1 STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10 DOM 2013-11-06 meddelad i stersund Ml nr B 1323-12

PARTER (Antal tilltalade: 1) klagare Kammarklagare Mikael Bckstrm klagarmyndigheten klagarkammaren i stersund Mlsgande Carina Larsson Blsen 309 830 24 Oviken Mlsgandebitrde: Advokat Lars Ederwall Advokatfirman Abersten HB Prstgatan 24 831 31 stersund 2. Lucas Larsson Tranbrsvgen 56 831 62 stersund Mlsgandebitrde: Advokat Lars Ederwall Advokatfirman Abersten HB Prstgatan 24 831 31 stersund 3. Sune Larsson Mnssen 456 830 01 Hallen Mlsgandebitrde: Advokat Lars Ederwall Advokatfirman Abersten HB Prstgatan 24 831 31 stersund 4. Sandra Lindgren Grtingen 124 840 60 Brcke

1.

Postadress Box 708 831 28 stersund

Besksadress Storgatan 6

Telefon Telefax 063-15 06 00 063-15 06 90 ostersunds.tingsratt@dom.se E-post:

Expeditionstid mndag - fredag 08:00-16:00

2 STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10 DOM 2013-11-06 B 1323-12

Mlsgandebitrde: Advokat Jan-ke Nystrm Advokatfirman Jan-ke Nystrm AB Box 61 831 21 stersund 5. Mirelle Persson Bergtorpsvgen 10 832 96 Frsn Mlsgandebitrde: Advokat Jan-ke Nystrm Advokatfirman Jan-ke Nystrm AB Box 61 831 21 stersund 6. Mikael Staf Dvrstt 1442 835 41 Dvrstt Mlsgandebitrde: Advokat Jan-ke Nystrm Advokatfirman Jan-ke Nystrm AB Box 61 831 21 stersund 7. Pierre Tallbom Snorres Vg 46 832 55 Frsn Mlsgandebitrde: Advokat Lars Ederwall Advokatfirman Abersten HB Prstgatan 24 831 31 stersund Tilltalad Axel Olov MARKUS Jonsson, 901011-4859 Prlhakevgen 22 831 61 stersund

3 STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10 DOM 2013-11-06 B 1323-12

Offentlig frsvarare: Advokat Andreas Victor F Victors Advokatbyr HB Storgatan 30 831 30 stersund

DOMSLUT Begngna brott 1. Vllande till annans dd 2. 3. Vllande till kroppsskada Vrdslshet i trafik Lagrum 3 kap 7 1 st brottsbalken 3 kap 8 1 st brottsbalken 1 1 st trafikbrottslagen (1951:649)

Pfljd m.m. Villkorlig dom med samhllstjnst 160 timmar. Om fngelse i stllet hade valts som pfljd skulle fngelse 6 mnader ha dmts ut. Kriminalvrden Frivrden stersund Frverkande och beslag 1. Beslaget av personbil SEE916 ska best tills domen vunnit laga kraft (Polismyndigheten i Jmtlands ln; beslagsliggare 2012-2300-BG473, p. 1). 2. Beslaget av personbil BSX874 ska best tills domen vunnit laga kraft (Polismyndigheten i Jmtlands ln; beslagsliggare 2012-2300-BG474, p. 1). 3. Beslaget av tv stycken krockkuddar ska best tills domen vunnit laga kraft. (Polismyndigheten i Jmtlands ln; beslagsliggare 2012-2300-BG491, p. 1-2). 4. Beslaget av databox till krockkuddar i personbilen SEE916 ska best tills domen vunnit laga kraft. (Polismyndigheten i Jmtlands ln; beslagsliggare 2012-2300BG566, p. 1). Brottsofferfond Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersttning 1. Andreas Victor tillerknns ersttning av allmnna medel med 108 520 kr. Av beloppet avser 78 246 kr arbete, 570 kr tidsspillan, 8 000 kr utlgg och 21 704 kr mervrdesskatt.

4 STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10 DOM 2013-11-06 B 1323-12

2.

3.

4.

Jan-ke Nystrm tillerknns ersttning av allmnna medel fr arbete som mlsgandebitrde med 55 890 kr. Av beloppet avser 44 712 kr arbete och 11 178 kr mervrdesskatt. Lars Ederwall tillerknns ersttning av allmnna medel fr arbete som mlsgandebitrde med 55 890 kr. Av beloppet avser 44 712 kr arbete och 11 178 kr mervrdesskatt. Av kostnaderna fr frsvaret och mlsgandebitrden ska Markus Jonsson till staten terbetala skliga 20 000 kr.

5
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

YRKANDEN M.M.

klagaren har framstllt de yrkanden som framgr av domsbilaga 1, med dri angivna justeringar.

Markus Jonsson har vidgtt att han framfrt sin bil i en hastighet av 80-85 km/tim vid kollisionen. Han har frnekat att han gjort sig skyldig till vrdslshet i trafik och frklarat att han inte kan ta stllning till frgan om ansvar fr vllande till annans dd och vllande till kroppsskada. Han har, i hndelse av friknnande dom, yrkat ersttning fr utrednings- och vittneskostnader avseende Lennart Strandberg med 7 500 kr.

De srskilda yrkandena har medgivits.

Sandra Lindgren, Pierre Tallbom, Mirelle Persson, Mikael Staf, Sune Larsson, Carina Larsson och Lucas Larsson har alla bitrtt talet.

UTREDNINGEN OCH SKLEN FR TINGSRTTENS BEDMNING

Parterna har beropat den bevisning och vid frhr har frebringats uppgifter frn polisfrhr i enlighet med vad som framgr av anteckningarna frn huvudfrhandlingen.

ANSVAR

I mlet r inledningsvis utrett att ett strre antal personer med bilar samlats p en vgstrcka, den s k flygrakan, i nrheten av flygplatsen i stersund fr en streetrace tvling. Markus Jonsson, som krde en Subaru Impreza, deltog i tvlingen. Efter tvlingen krde ven Markus Jonsson och Gunnar Algelin, som framfrde en svart Volvo (nedan den svarta Volvon), ett lopp fr att testa sina bilar mot varandra.

6
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

Drefter krde den svarta Volvon, med Gunnar Algelin som frare och Pierre Tallbom som passagerare, frn platsen lngs Rdvgen i riktning mot stersund. Efter den svarta Volvon krde Subarun med Markus Jonsson som frare samt Jenny Larsson och ytterligare en person som passagerare. Efter Subarun krde en Skoda med Anders Lindsten som frare och en passagerare. I nrheten av avfarten mot Frs kyrka och F4 krde Skodan om Subarun och den svarta Volvon. Drefter krde Subarun om den svarta Volvon och lngre fram lngs Rdvgen krde Subarun ven om Skodan. I motsatt riktning p Rdvgen krde samtidigt en rd Volvo (nedan Volvon) med Sandra Lindgren som frare och Sofi Staf som passagerare. Vid korsningen Rdvgen/Vallsundsvgen kolliderade Subarun och Volvon i samband med att Volvon korsade Rdvgen fr att svnga vnster in p Vallsundsvgen. Vid olyckan skadades Sandra Lindgren samt omkom Sofie Staf och Jenny Larsson.

Mellan korsningen Rdvgen/Snorres vg och korsningen Rdvgen/Vallsundsvgen (nedan olyckskorsningen) finns en svacka och knappt 200 meter fre - frn flygplatsen sett - olyckskorsningen finns en hangar p hger sida av vgen. Vid olyckskorsningen vxer skog.

Sandra Lindgren har uppgett i huvudsak fljande: Hon krde in i filen dr man ska lgga sig fr att svnga vnster in p Vallsundsvgen. Hon krde sakta fre det att hon skulle svnga men stod inte stilla. Hon sg billysen i det mtande krfltet som befann sig p ett s lngt avstnd att hon kunde korsa vgen. Hon hade kontroll p svngen och chansade inte. Sedan blev det svart. Hon vaknade upp och noterade att krockkudden hade lst ut. Det blev svart p nytt och hon vaknade sedan upp p sjukhuset. Hon vet inte om hon bromsade vid kollisonen och minns inte om hon hade slagit p Volvons krriktningsvisare. Hon kan inte sga ngot om den mtande bilens hastighet.

7
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

Pierre Tallbom har uppgett i huvudsak fljande. Han knner Markus Jonsson sedan ngra r tillbaka och hade vid olyckstillfllet varit tillsammans med Jenny Larsson i nstan fyra r. De hade varit hos en kompis och han hade druckit ngra starkl. De kte sedan fr att titta p ett streetrace. Nr han och Gunnar Algelin kte frn platsen i den svarta Volvon blev de efter ett tag omkrda, frst av Skodan och drefter av Subarun som krde riktigt fort. Han tittade p den egna bilens hastighetsmtare och den svarta Volvon krde 70 80 km/tim. Han uppskattar att Subarun krde dubbelt s fort. Skodan och Subarun frsvann lngt framfr dem och kanske triggade de igng varandra. Nr vgen brjade g utfr sg han att Subarun gjorde ytterligare en omkrning som avslutades ungefr vid hangaren strax fre att den fick mtande trafik. Att han vid polisfrhr uppgett att omkrningen var idiotisk beror p att sikten r skymd i svackan och att Subarun hade mtande trafik. Han sg att Subaruns bromsljus tndes efter omkrningen. P grund av avstndet kan han inte uppskatta Subaruns hastighet vid den sista omkrningen. Han sg drefter, p ett avstnd om kanske 500 meter, att Subarun studsade till och for ut i skogen p hger sida av vgen. Han frstod inte just d att det hade skett en krock. Nr de kom fram till olyckskorsningen hade andra bilar redan stannat p platsen. De parkerade den svarta Volvon vid sidan av vgen strax fre olyckskorsningen. Han kommer inte ihg om de stannade sakta eller fort. Han r dock helt sker p att den svarta Volvon inte kan ha gett upphov till bromsspret som syns p hger sida av vgen p fotot p sidan 80 i frunderskningsprotokollet. Nr han sg Volvon frstod han att det hade skett en krock och han sprang fram till Subarun fr att se hur det var med Jenny Larsson.

Markus Jonsson har uppgett i huvudsak fljande. Nr han krde om den svarta Volvon kan han ha hllit en hastighet om 100 110 km/tim och han krde drefter i en hastighet om 80 90 km/tim. Efter omkrningsfrbudsstrckan vid Snorres vg krde han om Skodan i en hastighet om uppskattningsvis 120 - 140 km/tim. Han tittade inte p mtaren. Han lttade p gasen efter omkrningen och la sig framfr

8
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

Skodan i svackan. Han vet inte om han bromsade. Nr han kom upp ur svackan sg han att det kom mtande bilar och sedan hipps vipps frn ingenstans svngde en bil ver vgen ca 50 meter framfr honom. Han uppfattade inte att bilen hade placerat sig fr att svnga. Han hann knappt reagera och vjde p ren reflex t hger men trffade fronten p den andra bilen och minns sedan inte s mycket frrn han kvickande till nr Subarun stod ute i skogen. Han hann inte bromsa vid olyckan eller har i vart fall svrt att tro att han bromsade eftersom det gick fruktansvrt fort. Han uppskattar, p knsla, att hastigheten strax fre och vid olyckan uppgick till 8085 km/tim. Det kan inte uteslutas att hastigheten kan ha varit 90 km/tim eller ngot drver men i vart fall inte hgre n 100 km/tim. Nr det gller bromsspret som syns p hger sida av vgen p fotot p sidan 80 i frunderskningsprotokollet s r hans minnesbil att han lg mera mot mitten p vgen och att han gjorde en starkare gir mot hger. Han brukar han ligga nra mittstrecket eftersom han arbetar som lastbilschauffr. Han r drfr tveksam till att bromsspret r hans. Eftersom han har bott i stersund hela sitt liv r han vl bekant med och har ofta passerat svl olyckskorsningen som svackan.

Hugo Mellander har uppgett sammanfattningsvis fljande. Han har omfattande erfarenhet av arbete med trafikskerhet och olycksrekonstruktioner. Hans utltande bygger p en analys/rekonstruktion av olycksfrloppet. Till sin hjlp har han anvnt datamodellen PC-crash som r ett internationellt vedertaget analysprogram. Som underlag har han tagit del av polisens uppgifter om olyckan, foton och kartor ver platsen, gjort egna besk p olycksplatsen och underskningar av bilarna. Bland annat har 31 meter lnga bromsspr p hger sida av vgen dokumenterats som bedms hrrra frn Subarun.

I den frsta analysfasen har han studerat bilarnas sammansttning med efterfljande rotationer och avkrningar med hjlp av PC-crash. Bilarnas lge i kollisionsgonblicken har faststllts med ledning av fotografier och broms- och sladdspr. Bilarnas slutlge efter kollisionen har faststllts genom fotografier frn

9
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

olycksplatsen och polisens mtningar. Om kollisonspunkten flyttas ngra meter pverkar det inte berkningen nmnvrt. Deformationsenergin i bilarnas skador har uppskattats i form av s k EES-vrden dr hnsyn tagits till skadornas omfattning och de specifika bilmodellerna. Han har sjlv ansvarat fr utvecklingen av krockegenskaperna fr den aktuella modellen av Volvobil. Vidare har han bland annat lagt in ett frsiktigt uppskattat vrde vad gller bilarnas bromsning efter kollisionen (nedan bromsverkan). Utifrn dessa uppgifter har PC-crash rknat ut att Subaruns hastighet i kollisonsgonblicket uppgick till ca 130 km/tim.

I den andra analysfasen har han med hjlp av PC-crash tagit reda p vad som hnt fre kollisionen. Subaruns hastighet vid inbromsningens brjan fr att n fram till kollisionsplatsen har rknats fram utifrn den kollisionshastighet som berknats under den frsta analysfasen, bromsprens lngd och bland annat vgfriktionen. Det aktuella bromsspret matchar kollisonspunkten vl men det gr inte att utesluta att spret har avsatts av ngon annan bil. Han har satt vgfriktionen ett uppskattat frsiktigt vrde fr att inte driva upp resultatet p Subaruns hastighet. Utifrn detta har PC-crash rknat ut att Subarun befann sig p ett avstnd om ca 82 m frn kollisionsplatsen och hade en hastighet om 152 km/tim nr inbromsningen fre kollisonen pbrjades. Subarun ndde sedan fram till Volvon med en hastighet om ca 130 km/tim i kollisionsgonblicket, vilket hndelsefrlopp tog ca 2 sekunder. Om aktiv bromsning utesluts och erstts med slppt gaspedal under de 31 metrarna fram till kollisionen har Subarun istllet haft en hastighet om ca 134 km/tim nr gaspedalen slpps och kollisionen sker sedan i den tidigare framrknade kollisionshastigheten om ca 130 km/tim.

Fr att hans slutsatser r riktiga talar ven den omstndigheten att en kollision i en hastighet om 80 85 km/tim inte medfr sdana belastningar som ger upphov till s omfattande skador som har uppsttt i detta fall. Om Subarun hade krt p Volvon i en hastighet om 80 85 km/tim borde krocken inte ha medfrt ddliga skador eller sdana omfattande deformationer p bilarna som nu r fallet. Vidare kan Volvon,

10
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

som frflyttats 35 meter frn kollisonspunkten, inte ha frflyttats s lngt om Subarun hade krt in i Volvon i en hastighet om endast 80 85 km/tim. Han har genomfrt en simulering i PC-crash med en hastighet i kollisonsgonblick p Subarun om 85 km/tim, vilket resulterat i att Volvon d flyttas endast 14,3 meter.

Vad gller Lennart Strandbergs argumentation har denne missfrsttt hndelsefrloppet och felaktigt rknat p en central stt och inte heller till ngon del tagit hnsyn till deformationsenergin i kollisonen, vilket r det vsentliga i det hr fallet. Vidare har han och Lennart Standberg olika uppfattningar om bilarnas bromsverkan efter kollisionen. Lennart Strandbergs berkning bygger p antagandet att Subarun i princip har rullat fritt efter kollisionen. Han har sjlv satt Subarun halv broms efter kollisionen, vilket r ett frsiktigt vrde, eftersom ingen bil har hjul som rullar fritt efter en sdan kollision som nu r ifrga. Dessutom har han sjlv inte kat bromsverkan vid islaget i dikeskanten och trden. Om han skulle ha tagit hnsyn till det hade Subaruns hastighet blivit nnu hgre. Fr att Subaruns hjul inte har rullat fritt efter kollisionen talar frutom den kraftiga kollisonen, att det fanns bromsspr efter kollisionspunkten och att han ven underskt Subarun och att den endast med svrighet kunde flyttas framt om flera personer hjlptes t att skjuta p. Vidare har han beskt olycksplatsen och Subarun hade skjutit en rejl jordvall framfr sig och har ven bromsats upp av den vxtlighet som fanns p platsen. Nr det gller den rda Volvon, som Lennart Strandberg verhuvudtaget inte har rknat p, kan den inte ha rullat fritt eftersom den stod tvrs ver vgbanan och var kraftigt deformerad. Han har sjlv i sin rekonstruktion satt Volvon en viss bromsverkan och ftt bra verensstmmelse mellan hur den rr sig och energiinnehllet i kollisionen.

Lennart Standberg har uppgett sammanfattningsvis fljande. Han har omfattande erfarenhet av arbete med trafikskerhet och ven olycksrekonstruktioner. Som underlag har han tagit del av frunderskningsprotokollet, fotografier, genomfrda tekniska utredningar och Hugo Mellanders utredning.

11
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

Han har sjlv tillgng till PC-crash. Det r ett tekniskt vldigt bra program som r alldeles ypperligt fr att rkna ut hur bilarna rr sig, ssom nr Hugo Mellander frtjnstfullt har kunnat frklara varfr det finns en intryckning p sidan av Volvon av Subaruns hjul. Dremot kan den goda funktionen tappas bort genom att anvndaren frlitar sig p schabloner och stoppar in felaktiga vrden. Bland annat anvnds friktionstalen mellan dck och vgbana p ett vldigt enkelt stt.

Han har sjlv gjort en grov berkning utifrn basala mekaniska lagar och impulslagen. Hans och Hugo Mellanders berkningar ger ungefr samma resultat men han har sjlv antagit en betydligt lgre bromsverkan p Subarun efter krocken n vad Hugo Mellander gjort, som synes har rknat p full broms p alla Subaruns hjul efter kollisionen. En sdan berkning r felaktig eftersom en besiktning av Subarun har visat att alla hjul kunde rotera, lt vara att de var deformerade. Subarun har drfr kunna rulla fritt efter krocken och endast bromsats av motorbroms och ett snedstllt framhjul, vilket ven kan anses innefatta den mindre bromsverkan som uppsttt efter att Subarun gtt av vgbanan. Den bromsverkan som han uppskattat gr att diskutera men det r uteslutet att bromsverkan kan ha varit s hg som Hugo Mellander uppskattat den till.

Hans egen berkning tar sin utgngspunkt frn Subaruns slutlge varvid han utgtt frn att den har frdats en strcka om 30 meter frn kollisionspunkten och haft den lgre bromsverkan som han sjlv uppskattat, vilket ger en hastighet efter kollisionen om 39 km/tim. Genom att drefter utg frn den hastigheten, bilarnas vikter och tillmpa impulslagen har han gjort en berkning av en central oelastiskt stt, d v s en kollision front mot front som ger hgsta mjliga hastighet, med resultatet att Subaruns hastighet i kollisonsgonblicket inte kan ha verstigit 84 km/tim.

Hans berkningsmetod tar inte hnsyn till graden av krockskador. Han har inte heller rknat p Volvons frflyttning efter kollisionen eftersom det inte r

12
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

ndvndigt fr att kunna rkna ut Subaruns hastighet i kollisionsgonblicket. Det r inte omjligt fr Volvon att n fram till sitt slutlge efter kollisionen vid den hastighet p Subarun som han kommit fram till eftersom Volvon, svitt knt, varit obromsad. ven nr det gller Volvon mste Hugo Mellander har utgtt frn en fr hg bromsverkan.

Per Axelsson har uppgett i huvudsak fljande. Han krde taxi lngs Rdvgen och var p vg till Snorres vg. Vid olyckskorsningen stod en Volvo, rtt placerad i svnga av fltet, som blinkade fr att svnga vnster. Han passerade Volvon och mtte ngra sekunder senare en Subaru som med hga varv och i mycket hg hastighet krde om en annan bil. Han tittade p Subarun eftersom han r bilintresserade och eftersom den krde fort. Nr Subarun hade passerat honom fljde han Subaruns frd i backspegeln. Han tnkte hur kommer det att g med Volvon i korsningen och han sg drefter hur Subaruns bromsljus tndes kort i samband med att den girade t hger och gick ner i gruset. Drefter small det och Subarun for upp i luften. Han larmade via komradion i sin taxi och vnde sedan vid Snorres vg och kte tillbaka mot olyckskorsningen. Han kan bara spekulera i Subaruns hastighet men den var lngt ver den lagliga grnsen och han uppskattar att den uppgick till 140 - 150 km/tim. Han gjorde sina iakttagelser under loppet av ngra sekunder och det var endast strax fre krocken som han sg att Subaruns bromsljus tndes. Hans iakttagelser ger inte utrymme fr att Subarun skulle ha kunnat sakta ner till 80 85 km/tim.

Anders Lindsten har uppgett i huvudsak fljande. Han har knt Markus Jonsson sedan 2007. Han knde ven avlidna Jenny Larsson. De hade varit p flygrakan och tittat p streetrace och p vg drifrn kte de i samlad trupp. Han krde Skodan. Vid avfarten till F4 valde han att kra om bde Subarun och den svarta Volvon och lgga sig frst. Han slppte p gasen efter omkrningen. Strax eftert gjorde ven Subarun en omkrning mellan korsningen mot F4 och korsningen mot norra Valla, ungefr i hjd med campingen. Han uppskattar att hastigheten lg omkring 130-140

13
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

km/tim vid omkrningen, men det r vldigt svrt att avgra hastigheten. Direkt efter omkrningen frsvann Subarun lngre och lngre bort, men han tror att Markus Jonsson motorbromsade d avstndet sedan inte kade och han sjlv krde i omkring 80-85 km/tim. Han sg ven att Subaruns bromsljus blinkade till ungefr vid Snorres vg och han tror att det berodde p att Markus Jonsson satte foten p bromspedalen som beredskap. De fortsatte sedan ner mot Snorres vg, det gick inte i ngra vansinniga hastigheter, utan de lg runt 80-90 km/tim. Det var inte tal om ngon tvling nr de krde nerfr backen.

Nr krocken intrffade befann han sig ungefr vid hangaren, d v s ca 200 m frn olyckskorsningen. Han sg att den rda Volvon stod dr och skulle svnga in mot Valla, den var korrekt placerad fr en vnstersvng. Pltsligt svngde Volvon och Anders Lindsten sg att Markus Jonsson bromsade till i olyckskorsningen och frskte vja t hger fr att undvika en kollision. Sedan small det och han sg att Subarun kte ut i skogen. Han bromsade sjlv strax fre olyckskorsningen, krde ver p andra sidan vgen fr att undvika brte frn krocken och stannade sedan strax bortanfr Volvon. Bromsspren p hger sida av vgen som syns p fotografi p sidan 80 i frunderskningsprotokollet kan inte komma frn Skodan.

Gunnar Algelin har i huvudsak uppgett att han vid tillfllet var nrmast bekant med Markus Jonsson men att han ven knde Pierre Tallbom och Anders Lindsten. Han hade varit p fest, varefter de kte till flygrakan fr att titta p dragrace. Han krde den svarta Volvon och Pierre Tallbom, som var berusad, var passagerare. Nr de kte drifrn bestmde sig han och Markus Jonsson fr att testa sina bilar mot varandra p flygrakan. En bit fre flygrakans slut avslutades testet och Markus Jonsson svngde in och lade sig bakom honom. Nr han ndde avfarten mot F4 och Frs kyrka blev han omkrd av Skodan ungefr vid 70-skylten nr han sjlv krde omkring 90 km/tim och han slppte gasen. Han blev sedan omkrd ven av Subarun och han tror att Markus Jonsson d krde ungefr 20-30 km/tim ver laglig hastighet. Ungefr en minut efter Subaruns omkrning small det och han sg att

14
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

Subarun for ut i skogen. Dessfrinnan sg han att Subarun hade kommit ikapp Skodan och krt om den. Han uppskattar Subaruns hastighet till 100 km/tim vid omkrningen, men r inte alls sker p den uppgiften. Han kom frmodligen ihg bttre vid polisfrhret n vid huvudfrhandlingen. Under polisfrhr uppgav han att Subaruns hastighet vid omkrningen av Skodan inte kan ha varit lgre n 150 km/tim. Han sg inte ngonting av sjlva krocken, bara att Subarun for ut till hger och att bromsljusen blinkade till precis fre. Han kan inte erinra sig exakt var han befann sig nr Subarun kte av vgen. Han minns att Pierre Tallbom brjade ropa efter Jenny och d kade han farten och stannade precis fre olyckskorsningen och stllde sig vid vgkanten och slog p varningsblinkers. Bromsspren p hger sida av vgen som syns p fotografi p sidan 80 i frunderskningsprotokollet kan komma frn hans bil eftersom han stannade ungefr dr. Han sg Volvon som Subarun hade kolliderat med frst efter det att han hade parkerat sin egen bil. Det r riktigt att han vid polisfrhr uppgett att det tidigare hnt att Markus Jonsson krt mycket aggressivt utan hnsyn till andra trafikanter.

Oscar Olofsson har uppgett i huvudsak fljande: Han hade precis kommit hem och stannat vid en bom vid Snorres vg, ca 30-40 m frn vgen, nr det kom tv bilar i hg fart. Han uppskattar bilarnas hastighet till ca 150-200 km/tim. Han ppnade sedan bommen och krde in bilen i garaget. Nr han kom hem hrde han att det hade intrffat en olycka, men han hrde ingen smll eller liknande i samband med sina iakttagelser av bilarna. Frgen p de tv bilarna flt ihop och han kunde inte avgra vilka bilmrken det var. Han uppfattade att bilarna lg vldigt nra varandra, nstan jmsides.

Per Eng har uppgett i huvudsak fljande. Han befann sig ute p parkeringen vid Snorres vg, p sidan med udda nummer, ungefr 150 m frn vgkanten. Drifrn hade han fri sikt mot korsningen Snorres vg/Rdvgen. P vg bort till sitt garage hrde han flera bilar som kom i hg hastighet uppe i backen, det var rejlt hga motorvarv p bilarna som fick honom att titta mot korsningen. Han hrde bilarna

15
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

ungefr frn Frs camping. Strax drefter kom det tv bilar mer eller mindre sida vid sida, den ena hll p att kra om den andra, och efter de tv bilarna kom ven en tredje bil. Omkrningen skedde precis i korsningen Rdvgen/Snorres vg. Det var s hga hastigheter p bilarna att han bara sg att den ena bilen var mrk och hade gldande bromsskivor, ssom keramiska bromsskivor kan se ut. Han uppskattar att hastigheterna lg omkring 200 km/tim, bland det snabbaste han sett. Han minns att han tnkte att det skulle vara livsfarligt om ngon kom ut i korsningen. Han fljde bilarna med blicken tills de frsvann bakom en kulle. Drefter hann han bara vrida huvudet ett kvarts varv fre han hrde en kraftig smll. Sedan kom det en taxibuss och svngde in p Snorres vg ca 10 sekunder efter smllen. Han tnkte att det kunde ha varit en krock som han hrde, men fick det inte helt klart fr sig frrn han kom hem och hrde om olyckan. Han har tidigare varit yrkeschauffr och har ven varit involverad i dragracing-evenemang och r drfr van vid att se bilar i hga hastigheter.

Tingsrtten gr fljande bedmning I mlet r Subaruns hastighet i anslutning till kollisionen med Volvon av central betydelse. Nr det gller de bedmningar av hastigheten som Hugo Mellander och Lennart Strandberg har gjort konstaterar tingsrtten att de bda frefaller ha omfattande kunskap och erfarenhet p omrdet. De har emellertid anvnt sig av olika analysmetoder dr Hugo Mellander har rekonstruerat det aktuella hndelsefrloppet medan Lennart Strandberg har gjort en mera versiktlig berkning. Bda metoderna bygger i vissa avseenden p subjektiva bedmningar varvid Hugo Mellander och Lennart Strandberg framfrallt har olika uppfattningar om Subaruns bromsverkan efter kollisionen.

Lennart Strandberg har bedmt att Subarun efter kollisionen har kunnat rulla fritt frutom viss mindre bromsverkan frn i huvudsak motorbroms och ett snedstllt framhjul medan Hugo Mellander har bedmt att bromsverkan varit hgre, halv broms. Huge Mellander har motiverat detta med att Subarun vid underskning efter

16
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

olyckan endast med svrighet har kunnat flyttas framt, att det funnits bromsspr efter kollisionspunkten, att Subarun skjutit en jordvall framfr sig efter att den kt av vgen och att den ven bromsats upp av vxtlighet p platsen.

Av teknisk underskning som polisen utfrt och som beropats av klagaren framgr att Subarun endast kunnat frlyttas med betydande trghet av tre personer vid frflyttning med handkraft. Med hnsyn till detta och ven den bromsverkan som mste ha uppsttt d Subarun slagit i dikeskanten, skjutit en jordvall framfr sig och frdats genom trd/sly, anser tingsrtten i likhet med Hugo Mellander att Lennart Strandberg har underskattat Subaruns bromsverkan efter kollisionen.

Till detta kommer att Hugo Mellanders analys, till skillnad frn Lennart Strandbergs berkning, ven har tagit hnsyn till Volvons rrelser efter kollisonen och att Hugo Mellanders rekonstruktion visar att Volvon - med den hastighet i kollisionsgonblicket som Lennart Strandberg berknat - inte ens skulle ha frflyttats hlften av den verkliga strckan efter kollisionen. Lennart Strandberg har frklarat detta med att Hugo Mellander mste ha satt ven Volvon fr hg bromsverkan och att Volvon svitt knt varit obromsad efter kollisionen. Hugo Mellander har uppgett att han har satt Volvon en viss bromsverkan med hnsyn till de skador som Volvon uppvisat efter kollisionen och d den pkrts frn sidan. Enligt tingsrttens uppfattning framgr det redan av fotografierna av den kraftigt deformerade Volvon och den omstndigheten att den pkrts frn sidan, att det r uppenbart att Volvon inte kan ha rullat fritt efter kollisionen.

Frsvaret har vidare ifrgasatt Hugo Mellanders analys med pstende om att det inte r klarlagt exakt var Subarun och Volvon har kolliderat. Med hnsyn till att bde Sandra Lindgren och Per Axelsson har berttat att Volvon varit korrekt placerad fr att gra en vnstersvng och d krflten p Vallsundsvgen separeras av en refug vid olyckskorsningen, kan ngon nmnvrd oskerhet om var kollisionen gt rum inte anses freligga. Hugo Mellander har dessutom frklarat att

17
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

ngra enstaka meters frskjutning av kollisionspunkten inte har ngon pverkan p hans analysresultat.

Tingsrtten anser inte heller att det finns ngot skl att ifrgastta Hugo Mellanders uppgifter om att ven bilarnas kraftiga deformationer talar fr att kollisionen gt rum i mycket hg hastighet, srskilt med beaktande av att han sjlv varit ansvarig fr utvecklingen av krockegenskaperna fr den modell av Volvobil som nu r ifrga.

Mot bakgrund av det nu anfrda och vid sammantagen bedmning finner tingsrtten drfr att Hugo Mellanders uppgifter och analys framstr som tillfrlitliga och att de talar mycket starkt fr att Subaruns hastighet i kollisonsgonblicket har uppgtt till omkring 130 km/tim.

Nr det gller Subaruns hastighet strax fre kollisonen ger Hugo Mellanders analys vid handen att hastigheten har uppgtt till omkring 150 km/tim ca 80 meter frn olycksplatsen om det 31 meter lnga bromsspret p platsen hrrr frn Subarun och istllet till omkring 134 km/tim om Markus Jonsson inte har bromsat utan endast slppt gaspedalen vid samma tillflle. Fr att bromsspret har avsatts av Subarun talar visserligen att spret stmmer verens med kollisionspunkten och att bde Per Axelsson och Gunnar Algelin har uppgett att Subaruns bromsljus tndes kortvarigt i anslutning till kollisionen. Det har emellertid inte klarlagts om bromsljusen tndes ngon sekund fre eller vid sjlva kollisionsgonblicket. P grund av detta, d Gunnar Algelin har uppgett att bromsspren ifrga kan ha avsatts av den svarta Volvon nr han stannade vid olycksplatsen och i avsaknad av nrmare teknisk utredning av om bromsspren hrrr frn Subaruns dck, anser tingsrtten inte att det r styrkt att bromsspren har avsatts av Subarun. Det r drfr inte mjligt att utifrn Hugo Mellanders analys fastsl att Subaruns hastighet fre kollisionen har uppgtt till omkring 150 km/tim.

18
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

Nr det gller uppgifterna frn Markus Jonsson och de personer som iakttagit krningen har Oscar Olofsson berttat att han sett bilar som passerat Snorres vg i hg hastighet, men att han inte vet hur bilarna sg ut och att han inte noterade ngra tecken p en krock i anslutning till iakttagelserna. Det kan sledes inte hllas fr uteslutet att han kan ha iakttagit andra bilar n de nu aktuella och hans uppgifter kan drfr inte lggas till grund fr bedmning av Subaruns hastighet fre kollisionen.

Pierre Tallbom har frklarat att han p grund av det avstnd p vilket han gjort sina iakttagelser inte kan bedma Subaruns hastighet efter omkrningen av Skodan. Inte heller hans uppgifter kan drfr tillmtas ngon mera avgrande betydelse fr bedmningen av Subaruns hastighet strax fre kollisionen. Av hans berttelse framgr dock att Subarun hllit en mycket hg hastighet under frden in mot stersund och i vart fall nr den krde om den svarta Volvon.

Sandra Lindgren har uppgett att hon inte kan uttala sig om den mtande bilen, d v s Subaruns, hastighet men dremot att hon bedmde att den befann sig s lngt bort att det fanns gott om tid fr henne att korsa vgen. Hennes uppgifter talar allts mycket starkt fr att Subarun har framfrts i en mycket hg hastighet strax fre kollisionen. Enligt tingsrttens bedmning framstr Sandra Lindgrens uppgifter som mycket trovrdiga och tillfrlitliga.

ven vittnet Per Engs uppgifter om Subaruns hastighet och inte minst vittnet Per Axelssons uppgifter om att Subarun krde vldigt fort och att den inte kan ha saktat ner i ngon strre utstrckning efter omkrningen av Skodan, talar mycket starkt fr att Subarun framfrts i mycket hg hastighet strax fre kollisionen. Enligt tingsrtten framstr bde Per Engs och Per Axelssons uppgifter som mycket trovrdiga och tillfrlitliga, inte minst mot bakgrund av deras erfarenheter av arbete som yrkeschauffrer. De r inte heller bekanta med ngon av parterna.

19
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

Markus Jonssons uppgifter om att Subaruns hastighet efter omkrningen av Skodan minskades till omkring 80-90 km/tim vinner i och fr sig visst std av Anders Lindstens uppgifter om att Subaruns hastighet efter omkrningen av Skodan stabiliserades vid uppskattningsvis 80-90 km/tim och av Gunnar Algelins uppgifter om att Subaruns hastighet vid omkrningen av Skoda uppgick till uppskattningsvis 100 km/tim. Emellertid har Gunnar Algelin vid polisfrhr uppgett att Subaruns hastighet vid omkrningen av Skodan inte kan ha understigit 150 km/tim och Anders Lindsten har uppgett att Subaruns omkrning av Skodan gde rum fre korsningen Rdvgen/Snorres vg, trots att svl Markus Jonsson, Pierre Tallbom, Peter Eng och Per Axelsson har uppgett att omkrningen av Skodan avslutades betydligt nrmare olyckskorsningen i nrheten av eller ngot fre hangaren. P grund av detta och ven med hnsyn till deras vnskap med Markus Jonsson mste Gunnar Algelins och Anders Lindstens uppgifter om Subaruns hastighet strax fre kollisionen bedmas med ett stort mtt av frsiktighet.

Nr det gller Markus Jonssons uppgifter i vrigt anser tingsrtten att ven de omstndigheterna att han inte noterade att Volvon hade placerat sig i avsvngningsfilen fr att korsa vgen - vilket svl Sandra Lindgren som Per Axelsson och Anders Lindsten har berttat om - och att han upplevde att Volvon dk upp framfr honom mycket hastigt, talar starkt fr att Subarun har framfrts i en mycket hg hastighet strax fre kollisionen.

Tingsrtten konstaterar slutligen att strckan frn det att omkrningen av Skodan avslutades till olyckskorsningen r frhllandevis kort - omkring 200 meter - varfr utrymmet fr att nedbringa hastigheten p annat stt n genom en mycket ptaglig inbromsning har varit mycket begrnsad. Visserligen har Pierre Tallbom och Anders Lindsten berttat att de sett att Subaruns bromsljus tndes efter omkrningen av Skodan, men ingen av dem har beskrivit att ngon ptaglig inbromsning skulle ha gt rum och Per Axelssons iakttagelser utesluter en sdan ptaglig inbromsning.

20
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

Vid en sammantagen bedmning finner tingsrtten drfr att det genom Hugo Mellander uppgifter och utredning tillsammans med de uppgifter som lmnats av Sandra Lindgren, Peter Eng, Per Axelsson och ven i viss mn Markus Jonssons egna uppgifter; r stllt utom rimligt tvivel att Subarun har kolliderat med Volvon en i hastighet av omkring 130 km/tim - d v s en hastighet som mer n avsevrt verstiger p platsen tilltna 70 km/tim - lt vara att den exakta hastigheten inte gr att faststlla.

Fr vrdslshet i trafik dms enligt 1 trafikbrottslagen en vgtrafikant som i vsentlig mn brister i den omsorg och varsamhet som till frekommande av trafikolycka betingas av omstndigheterna. Enligt frarbetena till bestmmelsen ska ansvar fr vrdslshet i trafik frbehllas endast sdana fall dr trafikanten gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande. Som exempel p trafikfarliga beteenden som br kunna franleda ansvar fr vrdslshet i trafik anges i frarbetena frande av bil i uttrttat tillstnd, allvarliga brott mot regler till skydd fr oskyddade trafikanter, trafikfarliga omkrningar, brott mot stopplikt eller krning mot rtt ljus som medfrt eller kunnat medfra en trafikfarlig situation, allvarligare hastighetsvertrdelser i trafikfarliga miljer och frande av trafikfarliga fordon (se prop 1994/95 s 61 f och 122).

Enbart en allvarlig hastighetsvertrdelse r allts vanligtvis inte tillrckligt fr att franleda ansvar fr vrdlshet i trafik. I detta fall har Markus Jonsson emellertid framfrt Subarun i en hastighet som mer n avsevrt verstigit den fr strckan tilltna hastigheten om 70 km/h samtidigt som han nrmat sig en korsning, dessutom med delvis nedsatta siktfrhllanden till fljd av vxtlighet och en svacka. Genom att i den trafikmiljn framfra Subarun i en avsevrt hgre hastighet n den tilltna har han, enligt tingsrttens bedmning, i vsentlig mn brustit i den omsorg och varsamhet som han haft att iaktta till frekommande av trafikolycka. Ngon omstndighet hnfrlig till Volvons agerande som pverkar den bedmningen

21
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

freligger inte eftersom en frare som vervger risken med att korsa ett mtande krflt mste kunna utg frn att vriga trafikanter beter sig ngorlunda normalt och inte gr sig skyldiga till mera allvarliga regelvertrdelser (jfr NJA 2011 s 349). P grund av detta ska Markus Jonsson sledes fllas till ansvar fr vrdslshet i trafik. Eftersom det inte rder ngot tvivel om att Sofie Staf och Jenny Larsson avlidit till fljd av de skador som de dragit sig vid trafikolyckan och att Sandra Lindgren skadats allvarligt vid densamma, ska Markus Jonsson vid ovan angivna frhllanden ven fllas till ansvar fr vllande till annans dd och vllande till kroppsskada. PFLJD

Fr vrdslshet i trafik (icke grovt brott) ingr endast bter i straffskalan. Vllande till annans dd och vllande till kroppskada (icke grova brott) anses normalt inte vara brott av sdan art att pfljden ska bestmmas till fngelse om inte srskilda skl talar fr annan pfljd (jfr Borgeke m fl, Studier rrande pfljdspraxis, 2013, s 371). Oaktsamheten i detta fall r emellertid s allvarlig att starka skl talar fr att pfljden ska bestmmas till fngelse. Med hnsyn till den tid som frflutit sedan hndelsen och d Markus Jonsson samtyckt till att utfra samhllstjnst finner dock tingsrtten att pfljden istllet fr fngelse ska bestmmas till villkorlig dom jmte 160 timmars samhllstjnst. Om fngelse istllet hade valts som pfljd skulle sex mnaders fngelse ha dmts ut.

VRIGT De srskilda yrkandena r lagligen grundade tillika medgivna och ska drfr bifallas.

D Markus Jonsson flls till ansvar fr brott fr vilket fngelse ingr i straffskalan ska han lggas att utge lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

22
STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10

DOM 2013-11-06

B 1323-12

P grund av Markus Jonssons inkomstfrhllanden ska han ven lggas att terbetala del av kostnaderna fr frsvarare och mlsgandebitrdena till staten.

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga

verklagandeskrift, stlld till Hovrtten fr Nedre Norrland, ska ha kommit in till tingsrtten senast den 27 november 2013.

P tingsrttens vgnar

Kent Ehrenhk

Skiljaktig mening, se bilaga

Bilaga 1

STERSUNDS TINGSRTT Rotel 10 INKOM: 2013-11-05 MLNR: B 1323-12 AKTBIL:

Bilaga 2
Sida 1 (1) STERSUNDS TINGSRTT Bilaga Ml nr B 1323-12

SKILJAKTIG MENING

Nmndemnnen Anette Jderfeldt och Helena Lassen Wikn r skiljaktiga och anfr fljande. Vi anser att grningens straffvrde r hgre n vad rttens vriga ledamter funnit. Pfljden br enligt vr mening bestmmas till villkorlig dom jmte 200 timmars samhllstjnst och det alternativa fngelsestraffet till tta mnader. I vrigt r vi i alla delar ense med vriga ledamter.

Dok.Id 188886 Postadress Box 708 831 28 stersund

Besksadress Storgatan 6

Telefon Telefax 063-15 06 00 063-15 06 90 E-post: ostersunds.tingsratt@dom.se

Expeditionstid mndag fredag 08:00-16:00

Bilaga 3

Bilaga

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas till tingsrtten. verklagandet prvas av den hovrtt som finns angiven i slutet av domen. verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen. Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas. Samma regler som fr part gller fr den som inte r part eller intervenient och som vill verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande. Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 3. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller 4. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Om prvningstillstnd krvs och sdant inte meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser att prvningstillstnd br meddelas. I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen

Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade 1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller 2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket

Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel gller fljande undantag: verklagas domen ven i brottmlsdelen och avser verklagandet frgan om den tilltalade ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte prvningstillstnd fr ett till denna grning kopplat enskilt ansprk i de fall

www.domstol.se

1. det enligt ovanstende regler inte krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller 2. prvningstillstnd i brottmlsdelen meddelas av hovrtten.
Beslut i vriga frgor

5. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller en frnyad syn p stllet, ska han eller hon ange det och sklen till detta. Klaganden ska ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r den tilltalade anhllen eller hktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till verklagandet ska bifogas lika mnga kopior av skrivelsen som det finns motparter i mlet. Har inte klaganden bifogat tillrckligt antal kopior, framstlls de kopior som behvs p klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten. Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad delgivning kan komma att anvndas med er i mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs ven prvningstillstnd vid beslut som endast fr verklagas i samband med verklagande av domen. Skrivelsen med verklagande ska innehlla uppgifter om 1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag och nummer fr domen, 2. parternas namn och hemvist och om mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart, 3. den ndring av tingsrttens dom som klaganden vill f till stnd, 4. grunderna (sklen) fr verklagandet och i vilket avseende tingsrttens domskl enligt klagandens mening r oriktiga,

www.domstol.se