Examination 1: Delkurs 1 Visuell Kommunikation

Tv konstverk med blicken i centrum Av Saga stberg

Mary Cassatt, P Operan (1878)

Barbara Kruger, Your gaze hits the side of my face (1981)

Saga stberg

Jag har valt att gra en jmfrande bildanalys av tv konstverk av tv kvinnliga konstnrer genom att anvnda mig av ett feministiskt perspektiv samt att studera bilderna utifrn ett semiotiskt perspektiv med fokus p denotation och konnotation. De tv bilder jag har valt r Mary Cassatts P Operan (1878) och Barbara Krugers Your gaze hits the side of my face (1981).

Mary Cassatt var en amerikansk konstnr som r en av de f kvinnor som frmst frknippas med impressionismen. Typiska motiv fr impressionismen baseras p konstnren som flanren som vill fnga stadens sociala sammanhang och miljer ssom cafer, teatrar osv. Fr att gra en bildanalys av Cassatts mlning P Operan har jag valt att frst anvnda ett semiotiskt perspektiv. Semiotiken r lran om tecken och teckensystem och en bildanalys genom ett semiotiskt perspektiv kan delas upp i tv niver, dr den denotativa nivn beskriver bestndsdelarna i bilden och i den konnotativa nivn tolkas bilden och dess betydelse. Marita Sturken och Lisa Cartwright (2009) menar att dessa tv koncept kan vara anvndningsbara d de hjlper oss att tnka hur bilder fungerar, frn denotativa bokstavliga meningar till att frst konnotativa kulturella och kontextuella specifika betydelser. I den denotativa bildbeskrivningen av Cassatts P Operan ser vi i frgrunden en kvinna med svart kldsel som hller i en teaterkikare och en solfjder. I bakgrunden ser vi ett antal andra mn och kvinnor som sitter i nerslckta lktarloger. Fokus r p kvinnan i frgrunden och i frgsttningen finns det en kontrast mellan den mrka frgrunden och ljuset i bakgrunden. Fokus ligger drmed mer p skuggor och ljus n skrpa. De konnotationer och associationer som uppstr nr jag ser p bilden r knslan nr man r p en biograf, teater eller konsert, med sorlet frn publiken och den frvntansfulla stmningen. I och med kvinnans aktiva tittande skapas ven ett intresse fr vad som pgr p scenen. ven om man inte ser sjlva operascenen frstr man bde utifrn tavlans titel och interiren och detaljerna i bilden att man r p en opera. Det knns som att man sitter i samma loge som kvinnan och tittar ut ver publiken. Nr man ser det hr verket, fr man frst intrycket av att det r en positiv situation, ven nr man ser att en av mnnen i bakgrunden ser ut att iaktta huvudpersonen. Det tillhr det normativa i frhllandet mellan mn och kvinnor att kvinnor ska uppskattas och bli smickrade ver mns uppmrksamhet, att kvinnan blir objektet fr den manliga blicken. I situationen i mlningen uppfattas en knsla av en Saga stberg 2

festlig och frvntansfull stmning, men samtidigt fr man en knsla av att kvinnan inte r helt avslappnad, som att hon inte r helt bekvm i situationen.

Enligt Michael Hatt och Charlotte Klonk (2013) var det centrala inom feminism den sexuella ojmlikheten, frtrycket av kvinnor och hur detta har strukturerat kulturen och dess historia. Inom det feministiska perspektivet har man underskt hur kvinnor har framstllts i vsterlndsk konst och utmanat strukturerna och institutionerna dr konst skapas och visas. Det har alltid varit den manliga skdaren det utgs ifrn i ett aktivt tittande, dr kvinnan alltid har varit ett objekt fr mannens blick. Helt pltsligt tog kvinnor mer plats i konstvrlden. Det brjade vckas frgor som; vad hnder nr en kvinna blir betraktaren istllet? Om det alltid har varit kvinnan som r objektet fr blicken, och varit den betraktade istllet fr betraktaren, vad hnder d nr kvinnan tar en mer aktiv roll? Mary Cassatts P Operan (1878) har blivit som en symbol fr feminism fr sin frmga att utmana knsroller. Under impressionismen var populra motivval vardagslivet i Paris p boulevarderna, caferna, dansbanorna och bordellerna. Feministisk forskning visar dremot att Mary Cassatt som kvinna, och p grund av hennes klasstillhrighet, inte hade tillgng till dessa offentliga rum och hade drmed ett mycket mer begrnsat motivval. Operan blev d ett viktigt offentligt rum d det ocks var mjligt fr kvinnliga konstnrer att vistas dr. Under denna tid skulle alla i Paris g p Operan, det blev en plats dr man skulle visa upp sig, dr kvinnor fick kl sig i sina finaste klnningar, dyraste smycken och kanske visa lite mer hud n vanligt. Det handlade om att synas och bli beskdad.

Kvinnan i Mary Cassatts mlning r kldd helt i svart utan mrkbara smycken eller klder, hon har ven en hatt fr att tcka sitt hr och hller upp sin teaterkikare s ansiktet tcks. ven hennes hllning blir ett tecken att hon inte vill visa upp sig, hon lutar sig fram och frsker koncentrera sig p vad man kan frmoda r Operascenen. Hon r inte dr fr att visa upp sig, men ironiskt nog r det nd en man i bakgrunden som lutar sig fram fr att f en skymt av henne genom hans kikare. Blicken blir ett centralt tema i bilden, kvinnans blick r avbildad med ett aktivt tittande men tergldar inte iakttagarens blick fr att tydligt visa att hon inte vill bli ett objekt fr den manliga blicken trots att hon blir det, dels av mannen i bakgrunden men ven det Saga stberg 3

faktum att vi som tittar p mlningen betraktar henne. Mary Cassatts mlning utforskar sjlva handlingen av att titta och beskda, och suddar ut grnsen mellan vem som r betraktaren och vem som blir betraktad, mellan vad som r publiken och vad som r frestllningen. Alla tittar p varandra.

Den knda feministiska konsthistorikern Griselda Pollock ppekar att Mary Cassatt ofta skildrar kvinnor och deras aktiviteter, till exempel nr de stickar, leker med sina barn eller fikar med andra kvinnor, som r en presentation av dtidens kvinnliga ideal. Men Pollock menar att idealen har transformerats genom att kvinnorna avbildas med ett sensuellt yttre samtidigt som kvinnorna r avbildade med ett intellektuellt reflekterande, vilket r en egenskap som anses mer frbundet med representationer av mn. Kvinnan i svart klnning p operan visar tydligt sitt intresse fr operan, hon vill granska och bli utbildad och antar d ett manligt stt att observera. Hennes pose r mer maskulin och hon sitter sjlv i lktarlogen fr att frmedla sjlvstndighet men ven att hon r isolerad. Hon frsker anta en ny stark kvinnoroll och hller till och med sin solfjder, en feminin symbol, nstan som ett vapen.

ven inom fotografi gjorde feminismen att kvinnliga konstnrer kritiserade representationen av kvinnor, men ven att de brjade, precis som Cassatt, att underska frhllandet mellan betraktaren och den betraktade och frgan om identitet. Dribland dem finns Barbara Kruger, en feministisk konstnr sedan 1970, som kombinerar text och bild fr att ifrgastta vra frestllningar om kn och identitet. Som kvinnlig konstnr frsker hon skapa en kvinnlig subjektsposition, och precis som Cassatt frsker hon i sin konst kritisera det som gr kvinnor till objekt. I Barbara Krugers konstverk Your gaze hits the side of my face r denotationen en nrbild p en statys ansikte, och precis som i Cassatts mlning ser man bara den kvinnliga huvudpersonens ansikte i profil. Bilden r svartvit och gr att man tydligt kan se skuggor och konturer i statyns ansikte. P bildens vnstra sida finns ven en svartvit text med orden frn titeln Your gaze hits the side of my face. De konnotationer och betydelser som uppstr i bilden blir att statyn ska vara en kvinna som blir trffad av en blick, och genom ordet hits fr man associationer till att man blir slagen, men slaget fr inte lika stor inverkan eftersom statyn r gjord av sten och r ven vnd t sidan, det vill sga att den som slr skadar bara sig sjlv. Att Kruger Saga stberg 4

endast anvnder sig av svart och vitt i bilden str fr motsatser, och blir en metafor fr kontrasterna mellan mannen och kvinnan, dr kvinnan har varit mannens motsats, och dr kvinnan r objektet fr mannens subjekt.

Temat i Krugers verk blir det samma som jag tolkade i Mary Cassatts mlning d blicken (the gaze) r i centrum. Om man tolkar bilden genom ett feministiskt perspektiv fr man associationerna att your str fr mannen och my str fr kvinnan. Det r en bild p en klassisk kvinnlig staty, en klassisk symbol av sknhet, som Kruger genom att anvnda texten ppekar att den manliga blicken p kvinnliga objekt r en aggressiv handling som tystar kvinnor, det r mannen som r betraktaren och kvinnan som blir betraktad. Genom texten Your gaze hits the side of my face uppfattas den manliga blicken, hon ser blicken, hon vet att blicken r dr och hon vet att hon blir objektifierad, men bryr sig inte, utan vnder kinden mot blicken. Ansiktet r i profil med perfekta linjer och former, en bild av hur en kvinna ska se ut samtidigt som vi vet att det r en staty och inte r p riktigt. Men statyns blick knns nd levande, den tittar rakt fram, men tittar bort frn vr blick, den blick som hon r medveten om. Vi har en blick, hon har en blick. Blicken r inget fysiskt men genom att anvnda ordet sl (hits) i texten frstr man nd vilka konsekvenser den kan gra, vilken pverkan den har.

Bde i Cassatts mlning och Krugers bild blir konnotationen och betydelsen att blickar r ett starkt vapen, blicken handlar om makt och skapar maktrelationer dr det allmnt ses som att betraktaren har mer makt n objektet fr blicken. Detta tolkas genom ett feministiskt perspektiv som den manliga blicken, en norm som gr kvinnor till objekt. Det r denna blick som bda konstnrinnorna frsker utforska och kritisera.

Kllor: Hatt, Michael och Charlotte Klonk, Art History. A Critical Introduction. Manchester: Manchester University Press, 2006 Sturken, Marita och Lisa Cartwright. Practices of Looking. An Introduction to Visual Culture. Oxford: Oxford University Press, 2009. Wells, Liz (red.). Photography: A Critical Introduction. London: Routledge, 2009.

Saga stberg