3/3

TRULY DIGITAL
Open Data is Nothing Without a Narrative

Sida.1

licenced under:

Innehllsfrteckning
Open data is nothing without a narrative . . . . . . . . . . . 4 Den digitala ekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Konferensserien har initierats och arrangeras av Fabel. Vi har i utfrandet samarbetat med Louisiana, Kiasma, Subtopia, Nordic Digital Culture Network, Nordisk Kulturfond och Blekinge tekniska hgskola serien har nansierats av Kulturkontakt Nord och deltagarna. Fabel r en praktisk Think tank i grnslandet mellan teori och praktik, det lekfulla och det serisa. Ider och utmaningar blir till ramverk och produktioner. Vi arbetar inom kulturomrdet ofta med metoder som upplevelsebaserat lrande, serious gaming och deltagarkultur.

Mnniskan hller p att kolonialisera en ny kontinent en med annan topogra n vad vi r vana med. De potentiella kopplingarna mellan noder r mycket strre, tillgngen till information begrnsas inte av fysiska arkiv, tiden river inte snder minnen p samma stt. Vr omvrld ter sig annorlunda mot vad vi r vana vid. P den nya kontinenten krvs nya regler och normer. Individen, ofta kallade vtvara (tillskillnad frn mjukvara och hrdvara) upplever ofta svrigheter med att hinna med i frndringstempot. Det r ltt att bli utnyttjad av utforskarna/kolonisatrerna och de som experimenterar. Vi behver tnka noggrant p vad vi tycker r rtt och lagligt p den digitala kontinenten. Verktygen nationalstaterna i den gamla vrlden jobbar med fr att upprtthlla ordning och skattebas ligger lngt efter. De digitala nybyggarna formulerar egna policys och tankar om brott och straff. Det kan handla om integritet, perversioner och medlemskap i grupper.

Med serien Truly Digital har vi under 2012 och 2013 frsk belysa olika aspekter av vrt uppkopplade liv, drmmarnas horisont och maktens form p ntet. Vrt perspektiv har utgtt frn kreatrens ekonomiska frutsttningar. Del 1 med undertiteln An Ecosystem for the Nordic Arts handlade om data, api:er och licenser. Vilken typ av information kommer vi t, under vilka frutsttningar, hur manipuerar vi den informationen och hur styr vi den juridiskt. Del 2 med undertitlen Clash of the Gigants handlade om affrslogik p den nya kontinenten. Vi diskuterade systemkonkurrens mellan upphovsrttsmodellen och ppna system modellen. Maktfrskjutningar och vem tjnar p vilka policybeslut. Freliggande rapport behandlar del 3. Detta r den sista delen i serien vilken vi kallat Open data is nothing without a narrative. Konferensen behandlade produktion, spridning och det offentligas relation till den digitala vrlden.

Frst sammanfattar vi presentationerna som gjordes under dagen och sedan fljer ett stycke om slutsatser och rekommendationer dragna frn konferensserien.

Open data is nothing without a narrative - om produktion, spridning och involvering

Flytten till den nya digitala kontinenten har inneburit stora frndringar: vra cirklar frskjuts, det r inte lngre bara dina fysiska grannar som r dig nra. Utan andra, frmmande individer. Detta kan ge en knsla av att mnga tnker som jag. Resultatet blir att man fastnar i lterbubblan. andra sidan nns det fenomen som blir riktigt starka online och p s stt penetrerar gamla konstellationer och samlar communities runt produktioner. Imponerande saker kan hnda, exempelvis kan produktioner bli virala och spridas frn skrm till skrm runt planeten. Vad r det som gr att det blir

Sida.4

s? Vr hypotes r att ngot s gammalmodigt som berttelsen str i centrum. Det dr vi gjorde runt elden fr 5 000 r sedan, traderade minnen och sagor. Vi bjd in experter p det digitala berttandet fr att testa hypotesen. Timo Vuorensola Timo har en livslng passion fr science ction och berttade om sin senaste produktion Iron Sky. Produktionen r en genrelm och har en med europeiska mtt god budget. Det som gr lmen speciell r inte berttelsen utan hur den producerades. Under era r har teamet bakom lmen jobbat med nansieringen, man har gjort era crowdfunding-kampanjer. Nr man 2010 vl hittade sin modell med privata medieinvesterare som kpte vinstandelar i lmen ck den enorm uppmrksamhet och spridning on-line. Nr lmen vl skulle ges ut hade den biodistributionsavtal i nio lnder. I Finland lg Iron Sky etta p biolistan i tre veckor fre storlmen The Hunger Games, men en minst 10 gnger s stor budget.

Maria intressanta exempel p den enormt kreativa och breda publicering som sker just nu och fascinerande experiment. Genrer konvergerar, anvndare remixar material och delningstempot av kultur r hgt. Visualiseringen p nsta sida1 visar p remixar plattformen ccMixter, varje nod r en uppladdad l och varje lnk r en remix gjord p ursprunget. Liknande typer av system fr remix, molndata, transmedia dokumentrer undersks p era platser, bland annat via Zeega2 som drivs av MIT open lab

Utvecklingen med anvndarinvolvering r inte bara intressant fr de som gr meta-analysen av beteendefrdringar utan ven kommersiellt som i fallet med bok/lm/app-projektet The Fantastic Flying Books by Mr Morris Lessmore 3

ven teoretiker och konstnrer intresserar sig fr att skapa en frstelse fr vad som hnder nr texten lmnar pappret, som exempelvis i Cayley & Howes installationer The readers project . 4

Hybridproduktioner r numer vanliga och anvnds Filmen bevisar hur crowdsourcing gjort p rtt stt kan ta en nischprodukt till en massmarknad. Vill du lyssna p Iron Skys soundtrack producerat av Laibach klicka hr Maria Engberg Dr Engberg r forskare p Blekinge Tekniska hgskola och intresserar sig frmst fr berttelsens roll i den digitala eran och bokens frndring i den samma. fr alla stora produktioner, som Tintin och Sagan om Ringen. Produktionerna kan kallas transmediala, 360-storytelling, cross-media eller mycket annat, men gr i stort stt ut p att anvndarna ska kunna ta sig in i en berttelse via era olika kanaler, en app, en lm, en webbisode, ett spel. Merchendizing helt enkelt vilket var ursprungs denitionen av transmedia frn 1994. vGemensamt fr de stora mediehusen som Amazon och Bonnier, som fortfarande ger ut traditionell litteratur, r att deras strategiska fokus enbart r digitalt. Den strategiska frskjutningen

Sida.5

1 2 3 4

http://pml.wikidot.com/visualizations http://zeega.com/ http://morrislessmore.com/ http://thereadersproject.org/

mot digitalt ger sig uttryck i vilka produkter man investerar marknadsfringspengar samt i vilka uppkp man gr. Sammanfattningsvis sger Maria, om uttrycken karaktriseras av stor bredd och variation s r det motsatsen i fretagsekonomiska termer. F stora aktrer dominerar marknanden totalt och riktningen nu r mot kad monopolisering, ven om det nns undantag med mikrofrlag av olika slag. Kontentan av digitaliseringen r att den fostrar en lsande kultur inte en publicerande. I slutet av rapporten kan vi se att det nns tendenser i vissa geograer som utmanar hypotesen en aning. Vad vi tar med oss frn seminariet Produktion, spridning och involvering

En berttelses narrativa driv har frndrats fga sedan antiken. Spridning p ntet handlar om att strka sin egen identitet; som kreatr mste du tnka p att den paketering du gr mste strka publiken. Det som tidigare setts som nischat av avvikande kan vxa starkt i sin nisch nr mnga individer med specialintresse gr gemensam sak oavsett om det r kring en specik tonsttare eller science ction.

Den digitala ekonomin.

Poplten Gangnam Style har 1,813,972,367 visningar Youtube. Det gr den till den mest populra

Sida.6

videon p ntet ngonsin. Eventuellt ocks den mest spridda gemensamma kulturreferensen p planeten. Videon bygger p en klassisk kritik av de rikas verddiga livsstil, ngot mnga grna delar ven om man inte frstr texten. Den humoristiska och avvpnande musikvideon inleds med en kort reklamsnutt, inteckterna frn reklamlmen delas delas med Google, Youtubes gare. Vinstdelningsmodellen vilken ibland beskrivs som en lsning fr digitalt distribuerad kultur gav artisten PSY SEK 5700000. Veronica Maggio ck SEK 5500000 fr sin lt Vlkommen in 2012 via STIM enligt Aftonbladet (ett estimat). Kulturutvare tjnar sllan mycket p sina verk, men mellanhnderna gr det. Mellanhnderna i den traditionella vrlden klagar nu p minskande vinster men vissa tjnar enorma summor p den digitala vrlden och frvntan p mjligheterna r n strre. Vilka r det som tjnar p den nya logiken och hur ser det ut med skattebasen och reallokering av medel tillbaka till exempel kultursektorn? Per Strmbck Per Strmbck r frilansforskare och frfattare med inriktning mot den digitala ekonomin samt ordfrande fr den Svenska dataspelsbranschen.

I stor utstrckning r det den traditionella, fysiska, ekonomin som subventionerar den digitala, ngot som diskuterats livligt de senaste ren framfrallt i tidningsvrlden dr man tar ut en prenumerationskostnad samtidigt som man erbjuder samma innehll p ntet gratis. Hur hllbar r modellen och hur ska vi frhlla oss till den? Per gav oss ett par lstips: Better than free av Kevin Kelly 5

Free Ride av Bobert Levine6 Pernilla Rendahl

Fr att knyta ihop scken bjd vi in en forskare p digital skattertt, dr Pernilla Rendahl. Kulturpolitik bygger p att det nns gemensamma resurser att allokera till projekt som de parlamentariskt valda kan prioritera p olika stt. Underlaget till att driva en kulturpolitik bygger p att det nns skattemedel att anvnda. Att vi kan ta in skatt bygger p ett par grundantaganden, att vi vet var ett bolag nns, var en konsument nns och vilket land som har rtt att beskatta. Skattebasen byggs upp av ett antal metoder med mnga olika versioner. De vanligaste versionerna av skatt r: Konsumenten betalar transaktionsskatten Strmbck har nyligen givit ut boken Drmmen om Alexandria dr han resonerar kring vra drmmar om det alltid tillgngliga biblioteket dr allt r tillgngligt till alla vid vilket tillflle som helst. Internet kommer med erbjudandet om ett nytt paradigm dr distributionskostnaden blir noll och nya arbetstillfllen ska uppst. Men bara fr att distributionskostnaden blir noll s kostar ju bde produktion och och marknadsfring lika mycket, d kostnaden fr en skdespelartimme fortfarande r samma. Men hur beskattas varor och frtjnst i den digitala vrlden, d det digitala inte frhller sig till det geograska? Frgan r mer komplex och mngbottnad n vad man nstan kan frestlla sig och har de senaste ren skapat vissa rttsmoms p varor och tjnster. Inkomstskatter lggs p frtjnster exempelvis d en butik sljer varor till och betalar skatt p den vinst verksamheten genererar.

Sida.7

5 6

http://edge.org/conversation/better-than-free http://freeridethebook.wordpress.com/

fall. Var nns en verksamhet om den upprtthlls av en molntjnst dr olika serverparker i olika lnder speglar innehllet? Var hr en 1 eller 0 nolla till? Var sker ett kp av en app dr mobilen benner sig, dr garen r skriven, eller dr fretaget har sitt ste? Problematiken r lngt ifrn unik fr kultursektorn utan snarare en utmaning fr hela det digitala samhllet. Ett fr svensk del mycket uppmrksammat exempel r dubbelbeskattningen vid app-frsljning. Men det gller inte bara smfretag som sljer appar ven strre fretag med verksamhet i mnga lnder diskuteras nu eftersom den skatteplanering som grs av fretagen r uppe fr diskussion d det r svrt att gra grnsdragning mellan vad som r laglig skatteplanering och vad som r olaglig skattesmitning. mnet r s pass att G20-toppmtet i St Petersburg i augusti 2013 gnades t temat. Sedan dess driver OECD projektet BEPS, base erotion and prot shifting. Hur ska man komma t problemet att skattebasen sviktar i och med digitaliseringen? Och hur ska man ge incitament till bolag att bli en del av en lokal arbetsmarknad och bidra med delar av sitt verskott till gemensamma satsning som delvis gynnar dem.. De olika metoder man kan anvnda som stimulanstgrder kan antingen vara direkta som t.ex. etableringsbidrag eller indirekta som skattelttnader. Olika lobbyorganisationer r aktiva och fredrar olika statliga metodval, de kommer frska pverka i den riktning som passar deras bransch bst. Distributrer som Microsoft och Apple investerar i att f politiker att gra indirekta std som t.ex.

frenklad redovisning vilket r ltt att bygga automatiserade produkter fr medan kreatrslobbyn kommer fredra direkta bidrag. Ett typiskt argument kom frn Jens Spendrups under sommarens Almedals mte Varfr ska kulturen f bidrag, den ska vl konkurrera som alla andra, ett argument som bortser frn de indirekta std hans gamla dryckesbolag fr via EUs jordbrukspolitik. Vad vi tar med oss frn temat Den digitala ekonomin De ekonomiska strmmarna tar nya vgar p ntet, vrde uppstr inte alltid direkt vid konsumtion vilket skapar era komplexa relationer Dels subventionerar ofta de fysiska medierna den digitala spridningen. Dels uppstr vrdet av kulturkonsumtion hos andra aktrer i vrdekedjan n de som ger immaterialrtterna vilket skapar en konikt mellan exempelvis hrdvaruleverantrer och rttighetsgare. Den sannerligen globaliserade ekonomin som ntet erbjuder gr att traditionella beskattningsmetoder blir ineffektiva.

Slutsatser
Efter tre delar av Truly Digital i tre nordiska huvudstder har vi kommit fram era tankevckande slutsatser rrande de effekter en transnationell kulturpolitik kan resultera i. Fr att gra kvalicerade bedmningar av digitala kulturprojekt som potentiellt ska erhlla medel frn offentlig mednansiering krvs en bred kunskapsbas om digitalt publikarbete men ocks kring konsekvenserna av vilka plattformsval projektgaren gr vid sin distribution vid sidan av den

Sida.8

http://www.oecd.org/ctp/beps.htm

traditionella estetiska bedmningsgrunden. Fr att kunna upprtthlla en skattebas till kulturproduktion och andra sektorer krvs att det ges mandat till en entitet som kan frhandla med globala digitala fretag som Amazon och Google. Frankrike klarade att sluta ett avtal med Google vilket innebr att bolaget rligen betalar 60M till kultursektorn och publicistindustrin ; detta kunde man f igenom d man fretrdde en tillrckligt stor marknad. Vi tror att de nordiska och baltiska staterna tillsammans skulle kunna gra samma sak. Staterna borde skapa en enhet som hanterar frhandling och terinvestering med
8

respektive nansdepartements mandat. En organisation som fretrder nationernas kulturpolitik och terinvesterar pengar i digital kulturproduktion skulle, frutom att ha legitimitet vid frhandlingsbordet, kunna ge en internationellt konkurrenskraftig mylla regionalt. Vi dristar oss till att jmfra med de effekter man kan sknja av Nordisk Film och TV-fond, dr vissa effekter kan sknjas alla dock inte renodlat positiva.

I diagrammet ovan ser vi hur mnga lmtitlar som producerades och hade biodistribution i sex stora europeiska ekonomiska zoner frra ret. Den sammantagna nordiska produktionen matchar Storbritannien och nstan ven Frankrike.

Sida.9

http://www.theguardian.com/technology/2013/feb/01/google-52m-fund-help-french-publishers

Jmfr vi produktionen med befolkningsstorleken vilket den bl grafen indikerar ser vi att antal lmer per miljoner innevnare i Norden r hgst i Europa. Jmfr vi I stllet med BNP s ser vi att den nordiska fortfarande r bland de hgsta i Europa, tillsammans med Spanien. Effekten beror givetvis p att de Nordiska lnderna har mycket hg BNP. Diagrammet sger dock inget om den ekonomiska effektiviteten i investeringarna, vi skulle kunna investera stora pengar vilket inte ger ngot tillbaka. Statistiken i samtliga diagramen r baserade p data frn Lumiere databasen9

Sida.10

http://lumiere.obs.coe.int/web/search/

Diagrammet ovan visar till viss del p investeringarnas effektivitet. Vi ser p den bla grafen att Brittisk och fransk lm sticker ut, de spelar hem strst pengar, vilket gr i linje med att de r de strsta lmproduktionslnderna. Den rda grafen andra sidan visar p hur mycket omsttning man har per slppt titel, dr ser vi att de Franska titlarna underpresterar en aning och det enda land som har en riktigt framgngsrik lmsatsning r Spanien. I Norden lyckas vi i samma utstrckning som man gr i de esta andra zoner den omsttning som skapas i lmsektorn jmfrt med mngden producerad lm vare sig ver eller underpreserar med andra regioner. I sista diagrammet gr vi ett frsk till att tolka vad en digital kultursatsning skulle kunna innebra. Underlaget bygger p en global studie om ntbeteende. Diagrammet visar med god tydlighet

en trendskillnad mellan lnder med hg BNP och lnder med lgre BNP. I lnder med lgre BNP tenderar anvndarna att vara mer av medproducenter p ntet, man kommenterar, gr om och publicerar innehll i strre utstrckning n i vstvrlden. Vr slutsats av detta r att digitala satsningar frn den nordiska sfren inte br avgrnsas till att inbegripa anvndare frn regionen utan br snarare direkt konkurrera med plattformslsning frn Kalifornien. I vstra USA grs ansenliga investeringar i digital media, teknologi och anvndarnytta. I norden har vi hgre IT-penetration, men vra satsningar terspeglas inte i digital makt mnga startups inom sektorn i norden yttar redan i tidiga skeden. Det behvs en strre investeringsbas fr att flja upp investeringar efter sdd-kapital faserna, ngot den nya entiteten kunde ge frsrjning t.

Sida.11

Sida.12

Om konferensen
Truly Digital har initierats och arrangeras av Fabel i samarbete med Louisiana, Subtopia, Nordic Digital Culture Network och Blekinge tekniska hgskola, nansierats av Kulturkontakt nord. Fabel r en praktisk Think tank i grnslandet mellan teori och praktik. Ider och utmaningar blir till ramverk och produktioner. Vi arbetar inom kulturomrdet ofta med metoder som upplevelsebaserat lrande, serious gaming och deltagarkultur.