Kemiskafferiet modul 8

kemiteori

Om syror baser och pH

Att syra och mumifiera r praktisk antik kunskap
Syror och baser har man knt till mycket lnge. ttikan var den frsta syran man kunde framstlla (ur vin). ttiksyrabakterien r allestdes nrvarande, och r den organism som gr om vin till ttika. I Egypten fanns sodasjar, uttorkade sjar dr man grvde upp soda (natron) till mumifieringar. Surdeg, syrat brd och syrad mat r ocks gammal kunskap. Mjlksyrabakterier och jstsvampar i torrt mjl aktiveras nr vatten stts till. De har stor tolerans mot sur milj och vxer till p andra, onskade, mikroorganismers bekostnad. Det r allts en konserveringsmetod. Surdegen producerar bde mjlksyra och koldioxid och jser utan jsttillsats.

S smningom kom frstelsen

Syror smakar surt. Baser smakar i allmnhet lite bittert, men man ska akta sig fr att smaka p syror starkare n ttika och baser som r starkare n bikarbonat. P 1600-talet underskte Robert Boyle mnga syror och baser. Han var mycket skicklig i att utnyttja indikatorer, dvs mnen som genom sin frg avsljar om mnet r surt eller basiskt. Han anvnde enbart mnen frn naturen, huvudsakligen blommor, bark, lavar och andra vxtdelar. Laven lackamus r rd i syra och bl i basisk lsning och gav senare kemisterna lackmuspapperet, som numera sllan anvnds i skolorna. Boyle visste att syror ger en gas med kalksten (koldioxid) och att baser neutraliserar syror. Hans uppfattning om syrors mikroskopiska utseende var att syror var vassa partiklar som stacks i munnen drfr att de framstllts genom eld och att baserna slipade ner de vassa kanterna s att det inte lngre sved i munnen. Han hade ju inga mjligheter till atomra tolkningar, atomen var s a s inte uppfunnen. Det r inte ovanligt att man hos barn finner samma frkroppsligade hypoteser kring hur mnen ser ut inuti. Antoine Lavoisier (slutet av 1700-talet), kemins fader, var den som frst frstod vad frbrnning var. Men han var ocks den som gav syrorna deras namn. Namnet syra r slkt med ordet syre. Om man brnner kol i syre fr man koldioxid, som lser sig i vatten till kolsyra. Om man brnner svavel i syre fr man svaveldioxid som man kan lsa i vatten till en syra, fosfor brnd i luft ger fosforsyra osv.

Kemiskafferiet ett material fr KRC och Skolverket, 2002. Thomas Krigsman, LHS, Bodil Nilsson, LHS och Ebba Wahlstrm, SU.

Kemiskafferiet modul 8

kemiteori

En modernare uppfattning av syror och baser

I modern tid har man frsttt att sura egenskaper beror p en enda positiv jon (laddad atom), nmligen vtejonen. Ju hgre koncentration av vtejoner desto surare r en lsning. Basiska egenskaper beror p hydroxidjonen, en negativ jon.

Rent vatten

ven rent vatten innehller vtejoner. En mycket liten andel av vattenmolekylerna delar nmligen upp sig i en vtejon, H+, och en hydroxidjon, OH. Av alla vattenmolekyler i vatten r ungefr en miljarddel uppdelade p det viset. Men vattnet r neutralt drfr att vtejonerna och hydroxidjonerna r lika mnga och balanserar varandra precis.

vtejon hydroxidjon

Den hr figuren r en modell av rent vatten. Vtejonerna och hydroxidjonerna borde ritas glesare n det r mjligt, d skulle vi behva rita vattenmolekylerna ver ca 20 miljoner sidor!

Kemiskafferiet ett material fr KRC och Skolverket, 2002. Thomas Krigsman, LHS, Bodil Nilsson, LHS och Ebba Wahlstrm, SU.

Kemiskafferiet modul 8
Sur lsning

kemiteori

Syror innehller vtejoner som frigrs nr syran hamnar i vatten. Det blir fler vtejoner n hydroxidjoner i lsningen. D r lsningen sur. Hr har vi droppat i lite saltsyra som innehller vtejoner och kloridjoner.

vtejon kloridjon hydroxidjon

Neutralt igen!

Vill man gra lsningen neutral igen kan man stta till hydroxidjoner, t ex natriumhydroxid. D kommer hydroxidjoner och vtejoner att sl sig ihop till vattenmolekyler. Vtejoner frsvinner och man kan ter f lika mnga vte- och hydroxidjoner. Kan du se vad man skulle f om man dunstar in lsningen?

natriumjon

Kemiskafferiet ett material fr KRC och Skolverket, 2002. Thomas Krigsman, LHS, Bodil Nilsson, LHS och Ebba Wahlstrm, SU.

Kemiskafferiet modul 8

kemiteori

I en liter vatten finns ofattbart mnga vattenmolekyler. Frsk tnka dig talet

50 000 000 000 000 000 000 000 000. pH begreppet i korthet
Uttryckt p vanligt stt r alltid antalet vtejoner ohyggligt stort, trots den lilla andelen vattenmolekyler som delar upp sig. Redan i 1 liter neutralt vatten finns tio miljoner miljarder vtejoner. Naturligtvis kan man inte prata i dagligt tal om sna siffror. I stllet pratar man om pH. pH som ett mtt p surt och basiskt infrdes av en dansk bryggare som tyckte att sdana stora tal var obekvma. Vi undviker matematiken bakom begreppet pH och njer oss med att pH 7 r neutralt, men ju lgre pH r, desto surare. Hgre pH n 7 betyder basiskt. Nr pH r 6 finns det 10 ggr fler vtejoner n nr pH r 7. pH = 5 betyder 100 ggr s mnga vtejoner som neutralt, pH = 4 betyder 1000 ggr s mnga osv. Fr varje steg nedt i pH blir det allts 10 ggr surare.

pH omkring oss och i oss

r pH =0 s r det mycket starkt surt (svavelsyran i bilbatteriet). Magsaften har ett pH mellan 1 och 2. Celler i magscken producerar saltsyra! ttika i vatten ger pH kring 3. Coca Cola har pH 2,7 drfr att den innehller fosforsyra. Vanlig lsk r svagt sur eftersom den innehller kolsyra (koldioxid lst i vatten). En vanlig missuppfattning r att regnvatten r neutralt, men inte! Koldioxid i luften lser sig i vattendropparna. Regnvattnet innehller allts lite kolsyra och har ett pH p ca 5-6 om det r helt opverkat. Om det finns svaveldioxid eller kvveoxider i luften lser ocks de gaserna sig i vattendropparna och regnet blir surare. Om man lser bikarbonat i vatten blir pH ca 8. D finns det frre vtejoner n i rent vatten, hydroxidjonerna vervger lite grand. Det finns 10 ggr fler hydroxidjoner n i rent vatten. Man har en mycket svagt basisk lsning. Men om man gr en stark lsning av mlarsoda i vatten fr man ett pH kring 12, dvs 4 pH-enheter hgre n bikarbonatet. Det betyder att det finns 10000 ggr fler hydroxidjoner (4 nollor) och lsningen r starkt basisk. Maskindiskmedlet ger samma pH, propplsaren (ren lut) ger pH 14, luten r en miljon ggr starkare basisk n bikarbonat. Surt upphvs av basiskt, dvs en syra reagerar alltid med en bas om den fr chansen. Hemma har vi bde sura och basiska mnen. Det vi ter r mycket oftare surt n det r basiskt, det mest basiska vi ter r lutfisken. Vi smakstter ofta maten med sura mnen. Kroppen producerar sjlv syror vid nedbrytningen av maten, och magens innehll r mycket surt. Huden r svagt sur, medan blod, svett, och trar r neutrala och tarmen svagt basisk.

Kemiskafferiet ett material fr KRC och Skolverket, 2002. Thomas Krigsman, LHS, Bodil Nilsson, LHS och Ebba Wahlstrm, SU.

Kemiskafferiet modul 8
Basiskt r vanligast till rengring

kemiteori

Basiska mnen anvnder vi mest vid rengring, eftersom de lser fett. Ngra exempel r lut (natriumhydroxid) i propplsare, mlarsoda (natriumkarbonat) som lser fett fre mlning. Den ammoniak man kper i affren r en starkt basisk lsning. Den bestr av gasen ammoniak lst i vatten. Ammoniak anvnds ocks som fettlsare. Bikarbonat och hjorthornssalt (som anvnds som bakpulver) r svagt basiska. Starkt basiska lsningar r mycket farliga att dricka eftersom matstrupen omedelbart tar stor skada. Stnk i gonen mste man absolut undvika. Det r vrre att f basiska mnen i gat n sura. Man ska helst ha skyddsglasgon nr man sodatvttar mbler och vggar hemma.

Surt till rengring ibland!

Vi anvnder syra som rengringsmedel i toastolen! Det kan vara citronsyra eller fosforsyra. Sura rengringsmedel kan man ocks ha fr att ta bort "kalkflckar" i badkar och handfat, p duschdraperier etc. Tvl r ett natriumsalt av en syra (fettsyrorna). Natriumsaltet r lsligt i vatten annars skulle man inte kunna tvtta sig. Men kalciumsaltet r svrlsligt. Hrt vatten innehller alltid lite kalciumjoner som ger utfllningar med tvl , kalktvl. ttika kan lsa upp utfllningen precis som den kan lsa ggskal. Nr hrt vatten hettas upp bildas kalciumkarbonat (som man ocks kallar kalk) som en utfllning. ngstrykjrnet brukar ocks f kalkflckar och kan gras rent med ttika..

Buffertar hller oss vid liv

Blodet vr viktigaste kroppsvtska - innehller mnen som buffrar (frhindrar) pHfrndringar. De flesta av kroppens enzymer trivs bara med att arbeta vid neutrala frhllanden och kroppen reglerar sjlv pH med hjlp av koldioxid och vtekarbonatjoner. Om man frsker hlla andan kan ingen koldioxid frsvinna frn blodet, halten "kolsyra" kar och pH sjunker. Vi har regulatorer i kroppen som upptcker detta, och tvingar oss att andas igen. P samma stt kan vi inte andas ut fr mycket koldioxid (hyperventilera) eftersom vi d tuppar av, och andningen upphr tillflligt tills koldioxidhalten i blodet blivit normal.

Kemiskafferiet ett material fr KRC och Skolverket, 2002. Thomas Krigsman, LHS, Bodil Nilsson, LHS och Ebba Wahlstrm, SU.

Kemiskafferiet modul 8
Syror sett p atomr niv

kemiteori

Hur ser en syra egentligen ut som molekyl? Den allra enklaste syran r saltsyra. Saltsyra r gasen vteklorid, HCl., lst i vatten. Molekylen HCl innehller en kloratom och en vteatom som hller ihop med ett elektronpar. Men kloratomen drar bst i elektronparet s molekylen blir polr med vte som den positiva nden. Nr molekylen hamnar i vatten slpper vtet som en jon (och fster p en vattenmolekyl).
Klor vte kloridjon vtejon

Cl H
Fr nyfikna

Cl

Saltsyra kallas fr en stark syra drfr att alla vtejoner slpper frn sina molekyler. pH r ungefr = 0 i saltsyra . ttiksyra kallas en svag syra. I ttiksyra slpper bara ca 1/1000 av alla vten nr den blandas med vatten. Drfr har en ttikslsning inte lika lgt pH som saltsyra. Kolsyra r en nnu svagare syra n ttika, ca 1/10000 av vtena kan ge sig av. Stark och svag nr man talar om syror har allts att gra med hur ltt syrorna delar sig i joner nr de hamnar i vatten. Eftersom joner r laddade partiklar kan man underska om syror i vatten leder strm. Man kan leda strm frn ett batteri genom lsningen och sedan genom en lampa. Lyser lampan finns det joner i lsningen. Ju starkare lampan lyser desto mera joner i lsningen. (Rent vatten innehller fr lite joner fr att leda strm.)

En indikator, eller bttre en pH-indikator, kan med sin frg avslja pH i en lsning. Boyle njde sig med att titta p naturliga frgmnen fr att se om mnen var sura eller basiska. Men man kan gra blandningar av frgmnen som ger ganska noggranna pH-vrden. Rdklssaft r ett exempel p en naturlig blandning som kan anvndas som pHindikator. Man kokar helt enkelt finskuren rdkl och anvnder spadet. Gr de freslagna experimenten s upptcker du frgerna!

Vad r en indikator?

Kemiskafferiet ett material fr KRC och Skolverket, 2002. Thomas Krigsman, LHS, Bodil Nilsson, LHS och Ebba Wahlstrm, SU.

Kemiskafferiet modul 8

kemiteori

Lite om frg en verkurs fr mycket nyfikna

Vitt ljus r en blandning av ljus av olika frg.

Vitt ljus innehller alla frger Energin i ljuset kar frn rtt till lila, medan vglngden minskar Ett mne upplever vi som frgat drfr att det tagit upp ngon eller ngra av frgerna i vitt ljus och reflekterat andra. Vi ser det som inte absorberats dvs resten av det vita ljuset. En morot r orange drfr att en molekyl i moroten, karoten, tar upp blgrnt ljus, och reflekterar resten av ljuset, som d ser orangefrgat ut. .

Karoten r orangertt eftersom mnet har tagit upp blgrnt ljus. Mera rtt n blgrnt finns kvar i det reflekterade ljuset Man brukar tala om komplementfrger de som str mitt emot varandra i frgcirkeln. Rtt r komplementfrg till grnt, gult r komplementfrg till violett osv. Vill du se ungefrliga komplementfrger p datorn kan du skriva text med en frg och sen markera den. Komplementfrgen syns i det svarta! klorofyll kopparsulfat Prva t ex hr : karoten (skriv karoten med rtt, klorofyll med grnt och kopparsulfat med bltt)

Kemiskafferiet ett material fr KRC och Skolverket, 2002. Thomas Krigsman, LHS, Bodil Nilsson, LHS och Ebba Wahlstrm, SU.

Kemiskafferiet modul 8

kemiteori

Det blgrna ljuset bestr av en strm av energipaket av en viss bestmd storlek, och "morotsmolekylerna", karoten, anvnder energin till att skjutsa upp en elektron i elektronmolnet till en ledig elektronplats med hgre energi. Klorofyll r grnt drfr att det grna ljuset reflekteras. Dremot absorberar klorofyll rtt ljus som stter igng fotosyntesen ..

Klorofyll har absorberat rtt ljus. Det reflekterade ljuset innehller mer blgrnt n rtt.

pH-indikatorer och deras frg

pH-indikatorerna ndrar frg efter hur surt det r. Nr det finns mycket vtejoner fster dessa vid indikatormolekylerna och molekylen fr ett utseende p sitt elektronmoln. Utan vtejoner r utseendet ngot annorlunda. (Indikatorerna som kan slppa och ta upp vtejoner mste allts sjlva vara syror.) Energin som behvs fr att skjutsa upp en elektron till hgre energi blir olika i de tv fallen. D r ocks frgen p det ljus molekylen tar upp olika i de tv fallen. Allts ser vi tv olika frger p indikatorn, en frg d det finns mycket vtejoner, som rdklens intensivt rda, en annan om det finns lite vtejoner, som nr rdklen blir grn.

"Facit" till rdklen

9 10 11 12

Rdklens frger vid olika pH

Formaterat

Kemiskafferiet ett material fr KRC och Skolverket, 2002. Thomas Krigsman, LHS, Bodil Nilsson, LHS och Ebba Wahlstrm, SU.