Eriksons psykosociala teori (max 20p)

1. Spdbarnsperioden (0-1,5 r) eteendem!nster: Barnet utvecklas i vxelverkan med en vuxen. Barnet lskar med munnen och modern lskar med brstet. Barnet upplever vrlden via munnen. Barnets frsta sociala normer lrs in: att f samt att f andra att ge. Existenskris: grundlggande tillit - misstro. Modern frmedlar tillit till barnet drfr att hon vrdar det och visar mhet och krlek d v s stimulerar barnet i rtt tid och tillrckligt mycket. Moderns feedback till barnet formar barnets knsloupplevelser. m samspelet med omgivningen r positiv utvecklar barnet en grundlggande tillit till sig s!lv och omvrlden. Barnet vgar lmna modern i tro att hon kommer tillbaka och tcker dess behov. "el#t$ecklin%: "yckas barnet inte att klara av stadiets kris p ett tillfredsstllande stt kanske p g a medfdda svagheter eller p g a brister och svek frn omgivningen s utvecklar barnet en misstro till sig s!lv och omgivningen. #ngesten frsvagar utvecklingen s att barnet bara utvecklar ett svagt ego och en svag identitet. 2. Smbarnsperioden (1,5-& r) eteendem!nster: Barnet vill gra allting p sitt stt och knna att det bestmmer s!lvt. Barnet skall lra sig att styra sina muskler$ sin kropp$ sina knslor och till att s!lv vil!a bestmma$ till att kunna hlla fast och att ge ifrn sig %detta r mitt och detta r ditt&. Existenskris: Sjlvtillit skam, tvivel. 'rldrarna skall frmedla ett std till barnet s att det fr ett handlingsmnster$ fr utmaningar som det kan klara av. Barnet r nyfiket och vill lngt mera n de klarar av. Barnet r i trotsldern. Balansen ligger mellan att utveckla s!lvtillit genom att stta de rtta grnserna och att utveckla skamknsla genom att stta snva grnser eller inga alls. "el#t$ecklin%: "yckas barnet inte att genomleva existenskrisen p ett tillfredsstllande stt utvecklar det en bengenhet fr att knna skam$ tvivel infr sina handlingsm!ligheter och infr sig s!lv. (etta kan ske om uppfostran prglas av fr mnga frbud och pbud$ av fr stora krav$ av straff o s v.

&. 'ekldern ( ca &-( r) eteendem!nster) Barnet r lrovilligt och egna prestationer skapar tillfredsstllelse. Barnet vill prva grnser och utvecklas genom identifikation med andra. )nsskillnaderna %som r kulturbetingade& kommer starkare till uttryck n tidigare. Br skil!a mellan knsidentitet %individens egen uplevelse av vilket kn han tillhr& samt knsroll %p vilket stt man visar sin identitet$ socialt accepterat&. Existenskris) initiativ skuldknsla. Barnets initiativ och nyfikenhet utvecklas genom omgivningens std och m!ligheter till utforskning av de olika mnskliga rollerna$ av livet som sdant. Barnets ver!ag utformas. "el#t$ecklin%) *n viss hmning r ndvndig s att barnet inte lper vilt eller dess pro!ekt blir fr ambitisa. +amtidigt finns det en risk fr att dessa hmningar blir fr vldsamma. Barnet kan d utveckla en bengenhet fr skuldknsla som kan bli mer eller mindre handlingsfrlamande. ,fall omgivningen r moralistiskt hmmande kan det undertrycka barnets lekande initiativ och barnet kan utveckla ett dominerande ver!ag. *. Skolldern (ca +-12 r) eteendem!nster) Barnets grundinstllning till arbete utformas. -tvecklingen styrs frmst av fostran och den egna inlrningen. Barnet kan prva sig s!lv i frhllande till kamraterna genom tvlingar och lekar. Existenskris) arbetsflit underlgsenhet. Barnet skall lra sig att det r spnnande att lra och leka. (et ska utveckla en frstelse fr att skolan ger barnet m!ligheter att lra sig behrska metoder fr kommande arbete. (et r viktigt att barnet fr feedback av omgivningen p sina prestationer och att barnet fr knna att det lyckas. fretagsamhet. /ag r det som !ag lrt att gra. "el#t$ecklin%) m krisen genomlevs otillfredsstllande %tryck frn skolan& utvecklar barnet en knsla av frmlingsskap infr sig s!lvt och sina uppgifter. (et kan i sin tur leda till knslor av mindre vrde och otillrcklighet %mindervrdeskomplex&. Barnet kan utveckla en negativ identitet: /ag kan inte0!ag duger inte. m krisen genomlevs sunt kan den vidare identiteten frklaras med att barnet uppnr en knsla av kompetens$ av kunnande och konstruktiv

5. ,n%domsren (p#berteten) eteendem!nster) ,ndividen genomgr en kraftig utveckling frn barn till vuxen. )roppen vxer snabbt och frndras. ,ndividen blir intresserad av sig s!lv p ett nytt stt och mer s!lvkritisk. +amtidigt intresserar de sig fr det motsatta knet$ av nya uppgifter och av nya intressen. 1llt detta kombinerat med frndrade krav frn omgivningen stller stora krav p individens s!lvuppfattning$ d v s p hennes identitet. Existenskris) identitet rollsplittring. 2sykiskt sett ska de unga lra sig att upprtthlla ett frsvar mot det kade inre impulstrycket samt mot det kade trycket frn reklam och grupper. ,ndividen mste lra sig anvnda konfliktfri energi %sublimerad energi&. ,ndividen mste bygga upp en identitet som innebr en frmga att uppleva och upprtthlla en inre enhet och kontinuitet. -tvecklingen styrs av de egna mlsttningarna och omgivningens frvntningar och de roller den unga prvar p. 3r individen lyckas hitta sin egen identitet fr han en upplevelse av det egna kta !aget. "el#t$ecklin%) "yckas den unga inte att genomleva denna kris ger det ngestupplevelser som i sin tur kan ge utslag i antingen identitetsfrvirring eller i negativ identitet. (en unge kan bli apatisk och sluten. (en unge kan br!a tvivla p livets mening %ev. s!lvmordstankar&. /aget kan bryta samman vilket medfr ngest %risk fr regression$ ofta i symbolisk form som alkohol4$ narkotikamissbruk&. m ngesten vervinns kan det bli en tillvxt.

(. -idi% $#xenlder eteendem!nster) (en unge r fysiskt sett vuxen och dras in i studie4$ och arbetslivet och kommer i kontakt med vnner och kolleger och ev. krlekspartner. Mnniskan ska lra sig lska och arbeta. Existenskris) nrhet - isolering. "yckas det fr den unge att bli integrerad i arbetslivet$ att finna en partner och vga engagera sig uppns en grundlggande identitetsknsla av krlek och tillvxt. 5i r$ det vi lskar. )rleken blir en grundlggande kraftklla i livet. +amhllet ger m!lighet fr sund utveckling via arbets m!ligheter men kan ocks frhindra detta genom hrd kapitalism och konkurrens. "el#t$ecklin%) "yckas det inte att klara dessa krav p engagemang i andra mnniskor och arbetet kan individen utveckla en isoleringsknsla$ dvs uppleva ensamhet$ frmlingskap och drmed dra4 sig4 undan4beteendet i frhllande till andra mnniskor. %/fr dagens lnga utbildningar och den kade statistiken av skilsmssor och s!lvmord& +. .edelldern (/#xenlder) eteendem!nster) 5uxentillvaron prglas av arbete och famil!. ,ndividen sker hitta p olika m!ligheter att tillfredsstlla sina strvanden %kreativitet&. ,fall tidigare kriser r lsta vgar mnniskan i medelldern ta risker nr han utformar sin livsfilosofi. Existenskris) produktivitet stagnation. ,ndividen kan utveckla kreativitet och produktivitet$ kan skapa sig en famil!$ f barn och ge dem omsorg %produktivitet&. *rikson uttrycker detta med identitetsupplevelsen: /ag r det$ som !ag ger vidare. ,fall produktiviteten inte r m!ligt kan frustrationen sublimeras och istllet fr att f barn kan individen dra omsorg om andra barn genom att utbilda sig till pedagoger$ s!ukskterskor o s v. *n frmga och vil!a att ha omsorg om andra r ett tecken p en lyckligt genomgngen medellderskris. "el#t$ecklin%) Blir frustrationer fr vldsamma utvecklas s!lvupptagenhet och stagnation 6 psykiskt sett knner sig individen frkastad.. kan ge utslag i olika former av regressivt beteende %lper frn det ena sexuella frhllandet till det andra utan att vga engagera sig&. ,ndividen kan uppleva en knsla av tomhet vilket kan leda till psykiska problem.

0. 1lderdom eteendem!nster) individen i en tillvaro prglad av mogenhet$ funderingar om livet m m. (e ldre har en viktig funktion som mor4 och farfrldrar med nya omsorgsfunktioner gentemot barnbarnen. ,ndividen dryftar eventuellt mera ver religisa och existentiella frgor. Existenskris) integritet frtvivlan. ,ndividen frmr titta tillbaka p sitt liv som ngot meningsfullt och ngot tillfredsstllande. 7ill detta hr ocks bearbetningen av fiaskon och sorger som hr till livet. 8on accepterar sitt eget liv och att de tidigare levnadsskedena smlter ihop. 8on uppnr visdom %integritet&. "el#t$ecklin%) "yckas individen inte genomleva krisen knner hon sig istllet frtvivlad$ utslagen av de yngre$ obrukbar och vrdels. m det som individen tidigare trodde p och kmpade fr nu nedvrderas knner individen kanske vanmakt och avsky infr livet$ %ddsskrck&.

Samman2attnin% a$ Eriksons teori

(e grundlggande tankarna i *riksons teori r att livet omfattar tta perioder eller livsskeden dr var!e period innebr utmaningar eller utvecklingskriser inom livets olika omrden. (essa kriser br lsas p ett positivt stt. *n felutveckling kan leda till att individen stagnerar i en viss fas och utgr sledes hinder fr den fortsatta utvecklingen. 7eorin betonar individens samspel med omgivningen %drav ordet psykosociala utveckling&. *nligt *rikson r de olika skedena i individens psykiska utveckling lika fr alla mnniskor i vrlden men lsningsmodellerna fr de olika utvecklingskriserna varierar beroende p samhllsform. *riksons teori tcker hela mnniskans livscykel.

1. Spdbarnsperioden (0-1,5 r)

345S)

a& 2 vilket stt kan modern frmedla grundlggande tillit till barnet9

b& 5ad kan ha hnt om barnet utvecklar en knsla av misstro9

2. Smbarnsperioden (1,5-& r)

345S)

a& 2 vilket stt kan frldrarna frmedla std och s!lvtillit t barnet som r i trotsldern9

b& 8urudan uppfostran av barnet kan leda till skamknslor9

&. 'ekldern ( &-( r)

345S)

a& 8ur kommer barnets initiativtagande till uttryck under lekldern9

b& 5arfr kan ett barn i lekldern utveckla skuldknsla9

*. Skolldern (+-12 r)

345S)

a& 8urudan feedback kan skolan0lraren ge barnet fr att dess arbetsflit ska resultera i en knsla av kompetens och kunnande9

b& 5ad betyder det att barnet kan utveckla en knsla av underlgsenhet9

5. ,n%domsren (p#berteten)

345S)

a& 'rn vilka olika hll sker sig ungdomen sin identitet9

b& 5ilka problem kan skandet efter en identitet medfra under ungdomstiden9

(. -idi% $#xenlder

345S)

a& 5ilka upplevelser i livet formar den vuxnes personlighet9

b& 5ad kan vara orsaken till att den vuxne utvecklar en isoleringsknsla$ dvs upplevelse av ensamhet och frmlingskap9

+. .edelldern

345S)

a& :enerativitet ; produktivitet. 2 vilka tv huvudsakliga omrden kommer produktiviteten till uttryck under medelldern9

b& ,fall produktivitet inte r m!ligt kan frustrationen sublimeras. 5ad betyder det9

0. 1lderdom

345S)

a& 2 vilket stt frmr ldringen skapa integritet %visdom& i sitt liv9

b& 8ur kan frtvivlan komma till uttryck hos ldringen9