SYROR OCH BASER

NO - Kemi

Syra?

Bas?

Inledning
Mnga uttryck vi anvnder innehller ordet sur, t.ex. "sur som en citron" eller "Surt, sade rven om rnnbren.". Vi talar ocks om "sura uppsttningar" och "surt regn". Men vad menar vi med sur? Vad r en syra? Och vad r en bas!? Under denna period ska vi gna oss t kemi och studera syror och baser. Den frsta delen av perioden kommer tonvikten att ligga p kunskaper om kemi, kemiska begrepp och kemiska processer (kunskapskrav 1 och 2 nedan). Denna del avslutas med ett prov i vecka 47. Under andra delen av perioden ska vi genomfra tv laborativa moment med tillhrande planering, analys och rapportering (kunskapskrav 3 till 7 nedan).

Tidsplan
Vecka 45 Innehll Teori, syror och baser -Vad r en syra? -Vad r en bas? -Exempel p starka och svaga syror och deras egenskaper. -Exempel p starka och svaga baser och deras egenskaper. -Vad menas med neutralisation? Teori, syror och baser -Vad r pH? -Hur fungerar pH-skalan? -Vad r en indikator? -Exempel p indikatorer. -Vad r frsurning? Prov Frberedelser infr de laborativa momenten Genomgng av hur man skriver labrapport Laboration Planering, genomfrande, analys, rapport Laboration Planering, genomfrande, analys, rapport Komplettering mm

46

47

48 49 50

Kunskapskrav
Nr du gr detta projekt fr du en chans att visa fljande frmgor:
1 Eleven har grundlggande (E) / goda (C) / mycket goda (A) kunskaper om materiens uppbyggnad, ofrstrbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel p och beskriva dessa (E) / frklara och visa p samband inom dessa (C) / frklara och visa p samband inom dessa och ngot generellt drag (A) med viss (E) / relativt god (C) / god (A) anvndning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven undersker hur ngra kemikalier och kemiska processer anvnds i vardagen och samhllet och beskriver d enkelt identierbara (E) / frhllande komplexa (C) / komplexa (A) kemiska samband och ger exempel p (E) / frklarar och visar p samband mellan (C) / frklarar och generaliserar kring (A) energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven kan genomfra underskningar utifrn givna planeringar och ven bidra till att formulera (E) / formulera (C) / formulera (A) enkla frgestllningar och planeringar som det gr att arbeta systematiskt utifrn. I underskningarna anvnder eleven utrustning p ett skert och i huvudsak fungerande (E) / ndamlsenligt (C) / ndamlsenligt och effektivt (A) stt. Eleven kan jmfra resultaten med frgestllningarna och drar d enkla (E) / utvecklade (C) / vlutvecklade (A) slutsatser med viss (E) / relativt god (C) / god (A) koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven fr enkla (E) / utvecklade (C) / vlutvecklade (A) resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge frslag (E) / ger frslag (C) / i relation till mjliga felkllor och ger frslag (A) p hur underskningarna kan frbttras och visar p nya tnkbara frgestllningar att underska (A). Dessutom gr eleven enkla (E) / utvecklade (C) / vlutvecklade (A) dokumentationer av underskningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

mne
Kemi

Kemi

Kemi (Fysik) (Biologi) Kemi (Fysik) (Biologi) Kemi (Fysik) (Biologi) Kemi (Fysik) (Biologi) Kemi (Fysik) (Biologi)