2/3

Truly Digital
Clash Of The Gigants
A Nordic Ecosystem For The Arts

licenced under:

Innehllsfrteckning
Affrsmodellering......................................... 4 Finansiering................................................. 5 Lagrummet................................................. 5 Organisering................................................ 5 Reflektioner och sammanfattningar.................. 6 Kultur 3.0.................................................... 6 Sammanfattning av Saccos kulturbegrepp......... 7 Slutsatser.................................................... 7 Konvergens: Gamla media nya roller............... 8 Finansiella flden och nya affrsmodeller.......... 9 David skickade med ett par frgor fr reflektion.. 10 Finansiella flden och nya a frsmodeller....... 11 Vad r det offentliga p ntet?.......................... 13 Infr Truly Digital del 3.................................... 14 Kommentarer och tweets.............................. 15 Om konferensen........................................... 16

Fr femhundra r sedan gav sig upptcktsresande ut fr att nna en snabbare vg till Indien och bortre Asien. Man fann inte det man skte utan en helt ny vrldsdel. I brjan verkade resurserna och mjligheterna vara ondliga. Man frde med sig tillbaka guld, delstenar och nya typer av rvaror. Entreprenrer bosatte sig snart p den nya kontinenten. Hr var ramarna inte s styrande som hemma. Snart fljde frisinnade individer efter personer vars livsstil inte passat in. Men det var inte bara gldje p den nya platsen. Bristen p arbetskraft gav upphov till ett organiserat slaveri, en vrldsomfattande mnniskohandel. , Oknda virus slog ut hela bosttningar och laglsa sjfarare hrskade ver haven. Fr knappt fyrtio r sedan brjade man experimentera med snabbare och enklare stt att verfra information mellan olika platser, man ville hitta en smidigare vg mellan knda handelsplatser. Under vgen upptckte man ngot helt annat, en helt ny kontinent, en ttonde kontinent. Historien upprepar sig, men denna gng ligger det nya landet likt ett extra skikt p redan den bentliga kartan. Svl nybyggare som pirater har sett mjligheterna. Kontinenten befolkas allt snabbare. Vissa tljer guld med tljkniv och andra utnyttjas utan anstllningstrygghet.I vissa omrden pyr nthatet. Hur detta nya landskap kultiveras, styrs och kopplas samman med vra bentliga strukturer r ngot vi mste bestmma gemensamt. Frgorna r angelgna. De rr mnen som rttvisa, yttrandertt och frdelningspolitik.

Truly Digital r en konferensserie om digital kulturpolitik i vid bemrkelse. Den har tv fokus, dels offentliga institutioners digitalisering och affrsmodellering, dels digital kulturkonsumtion och produktion i Norden. Ingngen i konferensserien r en stor mngd frgestllningar och iakttagelser, mycket baserade p komparativ analys av modeller frn USA och vilken verkan/mjlighet de ger i ett samhlle dr halva ekonomin r gemensamt gd och reglerad av en stor mngd policys. Den breda ingngen till trots -- vi r vertygade om att det behvs ett levande samtal om vad som hnder p det digitala omrdet och hur bentliga strukturer och investeringar spelar in och nyttjar

de framvxande frutsttningarna med hnsyn tagen till demokrati och inytande. Konferensen utforskar ett ertal ocks aspekter av det digitalas pverkan p kultursektorn Affrsmodellering I Norden strvar politiker och tjnstemn efter tillvxt och innovation. Det ses som ngot s viktigt att det investeras frn den gemensamma kassan fr att f till nya bolag. Frn de nordiska lnderna, med en av vrldens bsta digitala infrastrukturer och mest vlutbildade kreatrer, kommer mnga initiativ. Listan kan gras lng. Spotify, Pirate Bay, Readmill, Microtask, Flattr och Sound Cloud. Dessa r till viss del globalt skalbara bolag. Tyvrr ser vi att dessa bolag snabbt yttar frn den Nor-

Sida.4

diska marknaden. Sdd-kapitalet kommer frn Norden men tillvxten kommer andra lnder till gagn. Vad fr affrsmodeller kan vara vettiga att anvnda sig av fr att skapa tillvxt och utveckling av nya arbetstillfllen hr i Norden? Det blir allt viktigare att skapa en nordisk marknad och regelverk. Nr vi nu utforskar den nya kontinenten r terrngen i brjan snrig och det kan vara svrt att se vad som r rtt och fel, men en sak vet vi och det r att de ideologier som verkat i den gamla vrlden verkar ven i den nya. Innan allt fr fasta strukturer skapas br vi diskutera och reektera kring hur vi ska styra och befolka den ttonde kontinenten och hur vi kan skapa de bsta frutsttningarna fr ett fritt och starkt kulturliv med kopplingar till strukturerna vi redan byggt upp i den fysiska vrlden. Finansiering Digitaliseringen av stora delar av kulturomrdet har kraftigt minskat distriubutions- och produktionskostnaderna; en lnglm kan kosta en brkdel av vad den gjorde n fr 20 r sedan. I sammanhanget fr man inte glmma att lnekostnader inte pverkas av digitaliteten, en timme skdespelartid r lika lng nu som innan internet. Samtidigt som delar av produktionen och distribution har underlttats, blir det allt svrare att ta betalt fr ett verk nr de nns tillgngliga digitalt. I internets barndom var det svrt att betala online, men det har skiftat de senaste ren nu r det enkelt att gra transaktioner on-line och en stor mngd olika lsningar presenteras under paraplybegreppet crowdfunding.

Ett srskilt intresse ur ett nordiskt perspektiv r att crowdfunding blir svrare i sm sprkomrden dr ntverkseffekterna inte blir lika stora som i den engelsksprkiga vrlden verkar dock inte crowdfunding vara lsningen. I Norden nns en stark kulturpolitisk tradition. Hur ska kreatrer kunna f ersttning fr kvalitativa verk som uppskattas av mnga? Etern r inte lngre byggd p en modell med en avsndare och mnga mottagare, utan som en deltagarkultur dr mnga snder till mnga. Hur fljer vra offentliga nansieringsmodeller med i denna utveckling? Lagrummet Experter uppmrksammade p mitten av nittiotalet att det fAnns en risk att Sverige skulle bli en hub fr digitala pirater. Bakgrunden var att vr starka yttranderttsfrihet gav frutsttning fr att sprida skyddat material. Profetian blev verklighet och upphovsrttsfresprkare str mot ppen data fresprkare. Det sker inte bara i Sverige utan i stora delar av Europa och vrlden. Ett uttryck fr de stora konikter som nns r piratpartier som organiserar sig i era lnder. Ett stt fr att konstruktivt g framt r att jobba med nya licensstrukturer och ersttningsmodeller som ger frutsttningar till spridning men ocks ekonomisk ersttning. Fr att hitta dessa ersttningsmodeller r det ocks viktigt att titta p nya mtverktyg anpassade fr det digitala landskapet. Hur mta besk och spridning i framtiden? Och hur pverkar det institutioner och fria aktrers nansiering? Organisering Digitalitet i all ra, men vad r vl ett arkiv med digitala bilder frn tjugotalets Kpenhamn om ingen

Sida.5

anvnder det? Det investeras fantasisummor i digitalisering av samlingar och arkiv men vi frgar oss: var r anvndarperspektivet. Vem r det som skall gra vad med materialet? De appar och tjnster som byggs p digitalt innehll saknar ofta lngsiktigt hllbara ekonomiska fundament. Mnga stter ett hopp till att sjlvorganisarande hackers och kreatrer skall omfamna arkiven och skapa nya ramverk, men hur tar vi ansvar fr deras arbetsinsats? Vem skall betala fr vad och hur? Vi ser ocks frndringar i sttet att organisera, skapa och sprida kultur. Fler aktrer arbetar redan inledningsvis med ett digitalt tnk, istllet fr att digitalisera i efterhand. De ser det digitala som jsten i degen istllet fr ett slags glasyr. Det skapas allt er digitala communitys samtidigt som frre organiserar sig i freningar och studiecirklar. Kulturkonsumenterna blir till prosumers* och vgarna mellan konstnr och publik suddas ut. Detta gr distributrer och mellanhndernas roll allt otydligare. Ett faktum vl vrt att studera nrmare.

och Facebook vilka till stor del erstter de gamla mellanhnderna. Reflektioner och sammanfattningar Nedan fljer en sammanfattning av den andra konferensen genomfrd p Louisiana utanfr Kpenhamn under namnet Truly Digital A Nordic Ecosystem for the Arts, den 1 mars 2013. Fr att kontextualisera konferensens innehll har presentationerna satts samman i tematiska block. Ett ganska omfattande utrymme har givits r kulturekonomen Pier Luigi Sacco med bakgrund av hans framtrdande roll i designprocessen av Creative Europe programmet vilket lper inom EU 2014-2020. Kultur 3.0 Pier Luigi Sacco, IULM University Pier Luigi Sacco gav en presentation kring hans analys av kulturens utveckling och presenterade data kring regional utveckling. Sammanfattningen av teorin r att Kultur 1.0 deni-

* Prosumer inte att frvxla med presumer, tv nyord som beskriver beteenden som mjliggjorts online. Prosumer r en sammanslagning av Producent och Konsument; en person som t.ex. remixar en lt. Presumer r en konsumtionshandling dr en framtida produkt eller tjnst kps. Den digitala tekniken har pverkat kulturkonsumtionen. Vi konsumerar mer kultur n ngonsin och de mobila plattformarna har gjort att publiken nu stller krav p kulturen att vara tillgnglig var som helst och nr som helst. Avstndet mellan skapare och publik har minskat i och med de tillgngliga distributionsverktygen. Detta utmanar den tidigare vrdekedjan. Distributrer och mellanhndernas roll utmanas av nyetablerade aktrer som Google

eras av mecenaten. Den uppstod i Florence p 1400-talet. I detta paradigm saknar kulturen vrde. Den karaktriseras av att den har en mycket liten och utvald publik. Sedermera vergr den privata mecenaten till en offentlig mecenat i och med att den Franske kungen bestmmer att han skall anvnda kulturen som ett politiskt verktyg. I vgorna efter detta s uppstr en nkultur och en folkligkulturen, vilket beskrivits vl av Pierre Bourdieu. Under 1800-talets slut sker dock en kraftig frndring i och med framvxten av massmedier. Apparater som radion, biografen och grammofonen skapar billig tillgng till kultur. Kulturen som uppstr skiljer sig frn den mecenatsbundna. Kulturen fr ett stort vrde: den behver skydd i form av licenser

Sida.6

och rttigheter. Den har en stor publik och substantiell omsttning. Med hjlp av tekniska landvinningar vxer ven underhllningsindustrin fram. Framvxten sker framfrallt i USA som inte hade en lika stark 1.0 tradition och den blir till den dominerande tanken av vad man gr p sin fritid. Vad som nu sker r en framvxt av kultur 3.0. Precis som de tv tidigare skiljer sig kraftigt i sina inneboende logiker gller samma fr det som nu sker. Tekniken har givit helt nya frutsttningar fr mnniskor att producera och det pverkar beteenden. Du kan gra din lt i Logic, publicera den p Sound Cloud och ngra timmar senare om du knner rtt folk kan den spelas upp av en DJ. Hela strukturen bygger p communities som r meningsskapande fr deltagarna. En annan stor skillnad frn 2.0 paradigmet r att hr handlar det inte om arbetstid vs fritid, det r inbakat i varandra. Exempel p kultur 3.0 kan vi se mycket av i Korea och Japan dr fankultur och remix r vanligt. Saccos retoriska frga r: hur skapar vi policys fr konkurrenskraft i Kultur 3.0? P samma stt som USA lyckades bemta Gatekeepers tyranni vid frra sekelskiftet str vi infr en likande utmaning, tyranniet av copyright. Fr att frst kvaliterna i den nya ekologin som vxer fram mste vi lra oss nya tolkningsramar. Vi mste se till hela ekosystemet och inte kvalitn av enskilda fenomen som exempelvis en specik tweet. Kvalitetsbestmning Dominerande rttighet Bedmningsgrund Geograskt hem Exempel

Sacco vill koppla sin empiri till forskningen om vlmende. I forskningen av det fltet kan vi se att kulturell delaktighet r den nst mest signikanta aspekten fr vlmende bara slaget av sjukdom. Detta r oberoende av inkomst och utbildningsniv, ven om det nns varians mellan olika samhllsgrupper. Sammanfattning av Saccos kulturbegrepp Culture 1.0 Europa Konstnren M. Duchamp Finkultur Kriterier, politik och sikter Expert Marknadsunderskningar och publikens betalningsvilja Marknaden Community eller Creative Commons Crowdsourcing Culture 2.0 USA Jurrasic Park Culture 3.0 Far East Manga

Slutsatser Tidigare har mecenaterna och staten eller marknaden avgjort framgng eller misslyckande p olika former av kulturella marknader. Vad blir affrsmodellen och vem blir makthavaren i kultur 3.0? I kultur 1.0 bestmmer en gatekeeper, allts ngon av staten utsedd bedmare eller en privat samlare vad de r beredda att betala fr. I kultur 2.0 s avgr teoretiskt sett publiken eller investerare vad som r vrt att betala fr. Mellan dessa kulturbegrepp 1.0 och 2.0 nns mellanting/hybrider som t.ex public-service. Produktion av kultur frndras och lever i

Sida.7

grnslandet mellan on- och off-line. De nya produktionsfrutsttningarna krver helt nya stt att mta kvalit. Paradigmen nmnda av professor Sacco existerar parallellt, dr av r det viktigt att era olika mtsystem ocks existerar parallellt, att mta med fel bas kommer ge mycket mrkliga utfall. I kultur 3.0 tror vi att den oknda massan avgr vilken kultur som produceras men i ett slags outtalat samfrstnd med stora plattformsgare och tjnsteleverantrer i onlinemiljerna. Kulturen har i alla tider anvnts som instrument fr att uppn olika typer av samhlleliga effekter, en kunglig lyskraft eller fr att understdja frsljning av olika varor och tjnster. Vad har vr tid och vr nra framtid fr centrala behov och vad spelar kulturen fr roll i detta samspel? Konvergens: Gamla media nya roller Museet p ntet, vad gr man? Peder Wuth, Louisiana Channel Peder Wuth frn Louisiana berttade om museets nya satsning Louisiana Channel. Verksamheten r tre mnader gammal och bygger p att unikt material distribueras via museets olika kanaler ut p ntet fr att n nya grupper. Man arbetar i public service-tradition: det ska vara gratis att titta och innehllet skall ha en bildningsambition som grund. Vill allmnheten ha intelligent innehll p ntet? Ja!, lmerna man publicerat hittills har sammantaget 100 000 visningar och har genererat olika samtal. Peder lyfter srskilt fram de ovntade sekundreffekterna lmerna har haft. Ett exempel var en intervju dr en konstnr kritiserar programvaran Photoshop. Filmen blev inbddad

p ett diskussionsforum om grask formgivning och resulterade i en stor debatt om mjukvarans roll i formgivning. Konvergerande media Lena Hammargren, Novelix Bolaget Novelix ger ut Novellsinglar korta sknlitterra texter som kan lsas till och frn jobbet. Bolaget har utvecklats snabbt frn starten som ett traditionellt frlag till en cross-media distributr. Texten ges ut bde i tryckt format, som e-bok, som talbok p Spotify och ibland ven som radioteater. Novelix praktik visar p samma lsningar som man ftt gra i musikbranschen dr inkomstkllorna splittras upp p mnga olika kanaler dr varje ger ganska sm ekonomiska strmmar men dr helheten har strre genomslag n traditionell publicering. Slutsatser frn tema Konvergens Gamla-medianya roller Det nns en outtalat konsensus om att distributionen av innehll ske p platser dr traken nns, att n anvndaren dr den benner sig. Samma strategi r vanlig i den fysiska vrlden exempelvis nr man placerar ett bibliotek p en tunnelbanestation. Hypotesen man driver nr man vill n anvndaren dr hon benner sig r tanken om att det nns urbana platser p ntet. Man vill vara i ntets urbana hot-spots och inte p en internets glesbygd. Att bygga sin unika hemsida utan lnkar till trakplatserna kan liknas vid att bygga hus i Norrlands inland.

Sida.8

 Det nns ett moment 22 inbyggt fr nya aktrer och fretag, folk r dr det nns kul innehll, men kul innehll distribueras via ett system nr det nns folk dr. Nr kul innehll kommer upp och har ngon form av delbarhet blir informationsdistributionen effektiv d det snabbt blir kraftiga ntverkseffekter via Metcalfs lag. Suboptimering uppstr ltt i offentliga ntinvesteringar d man grna bygger upp sitt IT-system som en spegling av den fysiska institutionen ven om det hade varit mer resurseffektivt att dela p de infrastrukturella investeringarna i exempelvis ett open-souceprojekt. Ett tankeexperiment skulle kunna vara en distributionsnod fr tv och lm dr de nationella tv-stationerna har samma tekniska behov, precis som att man med bloggar lser samma behov fr mnga med investeringar i Wordpress. Inom management nns just nu en trend dr man fokuserar enbart p krnverksamheten med specialisering (sk horisontal integration). Vad vi nu kan se i och med att medierna nrmar sig varandra r en utveckling i motsatt riktning, dr organisationer verkar gr mot vertikal integration som innebr att man erbjuder mnga olika tjnster dr Louisiana channel r ett tydligt exempel. Antalet kanaler kar. Konsekvensen blir att kapitalet samlas hos de aktrer som klarar att gra vlpaketerade aggregatorstjnster dr specika mlgrupper fr sina behov mtta. Fr 15 r sen var mngden inkomstkllor fr en musiker ca 10 st (s som radiospelingar, skivfrsljning, lmrttigheter, konserter

etc.) Idag har dessa kat till 46, enligt en studie frn KMHmusikhgskolan 2013. Detta utnyttjar ett fretag som Novellix genom att agera som en crossmedia producent snarare n ett frlag. Bda exemplen visar att det blir vanligare att arbeta med berttande i multipla kanaler, ibland kallat cross media. Uppdelningen av konstarterna som kan ses i mnga system bland annat fonder och utlysningar av medel, blir trubbiga verktyg. Vilka uppdelningar av kulturomrdet kommer vi se om tio r? Finansiella flden och nya affrsmodeller Processorienterad online nansiering, Flattr.com Linus Olsson, Flattr Linus Olsson frn ntfretaget Flattr gav sin vision om hur nansiering av innehll kan ske framver. Flattr r ett bolag grundat i Sverige, men med est anvndare i Tyskland. Systemets funktion kan ses som en klassisk prenumeration, en anvndare stoppar in en mnadspott t.ex. 250 kr. Pengarna frdelar anvndaren ver en mnads tid genom att klicka gilla nr den lst en bloggpost eller tittat p en video. Pengarna frdelas i slutet av mnaden av alla man klickat p. Systemet har ett par 100 000 anvndare och de donerar mellan 4-100 per mnad. Systemet verfr pengar direkt mellan skaparen av innehllet och den som konsumerar. Om en person inte r ansluten och nd fr pengar donerat till sig nr inte medlen fram. Open business, Saxo.com Martin von Haller Grnbk, SAXO.com, Creative commons DK ppenhet r ett av de buzz-words som genom-

Sida.9

syrar innovationslandskapet on-line. Vad betyder det och vad r motsatsen stngd? Martin von Haller Grnbk talade om konceptet Open business applicerat p bokhandeln Saxo.com. Sedan vi skapade sprket har vi graviterat mot ppenhet, Internet r denna trenden p steroider sa Haller Grnbk i inledningen. ppen handlar om att dela viss data och snka trskeln fr kreatrer att etablera sig. Istllet fr att lta en redaktr hos en frlggare avgra vilken bok som ska publiceras kan man via Saxo eller Amazon sjlv lgga upp sin bok direkt till konsument. Anvndaren publicerar direkt frn sin dator i ebutiken utan mellanhnder. Bolaget omstter ca 200 MDKR. Dvs bolaget har en blandning av en ppen och en stngd affrmodell, inte antingen eller utan bde och r en eventuell vg att g. Precis som sina konkurrenter r bolagets ste i Luxemburg dr momsen r 3%. Frdelarna Haller Grnbk ser med en ppen affrsmodell r tillgngligheten och mjligheten till samverkan och att sammantaget med cc-licenser och digitala verfringar s sjunker transaktionskostnaderna fr ett verk. von Haller Grnbk varnade fr det han kalalde open bullshit, att ett fretag tidvis kunde sga varsgoda, hr r vra ppna apier gr vad du vill men de kan lika grna vlja att stnga dem om det inte passar. En tolkning av detta kan vara att fretag r privatgda och skall maximera sina vinster, om en modell inte passar mste de snabbt ndra sig. Policys kring APIer fndras ofta och kan snabbt ge skiftade frutsttningar fr individer som byggt upp verksamhet kring stora tjnster. Nr Twitter ndrade sina policys kring

hur entreprenrer kan komma t deras data var det era tjnster som slutade fungera. Den digitala institutionen Google Nordic David Mothander som r policyansvarig fr Google i Norden och Baltikum gjorde en genomgng av Googles arbete p konst och kulturomrdet. Google r drivna av sin vision av att tillgngliggra all vrldens information digitalt och gjort ambitisa satsningar p just kulturellt innehll. Bland de mer knda exemplen r Google Books dr innehll i bcker gjorts skningsbart med fritext skningar, en praktik som blivit mycket omdebatterad d den krockar med licensfrgor. Andra exemepel r Google Art projekt, ett onlinemuseum, precis som i mnga av googles initiativ s ger Google inte innehllet utan man ger ett anvndarvnligt ramverk. Konstmuseerna som ger tavlorna ger fortfarande sitt innehll men ges ett nytt visningsfnster. Sajten har haft ver 15 miljoner beskare och enligt Mothander visar en underskning att det digitala museet har drivit en strre fysisk publik till de ingende museerna. Ett annat exempel var att Google gjorde ett online museum fr Ddahavsrullarna under ombyggnaden av byggnaderna, frsta dagen museet ppnade kom 1 miljon beskare till sajten. Intressant att iaktta var att era av beskarna kom frn Somalia, Pakistan och andra lnder med lg BNP per capita. David skickade med ett par frgor fr reflektion Vill vi veta allt vi kan veta? Hur ska vi lyckas hlla ntet ppet? Det som r provocerande fr en person r en sjlvklar frihet fr en annan person. Typen av konflikt blir mycket tydlig p ntet. Lokala fantasier om sanningar hamnar i konikt med strre idkluster, som exempel kan man ta kreationismen i relation

Sida.10

till vetenskapen. Sm grupper av religisa har levt med en vrldsuppfattning om hur jorden skapades, det har upprrt f eftersom man knappt knt till det, men pltsligt bubblar en kvasidebatt upp och tar mycket plats och blir till politik dr argument som att tolerera oliktnkande blir viktiga men frledande. Slutsatser frn tema Finansiella flden och nya affrsmodeller P mnga omrden i den fysiska vrden styr staten vilken verksamhet som fr bedrivas och under vilka frutsttningar etablering fr ske. Ett enkelt exempel p en marknad med teoretiskt lga etableringshinder r restaurangmarknaden dr man kan styra med hjlp av mjukare verktyg som livsmedelsverkets renlighetsnormer eller utsknkningstillstnd. P ntet rder det en fri relativt oreglerad marknad. Strukturen har givetvis stora frdelar d det ger goda frutsttningar till nya entreprenriella initiativ, men det ger samtidigt utmaningar att vara konkurrenskraftig p lngre sikt. De lga etableringstrsklarna eller intrdeskostnaderna fr att starta verksamhet on-line ger en stor konkurrens och en hg etableringshastighet. De lga trsklarna likar betingelsen p konst/kulturmarknaden generellt, det r inga hinder att ge sig in vilket ofta leder till vldigt lnga priser till konsument men ocks en svrighet att f lngsiktighet i verksamheten. Precis som inom kultursektorn s r det ett ftal som har de rtta affrsmodellerna fr att kapitalisera p mnniskors arbete, i kultursektorn r det garna av immaterialrtterna och online s r det tjnste- och hrdvaruleverantrer. r den hga konkurrensen p grsrotsniv bra ur ett samhllsekonomiskt eller ett innovationsperspektiv? Eventuellt ja, men fungerande oligopol up-

prtthller ekonomisk effektivitet och stimulerar innovation enligt mnga nationalekonomiska studier. Oligopol r dock sllan fungerande utan utvecklas till konsortier som upprtthller vinstmarginaler genom gemensamma verenskommelser, en vanligt terkommande utmaning fr konkurrensdomstolar runt om i vrlden. Det har blivit enklare och billigare att distribuera och publicera kultur vilket utmanar mnga bentliga aktrer och fretag inom bde fria marknaden. De bentliga aktrerna utstts fr stor konkurrens t.ex. distributionsomrdet och investerar kraftigt i Brysselbaserade lobbyister. Marknaden som vxer fram r svr att frst men det r mycket viktigt att vi aktivt diskuterar och fljer med i utvecklingen fr att frst vems renden olika argument gr. Utvecklingscyklerna p ntet r korta. Just nu sker en urbanisering fr att fortstta p liknelsen av internet som en ny kontinent. Urbaniseringen innebr att man vill vara p samma sociala platser dr andra benner sig. Dessa (webb)platser blir ntets myllrande stadskrnor och skapar sjlvorganiserade monopol. Datan och innehllet som skapas av anvndarna r rvaran p kontinenten. Beroende p hur stderna gs kommer datan tillhra anvndarna eller som i mnga fall fretagen (d det r deras affrsmodell att slja aggregerad data) och du som anvndare har ingen mjlighet att migrera (ta med) den till en annan plattform. Dessa platser p ntet agerar som diktaturer och ej som demokratier. Anvndarna har inte insyn eller chans att pverka. Frgan blir d p vilken niv minskar intrdeskostnaderna? En hypotes r att de sker p innehllsproduktionsniv och inte p

Sida.11

ramverksniv (att skapa ett nytt Facebook r svrt d marknaden har sjlvorganiserats till ett monopol). Det r allts de nya multinationella jttarna som tjnar p ppna modeller, vilket frmodligen r en av anledningarna till att Googles grundare Sergey Brin donerade $500.000 till Creative commons. I kontexten av vr konferens blev det tydligt och gller samtliga fretag med ppna affrsmodeller som deltog, Google.com, Saxo.com och Flattr. com; det r bara viss data som r ppen bland de som jobbar med ppen data. Den data som grs tillgnglig r innehllet, det som tidigare skyddades av upphovsrtt, metadata och informationen om hur innehllet anvnds r stngd. Det vill sga: vi kan inte hmta ut statistik om hur det gr fr oss, men du kan f lsa frfattarens text. Beteendet r tvrtom jmfrt med EUROPEANA som presenterade p Truly Digital #1, dr mste man betala fr innehllet men meta-datan r gratis. En intressant iakttagelse r att skiljelinjen mellan offentligt och privat gr mellan hur man hanterar sin metadata. Ett annat exempel p samma fenomen r Nikes gande av lpardata frn de anvndare som anvnder Nike+ i sina skor. Anvndaren kan i detta fall f se sin egen data visualiserad, men kan inte exportera den till andra system och inte heller erhlla den aggregerade datan i systemet. Kontentan r att strre webbplattformar har funnit en till synes stabil affrsmodell vilket bygger p att det r gratis att anvnda tjnsten men att all konsumentstatistik och inhmtande av metadata kring personer och deras beteenden blir ersttnignen. Den data som aggregeras ka sedan sljas vildare till mediabyrer och andra kunder som t.ex. de s under sommaren uppmrksammade NSA debaclet

Att det r s hr kan verkligen inte sgas vara bra eller dlig. Att betala fr tjnsten Facebook utan reklamen hade frmodligen varit s dyrt att f hade velat anvnda den och d hade hela modellen med att alla r dr fallit. Men det r viktigt att frst hur betalningsstrmmarna gr och det leder till vidare frgestllningar: Hur ska vi beskatta fretag verksamma p den ttonde kontinenten? Vinsterna r enorma, Apple har i mnga r varit vrldens mest lnsamma fretag men betalar nstan ingen skatt. Facebook betalade 770 000 kr i skatt i Sverige 2011 och hade frmodligen en vinst p 100 Mkr (ca 0,7% skatt) men siffrorna r hljda i dunkel. Ur ett samhllsekonomiskt perspektiv r kanske detta frsumbart och inte det mest intressanta p kort sikt. Bolagen som vi talar om har bara under de senaste ren haft positiva resultat och det r svrt att avgra om vi ser hllbara affrsmodeller, men det r av intresse att hlla bevakning p utvecklingen. Mer intressant n den nanspolitiska aspekten r det etiska samtalet om verksamheten. Saxo har precis som Apple och Amazon frlagt sin frsljningsenhet av digitala produkter till Luxemburg. I Luxemburg har man 3% moms och en av vrldens lgsta bolagsskatter. Riskkapitalbolag som Carema och likande verksamhet som tjnat stora vinster p vlfrdsinvesteringar har kritiserats kraftigt de senaste ren d de yttat sina vinster till skatteparadis. Nr vi talar om vinster frn kreativa nringar r relationen inte lika direkt, men mnga vinster uppstr av offentliga/stiftelsers och privatas investeringar i individuella kreatrers immaterialrtter.

Sida.12

Vad r det offentliga p ntet? Under den frsta konferensen i Truly Digital serien lg fokus tydligare p det offentligas roll och funktion p ntet. I Kpenhamnsavsnittet frsker vi fokusera mer p det offentligas ekonomi p ntet. Omrdet r gigantiskt och vi gr inga ansprk p att tcka in allt utan snarare visa en bild. Crowdsourcing i offentlig praktik Sunny Sandstrm r chef fr kulturverksamheten p Landstinget i Kronoberg. Han belyste utmaningen fr den regionala kulturpolitiken i och med det nya kulturplanearbetet som initierats av Kulturdepartementet. En av de viktigaste aspekterna r medborgarinvolvering i planeringsarbetet. Den traditionella strukturen p den regionala kulturnansieringen r att man gr via sina institutioner (se modellen) och frn ett top-

pen-ner perspektiv distribuerar pengar ut mot projekt dr institutionerna r huvudman. Ur ett deltagande perspektiv blir det svrt att mta de nya kraven och dr kommer decentraliserade organisationsformer som internet erbjuder in som ett bra komplement. Regionen i Sdra Smland har jobbat med verktyget crowdculture fr att bredda sin dialog med medborgarna. Genom ntet kan kreatrer komma i direkt kontakt med regionens kulturmedel och sin publik. Digitalitet i superstrukturerna Nordiska ministerrdet presenterade sin nya utlysning om 3 Mkr fr ett nordiskt aggskeppsprojekt inom digitalitet. Projektet riktar sig till innehllsproducenter. Ann Branch chef fr DG Culture presenterade ingngen i det nya ttonde ramprogrammet.

Sida.13

Trenden av konvertering mellan medier kan ses ven i ramprogrammens utveckling och Anns citat The future is a continuum of experimentation. I det nya programmet slr man samman Culture, MEDIA och MEDIA mundus till ett med argumentet att tiderna har frndrats, teknikutvecklingen gr grnserna mellan omrden mycket mer otydliga. Med aggskeppsprojekt Digital Agenda vill man hitta synergier i grnslandet av nansiering, teknik och kulturproduktion, exempelvis som i fallet Louisana channel. Mycket av det arbete som gjorts de senaste ren har handlat om att kartlgga kultursektorns ekonomiska bidrag till andra sektorer. I samma anda som professor Sacco beskriver spill-overeffekter mellan segmenten ser man frn EUs perspektiv samma utveckling. P grund av mtbarheten av det ekonomiska bidraget har man kunnat argumentera fr en hjning av kulturbudgeten vilket varit en viktig symbolisk seger. Det nya ramprogrammet skall adressera de fyra strsta utmaningarna som identierats En fragmenterad marknad. Vrt att kommentera i samband med detta r Gunnar Wetterbergs iakttagelser om den fragmenterade Nordiska marknaden. Hans publikation Frbundsstaten Norden har god bring i sammanhanget d ven Norden har en mycket fragmenterad marknad p det digitala omrdet. Behovet att hantera det digitala skiftet Bristen p nansiering Bristen p jmfrbar data

Slutsatser frn tema Vad r det offentliga p ntet? Vi behver forum dr samtliga stakeholders mts, hgre tjnstemn, insamligsorganisationerna, fretrdare fr parterna i kultursektorn och digitala ramverksproducenter. Utan ett strukturerat samtal parterna emellan kommer vi inte kunna lsa frgorna om nansiering och utmaningarna kring gande av immaterialrtterna utan st kvar och stampa i ett stllningskrig. P kort sikt behver vi identiera och testa frslag frn botten-up perspektiv. Det saknas evidens p hur arbetet kan g till. Sektorn frn det offentliga hllet mste tillta och nansiera experimentell verksamhet i onlinemiljer. Infr Truly Digital del 3 Till den sista delen av Truly Digital tar vi med oss en stor obesvarad uppsttning av frgor och tankar. Kulturverksamhet p ntet omstter enorma pengar men oftast osynligt i relation till nationalstaten, pengarna p ntet ser inte samma grnser som vi traditionellt gr. Frndringen br innebra ett nytt stt att beskatta vinster, men hur? Och nr vi samlat in skattemedel fr gemensamma projekt under vilka premisser terfr vi vinster p kreativa alster distribuerade enligt den 8:e kontinentens ppna logik?

Sida.14

Kommentarer och tweets

http://traceagency.com/journal/2013/truly-digital2013#more-700 http://kelandskrona.wordpress.com/2013/03/04/ truly-digital-a-nordic-ecosystem-for-the-arts/ http://www.kulturkontaktnord.org/lang-/kulttuuria-pohjoismaissa/showcase/1603-truly-digital

Pier Luigi Sacco @PierLuigiSacco Thanks @Fabel_Stories for a great #TrulyDigital experience. And choosing Louisiana Museum as a location was a great move. Big up! SSandstrm @sunnyrfss @PierLuigiSacco at #TrulyDigital. Culture 3.0 as an ecology of meaning - Its not the media anymore but the media mix! pic.twitter.com/1VTFkOcWGy Kicki Rydemalm @krydemalm The future is open free but we have ho pay for it #attr #trulydigital LabforCulture @labforculture TRULY DIGITAL: A #Nordic Ecosystem for the #Arts - New business models & #digital #policy http://fabel.se/trulydigital/

Sida.15

Om konferensen
Truly Digital har initierats och arrangeras av Fabel i samarbete med Louisiana, Subtopia, Nordic Digital Culture Network och Blekinge tekniska hgskola, nansierats av Kulturkontakt nord. Fabel r en praktisk Think tank i grnslandet mellan teori och praktik. Ider och utmaningar blir till ramverk och produktioner. Vi arbetar inom kulturomrdet ofta med metoder som upplevelsebaserat lrande, serious gaming och deltagarkultur.