi. Stockholm, Thales, 2001. Gilje, Nils & Grimen, Harald, Samhllsvetenskapernas frutsttningar. Gteborg, Daidalos, 1993, tredje upplagan 2007. Grman, Ulf & Andrn, Carl-Gustaf & Hermern, Gran, Att forma vr framtid: bioteknikens mjligheter och problem. Lund, Nordic Academic Press, 2009. Hansson, Mats G., Integritet. I spnningen mellan avskildhet och delaktighet, Stockholm, Carlsson Bokfrlag, 2006. Helgesson, Gert, Forskningsetik fr medicinare och naturvetare, Lund, Studentlitteratur, 2006. Hermern, Gran, Kunskapens pris: forskningsetiska problem och principer i humaniora och samhllsvetenskap. Stockholm, Swedish Science Press & HSFR, 1986, andra upplagan 1996. Hermern, Gran, Vi kommer aldrig att ha forskat frdigt kring de etiska problemen. Praktik & Teori, 2007, 2:4451.
124
God forskningssed
referenser
Hermern, Gran, Challenges in the Evaluation of Nanoscale Research: Ethical Aspects. Nano Ethics, 2007, 1:223237. Hermern, Gran, Hug, Kristina (red). Translational Stem Cell Research: Issues Beyond the Debate on the Moral Status of the Human Embryo. New York, Springer, 2010. Karlsson, Fredrik, Weighing Animal Lives a Critical Assessment of Justification and Prioritization in Animal-Rights Theories. Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis, 2009. Klareskog, Lars & Rnnelid, Johan & Lundberg, Karin & Padyukov, Leonid & Alfredsson, Lars, Immunity to citrullinated proteins in rheumatoid arthritis. Annual Review of Immunology, 2008, 26:651675. Kodish, Eric (ed), Ethics and research with children. A case-based approach. Oxford & New York, Oxford University Press, 2005. Kuhn, Thomas S., De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962). Stockholm, Thales, andra upplagan, 2009. Loue, Sana, Textbook of research ethics. Theory and practice. Dordrecht, Kluwer, 2000. Lyne, Niels, Mellan cowboyetik och scoutmoral: medicinsk forskningsetik i praktiken. Stockholm, Liber, 1999. Lyne, Niels & Juth, Niklas, Medicinska etikens ABZ. Stockholm, Liber, 2009. Macklin, Ruth, Double standards in medical research in developing countries. Cambridge, Cambridge University Press, 2004. Merton, Robert, The Normative Structure of Science (1942), i Merton, R., The Sociology of Science: University of Chicago Press, 1973. Murphy, Timothy, F., Case Studies in Biomedical Research Ethics. Cambridge, Mass., MIT Press, 2004. Myrdal, Janken, Spelets regler i vetenskapens hantverk: Om humanvetenskap och naturvetenskap. Stockholm, Natur & Kultur, 2009. Newman, W. Lawrence, Social Research Methods, Qualitative and Quantitative Approaches. 5th edition. Boston etc, Pearson Education, 2003. Pence, Gregory E., Classic Cases in Medical Ethics. New York, McGraw Hill, 2000. Perel, Pablo, & Roberts, Ian & Sena, Emily & Wheble, Philipa & Briscoe, Catherine & Sandercock, Peter & Macleod, Malcolm & Mignini, Luciano E. & Jayaram, Pradeep & Khan, Khalid S., Comparison of Treatment Effects between Animal Experiments and Clinical Trials: Systemic Review. British Medical Journal, 2007, 334 (7586):197. Petersson, Bo, Forskning och etiska koder. Nora, Nya Doxa, 1994. Petersson, Bo, Forskningsetisk vgning. Forskningens vrde, Linkping, Centrum fr tillmpad etik, 1999. Popper, Karl, Conjectures and refutations: The growth of scientific knowledge (1934), London, Routledge, 2002. Pryor, Erica R. & Habermann, Barbara & Broome, Marion E., Scientific Misconduct from the Perspective of Research Coordinators: A National Survey. Journal of Medical Ethics, 2007, 33; 6:365369.
God forskningssed
125
referenser
Rydn, Lars (red), Etik fr forskare. En antologi med utgngspunkt i arbetet med Uppsalakodexen. Stockholm, UH, 1990. Snyder, Peter J. & Mayes, Linda C. & Spencer, Dennis D., Science and the media: Delgados brave bulls and the ethics of scientific disclosure. London, Academic Press, Elsevier, 2009. de Vries, Raymond & Anderson, Melissa S. & Martinson, Brian C., Normal misbehavior: Scientists talk about the ethics of research, Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 2006, 1; 1:4350. de Vries, Raymond & Anderson, Melissa S. & Crain, A. Lauren & Martinson, Brian C., Scientists perceptions of organizational justice and self-reported misbehaviors, Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, 2006, 1; 1:5166. Wells, Frank & Farthing, Michael, Fraud and misconduct in biomedical research. London, Royal Society of Medicine Press Ltd, 2008. Wendler, David, The ethics of pediatric research, Oxford & New York, Oxford University Press, 2010.
Lagar, frordningar, direktiv Arkivlag (SFS 1990:782). Arkivfrordning (SFS 1991:446). Commission Directive 2005/28/EC of 8 April 2005 laying down principles and detailed guidelines for good clinical practice as regards investigational medicinal products for human use, as well as the requirements for authorisation of the manufacturing or importation of such products. European Community, Brussels, 2005. Djurskyddsfrordning (SFS 1988:539). Djurskyddslag (SFS 1988:534). Europaparlamentets och Rdets direktiv 2001/20/EG om tillnrmning av medlemsstaternas lagar och andra frfattningar rrande tillmpning av god klinisk sed vid kliniska prvningar av humanlkemedel. Europaparlamentets och Rdets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som anvnds fr vetenskapliga ndaml. Frordning om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:615). Frordning om utsttning av genetiskt modifierade organismer i miljn (SFS 2002:1086). Frordning om innesluten anvndning av genetiskt modifierade organismer (SFS 2000:271). Frordning med instruktion fr regionala etikprvningsnmnder (SFS 2007:1068). Frordning med instruktion fr Centrala etikprvningsnmnden (SFS 2007:1069). Hlso- och sjukvrdslag (SFS 1982:763). Hgskolefrordning (SFS 1993:100). Hgskolelag (SFS 1992:1434). Lag om biobanker i hlso- och sjukvrden m.m. (SFS 2002:297). Lag om etikprvning av forskning som avser mnniskor (SFS 2003:460). Lag om genetisk integritet m.m. (SFS 2006:351).
126
God forskningssed
referenser
Lkemedelslag (SFS 1992:859). Lkemedelsverkets freskrifter och allmnna rd om klinisk prvning av lkemedel fr humant bruk (LVFS 2003:6). Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400). Patientdatalag (SFS 2008:355). Personuppgiftslag (SFS 1998:204). Personuppgiftsfrordning (SFS 1998:1191). Statens Jordbruksverks frfattningssamling (SJVFS 2008:70). Strlskerhetsmyndighetens freskrifter om allmnna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strlning (SSMFS 2008:35). Tryckfrihetsfrordning (SFS 1949:105).
Deklarationer, riktlinjer, rapporter 2nd World Conference on Research Integrity. Singapore Statement on Research Integrity, Singapore, 2010. Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities. Berlin, 2003. Bohlin, Alf, Offentlighet & sekretess i myndighetsforskningsverksamhet. Riksarkivet, 1997:2. Brambell, Rogers, F.W. (Chairman), Report of the Technical Committee to enquire into the Welfare of Animals kept under Intensive Livestock Husbandry Systems, London, HMSO, 1965. Centrala frsksdjursnmnden, Frfattningar, allmnna rd och anvisningar om anvndningen av djur fr vetenskapliga ndaml. Stockholm, CFN:s skriftserie: 45, 2002. Council of Europe. Convention for the Protection of Human Rights and Dignity of the Human Being with regard to the Application of Biology and Medicine: Convention on Human Rights and Biomedicine, (Oviedokonventionen), European Treaty Series No 164, Strasbourg, 1997. Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for biomedical research involving human subjects. Geneva, CIOMS, 2002. Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS). International ethical guidelines for epidemiological studies. Geneva, CIOMS, 2008. Council of Science Editors. Editorial Policy Statements, Wheat Ridge, CO, Council of Science Editors, 2010. Danish Committees on Scientific Dishonesty, Annual Report. Copenhagen, Danish Research Agency, 1993. Den nasjonale forskningsetiske komit for naturvitenskap og teknologi (NENT), Forskningsetiske retningslinjer for naturvitenskapog teknologi. Oslo, 2007. Djurfrsksetiska utredningen, Etisk prvning av djurfrsk: delbetnkande (SOU 2002:86). Stockholm, Fritzes offentliga publikationer, 2002. European Commission, European Research Area, Science in Society, European Textbook on Ethics in Research. EUR 24452 EN, Luxembourg Publication Office of the European Union 2010.
God forskningssed
127
referenser
European Commission, European Research Area, Science in Society, Syllabus on Ethics in Research, Addendum to the European Textbook on Ethics in Research. EUR 24451 EN, Luxembourg Publication Office of the European Union 2010. European Science Foundation. Research Integrity: global responsibility to foster common standards. ORI-ESF Science Policy Briefing 30, Strasbourg, 2007. Forsman, Birgitta, Begrepp om forskningsfusk, rapport till Vetenskapsrdet, 2007. Hermern, Gran, Hanteringen av integritetsknsligt forskningsmaterial, Vetenskapsrdet, 2007. International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE). Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals, (Vancouverreglerna), ICMJE, uppdaterade 2010. Jordbruksverket, Anvndningen av frsksdjur i Sverige under 2008. Rapport, Dnr: 31-502/09. Justitiedepartementet, Offentlighet och sekretess hos det allmnna, 2009. Livsmedelsverket, Lkemedelsfrmnsnmnden, Lkemedelsverket, Statens beredning fr medicinsk utvrdering, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens folkhlsoinstitut, Hantering av jv, intressekonflikter och bindningar nr externa experter anlitas, 2008. National Science Foundation (NSF), Research Misconduct Regulation, Key Regulations 45 CFR 689, 1982. Office of Research Integrity (ORI), ORI Annual Report 2007, Rockville, ORI, 2008. Office of Research Integrity (ORI), ORI sample policy and procedures for responding to research misconduct allegations, Rockville, U.S. Department of Health and Human Services, 2009. Office of Research Integrity (ORI), Federal Research Misconduct Policy. Federal Register: December 6, 2000, Volume 65, Number 235, Notices, Page 7626076264. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). OECD Principles and Guidelines for Access to Research Data from Public Funding. Paris, OECD, 2007. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), Investigating research misconduct allegations in international collaborative research projects. A practical guide, Paris, OECD, 2009. Riksarkivet, Om gallring frn utredning till beslut. Rapport, 1999:1. Sveriges universitets- och hgskolefrbund (SUHF), Riktlinjer fr hantering vid universitet och hgskolor av frgor om vetenskaplig ohederlighet. Stockholm, SUHF, 1997. Sveriges universitets- och hgskolefrbund (SUHF), vergripande principer fr offentlighet och sekretess i integritetsknslig forskning. SUHF, 2006. Sveriges universitetslrarfrbund (SULF), Etiska riktlinjer fr universitetslrare, 2005. The International Conference on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Pharmaceuticals for Human Use (ICH). E6(R1): Good clinical practice: consolidated guideline, adopted by CPMP, July 1996, issued as CPMP/ICH/135/95/Step5, Geneva, 1996. Uppsala universitet, Hantering av allmnna handlingar vid universitetet. Tredje upplagan, 2009. Vetenskapsrdet, Jvsregler fr Vetenskapsrdet, 2006.
128
God forskningssed
referenser
World Medical Association. Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects, adopted by the 18th WMA General Assembly, Helsinki, Finland, June 1964, latest revision by the WMA General Assembly, Seoul 2008. Ferney-Voltaire, France, World Medical Association, 2008.
God forskningssed
129
Forskningsetiken r inte statisk, varken som disciplin eller praktik. Med frndringar i det vetenskapliga landskapet fljer vanligen frndringar i den forskningsetiska debatten. Nya principer formuleras och gamla omtolkas eller tillmpas p ett nytt stt. Forskningsetiska vervganden handlar i hg grad om att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla r legitima. Kunskapsintresset r ett sdant. Integritetsintresset liksom skydd mot olika former av skada och risk fr skada r andra. S reser till exempel hanteringen av integritetsknsligt material frgor om forskarens, medverkande personers och andra forskares intressen, men ocks om vad forskaren kan lova de medverkande och om vem som ger ett forskningsmaterial. I denna bok diskuteras relevant lagstiftning och etiska krav och rekommendationer mot bakgrund av frgor som kan aktualiseras i forskningsarbetet. Syftet r att orientera, vcka tankar och bidra till diskussion om ansvar och utmaningar. Boken vnder sig frmst till forskare, inte minst de yngre, fr att underltta fr dem att fatta genomtnkta forskningsetiska beslut.
Vstra Jrnvgsgatan 3 | Box 1035 | 103 78 Stockholm | Tel 08-546 44 000 | vetenskapsradet@vr.se | www.vr.se
Vetenskapsrdet r en statlig myndighet som ger std till grundlggande forskning av hgsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsomrden. Utver forskningsfinansiering arbetar myndigheten med strategi och analys samt forskningskommunikation. Mlet r att Sverige ska vara en ledande forskningsnation.