T K S I F O S O L KONSTFI L A I R E T A M ARBETS

Med utgngspunkt frn att sprket r det primra verktyg vi anvnder fr att kommunicera har vi tagit fram en serie metoder som syftar till att ge ett sprk till betraktare av konst p en utstllning och drmed ge frutsttningar fr att dela sina upplevelser med varandra. Detta med ambitionen att gra konsten tillgnglig och skapa ett deltagande lager som lockar till dialog, stter beskaren i centrum och tillsammans med en god pedagogik kan leda till kad samhllsreektion svl som sjlvreektion.

Att gra beskaren delaktig r ocks ett viktigt steg i arbetet med att gra konstinstitutioner identitetsbekrftande. I kontexten av en utstllning, konsthall och liknande blir det ocks ett strukturellt grnssnitt som suddar ut grnsen mellan institutionen och dess faktiska gare; medborgarna.

METOD OCH MATERIAL

Materialet i sig r naturligtvis inte deus ex machina. Det r ett fysisk ramverk som tillsammans med ett antal vningar metoder gr det mjligt att tillgodogra sig er dimensioner av den konst som ingr i utstllningen. Systemet i sin helhet innehller stegvis svrare vningar som hjer beskarens medvetande niv kring konsten, likt trappsteg. En liknelse som kan vara p sin plats r den norska boken Soes verden som p ett frfriskt och genomtnkt stt presenterar svra mnen. P samma stt som boken vcker lososka tankar fr individen ska detta material fungera fr en grupp eller enskild beskare som besker utstllningen.

Filoso

Pedagogik

Estetik

Projektets tnkta position i frhllande till intellektuella flt

POESI
vningen tar sin utgngspunkt i en konstpedagogisk ordvning . Beskarna fr stta sprk till bilderna, vad r det som uttrycks? Sm metallplattor tillverkas och monteras bredvid tavlorna. P dessa plattor stter beskaren upp kylskpspoesi ord fr att beskriva sitt synstt. Orden kan yttas ltt av nsta beskare om denne inte hller med. Beskaren kan p detta stt pverka utstllningen och interagera med verken om n i liten utstrckning.

RANGORDNA BILDERNA
Beskarna presenteras fr en uppsttning bilder och uppmanas att rangordna dem i olika typer av hierarkier; Vilken r vackras/ fulast? Vilken r vrd mest? Vilken r mest modern? (osv.) Detta genom att ytta dem p en typ av list p vilken bilderna enkelt yttas omkring. Nr gruppen enats yttar pedagogen fokus och ppnar samtalet fr att diskutera varfr gruppen kommit fram till sina respektive beslut. Varfr r inte alla lika vrda? Hur kommer det sig att vi kan generalisera? Nr r det bra och nr r det dligt? (osv.)

ANPASSAD UTFORMNING
De konstlososka verktygen tillverkar vi p Konstfack i Stockholm tillsammans med duktiga formgivare. Vi vill inte i detta material visa de faktiska slutprodukterna d de beroende p lokal kommer att designas p olika stt fr att passa bra i miljn. Vi visar drfr mer konceptuella skisser.

PERSPEKTIVVXLINGSKORT
Det nns estetiska teorier som stdjer alla sikter vi kan tnka oss att ha, men det nns nd system och extremer som vi kan anvnda oss fr att underltta frstelsen. Beroende p vem man r kommer utstllningen och konstobjekten vara olika saker. Perspektivvxlingskorten innebr att beskarna tilldelas enkla spelkort som var och ett presenterar ngon av de personligheter som representerar ngra av de strsta teoretiska strmningarna vi har haft i historien. Vi mter fretrdare fr universalism, relativitet, estetisk attityd och abstrakt expressionism fr att nmna ngra. Genom att ikl sig rollen som teoretikern och introduktionen av ngra av de frgor som den samma rimligtvis stller sig I mtet med ett verk, fr beskaren en ingng till att diskutera konsten I ett samtal med andra beskare som troligtvis kommer innehlla en hel del meningsskiljaktigheter Drigenom blir korten ett underlag fr en djupare debatt, svl rolltagande som personlig.

rteori: R Quee H BUTLE IT D JU

olika r av p att de te sig inte p m ska be beror llet so mn att de h h n m oc k t r sa olika innor alt i de kv av rm n s la r, men ses no xrvnta r mel pa an f se te op t m ro he kr Konsten kan te t de Olik et so olika bertta det fr at g till he ika. D med som vi inte utan syns uppleva sak ker si sig ol fds sjlva kan kn, er tack var . Det nor s tt. Vi beter beskriva. Vi e konsten te sig och mn la kvin sst s frklara elle t be kan h el som vi ald a na oc xu sk ett vi r stta ord rig skulle ett an r de innor terose p. Att tyc p kunna kv hu r r he t r en t te at sik ka ngot r no lle at t - det r en in gr da ro vackert r har be lle r tt, kv upp r m h de leve s le r inte bara st t m lse dr du andra mnni be p et ker el kan frvn p hu skor kan upp vrt sa sa as h har en a ld ta oc v dig att m lig bi t leva samma a. konstverk mn nga n av kne r man rlund et. Nr du knslor gen uella m g anno ten. M bild mrks sger att ng om att se samtidigt or so t och p i kons ot r vacke a n gra tnka p att Kvinn ven rt konstig som vi ka , s kan du samm fremlet form. ingen roll t inte r p inte ska ha en s vara opps hur mycke funktion. De anse bst, nstre nr de p kr t, s t m tav ig t ra lan nn nl t r vrd elle eget vardag spelar in a de te ba m k r om den srum. Ett sig kv a bryt sig, in kan hnga ttet so konstverk beter tycker det frsk i ditt r vackert det s som knns sk nr du om m att sig p nt att titta mn edelbart geno p det, uta alt. t bete bara n att tnka t norm erat at Det r pt es p ann m ce at. s nn er ac : n m k a det m so v Om du utg et ro t stt t r frn vad m st p de typisk som str ov ad so a och an: frn v manlig Vilken teckning hr piskt utgr ta om u inne r vac l p ty ve d t pe at Leta upp ett krast? Om svrt konstverk exem r tv t a som du tyc hitt frstr exa er de ker r vacker ck n. rsk kt ty de ll var . F vi fr du tycker t, men inte otiv m du Kan du r ritat det. tnren iga m ng so hitta en tec m ha t kons kvinnl kning som teckni inna so igt at ller. men dr du du tror m p en r en kv sjlv inte tyc nga tycker liga ro ks tydl ta up r vacker, an elle bilden Vilken t mr ker det? r man Le teckning r en m a elle dr de onella ig k iti nl er fula ad in det r tv st? est tr skt kv t kons den m ot typi itta et visar yta m H du br a cker frsk ng ty teckni nor? ilken h kvin V n oc av m

Estetikens g IMMANUE rund: L KANT

Upplevelsen r grunden fr frndring. Fabel Kommunikation arbetar med upplevelsebaserade metoder fr att f mnniskor att frst och frndra. Vi svarar

p era behov av processledning, kartlggning och vrdearbete inom internkommunikation, utbildning av ledningsgrupp och medarbetare, samt organisationsutveckling.

Fabel Kommunikation AB | Sveavgen 31 | 111 34 Stockholm 08-41 02 24 30 | info@fabel.se | www.fabel.se