Bygga Hus I Traditionell Härjedalsstil

Fakulteten fr teknik och naturvetenskap
Monica Andersson

Bygga hus i traditionell
hrjedalsstil

Examensarbete 22,5 pong
Byggingenjrsprogrammet

Datum/Termin:08-06-04
Handledare: Stefan Frodesson
Examinator: Malin Olin

Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se

Sammanfattning
Arbetet handlar om att bygga nya hus i en traditionell hrjedalsstil. Idn till arbetet bottnar i
att nr ngon idag vill bygga ett nytt hus i Hrjedalens kommun krvs det att husets utseende
fljer det traditionella fr landskapet fr att bygglov ska beviljas. Kravet pverkar i sin tur bl a
hustillverkare. Fretaget Hedehus som bygger och sljer timmerhus i stor omfattning fr just
uppfrande i Hrjedalen ville grna ha hjlp med att underska den traditionella stilen och hur
de skulle kunna ta till sig denna i sina husutformningar.

Arbetet har som ml att beskriva den arkitektur och det byggnadsstt som anvnts i
Hrjedalen historiskt sett och fram till idag. Om ett nytt hus ska byggas i traditionell
hrjedalsstil idag ska arbetet visa hur det kan ske, utifrn de krav som stlls p boende idag.
Ritningar och beskrivningar visar praktiskt hur det skulle kunna se ut.

Landskapet Hrjedalen r ett litet landskap belget i sdra Norrland. Naturen bestr till stor
del av fjll med ett 40-tal toppar ver 1000 meter. Det har genom lmningar konstaterats att
mnniskor bott dr sen minst 1000 r tillbaka, men nr studier av byggnader ska gras finns
bevarade frmst frn 1600-talet och framt. Orsaken r tidigare krig d allt brndes ned fram
tills Hrjedalen 1645 blev svenskt. nd r Hrjedalen ett av Sveriges rikaste landskap
gllande bevarad kulturhistorisk bebyggelse, men byggnader frn senare tid dominerar. En
stor turismkning r orsaken med nybyggnad i mnga olika stilar. Detta vill kommunen
stoppa genom att reglera bygglov mot ett traditionellt byggnadsutseende. Turisterna ses som
viktiga fr de permanentboendes frsrjning och drfr vill kommunen visa en fysisk milj
med bl a bebyggelse som ger ett positivt helhetsintryck av landskapet. Att nybyggnad ska ske
i traditionell stil regleras drfr i versikts- och detaljplaner fr kommunen.

Vad ett hus i traditionell hrjedalsstil r konstateras utifrn vad som levt vidare och funnits en
lngre tid. Fokus ligger p husens utvndiga utseende och utifrn detta vilka material och
byggtekniker som har anvnts. Detta gav att en parstuga som byggts i en vning och ofta med
en del utbyggnader r ett traditionellt hrjedalshus. Huset har en smal, avlng husform med ett
enkelt utseende utan speciella detaljer. Taket r 30 graders lutande sadeltak med sm
taksprng och vindskivor. Det har tckts av brdor, spn eller torv. Stomkonstruktionen r av
timmer som oftast varit synlig bde p in- och utsidan. Huset har haft enkel grundlggning av
stora grundstenar under knutarna och dremellan lsa stenar som bildar en mur. Fnstren har
varit stende, vertikala med sprjs symmetriskt placerade i fasaden. Entrn har alltid inramats
av en farstukvist eller barfred som den kallas i Hrjedalen. Denna byggnadsdel r en av f
som inte haft rakt, enkelt utseende utan byggts med svngda std och dekorationer. Fr det
mesta har husen i Hrjedalen varit omlade och med tiden blivit naturligt gra.

Nr ett nytt hus ska byggas fr permanentboende idag stlls en del krav enligt Boverkets
Byggregler (BBR) i form av maximal energifrbrukning, fuktskerhet, ventilationsomfattning
och handikappanpassning. Dessa krav mste sammanlnkas med det traditionella
hrjedalsutseendet och de nskningar som idag finns p boende. Det gller att flja kraven
men samtidigt veta vad som efterfrgas fr att skapa attraktiva hus fr framtida kpare.
I detta arbete har dock fokus legat p att bevara den traditionella hrjedalsstilen varfr inga
konstruktionsfrslag fr klimatskalet tagits fram. Drfr har inga berkningar att jmfra mot
kraven utfrts, utan bara generella bedmningar utifrn val av material och byggtekniker och
hur de fungerat i tidigare beprvade situationer.

Om ett timmerhus byggs idag anvnds i regel maskintillverkat timmer som har enhetliga
dimensioner. Detta gr det lttare att bygga n med handtillverkat timmer som anvndes frr

d varje stock inte passade samman med alla vriga. Det ger ven ett ttare hus med mindre
luftlckage, vilket ger en lgre energifrbrukning. Oftast anvnds idag 6 tums timmertjocklek,
men fr att kunna bygga utan att behva tillggsisolera och uppn kraven p
energihushllning krvs i regel 8 tums timmer. En bra variant r att anvnda 6 tums timmer
och isolera p insidan i rum som kk och WC dr nd vill ha ett ytskikt av kakel eller
vtrumsmatta nskas. Timmer r ett material med mycket bra vrmelagringsfrmga och
viktigt r att tnka p att denna bara kan utnyttjas om timret r ytskikt mot inomhusluften. Fr
att erhlla ett s ttt hus som mjligt r det bra med ett torvtak eftersom detta r en tung
konstruktion som pressar samman stockarna. Taket kan byggas med en kant av nver i
takslutet fr att bevara ett ldre utseende. Frr lades nver som ttskikt under hela
taktckningen, men idag finns bttre material av plast eller papp att anvnda. Grunden kan
utfras av gjutna plintar med staplade naturstenar emellan. Fnster och drrar ska flja den
traditionella stilen och mnga tillverkare har speciella produktserier fr detta. Viktigt r att
tnka p att fnster och drrar har smst vrmegenomgngskoefficient (U-vrde) i
klimatskalet. Se frst hur lgt U-vrde som krvs fr att klara energikravet och gr drefter en
avvgning av frhllandet mellan energibesparning och kat inkpspris fr produkten.

Att bygga timmerhus stmmer vl in i synsttet hllbart byggande som efterstrvas idag.
Husen blir hllbara och ltta att underhlla. Tillbyggnad av ett hus kan ske genom att timra p
fler varv p hjden eller skarva ihop stockarna till lngre vggar. Ett timmerhus r ven
mjligt att plocka ned fr att kunna bygga upp p en ny plats eller i annan form genom
teranvndning av materialet. Vill man tervinna timmer r det ett rent naturmaterial, vilket r
bra fr miljn. Timret som anvnds i Sverige r oftast gran eller fura som finns i hela landet
och krver drfr inga lnga transporter.

Arbetet har visat att de byggtekniker som levt vidare genom tiderna r de som blivit
traditionella och utvecklats fr att bli allt bttre. Om jmfrelser sker av byggande idag med
det som gjordes fr en lng tid sedan r mycket likartat. Skillnaden r att idag tnker man mer
p energifrbrukning, ventilation, milj, hllbarhet, skerhet och utformning eftersom detta r
omrden som lagstadgats och allts mste tas hnsyn till. I grunden r det annars ofta samma
grundmaterial som anvnds i stort, men med utvecklade byggtekniker fr varje r som gr.

Timmerhus fr i detta arbete en ngot positivt vinklad frdel, d andra huskonstruktioner inte
underskts. Det r drfr mjligt att stommen skulle kunna byggas som regelkonstruktion
med en fasadpanel av fusktimmer och p s stt erhlla ett traditionellt hrjedalsutseende p
huset. ven andra material till klimatskalet skulle kunna anvndas, men som inte underskts i
detta arbete. Efter att slutsatsen att timmerhus som byggts traditionellt sett i Hrjedalen ven
passar fr dagens krav och nskningar valdes denna huskonstruktion som utgngspunkt fr
det fortsatta arbetet.

Abstract
The work is about building new houses in a traditional style for Hrjedalen. The idea to the
work has its source in when someone want to build a new house today in Hrjedalens
commune its demanded that the look of the house follow the tradition of the province to get a
permission to build. The demand affects for example house manufacturers. The company
Hedehus who build and sell lug houses mostly build in Hrjedalen wanted help to investigate
the traditional style and how they should use this in theirs house appearance.

The work describes the architecture and way of building that have been used in Hrjedalen in
the history and today. If you want to build a new house in a traditional style of Hrjedalen the
work will show how this can be done, with the demands that are on a house today. Drawings
and descriptions shows how this can look.

The province of Hrjedalen is a small area placed in middle of Sweden. The nature is mostly
mountains with 40 mountain peaks over 1000 meter. Its stated that people have been living in
this area since at least 1000 years back, but buildings is maintained since 1600-centures and
forward. The reason of this is earlier wars when all houses were burned until year 1645 when
Hrjedalen became Swedish. Still is Hrjedalen one of Swedens riches provinces of
maintained houses with valuable history of culture, but the one which are built in later years
are dominating. This has its reason in a lot more of tourists with new houses in many styles.
Hrjedalens commune want to stop this by just give permission to build in a traditional style.
Tourists are important for Hrjedalen permanent population and they want to show an
environment with houses that give a positive impression of the province. To build in a
traditional style is regulated in summary- and detail plans for the commune.

What a house in traditional style is are established from what has been left for a longer time.
The focus is on the look of the outside of the house and from that what material and building
techniques that are used. This gave that a pair cottage build with one plan and often some
pieces built out is a traditional house of Hrjedalen. The house has a thin, oblong form with a
simple look without details. The roof is a 30 degrees saddle roof which is covered with wood,
chip or turf. The carcase of the house is of timber which often has been visible at both in- and
outside. The houses have had a simple ground with large stones under the corners and
between them loose stones which builds a wall. The windows have been standing, vertical
placed symmetric in the front. The entre has always been framed with a small veranda or as
its called in Hrjedalen a barfred. This part of the house is one of few who not have had a
simple look but instead bended and decorated building supports. Most of the times have the
house in Hrjedalen been unpainted and with time became natural grey.

When a new house for permanent living is build today, some demands of Boverkets
Byggregler (BBR) must be followed for maximal energy consumption, safety of moisten,
comprehension of ventilate and adaptability of handicap. This demands must melt together
with the traditional look and wishes on the living today. You have to follow the demands buts
also know what is wanted to be able of create desirable houses for future buyers. This work
has focused on preserving the traditional style of Hrjedalen. Because of that no construction
proposes have been done for the climate shell of the house. Neither has any calculations been
done to compare with the demands, but only general estimate from chooses of material and
building techniques and how these have acted in previous times.

When building a lug house today, you usually use machine milled timber with the equal
dimensions. These lugs are easier to build with than hand milled timber which was more used

earlier when each timber log did not fit with all the others. With machine milled lugs, you also
gets a more windproof house with less flow of air, which results in lower energy
consumption. Most common today is lugs with thickness of 6 inches. However in order to
follow the demands of energy consumption without adding extra insulation, you must use lugs
with thickness of 8 inches. One alternative is to use lugs with thickness of 6 inches and isolate
on the inside in rooms used for kitchen and bathroom where you want to have a surface of
glazed tile. Timber is a material with very good heat storage under the circumstance that you
have the timber as the surface against inside. A turf roof is a heavy construction which gives a
pressure on the timber lugs. This results in a closer house which is preferable concerning
energy consumption. The roof can be built with an edge of birch bark in the end to maintain a
traditional look. Ealier you used birch bark to receive a water tight roof. Today there exist
better materials such as plastic or cardboard. Foundation for the house can be build of casted
plinths with pile stones between. Windows and doors are required to follow the traditional
style and many manufacturers have special product series for this. Its important to have in
mind that windows and doors are the parts in a house that have the lowest isolation capacity.
First you have to examine the necessary amount of isolation that is required to meet the
energy consumption demands. Then you can calculate if it is favourable to add some extra
insulation or accept a higher cost for energy.

Lug houses fulfil todays demands regarding buildings that last. The houses can be used for a
long time and they dont require a lot of maintenance work. If you want to enlarge such
house, you can build higher with more logs or longer walls. A house made out of timber is
also possible to disassemble, take down in pieces and rebuild on other place or in a different
shape with reuse of the material. If you want to regain timber its a natural material which is
good for the environment. The timber that is used in Sweden is often spruce or pine which
groves in the whole country. Because of that, you minimizes the need of long transports.

The work shows that the building techniques which have been used in a long time are the ones
that have been used traditionally and then developed to get better. If you compare the building
today with the ones done a long time ago are much the same. The difference are that today
more consideration are taken fore energy consumption, comprehension of ventilate,
environment, durability, safety and look because this are areas that are prescribed by laws and
must be considered. In the bottom there are often the same materials that are used, but with
developed building techniques for every year that goes by.

House of timber gets in this work a positive view, when other constructions of house not been
established. Its because of that possible that you could build the carcase of the house like a
wooden framed construction and a front of scamping timber and in that way get a traditionell
look for Hrjedalen on the house. Also other materials for the climate shell of the house could
be used which havent been established in this work. When the conclusion been made that
timber houses which are traditional built in Hrjedalen also fits for the demands and wishes
today, this construction of house was choosen for the following work.

Frord
Fr att utfra ett examensarbete krvs att hitta ett uppslag att arbeta med och att detta
verensstmmer med ens intresseomrde. Fredrik Hellstrm p Hedehus ska ha tack fr att ha
gett mig iden till detta examensarbete om att bygga nya hus i traditionell hrjedalsstil. Han har
bisttt med ritningar och frklaringar om husen och deras produktion. Fr att dokumentera
arbetet i en rapport har min handledare Stefan Frodesson vid Karlstads universitet gett
synpunkter p upplgg och diskuterat innehll.

Innehllsfrteckning
1. INLEDNING ......................................................................................................................... 1
1.1 SYFTE OCH ML ................................................................................................................. 1
1.2 FRGESTLLNING ............................................................................................................. 1
1.3 AVGRNSNINGAR .............................................................................................................. 1
1.4 METOD .............................................................................................................................. 2
1.5 BAKGRUND ........................................................................................................................ 3
2. HUSTYPER .......................................................................................................................... 5
2.1 FBODAR .......................................................................................................................... 5
2.2 FYRKANTSGRDAR ............................................................................................................ 5
2.3 HRBRE ............................................................................................................................. 5
2.4 LOFTBOD ........................................................................................................................... 6
2.5 ENKELSTUGA ..................................................................................................................... 6
2.6 PARSTUGA ......................................................................................................................... 7
2.7 HUS MED KORSFORMIG PLAN ............................................................................................. 7
2.8 HUS MED SEXDELAD PLAN ................................................................................................. 8
2.9 PER ALBIN TORP ................................................................................................................ 8
3. HUSDELAR .......................................................................................................................... 9
3.1 STOMME ............................................................................................................................ 9
3.2 FASAD ............................................................................................................................. 10
3.3 TAK ................................................................................................................................. 10
3.4 GRUND ............................................................................................................................ 12
3.5 FNSTER/DRR ................................................................................................................ 13
3.6 FARSTUKVIST/VERANDA .................................................................................................. 14
3.7 FRG ............................................................................................................................... 14
4. RESULTAT DEL 1 TRADITIONELLA HUS ............................................................. 15
5. NYBYGGNAD .................................................................................................................... 16
5.1 DESIGNPROGRAMMET ...................................................................................................... 16
6. KRAV OCH MATERIALEGENSKAPER ..................................................................... 18
6.1 ENERGIANVNDNING ...................................................................................................... 18
6.2 VRMEFRLUSTER .......................................................................................................... 18
6.3 VENTILATION .................................................................................................................. 20
6.4 VRMELAGRING .............................................................................................................. 20
6.5 FUKT ............................................................................................................................... 20
6.6 FUKTLAGRING ................................................................................................................. 20
7. HUSDELAR ........................................................................................................................ 22
7.1 TIMMERSTOMME ............................................................................................................. 22
7.2 TAK ................................................................................................................................. 22
7.3 GRUND ............................................................................................................................ 23
7.4 FNSTER/DRR ................................................................................................................ 23
8. HLLBART BYGGANDE ............................................................................................... 25
9. UTFORMNING AV TIMMERHUS ................................................................................ 26
10. HANDIKAPPANPASSNING .......................................................................................... 27

11. RESULTAT DEL 2 NYBYGGNAD I TRADITIONELL STIL ............................... 28
12. HEDEHUS AB .................................................................................................................. 30
12.1 RITNINGAR VER FRSLAG TILL UTFORMNING AV NYA TIMMERHUS ............................. 30
12.2 BESKRIVNING AV HUSFRSLAGEN FJ LL-, LILL- OCH STORSKARVEN ........................... 36
13. DISKUSSION ................................................................................................................... 37
14. SLUTSATS ....................................................................................................................... 38
15. REFERENSLISTA ........................................................................................................... 39
1

1. Inledning
Under alla tider har mnniskan stllt olika krav p byggnader. Kraven kan utg frn funktion,
ekonomi eller milj och kan vara olika mellan individer och platser. Frr gjordes frndringar
av hus i strst utstrckning fr att anpassa boendet till nya levnadsfrhllanden medan man
idag ser mer till bekvmlighet, trender och miljtnkande. Dagens krav kan ofta sammanfattas
i att man efterstrvar ett hllbart byggande vilket tar hnsyn till ekonomi, milj och socialt
tnkande i samklang. Inom den sociala aspekten ses mnniskors nskan att bevara ett
kulturarv sen tidigare generationer anpassat till dagens levnadsstandarder. Detta r
utgngspunkten fr arbetet genom att studera hur traditionella byggnadsstilar i landskapet
Hrjedalen kan anvndas vid nybyggnad av hus idag.

Fr att skapa ett boende fr dagens mnniskor med ena foten i det traditionella
byggnadsutseendet och andra foten i dagens krav krvs en balansgng med vissa
kompromisser t olika hll. J mfrt med det byggande som gjordes frr i tiden har vi idag helt
andra frutsttningar med ekonomiska och tekniska resurser. Det gller att anvnda dessa
rtt fr att kunna bevara den gamla byggnadstraditionen i nybyggda hus.

De hus som byggdes frr i tiden uppfrdes av material som kunde fs lokalt frn bygden vid
byggtillfllet. ven byggtekniker har varit olika genom tiden och har hela tiden utvecklats fr
att bli bttre. Det som fungerat dligt har allts upphrt att anvndas och det som fungerat bra
har blivit kvar, utvecklats och blivit tradition. Drfr kan traditionella byggtekniker ses som
vl beprvade.
1

Rapporten r indelad i tre huvudavsnitt. I del 1 beskrivs olika byggnadstyper som uppfrts
historiskt sett och det konstateras vad som kan anses vara ett traditionellt hrjedalshus. Utifrn
detta visas i rapportens del 2 hur nya hus kan byggas fr dagens krav och nskningar, men
samtidigt bevara den traditionella hrjedalsstilen. Tredje delen i rapporten visar genom
ritningar och beskrivningar hur fretaget Hedehus skulle kunna utforma nya hus i den
traditionella stilen.
1.1 Syfte och ml
Arbetet ska leda fram till en rapport som beskriver den arkitektur och det byggnadsstt som
anvnts i Hrjedalen historiskt sett och fram till idag. Om man idag vill bygga ett nytt hus i
traditionell hrjedalsstil ska arbetet visa hur detta kan ske, utifrn de krav som stlls p
boende idag. Ritningar och beskrivningar ska praktiskt visa hur detta skulle kunna se ut.
1.2 Frgestllning
Hur har arkitekturen sett ut i Hrjedalen genom tiderna?
Hur har byggnadskonstruktioner sett ut i Hrjedalen genom tiderna?
Hur kan man bevara den traditionella hrjedalsstilen med dagen byggmetoder?
Hur kan fretaget Hedehus utforma kataloghus i hrjedalsstil?
1.3 Avgrnsningar
Arbetet behandlar bara smhus och ser inte till flerbostadshus eller kommersiella byggnader.

1
Gamla hus en tillgng att nyttja [2]
Inga ingende konstruktionsfrslag ges utan fokus ligger p planer och arkitektoniskt
utseende.

Krav som stlls p energihushllning och ventilation bedms endast utifrn val av material
och byggtekniker och hur dessa har fungerat i tidigare liknande beprvade situationer.

Fretaget Hedehus bygger bara i timmer vilket begrnsar den praktiska tillmpningen ver
frslag p utseende av kataloghus.
1.4 Metod
Fr att sammanstlla Hrjedalens byggnadshistoria anvnds litteraturstudier, faktasamling
frn internet samt samtal med personer som har kunskap inom omrdet. Relevanta personer
att kontakta kan vara personal p Hrjedalens fjllmuseum och hembygdsgrdar samt
kommunens byggnadsnmnd. Historiken som sammanfattas ska glla frn att de frsta husen
uppfrdes i Hrjedalen fram till de hus som byggdes igr. Fr att kunna bestmma vad som
kan anses vara traditionellt byggande i Hrjedalen utgr arbetet i huvudsak frn arkitekturen
eftersom det r den som vi i denna studie vill bevara fr framtiden. I direkt koppling till detta
ses d ven hur vissa byggnadstekniker anvnts. Vad som kan anses vara ett typiskt
hrjedalskt hus kommer allts i detta arbete konstateras utifrn arkitektur i frsta hand,
materialval drefter, byggtekniker som anvnts och slutligen hur husen sett ut
planlsningsmssigt.

Fr att veta vad som efterfrgas av mnniskor gllande boende idag kan information om detta
erhllas frn kommunen om man vill se lokalt och frn Statistiska Centralbyrn om man vill
se hur en generell boendesituation ser ut i Sverige idag. Ser man till nskeml frn mnniskor
om deras boende kan dessa handla om trender. Detta kan ses som nskeml som bara gller
en kortare tidsperiod om man jmfr med ett hus livslngd p kanske 100 r. Drfr kommer
strre fokus i detta arbete lggas p funktion och hllbarhet som kan anses betydelsefulla fr
en lngre tid. Ett lngsiktigt tnkande blir ocks oftast ett ekonomiskt alternativ ven om
denna aspekt inte studeras ingende i detta arbete, utan bara ytligt konstateras vad som r
rekommenderat att anvnda av material- och teknikval ur ett ekonomiskt perspektiv. Kraven
som stlls p hus idag utgr till viss del frn samhllets sida med lagar och frordningar. Hr
gller det att ta reda p vad byggreglerna sger om energihushllning, ventilation och
handikappanpassning . I detta arbete kommer inga ingende konstruktionslsningar fr husens
klimatskal att tas fram och fljaktligen kan heller inga berkningar fr energihushllning och
ventilation utfras. De hus som redovisas som mjliga alternativ att bygga nytt, men i
traditionell hrjedalsstil, kommer drfr bara generellt bedmas om de skulle klara de krav
som stlls p energihushllning och ventilation, utifrn val av material och byggtekniker och
hur dessa har fungerat i tidigare liknande beprvade situationer. Frslag p hur hus kan
byggas idag ges med betoning p material- och byggteknikval som ger husens utvndiga
utseende. Arkitekturen kommer allts att st i frsta hand och med utgngspunkt i denna ska
materialval och byggteknik beslutas. Fr att de framtagna frslagen ska bli mjliga att
anvnda mste naturligtvis kraven som stlls idag frn samhllet alltid uppns. Eftersom
hllbart byggande r en grundsten i dagslget mste ven denna aspekt tas hnsyn till vid
nybyggnation, om husen ska ha en framtid. Nya material och byggtekniker som finns idag,
har kommit fram utifrn lrdomar man tagit under ren och mste underskas om de bttre
bidrar till ett hllbart byggande n de som anvndes d hus byggdes fr kanske 200 r sedan.
Denna information hmtas i litteraturstudier och faktaskning p internet.

2

3

Genom att studera byggnader under olika tider kan det konstateras vad som gllt angende
arkitektur, materialval och byggnadstekniker. Detta visar vad som levt kvar och vad som bara
anvnts under en kortare tid. Den byggnadskonst som lever vidare blir traditionell och
samtidigt beprvad. Passar denna traditionella byggnadsstil verens med dagens nskeml
och krav r det denna som ska anvndas fr nybyggnad idag. I annat fall kan ngot som
funnits i Hrjedalen kortare tid anvndas och idag bygga vidare p fr att kunna mta dagens
krav. Ett hus arkitektur ger dess utseende, vilket r vad detta arbete i huvudsak koncentreras
p. Att bygga dagens hus i traditionell arkitektur har drfr hgre prioritet n att bevara
byggtekniker, materialval och ldre planlsningar fr framtiden. Kompromisser ska drfr i
frsta hand gras genom att vlja nya material och byggtekniker fr att erhlla ett traditionellt
utseende p de hus som ska kunna byggas idag.

De konkreta frslag p ngra hustyper som ska tas fram grundar sig p studier av de
timmerhus som fretaget Hedehus tidigare haft som kataloghus. Olika husvarianter som
tidigare kunder tagit fram i samarbete med Hedehus kan anvndas som underlag till nya
frslag p hustyper, eftersom man d kan se vad tidigare kunders nskeml varit p husen.
Genom att sammanfra vad som konstaterats vara traditionell hrjedalsk byggnadsstil med
vad som r mjligt och nskvrt att bygga idag kommer detta att ge ritningar ver planer och
fasader p hustyper som Hedehus ska kunna anvnda som attraktiva kataloghus till dagens
kunder.
1.5 Bakgrund
Hrjedalens byggnadstraditioner har vxt fram med utgngspunkt frn landskapets natur. Det
r det hgst belgna landskapet i Sverige med ett 40-tal fjlltoppar ver 1000 meter. Samtidigt
r det Sveriges minsta landskap med en yta av 12228 km
2
och det bor endast knappt en
invnare per km
2
. Frn kvarlmningar har det konstaterats att mnniskor uppehllit sig i
omrdet sedan minst 6000 r och att en fast bosttning funnits sen den yngre jrnldern
mellan r 600-1050 efter Kristus. Den frsta tiden var det frga om en hgfjllsbosttning i
den vstra delen av Hrjedalen som utgjordes av fbodvallar och flera av dessa r nnu i drift.
Hrjedalens kommun r en av de kommuner i Sverige som har flest bevarade fbodar idag.
De ldsta konstaterade byggnaderna i Hrjedalen r ett hrbre frn 1353 och en loge frn
1366. De flesta ldre bevarade byggnaderna som annars finns i Hrjedalen idag r frn
betydligt senare tid p 1600-talet, men ven dessa r ofta p fbodvallar eller flyttade frn
ngon av dessa. Det blir drfr frn 1600-talet och framt som studier kunnat utfras hur
traditionellt byggande i Hrjedalen sett ut. En orsak till att de ldsta bevarade byggnaderna r
frn 1600-talet r att det under 1600-talets frsta hlft var krig i omrdet och att de flesta
grdar d plundrades och brndes ned. Fred slts med Norge r 1645 i Brmsebro och d blev
Hrjedalen slutgiltigt svenskt. Eftersom omrdet som idag r landskapet Hrjedalen till stor
del har ett norskt ursprung historiskt sett har norska influenser pverkat byggnadshistorian i
kombination med inslag frn samekulturen som verkat dr sen 1000 r tillbaka p
vikingatiden enligt gravfynd som gjorts.
2

Hrjedalen r idag ett av Sveriges rikaste landskap betrffande bevarad kulturhistorisk
vrdefull bebyggelse. Ser man till alla byggnader som finns i landskapet r det dock hus
byggda p senare tid som dominerar. Detta beror till stor del av turismen som kat enormt till
Hrjedalen de senaste 30 ren. Hrjedalens turism brjade egentligen 1882 d Fjellnes
hgfjellspensionat uppfrdes i vstra Hrjedalen och sen 1900-talets brjan har stugor fr
turismen byggts i allt strre utstrckning. Frn 1970-talet och fram till idag har
2
Hrjedalen [1]
4

turismutvecklingen i landskapet varit mycket stor, vilket gett stor kning av nybyggnation.
Idag har Hrjedalen ca 500000 turister varje r. Detta har samtidigt lett till att mnga nya
byggnadsstilar som radhus och influenser frn Alperna med breda husgavlar blandats med det
traditionellt hrjedalska.
3

Eftersom befolkningen i Hrjedalen i stor utstrckning lever p turismen r det viktigt att
bejaka denna. Vart turisten vljer att ka beror p mnga saker men en del av helhetsintrycket
av en ort r den fysiska miljn dr bebyggelsen ingr. Det gller allts att skapa ett positivt
helhetsintryck fr att locka turisten, vilket i sin tur gr det mjligt att vara bofast p orten och
leva drav. Ett dligt anpassat nybyggt hus i frhllande till omgivande milj kan ge ett
negativt intryck. Drfr har Hrjedalens kommun bestmt att bebyggelseutvecklingen i
omrdet r viktig sett i ett lngsiktigt perspektiv mot hllbar utveckling. Kommunen visar
detta konkret i sina versikts- och detaljplaner genom att byggande regleras mot en inriktning
som ska ge ett positivt helhetsintryck av bygden. Hrjedalens kommun anser att detta kan
uppns genom att nybyggnad ska ske i en traditionell hrjedalsstil fr att bst smlta in i
omgivande milj. Fr hela landskapet har man tagit fram vl genombearbetade riktlinjer i
versiktsplanen och fr delomrden med speciella frutsttningar frdjupade versiktsplaner.
Fr vstra Hrjedalen har kommunen ven tagit fram ett speciellt designprogram med rd och
riktlinjer fr utformning och placering av nybyggda hus, vilket tillmpas vid
bygglovsanskningar och upprttande av detaljplaner. Programmet togs fram 1993 fr att
stoppa att den traditionella byggnadsstilen fr landskapet skulle frsvinna d vldigt mycket
byggdes i alpstil vid denna tid. Icke detaljplanerade omrden har srskilda
omrdesbestmmelser fr att skydda kulturomrden och detaljplaner har
utformningsbestmmelser fr att bevara traditionella karaktrsdrag vid ny bebyggelse.
Eftersom det inte skiljer nmnvrt i den traditionella bebyggelsens utformning mellan olika
delar av landskapet kan man anvnda designprogrammets rd och riktlinjer fr hela
Hrjedalen d nybyggnad ska ske.
4

3
Hrjedalens fjllvrld [7]
4
www.herjedalen.se [31]
5

2. Hustyper
De hus som byggts i Hrjedalen genom tiderna bygger ofta p ngon grundtyp som sedan
eventuellt modifierats. Det finns fem vanliga hustyper som r grundstenar fr husbyggnad
historiskt sett. Typerna r enkelstuga, parstuga, hus med korsformad plan, hus med sexdelad
plan och Per Albin torpet vilka de flesta hus byggda innan 1940-talet kan hnfras till.
Drefter slog ett nytt byggnadsstt igenom i Sverige i och med att en trindustri utvecklades
som gav ndrade husutformningar med mnga olika stilar.
5

2.1 Fbodar
En fbod bestr av en samling byggnader med olika funktioner belgna p ppna ytor med
slttermark runt om. Byggnaderna var fr boende, djurhllning, ngra fr frvaring o s v. Bild
1 visar hur en fbodsvall kan se ut. Eftersom de ldsta bevarade byggnaderna i Hrjedalen
ofta r delar av fbodar frn 1600-talet kan
studier av fbodshus visa hur byggnadstyper
och byggtekniker frndrats genom tiden frn
1600-talet och framt. De fbodshus som finns
kring Funsdalen och Bruksvallarna i vstra
Hrjedalen har ofta en Norgeinspirerad
utformning. Denna bestr av att tv hus stllts
ihop mot varandra och i mitten dr de byggts
samman finns entrdrren placerad i en
tillbyggd farstu. Fbodstilen kan sgas best av
enkla former och inga utarbetade detaljer.
6

Bild 1. Djupdalsvallens fbod vid Mittklppen
7

2.2 Fyrkantsgrdar
Att ha fyrkantsgrdar r en mycket typisk placering av byggnader i Hrjedalen. En grd
bestod i ldre tid av mnga hus med olika funktioner. Det fanns boningshus, loftbodar,
frrdsbodar, lider, stall, loge och ladugrd. Alla husen var i en vning frutom loftbodar,
vilka var frvaringsplats fr mat och klder samt sovplats p sommaren, som byggdes
tvvniga. Grdstypen var vanlig vid husbyggnad en bit in p 1900-talet. Husen byggdes i en
fyrkant som byggdes ihop med plank och innergrden kunde bara ns via ett verbyggt
portlider. Inneslutningen av grden skyddade mnniskorna mot vilda djur samt vder och
vind.
8

2.3 Hrbre
Hrbren var hus dr mat, husgerd och klder frvarades. De byggdes ofta pkostade fr att
undvika fuktskador p gorna genom att placera husen p hga stolpar och r drfr vl
bevarade n idag.
9

5
6
Inventering av fbodar i Hrjedalens kommun [4]
7
8
Hrjedalen [1]
9
Hrjedalen [1]
6

2.4 Loftbod
Loftboden r en karakteristisk byggnad fr Hrjedalen. Huset r i tv plan fr frvaring och
sommarsovplats och hur detta kan se ut visas p bild 2. Fre 1800-talet var loftboden nstan
enda huset som hade tv vningar.
Varje vningsplan har tv eller tre
rum men det r inga ppningar
mellan rummen. Ingng sker istllet
frn en loftgng som lper utefter
lngsidan med en ingng till varje
rum. Loftbodarna har ofta anvnts
till portlider, allts inkrsport, till
fyrkantsgrdar d de var de enda
hus som var i tv vningar. Frsta
vningen var allts borttagen fr
inkrsporten.
10
Idag finns det upp
mot 300 bevarade loftbodar i
Hrjedalen och mnga av dem r
frn 1600- och 1700-talet. Den
ldsta loftboden man hittat finns i
Klvsj och r med portlider. Den
r daterad frn r 1541.
11

2.5 Enkelstuga
Enkelstuga r nstan den enklaste typen av husutformning. Innan enkelstugan utvecklats
fanns i Hrjedalen ngot som kallas strrs, vilka n idag finns kvar p vissa fbodar.
Strrset var det frsta boningshuset som byggdes. Det bestod av ett rum med gavelingng
och en ppen eldstad mitt p golvet och en rkppning i
taket. Ur hustypen strrs utvecklades sedan enkelstugan,
vilken oftast anses vara den frsta riktiga grundhustypen.
Eldstaden placerades d i ett hrn av rummet och en farstu
samt kammare byggdes till. Enkelstugan hade planutseende
enligt figur 1. Farstun var husets entrhall, kammaren
anvndes till frrd och ibland gstrum och det strsta
rummet som var storstugan var allrummet som man i huvudsak levde i och anvnde vid
matlagning.
12

10
Hrjedalen [1]
11
www.timmerdraget.org [28]
12
Bild 2. Loftbod i fornminnesparken, Funsdalen (foto Monica
Andersson)
Figur 1. Enkelstuga
7

2.6 Parstuga
Parstugan r en representativ hustyp fr traditionellt byggande i Hrjedalen d den r byggd i
ett plan. Det r en vidareutveckling av enkelstugan som kom till nr folket ville f strre
boningshus under 1700-talet. Genom en lag som infrdes 1734 ville staten reglera standarden
i enkelstugorna. Detta skedde genom att de som kunde skulle bygga till sina enkelstugor med
ytterligare ett rum till en parstuga.
13
Parstugan bestr allts av en enkelstuga i grunden som
byggts till genom att ha ett rum p var sida om farstun och kammaren (se figur 2). I en del fall
ville nskades nnu strre hus och d byggdes parstugan till med en framkammare eller
bakbyggnad. En framkammare r ett rum som byggdes till som en frlngning vid gaveln (se
figur 3) och en bakbyggnad placerades som ett extra rum bakom huset med ingng via ett av
rummen (se figur 4). Hur stora hus som byggdes utgick frn timmerstockarnas lngd, vilka
var stommaterialet. Parstugorna har en smal, avlng utformning med sadeltak som lutar ca
30. Taktckningen utgjordes av ved- eller brdtak, stick- eller spntak eller i vissa fall skiffer.
Husen har relativt sm taksprng och vindskivor. Entrn inramas av ett fr Hrjedalen
karakteristiskt barfred (farstukvist). Totalt sett har husen ett enkelt utseende men med
karaktrsgivande drag av utskjutande knutar samt drr- och fnsteromfattningar.
Timmerstommen kan vara synlig p en del hus men ofta r den inkldd med stende panel.
14

Bild 3 visar en parstugas utseende.

Bild 3. Parstuga vid Duvberg
15

2.7 Hus med korsformig plan
Att bygga hus med korsformig planlsning blev vanligt frn 1800-talet och framt. Hustypen
r fyrkantig till formen med ett rum placerat i varje hrn och brande innervggar dem
emellan. Mitt i huset fanns en skorsten fr eldstaden. Husen byggdes i 1 -plans eller 2-
plansutfrande. Taket var ett sadeltak och ibland bland senare byggda hus med brutna tak. Det
tcktes av stickor, spn, plt eller tegel samt hade mttfulla taksprng och vindskivor. Hus av
denna typ byggda p senare tid gjordes med utbyggnader vid entrn fr bl. a hygienrum. ven
verandor byggdes p dessa hus runt sekelskiftet.
16

13
Vrd av gamla hus underska och tgrda [8]
14
15
Kulturhistorisk utredning 13 [3]
16

Figur 2. Parstuga
Figur 3. Parstuga med

framkammare
Figur 4. Parstuga med bakbyggnad

8

2.8 Hus med sexdelad plan
De hgre stende mnniskorna vid 1800-talets mitt krvde ytterligare strre hus n vad som
tidigare byggts och drfr utvecklades en hustyp med sexdelad plan som byggdes i tv plan.
Som namnet sger var det sex rum i varje plan och i de tv innervggskorsningarna som
bildades var det skorstenar. Hustypen var mycket vanlig vid 1870-talet och t o m dominerande
hustyp i vissa delar av Hrjedalen. Bild 4 visar ett exempel p ett strre hus som mycket vl
kan ha haft sexdelad planlsning. Husens yttre utformning fljde en strng symmetri med t ex
fnsterplacering. Husen hade sadeltak och ofta korsande gavelfronter p lngsidorna vid
entrn samt utanfr salsrummet p baksidan. Under gavelfronterna skapades verandor vilka
ibland innehll mycket snickargldje, ven om de ofta hade ett enkelt yttre utseende. Taken
tcktes med plt eller tegel med stora taksprng, mttfulla vindskivor och synliga profilskurna
taktassar. Fasaderna tcktes med panel som kommit som nytt byggmaterial vid denna tid i och
med att man startat industrialiserad trhantering. Eftersom husen var stora i sitt
grundutfrande behvde sllan ngra utbyggnader gras, men i de fall det gjordes var det en
separat kksentr och skafferidel som
tillbyggdes p ena gaveln i anslutning
till kket.
17

De stora tvvningshusen byggdes
ven med en eller tv flygelbyggnader
vilket blev vanligt under 1800-talets
andra hlft. I flyglarna hade man
bakstuga, matfrrd, sommarstuga,
stall och/eller ladugrd.
18

Bild 4. Hus i Funsdalen i slutet av 1800-talet.
19

2.9 Per Albin torp
Per Albin torp kom av Per Albin Hanssons regering som myntade uttrycket folkhemmet,
vilket innebar att varje svensk hade rttigheten att bo i ett eget hus med en liten tillhrande
tppa fr djurhllning. Regeringen instiftade ln fr att alla skulle f rd att bygga sitt eget
och utifrn detta byggdes mnga hus av denna typ p 1930-talet. Husen blev vldigt lika till
utseendet, eftersom de byggdes efter ritningar tillhandahllna av centrala myndigheter.
Hustypen var i 1 plan med sadeltak. De hade fyrdelad bostadsplan och hade likheter med de
strre herrgrdsbyggnaderna med sexdelad plan men i mindre skala. Storleken var 7,5*6
meter och de hade ofta fasader med rd lockpanel och vita knutar. Den ndring eller
tillbyggnad som i vissa fall gjordes var att bygga till en entrdel genom att bygga en inbyggd
farstukvist, som ven kunde innehlla toalett.
20

17
18
Hrjedalen [1]
19
Hrjedalshus [6]
20
9

3. Husdelar
Man kan ofta bestmma vid vilken tid olika hus har uppfrts genom att studera byggtekniker,
takhjd, proportioner, snickeridetaljer, mlningar och fnster eftersom dessa varit olika under
olika tidsperioder.
21
Fr olika husdelar kan man konstatera vad som frndrats genom tiderna
och vad som levt vidare.
3.1 Stomme
Flera av den svenska timmerkonstens mest betydande hus ligger i Hrjedalen dr man i ldre
tid hade en mycket hgstende timmerbyggnadskonst. Mnga knuttimringstekniker dog dock
ut i brjan av 1800-talet och kring 1850 hade det mesta av den gamla hantverksskickligheten
som gav timmerhus dtt ut helt. Genom att studera med vilken teknik hus r uppfrda kan
man ofta ldersbestmma timmerhusen i Hrjedalen eftersom timringsteknikerna frndrats
genom tiderna.
22
Att timra hus r allts ett hantverk som levt vidare bland allt frre utvare.

De allra flesta ldre hus i Hrjedalen r byggda med en timmerstomme och utgr frn ngon
av de hustyper som funnits som grund under olika tidsperioder. De ldsta timmerhusen som
man hittat r frn 1500-talet och ngot enstaka ven lite ldre, men de flesta bevarade r frn
1600-talet och framt. Att bygga av timmer
med knuttimringsteknik brjade i Sverige
redan i slutet av vikingatiden som var fr ca
1000 r sedan och frn dess har tekniken
utvecklats s den sett olika ut inom olika
tidsepokrar. Det som frmst ndrats inom
knuttimring r hur stockarna ytbearbetats och
knutarna utformats. Frst anvndes rundvirke,
d v s timret var inte jmt och inte srskilt
bearbetat. Mellan stockarna ttade man med
mossa och de sattes samman med dymlingar
som var grova trplugg som borrades genom
stockarna. Knutarna var runda eller
sexkantiga, som det visas exempel p i bild 5.
Senare nr sgverken kom brjade man
bearbeta stockarna genom att gra dem plana och hugga till fyrkantiga knutar. Frn 1800-talet
och under 1900-talets brjan har laxknutar varit den vanligaste knuttimringsmetoden, vilket
betyder att man har knutar utan utskott, som passar om man vill stta panel p fasaden.
Timmerhus i Hrjedalen har oftast byggt p raka, enkla utskjutande knutar. Allmnt sett hade
ldre hus utskjutande knutar medan yngre har haft sltknutar som ligger i samma plan som
fasaden.
23

Timmerhus var helt dominerande fram till frsta vrldskriget d andra byggmetoder brjade
anvndas. Redan frn slutet av 1800-talet byggdes hus av stende timmer, s kallat resvirke,
och samtidigt brjade ven stommar uppfras som stolpverkshus. Ett stolpverkshus hade
stomme av skrtt virke, d v s obearbetat virke, med tjrpapp och panel p bda sidor och
sgspn som isoleringsmaterial. Under en period mellan 1900-talets brjan fram till in p
1950-talet byggdes ven plankhus med vggar av stende plank. Plankhusen gav strre
21
Hus att vrda byggnadskultur i J mtland Hrjedalen [9]
22
Hrjedalen [1]
23
Bild 5. Knut av rundtimmer (foto Monica Andersson)
10

utformningsmjligheter av husen n nr husen byggdes av stockar som gav begrnsningar p
grund av dess lngder. Frn stolpverkshuset utvecklades sedan det idag moderna
regelverkshuset som brjade byggas frn 1940-talet. Timmerhus har dock dominerat i
landskapet Hrjedalen eftersom husbyggnad i ldre tider i stor utstrckning byggde p vilka
material man kunde f frn den lokala trakten. Timmer var det som var enklast och billigast
att ta fram nda tills man brjade anvnda sgverk, vilket d gav skogen ett ekonomiskt vrde
p ett annat stt n tidigare. Sedan 1950-talet har det dock blivit vanligare att uppfra
timmerhus igen.
24

3.2 Fasad
De ldre husen i Hrjedalen som byggdes innan 1800-talet hade i regel synlig timmerstomme
som fasad. Under 1800-talet brjade man sen att kl in tidigare byggda husfasader med
stende panel och ven det som byggdes nytt vid denna tid fick sledes panelkldd fasad. De
frsta panelbrdorna hade olika bredd beroende p var frn trdet de kom, roten eller toppen.
Drfr fick panelbrdorna sttas varannan upp och ner innan brdorna frfinades till att f
raksgade kanter. Generellt var ldre panel bredare fr att senare g mot smalare varianter av
lockpanel.
25
Detta skulle skydda timret mot rta och minska draget i husen s att man inte
behvde elda s mycket, eftersom man nu insett skogens vrde i och med sgverksindustrins
uppkomst. Panelens utseende kunde variera med olika bredd p brdorna och med
sgverksindustrins utveckling blev ven fasader med spontade brdor vanliga och olika
panelriktning kom att anvndas. Vanligaste paneltypen var dock stende lockpanel (se figur 5)
och stende locklistpanel (se figur 6). Fasaderna kunde ven delas in i element fr t ex varje
vning genom att anvnda
olika panelbredder,
riktningar eller sorter,
vilket var vanligt p 1870-
och 1880-talet fr att skapa
en mer arkitektoniskt
utformad fasad.
26

3.3 Tak
Laggtak r en lderdomlig takkonstruktion bestende av ett underskikt av ttt lagda stockar
eller kluvna stockar som lggs i urtagna rundningar i
gavlarna (se bild 6). Konstruktionen ger en mycket stabil
byggnad eftersom tak och gavel hakas samman.
Belastningen blir dock mycket stor p gavlarna och liten p
lngsidesvggarna. Detta gr att rummen under taket kan
behva begrnsas i storlek beroende p vilka spnnvidder
laggtaksvirket hller fr.
27
En annan lderdomlig
takkonstruktion r vgbord, som bygger p en extra
lngsgende stock p lngsidan av huset p vilken
takutskottet vilar (se figur 7). Takutformning anvndes ofta
i kombination med laggtakskonstruktion.
28

24
25
26
27
28
Figur 5. Lockpanel
Figur 6. Locklistpanel
Bild 6. Laggtak
1

11

En ngot senare takkonstruktion jmfrt med laggtak r staket som r uppbyggt av en ryggs
eller om avstndet mellan nock och vggbandet r stort i kombination med ett antal mittsar
som ligger parallellt med lngsidorna. P sarna
lggs sedan ett undertak av s kallade rafter i
takfallets riktning frn nock till vggband.
Antingen slutar undertaket i vggbandet eller s
gr det ut p ett vgbord eller bara hnger ut i det
fria utanfr vggen. Som ttskikt lades nver och
p det taktckning av brdor.
29

Ett s-sparrtak kan anses vara en
vidareutveckling av det rena staket
och visas i figur 8. Det har sparrar
som br upp ett undertak. Sparrarna
ligger i takfallsriktningen och
undertaket i samma riktning som
sarna. P undertaket lades sedan
taktckning av olika slag.
Figur 8. s-sparrtak
30

Takkonstruktionen var vanligast till spntak med ett underliggande ttskikt av nver. ven
ved, brdor eller torv anvndes som tckningsmaterial.
31

ven vanliga takstolar har anvnds p timmerhus och dessa utvecklades under 1800-talet.
Dessa ger i motsats till laggtakskonstruktionen ingen lastnedgng p gavlarna utan istllet p
lngsidorna.
32
Takstolarna kan jmfras med sparrarna i ett s-sparrtak eftersom de ligger i
samma riktning och p samma stt br upp undertaket.

Den vanligaste taktckningen i ldre tid var ved- eller brdtak och i vstra Hrjedalen ven
torvtak. Orsaken till att torvtak anvndes hr var att vstra delarna mest bestr av rena
fjllomrden och eftersom man valde att anvnda material frn de nrliggande trakterna var
det svrt att f tag i tr som passade till taktckning i dessa omrden. Torvtaken var vanliga
fram till 1800-talets brjan. Frn 1850 kom stickspntaket, vilket var det vanligast
frekommande taket mellan 1870-1900. Vedtak bestod av minst 20 cm breda brdor eller
stockar som klyfts p mitten, medan sticktaket utgjordes av smalare stickor som var 10-12 cm
breda och 35 cm lnga av furu.
33
Brdorna lades p samma stt som en lockpanel p en fasad.
Under yttertaket hade man ttskikt av nver. Brdtak blev vanliga frn mitten av 1700-talet d
sgverk gav mjlighet till masstillverkning av sgade produkter. Vanligast blev detta
takmaterial i de landsdelar som hade bra tillgng p virke. Spntak var istllet en mer
virkesbesparande variant, d man anvnde kluvna trspnor som lades omlott ungefr som
tegelpannor. Mindre virkestgng gjorde att spntaken var vanliga i Hrjedalen.
34
Under en
29
30
31
32
33
Hrjedalen [1]
34
Figur 7. Vgbord
1

12

lng tid frn 1600-talet och nda fram t o m 1800-talet anvndes ven skiffer som taktckning
i mindre omfattning. Frn 1800-talets slut anvndes ven falsad plt och enkupigt tegel .
35
De
senare byggda husen under 1900-talet har ven haft tvkupigt tegel som taktckning. Under
tegelpannorna har man haft papp som ttskikt eftersom tegel i sig aldrig blir helt ttt.
36

Det vanligaste materialet i skorstenar har varit tegelstenar, vilket bild 7 visar, men ven
kombinationer av natursten eller med gjutjrnsrr har frekommit.
Det tegel som anvndes frr var inte frostbestndigt och drfr
skyddades det genom slamning eller vitkalkning. Placeringen av
skorstenen har varit olika beroende vilken takkonstruktion som
anvnts. Med ett ryggstak kunde t ex inte skorstenen sttas mitt i
huset d en taks inte kan brytas.
37

Typiska hrjedalshus har genom tiderna haft flacka tak med en
lutning av 27-33 grader.
38
Takfot och vindskivor r delar som i stor
utstrckning pverkar helhetsutseendet p ett hus. P ldre hus fanns
en takfot som bara skt ut en liten bit utanfr husvggen och den
hade inga speciella utsmyckningsdetaljer. Frn 1850-1910 hade dremot husen i Hrjedalen
stora takftter p upp till 1 meter och ven utsmyckningar i form av kontursgade konsoler
som bar upp takfoten anvndes. Ytterligare en utsmyckning vid denna tid var en profilerad
taklist som bidrog till husutseendet.
39

3.4 Grund
Till att brja med byggdes timmerhus helt utan grundlggning. Timret lades d direkt p
marken och dessa hus hade jord- eller lergolv.
Senare brjade syllstockarna lggas p grundstenar
och i samband med detta brjade man ven ha
innergolv i husen.
40
Denna frsta
grundlggningsteknik visas i bild 8.

Fram till 1900-talets brjan utfrdes
grundkonstruktioner i Hrjedalen av staplad grsten
eller frbandsmurning av grsten eller huggen sten.
Till att brja med hade man bara stora stenblock i
hushrnen vilka knutarna placerades p och ibland
p ytterligare ngra stllen under syllstockarna.
Mellan upplagspunkterna var det vanligen ppet
alternativt lst ditlagda stenar som kallas en kallmur
eller s bands stenarna samman som en mur av ler- eller kalkbruk. Allt eftersom man brjade
bygga strre hus p 1800-talet brjade ven grundmurar gras runt hela huset som kunde ta
upp lasten, s kallade torpargrunder.
41

35
36
37
38
39
40
41
Bild 8. Grundstenar under timmerhus (foto
Monica Andersson)
Bild 7. Skorsten av
tegelsten (foto Monica
Andersson)
13

I ldre tid isolerades grunden genom anvndning av s kallad mullbnk. Den bestod av
uppskottad jord och torv mot grundens insida nda upp till golvet. Ventilationen i grunden
utfrdes genom att trtrummor gick genom muren och mullbdden in under huset.
42

Syllstockar och golvbrdor fuktskyddades med nver, men detta fungerade dock oftast inte s
man fick svra rtskador i golvet av fukten som samlades under huset. Dessa grunder har p
senare tid ofta ttats med kalkbruk fr att erhlla tta socklar och urgrvningar av mullbdden
har skett. Istllet brjade golvbjlklaget isoleras genom att ha en spikad trossbotten under
golvsarna och emellan dessa ett lager isolering av torv, spn eller annat isoleringsmaterial.
43

Under brjan av 1900-talet gjordes mnga
pgjutningar av betong som puts p grunder och
lngt upp p vggarna, eftersom man trodde detta
skulle skydda. Istllet gav detta ofta rtskador p
timret bakom betongen, eftersom regnvatten rann
ner mellan betong och timmervgg. I de fall man
anvnt kalkputs har detta hllit bttre n vid
anvndande av cementputs eftersom kalkputsen
bttre str emot rrelser orsakade av bl a
frostsprngningar eller sttningar.
44
Samtidigt
ersattes ocks naturstensgrunder av
grundkonstruktioner i cementhlsten eller
betonghlsten. I vstra Hrjedalen har man
vanligen haft hga grundlggningar p hus gjorda
av flata skifferstenar, vilket visas av bild 9.
45

De hga grunderna levde vidare nr man frn 1800-talets mitt brjade anamma stders
byggnadsstt ven p landsbygden som i Hrjedalen och d gjordes en del hga husgrunder
av granit.
46

3.5 Fnster/drr
P tidigt byggda hus var fnstren frst horisontella fr att
sen verg till kvadratiska och till sist bli vertikala. De
horisontella och kvadratiska fnstren var oregelbundet
placerade och anvndes fram till p 1700-talet d de
ersattes av vertikala utformningar. Under 1800-talet blev
fnstren strre och de placerades symmetriskt i fasaderna.
ldre fnster hade ofta sm glasrutor eftersom de var
svra att framstlla i strre storlek. nskades strre
glasytor fick man stta samman flera sm fnsterglas m h
a blysprjsar som band samman glasenheterna. Exempel
p ett ldre fnster visas av bild 10. Eftersom symmetri
varit efterstrvat inom husbyggnad i Hrjedalen historiskt
sett anvndes ofta blindfnster till att brja med. Dessa
gjorde det mjligt att skapa en symmetriskt utformad
42
43
www.hallahus.se [21]
44
www.hallahus.se [21]
45
Kulturhistorisk vrdefull bebyggelse i Hrjedalen [5]
46
Bild 9. Hg grundmur (foto Monica Andersson)
Bild 10. ldre fnsterutformning
(foto Monica Andersson)

14

fasad utan att vara lst nr planlsningen inomhus skulle skapas p ett praktiskt stt. Att
bygga ett symmetriskt utseende p hus levde kvar fram till 1900-talets brjan. De horisontella
fnstren fick en kortvarit terkomst runt 1910. Sprjs har varit vanligt frekommande i
fnstren genom alla tider. Till att brja med anvndes sprjs av blyband innan trsprjsen
kom. Genom olika tidsperioder har sprjsen sett olika ut genom indelning i strre eller mindre
rutor. De horisontellt liggande fnstren under 1600- och 1700-talet var indelade i sm
kvadratiska rutor. Under 1800-talet d fnstren blev vertikala s gav sprjsen bde sm och
strre rututformningar. Sprjsen skulle skapa kvadratiska eller stende rektangulra rutor.
Kring 1900 var det vanligt med vertikala fnster som bara delades med en sprjs verst som
allts bildare tv mindre rutor verst och tv strre hela glasrutor nertill.
47

ven drrar betyder mycket fr ett hus utseende och har varit olika utformade under olika
tider i historien. ldre drrar var ofta av partyp och intgende fr att utgra ett vlkomnande
intryck till huset. Ytterdrrarna var omsorgsfullt utformade fr att vara estetiskt vackra och
inramades allmnt av barfreden.
48
Vid 1800-talets mitt anvnde man snidade eller sgade
fasaddekorationer runt fnster och drrar.
49

3.6 Farstukvist/veranda
Karakteristiskt fr byggnadstradition i Hrjedalen r farstukvisten eller som den vanligen
kallas i landskapet, barfreden. Ordet barfred kommer frn
medeltida borgar med stentorn som hade denna benmning,
men har lnats i Hrjedalen att kalla farstukvistar.
Ursprungligen sattes den framfr boningshusets entr som
skydd mot vder och vind. En barfred bestr av ett tak som
r fst i vggen och vilar p std av tv eller flera stolpar
eller brdor. Taket kan vara ett sadeltak eller brutet tak och
stden r ofta svngda i S-form och dekorerade.
50
Bild 11
visar ett exempel p hur en ldre barfred kan se ut.
Balkonger r ngot som aldrig funnit p husen i Hrjedalen
lngre tillbaka i tiden. Verandor var relativt vanliga p
1800-talets senare del d hus med sexdelad planlsning
byggdes, men har annars inte varit vanliga i omrdet.
3.7 Frg
Frgen p hus i Hrjedalen r ofta naturligt grnad, vilken kan pskyndas genom att behandla
fasaden med jrnvitriol. Husen ska knnas naturliga och harmonisera med miljn varfr en
del frger tagits fram genom blandning med jordartspigment. Frn 1700-talets andra hlft och
under 1800-talets frsta hlft brjade man rdfrga fasader och ha vita foder och lister. Frn
1800-talets mitt blev vanliga husfrger grtt, vitt och beigt bland de som ville bygga hus efter
influenser frn stderna och speciellt handlade det d om strre boningshus.
51
nda fram till
1930-talet var dock husen i Hrjedalen i stor utstrckning omlade.
47
48
49
50
Hrjedalen [1]
51
Bild 11. ldre barfred
1

15

4. Resultat del 1 Traditionella hus
Inom landskapet Hrjedalen finns det inga stora skillnader p hur hus byggts under samma
tidsperiod historiskt sett. Det som kan skilja r endast detaljutformningar och dekorationer
vilka kan ha dragningar till den del som landskapsplatsen grnsar till ssom Hlsingland,
Dalarna och Norge.
52

Traditionell byggnadsstil fr bostadshus i Hrjedalen r grundtyperna enkelstuga eller
parstuga i en eller tv vningar. Frmst r det en parstuga i en vning som r vanligast, men
som ofta har byggs ut med ytterligare rum frutom de fyra rummen med farstu, kammare och
tv rum som ingick i grundtypen. Husen har utformats smala och avlnga och var sparsamt
utsmyckade med raka enkla detaljer.
53
Husstommarna har oftast varit gjorda av timmer som i
grunden var grovt bearbetat. Timmerstockarna blev inte runda utan grovt fyrkantiga eller
rektangulra och i olika dimensioner, vilket gjorde att varje enskild stock var tvungen att
passas ihop med nsta intilliggande. Stockarna fstes samman med utskjutande raka knutar i
hrnen och trdymlingar mellan varje stockvarv. Grovleken p det anvnda timret var minst 6
tum (15 cm tjockt).
54
Ibland har timmerstommen tckts in med stende panel fr att minska
draget in i husen. Taken har varit utformade som sadeltak med lutning omkring 30 grader och
taktckningen av spn, torv eller brdor. Alla takkonstruktioner har haft nver som ttskikt
under tckningen. Det har oftast varit relativt sm taksprng och vindskivor vilket ger ett
enkelt utseende. Skorstenar har varit gjorda av tegelstenar som behandlats fr att vara
frostbestndiga.
55
Grundkonstruktionerna har varit enkla. Man har anvnt staplad sten under
knutarna och ibland p vissa stllen under syllstockarna vid lnga avstnd mellan knutarna.
Mellan grundstenarna har lsa stenar lagts eller sammanbundits med bruk.
56
Entrn inramas
med en barfred som r namnet p en farstukvist i Hrjedalen. Barfreden ska ha ett sadeltak
eller brutet tak vilket vilar p stolpar eller brdor som ofta r svngda eller dekorerade.
57

Fnster har haft vertikalt stende former och varit symmetriskt placerade i fasaden. Sprjs av
tr har anvnts som ger fnstren kvadratiska eller stende rektangulra rutor. Husen har haft
parfnster eller enkelfnster och sprjsen har gett 6 eller 9 rutor per luft.
58
Drr- och
fnsteromfattningar har till en del haft karaktrsgivande drag och en avvikande frgsttning.
59

Husen har mestadels varit omlade varfr de efter en tid antagit en naturlig grnande frg.
Alternativt har frg med blandning av jordartspigment anvnts fr att fortare uppn liknade
frgsttning p fasaderna eller behandling med jrnvitriol.
60

52
Hrjedalen [1]
53
54
55
56
57
Hrjedalen [1]
58
59
60
16

5. Nybyggnad
Eftersom arkitektur och byggteknik r sammanlnkade till en viss del gller det att knna till
den gamla tekniken och kunna tillmpa denna i kombination med ny teknik fr att skapa
efterfrgade moderna hus idag.

Dagens boendenskeml mste mta det traditionella byggnadsutseendet. Det finns ingen vits
att bygga ett hus i traditionellt utseende som ingen vill ha som boende idag. Detta leder till att
den traditionella arkitekturen som vi vill bevara i arbetet i vissa fall eventuellt mste anpassas
fr att mta dagens nskeml.
5.1 Designprogrammet
Fljande r rd frn designprogrammet gllande nybyggnad av hus i Hrjedalen:

Utforma i enkel, karg byggnadsstil och
inspireras grna frn ldre tr- och
timmerhus. Bygg inte alphus med breda
gavlar och nock p tvren samt stora altaner
eftersom denna byggnadsstil inte
verensstmmer med det traditionellt
hrjedalska. Det ska vara enkla former,
smala gavlar och lngsmal husform med
nocken utefter lngsidan, men mindre hus
kan utformas i fyrkantig form. Gaveln ska
vara max 8 meter bred. Bygg max 2 vningar
med eventuellt inredd vind eller
sutterngvning. Bryt ner strre hus genom
att variera takhjd, vilket visas exempel p i
bild 12.

Fasader br utgras av timmer eller grov stende panel. Ha raka knutar utan svngda
avslutningar om nya timmerhus med synlig timmerstomme byggs. Strre hus kan ha liggande
panel med listverk.
Taklutningen ska vara 25-35 grader, begrnsade takutsprng (30-50 cm) och enkla vindskivor.
Takfrgen br vara rda och inte svarta. Plt i tegelimitation eller pannplt r bttre val n
trapetskorrugerad plt. Torv- eller spntak r bra alternativ fr att flja en ldre traditionell
stil. Shingeltak r en taktckning som gr att anvnda om man vill efterlikna gamla skiffertak.

Efterstrva en harmonisk placering av fnster och drrar i fasaden. Se till att ha avstnd
mellan takfot och fnster. Fnstren ska ha sprjs som br ge 3,6 eller 8 rutor i varje luft. Bde
hela fnster och rutor av sprjs ska ha stende proportioner. De br inte ha utsirat foder, men
grna verstycke som betonas med profillist. Bygg inte med stora glasytor utan anvnd istllet
en glasveranda under takkupa om man vill ha stora ljusinslpp.

Bygg hus med en barfred vid entrn, inte ngra stora balkonger eller altaner med tak.
Barfreden kan ha svngda linjer och kartuscher (snidad och mlad trmedaljong som r
traditionell detalj frn vstra Hrjedalen). P mindre tillbyggnader som barfred kan man grna
ha torv- eller spntak ven om inte vriga huset har det fr att fnga upp det traditionella. Om
huset inte har barfred fr grna drrens verstycke vara i en mer profilerad och utsmyckad
Bild 12. Strre hus nedbrutet med varierad takhjd
17

form. Om man vill ha en altan kan den vara
placerad p gaveln under takutsprng p
envningshus fr att smlta in och p lngsida
under frambyggt sadeltak som en barfred.
Bild 13 visar hur en altan kan byggas fr att smlta
in i den enkla byggnadsstilen och hur ett nytt
torvtak ser ut.

Altaner, verandor eller balkonger r annars inget traditionellt i landskapet Hrjedalen utan
fanns bara vid sekelskiftet d man hade lvsgade detaljer och glasverandor.

Husfrg rekommenderas i gra nyanser
(typ jrnvitriol), falurtt eller jordfrger
som dmpat brunt eller ockrafrg.
Fnster, drrar, rcken och snickerier kan
vara vita eller i klara frger som engelskt
rtt, guldockra, milt bl eller grna toner
fr att ge accent och visa att det r ett
nytt hus. Bild 14 visar ett nyare hus som
fljt rekommenderad frgsttning. Strre
hus med inspiration frn sekelskiftet
mlas i ljusa linoljefrger.
61

61
Bild 14. Nytt hus med naturligt gr fasad och avvikande
accentfrger (foto Monica Andersson)
Bild 13. Nytt hus med torvtak och altan under gavelutsprng (foto Monica Andersson)

18

6. Krav och materialegenskaper
Dagens byggregler stller andra krav n tidigare p husets funktion, ventilation, VA,
brandskerhet mm. Detta r alla delar som mste beaktas d nya hus ska byggas, men i en
ldre traditionell stil. Vilka andra byggmaterial och metoder br man vlja att anvnda idag
jmfrt med frr fr att uppn dagens nskningar och krav i samklang med det traditionella
husutseendet.
6.1 Energianvndning
Boverkets Bygg Regler (BBR) stller krav p maximal energianvndning i ett bostadshus fr
permanentboende. Om huset ska anvndas som fritidshus stlls inga krav i dagslget. Hur
mycket energi som fr tg beror p energikllan som anvnds och var i Sverige huset r
belget. En indelning grs i zon sder och norr, dr husen i detta arbete antas placeras i zon
norr som t ex Hrjedalen rknas till. Om ett hus sedan placeras i sder ger det lgre
energitgng p g a lgre utomhustemperaturer och drmed kommer BBR:s krav att uppns
ven om kravet p maximalt tillten energifrbrukning r lgre dr. Det som eventuellt kan bli
fallet r att husen r ondigt isolerade, vilket inte r det bsta fr byggherrens ekonomi men
godknt enligt regler. Om man har elvrme som huvudsaklig uppvrmningsklla fr
energianvndningen varje r max uppg till 95 kWh/m
2
golvarea innanfr yttervggarna som
r uppvrmd och vid annan uppvrmningsform max 130 kWh/m
2
. Drtill stlls enligt BBR
krav p en hgsta genomsnittlig vrmegenomgngskoefficient (U-vrde) fr klimatskalet
(omgivande omslutningsarea) till max 0,50 W/m
2
*K, vilket visar hur mycket vrmeenergi
som passerar genom konstruktionsdelen. I detta U-vrde ingr ven kldbryggor frdelade p
hela omslutningsarean mot insidan. Den energitgng som inrknas i det maximala kravvrdet
r energi som tgr vid normalt brukande under ett klimatmssigt normalt r till en byggnad
fr uppvrmning, kyla, tappvarmvatten och drift av installationer som pump, flktar och vrig
fastighetsel.
62

Fr att klara BBR:s krav p energihushllning i ett bostadshus har energimyndigheten tagit
fram rekommenderade U-vrden fr olika byggnadsdelar. Dessa kan vara bra att ha i tanke
d man bygger ett nytt hus och r satta till:
63

Yttervgg 0,16 W/m
2
*K
Vindsbjlklag 0,10 W/m
2
*K
Markplatta 0,20 W/m
2
*K
Fnster 1,0 W/m
2
*K
6.2 Vrmefrluster
Forskning har visat att ett timmerhus utan isolering eller panel har ca 10-15 % mindre
vrmefrluster p rsbasis n ett trregelhus med likvrdigt U-vrde, vilket beror p timrets
vrmelagringsfrmga. Nr man bygger timmerhus utan isolerade vggar kan de
vrmefrluster som vggarna ger kompenseras med mycket god isolering i golv och tak.
64

Olika frsk som gjorts visar olika siffror p energitgng. Exempelvis har frsk utfrts med
olika huskonstruktioner dr alla komponenter varit lika frutom yttervggarna. Resultaten
visade att timmerhus hade upp till 30 % mindre energitgng nr jmfrder gjordes mot
62
www.boverket.se [14]
63
www.byggahus.se [15]
64
www.tematra.se [30]
19

regelverkshus som borde ha haft 17 % bttre vrmeisolering om man tittade p U-vrdena.
65

Om BBR:s krav p energihushllning fr permanentboendehus ska klars utan att behva
tillggsisolera ngra vggar i ett timmerhus krvs det att stommen utgrs av 20 cm
timmertjocklek (8 tum) vid byggande av 1 eller 1 -planshus. Vid berkningar som lett fram
till detta har dock ingen hnsyn tagits till vrmelagring i stommen utan bara sett till
isoleringsegenskaperna i timret.
66
Timmer har dock relativt bra isoleringsfrmga, men inte
alltid tillrcklig fr att klara kraven vid nybyggnad. En timmervgg blir ocks ttare och ttare
med tiden d timret sjunker samman, vilket ger en lgre vrmegenomgng. Det r drfr
frmst vid knutarna som eventuellt lckage sker.
67
Idag r det vanligast att man anvnder
timmertjocklek p 15 cm (6 tum), men mindre hus kan ha 12 cm tjocklek (5 tum).
68
Vid
mtningar av isoleringsfrmgan hos timmervggar p 15 cm tjocklek och med isolering
mellan stockarna har det visat sig att en sdan vgg har 3-5 % bttre
vrmegenomgngskoefficient (U-vrde) n en homogen trvgg med samma tjocklek.
Vrmekonduktiviteten ( ) som ger U-vrdet r fr tr generellt 0,14W/m*K och detta vrde
beror bl. a av materialets densitet och fukthalt. Fr tr i stockar i timmerhus kan man rkna
med fr gran 0,122 W/m*K och fr furu 0,126 W/m*K. Fr att erhlla ett bra U-vrde r det
viktigt att timmervggen r tt utan strre luftlckage, vilket uppns med ett tungt tak eller
dragstag som pressar samman stockarna samt att knutarna r tta. Dragstag fyller samma
funktion som trdymlingar gjorde i ldre timmerhus, nmligen att fsta samman stockarna i
sidled. Genom att anvnda dragstag kombineras denna funktion med att dra samman
stockarna extra. Det finns mnga olika sorters knutningstekniker och vilken som ttar bst
finns det olika sikter om. Nr man bygger en 15 cm tjock timmervgg av gran kan man rkna
med ett praktiskt tillmpbart U-vrde p 0,61 W/m
2
*K och fr furu 0,63 W/m
2
*K, fr 20 cm
vgg och gran 0,47 W/m
2
*K samt furu 0,49 W/m
2
*K.
69
Rknars ven vggarnas kldbryggor
in i ett totalt U-vrde ger det ett mindre tillskott fr timmervggar n i regelverkshus.
70
Fr att
klara BBR:s krav p energihushllning i permanentbostadshus mste som regel 5-6 tums
timmerhus tillggsisoleras. Oftast isoleras d p insidan fr att bevara den synliga
timmerstommen p utsidan. Detta leder dock till att en del av timrets goda egenskaper med
vrmelagring och fuktvandring skrmas av med plastfolier och isoleringsmaterial. Fr att
klara BBR:s krav utan att behva tillggsisolera vggar alls krvs det att stommen byggs av 8
tums timmer, kombinerat med att ha fnster och drrar med lga U-vrden samt att isolera
ordentligt i golv och tak. I vissa fall kan kraven klaras med 5-6 tums timmer genom att isolera
en del av husets vggar och p andra stllen ha genomgende timmer. I badrum och kk vill
man nd ofta ha ett ytskikt p insidan av t ex kakel eller vtrumsmatta varfr man d
samtidigt kan isolera vggen bakom dessa skikt. Fr att behlla timrets positiva
materialegenskaper s mycket som mjligt och samtidigt gra huset energisnlt br
tillggsisolering istllet ske p utsidan med ngon form av trfiberisolering, vindpapp och
ytskikt av panel. Om man vljer att tillggsisolera timmerhus fr man ett lgre U-vrde p
vggkonstruktionen med hjlp av isoleringsmaterialet men ven av ytterpanel eller invndiga
gipsskivor.
71

65
www.nordhus.nu [23]
66
www.tematra.se [30]
67
68
www.timmerhus.se [24]
69
www.hedehus.se [20]
70
www.xhouse.se [10]
71
www.tematra.se [16]
20

6.3 Ventilation
Enligt BBR:s krav ska husets luftvolym omsttas helt varannan timme. Den varma luften som
ventileras ut br d vrmetervinnas med hjlp av en vrmevxlare. I ett timmerhus utan
ttskikt av folie eller liknande sipprar hela tiden luft genom vggkonstruktionen och d sker
en naturlig vrmevxling genom att den kalla uteluften som vill in vrms av den varma
transmissionsluften p dess vg ut. Luftfldet fungerar automatiskt genom timret och vggen
fungerar sjlv som en vrmevxlare.
72
Ventilationssystem i bostadshus ska enligt BBR
utformas fr ett lgsta uteluftflde som r 0,35 l/s per m
2
golvarea. Ventilationen behver
dock inte g kontinuerligt i alla husets rum. Systemet kan utformas med nrvaro- och
behovsstyrning, vilket betyder att ventilationen kan forceras till att vara minst 0,10 l/s per m
2

golvarea d ingen befinner sig dr och annars enligt BBR-kravet.
73

6.4 Vrmelagring
Timmer r ett bra material fr vrmelagring i ett hus vilket resulterar i en jmn
temperaturhllning. Timmervggen hller inne vrmen p vintern och stnger ute vrmen p
sommaren. En bra vrmelagring i husstommen ger drfr ett behagligt boendeklimat att leva
i.
74
Fr att ackumulera vrmen man har inne i huset p bsta stt s gller det att ha timmer
som ytskikt mot insidan eftersom det r d materialet kan samla vrmen. Om man har
isolering och gips p insidan kan inte timret samverka med inomhusluften och vrmelagra
denna. Hur stor vrmelagringsfrmgan r beror p mngden material, sortens material, dess
densitet, vrmen och vrmeledningstal. Som fljd av att massivt tr har hg
vrmelagringskapacitet minskar behovet av forcerad ventilation och kylaggregat i ett
timmerhus fr att reglera inomhustemperaturen.
75

6.5 Fukt
Fr att erhlla en fuktsker byggnad r det bra om man redan i projekteringsskedet utfr en
fuktskerhetsprojektering. En byggnad kan verifieras som fuktsker genom tre olika stt.
Dessa r kvalitativ bedmning dr regler och anvisningar tillmpas, kvantitativ bestmning
dr berkningar utfrs eller beprvade lsningar d konstruktionslsningar som har testats i
verkligheten anvnds som en referens. BBR krver fuktskerhet i byggnader, men man fr
sjlv vlja hur detta ska uppns.
76

6.6 Fuktlagring
Samma sak som med vrme gller med fukt som kan absorberas och avges av timret, vilket
bidrar till att timmerhus reglerar inomhusklimatet sjlva p ett bra stt. Detta resulterar ofta i
att inga dyra ventilationssystem behvs i huset fr att forcera bort fuktig luft, vilket kan vara
fallet i andra sorters huskonstruktioner. En positiv fljd av detta kan vara att
energifrbrukningen kan bli upp till 30 % lgre n i andra sorters hus.
77
Upplevelsen av
inomhusklimatet pverkas av hur stor relativ luftfuktighet luften har. Detta pverkar i sin tur
hlsan hos de boende i huset eftersom lg RF (relativ fuktighet) ger kad statisk elektricitet
och att slemhinnor torkar ut vilket kan orsaka bl a astmabesvr. Om det istllet r fr hg RF
finns det risk att byggnadsmaterial och inredning kan drabbas av fuktskador. Hur mycket fukt
72
www.tematra.se [16]
73
74
75
http://dalea.du.se [29]
76
77
21

som luften innehller pverkas av temperaturen. Kall luft innehller lite fukt och tvrt om med
varmare. Eftersom vi tar in uteluft i huset via ventilation beror luftfuktigheten inne av
utelufttemperaturen. P vintern fr vi allts lgre RF inne till fljd av kallare
utelufttemperatur, medan sommaren ger motsatt effekt. Fr att utjmna de svngningar som r
i relativa fuktigheten r massivt tr ett bra byggnadsmaterial att anvnda. Tr r ett
hydroskopiskt material, d v s det har frmgan att ta upp och avge fukt. Timmerstommar
utjmnar drfr RF vilket ger mindre risk fr fuktskador p grund av fuktvandring genom
byggnadskonstruktionen. Fr att erhlla denna positiva effekt av timmer ska inte stommen
avskrmas med diffusionstta skikt.
78
Underskningar har visat att ventilationens storlek i
huset har betydelse fr i vilken omfattning tret kan ta upp och avge fukt ur luften. Om
ventilationen uppgr till ver 0,8 omsttningar/timme hinner inte tr ta upp fukt ur luften, utan
den ventileras istllet bort. Under denna grns br man drfr hlla ventilationsomsttningen
fr att kunna utnyttja trets fuktdiffusion p bsta stt.
79

78
79
www.mirushome.se [22]
22

7. Husdelar
7.1 Timmerstomme
Hus timras i regel med stockar som r rundade p ovansidan och med ett spr p undersidan
s att de passar ihop att lgga p varandra. I hrnen fsts
stockarna samman med ngon form av knutning genom att
stockarna r skrade p under- och versidan fr att passa
ihop och lses p s stt fast. En monterad husknut med
dragstag genom stockarna visas i bild 15. Mellan de olika
stockarna i lagren kan dymlingar av tr eller stl anvndas
som fungerar som plugg och lser stockarna ytterligare till
varandra i sidvg.

Som isolering mellan stockarna kan hus- eller vggmossa
eller ngot konstgjort isoleringsmaterial anvndas. Stockarna
pressas samman av tyngden ovanifrn frn vgg och tak och kan av detta sjunka samman flera
centimeter under frsta ret. Detta ger i slutndan vldigt tta vggar.
80

Timmer till hus kan vara handtillverkat eller maskintillverkat. Vid handtillverkat sgas
timmerstockarna p 2 eller 4 sidor fr att bli plana och vid montering lggs stockarna med
rot/topp-principen, allts med stockarna t vartannat hll. Vid timring av handtillverkat
timmer mste allts varje enskild stock passas samman med nsta, varfr det blir ett provande
av vilka stockar som passar samman. Vid maskintillverkade stockar har de sgats och hyvlats
till enhetliga dimensioner fr att passa samman med oavsett vilken stock som placeras p en
annan.
81
Detta gr att timring enligt den gamla metoden av handtillverkat material blir ett
riktigt hantverk som tar betydligt lngre tid och fljdaktingen ocks dyrare. I gengld erhlls
en mer levande fasad med naturliga skiftningar mellan stockarnas utseende.
7.2 Tak
Att anlgga tak i samma material som gjorts historiskt sett med ved, brdor, spn eller stickor
r idag inte alltid ekonomiskt realistiskt. Istllet kan man bygga hus idag med liknande
utseende genom att anvnda sig av betongtakpannor i grsvart ton eller ven tegel kan g
bra.
82
Ett annat alternativ r grmlad pannplt som ger liknande utseende.
83
Ett torvtak
vrdesattes frr fr dess bra isoleringsfrmga, men fr detta finns idag bttre alternativ.
Dremot har ett torvtak stor vrmekapacitet och hjlper drfr till att utjmna temperaturen
inomhus. Drtill r torvtak relativt billiga och brandskra som positiva aspekter. Ett torvtaks
tyngd r ven positivt fr ett timmerhus eftersom det hjlper till att ge de sttningar som ska
till av stockarna. Ett torvtak ska ha en lutningsvinkel mellan 28-40 grader, vilket passar in i
den hrjedalska stilen dr taklutningarna traditionellt sett varit mellan 25-35 grader. Fr att
undvika rta i taket r det viktigt med ett ordentligt gjort ttskikt eftersom ett torvtak kan
binda fukt under en lngre tid. Som ttskikt under torven kan nver anvndas som man haft i
ldre tid, vilket r ett naturligt material och fljaktligen miljvnligt. Samtidigt ger dock uttag
av nver en naturpverkan, vilken kan ses som negativt och ur denna synvinkel r det istllet
80
81
www.tematra.se [16]
82
83
Bild 15. Knut av maskintillverkat
timmer med dragstl (foto Monica
Andersson)
23

att fredra anvndning av PVC eller polyeten i form
av en plastmatta eller underhllsfri takpapp som
ttskikt. En variant fr att uppn det traditionella
utseendet men med anvndning av nya material kan
vara att ha en rad nver vid takfoten som r synlig,
men plast som ttskikt under resten av taket vilket
visas av bild 16. Som avslutning p taket ska en
mullbrda anvndas med utsgade drneringshl.
Ovanp ttskiktet lggs 2 lager torv p totalt minst
15 cm tjocklek. Det understa lagret lggs med
grssidan nedt mot ttskiktet och nsta lager med
grsytan uppt. Ett torvtak vger 4 kN/m
2
frutom
snlast och fr att klara detta mste takkonstruktionen med ryggstak eller takstolar sitta
placerade p c600, mot annars normalt c1200.
84

7.3 Grund
Eftersom ett timmerhus har grova syllstockar i botten r de mycket hllbara. Det ger en stadig
konstruktion som gr att det rcker med en enkel plintgrund fr timmerhus. Mellan de gjutna
plintarna kan man fylla upp med lsa stenar fr att f utseende av grundkonstruktionerna som
anvndes frr i tiden, vilket kan ses i bild 17. Drfr behvs i regel ingen mur eller platta fr
att stockarna inte ska knckas av spnnvidderna, men fr att grunden inte ska rra sig i sidvg
gr man oftast en sula av grus eller sten som gjuts eller armeras. P sulan kan en modern
torpargrund gras, idag kallad krypgrund, av betonghlsten med isolering p utsidan och som
ventileras m h a ppningar i muren alternativt
grundlgga p enskilda block.
85
Fr att skapa en
grund som ser ut att vara gjord av stenblock kan man
idag anvnda betong som man p ytan ger ett
utseende av stenar.
86
Fr att undvika fuktproblem
som kan leda till rta p tr i vggar och golv r
ventilationen i grundkonstruktionen jtteviktig i
kombination med drnering av marken runt om och
under huset. Fr att skydda tret ytterligare br det
tckas in med fuktbestndiga material som
cementbundna fiberskivor eller liknande.
87
Ibland
har dock problem med fukt i krypgrunder uppsttt,
varfr platta p mark istllet rekommenderas som
grundlggningsform med en underliggande
isolering.
88

7.4 Fnster/drr
Vilka fnster man vljer att anvnda i ett nybyggt hus pverkar i hg grad helhetsutseendet.
Eftersom fnstren ofta r det frsta som man lgger mrke till p en husfasad gller det att de
r avpassade just fr det enskilda huset och samverkar med fasadens helhet. Fnstrens storlek
och placering har betydelse, men ven sortens glas, karm, bge, mittpost, sprjs, fnsterbrda
84
www.goshandel.se/ [25]
85
86
87
www.tematra.se [16]
88
www.arboga.se [26]
Bild 16. Nytt torvtak med nverkant och
mullbrda (foto Monica Andersson)
Bild 14. Ny grundkonstruktion i ldre stil
24

och foder bidrar till helheten. Detsamma gller med drrar av olika slag som r en del av
husets arkitektur. Fnster har som huvudsaklig funktion att slppa in ljus i huset, men mste
samtidigt uppfylla krav som att utestnga kyla och drag. Om ett nytt hus med placering i ett
relativt kallt klimat som i Hrjedalen ska byggas r det viktigt
att fnster svl som drrar har lga U-vrden. Ett lgt U-vrde
visar att lite vrme gr ut genom konstruktionen. Har fnstren
ett mycket lgt U-vrde kan man f kondens p utsidan av
rutan under hst och vr eftersom fnstret inte slpper ut
rumsvrme. Detta r allts inget fel p fnstret utan istllet
bevis p dess tthet, vilket i slutndan ger en total
energibesparning fr husets uppvrmning. Fr ett
permanentboendehus rekommenderas anvndning av minst 2-
glas energifnster, medan man i fritidshus kan anvnda vanliga
2-glasfnster.
Bild 18 visar stilen p ett fnster som kan passa att anvnda.

SP-fnster r en fnster- och drrtillverkare med passande
material till nybyggnation av hus i hrjedalsstil. Fretaget har
fnster i en kulturserie med fast sprjs med en bredd av 30 mm
som vl stmmer i utseende med den traditionella
hrjedalsstilen. Som exempel finns kopplade 2+1 fnster (2
glas isolerruta +1 enkelglas) med U-vrde 1,2 W/m
2
*K och 2-
glas isolerruta med U=1,4 W/m
2
*K. Fnsterdrrar att anvnda
fr altanutgngar finns ven de som kopplade 2+1 med U=1,3 W/m
2
*K. Ytterdrrar finns
passande till utseendet i allmogeserien och herrgrdsserien. Dessa har U-vrde 1,0 W/m
2
*K
om de r oglasade och som lgst U=1,2 W/m
2
*K om de r glasade. Det virke som SP-fnster
anvnder till sina produkter r krnvirke frn norrlndska furor. Att det r svenskt rmaterial
ger mindre transporter, vilket passar bra fr ett hllbart byggande. Drtill r virket hllbart
mot rta. Furutret har tta rsringar och mycket kda som ger ett naturligt skydd mot rta.
89

89
www.spfonster.se [27]
Bild 15. Nytt fnster med passande
hrjedalsstil (foto Monica Andersson)
25

8. Hllbart byggande
Att bygga hus med timmerstomme passar vl in i dagens strvan efter ett hllbart byggande.
Timmerhus r stabila, varaktiga och ltta att underhlla varfr de passar in i ett lngsiktigt
tnkande. En viktig egenskap som man sg i timmerhus i ldre tid var att de kunde ses som en
bygglda. Husen kunde plockas ner nr de blev omoderna och sttas upp i en ny form eller s
kunde huset flyttas till en ny boplats. Idag kan detta byggldehus ses som en mjlighet till
teranvndning av material. Det passar in i det ekologiska perspektivet av hllbart byggande
men blir samtidigt ekonomiskt och socialt viktigt fr den som bygger sitt egna timmerhus fr
framtiden. Ett timmerhus r ocks relativt enkelt att frndra vilket leder till en flexibilitet
inom husbyggnad. Vill man bygga ut sitt hus kan en vning byggas p genom att timra p
ytterligare timmervarv p huset och vill man f strre i ett plan kan oftast timmerstockarna
skarvas med fler till lngre vggar.
90
I Sverige byggs oftast timmerhus av stockar frn gran
eller fura eftersom dessa trdslag finns att tillg i hela landet samtidigt som de r bra material
att timra med. Detta gr att byggnadstekniken med timmerhus r ett bra miljval eftersom
materialanvndningen inte krver lnga transporter.
91

90
91
26

9. Utformning av timmerhus
Ngra rekommendationer nr man ska utforma ett timmerhus:
92

Rumsstorlek max 6*6 meter
Vgghjd max 3 m innan bjlklag
Drrar/fnster minst 50 cm frn knut
Takutsprng minst 60 cm fr fuktskydd
Hg sockel fr fuktskydd
Minst 50 cm mellan ppningar i stommen
Om man har en murad skorsten ska den ej vara i kontakt med timmerkonstruktionen
eftersom denna sjunker samman efter hand
Brande innervggar mste vara av timmer fr att sjunka med vriga huset
Ej brande innervggar kan vara regelvggar men inte g nda upp till tak och vara
frbundna dr
Anvnd inte ltta tak eftersom det br hjlpa till att pressa samman stockarna
92
www.tematra.se [16]
27

10. Handikappanpassning
Nr planlsningar till hus upprttas gller lite olika regler beroende p om husen ska anvndas
till fritids- eller permanentboende. Ska husen bara vara fr fritidsboende stlls det idag inga
krav p handikappanpassning, ven om det alltid r bra att ha dessa aspekter i tanke vid all
nybyggnad. Mnga fritidshus slutar ofta nd med att fungera som permanentboende. D r
det ofta nr garen p ldre dagar flyttar till fritidshuset och eventuellt d r i behov av vissa
handikappanpassningar. Ska huset fungera som permanentboende vid bygglovsanskan krvs
det handikappanpassning av planlsningen ven om byggherren inte behver detta i
dagslget. Detta regleras i Boverkets byggregler med vissa givna mtt som ska fljas vid
utformning.
93
Reglerna sger att rumshjden ska vara minst 2,40 m, men fr minskas till 2,3
m i vinds- eller sutterngvningar. En liten eldriven eller manuell inomhusrullstol ska kunna
anvndas i byggnader avsedda fr enskilda bostder. Detta fr till fljd att minst en entr ska
vara tillgnglig med rullstol och detta kan anses vara tillgodosett om entrn ligger i markplan
dr man med enkla tgrder i efterhand kan ordna en ramp till entrn. Drrar eller liknande i
huset ska ha ett fritt passagemtt p minst 0,80 m och korridorer br vara minst 1,3 m breda
ven om detta mtt kan f g ner till 0,80 m i begrnsande delar som vid t ex en pelare eller
liknande. Inomhus i en bostad ska en person kunna vnda runt med en rullstol vilket krver ett
vndcirkelmtt p 1,3 m.
94
I flerplanshus ska rum med vissa funktioner vara tillgngliga i ett
plan fr en rullstolsbunden person. Med detta menas att entrplanet ska innehlla hygienrum,
sovrum, kk, matplats, vardagsrum och frvaring.
95
Dessa krav p rum krver dock inte
separata rum fr alla dessa funktioner om man inte vill. Det ska dock finnas mjlighet att ltt
avdela plats till funktionerna om detta skulle bli ndvndigt. Hygienrummet ska innehlla
WC, tvttstll samt duschmjlighet fr rullstolsbunden. Byggs entrplanet utan sovrum ska
det finnas mjlighet att t ex avdela en del frn annat rum till sovdel i framtiden, exempelvis en
del av ett vardagsrum.
96

93
Elise Erikson [32]
94
95
96
Elise Erikson [32]
28

11. Resultat del 2 Nybyggnad i traditionell stil
Det stlls i dagslget krav p nya hus enligt lagar och frordningar. Dessa mste och kan
uppfyllas genom att vlja rtt byggnadstekniker och material. Kraven som ska fljas, den
traditionella hrjedalsstilen som vill bevaras och dagens nskningar om boende ska
sammanfras i nybyggda hus.

Hur mycket energi som gr t i ett hus beror bl. a p klimatskalets isoleringsegenskaper, olika
materials vrmelagringsfrmga, kldbryggor och ottheter i konstruktionen och frmgan att
utnyttja gratisenergi frn exempelvis mnniskor och maskiner. Nr timmerhus byggs har det
visat sig att de fr mindre energitgng n vad som borde bli fallet utifrn de U-vrden
byggnadsstommen har, vilket beror p att timmer har mycket bra vrmelagringsegenskaper.
97

Detta gr att stommen kan ta till vara den extra vrme som uppkommer varma dagar samt
gratisenergi fr att sen avge vrmen till huset nr det blir kallare. Trots relativt bra
isoleringsegenskaper klarar i regel inte timmerhus utan tillggsisolering BBR:s krav om de
inte r byggda av s grovt timmer som 8 tum (20 cm tjockt). S pass grovt timmer har inte
varit s vanligt att anvnda tidigare, men med de nya kraven i BBR blir 8 tums timmer allt
mer attraktivt att bygga av. Vanligast r istllet att anvnda 6 tums (15 cm tjockt) och att man
isolerar i varje fall en del av husen. Ofta grs tillggsisoleringen p insidan fr att bevara en
synlig timmerfasad. Dock br isolering p utsidan ske om man vill bevara timrets mjligheter
att lagra vrme och fukt vilket inte kan ske om man avskrmar med tta skikt av plastfolier.
Kan BBR:s krav p energianvndning uppns genom att bara isolera en del av huset br det i
frsta hand gras i kk och hygienrum dr man nd vill ha ett ttt ytskikt p insidan, vilket
gr det mjligt att bevara synligt timmer p bde in- och utsidan i stora delar av huset.

Fr att erhlla en s lg energifrbrukning som mjligt fr uppvrmning r det viktigt att
huset r ttt s luft inte lcker ut nr man inte vill. Fr att bygga tta timmerhus kan dragstag
anvndas mellan stockarna och isolera dem emellan. Knutarna r en plats i konstruktionen dr
lckage ltt kan uppkomma vilket motverkas av att bygga med vlkonstruerade knutar som
bryter en eventuell luftutgng. Det har visat sig att timmerhus har frre kldbryggor n ett
regelhus vilket r platser dr inneluften kan ledas ut genom klimatskalet.

I ett timmerhus sker hela tiden en luftvxling genom att tr r ett material som luft kan passera
genom. Vid genomgngen av luft i vggarna sker en automatisk vrmevxling mellan varm
inneluft p vg ut och kall uteluft som trnger in.
98

Massivt tr kan precis som med luft lta fukt g igenom eller lagras. Denna
fuktlagringsfrmga utjmnar variationer i relativa fuktigheten, vilket ger ett behagligt
inomhusklimat fr de boende.
99

Det timmer som stommen byggs av idag r oftast maskintillverkat i enhetliga dimensioner,
vilket ger ett relativt ltt byggnadsarbete d alla stockar passar ihop med varandra.
100
Sett
lngsiktigt blir det billigare d man kan f ett ttt hus eftersom det krver mindre
uppvrmning.

97
www.nordhus.nu [23]
98
www.tematra.se [16]
99
100
www.tematra.se [16]
29

Ett bra tak att ha p ett nytt hus r torvtak. Det r billigt att anlgga och underhlla,
brandskert, naturligt material och en tung konstruktion som bidrar till att pressa samman
vggstockarna och f ett ttt hus.
101
Som brande konstruktion under torvtaket kan man
anvnda takstolar, limtrbalkar eller sar beroende p underliggande planlsningar.

Grundkonstruktionen till timmerhus kan vara mycket enkel eftersom stockarna r hllbara och
ger en stadig stomkonstruktion. Det rcker i regel med gjutna plintar mellan vilka natursten
kan staplas fr att fnga upp en ldre stil.
102

I fnster br man ha 2+1 med 2 isolerrutor och 1 enkelruta eller 2-glas isolerruta.
103
Samma
sak gller fr fnsterdrrar och fr vanliga ytterdrrar beror det p om man har med eller utan
fnsteryta. Det gller att avvga hur bra U-vrde man vill ha eftersom det blir allt dyrare
produkter ju bttre isoleringsfrmgan r. Ngonstans finns en brytpunkt dr man tjnat in i
sparad energifrbrukning i frhllande till inkpskostnad. Samtidigt ska man ha fnster mm
som fljer det traditionella utseendet vilket stller vissa begrnsningar i val.

Generellt sett gllande alla materialval ska man ta hnsyn till vart materialet kommer ifrn fr
att kunna efterstrva ett hllbart byggande. Lnga transportvgar ska undvikas om det r
mjligt. ven framstllning, brukande och framtida tervinning eller teranvndande r
aspekter att ta hnsyn till vid materialval.

Byggs nya hus fr permanentboende stlls ven krav p handikappanpassning av invndig
utformning. Lagen sger dock att allt inte behver vara anpassat frn brjan om dagens
brukare inte behver detta men att det ltt ska kunna frndras i framtiden s att en
rullstolsbunden person ska kunna bo i huset.
104

101
www.goshandel.se [25]
102
103
www.spfonster.se [27]
104
Elise Erikson [32]
30

12. Hedehus AB
Hedehus AB r ett fretag belget i Hede i Hrjedalen. De tillverkar och sljer timmerhus
sedan 35 r tillbaka efter kunders nskeml. Som specialitet med sina timmerhus r
mjligheten att skarva stockar med fingerskarvar i upp till lngder om 12 meter. I dagslget
har de ingen aktuell katalog med hus att visa sina kunder eftersom regler fr husutformningar
och huskonstruktion ndrats en del de senaste ren. Ska husen anvndas som framtida
permanentboende krvs det att huset uppfyller vissa grnser fr energihushllning. Ska huset
byggas i Hrjedalen, som mnga av Hedehus kunder gr stller kommunen krav p utseendet
fr att bygglov ska beviljas eftersom man vill att ny bebyggelse ska passa in i den genuina
landskapsbilden. Utifrn dessa krav vill idag Hedehus frska skapa ett grundutbud av ngra
husmodeller som framtida kunder ska kunna utg ifrn fr att sen eventuellt anpassa till egna
specifika nskeml. Grunden ska vara relativt enkel som kunden sedan kan gra tillgg p om
s nskas. Sedan tidigare projekt vet Hedehus att kunderna ofta vill ha bastu och ppen spis i
sina hus nr de ska byggas i fjllen eftersom detta r ngra delar som anses vara grundsaker
till fjllstugan. Nr Hedehus idag tillverkar timmerhus utgrs stommen av 5-6 tums timmer
som sammanfogas med kilknutar som r en vidareutveckling av Dalaknuten. Knuten r
vidareutvecklad frn 1600-talet och r sjlvttande. Bde vind och vatten avvisas effektivt
genom att alla lgen bryts av minst 4 stycken 90-graders vinklar d passage frsker ske
genom knuten. Man anvnder ven dragstag genom stockarna fr att f en s tt konstruktion
som mjligt. Mellan stockarna lggs isolering av lindrev eller cellplast med slutna celler. Allt
fr att f tta hus, vilket ger en lgre energitgng fr uppvrmning. Varje enskild kund vljer
uppvrmningsstt av husen men vanligast r el, frnluft eller bergvrme med vattenburet
system i golven. Grundkonstruktionen utgrs oftast av plintar eller torpargrund samt platta p
mark. Takkonstruktionen kan gras med limtrbalkar, takstolar eller sar. Ofta isoleras delar
av husens vggar fr att de ska klara BBR:s krav p energihushllning och vanligt r d att ha
140 mm vggisolering. I taken r 340 mm isolering vanligt. Fnster och drrar kommer frn
SP-fnster, Allmogefnster eller Leksandsdrrar. Vanliga fnster som anvnds r 2-glas
energi.
105

12.1 Ritningar ver frslag till utformning av nya timmerhus
P de fljande fem sidorna visas ritningar ver tre olika hus som passar in i den traditionella
hrjedalsstilen. Fjllskarven r ett mindre fritidshus medan Lill- och Storskarven r utformade
fr en tnkt anvndning som permanent- eller fritidshus.
105
Fredrik Hellstrm [33]
31

32

33

34

35

36

12.2 Beskrivning av husfrslagen Fjll-, Lill- och Storskarven
Fr att klara BBR:s krav p energifrbrukning isoleras husen delvis (inga berkningar r
gjorda). I Fjll- och Lillskarven r hall, kks- och vardagsrumsdel oisolerade och drmed r
det synlig timmerstomme i dessa rum. Storskarven har den estetiskt vackra stommen som yta i
hallen och det stora ppna vardagsrummet. Om man ser p planlsningarna r de med dagens
mbleringsfrslag och inredning inte handikappanpassade fullt ut. Dremot r det relativt ltt
att frndra de tv strre husen i framtiden fr att uppn BBR:s krav inom omrdet. Kk och
samvarodel har redan idag ppen planlsning och i hallen finns mjlighet att vnda med en
rullstol. De bda hustyperna har rejla WC p bottenplan och vill man frigra ytterligare
golvyta kan bastun vljas bort. Storskarven har inga sovrum p bottenplan, men det stora
vardagsrummet skulle kunna avdelas till en sovdel dr idag en matsalsplats r freslagen. Alla
drrar och ppningar har frn brjan erforderlig bredd fr rullstolspassage. Entrn via
barfreden kan enkelt handikappanpassas i efterhand med montering av en ramp. Fjllskarven
r ett mindre hus som r tnkt som fritidshus varfr handikappanpassning inte krvs enligt
BBR.

Ser man p husen utvndigt str de p en plintgrund och natursten br staplas i mellanrummen
fr att erhlla en traditionell grund fr Hrjedalen. Drrar och fnster har en symmetrisk
placering i fasaderna. De r alla utrustade med sprjs som ger smrutor i stende proportioner.
Drr- och fnsterfodren r relativt breda med den vre brdan i markerad form. Dessa kan
grna mlas i en avvikande frg mot fasaden som br lmnas omlad. Fnsterplaceringen ger
ven ett avstnd mellan fnstren och till takfoten brjar. Timmerknutarna r raka och
utskjutande och p lngsidorna p de strre husen grs tv extra knutar fr att bryta ner
fasaden i en mindre volym. Entrn inramas av en barfred med figursgade hrnbrdor och ett
utsirat mnster upptill. Bde barfredstaken och de huvudsakliga sadeltaken r tckta med torv
och i ytterkant ligger nver fr att terknyta till en ldre stil. Taken lutar 30 p de strre
husen och 25 p Fjllskarven. De har alla ett rejlt taksprng p 60 cm vilket gr att
fasadtimret skyddas till viss del mot nederbrd. Skorstenarna r murade av tegelsten. P ena
gaveln finns en stor altan under tak med utgng frn kksdelen.

De tre husen r ritande i skala 1:100. De ytmtt som anges fr varje hus r boendearea.
Byggnadsarea visas av mtt p planritningarna.
13. Diskussion
I den frsta delen av arbetet konstaterades att traditionella hrjedalshus har en stomme av
timmer. Denna stomkonstruktion ger i sin tur vad som passar att anvnda fr t ex tak- och
grundval, varfr ett val pverkades av ett annat val. Arbetet visar en ngot vinklad sida med
frdel timmerhus. Arbetet borde ha haft en mer nyanserad syn med timmerhus gentemot t ex
regelverkshus genom att exempelvis kontaktat fresprkare fr de bda huskonstruktionerna.

Eftersom mlet med arbetet var att bevara en traditionell hrjedalsstil i nybyggda hus med
strst fokus p det arkitektoniska utseendet skulle detta kunnat uppns p fler stt n de valda.
Flera nya byggmetoder fr husens delar kunde ha underskts, vilka ger liknande utseende som
varit traditionellt sett. Exempelvis skulle stommar kunna vara gjorda av
regelvggskonstruktioner som p utsidan tckts med fusktimmer fr att erhlla rtt
utseende. ven taktckning skulle kunna best av annat n torv som t ex pannor eller plt.
Detta r nyare byggmaterial som kan ge ett liknande traditionellt utseende men har andra
positiva aspekter jmfrt med ldre taktckningsmaterial.

Enligt teorin angende energianvndning rekommenderas att ha yttervggar med U-vrde p
0,16 W/m*K fr att klara BBR:s krav p maxfrbrukning. Teorin sger ven att kraven kan
klaras om man anvnder 8 tums timmer utan isolering i vggarna. Om detta timmer r av gran
r U-vrdet 0,47 W/m*K, vilket r en stor skillnad mot rekommendationen och i dessa
berkningar fr att klara kraven har ingen hnsyn tagits till timrets vrmelagringsfrmga. I
underskningen mste timmervggens bristande isoleringsegenskaper ha kompenserats med
mycket bra U-vrden i klimatskalets vriga delar om de bda sifferuppgifterna stmmer.
Detta leder i sin tur till en undran om 5-6 tums timmervggar skulle klara energikravet om
hnsyn togs till vrmelagringsfrmgan.

Vid framtagandet av nya husfrslag kunde ytterligare fakta inhmtats vad mnniskor nskar
av sitt boende idag. Detta skulle kunnat leda till andra husstorlekar eller planlsningar.

Eftersom arbetet har haft begrnsad tid har inga berkningar utfrts fr de framtagna
husfrslagen om exempelvis energihushllning. Fr att kunna gra detta skulle exakta
konstruktioner av husens klimatskal krvts som underlag.
37

14. Slutsats
Ett traditionellt hus fr landskapet Hrjedalen r enkelt utformat och byggt av material som
gick att f frn den lokala trakten vid byggtillfllet. Husstommen utgrs av timmer som vilar
p en enkel grundlggning av stenar. Husen har alltid haft sprjsade fnster och torvtak kan
som exempel anses hra till det traditionella utseendet.

De byggtekniker som levt vidare genom tiderna r de som blivit traditionella och utvecklats
fr att bli allt bttre. Vid nybyggnad idag kan man anvnda nya byggtekniker, men samtidigt
erhlla ett ldre traditionellt utseende. Detta kan uppns genom att de synliga delarna har
traditionell stil, men det bakomvarande kan byggas med material och tekniker fr att klara
dagens krav.

Om jmfrelser sker av byggande idag med det som gjordes fr en lng tid sedan r mycket
likartat. I dag tnker man dock mer p energifrbrukning, ventilation, milj, hllbarhet,
skerhet och utformning eftersom detta r omrden som lagstadgats och allts mste tas
hnsyn till. I grunden r det annars ofta samma grundmaterial som anvnds i stort, men med
utvecklade byggtekniker fr varje r som gr. Kraven som stlls p maximal
energifrbrukning kan uppns genom att bygga med 8 tums timmer eller klenare dimensionen
i kombination med tillggsisolering. Bst r att kombinera oisolerade och isolerade
timmervggar i ett hus. Exempelvis lmnas stugstuga oisolerad fr att det ger ett estetiskt
vackert utseende och mjliggr utnyttjande av timrets bra vrme- och fuktlagringsegenskaper.
I kk och badrum kan vggarna dremot isoleras, eftersom man nd vill ha ttskikt i dessa
rum och samtidigt erhlls bttre isolering fr husets energifrbrukning. Ventilation erhlls
idag genom installation av mekaniska system. Hnsyn till milj, hllbarhet och skerhet gller
svl framtagandet av byggnadsmaterial, byggandet, brukandetiden och slutligen avveckling
av huskroppen. Fr just landskapet Hrjedalen gller speciella utformningsregler som mste
fljas enligt gllande kommunala planer.

ppna planlsningar r ofta nskade i nybyggda hus. Det gr samtidigt huset
handikappvnligt utan att speciella lsningar mste byggas. Oftast fungerar den tnkta
planlsningen fr att klara kraven som stlls p handikappanpassnng, eftersom det d i
efterhand r relativt enkelt att gra de justeringar som krvs fr att erhlla ett
handikappanpassat hus fullt ut.

Den husbyggnad som Hedehus utfr idag r en bra grund fr traditionella hrjedalshus. Det
som mste frndas till en del r konstruktionslsningar i klimatskalen fr att flja kraven
som stlls p maximal energifrbrukning i permanentboendehus och utformningar fr
utseendekrav p att flja en traditionell hrjedalsstil fr att f bygglov av nya husuppfringar i
Hrjedalen. Husens klimatsskal mste i de flesta fall tillggsisoleras och utseendemssigt ska
husen byggas i lngsmala former och taklutning runt 30 grader.

Arbetet skulle kunna fortg genom att utfra ytterligare studier hur timmerhus ska utfras fr
att klara energikraven som BBR stller. Genom att prova med olika konstruktionslsningar av
klimatskalet innehllande olika mycket isolering i de omgivande delarna, anvnda olika
fnster och taktckningar skulle man kunna se vad som krvs. I dessa framtida
underskningar skulle det vara intressant att ha med effekten av den vrmelagringsfrmga
som en timmerstomme har nr den r rtt utformad. Detta kommer att vara tvunget att utfras
fr alla hus med styrkande berkningar i framtiden fr att bygglov ska beviljas.
38

39

15. Referenslista

Litteratur:
[1] Bergstrm Erik J , Magnusson Gert, Raihle J an. Hrjedalen. J mtlands lns museum.
Bohuslnningens Boktryckeri AB. Uddevalla 1991.
[2] Byggnadsnmnderna i J mtlands ln. Gamla hus en tillgng att nyttja. Berndtssons
tryckeri. stersund.
[3] Hrjedalens kommun. Kulturhistorisk utredning 13. J mtlands lns museum 1977.
[4] J mtlands lns museum. Inventering av fbodar i Hrjedalens kommun. stersund 1984.
[5] J mtlands lns museum. Kulturhistorisk vrdefull bebyggelse i Hrjedalen. J ust Nu Tryck.
stersund 1977.
[6] Karbelius Rolf. Hrjedalshus. Berndtssons tryckeri AB. stersund 1994.
[7] Ns Roger. Hrjedalens fjllvrld. J mtlands lns museums frlag. stersund 1996.
[8] Olsson Lars Eric. Vrd av gamla hus underska och tgrda. Ica bokfrlag. Vsters
2007.
[9] Raihle J an, Rentzhog Sten. Hus att vrda byggnadskultur i J mtland Hrjedalen.
J mtlands lns museum. stersund 1975.

Internetkllor:
[10] Boende och energikomfort i massiva trhus. www.xhouse.se/files/boende.htm (080523)
[11] Boverkets byggregler kapitel 2.
www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/Boverkets%20byggregler/bbr12/A
vsnitt%202_Allmanna%20regler_for_byggnader.pdf (080413)
vsnitt%203_Utformning.pdf (080413)
vsnitt_6_hygien_halsa_miljo.pdf (080413)
vsnitt_9%20_Energihushallning.pdf (080413)
[15]Byggahus Forum Byggnadsdelar och arbetsmoment Isolering.
www.byggahus.se/forum/isolering/50671-energimyndighetens-rek-angaende-u-
vaerden.html (080413)
[16] Bygguide fr timmerhus. www.tematra.se/files/BYGGUID1.pdf (080413)
[17] De nordsvenska timmerhusens konstruktion. www.timmerdraget.org/pdf/takkons1.pdf
(080331)
[18] Designprogram.
www.herjedalen.se/kommunservice/miljoochbygg/designprogram.4.47609498710e40db0
1648000823.html (080320)
[19] Energimyndigheten klimatskal. www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Bygga-nytt-
hus/klimatskal/ (080413)
[20] Hedehus AB. www.hedehus.se/ (080409)
[21] Hlla Hus grunden. www.hallahus.se/stilhistoria/pdf/grunden.pdf (080413)
[22] Mirus home. www.mirushome.se/teknisk.asp (080523)
[23] Nordhus AB.
www.nordhus.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=6&Itemid=43
(080523)
[24] Om timmerhus. www.timmerhus.se/om-timmerhus.php (080409)
40

[25] PlatonXtra i torvtak. www.goshandel.se/Broschyrer/torvtak_mont_anv.pdf (080413)
[26] Rd och anvisningar till byggnadsordning fr Arboga stadskrna.
www.arboga.se/upload/6994/R%C3%85DochANVISNINGAR.pdf (080413)
[27] SP-fnster. www.193.163.166.98/spfonster/download/SP_Hovedbr.pdf (080422)
[28] Timmerhus I J mtland och Hrjedalen. www.timmerdraget.org/sid07aX.htm (080331)
[29] Utveckling av timmerhusbranschen. http://dalea.du.se/research/archive/1d2b6b4c-14d3-
4a9b-b4dd-b078d8ae9523/43bcc4b5-f54f-4c0c-92d0-600a818fc7c7.pdf (080506)
[30] r timmerhus dyra? www.tematra.se/files/%C3%84r%20timmerhus%20dyra.pdf
(080506)
[31] versiktsplan.
www.herjedalen.se/kommunservice/miljoochbygg/oversiktsplan.4.e41bc3fad2f4d3c77fff1
50.html (080331)

Kontakter:
[32] Elise Erikson. Byggnadsinspektr Hrjedalens kommun. (080430)
[33] Fredrik Hellstrm. Hedehus AB. (080415)
[34] Monica Andersson. Fototagning april 2008.

Bygga Hus I Traditionell Härjedalsstil

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Bygga Hus I Traditionell Härjedalsstil

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Fakulteten fr teknik och naturvetenskap

Figur 3. Parstuga med

Figur 4. Parstuga med bakbyggnad

You might also like