Läroplan 2004

GR U ND E R NA
F R L R OP L A NE N
F R D E N GR U ND L GGA ND E
U T B I L D NI NGE N
2 0 0 4
F R E S K R I F T 1 / 0 1 1 / 2 0 0 4
F R E S K R I F T 2 / 0 1 1 / 2 0 0 4
F R E S K R I F T 3 / 0 1 1 / 2 0 0 4
GR UNDE R NA
F R L R OP L ANE N
F R DE N GR UNDL GGANDE
UT B I L DNI NGE N
2 0 0 4
Grunderna fr lroplanen fr
den grundlggande utbildningen
fr lropliktiga
Grunderna fr lroplanen fr den
undervisning som frbereder fr
den grundlggande utbildningen
Grunderna fr pbyggnadsunder-
visningens lroplan
lblldnlngsslyrelsen
lSBM P21318ZP1 [hll|
lSBM P2131PP33 [pdl|
LAYCl
Sludlo Vllvo Cy
lRYCKMlMG
Vommolon Klr|opolno Cy
Vommolo 2004
1 LROPLANEN 7
1.1 Lroplanens utformning ................................................................................................ 8
1.2 Lroplanens innehll .................................................................................................... 9
2 UTGNGSPUNKTERNA FR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ANORDNAS 11
2.1 Vrdegrunden inom den grundlggande utbildningen.................................................... 12
2.2 Uppgiften inom den grundlggande utbildningen .......................................................... 12
2.3 Strukturen inom den grundlggande utbildningen .......................................................... 13
3 UTGNGSPUNKTERNA FR HUR UNDERVISNINGEN SKALL GENOMFRAS 15
3.1 Synen p kunskap och lrande.................................................................................... 16
3.2 Den pedagogiska miljn ............................................................................................ 16
3.3 Verksamhetskulturen ................................................................................................... 17
3.4 Arbetsmetoder........................................................................................................... 17
4 ALLMNT STD FR STUDIERNA 19
4.1 Samarbetet mellan hem och skola................................................................................ 20
4.2 Plan fr elevens lrande ............................................................................................. 20
4.3 Handledning............................................................................................................. 21
4.4 Stdundervisning....................................................................................................... 22
4.5 Elevvrd .................................................................................................................. 22
4.6 Klubbverksamhet ....................................................................................................... 23
5 UNDERVISNING AV ELEVER I BEHOV AV SRSKILT STD 25
5.1 Olika former av std .................................................................................................. 26
5.2 Specialundervisning p deltid ..................................................................................... 26
5.3 Undervisning av elever som tagits in eller frts ver till specialundervisning ...................... 27
5.4 Individuell plan fr hur undervisningen skall ordnas ....................................................... 28
5.5 Undervisning per verksamhetsomrde .......................................................................... 29
6 UNDERVISNING FR OLIKA SPRK- OCH KULTURGRUPPER 31
6.1 Samer ...................................................................................................................... 32
6.2 Romer ...................................................................................................................... 33
6.3 Elever med teckensprk som modersml ....................................................................... 33
6.4 Elever med invandrarbakgrund.................................................................................... 34
7 UNDERVISNINGENS ML OCH CENTRALA INNEHLL 35
7.1 Integrering och temaomrden...................................................................................... 36
7.2 Studier i olika modersml och det andra inhemska sprket ............................................. 42
7.3 Modersml och litteratur ............................................................................................. 43
Svenska som modersml .................................................................................................44
Finska som modersml ...................................................................................................57
Samiska som modersml .................................................................................................69
Romani som modersml .................................................................................................82
Teckensprk som modersml ...........................................................................................87
Modersml fr elever med annat modersml ....................................................................93
Svenska som andrasprk .................................................................................................94
Finska som andrasprk ..................................................................................................98
INNEHLL
Finska fr samisktalande ............................................................................................. 102
Svenska fr teckensprkiga ........................................................................................... 114
Finska fr teckensprkiga ............................................................................................ 116
7.4 Det andra inhemska sprket ...................................................................................... 117
Finska ....................................................................................................................... 118
Svenska ...................................................................................................................... 127
7.5 Frmmande sprk.................................................................................................... 137
7.6 Matematik .............................................................................................................. 157
7.7 Milj- och naturkunskap............................................................................................ 169
7.8 Biologi och geogra ................................................................................................ 175
7.9 Fysik och kemi ......................................................................................................... 185
7.10 Hlsokunskap.......................................................................................................... 195
7.11 Religion.................................................................................................................. 201
Den evangelisk-lutherska religionen .............................................................................. 202
Den ortodoxa religionen .............................................................................................. 207
vriga religioner ........................................................................................................ 212
7.12 Livsskdningskunskap............................................................................................. 213
7.13 Historia .................................................................................................................. 219
7.14 Samhllslra ........................................................................................................... 225
7.15 Musik ..................................................................................................................... 229
7.16 Bildkonst ................................................................................................................. 233
7.17 Sljd ...................................................................................................................... 239
7.18 Gymnastik .............................................................................................................. 245
7.19 Huslig ekonomi........................................................................................................ 249
7.20 Valfria mnen.......................................................................................................... 253
7.21 Elevhandledning...................................................................................................... 255
8 ELEVBEDMNINGEN 259
8.1 Bedmningen under studiernas gng ......................................................................... 260
8.2 Slutbedmning ........................................................................................................ 264
8.3 Betyg ..................................................................................................................... 266
9 UNDERVISNING I ENLIGHET MED EN SRSKILD UNDERVISNINGSUPPGIFT OCH UNDER-
VISNING ENLIGT ETT SRSKILT PEDAGOGISKT SYSTEM ELLER EN SRSKILD PRINCIP 269
9.1 Undervisning p frmmande sprk och sprkbad p de inhemska sprken .................... 270
9.2 Internationella sprkskolor ........................................................................................ 274
9.3 Steinerpedagogisk undervisning ................................................................................ 274
BILAGA 1 Typbokstver, siffror och skiljetecken .......................................................................... 276
BILAGA 2 Nivskala fr sprkkunskaper ................................................................................... 278
BILAGA 3 Statsrdets frordning Nr 1435/2001....................................................................... 296
BILAGA 4 Timfrdelningen i den grundlggande utbildningen...................................................... 302
BILAGA 5 Utbildningsstyrelsens rekommendation om grunderna fr undervisningen
i modersml fr invandrare....................................................................................... 303
GRUNDERNA FR LROPLANEN FR DEN UNDERVISNING SOM FRBEREDER
FR DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN 2004 ................................................................................ 307
GRUNDERNA FR PBYGGNADSUNDERVISNINGENS LROPLAN 2004................................................... 313
_______________________________________________________________________________________________________________________________
Hakaniemenkatu 2 Hagnsgatan 2
PL 380 PB 380
00531 HELSINKI 00531 HELSINGFORS
Puhelin (09) 774 775 Telefon (09) 774 775
FRESKRIFT Lagstadgad,
br iakttas
DATUM 16.1.2004
Till anordnarna av grundlggande utbildning
och grundskolorna Giltighetstid Fr.o.m. 16.1.2004
tillsvidare
Rtten att meddela
freskriften fljer av 14 GrL
Upphver freskrifterna 1/011/1994
26/011/1997
4/011/1999
63/011/2002
GRUNDERNA FR LROPLANEN FR DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN 2004
Grunderna fr lroplanen fr den grundlggande utbildningen fr lropliktiga
Utbildningsstyrelsens direktion har faststllt Grunderna fr lroplanen fr den
grundlggande utbildningen 2004 att iakttas fr.o.m. 16.1.2004 tillsvidare.
Grunderna har beretts enligt 14 lagen om grundlggande utbildning.
Utbildningsanordnaren skall gra upp och godknna en lroplan i enlighet med
vad som freskrivs i dessa grunder. Lroplanen skall precisera och komplettera
mlen och det centrala innehllet i grunderna.
En lroplan i enlighet med dessa grunder kan tas i bruk 1.8.2004 och skall tas i
bruk p alla klasstadier enligt en gradering som fastsls i lroplanen senast
1.8.2006.
Avgngsbetyg frn den grundlggande utbildningen och betyg ver fullgjord
lrokurs i alla mnen i den grundlggande utbildningen samt kriterier fr
slutbedmningen som fljer dessa grunder skall tas i bruk nr lsret 2006-07
avslutas. I bedmningen av hlsokunskap skall kriterierna emellertid tas i bruk
frst nr hela lrokursen har undervisats. Betyg som utfrdas fre nmnda
tidpunkt skall gras upp och bedmningen utfras i enlighet med de grunder som
faststllts fre ikrafttrdandet av dessa grunder.
Generaldirektr Kirsi Lindroos
verdirektr Aslak Lindstrm
FR KNNEDOM undervisningsministeriet
forsknings- och utvecklingscentralen fr social- och hlsovrden
lnsstyrelserna
DNR 1/011/2004
7
1
Lroplanen
8
1.1 LROPLANENS UTFORMNING
Grunderna fr lroplanen utgr den nationella ramen fr en lroplan som grs upp p det
lokala planet. Utbildningsanordnaren ansvarar fr att gra upp och utveckla lroplanen.
I lroplanen bestms om fostrings- och undervisningsarbetet i den grundlggande utbild-
ningen, och de ml och innehll som faststllts i dessa grunder preciseras, liksom vriga
aspekter som sammanhnger med hur undervisningen skall anordnas. D lroplanen fr
den grundlggande utbildningen grs upp skall lroplanen fr frskolan och den grundlg-
gande utbildningens enhetlighet beaktas, liksom vriga kommunala beslut som angr barn,
ungdomar och utbildning.
De riksomfattande och lokala beslut som gller den grundlggande utbildningen bildar en
helhet som utgr fundamentet fr den grundlggande utbildningen. Besluten r:
lagen om grundlggande utbildning och frordningen om grundlggande utbildning
statsrdets frordning om riksomfattande ml fr utbildningen enligt lagen om
grundlggande utbildning och om timfrdelning i den grundlggande utbildningen
grunderna fr frskolans lroplan och grunderna fr lroplanen fr den grundlggande
utbildningen
en lroplan som godknts av utbildningsanordnaren
en rlig plan som utformas i enlighet med 9 i frordningen om grundlggande
utbildning.
Lraren skall i undervisningen flja den lroplan som utbildningsanordnaren faststllt.
Lroplanen kan gras upp s att den innehller delar som utarbetats kommunvis,
regionvis eller skolvis i enlighet med vad utbildningsanordnaren beslutar. En frutsttning
fr att lroplanen i den grundlggande utbildningen skall vara enhetlig r att olika lrar-
grupper samarbetar d lroplanen grs upp. Elevens vrdnadshavare skall kunna pverka
i synnerhet den process dr mlen fr fostran faststlls i lroplanen. Eleven kan ocks tas
med i arbetet med lroplanen.
Lroplanen skall till den del som gller elevvrden och samarbetet mellan hem och
skola gras upp i samarbete med de myndigheter som handhar renden som verkstlls av
social- och hlsovrden i kommunen.
9 Grunderna fr lroplanen fr den grundlggande utbildningen 2004
L
R
O
P
L
A
N
E
N
1.2 LROPLANENS INNEHLL
I enlighet med vad anordnandet av utbildningen frutstter skall fljande moment ing i
lroplanen:
en vrdegrund och en verksamhetsid
allmnna ml fr fostran och utbildning
sprkprogram
den timfrdelning som skall fljas p lokal niv
en beskrivning av skolans verksamhetskultur, pedagogiska milj och arbetsstt
eventuella prioriteringar i undervisningen, sprkbad eller undervisning p ett
frmmande sprk
eventuell integrering av undervisningen
genomfrande av mneshelheter
undervisningens ml och innehll i skilda lromnen rskursvis eller per studiehelheter i
undervisning som inte r indelad i rskurser
undervisning av valfria mnen
ml fr elevens uppfrande
samarbete med frskoleundervisningen och den vriga grundlggande utbildningen
samarbete mellan hem och skola
samarbete med andra aktrer
en plan fr elevvrden och samarbete i anslutning till den
principer fr utformande av plan fr elevens lrande
handledningsverksamhet som std fr studierna och praktisk arbetslivsorientering
klubbverksamhet
stdundervisning
undervisning av elever i behov av srskilt std
undervisning av elever frn olika sprkliga och kulturella miljer
bedmning av elever med utgngspunkt i prolerna fr elevernas goda kunskaper och
kriterierna vid slutbedmningen
principer fr studiegngen
betyg
IT-strategi
utvrdering och fortgende utveckling av verksamheten.
11
2
Utgngspunkterna
fr hur undervis-
ningen skall anordnas
12
2.1 VRDEGRUNDEN INOM DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN
De mnskliga rttigheterna, alla mnniskors lika vrde, demokrati, en vilja att bevara
naturens mngfald och omgivningens livskraft samt tolerans och vilja att sl vakt om den
kulturella mngfalden r de vrden som den grundlggande utbildningen skall gestalta
och frmedla. Den skall ocks frmja social gemenskap, ansvarsknsla och respekt fr
individens friheter och rttigheter. Grunden fr undervisningen r den nlndska kulturen
som har formats i vxelverkan mellan den specikt nlndska, den nordiska och den euro-
peiska kulturen. I undervisningen skall de nationella och lokala srdragen beaktas, liksom
nationalsprken, de tv folkkyrkorna, samerna som ett ursprungsfolk och de nationella
minoriteterna. Den nlndska kulturen blir i dag allt mngsidigare tack vare invandrare
frn olika kulturer. Undervisningen skall vara ett std d elevens kulturella och unika
egenart formas. Undervisningen skall ven stdja elevens delaktighet i det nska samhllet
och i en vrld som blir allt mer global. Skolan skall ocks frmja tolerans och frstelse fr
andra mnniskor och kulturer.
Med hjlp av den grundlggande utbildningen frmjas jmstlldhet mellan omrden
och individer. I undervisningen tas hnsyn till elever i behov av srskilt std, och
jmstlldheten mellan knen frmjas genom att ickor och pojkar ges frdigheter att med
lika rttigheter och skyldigheter verka i samhllet samt i arbets- och familjelivet.
I den grundlggande utbildningen skall undervisningen i de olika lromnena vara
politiskt obunden och konfessionsls.
I lroplanen p lokal niv fr den grundlggande utbildningen skall de vrden som
ligger till grund fr undervisningen preciseras. Dessa vrden skall fras ver till mlen och
innehllet i undervisningen och till den dagliga verksamheten.
2.2 UPPGIFTEN INOM DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN
Den grundlggande utbildningen r en del av grundtryggheten inom utbildningen. Den
har till uppgift att bde fostra och utbilda. Den grundlggande utbildningen skall ena
sidan erbjuda individen en mjlighet att skaffa sig allmnbildning och fullgra sin lroplikt
och andra sidan att ge samhllet ett medel att utveckla sitt kulturella kapital. Dessutom
skall den grundlggande utbildningen utka den sociala gemenskapen och jmlikheten.
Den grundlggande utbildningen skall ge eleven mjlighet till en mngsidig tillvxt,
till lrande och till att utveckla en sund sjlvknsla s att han eller hon kan skaffa sig
de kunskaper och frdigheter som behvs i livet. Eleven skall f beredskap fr fortsatta
studier och fr att som aktiv medborgare kunna utveckla det demokratiska samhllet.
Den grundlggande utbildningen skall dessutom stdja varje elevs sprkliga och kulturella
identitet och modersmlsutveckling. Syftet r ocks att vcka lust till livslngt lrande.
Uppgiften inom den grundlggande utbildningen r att skerstlla samhllets
kontinuitet och bygga en framtid. Den grundlggande utbildningen skall fra ver
kulturarvet frn en generation till en annan, bidra till att kunskapen i samhllet kar och
sprida kunskap om de vrden och handlingsstt som bildar samhllets grundpelare. Dess
uppgift r ocks att utveckla den analytiska omdmesfrmgan, att skapa en ny kultur och
att utveckla nya stt att tnka och handla.
2.3 STRUKTUREN INOM DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN
Den grundlggande utbildningen r lroplansmssigt en sammanhngande helhet. Mlet
och det centrala innehllet i undervisningen faststlls i lroplansgrunderna enligt lromne
eller mnesgrupp fr deletapperna mellan de etappml som ingr i timfrdelningen
(F 1435/20.12.2001, 6 ). Som avslutning p varje etapp ges en prol fr goda kunskaper
(8.1). Mlen fr undervisningen, det centrala innehllet, prolerna fr goda kunskaper
och kriterierna fr slutbedmningen i konst- och frdighetsmnen (musik, bildkonst,
sljd, gymnastik) har gjorts upp fr lromnesspecika minimitimantal. I den lroplan
som utbildningsanordnaren godknner bestms om timfrdelningen och om mlen fr
utbildningen och utbildningens innehll rskursvis, utgende frn statsrdets frordning
och grunderna fr lroplanen.
I undervisningen i rskurserna 12 skall den beredskap som frskoleverksamheten, i
synnerhet frskoleundervisningen, gett beaktas. Frskoleundervisningen och den grund-
lggande utbildningen skall tillsammans utgra en sammanhngande och logisk helhet.
Speciellt undervisningen i de lgre rskurserna har som uppgift att utveckla beredskapen
fr arbete och lrande under senare r.
rskurserna 89 utgr slutskedet i den grundlggande utbildningen och har som
uppgift att ocks vgleda eleven till fortsatta studier och att utveckla frdigheter hos eleven
som behvs i samhllet och i arbetslivet.
Om det i lroplanen enligt 11 , 3 mom. i frordningen om grundlggande utbild-
ning har bestmts att eleven kan g vidare enligt ett eget studieprogram i stllet fr att
studera enligt en lrokurs indelad i rskurser faststlls timfrdelningen samt mlen fr och
innehllet i undervisningen fr studiehelheterna. Studiehelheterna bildas utgende frn
de etapper fr lromnena och mnesgrupperna som faststllts av statsrdet. Etapperna
kan vid behov delas upp i tv eller era avsnitt som ocks kan sammansls till integrerade
studiehelheter mellan olika lromnen och mnesgrupper. I lroplanen skall bestmmas
vilka avsnitt eller studiehelheter som r obligatoriska och vilka som r valfria fr eleven.
Elevens framsteg i studierna och avlggande av studiehelheter skall systematiskt iakttas.
Om antalet veckotimmar i ngra lromnen p en sammansatt klass blir olika d
timfrdelningen grs upp enligt rskurs kan rsveckotimmarna i dessa lromnen ocks
indelas i avsnitt och undervisningstimmarna i dem p s stt frdelas jmnt. I lroplanen
kan bestmmas att lrokursen i en sammansatt klass ocks kan utgras av studiehelheter
som inte fljer en rskursindelning. I sdana fall fljs bestmmelserna i 11 , 3 mom. i
frordningen om grundlggande utbildning.
U
T
G
N
G
S
P
U
N
K
T
E
R
N
A

F
R

H
U
R

U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G
E
N

S
K
A
L
L

A
N
O
R
D
N
A
S
15
3
Utgngspunkterna
fr hur under-
visningen skall
genomfras
16
3.1 SYNEN P KUNSKAP OCH LRANDE
Som grund fr de nationella lroplansgrunderna ligger den inlrningssyn som ser lrandet
som en individuell och social process under vilken kunskaper och frdigheter byggs upp
och frndras samtidigt som eleven fr intryck av den omgivande kulturen. Lrandet skall
ses som en mlmedveten studieprocess som ger rum i olika situationer, bde sjlvstndigt,
under lrarens handledning, tillsammans med andra i gruppen och med lraren. Lrandet
handlar om att inhmta ny kunskap och lra sig nya frdigheter, men ven om att tillgna
sig inlrnings- och arbetsstt som redskap fr ett livslngt lrande.
Lrandet skall vara en aktiv och mlinriktad verksamhet, dr eleven utgende frn
sina tidigare kunskapsstrukturer bearbetar och tolkar det material han eller hon skall lra
sig. De allmnna principerna fr lrandet r desamma fr alla, men inlrningen r fr
varje enskild elev beroende av dennes tidigare kunskaper, motivation samt inlrnings- och
arbetsmetoder. Den individuella inlrningen skall stdjas genom en lrandeprocess som
sker i social samverkan med andra. Lrandet skall i alla dess former vara en aktiv mlin-
riktad process dr eleven lr sig arbeta och lsa problem bde sjlvstndigt och tillsammans
med andra. Inlrningen r situationsbunden och drfr skall man fsta speciell uppmrk-
samhet vid att skapa en mngsidig pedagogisk milj. D eleven inhmtar nya kunskaper
ppnas nya mjligheter att frst den omgivande kulturen och dess betydelse och att delta
i varierande samhllsverksamhet.
3.2 DEN PEDAGOGISKA MILJN
Med den pedagogiska miljn, eller lrmiljn, frsts den milj som undervisningen
frsiggr i - en helhet som bestr av fysiska, psykiska och sociala element.
Till den fysiska pedagogiska miljn hr speciellt skolans byggnader och lokaler samt
undervisningsmaterial och lromedel. Hit hr vidare annan bebyggelse och den omgivande
naturen. Studiemiljn och studieredskapen skall planeras och ordnas s att de ger mjlighet
till anvndning av mngsidiga undervisningsmetoder och arbetsstt. Arbetsredskap, arbets-
material och bibliotekstjnster skall st till elevens frfogande s att studierna kan ske bde
aktivt och sjlvstndigt. Utrustningen i lrmiljn skall stdja eleven i hans eller hennes
utveckling till medlem av det moderna informationssamhllet och ge eleven mjligheter att
anvnda datorer och annan medieteknik och i mn av mjlighet, datantverk. Man skall
ocks fsta vikt vid det estetiska i den fysiska pedagogiska miljn.
Utformningen av den psykiska och sociala lrmiljn pverkas ena sidan av kognitiva
och emotionella faktorer hos den enskilda eleven, andra sidan av faktorer som r frknip-
pade med interaktion och mnskliga relationer.
Lrmiljn skall stdja elevens tillvxt och lrande. Den skall fysiskt, psykiskt och
socialt vara trygg och stdja elevens hlsa. Mlet r att stdja elevens inlrningsmotivation
och nykenhet och frmja hans eller hennes aktivitet, sjlvstyrning och kreativitet genom
att bjuda p intressanta utmaningar och problem. Lrmiljn skall ge eleven verktyg att
stlla upp egna ml och bedma sin egen verksamhet. Eleven kan ges mjlighet att delta i
uppbyggandet och utvecklingen av sin egen pedagogiska milj.
Lrmiljn skall ocks stdja en vxelverkan svl mellan lraren och eleven som
mellan eleverna. Den skall frmja dialog och leda eleverna att arbeta som medlemmar i en
grupp. Mlet r en atmosfr som r ppen, uppmuntrande, lugn och positiv. Ansvaret fr
att upprtthlla en sdan atmosfr ligger svl p lraren som p eleven.
3.3 VERKSAMHETSKULTUREN
Skolans verksamhetskultur har en betydande inverkan p skolans fostran och undervisning
och slunda p lrandet. Mlet r att skolans alla rutiner skall byggas upp s att de konse-
kvent stdjer skolan att n mlen fr fostrings- och utbildningsarbetet.
Till verksamhetskulturen hr alla skolans ofciella och inofciella regler, hand-
lingsmnster och verksamhetsformer och de vrderingar, principer och kriterier p vilka
skolarbetets kvalitet vilar. Till verksamhetskulturen hr ocks verksamheten i skolan
utanfr lektionerna, ssom fester, temadagar och olika evenemang. Skolans ml fr fostran,
vrderingar och mneshelheter skall konkretiseras i verksamhetskulturen. Mlet r en verk-
samhetskultur som r ppen och interaktiv och som stdjer samarbetet svl i skolan som
med hemmen och samhllet i vrigt. Ocks eleven skall ha mjlighet att vara med om att
skapa och utveckla skolans verksamhetskultur.
3.4 ARBETSMETODER
I undervisningen skall mngsidiga och mnesspecika arbetsmetoder anvndas med vars
hjlp elevens inlrning stds och styrs. Arbetsmetodernas uppgift r att utveckla frmgan
till inlrning, tnkande och problemlsning, frmgan att arbeta och fungera socialt och
till ett aktivt deltagande. Arbetsmetoderna skall frmja utvecklingen av frdigheterna i
informations- och kommunikationsteknik. Arbetsmetoderna skall ocks ge mjligheter till
lek, skapande verksamhet och upplevelser som knnetecknar de olika ldersgrupperna.
Lraren vljer arbetsmetoderna. Lrarens uppgift r att undervisa eleven och leda hans
eller hennes inlrning och arbete bde individuellt och i grupp.
Grunderna fr valet av arbetsstt r att de skall
stimulera viljan att lra sig
beakta att inlrningen r en mlinriktad process
aktivera till mlinriktat arbete
frmja utvecklingen av en organiserad kunskapsstruktur, inlrningen av frdigheter
och invandet av dessa
utveckla frmgan att hmta, tillmpa och bedma kunskap
stdja den inlrning som sker i vxelverkan mellan eleverna
frmja den sociala exibiliteten och frmgan att dels samarbeta p ett konstruktivt stt,
dels ta ansvar fr andra
utveckla beredskapen att ta ansvar fr och bedma det egna lrandet, f respons som ger
mjlighet att reektera ver den egna verksamheten
U
T
G
N
G
S
P
U
N
K
T
E
R
N
A

F
R

H
U
R

U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G
E
N

S
K
A
L
L

G
E
N
O
M
F
R
A
S
18
hjlpa eleven att bli medveten om det egna lrandet och om sina mjligheter att pverka den
utveckla elevens inlrningsstrategier och frmga att tillmpa dem i nya situationer.
Elevernas olika stt att lra sig och svl skillnaderna mellan pojkars och ickors utveckling
som individuella skillnader i utveckling och bakgrund skall beaktas. D undervisningen
bedrivs i en sammansatt klass eller integrerad med frskoleundervisningen br de olika
rskursernas ml och srprgel beaktas.
19
4
Allmnt std fr
studierna
20
4.1 SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA
Barnet och den unga lever samtidigt under inytande av bde skolan och hemmet. Fr
att stdja en helhetsinriktad sund tillvxt och ett gynnsamt lrande hos eleven frutstts
vxelverkan och samarbete mellan bda dessa som har ansvar fr fostran. Vxelverkan med
hemmet kar lrarens knnedom om eleven och hjlper honom eller henne att planera
och genomfra undervisningen. Vrdnadshavarna har det primra ansvaret fr barnets
och den ungas fostran. Skolan stder hemmets fostringsuppgift och svarar fr att fostra
och undervisa eleven som en medlem av skolgemenskapen. Skolan skall samarbeta med
vrdnadshavarna s att de fr sin del kan ta ansvar fr sina barns mlinriktade lrande
och skolgng. Det gemensamma fostringsansvaret har som ml att frmja barnets och den
ungas frutsttningar fr inlrning och att frmja trygghet och vlbennande i skolan.
Samarbetet mellan hemmet och skolan skall ske bde p skol- och individniv.
Samarbetet mellan hemmet och skolan skall i lroplanen fastsls i samrd med de myndig-
heter som har hand om renden som verkstlls av social- och hlsovrden i kommunen.
Vrdnadshavarnas mjlighet att tillsammans med lraren och eleven delta i planeringen
och utvrderingen av skolans undervisnings- och fostringsarbete frmjar samarbetet mellan
hem och skola. Vrdnadshavarna skall informeras om lroplanen, anordnandet av utbild-
ningen, elevvrden och om mjligheten att delta i samarbetet mellan hem och skola. Detta
frutstter aktivt samarbete med frldrarna initierat av lraren samt diskussion och informa-
tion om vrdnadshavarnas, lrarens och elevens rttigheter och skyldigheter. Utgngspunkten
fr samarbetet skall vara att alla parter respekteras, r jmlika och likaberttigade.
I de frsta rskurserna fortstter det samarbete som har inletts under frskoleunder-
visningen, slunda skapas en grund fr vxelverkan ocks mellan vrdnadshavarna. Olika
samarbetsformer som stder dialogen mellan hemmet och skolan skall utvecklas under
hela den grundlggande utbildningen och speciellt vid vergngen frn en skolniv till en
annan eller under andra vergngsperioder. Samarbetet skall organiseras s att eleven med
hjlp av elevvrden och ett yrkesvergripande samarbetsntverk kan f std i frgor som
gller skolgngen och vlbennandet. I slutskedet av den grundlggande utbildningen skall
vrdnadshavarna informeras om frgor i anslutning till elevens vidareutbildning och om
eventuella problem. Vid behov skall vrdnadshavarna ocks beredas mjlighet att diskutera
dessa frgor med elevhandledaren och olika sakkunniga inom elevvrden.
4.2 PLAN FR ELEVENS LRANDE
Planen fr elevens lrande r en plan ver hur elevens studieprogram skall genomfras.
Med elevens studieprogram avses en frteckning ver de lromnen och mnesgrupper
som eleven har studerat under lsret. Syftet med planen fr elevens lrande r att eleven
skall lra sig att ta ett strre ansvar fr sina studier, att engagera sig i studierna och gra
dem mera mlinriktade. Vidare fr vrdnadshavarna via planen, information som gr det
lttare att bttre n tidigare kunna stdja eleven i studierna. Planen fr elevens lrande
gr det ocks mjligt att differentiera undervisningen och att hjlpa skolan och lrarna att
skerstlla att eleven har bsta mjliga frutsttningar fr inlrning och fr framsteg i sina
studier. Planen kan ocks anvndas vid bedmningen av elevens framsteg i studierna.
Samarbete mellan eleven, vrdnadshavarna, lrarna och vriga sakkunniga inom
skolan r viktigt d planen fr elevens lrande grs upp. I det inledande skedet av den
grundlggande utbildningen har lraren huvudansvaret fr uppgrandet av planen men
det kan smningom mer och mer verg till eleven sjlv. Fr eleverna i frsta rskursen kan
planen grunda sig p planen fr barnets lrande i frskolan, om en sdan har gjorts upp.
Planen fr elevens lrande innehller elevens studieprogram och dr beskrivs hur
mlen i lroplanen skall ns. Dr faststlls ocks eventuella valfria studier och speciella
omrden som prioriteras i elevens studier. I planen fr elevens lrande beskrivs ocks even-
tuella stdtgrder, som till exempel stdundervisning eller specialundervisning p deltid.
Om det i lroplanen har bestmts att eleven i stllet fr att flja en lrokurs indelad i
rskurser kan g vidare i sina studier enligt ett eget studieprogram skall i planen fr elevens
lrande noteras de studiehelheter som ingr i elevens studieprogram, faststllas kursord-
ningen, tidsschemat och eventuella speciella ml.
En plan fr lrande kan gras upp fr alla elever. I lroplanen bestms om principerna
fr uppgrandet av en sdan plan. Fr elever som r i behov av srskilt std eller som
erhller specialundervisning p deltid samt fr elever med invandrarbakgrund uppgrs en
plan vid behov. Den individuella plan fr hur undervisningen skall ordnas (IP) som skall
gras upp fr elever som frts ver eller tagits in till specialundervisning erstter planen fr
elevens lrande.
4.3 HANDLEDNING
Handledning skall utgra ett kontinuum under hela den grundlggande utbildningen.
Kontinuiteten garanteras genom att de lrare som deltar i handledningsarbetet samarbetar
under elevens studietid och vid studiernas etappml.
Det r alla lrares uppgift att handleda eleven i lromnesstudierna, att hjlpa eleven
att utveckla sina inlrningsfrdigheter och sin beredskap fr inlrning och att frebygga
uppkomsten av problem i anslutning till studierna. Varje lrare har som uppgift att stdja
elevens personliga tillvxt, utveckling och delaktighet.
Eleven och hans eller hennes vrdnadshavare skall ha mjlighet att f information
om arbetsmetoderna och valmjligheterna inom den grundlggande utbildningen och om
vilken betydelse de har fr elevens lrande och framtid. Skolspecika frgor som ansluter
sig till hur handledningen arrangeras, till studierna, till elevvrden och till stdtjnsterna
skall klargras fr eleven och vrdnadshavarna. Vrdnadshavarna skall beredas tillflle att
vid gemensamma mten med lraren, elevhandledaren och eleven diskutera frgor i anslut-
ning till elevens studier och val.
Den handledning som skall verkstllas i skolan skall, vid sidan av sin frebyggande
verksamhet stdja speciellt sdana elever som har svrigheter i anslutning till studierna och
som riskerar att bli utanfr utbildning eller arbetsliv efter den grundlggande utbildningen.
Principerna fr handledning och arbetsfrdelningen mellan olika medverkande skall
faststllas i lroplanen. I lroplanen skall ing en beskrivning ver hur samarbetet med det
lokala arbets- och nringslivet genomfrs betrffande hela skolans verksamhet. En viktig
del i detta samarbete utgrs av besk av representanter fr arbetslivet under klasstim-
A
L
L
M
N
T

S
T
D

F
R

S
T
U
D
I
E
R
N
A
22
marna, av arbetsplatsbesk, projektarbeten, anvndning av informationsmaterial frn olika
branscher och av praktisk arbetslivsorientering (PRAO). Undervisningen i olika lromnen
skall inkludera helheter som frenar de kunskaper och frdigheter som mnet ger med
arbetslivets krav och mjligheter.
4.4 STDUNDERVISNING
Stdundervisning r en form av differentiering som prglas av individuella uppgifter,
individuell tidsdisposition och handledning. Stdundervisningen skall inledas omedelbart
efter det att de anstllda i skolan konstaterat att en elev har inlrningssvrigheter, fr att
han eller hon inte varaktigt skall bli efter i sina studier. Innan en elevs prestationer i ett
lromne eller inom ett mnesomrde bedms som svaga, skall eleven beredas mjlighet
att delta i stdundervisning.
I frsta hand r det lraren som tar initiativ till att ge eleven stdundervisning. Skolan
br strva efter att anordna stdundervisning i samfrstnd med elevens vrdnadshavare,
som skall f information om hur stdundervisningen ordnas.
Stdundervisning skall ordnas s ofta och i sdan omfattning att det utgende
frn elevens framgng i skolan r meningsfullt. Stdundervisning ges antingen under
lektionstid i enlighet med elevens arbetsordning eller utanfr lektionstid.
4.5 ELEVVRD
Elevvrden skall ha hand om de grundlggande frutsttningarna fr barnets och den
ungas lrande och om det fysiska, psykiska och sociala vlbennandet. Elevvrden innebr
bde std till individen och till skolgemenskapen. Mlet r att skapa bde en sund och
trygg skolmilj och pedagogisk milj, att vrna om den mentala hlsan, frebygga utslag-
ning och att frmja vlbennandet i skolan.
Genom elevvrden frmjas en sdan verksamhetskultur i skolan som omfattar
hnsynstagande till och omsorg om andra och positiv vxelverkan. Elevvrden skerstller
ocks mjligheten till jmlikt lrande fr alla. Genom elevvrden stds bevarandet av
individens och gemenskapens funktionsfrmga i situationer som hotar den fysiska och
psykiska tryggheten.
Genom elevvrden frmjas barnets och den ungas lrande samt harmoniska uppvxt
och utveckling. Syftet med elevvrden r att i ett s tidigt skede som mjligt frebygga,
upptcka, avhjlpa och eliminera hinder fr lrandet, inlrningssvrigheter och andra
problem i samband med skolgngen.
Elevvrden omfattar elevvrd i enlighet med en lroplan som godknts av utbildnings-
anordnaren och sdana elevvrdstjnster som i folkhlsolagen avses med skolhlsovrd och
i barnskyddslagen avses med std vid fostran. Elevvrden ligger alla som jobbar i skolan
och de myndigheter som svarar fr elevvrdstjnster. Den genomfrs i gott samarbete med
hemmen. Vid planeringen av ndvndiga stdtgrder inom elevvrden som berr en
enskild elev skall barnet eller den unga och vrdnadshavarna hras. Elevvrdsarbetet styrs
av frtrolighet, respekt fr barnet, den unga och vrdnadshavarna och av bestmmelser
om parternas informationstillgng och tystnadsplikt. Elevvrdsarbetet kan samordnas och
utvecklas i en yrkesvergripande elevvrdsgrupp.
Lroplanen skall till den del som gller elevvrden gras upp i samrd med de myndig-
heter som skter renden som verkstlls av den kommunala social- och hlsovrden.
I lroplanen skall ing en plan som beskriver mlen och de centrala principerna fr
elevvrden:
verksamhet i syfte att frmja skolans sundhet, vlmga, trygghet och sociala ansvar
och vxelverkan i skolan
std och handledning som ges med avseende p skolgngen och fr att stdja barnets
och den ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling
samarbete fr att gra upp en plan fr elevens lrande eller en individuell plan fr
hur undervisningen skall ordnas och fljas och fr planering av fortsatta studier
std som inom elevvrden ges eleven vid olika svrigheter och i samband med
disciplinra straff och d eleven frvgrats undervisning
samarbete mellan elevvrden och hemmet, mellan skolan och sakkunniga inom
elevvrdstjnstena eller andra sakkunniga och lokala stdntverk
tgrder samt arbets- och ansvarsfrdelning fr att frhindra, upptcka och tgrda
problem- och krissituationer:
- uppfljning av frnvaro
- mobbning, vld och trakasseri
- mentalvrdsfrgor
- anvndning av tobak, alkohol och droger
- olyckshndelser, olycksfall och ddsfall
ordnande av skolskjutsarna s att uppstllda ml fr allmn trygghet ns
ml som br beaktas i skolbespisningen vad gller hlso- och nringsfostran och gott
bordsskick.
4.6 KLUBBVERKSAMHET
Fr att stdja skolans fostran och undervisning kan skolan ordna klubbverksamhet. Klubb-
verksamheten skall, i enlighet med mlen fr den grundlggande utbildningen, stdja
elevens etiska och sociala tillvxt och mngsidiga utveckling. Syftet med klubbverksam-
heten r att inspirera eleven till positiva fritidssysselsttningar och att ge eleven mjligheter
till annat n vanligt skolarbete i en trygg och lugn milj.
Klubbverksamheten skall vara mngsidig och vrdestta barnen och de unga. Den
skall ge mjligheter till en positiv vxelverkan med vuxna och andra barn. Principerna fr
klubbverksamheten skall skrivas in i lroplanen. Klubbarna r frivilliga fr eleverna.
Syftet med klubbverksamheten r
att stdja hemmets och skolans fostringsarbete
att ka barnens och de ungas delaktighet
att ge eleverna mjlighet att utveckla sociala frdigheter och att vxa till mnniskor med
samhllsansvar
A
L
L
M
N
T

S
T
D

F
R

S
T
U
D
I
E
R
N
A
24
att ge knslan av att lyckas
att utveckla kreativt handlande och tnkande
att sporra barnen och de unga till att skapa sin egen kultur
att ge en mjlighet att bttre lra knna eleven
att stdja intressen och frmja positiva fritidssysselsttningar.
25
5
Undervisning
av elever i behov
av srskilt std
26
5.1 OLIKA FORMER AV STD
Vid inlrningssvrigheter skall eleven f hjlp genom olika stdformer, som bestms av
svrigheternas art och omfattning. Det centrala r att upptcka inlrningssvrigheterna
och inleda stdtgrderna i god tid fr att undvika svrigheternas negativa fljder i
elevens utveckling. Ett samarbete med vrdnadshavarna r drfr viktigt. Srskilt std
i undervisningen behver elever vars utveckling, tillvxt och inlrningsfrutsttningar
har frsvagats p grund av skada, sjukdom eller funktionsstrning. Srskilt std ges
till elever vars psykiska och sociala tillstnd krver std. Detsamma gller elever
som, enligt undervisnings- och elevvrdsexpertis och vrdnadshavare, lper risk fr
inlrningssvrigheter.
Alla elever som r i behov av srskilt std kan ges stdundervisning enligt det som
bestms i kapitel 4.
Elevens studier skall stdjas p olika stt beroende p vilken inlrningssvrighet det r
frga om och hur omfattande den r. Eleven ges specialundervisning p deltid om enbart
stdundervisning inte rcker.
Om undervisning inte kan ges p annat stt skall eleven tas in eller fras ver till
specialundervisning. Lrokurserna, undervisningsarrangemangen och stdtjnsterna inom
undervisningen faststlls d i en individuell plan fr hur undervisningen skall ordnas.
5.2 SPECIALUNDERVISNING P DELTID
En elev med lindriga inlrnings- eller anpassningssvrigheter, som i samband med den
vriga undervisningen r i behov av srskilt std fr att frbttra frutsttningarna fr sitt
lrande, skall ges specialundervisning p deltid. Specialundervisning p deltid anordnas
som parallellundervisning i samband med den vriga undervisningen, som arbete i
smgrupper eller som individuellt arbete och den skall p ett mlinriktat stt knytas till
den vriga undervisning som eleven fr. Vid behov uppgrs en plan fr elevens lrande i
samrd med vrdnadshavarna, lrarna och andra sakkunniga. Specialundervisning p deltid
kan ven ges en elev som har tagits in eller frts ver till specialundervisning.
5.3 UNDERVISNING AV ELEVER SOM TAGITS IN ELLER FRTS VER
TILL SPECIALUNDERVISNING
Syftet med specialundervisningen r att hjlpa och stdja eleven s att han eller hon har
likvrdiga mjligheter att fullgra sin lroplikt enligt egna frutsttningar tillsammans med
sina jmnriga.
Utgngspunkten r elevens starka sidor och hans eller hennes individuella inlr-
nings- och utvecklingsbehov. Undervisningen skall stdja elevens initiativfrmga och
sjlvfrtroende. Specialundervisningen frutstter beslut om var, nr och i vilken milj
undervisningen skall ske, olika aktiviteter och resurser fr att genomfra dem. Om det inte
r mjligt fr eleven att studera i enlighet med vrig undervisning eller om det inte, med
tanke p elevens utveckling, kan anses ndamlsenligt, skall undervisningen helt eller delvis
ordnas i en grupp fr specialundervisning.
Mlet r i frsta hand att stdja elevens studier s att det r mjligt att n mlen
fr den allmnna lrokursen. Om eleven oaktat stdtgrder inte nr mlen enligt den
allmnna lrokursen, individualiseras lrokursen.
Innan en elev befrias frn att avlgga en lrokurs r ett frsta alternativ att individu-
alisera lrokursen. En individualisering av lrokursen frutstter ett beslut om att eleven
tas in eller frs ver till specialundervisning. Individualiseringen kan glla hela lrokursen
i den grundlggande utbildningen eller endast enskilda lromnen. Fr att en elev skall
bli befriad frn att avlgga en lrokurs krvs tungt vgande skl. En elev som befriats frn
att studera ett visst lromne skall f undervisning i andra lromnen eller handledd verk-
samhet s att antalet rsveckotimmar inte minskar.
Undervisning av en elev som tagits in eller frts ver till specialundervisning kan
enligt statsrdets frordning 1435/2001 9 delvis ordnas p annat stt n vad som slagits
fast i skolans timfrdelning, om det med beaktande av elevens inlrningsfrutsttningar
kan anses motiverat. I den individuella planen fr hur undervisningen skall ordnas fast-
stlls d de lromnen dr elevens studieprogram avviker frn skolans timfrdelning.
Undervisningen av en elev som tagits in eller frts ver till specialundervisning
omfattas antingen av den allmnna lroplikten eller av frlngd lroplikt i enlighet med
vad som slagits fast i beslutet om intagning eller verfring till specialundervisning. I
undervisningen av en elev som omfattas av frlngd lroplikt kan lromnen sammansls
till lromneshelheter. Lromneshelheter kan bildas av lromnen som r gemensamma
fr alla och av valfria mnen i enlighet med lroplanen.
Om eleven inte lngre r i behov av specialundervisning skall beslut fattas om att han
eller hon frs ver till allmn undervisning.
5.4 INDIVIDUELL PLAN FR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ORDNAS
Varje elev som tagits in eller frts ver till specialundervisning skall f en individuell plan
fr hur undervisningen skall ordnas (IP) som baserar sig p den godknda lroplanen.
Planen skall innehlla fljande uppgifter enligt vad som krvs fr en individualisering av
undervisningen:
en beskrivning av elevens inlrningsfrutsttningar och starka sidor, av srskilda behov
i anslutning till lrandet och av de behov av utveckling av skolmiljn och den
pedagogiska miljn de srskilda behoven krver.
ml fr undervisning och inlrning p kort och lng sikt
antal rsveckotimmar i lromnen som ingr i elevens studieprogram
en frteckning ver lromnen, dr elevens studier avviker frn lrokurser enligt den
vriga undervisningen
ml fr och centralt innehll i de lromnen dr eleven har en individuell lrokurs
principerna fr uppfljning och bedmning av elevens framsteg
de tolknings- och assistenttjnster som ett deltagande i undervisningen frutstter,
vriga undervisnings- och elevvrdstjnster, olika kommunikationsstt, speciella
hjlpmedel och lromedel
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

A
V

E
L
E
V
E
R

I

B
E
H
O
V

A
V

S
R
S
K
I
L
T

S
T
D
28
en beskrivning av undervisningsarrangemangen i samband med vrig undervisning
och/eller specialundervisning i grupp
personer som hjlper till att ordna undervisnings- och stdtjnster fr eleven och en
beskrivning av deras ansvarsomrden
uppfljning av hur stdtjnsterna genomfrs.
Syftet med den individuella planen fr hur undervisningen skall ordnas r att stdja
elevens individuella lrandeprocess p lng sikt. I denna plan antecknas erfarenheter av de
undervisningsarrangemang, handlingsstt och stdtjnster som varit std fr elevens inlr-
ning och utveckling.
Bedmningen av eleven grundar sig p den allmnna lrokursen eller p den lrokurs
som har faststllts fr eleven i den individuella planen fr hur undervisningen skall ordnas.
Den individuella planen grs upp i ett yrkesvergripande samarbete mellan elevens
lrare, sakkunniga inom elevvrden och i mn av mjlighet elevens vrdnadshavare.
Genomfrandet av den individuella planen skall bedmas och fljas upp regelbundet;
i synnerhet d eleven vergr frn frskoleundervisningen till den grundlggande utbild-
ningen, frn en klass och skola till en annan under den grundlggande utbildningen och
vid vergngen frn den grundlggande utbildningen till andra stadiet.
5.5 UNDERVISNING PER VERKSAMHETSOMRDE
D undervisningen inte kan anordnas lromnesvis enligt den uppgjorda lrokursen, p
grund av att en elev har ett svrt handikapp eller en svr sjukdom, skall undervisningen
ordnas s den utgr frn verksamhetsomrden. De verksamhetsomrden som
hr till lroplanen r motoriska frdigheter, sprk och kommunikation, sociala
frdigheter, frdigheter fr dagliga rutiner och kognitiva frdigheter. I lroplanen skall
verksamhetsomrdena delas in i delomrden.
Mlet fr inlrningen av motoriska frdigheter r att elevens uppfattning om sin egen
kropp skall strkas och att utvecklingen av rrelsefrdigheter och nmotoriska frdigheter
skall frmjas. Undervisningen av de motoriska frdigheterna skall innehlla planering och
handledning av de motoriska frdigheterna och de delomrden som anknyter till utveck-
lingen av balans, koordination, rytm, uthllighet och muskelstyrka.
Mlet fr inlrningen av kommunikativa frdigheter r att eleven fr en frdighet att
orientera sig i sin dagliga situation och att eleven utgende frn den lr sig att uttrycka sig
och frst olika uttrycksformer. Undervisningen i sprk och kommunikation skall inne-
hlla sprklig medvetenhet, sprkliga uttrycksformer, sprkligt begrepps- och ordfrrd,
igenknnande och anvndning av tecken, symboler, bokstver, ord och olika delomrden
som utvecklar tankefrmgan.
Mlet fr inlrningen av sociala frdigheter r att elevens interaktionsfrmga skall
utvecklas. Delomrdena skall fokusera interaktiva frdigheter och frdigheter fr sjlvkontroll.
Mlet fr inlrningen av dagliga frdigheter r att elevens aktiva deltagande i akti-
viteter i sin nrmilj skall ka och att elevens frmga att ta initiativ och bli sjlvstndig
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

A
V

E
L
E
V
E
R

I

B
E
H
O
V

A
V

S
R
S
K
I
L
T

S
T
D
skall frmjas. Delomrdena skall fokusera hlsa och trygghet, vardagliga rutiner, boende,
fritidsaktiviteter och frmga att rra sig i sin nrmilj.
Mlet fr inlrningen av kognitiva frdigheter r att eleven skall aktiveras och att han
eller hon skall lra sig att anvnda sina sinnen fr att gestalta sin omgivning. Delomrdena
skall fokusera stimulering och trning av sinnena, vningar i att gra val, klassicering,
problemlsning och vningar i att frst frhllandet mellan orsak och verkan.
31
6
Undervisning fr
olika sprk- och
kulturgrupper
32
6.1 SAMER
I undervisningen av samiska elever skall beaktas att samerna r ett ursprungsfolk som
har ett eget sprk och en egen kultur. Samernas frhllande till naturen, de traditionella
nringarna och det samiska samhllet utgr krnan i det egna sprket och den egna
kulturen och stds i den grundlggande utbildningen. Fr en del av eleverna r samiska
(nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska) modersml och undervisningssprk, fr
andra r samiska ett frmmande sprk. Srskild vikt fsts vid elevernas olika sprkliga
frdigheter nr de kommer till den grundlggande utbildningen. Undervisningen av
samisksprkiga elever sker i huvudsak p samiska.
Undervisningen skall stdja elevens ursprungliga identitet och ge honom eller henne
mjlighet att lra sig sitt sprk och utveckla sina sprkliga frdigheter. Den grundlggande
utbildningen skall frmja knnedomen om den egna kulturen, historien och det samiska
samhllet i de nordiska lnderna och insikten om samerna som folkgrupp och som ett av
vrldens ursprungsfolk. Syftet med undervisningen r att eleven efter att ha fullgjort den
grundlggande utbildningen skall vara medveten om sina rtter och sitt kulturarv och om
olika samiska sprk, kulturomrden och samiska grupper. Skolan skall ge eleven frutstt-
ningar att utveckla en sund sjlvknsla s att eleven kan bevara sin samiska identitet utan
att assimileras med huvudbefolkningen.
Samisksprkig undervisning ges p nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Det
centrala mlet fr undervisningen av samisktalande elever r att stdja utvecklingen till
aktiv tvsprkighet och mngkulturalism. I den samisksprkiga undervisningen stdjer alla
lromnen utvecklingen av elevens frdigheter i modersmlet.
Undervisningen skall stdja eleven i att identiera sig med sitt nationella kulturarv
och samhrigheten med samer bosatta i andra lnder. I undervisningen fljs riksomfat-
tande ml och studieinnehll - dock s att srdragen i den samiska kulturen och den
samiska sprksituationen beaktas. I undervisningen betonas speciellt den egna historien,
knnedomen om det samiska samhllet i dag, de traditionella nringarna och musik-
(luohti, leudd), berttar- (minnas) och hantverkstraditionerna (duodji).
Som hjlpmedel i undervisningen nyttjas nrmiljn, slktgemenskapen, de samisk-
sprkiga medierna och aktiva kontakter med andra sameomrden. Skolan skall som
lrmilj stdja undervisningen p samiska. Skolan skall ocks samarbeta med hemmen och
vrdnadshavarna, s att de samiska traditionerna fr fostran och undervisning beaktas.
Eleven br f positiva erfarenheter av sin egen kultur genom lekar, berttelser, aktivi-
teter och delaktighet. Undervisningen skall i mn av mjlighet anpassas till rets gng i det
lokala samiska samhllet, till traditionella arbeten som hnfr sig till olika rstider och till
frndringarna i naturen.
6.2 ROMER
I undervisningen av elever med romskt ursprung skall de nlndska romernas stllning
som en etnisk och kulturell minoritet beaktas. I och med romernas integrering i samhllet
och den nya lagstiftningen om minoritetsrttigheter skall frgor i anslutning till utbildning
och bevarande av det unika sprk- och kulturarvet beaktas ocks i den grundlggande
utbildningen. Undervisningen i romani skall frmja skapandet av en dubbelidentitet och
hja kvaliteten p skolgngen.
Undervisningen i romani skall ge elever med romskt ursprung en naturlig mjlighet
att ocks i skolan ge uttryck fr sin minoritetsidentitet. Undervisningen skall frmja de
romska elevernas knnedom om sin historia och sitt sprk och insikten om romerna som
en av de betydande minoriteterna i hela vrlden och i Europa.
Betydelsen av sprkundervisningen i skolan accentueras hos romska barn i synnerhet
drfr att romanisprket i Finland traditionellt endast har varit ett talat sprk. I undervis-
ningen i romani och romsk kultur skall elevernas olika sprkliga frdigheter och regionala
skillnader drfr beaktas. Som hjlpmedel i undervisningen nyttjas nrmiljn, slktgemen-
skapen och medier p romani.
6.3 ELEVER MED TECKENSPRK SOM MODERSML
Elever med teckensprk som modersml r elever som r dva, har nedsatt hrselfrmga
eller r hrande och vars modersml r nlandssvenskt teckensprk. De har lrt sig tecken-
sprket som sitt frstasprk och det r det sprk som de behrskar bst eller det sprk som
de anvnder mest i sitt dagliga liv.
I undervisningen av elever med teckensprk som modersml fljs de allmnna mlen
fr fostran och lrande i grundskolan genom att de tillmpas p den teckensprkiga
kulturen. Undervisningssprket r det nlandssvenska teckensprket. Parallellt med teck-
ensprket anvnds svenska eller nska som sprk i lsning och skrivning.
Mlet r att elevens teckensprkiga identitet skall strkas och att han eller hon skall lra
sig att uppskatta sitt sprk och sin kultur som jmbrdiga vid sidan av majoritetssprket och
majoritetskulturen. Eleven skall kunna vara medveten om sina sprkliga och kulturella rttig-
heter i olika situationer s att jmlik verksamhet och kommunikation blir mjlig.
Mlet r ocks att eleven skall bli medveten om och f kunskaper om ljudvrlden och
de karakteristiska dragen och handlingsstten i hrande mnniskors kultur, som avviker
frn den teckensprkiga kulturen och frn teckensprkiga handlingsstt, s att det skall bli
mjligt fr eleven att fungera exibelt i tv eller era kulturer samtidigt.
Eftersom det nlandssvenska teckensprket r ett minoritetssprk och elevernas
mjligheter att lra sig det fre skolldern varierar kraftigt, skall i undervisningen fstas
speciell vikt vid att skapa en s stimulerande teckensprkig lrmilj som mjligt. Tecken-
sprket har inte ett allmnt anvnt skrivsystem, drfr accentueras betydelsen av elevens
personliga sprkliga interaktion. Dessutom skall undervisningen s mngsidigt som mjligt
utnyttja de mjligheter som informationstekniken ger fr att kommunicera och inhmta
information p teckensprk.
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

F
R

O
L
I
K
A

S
P
R
K
-

O
C
H

K
U
L
T
U
R
G
R
U
P
P
E
R
34
6.4 ELEVER MED INVANDRARBAKGRUND
Med invandrarelever avses i dessa grunder fr lroplanen fr den grundlggande utbild-
ningen bde sdana barn och unga med invandrarbakgrund som har yttat till Finland och
sdana som r fdda i Finland.
I undervisningen av elever med invandrarbakgrund fljs dessa grunder fr den
grundlggande utbildningen med beaktande av elevens bakgrund och utgngslge, ssom
modersml och kultur, orsaken till invandringen och tiden som de varit i landet. Dessutom
har srskilda ml fr undervisningen stllts upp. Undervisningen skall stdja elevens
utveckling till en aktiv och balanserad medlem svl i den nlndska sprk- och kulturge-
menskapen som i den egna sprk- och kulturgemenskapen.
Invandrarna fr undervisning i svenska eller nska som andrasprk i stllet fr under-
visning i modersmlet och litteratur om deras kunskaper i svenska eller nska inte kan
anses vara lika goda som i modersmlet p sprkfrdighetens alla delomrden. Fr elever
med invandrarbakgrund br man i mn av mjlighet ordna undervisning i deras eget
modersml.
Vid sidan av undervisningen i svenska eller nska och i elevens modersml br elever
med invandrarbakgrund f speciellt std ocks p andra lromrden fr att de skall kunna
n jmlika inlrningsfrdigheter. En plan fr elevens lrande kan gras upp fr elever med
invandrarbakgrund. Planen kan utgra en del av elevens integrationsplan.
I undervisningen br beaktas elevernas inlrningsbakgrund och traditioner fr fostran
och utbildning. I samarbetet mellan hemmet och skolan beaktas familjernas kulturbak-
grund och erfarenheterna av skolsystemet i utvandringslandet. Vrdnadshavarna infor-
meras om det nlndska skolsystemet, skolans verksamhetsid, lroplanen, bedmningen,
undervisningsmetoderna och om planen fr elevens lrande.
Elevernas och vrdnadshavarnas kunskaper om natur, levnadsstt, sprk och kulturer i
sitt sprk- och kulturomrde utnyttjas i undervisningen.
35
7
Undervisningens
ml och centrala
innehll
36
7. 1 INTEGRERING OCH TEMAOMRDEN
Undervisningen kan vara mnesindelad eller integrerad. Mlet med den integrerade under-
visningen r att lra ut frmgan att betrakta freteelser ur olika vetenskapsgrenars synvinkel
genom att bygga upp helheter och betona de allmnna mlen fr fostran och utbildning.
Temaomrdena r sdana centrala omrden inom skolans fostran och undervisning,
vars ml och innehll skall ing i mnga lromnen. De kan beskrivas som teman som
integrerar fostran och undervisning. Genom dem svarar skolan p de utmaningar som
mter eleven i dagens samhlle.
Temaomrdena beskrivs allmnt i denna punkt, men de har ven lyfts in i de olika
lromnena och beskrivs enligt de perspektiv som karakteriserar lromnet och p ett stt
som elevens utvecklingsskede frutstter. D lroplanen utarbetas skall temaomrdena tas
med i beskrivningen av de gemensamma och valfria lromnena och i gemensamma evene-
mang. Dessutom skall de synas i skolans verksamhetskultur.
1. Att vxa som mnniska
Syftet med temaomrdet Att vxa som mnniska, som genomsyrar hela undervisningen, r
att stdja elevens hela utveckling och livskompetens. Mlet r att skapa en uppvxtmilj
som ena sidan skall stdja utvecklingen av individualiteten och en sund sjlvknsla och
andra sidan elevens utveckling som samhllsmedlem med jmlikhet och frdragsamhet
som utgngspunkt.
ML
Eleven skall
lra sig att frst sin fysiska, psykiska och sociala tillvxt och sin unika individualitet
lra sig att bedma det etiska i sitt handlande och att knna igen vad som r rtt och fel
lra sig att frst vad estetiska upplevelser betyder fr livskvaliteten
lra sig att se sin egen inlrningsstil och utveckla sig sjlv som lrande individ
lra sig att verka som medlem i en grupp och i en gemenskap.
CENTRALT INNEHLL
faktorer som inverkar p den fysiska, psykiska och sociala tillvxten, att identiera och
hantera knslor, faktorer som inverkar p vitaliteten och kreativiteten
rttvisa, jmlikhet
estetiska iakttagelser och tolkning av estetiska fenomen
inlrningsfrdigheter och lngsiktig, mlinriktad sjlvutveckling
att ta hnsyn till andra, rttigheter, skyldigheter och ansvar som gruppmedlem, olika
samarbetsformer
2. Kulturell identitet och internationalism
Syftet med temaomrdet Kulturell identitet och internationalism r att hjlpa eleven att
frst den nlndska och den europeiska kulturidentitetens karaktr, att nna sin egen
kulturidentitet och att utveckla sin frmga till vxelverkan mellan olika kulturer och till
internationalism.
ML
Eleven skall
lra sig knna och uppskatta det egna andliga och materiella kulturarvet och lra sig
betrakta den nlandssvenska och nska kulturidentiteten som en del av en specikt
nsk, nordisk och europeisk kultur
lra sig frst rtterna och mngsidigheten i den egna kulturen och lra sig att se sin
egen generation som den som fr kulturarvet vidare och utvecklar tidigare generationers
levnadsstt
bekanta sig med andra kulturer och livsskdningar och f beredskap att fungera i ett
mngkulturellt samhlle och i internationellt samarbete
lra sig att frst faktorer som bidrar till kulturidentiteten och deras betydelse fr
individen och samhllet.
CENTRALT INNEHLL
den egna kulturen, hembygdens kultur, det nlndska, det nordiska och det europeiska
andra kulturer och kulturell mngfald
mnskliga rttigheter och frutsttningar fr frtroende mellan mnniskogrupper, fr
inbrdes uppskattning och fr ett framgngsrikt samarbete
internationalism inom olika livsomrden och frmga till internationell vxelverkan
betydelsen av seder och bruk
3. Kommunikation och mediekunskap
Syftet med temaomrdet Kommunikation och mediekunskap r att utveckla uttrycksfr-
mgan och interaktionsfrdigheterna, frmja frstelsen fr mediernas stllning och bety-
delse och att utveckla frmgan att anvnda media. De kommunikativa frdigheter som
betonas r delaktighet, vxelverkan och gemenskap. Eleven skall va sig i mediekunskap
bde som anvndare och producent.
ML
Eleven skall
lra sig att uttrycka sig mngsidigt och ansvarsfullt och att tolka andras stt att
kommunicera
lra sig att utveckla sin frmga att hantera information och att jmfra, vlja och
utnyttja den information som han eller hon har skt fram
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G
E
N
S

M
L

O
C
H

C
E
N
T
R
A
L
A

I
N
N
E
H
L
L
38
lra sig att frhlla sig kritiskt till innehllet i den information som frmedlas av
medierna och att begrunda hithrande etiska och estetiska vrden i kommunikationen
lra sig att skapa och frmedla information och att utnyttja media ndamlsenligt
lra sig att anvnda olika slag av medier och medieteknik bde i informationsskning,
informationsfrmedling och i olika interaktionssituationer.
CENTRALT INNEHLL
att uttrycka egna knslor och tankar, olika uttrycksstt och deras anvndning i olika
situationer
analys och tolkning av innehllet i och avsikten med informationen, en frnderlig
kommunikationsmilj och mediemngfald
mediernas roll och inytande i samhllet, vrldens frhllande till verkligheten ssom
den beskrivs i medierna
samarbetet med media
kllkritik, dataskydd och yttrandefrihet
medietekniska redskap och allsidig anvndning av dem och webbetik
4. Deltagande, demokrati och entreprenrskap
Syftet med temaomrdet Deltagande, demokrati och entreprenrskap r att hjlpa eleven
att se samhllet ur olika aktrers synvinkel, att utveckla de frdigheter som eleven behver
fr att delta i samhllsverksamhet och att skapa en grund fr entreprenrmssiga hand-
lingsstt. Skolans lrmilj och verksamhetsformer skall stdja elevens utveckling till en
sjlvstndig, fretagsam, mlmedveten, samarbetskunnig och aktiv medborgare och stdja
eleven i att bilda sig en realistisk bild av sina mjligheter att pverka.
ML
Eleven skall
lra sig att frst skolgemenskapens, den offentliga sektorns, nringslivets och olika
organisationers betydelse, verksamhetsformer och behov och att se detta ur ett samhlls-
nyttigt perspektiv
lra sig att bilda sig en egen uppfattning i olika frgor genom att utnyttja olika slags
expertis
lra sig att delta i samhllsverksamhet p ett ndamlsenligt stt och att ta ansvar fr
sktseln av gemensamma angelgenheter i sin skola och i nrsamhllet
lra sig att mta och hantera frndringar, oskerhet och konikter och att verka p ett
fretagsamt och initiativrikt stt
lra sig att handla innovativt och p lng sikt fr att n ett ml och att bedma den
egna verksamheten och dess pverkan
lra sig om arbetsliv och fretagsverksamhet och inse deras betydelse fr individen och
samhllet.
CENTRALT INNEHLL
grundlggande kunskaper om skolsamfundets, den offentliga sektorns, nringslivets och
olika organisationers verksamhet och arbetsfrdelning
demokratins betydelse i gemenskapen och samhllet
olika stt att delta och pverka i medborgarsamhllet
olika stt att bilda ntverk fr att frmja den egna och den gemensamma vlfrden
olika stt att delta och pverka i den egna skolan och livsmiljn och bedma
verkningarna av sitt eget handlande
fretagsamhet och dess betydelse fr samhllet, baskunskaper om fretagsamhet som
yrke och att stifta bekantskap med fretagsverksamhet
5. Ansvar fr milj, vlfrd och en hllbar utveckling
Syftet med temaomrdet Ansvar fr milj, vlfrd och en hllbar utveckling r att ka elevens
frutsttningar och motivation att verka fr miljns och mnniskans vlfrd. Mlet fr den
grundlggande utbildningen r att fostra miljmedvetna medborgare som vill engagera sig i
arbetet fr en hllbar livsstil. Skolan skall lra eleven framtidstnkande och hur de kan bygga
framtiden p ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hllbara lsningar.
ML
Eleven skall
lra sig att frst ndvndigheten av miljvrd, frutsttningarna fr mnniskans
vlfrd och frhllandet dem emellan
lra sig att varsebli frndringar i miljn och i mnniskors vlbennande, att utreda
orsaker och frutse fljder och att verka till frmn fr livsmiljn och fr att ka vlfrden
lra sig att bedma sin egen konsumtion, vilken inverkan det egna handlingssttet har
och att tillgna sig sdana handlingsstt som en hllbar utveckling frutstter
lra sig att frmja vlfrden i sitt samhlle och att frst hoten mot och mjligheterna
till vlfrd p global niv
lra sig att frst att individen genom sina val formar svl sin egen som vr
gemensamma framtid, att verka p ett uppbyggande stt fr en hllbar utveckling.
CENTRALT INNEHLL
en ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hllbar utveckling i den egna skolan
och livsmiljn
individens och samhllets ansvar fr tillstndet i livsmiljn och fr mnniskornas vlfrd
miljvrden och en hllbar livsstil
ekologisk effektivitet i produktion och samhlle och i dagliga handlingsstt, en produkts
livscykel
kontroll ver sin egen ekonomi och sitt eget konsumtionsbeteende, mjligheter att
pverka som konsument
en nskvrd framtid, val och verksamhet som en sdan frutstter
I
N
T
E
G
R
E
R
I
N
G

O
C
H

T
E
M
A
O
M
R
D
E
N
40
6. Trygghet och trakkunskap
Syftet med temaomrdet Trygghet och trakkunskap r att lra eleven att inse trygghetens
fysiska, psykiska och sociala dimensioner samt att handleda eleven till ett ansvarsfullt
beteende. Den grundlggande utbildningen skall ge eleven frdigheter som hr samman
med ldern fr att verka trygghetsfrmjande i olika arbetsmiljer och situationer.
ML
Eleven skall
lra sig att knna igen skerhets- och hlsorisker, att frutse och undvika farliga
situationer och att handla p ett stt som frmjar hlsa och trygghet
lra sig att frmja icke-vld och handla konstruktivt i mobbningssituationer
lra sig att handla ndamlsenligt i olycksfalls- och krissituationer
lra sig att bete sig ansvarsfullt och tryggt i traken
lra sig att pverka skerheten i trakmiljn och i sin arbetsmilj
lra sig om samhllets olika vlfrdstjnster.
CENTRALT INNEHLL
att skydda sig mot olyckor, alkohol och droger och kriminalitet i den egna livsmiljn
arbetsskerhet och miljskydd
handlingsmodeller som frmjar hlsa, trygghet, icke-vld och fred
vldets dimensioner i nrmiljn och samhllet
centrala trakregler och olika slags trakmiljer
trakbeteende som tar hnsyn till andra, skerhet och skerhetsanordningar i
trakmiljn
att kartlgga farliga stllen i nrmiljn och att frbttra skerheten
trygghetsfrmjande tjnster
att frmja trygghet genom samarbete mellan hem och skola
7. Mnniskan och teknologin
Syftet med temaomrdet Mnniskan och teknologin r att hjlpa eleven att frst
mnniskans frhllande till teknologin och att se teknologins betydelse i vrt vardagsliv.
Den grundlggande utbildningen skall ge baskunskaper om teknologin, dess utveckling och
inytande, ge handledning i frnuftiga val och vcka frgor om etik, moral och jmlikhet
i anknytning till teknologin. I undervisningen skall man utveckla frmgan att frst
principerna fr olika redskap, apparater och maskiner och lra eleverna hur de anvnds.
ML
Eleven skall
lra sig att frst teknologin, dess utveckling och inytande p olika livsomrden och
sektorer i samhllet och miljn
lra sig att anvnda teknologi p ett ansvarsfullt stt
lra sig att anvnda informationsteknisk apparatur och IT-program och att anvnda
datant fr olika ndaml
lra sig att ta stllning till teknologiska val och bedma framtida fljder av aktuella
teknologiska val.
CENTRALT INNEHLL
teknologin i vardagslivet, i samhllet och i det lokala produktionslivet
den teknologiska utvecklingen och faktorer som pverkar denna utveckling i olika
kulturer, p olika livsomrden och under olika tider
att utveckla, bedma och stlla upp modeller fr teknologiska ider och olika
produkters livscykel
anvndning av informationsteknik och datant
frgor om etik, moral, vlfrd och jmlikhet
framtidens samhlle och teknologin
I
N
T
E
G
R
E
R
I
N
G

O
C
H

T
E
M
A
O
M
R
D
E
N
42
7.2 STUDIER I OLIKA MODERSML OCH DET ANDRA
INHEMSKA SPRKET
Fr lromnet modersml och litteratur har i dessa grunder faststllts elva lrokurser
som r nska, svenska, samiska, romani och teckensprk som modersml, modersml fr
elever med annat modersml, nska och svenska som andrasprk, nska fr samisktalande
barn samt svenska och nska fr teckensprkiga barn. I lrokurserna har i svenska och
nska som andra inhemska sprk faststllts A- och B-lrokurser och modersmlsinriktade
lrokurser avsedda fr tvsprkiga elever. Som bilaga till lroplansgrunderna nns
dessutom Utbildningsstyrelsens rekommendation om grunderna fr undervisningen i
modersml fr invandrare.
I lromnet modersml och litteratur och i det andra inhemska sprket studerar
eleven de lrokurser som nmns i tabellen nedan enligt vad utbildningsanordnaren
erbjuder och enligt vrdnadshavarens val. Med elevens modersml avses i tabellen skolans
undervisningssprk (svenska, nska eller samiska) eller ngot annat sprk som vrdnadsha-
varen anger.
ELEVENS LROKURS I MODERSML DET ANDRA INHEMSKA
MODERSML OCH LITTERATUR SPRKET
GEMENSAMT SRFINANSIERAT GEMENSAMT VALFRITT
svenska svenska - nska -
som modersml
nska nska - svenska -
som modersml
samiska samiska svenska
som modersm - -
och nska fr
samisktalande
romani svenska eller romani nska eller -
nska som svenska
modersml
teckensprk teckensprk nska eller
som modersml och - - svenska
svenska eller nska
fr teckensprkiga
annat modersml modersml fr elever - - nska eller
med annat modersml svenska
och svenska eller nska
som andrasprk
annat modersml svenska eller nska modersml nska eller -
som andrasprk fr elever med svenska
eller svenska eller invandrar-
nska som modersml bakgrund
7.3 Modersml och litteratur
44
7.3 MODERSML OCH LITTERATUR
Svenska som modersml
Utbildningen i mnet modersml och litteratur syftar till att vcka elevernas intresse fr
sprk, litteratur och interaktion. Modersmlsmnets uppgift r vidare att strka den
personliga och kulturella identiteten samt utveckla tnkandet, kreativiteten, frmgan
till etiskt stllningstagande och frmgan att kommunicera med andra. Modersmlet r
av grundlggande betydelse fr lrandet och en vg till kunskap som brjar i hemmet,
daghemmet och frskolan.
Modersml och litteratur r som lromne ett livskunskapsmne och ett centralt
frdighets-, kunskaps- och kulturmne. mnet fr sitt innehll nrmast frn sprk-, litte-
ratur- och kommunikationsvetenskaperna och frn kulturforskningen. Genom lsning och
skrivande och muntlig kommunikation tillgnar sig eleverna nya begrepp och lr sig att
se sammanhang, tnka logiskt, reektera ver och ta stllning till freteelser i omvrlden.
Genom litteraturen och bildmedier fr eleverna kunskap och mter olika kulturer. Litte-
raturen stdjer ven personlighetsutvecklingen. Inom undervisningen i modersml och
litteratur och ven vid samarbete med andra mnen strvar man efter en integration av
era olika frdigheter i ett funktionellt sammanhang. Lromnet baserar sig p ett vidgat
textbegrepp som innebr att texterna kan vara ktiva eller faktabaserade, handskrivna,
tryckta, graska eller elektroniska. I detta vidgade textbegrepp ingr allts frutom
skrivna och talade texter ven medietexter, ljud, bilder och kroppssprk och kombina-
tioner av dessa.
Att i tal och skrift kunna anvnda sitt modersml, skolsprket, r en frutsttning
fr studier och fr att man aktivt skall kunna delta och pverka i samhllslivet. Drfr
r det viktigt att skolan skapar goda mjligheter fr sprkutveckling, bde inom mnet
modersml och litteratur och inom andra mnen i den grundlggande utbildningen. I er-
talet nlandssvenska skolor har eleverna varierande sprkbakgrund, och frdigheterna i
skolsprket, svenskan, kan vara mycket varierande inom samma rskurs. Det r vsentligt
att all undervisning i skolan, inte minst inom mnet modersml och litteratur, beaktar
denna sprkliga variation i syfte att stdja och strka alla elevers sprkliga identitet och
frdighet att anvnda skolsprket.
RSKURSERNA 12
I rskurserna 12 skall skolan ge utrymme fr elevens individuella sprkutvecklingsprocess.
Eleverna benner sig d oftast p mycket olika niver: en del brjar bekanta sig med
bokstverna medan andra redan lser bcker p egen hand. Huvudsyftet med undervis-
ningen i modersml och litteratur r att ge eleverna mjlighet att dagligen lsa, skriva
och tala i funktionella och kommunikativa sammanhang som ger nya kunskaper och
erfarenheter. Dessutom stdjer man p detta stt elevens hela sprkutveckling. De sprkliga
frdigheterna utvecklas inte isolerade utan integrerade i ett helhetsperspektiv.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
ML
Kommunikation
Eleven skall
vilja, vga och kunna uttrycka sig i olika kommunikationssituationer i skolan
kunna lyssna koncentrerat
bli van att delta i samtal genom att frga, svara och bertta och ge uttryck fr sina
kunskaper, erfarenheter och sikter.
Lsa och skriva
Eleven skall
upptcka idn med att lsa och skriva
lra sig den grundlggande tekniken fr att lsa och skriva, lra sig sprkliga
grundbegrepp ssom sprkljud, enskilda bokstver och alfabetet, stavelser och ord,
f ett grepp om helheterna sats, mening och text samt f insikt i vikten av att va
och repetera vid ls- och skrivinlrningen
lra sig att reektera ver sin egen lsning och skrivning och ver textens innehll
lra sig att s smningom upptcka svenskans skriftsprkskod och brja flja
skriftsprkets normsystem nr han eller hon skriver egna texter
f mjlighet att bland annat genom informationsteknik utveckla sina medie- och
kommunikationsfrdigheter.
Sprk, litteratur och kultur
Eleven skall
lra sig att frst sprket som fenomen genom att lyssna till och diskutera texter, lsa
och skriva och lra sig frst att innehll och uttryck hr ihop
lra sig det skrivna sprket, f stimulans fr sin fantasi och impulser fr sitt eget
skrivande och tnkande
f handledning i att hitta intressant lsning och att lsa sdana bcker som r lmpliga
fr elevens egen lsfrdighetsniv.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika kommunikationssituationer i skolan,
att delta i par-, grupp- och klassdiskussioner
att genom improvisation, berttande, lek och drama bearbeta det hrda, sedda,
upplevda och lsta
att lyssna noggrant och koncentrerat, och att dra slutsatser av det hrda
att lsa dikter och ramsor, ocks utantill
att integrera den verbala och nonverbala uttrycksfrmgan med estetiska uttrycksformer
46
Lsa och skriva
att p ett mngsidigt stt och med texter som bde ger kunskap och fantasiupplevelser
utveckla ls- och skrivfrdighet
att skriva textade bokstver och smningom skrivstilsbokstver (de frnyade
typbokstverna, siffrorna och matematiska symbolerna, se bilaga)
att forma bokstver och bokstavskombinationer samtidigt som eleverna vnjer sig vid
rtt penngrepp och en god skrivstllning
att hitta rytmen i skrivandet och att skriva texter bde fr hand och p dator
att va sig i att anvnda datormusen och i hur man skriver och ritar med hjlp av en
dator, och drmed strker gats och handens koordinationsfrmga
att skriva texter som baserar sig p erfarenheter, sikter och iakttagelser samt p fantasin.
att anvnda stor begynnelsebokstav, interpunktion, mellanrum mellan orden och
radbrytning
att upptcka analogin mellan ljud och bokstav
att bekanta sig med skriftsprket och det talade standardsprket
att knna igen korta vlbekanta ord och s smningom verg till att knna igen ocks
lngre, mindre bekanta ord och efterhand verg frn hglsning till tyst lsning
att laborera utgende frn hela texter, meningar, ord, morfem och fonem och p s stt
utveckla den sprkliga medvetenheten
att anvnda centrala lsstrategier ssom att kunna frutse textens typ och innehll
utgende frn rubriken och bilderna och att sakta in vid naturliga stllen fr att
underltta frstelsen av texten
att se det vsentliga i en text och anknyta texten till egna upplevelser och kunskaper om
sprket
att vnja sig vid att ord, meningar eller textavsnitt ibland kan vara svrfrsteliga och
va sig i att frska hitta betydelsen i den omgivande texten
att med hjlp av diskussion analysera tryckta och elektroniska texter
att dela upp talet i ord och orden i morfem och fonem, att va sig i att skriva ljudenligt
stavade ord
att se hur rttskrivning och uttal kan st i konikt med varandra
Litteratur och sprk
att p ett mngsidigt stt fra dialog med ktiva texter
att lyssna till och lsa sagor, dikter, berttelser och serier samt bekanta sig med litteratur
i form av bild, lm och teater och digitala texter
att lsa och samtala och skriva om bcker s att tyngdpunkten ligger p det upplevda
och p delade lserfarenheter
att samtala om litteratur och drmed lra sig att anvnda begrepp som huvudperson,
plats, tid, tema och handling samt att anvnda litteraturen som inspirationsklla fr sitt
skrivande och fr sina muntliga prestationer
att anvnda bibliotek
att iaktta sprket och fundera ver sprkets form och innehll
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
PROFIL FR GODA KUNSKAPER I RSKURS 2
Kommunikation
Eleven
r van vid att uttrycka sig muntligt och kan bertta fr en liten grupp om sina
erfarenheter s att lyssnarna uppfattar budskapet
har frmga att uppfatta stavelser, ljud och rytm och kan leka med sprket, uppfatta rim
och reektera ver ordens form och betydelse
kan uttrycka sig p ett vl fungerande stt i dagligt tal
kan lyssna koncentrerat till lraren och de andra eleverna
deltar i samtal p ett naturligt stt och bidrar med egna kommentarer och frgor i
diskussioner
Lsa och skriva
Eleven
lser tmligen felfritt och ytande texter som r lmpliga fr hans eller hennes lsutveckling,
lstekniken har automatiserats och eleven knner ltt igen vlbekanta ord
knner igen detaljer men ser ven texten i sitt sammanhang, gr i dialog med texten,
har bekantat sig med strategier som frbttrar lsfrstelsen och kan vid behov anvnda
sig av dessa
iakttar under lsningen sin frstelse av det lsta
vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver fr olika situationer
kan i skrift bertta om erfarenheter bde i fantasin och i verkligheten
skriver fr hand, kan binda ihop bokstver och ven producera egen text p dator
behrskar stavningen av frekventa ord
klarar tminstone tidvis av att inleda en mening med stor bokstav och anvnda
skiljetecken i slutet av meningar.
Eleven
har brjat frst sprket som fenomen och kan i ngon mn diskutera sprkliga uttryck
och texter
har ett ordfrrd och en frmga att frst ldersanpassade tryckta texter och medietexter
r en motiverad och aktiv lsare som sjlv kan skaffa sig lmplig och intressant litteratur
har lst era barnbcker och lser p ett mngsidigt stt som tillfredsstller behovet av
att knna och tnka i dialog med ktiva texter.
48
RSKURSERNA 35
I rskurserna 35 r huvudsyftet med undervisningen i modersml och litteratur att
eleverna skall utveckla basfrdigheter i funktionella sammanhang. Elevernas lsfrstelse
och frmga att ska information frdjupas. Lsning av sknlitteratur och saktexter och
varierande former av skrivning ges stort utrymme. Frdigheterna i lsning, skrivning
och muntlig uttrycksfrmga strks. Samtidigt stds elevernas fantasi, kreativitet och
identitetsutveckling.
ML
Kommunikation
Eleven skall
lra sig att delta aktivt i kommunikationssituationer
lra sig att lyssna och att ge och ta emot synpunkter och respons
kunna orientera sig i textmiljer dr ord, bild och ljud samverkar med lsaren
lra sig att beakta den mottagande parten i kommunikationssituationer.
Att tolka och bruka olika slags texter
Eleven skall
lra sig att lsa och tolka olika slag av texter och att vid lsningen anvnda strategier
som knnetecknar en god lsare
lra sig att vlja lmplig litteratur och vnja sig vid att reektera ver tankar och
erfarenheter i texter och jmfra dem med egna livserfarenheter och vidga sin vrld
lra sig att stlla frgor och dra slutsatser utifrn den lsta texten
lra sig att ska information ur mnga olika slag av kllor som r lmpliga fr denna
ldersgrupp.
Att producera och bruka olika slags texter
Eleven skall
lra sig att strukturera olika slag av texter, bde muntligt och skriftligt
utveckla frmga att uttrycka sig tydligt och utvidga sitt ord- och begreppsfrrd och
utveckla sin meningsbyggnad i ett funktionellt sammanhang
lra sig att skriva ytande skrivstil och f erfarenhet av att producera olika slags texter
med ord- och textbehandlingsprogram
lra sig att iaktta och tillmpa grunderna fr skriftsprkets och talsprkets normer i
funktionella sammanhang.
Eleven skall
lra sig att beskriva grundlggande sprkliga begrepp och strukturer
uppmuntras till lsning genom rikligt med barn- och ungdomslitteratur och lra sig
vlja bcker som engagerar
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
mta olika lnders kulturer genom litteratur, teater, lm och andra medier samt
erbjudas mjligheter att uppleva sambandet mellan litteratur och andra konstarter
lra sig baskunskaper om medier och att p ett funktionellt stt anvnda sig av olika
medier bde i skolan och under fritiden
lra sig att lgga mrke till och respektera de sprk som talas i nrmiljn och lra knna
de nordiska grannsprken.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att bekanta sig med kommunikationens grunder och att iaktta olika kommunikations-
situationer
att bertta och beskriva, uttrycka egna sikter, stlla frgor, delta i diskussioner
att lyssna och uttrycka sig enligt situationens krav
att utveckla och berika sin uttrycksfrmga genom estetiska uttrycksmedel
Textfrstelse
att frutse innehll och strukturer i en text p basis av bilder, rubriker och tidigare
lserfarenhet
att se skillnaden mellan viktiga helheter och mindre viktiga detaljer i en text och att
komprimera innehllet i en text
att anvnda sig av tankekartor, stlla frgor till texten, jmfra olika texter och reektera
ver innehllet i en text
Skriva och tala
att f vana att upptrda, ta kontakt med sin publik och disponera sitt inlgg
att bertta och beskriva ngot vlbekant, skapa en egen berttelse med en intrig, samla
information till en helhet samt uttrycka sikter och motivera dessa
att planera sin egen text, att omforma och bearbeta texter
att anvnda styckeindelning, rubriker och mellanrubriker
att ge och ta emot respons p texter
att skriva ytande med ledig och tydlig skrivstil
att lra knna standardsprkets normer
att f vning i grundlggande rttstavning
Informationsskning
att anvnda olika slag av uppslagsverk och ordbcker
att utveckla sin frstelse av faktatexter
att bekanta sig med biblioteket och dr ska information och bcker av olika slag
att va sig i enkel informationsskning p Internet och handledd informationsskning
i era steg
50
att observera sprket och dess funktion
att klassicera ord och laborera med sprket enligt olika kriterier
att knna till ordklasser, ordbjning och meningsbyggnad samt begreppen subjekt
och predikat
att se de tydligaste skillnaderna mellan talat och skrivet sprk.
att lsa rikligt med texter och bekanta sig med litterra genrer ssom berttelse, saga,
drama, lyrik och serier
att gemensamt lsa eller lyssna till era barn- och ungdomsbcker och kortare texter och
bearbeta det lsta
att redogra fr sina gemensamma och personliga lserfarenheter genom att bertta,
diskutera, skriva eller dramatisera
att bekanta sig med ngra centrala begrepp som r viktiga d man analyserar och
diskuterar litteratur
att bekanta sig med svensk och nordisk barnlitteratur och de nordiska grannsprken
PROFIL FR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV RSKURS 5
Kommunikation
Eleven
strvar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksfrmga i olika
kommunikationssituationer
tar till orda i diskussioner och berttar om och beskriver sina egna iakttagelser,
ider och sikter och jmfr dem med andras
strvar efter att n fram med sitt budskap och kan i ngon mn anpassa sitt uttrycksstt
till situationen och till mediet
vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har frmga att uttrycka
egna sikter bde verbalt och nonverbalt
kan uppfatta det centrala innehllet i texter av olika slag, ven sdana som innehller
bde ord, bilder och ljud
klarar av att fr en bekant publik hlla en kort och till strukturen klar muntlig
presentation
tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer.
Eleven
kan lsa ytande
kan anvnda ett ertal olika lsstrategier och gr i dialog med texten
frstr vad en informationsskningsprocess innebr
kan anvnda sig av biblioteket och hittar ndamlsenlig information i tryckta och
i elektroniska kllor
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
kan hitta vsentlig information i texter som r avpassade fr ldern och har prvat
p att tillmpa kllkritik
lser ktiva texter som ger bde kunskap och gldje
Eleven
kan bde skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, ssom berttelser,
beskrivningar och informativa texter
har skrivit era texter fr olika situationer och r van vid att planera, bearbeta och
frbttra sin text
r medveten om att en del av textplaneringsprocessen bestr i att nna ider och samla
kunskap och erfarenhet
frstr idn med styckeindelning d man strukturerar en text och kan bygga upp sina
texter logiskt
behrskar tv typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en lslig skrivstil och
r ven van vid att producera text med hjlp av textbehandling
kan anvnda ordbcker och andra sprkliga hjlpmedel i syfte att utveckla sitt ordfrrd
frstr skillnaderna mellan talat och skrivet sprk s vl att det syns i elevens egna texter
knner till principerna fr rttstavning vid anvndning av stor och liten bokstav
och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillmpa principen om sammanskrivning av
sammansatta ord och tillmpa de centrala reglerna fr interpunktion.
Eleven
anvnder sig av sina kunskaper om och frdigheter i sprket fr att frst och producera
texter
kan reektera ver frhllandet mellan form och innehll i ord, satser, meningar och texter
kan reektera ver skillnaderna mellan talat och skrivet sprk
kan laborera med ord i ordklasser, bja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt
i en enkel sats
har lst de bcker som klassen valt att lsa tillsammans och dessutom ett ertal valfria
bcker, kortare texter och lyrik
har frmga att vlja intressant litteratur fr sin lsning och kan i ngon mn beskriva
sig sjlv som lsare
strvar efter att synliggra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom
lsandet
har bekantat sig med ktiva texter genom lm, teater och andra medier
knner till de sprk som talas i nrmiljn och i de nordiska grannlnderna
52
RSKURSERNA 69
I rskurserna 69 r mlet fr undervisningen att vidga elevernas sprk- och
textkompetens. Elevernas texterfarenhet breddas och frdjupas och de lr sig att utveckla
sin sprkanvndning s att den motsvarar de krav som standardsprket stller.
Under denna fas skall eleverna bli allt mer medvetna om sig sjlva som lsare, talare,
lyssnare och skribenter. Undervisningens uppgift r att inspirera eleverna att lsa och
reektera ver bde litteratur och medietexter. Genom litteraturen mter eleverna olika
kulturer och litteraturen ger dem ven kunskap och insikt. Elevernas frmga att tolka,
analysera och producera texter utvecklas, de blir mer medvetna i sitt sprkbruk och labo-
rerar med ord och sprkformer.
ML
Kommunikation
Eleven skall
utveckla skerhet i olika kommunikationssituationer och medvetenhet om kommuni-
kationssituationens krav
utveckla social och etisk kompetens i kommunikationssituationer, bde i och utanfr
klassrummet
bli medveten om hur man skapar ett positivt kommunikationsklimat och vnja sig vid
olika synstt och olika uttrycksstt.
Eleven skall
strka sina frdigheter i att tolka och utvrdera texter och utvecklas till en aktiv och
reekterande lsare och lyssnare
utveckla en medvetenhet om olika textgenrer s att han eller hon vet vilken frfrstelse
som krvs fr att kunna lsa, lyssna till och bearbeta olika slag av texter
utveckla sina frdigheter att ska och anvnda information i olika slag av kllor.
Eleven skall
utvecklas till en textfrfattare med mngsidigt ordfrrd och personlig stil som i tal
och skrift kan anvnda sig av sina kunskaper om sprket
vilja och vga framfra och motivera sina sikter och kommentera andras p ett
konstruktivt stt
bli van vid att planera och strukturera sin kommunikation i tal och skrift
lra sig att beakta mottagarens, situationens och mediets roll vid textproduktion
utveckla sitt ordfrrd i funktionella sammanhang.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Eleven skall
lra sig grundlggande kunskaper om svenska sprket, dess struktur och grammatik,
varieteter och utveckling
ka och frdjupa sitt ls- och litteraturintresse genom att lsa sknlitteratur frn
Finland, Norden och andra lnder
vidga sina litteraturupplevelser genom teater och lm
f en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar,
forma mnniskors vrldsbild och pverka deras val
bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och andra medier och drmed
utveckla sin etiska medvetenhet och f estetiska upplevelser
utveckla sprklig tolerans och respektera sprklig variation hos olika sprkbrukare.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att frst och tillmpa frhllandet mellan textinnehll, form och uttrycksstt i olika
att diskutera och fra dialog i funktionella kommunikationssituationer
att utveckla frmgan att kommunicera enligt situationens krav p stilniv och
sprkvariant
att strka frmgan och viljan att kommunicera, fra fram egna sikter och motivera dessa
att reektera ver sina egna frdigheter i lsning, kommunikation och medieanvndning
Textfrstelse
att va sig i att frst och reektera d man lyssnar och lser
att behandla ktiva texter p olika stt, t.ex. frfattar- och textorienterade analyser och
lsarorienterade analyser
att behandla saktexter som representerar centrala textgenrer
att betrakta texter som helheter, dvs. deras struktur, syfte och anvndning
att reektera ver betydelser i texter utgende frn texten och frn egna erfarenheter
att analysera och bedma saktexter, att komprimera textinnehll, att kunna skilja mellan
vrderingar och fakta
att analysera och bedma ml och metoder hos textfrfattaren, speciellt i medietexter
att reektera ver verbala, visuella och auditiva uttryck i texter
att g i dialog med texter och dela sina lsupplevelser med andra
att analysera texters syfte och uttrycksformer
Skriva och tala
att utveckla kommunikationsfrdigheter och personliga uttrycksstt i ett funktionellt
sammanhang
att arbeta process- och mlinriktat med textproduktion
54
att producera texter av olika slag fr olika mlgrupper, bde fr hand och med
textbehandlingsprogram
att sammanstlla och presentera ett arbete
att reektera ver och bearbeta information
att skriva ktiva texter som ger uttryck fr upplevelser och erfarenheter i en ktiv vrld
att experimentera med ord, meningar och satser i skriftlig och muntlig form
att utforska sprket experimentellt, bland annat genom drama
att va rttskrivning i funktionella sammanhang
att anvnda sig av standardsprk bde i tal och skrift
att lra sig en del om sprkvrd och normer fr talat och skrivet standardsprk
Informationsskning
att planera och strukturera informationsskningen
att ska information i olika kllor och bedma ndamlsenligheten hos och
tillfrlitligheten i olika saktexter
att reektera ver och bearbeta den samlade informationen under processens gng
att gra anteckningar och va sig i att ge enkla kllhnvisningar
att vlja, strukturera och presentera material
att granska social, geogrask och situationsbunden variation i det svenska sprket
att f grundlggande kunskap om modersmlets betydelse och om den sprkliga
situationen i Finland och Norden samt i ett globalt och demokratiskt perspektiv
att underska principerna fr satsbyggnad i det svenska sprket med fokus p ordfljd,
struktur, sats och mening
att laborera med ordval, ordbetydelser och olika stilniver
att knna igen centrala icke-ktiva textgenrer
att lsa, analysera, reektera ver och gestalta sknlitteratur frn Finland, Norden och
andra lnder
att lsa rikligt med gemensamma och valfria romaner eller ungdomsbcker och
dessutom dikter, noveller och annan kortprosa
att lsa och bearbeta nordiska myter och sagor och centrala verk inom nlandssvensk litteratur
att bekanta sig med de sknlitterra huvudgenrerna och ngra andra genrer ssom
novell, roman, saga, myt och science ction
att knna till och anvnda centrala litteraturanalytiska begrepp som r lmpliga fr ldersnivn
att bli frtrogen med ngra knnetecken fr centrala litterra stilriktningar, ssom
romantik, realism och modernism
att f erfarenhet av litteratur och kultur i form av teater, lm och andra medier och att
analysera och dela dessa upplevelser tillsammans med andra
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
KRITERIER FR VITSORDET TTA VID SLUTBEDMNINGEN
Kommunikation
Eleven
har lust och vilja att uttrycka sig muntligt och skriftligt bde individuellt och i grupp
och strvar efter att f kontakt med sin publik
kan lyssna koncentrerat och tar till orda i en problemorienterad diskussion och visar
frmga till en aktiv och analytisk dialog
visar respekt fr andra talare, accepterar olika sikter och kan delta i en diskussion p ett
konstruktivt stt, t.ex. genom att stlla frgor och komma med frslag och motiveringar
knner till de viktigaste skillnaderna mellan talsprk och skriftsprk, r medveten om
privatsprkets mjligheter och begrnsningar och kan frndra sitt sprkbruk beroende
p situationen och mediet
tar emot och utnyttjar respons p egna texter fr att utveckla sina egna frdigheter och
kan ocks ge andra konstruktiv respons och arbeta bde enskilt och i grupp.
Eleven
kan fra en dialog med svl ktiva texter som saktexter: stlla frgor till texten,
kommentera, argumentera, tolka och analysera texter
kan uttrycka sin egen lsartext vid lsning av ktiva texter: fundera ver textens tema,
intrig och personportrtt och ver textens innehll och relation till egna tankar och erfarenheter
kan anvnda sig av ngra centrala sprk-, litteratur- och textanalytiska begrepp
kan lsa lyrik och uttrycka tankar och knslor som dikten vcker
kan orientera sig i olika textmiljer och knner till olika textgenrer och deras funktion
frstr att en text har ett syfte och en avsndare som r avgrande fr textens sprkliga
uttryck, form och innehll
lser och frstr olika slags texter ven medietexter och anvnder vl fungerande
lsstrategier
kan reektera ver visuella och auditiva uttryck i texter
knner igen vanliga ktiva textgenrer och ven fakta- och medietexter inom olika
genrer, speciellt nyheter, reklam och artiklar av olika slag, samt kan frhlla sig
analytiskt och kritiskt till dessa
kan ta fram det vsentliga i en text, tolka texter, knna igen vrdepstenden,
komprimera textinnehll och jmfra olika texter
kan anvnda bibliotek, uppslagsverk och databaser samt ktiva texter, saktexter och
muntligt frmedlad information som informationskllor
kan ta fram vsentlig information ur olika kllor och reektera ver deras tillfrlitlighet.
Eleven
knner till olika arbetsfaser i upplggningen av muntliga och skriftliga texter och kan
tillmpa sina sprkkunskaper vid textproduktion
56
kan samla tillrckligt med material fr sin presentation samt strukturera och analysera detta
kan strukturera sitt muntliga framfrande s att det centrala innehllet frmedlas till
hrarna och s att tankegngen i texten r ltt att flja
kan producera mnga olika slags ktiva texter och saktexter, till exempel beskrivningar,
berttelser, denitioner, sammandrag, referat, brev, anskningar, insndare och andra
argumenterande texter
kan producera sin text bde fr hand och med ordbehandlingsprogram och ven i vrigt
utnyttja informationsteknik och medier
kan skriva ngot s nr felfritt, frstr innebrden av en sprklig norm och kan tillmpa
den s att sprkstrukturer, interpunktion och ortogra i huvuddrag r korrekta
har ett tillrckligt stort, fungerande ordfrrd, men talsprkliga, dialektala eller
nskpverkade uttryck kan frekomma
kan gra iakttagelser och reektera ver sig sjlv som lsare, talare och skribent
kan i sina texter tillmpa sina kunskaper om sprket och skillnaden mellan talat och
skrivet sprk och drmed vlja ord, stil och strukturer p ett ndamlsenligt stt.
Eleven
har uppntt en sdan lsfrdighet att han eller hon kan lsa hela verk
nner intressant lsning och kunskap bland fakta- och/eller sknlitteratur och i olika medier
knner till det svenska sprkets viktigaste srdrag och kan i ngon mn jmfra svenska
sprket med andra sprk, speciellt nska sprket, nordiska sprk och de frmmande
sprk som eleven fr undervisning i
knner till ordklassindelning, bjningssystem och satsanalys inklusive ordfljdsprinciper
och kan laborera med sprket
kan beskriva sig sjlv som lsare, och motivera sina egna litteraturval, och har lst
tminstone det antal hela verk som klassen har valt att lsa gemensamt
har lst bde nlndsk, svensk, nordisk och annan utlndsk sknlitteratur i form av
dikter, sagor, berttelser, noveller, serier, utdrag ur dramer, nordiska myter och sagor och
centrala verk inom nlandssvensk litteratur
knner till de sknlitterra huvudgenrerna, ngra centrala stilriktningar och en del
klassiska verk samt ngra centrala verk inom nlndsk och nordisk litteratur och inom
vrldslitteraturen
kan reektera ver litteratur, teater och lm och dela sina upplevelser med andra
kan tolka och granska budskap i olika medier
har ngon knnedom om svenska sprkets variation och utveckling och vet att sprket
r ett kulturfenomen som utvecklas och frndras, beroende p sprkbrukarna och p
geograska, sociala, politiska och historiska faktorer
kan utgende frn sina kunskaper frst och reektera ver modersmlets roll i
frhllande till andra sprk i en mngkulturell sprkgemenskap
kan reektera ver svenskan i Finland som en del av den nordiska sprkgemenskapen
och i ett mera globalt perspektiv samt frstr sprkets och modersmlets betydelse fr
mnniskan.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Finska som modersml
Utbildningen i mnet modersml och litteratur syftar till att vcka elevernas intresse fr
sprk, litteratur och interaktion. Undervisningen skall grunda sig p en social sprksyn:
man blir medlem i en grupp och delaktig i dess kunskap d man kan anvnda sprket p
samma stt som gruppen. Undervisningen skall ocks grunda sig p elevens sprkliga och
kulturella frdigheter och erfarenheter och erbjuda mjligheter till mngsidig kommunika-
tion, lsning och skrivning med vars hjlp eleven bygger upp sin identitet och sin sjlv-
knsla. Mlet r att eleven skall lra sig att kommunicera och lsa p ett aktivt och etiskt
ansvarigt stt, bli delaktig i kultur och f mjlighet att delta och pverka i samhllet.
I undervisningen i modersml och litteratur lr man sig de olika begreppen fr att
kl vrlden och det egna tnkandet i ord: eleven fr redskap fr att strukturera verklig-
heten men erbjuds ocks mjligheter att lsgra sig frn den, bygga nya vrldar och
skapa nya associationer.
Modersml och litteratur r ett frdighets-, kunskaps- och konstmne som fr sitt
innehll frn sprk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna. Lromnet baserar
sig p ett vidgat textbegrepp: texter r talade och skrivna, ktiva och faktaspckade,
verbala, visuella, ljudsatta och graska och utgr kombinationer av dessa texttyper. I
undervisningen skall beaktas att elevens modersml r grunden fr lrandet: sprket r
fr eleven bde ett redskap och ett freml fr inlrningen. Undervisningen i modersml
och litteratur har som uppgift att systematiskt utveckla elevens studie- och interaktionsfr-
digheter som baserar sig p sprket.
Modersmlsinlrningen genomsyrar sprkets delomrden och uppgifter p ett mng-
sidigt stt. Undervisningen skall utveckla kunskapen om sprket och litteraturen och inter-
aktionsfrdigheterna i nya och alltmer krvande sprk- och kommunikationssituationer.
RSKURSERNA 12
Den centrala uppgiften i undervisningen i modersml och litteratur i rskurserna 12 r
att fortstta den sprkinlrning som inletts redan i hemmet, dagvrden och i synnerhet
i frskolan. Undervisningen skall vara heltckande och omfatta all muntlig och skriftlig
kommunikation inom sprkets olika delomrden som anknyter till elevens vardag och
som stder hans eller hennes individuella sprkinlrning. I undervisningen br man vidare
beakta att eleverna kan benna sig i mycket olika skeden i sin inlrningsprocess.
ML
Eleven utvecklar sin kommunikationsfrmga
Eleven skall
vnja sig vid olika kommunikationssituationer i skolan
lra sig att lyssna koncentrerat
lra sig att frga, svara och bertta och ge uttryck fr sina kunskaper, erfarenheter,
tankar och sikter
utveckla sin sprkliga och fysiska helhetsgestaltning.
58
Eleven utvecklar sina ls- och skrivfrdigheter
Eleven skall
lra sig den grundlggande tekniken fr att lsa och skriva och de begrepp som
r centrala vid ls- och skrivinlrningen; eleven skall f insikt i vikten av att va och
regelbundet lsa och skriva
utveckla sina ls- och skrivfrdigheter, ocks sin medielskunnighet och sina
kommunikativa frdigheter i en informationsteknisk lrmilj
lra sig att iaktta sig sjlv som lsare och skribent
lra sig att smningom brja flja skriftsprkets normsystem nr han eller hon skriver
egna texter.
Elevens frhllande till litteraturen och sprket utvecklas
Eleven skall
genom att lyssna till hglsning och lsa litteratur bekanta sig med det skrivna sprket,
f stimulans fr sitt ord- och uttrycksfrrd och fr sin fantasi, f stoff fr sitt tnkande
och uttrycksfrmga
lra sig att hitta intressant lsning och att lsa bcker som r lmpliga fr elevens egen
lsfrdighetsniv
bli van vid att reektera ver sprket, dess betydelser och former
vnja sig vid att man i samband med texter ocks anvnder begrepp som sprkljud,
bokstav, stavelse, ord, sats, stora skiljetecken, rubrik, text och bild.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika kommunikationssituationer i skolan,
i par-, smgrupps- och klassdiskussioner
att lyssna noggrant och koncentrerat, och att dra slutsatser av det hrda
att genom improvisation, berttande, lek och drama bearbeta det hrda, sedda,
upplevda och lsta, ocks genom integration med konstmnena
Lsa och skriva
att dagligen lsa och skriva p ett mngsidigt stt
att genom gemensamma diskussioner lsa och frst tryckta och elektroniska texter
genom gemensamma diskussioner
att va analogin mellan ljud och bokstav
att va sig i skriftsprket och det talade standardsprket
att knna igen korta ord och s smningom verg till att knna igen ocks lngre,
mindre bekanta ord och efterhand verg frn hglsning till tyst lsning
att bekanta sig med strategier som frbttrar textfrstelsen och att anvnda dem
att dela upp talet i ord, stavelser och sprkljud, att va sig i att skriva ord
att skriva olika bokstavstyper, att lra sig sm och stora tryckbokstver och
skrivstilsbokstver och att sammanbinda bokstverna (typbokstver, siffror och
skiljetecken, se bilaga)
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
att va sig i rtt penngrepp och en funktionell skrivstllning, i gats och handens
koordination och i att skriva med dator
att va rttskrivning p ord- och ljudniv: ordmellanrum och delning av ord p olika
rader, stor begynnelsebokstav i bekanta namn och i brjan av en sats, de stora
skiljetecknen och hur de anvnds i egna texter
att producera texter som baserar sig p egna vardagserfarenheter, iakttagelser, sikter och
den egna fantasin med tyngdpunkt p innehll och skapargldje
Litteratur och sprk
att bekanta sig med sknlitteratur och andra texter genom att lyssna p hglsning,
genom att titta p bilder och s smningom lsa sjlv
att lsa och behandla bcker s att tyngdpunkten ligger p det upplevda och p delade
lserfarenheter; att anvnda litteraturen som inspirationsklla i kreativ verksamhet
att samtala om litteratur och drmed lra sig att anvnda begrepp som huvudperson,
plats, tid, handling och intrig. Eleven anknyter det lsta till sitt eget liv, till det tidigare
lsta, hrda och sedda
att anvnda bibliotek
att ge akt p sprkets betydelser och former
Elevens kommunikationsfrmga har utvecklats s att han eller hon
r van vid att uttrycka sig muntligt: eleven kan fr en liten grupp bertta om sina
iakttagelser och upplevelser s att lyssnarna kan flja med det som berttas
kan handla ndamlsenligt i vardagliga talsituationer, fljer med lrarens och de andra
elevernas berttande och diskussion och strvar mot msesidighet som talare; i
diskussioner bidrar eleven med egna tankar och frgor
deltar koncentrerat i vningar att uttrycka sig.
Elevens ls- och skrivfrdigheter har utvecklats s att han eller hon
har avancerat frn den frsta lsfasen till ett skede dr den grundlggande lstekniken
strkts; eleven lser s ytande att han eller hon klarar av att lsa texter som r avpassade
fr ldersstadiet
redan under lsningen iakttar sin egen frstelse av det lsta; eleven kan dra slutsatser
av det lsta
kan uttrycka sig skriftligt s att han eller hon klarar av skrivsituationer i sin vardag och
kan anvnda sin fantasi i skrivandet
kan binda ihop bokstverna och skriva egna texter p dator
nstan felfritt kan skriva enkla och bekanta ord och kan anvnda stora skiljetecken och
inleda en sats med stor bokstav.
60
Elevens frhllande till litteraturen och sprket har utvecklats s att han eller hon
vljer lmplig och intressant litteratur fr sin lsning och lser fr njes skull och fr att
ska kunskap
har lst tminstone ngra barnbcker som motsvarar lskunskapen fr ldern och frstr
medietexter tillrckligt fr att kunna flja med och anvnda till ldern anpassade program
kan gra friakttagelser om sprket som motsvarar elevens lder: eleven uppmuntras
att analysera stavelsestrukturen i ord och sprkljud, rimma och reektera ver ordens
form och betydelse; eleven kan rkna upp bokstverna i alfabetisk fljd och kan anvnda
alfabetet i olika sammanhang
har vant sig vid att anvnda inlrda begrepp i sitt tal om sprk och texter.
RSKURSERNA 35
I rskurserna 35 r huvudsyftet med undervisningen i modersml och litteratur att
utveckla elevernas basfrdigheter i modersmlet. Mlet fr undervisningen r att eleverna
skall lra sig lsa och skriva ytande, att deras lsfrstelse frdjupas och att de var sig i att
ska information. Eleverna lr sig att lyssna till, tala, lsa och skriva olika typer av text.
Lsning av sknlitteratur och ett allsidigt skrivande har ett egenvrde under dessa r, men
de utvecklar ocks elevens lsfrdighet, uttrycksfrmga, fantasi och kreativitet. Eleven fr
ocks va sig i att bearbeta de egna lsupplevelserna och dela med sig av dem.
ML
Eleven skall
lra sig att lyssna och delta aktivt i olika kommunikationssituationer; eleven fr mod att
delta i diskussioner och lr sig att beakta den mottagande parten i kommunikationen
lra sig att fungera i textmiljer dr ord, bild och ljud samverkar
utveckla sitt berttande och sitt stt att uttrycka sig.
Elevens frmga att tolka och bruka olika slags texter utvecklas
Eleven skall
lra sig lsa olika slag av texter ytande och vnja sig vid att iaktta och analysera sig
sjlv som lsare
bekanta sig med olika stt att lsa och lra sig att anvnda strategier som frbttrar
lsfrstelsen
lra sig vlja lmplig litteratur fr olika ndaml och lra sig att uttrycka och reektera
ver tankar som texterna vckt och att utifrn dem bygga broar till sitt eget liv och sin
egen livsmilj
lra sig ska information ur olika slag av kllor som r lmpliga fr denna ldersgrupp.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Elevens frmga att producera och bruka texter fr olika ndaml utvecklas
Eleven skall
lra sig att strukturera olika slag av texter bde muntligt och skriftligt
utveckla sin frmga att uttrycka sig och utvidga sitt ordfrrd och gra det precisare;
eleven skall vnja sig vid att bedma sin egen framstllning
lra sig att skriva ytande fr hand och f erfarenhet av att producera olika slags texter
med ordbehandlingsprogram och lra sig att anvnda olika redskap fr kommunikation.
Elevens frhllande till sprket, litteraturen och kulturen frdjupas
Eleven skall
bekanta sig med kulturen i det egna landet och hos andra folk genom litteratur, teater
och lm
lsa rikligt med mngsidig barn- och ungdomslitteratur och lra sig vlja bcker som
intresserar; eleven skall bevara en positiv attityd till lsning
utveckla sitt intresse fr sprkets funktion; eleven skall lra sig frst grunderna i
grammatikalisk beskrivning och lra sig lgga mrke till och respektera de sprk som
talas i nrmiljn
f baskunskaper om medier och lra sig att p ett funktionellt stt anvnda sig av dem.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att bekanta sig med kommunikationens grunder och att iaktta olika kommunikations-
situationer
att bertta och referera, uttrycka sin sikt, utrtta renden, stlla frgor, delta i
diskussioner och va sig i att lyssna aktivt
att utveckla sin uttrycksfrmga
Textfrstelse
att va sig i att lyssna koncentrerat och att frst det som sgs
att va sig i skumlsning, ordagrann, sakligt korrekt och slutledande lsning
att lra sig frutse innehll och strukturer i en text p basis av bilder, rubriker och
tidigare lserfarenhet och kunskaper
att se skillnaden mellan viktiga helheter och ovsentligheter, att komprimera, att
anvnda sig av mellanrubriker, stlla frgor, gra anteckningar, dra slutsatser och
bedma det man hrt och lst
att gra tankekartor, reektera ver tankarna i en text och jmfra olika texter
Textproduktion i tal och skrift
att gra och anvnda listor med stdord, ta kontakt med sin publik, disponera sin
framstllning och gra den skdlig, att gra rstanvndningen klar
att bertta om och beskriva ngot vlbekant, att skapa en berttelse med intrig,
sammanstlla information samt uttrycka och motivera sikter
62
att planera, bearbeta och frdigstlla egen text
att ge och ta emot respons
att va sig i att anvnda rubriker och styckeindelning
att va sig i att skriva ytande med ledig och tydlig handstil
att va sig i grundlggande rttstavning och i att anvnda standardsprk
Informationsskning
att anvnda olika slag av uppslagsverk
att lsa och frst olika slag av faktatexter
att bekanta sig med hur bibliotekets material grupperats och dess innehll, att ska
och reservera bcker, att va sig i enkel informationsskning p Internet och handledd
informationsskning i era steg
Sprkets funktion och struktur
att observera ordens betydelser i olika textsammanhang
att klassicera ord p begreppsliga och grammatikaliska grunder
att frst ordbjningens uppgift i meningar
att frst meningar som strukturella enheter som hnger samman med varandra
att jmfra talat och skrivet sprk
Litteratur och kultur
att lsa eller lyssna till de hela verk och kortare texter som klassen valt att lsa
tillsammmans, att lsa eller lyssna till rikligt med valfria bcker, att bearbeta det lsta
och dela med sig av sina lsupplevelser
att frst centrala begrepp i litteraturen, ssom intrig, huvud- och biperson, tid och
plats fr en handling och hur de anvnds
att leta efter samband mellan litteratur och andra konstarter
har mod att uttrycka sig bde muntligt och skriftligt i olika situationer och strvar
efter att utveckla sin frmga att uttrycka sig och kommunicera; eleven kan komma
med inlgg i diskussioner
berttar om och beskriver sina iakttagelser och tankar och jmfr dem med andras;
eleven beaktar i den egna kommunikationen i viss mn situationen och mediet och
strvar efter att n fram med sitt budskap och gra det begripligt
kan lyssna till andras tankar, kan bilda egna sikter och strvar efter att motivera dem.
Eleven r van att bedma det han eller hon hrt och lst
kan dra slutsatser om de kommunikativa strategierna och kommunikationssituationen
utgende frn de medel som anvnts i en talad eller skriven text
klarar av att fr en bekant publik hlla en kort, tydlig och klar muntlig presentation.
Eleven deltar aktivt i olika vningar att uttrycka sig.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Elevens frmga att tolka och bruka olika slags texter har utvecklats s att han eller hon
kan lsa ytande
kan utnyttja strategier som frbttrar lsfrstelsen
knner huvudskedena i en informationsskningsprocess
har vant sig vid att anvnda bibliotek och kan leta fram vsentlig information i tryckta
och elektroniska kllor
hittar det vsentliga, ocks i texter som har ord, ljud och bild
kan skilja sikter frn fakta i texter som r avsedda fr ldersstadiet och reekterar ver
uppgifternas plitlighet och deras betydelse fr honom eller henne sjlv
anvnder sin lskunnighet bde till nytta och nje.
Elevens frmga att producera och bruka texter fr olika ndaml har utvecklats
s att han eller hon
kan bde muntligt och skriftligt producera olika slag av texter, ssom berttelser,
redogrelser och anvisningar
planerar och kommer med ider fr textinnehllet och kan bygga upp texter som baserar
sig p kunskap, erfarenhet och fantasi; elevens texter vittnar om en personlig skrivarrst
och ett vxande ordfrrd
frstr idn med styckeindelning och satsbyggnad fr att strukturera en text och kan
anvnda sina kunskaper vid planering och produktion av kronologiskt lpande text.
Eleven kan anvnda satser av olika lngd i sina texter och kombinerar dem rtt ytande
kan texta och har utvecklat en lslig skrivstil
kan producera text med hjlp av ordbehandlingsprogram
behrskar rttstavningens grunder fr stor och liten bokstav och fr hur man bildar
sammansatta ord, stter ut stora skiljetecken p rtt stlle och r ocks van vid att
anvnda andra skiljetecken.
Elevens frhllande till sprket, litteraturen och kulturen har utvecklats s
att han eller hon
utnyttjar sina sprkliga iakttagelser och frdigheter d det gller att producera egna
och frst andras texter
har vant sig vid att iaktta texten som en helhet och urskilja dess delar, kan p olika
grunder plocka ut och klassicera ord i texter och kan utgende frn ordens betydelse
och bjning gruppera ord i ordklasser
vet att man kan uttrycka tid och person med verb
kan i en enkel text urskilja subjekt och predikat, kan urskilja satser som delar av en text
knner skillnaderna mellan talsprk och skriftsprk och utnyttjar dem i sitt stt att
uttrycka sig
har lst de bcker som klassen valt att lsa tillsammans, mnga korta texter och olika
valfria bcker och bearbetat det lsta p olika stt
har frmga att vlja sdan litteratur som intresserar och kan beskriva sig sjlv som lsare.
Genom att lsa vidgar eleven sitt kunnande, fr nya upplevelser och utvecklar sin fantasi
har bekantat sig med den ktiva vrlden ocks genom lm, teater och andra media.
64
RSKURSERNA 69
I rskurserna 69 r huvudsyftet med undervisningen i modersml och litteratur att elev-
ernas sprkfrdigheter skall vidgas frn de sprkliga frdigheter som behvs i den nrmaste
kretsen till att motsvara de krav som standardsprket stller och som nya texttyper innebr.
Eleverna skall bli mer medvetna om sina ml och sig sjlv som sprkbrukare, de skall
utveckla sin frmga att tolka texter analytiskt och kritiskt och kunna producera texter de
behver i olika slags kommunikationssituationer. Mlet fr undervisningen r vidare att
uppmuntra eleverna att lsa och reektera ver bde litteratur och medietexter. Undervis-
ningen har ocks som uppgift att handleda eleverna i att skaffa sig allmnbildande kunskap
om litteratur och inspirera dem att underska sprket.
ML
Eleven skall
utveckla sin kommunikationsfrmga och sin knsla fr kommunikationssituationen
va sig i att tala, lsa och skriva p ett mlmedvetet och etiskt rtt stt och bygga upp
kontakter i olika interaktionsmiljer i och utanfr skolan
strva efter att vrna om ett positivt kommunikationsklimat och vnja sig vid olika
synstt och stt att kommunicera.
Eleven skall
strka sina frdigheter i att tolka och utvrdera texter och utvecklas till en aktiv och
kritisk lsare och lyssnare
utveckla en genremedvetenhet och knnedom om texttyper s att eleven lr sig att frst
hur han eller hon skall lsa, lyssna till och hmta information som krvs fr ett visst
syfte eller fr en viss texttyp
vnja sig vid att hmta och anvnda information och lra sig anvnda mnga olika slags
kllor.
Eleven skall
utvecklas till en mngsidig textfrfattare med egen rst som kan utnyttja sin
sprkfrdighet i tal och skrift
vilja och vga framfra och motivera sina sikter och kommentera andras p ett
konstruktivt stt
bli van vid att planera sin kommunikation och att mlmedvetet g framt i sina tal- och
skrivuppgifter
lra sig att beakta mottagarens, situationens och mediernas roll i sin textproduktion.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Eleven skall
lra sig grundlggande kunskaper om sitt modersml, dess struktur, varieteter och frndring
utveckla sitt lsintresse, frdjupa sin litteraturknnedom och lra sig om olika skeden i
den nlndska sknlitteraturen och om olika lnders klassiker
f erfarenheter om olika uttrycksstt i teater och lm
f en uppfattning om hur texter och medier har makt att skapa bilder och tankar, forma
mnniskors vrldsbild och pverka deras val
f mjlighet att vidga sin estetiska upplevelsevrld; elevens etiska medvetenhet strks
och hans eller hennes syn p olika kulturer vidgas
utveckla tolerans gentemot sprklig variation och olika sprk.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
grundlggande kunskaper om kommunikation och textinnehll, struktur och
uttrycksstt, deras samband med kommunikationens syfte, medium och
kommunikationsfrhllande
att bidra till att en diskussion frs framt och bidra med mngsidiga inlgg i
diskussioner och kommunikationssituationer av olika slag
att bidra med lmpligt lnga inlgg vid lmplig tidpunkt, att vlja sprkform, att
hantera konikter och avvikande synstt, att ge och ta emot respons
att utveckla mod och skerhet att kommunicera: att va sig i att uttrycka och frsvara
egna synstt och att utveckla sitt stt att uttrycka sig
att analysera egna vanor och frdigheter att lsa, kommunicera och anvnda medier
Textfrstelse
att va sig i att frst och bilda sig en egen uppfattning d man lyssnar
att vlja mellan skumlsning, ordagrann, sakligt korrekt, slutledande och frdjupad
lsning, att kontrollera lsprocessen
att bygga broar mellan text och mottagare, att dela lsupplevelser
att analysera och bedma hur sknlitterra texter frmedlar upplevelser och utvecklar
synstt
att analysera och bedma refererande, beskrivande, handledande, berttande,
analyserande och stllningstagande texttyper i fakta- och sknlitterra texter
att analysera och bedma de centrala texttyperna i kulturen och texterna som
strukturella och betydelsebrande helheter
att underska hur man bygger upp textinnebrder med verbala, visuella och auditiva
metoder
att komprimera textinnehll, att med tanke p textens slagkraft kunna knna igen,
analysera och bedma material som baserar sig p vrderingar, syften och metoder,
att jmfra texter ur olika synvinklar
att ska och bedma dolda synstt, vrderingar och attityder i tal, skrift och bilder
66
Textproduktion i tal och skrift
att deniera ml fr de egna texterna och det egna arbetet och strka skrivprocessen
att va vanliga stt att disponera texter, att kontrollera inledning, indelning i avsnitt
och avslutning
att skriva fr olika mlgrupper, medier och kommunikationssituationer
att producera ktion som beskriver egna upplevelser och synstt och som bygger nya
vrldar
att va sig i standardsprket och i att kommunicera artigt och med hnsyn till lyssnaren
att utveckla frstelse fr satser och meningar i det skrivna sprket och att strka
rttskrivningen
att skriva olika slags texter fr hand och genom att utnyttja informationsteknik
att utveckla uttrycksstten
Informationsskning
att ska information i olika kllor: att planera informationsskningen och bedma
tillfrlitligheten och anvndbarheten hos olika texter
att va sig i att gra anteckningar och ge enkla kllhnvisningar, att vlja, gruppera och
strukturera material fr en presentation
Frhllandet till litteraturen, sprket och kulturen
att f grundlggande kunskap om sprksituationen bde i Finland och i vrlden och
en uppfattning om sprkdemokrati och om modersmlets betydelse
att f kunskap om det nska sprkets utveckling och variation
att f kunskap om egenskaper i det nska sprkets fonologi, morfologi och syntax och
jmfra dem med andra sprk
att begrunda det nska sprkets situationsbundna, sociala och geograska variation och
anvndningen av standardsprket
att skapa sig en grund fr litterr allmnbildning: att f kunskap om viktiga verk och
deras frfattare och om Kalevala, den folkliga traditionen och de centrala epokerna i
nlndsk litteratur
att lsa gemensamma och valfria hela verk och behandla ett ertal korta texter inom
olika genrer
att knna till hur man delar in sknlitteratur i huvudgenrer och ngra undergenrer
att knna till den stilistiska indelningen av texter: knnetecken fr romantiska,
realistiska och modernistiska texter
att analysera strukturen i ktiv litteratur genom att anvnda begrepp som lmpar sig fr
rskursnivn
att f erfarenhet av lm och teater, att dela och analysera erfarenheter
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
KRITERIER FR VITSORDET 8 VID SLUTBEDMNINGEN
Eleven har utvecklat sin kommunikationsfrmga s att han eller hon
har lust och mod att uttrycka sig skriftligt och muntligt bde ensam och i grupp
visar frmga att lyssna, kan dra slutsatser av och bedma det han eller hon hrt
kan ta till orda i diskussioner dr det gller att komma fram med ider och lsa problem
och i andra samtalssituationer i grupp, exempelvis genom att uttrycka en sikt eller ett
frslag, stlla en frga, bidra med information eller motiveringar
hjlper gruppen att n sina ml och kan handla konstruktivt ven d sikterna gr isr
knner till de viktigaste skillnaderna mellan talsprk och skriftsprk och beaktar
situation, mottagare och medel vid val av sprkform mm. Eleven har frmga att vid
behov byta frn ungdomsslang till standardsprk
kan iaktta och bedma sina egna frdigheter i modersml och tar emot och utnyttjar
respons frn andra fr att utveckla frdigheterna. Eleven kan ocks ge uppbyggande
kritik och kan arbeta mlmedvetet bde ensam och i grupp.
Eleven har utvecklat sin frmga att tolka och bruka olika slag av texter s
att han eller hon
kan fra en dialog med olika slags texter: eleven kan frga, komprimera, kommentera,
komma med invndningar, lgga fram tolkningar och bedma och begrunda textens
samband med egna erfarenheter och tankar
knner till olika texters anvndningsmjligheter och kan orientera sig i mnga slags
textmiljer
lser olika slags texter, ocks olika slags medietexter och anvnder en ndamlsenlig
lsstrategi
knner igen vanliga texttyper i olika textsammanhang
knner igen allmnna genrer i sknlitteraturen och i medierna och olika texter i
vardagen
kan jmfra texter, nna de brande tankarna i en text samt skribentens sikt och motiv
kan komprimera intrigen i en ktiv text, portrttera personerna och flja hur
personerna och deras frhllanden utvecklas
kan beskriva en dikt och uttrycka tankar om den
frstr att en text alltid har en avsndare och ett syfte som inverkar p bde innehll,
form och uttrycksstt
kan gra iakttagelser och dra slutsatser om texters visuella och auditiva uttryck
kan gra iakttagelser om sprkliga metoder och lgger till exempel mrke till ordval,
bildsprk, satsmnster och uttryck med olika stilvrde och deras samband med avsikten
och karaktren i en text
kan anvnda sig av olika lingvistiska och textanalytiska begrepp. Eleven kan vid lsning
av en ktiv text utnyttja sin knnedom om litteratur.
68
Eleven har utvecklat sin frmga att producera och bruka texter fr olika ndaml
s att han eller hon
kan anvnda bibliotek, datant, fack- och sknlitterra verk och muntlig information i
sin kunskapsskning; eleven kan vlja och ange kllor
knner processen fr hur man producerar text i tal och skrift och kan utnyttja den i sin
textproduktion
samlar tillrckligt material fr sin framstllning, ordnar materialet och presenterar det
som r vsentligt; tankegngen i texten r ltt att flja
kan producera muntliga och skriftliga texter fr olika ndaml, bl.a. beskrivningar,
berttelser, denitioner, sammandrag, referat, brev, anskningar, insndare och andra
polemiserande och reekterande texter
kan producera sin text bde fr hand och med ordbehandlingsprogram och ven i vrigt
utnyttja informationsteknik och medier i sitt arbete
kan utnyttja sin sprkkunskap i textproduktionen och vlja stil, ord och strukturer p
ett ndamlsenligt stt; eleven kan variera meningarnas uppbyggnad och lngd och vid
behov komprimera texten
tillmpar sin kunskap om skillnaderna mellan talat och skrivet sprk, om olika
artighetsstrategier och om rttskrivningsregler.
Eleven har frdjupat sitt frhllande till sprket, litteraturen och kulturen s
att han eller hon
har ntt en lskunnighet som r tillrcklig ven fr att lsa hela bcker
nner intressant fack- och sknlitteratur och andra texter, kan motivera sina val
har lst bde inhemsk och utlndsk sknlitteratur i form av dikter, sagor, berttelser,
noveller, skdespel och serier och knner frutom dikterna i Kalevala ven till annan
folkdiktning. Eleven har tminstone lst det verenskomna antalet hela verk
knner till litteraturens huvudgenrer, olika stilriktningar i huvuddrag och en del av de
litteraturens klassiker frn olika tidsepoker
kan dela sina lsupplevelser och visuella upplevelser med andra
kan tala om fonologi, morfologi, syntax och ordfrrd i sprket; eleven har kunskap
om ordklasser och de viktigaste satsdelarna, han knner till nska sprkets mest centrala
srdrag och kan jmfra nskan med andra sprk han eller hon har studerat. Eleven har
en uppfattning om sprklig slktskap och om de med nskan beslktade sprken
vet att det nska sprket varierar enligt situation, anvndare och omrde
inser att sprk frndras, har kunskap om det egna modersmlets stllning i
frhllande till andra sprk och i en mngkulturell sprkgemenskap. Eleven knner till
sprksituationen i Finland och har lrt sig grundlggande kunskaper om de sprk som
talas i landet.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Samiska som modersml (eatnigiella)
Undervisning kan ges p alla de tre varianter av samiska som talas i Finland: nordsa-
miska, enaresamiska och skoltsamiska. Syftet med undervisningen i samiska i lromnet
modersml och litteratur r att ge eleven mngsidiga sprkliga och litterra kunskaper
och upplevelser bde som mottagande och givande part i interaktionssituationer. Under-
visningen i modersml och litteratur skall stdja utvecklingen av tvsprkighet och strka
barnets och den ungas sjlvknsla. Mlet fr undervisningen r att ge eleven mjligheter
till redskap och begrepp att analysera, uttrycka och utveckla sina tankar, erfarenheter
och kunskaper. Eleven fr handledning i att tnka kritiskt och att tillmpa ny kunskap i
olika sprksituationer.
Samiska som modersml och litteratur skall ge eleven knslan av att lyckas bde
som medlem av en grupp och d han eller hon arbetar individuellt och motivera honom
eller henne att utveckla sin modersmlsfrdighet. Modersmlsfrdigheter som hller p
att utvecklas i undervisningen i rskurserna 12 blir i de hgre rskurserna det viktigaste
redskapet fr att inhmta kunskaper och frdigheter och fr att uttrycka sig. Basfrdig-
heterna i modersmlet som frvrvats i lrokursen samiska som modersml och litteratur
ger eleven mjlighet att vidga sin erfarenhets- och samarbetskrets s att den omfattar de
barn och unga som talar samiska i de andra nordiska lnderna och i Ryssland. I under-
visningen br beaktas att elevernas frdigheter i samiska r p olika niv d de inleder
den grundlggande utbildningen.
RSKURSERNA 12
Den centrala uppgiften fr undervisningen i modersml och litteratur i rskurserna
12 r att utveckla inlrningen av de grundlggande frdigheterna i modersmlet vilka
inletts i hemmet, i dagvrden och i frskolan. Undervisningen skall vara heltckande och
omfatta all muntlig och skriftlig kommunikation inom sprkets olika delomrden som
anknyter till elevens vardag och som stder hans eller hennes individuella sprkinlrning.
I undervisningen br man vidare beakta att eleverna kan benna sig i mycket olika skeden
av sin sprkinlrning och inlrningsprocess.
ML
Eleven skall
vnja sig vid olika kommunikationssituationer i skolan
va sig i att leka med sprket med hjlp ramsor, talestt och historier
lra sig att frga, svara, bertta om sina kunskaper, erfarenheter, tankar och sikter och
att upptrda i par och i smgrupper
lra sig att upptcka dialekterna inom sitt eget sprk.
70
Eleven skall
lra sig den grundlggande tekniken att lsa och skriva och begrepp som r centrala vid
ls- och skrivinlrningen; eleven skall f insikt i vikten av att va och regelbundet lsa
och skriva
lra sig att smningom g ver frn hglsning till tyst lsning
lra sig att skriva korta texter om bekanta mnen och att beakta verenskommelser och
regler fr sprket d han eller hon skriver
ka sitt ordfrrd
va sig i att frga sig fram och ta reda p vad frmmande ord betyder
lra sig att lgga mrke till de vanligaste skillnaderna mellan den egna dialekten och
skriftsprket
utveckla sina ls- och skrivfrdigheter, ven sin medielskunnighet, och sina kommuni-
kationsfrdigheter i en informationsteknisk lrmilj.
Eleven skall
bekanta sig med barnlitteratur p samiska och med den samiska berttartraditionen
genom att lyssna och lsa bekanta sig med det skrivna sprket, berika sitt ord- och
uttrycksfrrd och sin fantasi och f impulser fr att tnka och uttrycka sig
vnja sig vid att man ocks talar om texter med begrepp som sprkljud, bokstver,
stavelser, ord, satser, stora skiljetecken, rubriker, texter och bilder
i mn av mjlighet va sig i att lyssna p samisksprkiga barnprogram i radio och se p
samisksprkiga barnprogram i tv och p video
lra sig att vlja litteratur som intresserar och lsa bcker som motsvarar hans eller
hennes lsfrdighet.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika kommunikationssituationer i skolan, att
delta i par-, grupp- och klassdiskussioner
att genom improvisation, berttande, lek och drama bearbeta det han eller hon hrt,
sett, upplevt eller lst
att stlla sig upp och bertta, bde lrare och elever, att lyssna till hglsning av lrare,
att eventuellt f besk av en samisk historieberttare
att redogra fr egna upplevelser, iakttagelser och hndelser och att bertta historier,
till en brjan fr sitt par och smgruppen: historier, diktupplsning, rollekar, dockteater,
improvisation och dramatisering
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Lsa och skriva
att lsa och genom gemensamma diskussioner frst tryckta och elektroniska texter
att dela upp talet i satser, ord, stavelser och sprkljud: att va sig i att skriva ord
att va den alfabetiska ordningen i det samiska sprket och att dela in bokstverna i
vokaler och konsonanter
att va sig i rttskrivning p ord- och satsniv: ordmellanrum, skiljetecken, stora
begynnelsebokstver i bekanta ord och satser, att bekanta sig med stora skiljetecken,
inledande vningar i hur de anvnds
att skriva bokstavsformer, att lra sig sm och stora tryckbokstver, skrivstilsbokstver
och bokstavskombinationer
Litteratur och sprk
att bekanta sig med samisk barnlitteratur genom att lyssna och titta och smningom
lsa sjlv
att bekanta sig med skriftsprket och det talade sprket
att va sig i att anvnda klass- och skolbiblioteket och allmnna bibliotek
att lyssna p samisksprkiga barnprogram i radio och i mn av mjlighet titta p
samisksprkiga barnprogram i tv och p video
att samtala om litteratur och drmed lra sig att anvnda begrepp som huvudperson, tid
och plats fr en hndelse och intrig
att i mn av mjlighet bekanta sig med samiska frfattare eller samisk teater
kan tala samiska ytande
klarar av att lyssna koncentrerat p lrarens och andra elevers samtal och framstllningar
och strvar mot msesidighet, reagerar i diskussioner p det hrda med egna tankar,
sikter och frgor
har vant sig vid att uttrycka sig muntligt: eleven kan fr en liten grupp bertta om sina
iakttagelser och erfarenheter s att lyssnarna kan flja framstllningen, eleven vgar delta
i klassens eller gruppens gemensamma framfranden vid skolans evenemang.
Elevens ls- och skrivfrdigheter har utvecklats s att han eller hon/hans eller hennes
har avancerat frn den frsta lsfasen till ett skede dr den grundlggande lstekniken
har strkts; eleven lser s ytande att han eller hon klarar av att lsa texter som r
avpassade fr ldersstadiet
under lsningen iakttar sin egen frstelse av det lsta och kan dra slutsatser av det lsta
kan rkna upp de samiska bokstverna i alfabetisk ordning och vet i vilka sammanhang
alfabetet anvnds
72
i enlighet med skriftsprkets normer kan skriva enkla och bekanta ord nstan felfritt och
brjar anvnda stora skiljetecken i slutet av en sats och stor bokstav i brjan av en sats
kan uttrycka sig ven skriftligt s att han eller hon klarar av skrivsituationer i sin egen
vardag, eleven kan ocks anvnda fantasi nr han eller hon skriver
frmga att skriva fr hand hller p att stabiliseras motoriskt och han eller hon kan
producera egen text ven p dator.
Eleven har byggt upp ett sdant frhllande till litteraturen och sprket att han eller hon
har lst samisk barnlitteratur som r lmplig fr hans eller hennes egen lsfrdighetsniv
kan leta reda p lmplig och intressevckande lsning; eleven anvnder sin lsfrdighet
fr sitt eget njes skull och fr att nna information
r kapabel att gra fr sin ldersgrupp typiska iakttagelser om sprket: eleven fr mod
att analysera ordens stavelse- och sprkljudsstruktur, rimma och fundera ver ordens
betydelse och former
har vant sig vid att anvnda inlrda begrepp nr han eller hon talar om sprk och texter.
RSKURSERNA 35
Den centrala uppgiften fr undervisningen i modersml och litteratur i rskurserna 35 r
att lra eleven de grundlggande frdigheterna i modersml och att utveckla dem. Mlet
fr undervisningen r att lra eleven en ytande ls- och skrivteknik, att ge frdjupad
lsfrstelse och en frmga att ska information. Eleven fr lra sig att lyssna, tala, lsa
och skriva olika slags texter. Utvecklingen av elevens lsfrmga, uttrycksfrrd, fantasi
och kreativitet stds genom lsning av litteratur, lyssnande och ett mngsidigt skrivande. I
undervisningen bekantar man sig med samisk barn- och ungdomslitteratur som r lmpad
fr ldersstadiet.
ML
Eleven skall
lra sig att aktivt lyssna och delta i olika kommunikationssituationer: han eller hon skall
uppmuntras till att delta i diskussioner och att strva efter att ta hnsyn till motparten
i sin egen kommunikation
kunna orientera sig i textmiljer dr ord, bilder och ljud samverkar med lsaren
utveckla sin egen framstllningskonst och frmga att gestalta
va sig i att upptrda vid olika fester i skolan.
Eleven skall
lra sig att ytande lsa olika slags texter och hela bcker: han eller hon skall bekanta sig
med olika stt att lsa och f vning i att anvnda strategier som frbttrar lsfrstelsen
lsa och frst texter som r lmpliga fr ldersstadiet
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
lra sig att lsa kritiskt och se kritiskt p sig sjlv som lsare
lra sig att vlja texter som r lmpliga fr olika ndaml
f vning i att nna det vsentliga i olika texter och att dra egna slutsatser utgende frn
det lsta
lra sig att leta reda p information i olika kllor som lmpar sig fr ldersstadiet.
Eleven skall
lra sig att bygga upp olika slag av texter bde muntligt och skriftligt
utveckla sin frmga att uttrycka sig och utvidga sitt ordfrrd och gra det precist;
eleven skall vnja sig vid att se kritiskt p sin egen framstllning
lra sig att skriva ytande fr hand, f erfarenhet av att producera olika slags texter med
ordbehandlingsprogram och lra sig att anvnda olika medier
lra sig att bygga upp en kronologisk berttelse med intrig.
Elevens frhllande till samisk litteratur, media, framstllningskonst och
kultur frdjupas
Eleven skall
bekanta sig med samernas kultur och kulturen hos annan ursprungsbefolkning
genom litteratur, teater och lm
lsa barn- och ungdomslitteratur p samiska och lra sig att leta reda p lmplig
och intressant lsning
knna till ngra samiska bcker och frfattare
lra sig att hmta information p bibliotek och ur facklitteratur p samiska, ur
elektroniska informationskllor och ur den samiska traditionen
lra sig baskunskaper om medier och att p ett funktionellt stt anvnda sig av
samisksprkiga medier
i mn av mjlighet bekanta sig med samisk teater och lm.
Elevens frhllande till sitt eget sprk frdjupas
Eleven skall
lra sig att frst dialekterna inom sitt eget sprk
lra sig att visa tolerans gentemot sprklig variation och olika sprk
f vning i att lyssna p och knna igen andra samiska sprk som talas i Finland
f vning i att vrna om den sprkliga renheten
lra sig grundlggande rttskrivningsregler fr att forma satser och meningar och
lra sig att klassicera huvuddelarna i en sats
lra sig dela in ord i ordklasser
lra sig att knna bjningen av nomen och verb och deras stadievxling
lra sig att anvnda ordbcker fr att reda ut och frst frmmande ord.
74
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att bekanta sig med kommunikationens grunder och att iaktta olika
att bertta och referera, uttrycka sin sikt, skta renden, komma med inlgg
i en diskussion, stlla frgor, vara artig och va sig i att ta hnsyn till andra i samtal
att lyssna p framstllningar av andra elever och lrare och eventuellt av samiska
beskare
att va upp konsten att upptrda: sm dramafrestllningar, bokpresentationer,
skapande framstllningar, terberttelser med egna ord, dockteater, rollekar m.m.
Textfrstelse
att va sig i att lyssna koncentrerat och att frst det man hrt
att va sig i skumlsning, ordagrann, sakligt korrekt och slutledande lsning
att lra sig frutse innehll och strukturer i en text utgende frn bilderna och rubriken
att se skillnaden mellan helheter och detaljer, att komprimera, skriva mellanrubriker,
stlla frgor, gra anteckningar, dra slutsatser och analysera det man lst och hrt
att gra tankekartor, uttrycka sin sikt om det man lst, reektera ver innehllet i en
text och jmfra olika texter
Att utarbeta muntliga framfranden och texter
att gra och anvnda en lista med stdord, att f kontakt med publiken, att strukturera
framstllningen och gra den skdlig, att va sig i rstanvndning
att p skriftsprk producera texter med olika syften: att bertta om och beskriva ngot
vlbekant, att skapa en berttelse med intrig, att sammanfra information samt att
uttrycka och motivera sikter
att planera, bearbeta och frdigstlla en egen text utgende frn respons p texten
att va sig i rubriksttning och styckeindelning och att gra och anvnda tankekartor
att lra sig grunderna i rttstavning
Informationsskning
att bekanta sig med samisk facklitteratur, tidningar, elektroniska informationskllor,
bibliotek och bokbuss
att va sig i att lsa och frst olika slags facktexter
att bekanta sig med hur materialet p ett bibliotek r klassicerat och vad det innehller,
att leta efter och reservera bcker, att lra sig enkel informationsskning i olika datant
och att under handledning va sig i informationsskningens olika skeden
att samla in uppgifter om samisk tradition och annan muntlig information, exempelvis
genom intervjuer
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Sprkets uppgifter och struktur
att lra sig den grammatikaliska indelningen av ord, att va sig i stadievxling, hur
diftonger reduceras samt hur diftonger och vokalfrndringar anvnds
att lra sig principerna fr indelning av ord i ordklasser, ordbjning och hur man
anvnder ordklasser och grupperar ord
att underska betydelsen hos tempus- och kasusformer
att i enkla satser skilja t predikat och subjekt
att jmfra skillnaderna mellan den egna dialekten och skriftsprket
att jmfra talade och skrivna texter
att lsa texter av olika slag och att bekanta sig med samisk barnlitteratur, samiska
frfattare och den muntliga traditionen
att bekanta sig med olika litteraturgenrer, ssom berttelser, sagor, romaner fr barn,
pjser, dikter, serier samt gammal och ny folktradition
att bekanta sig med samiska teaterfrestllningar av olika slag
kan tala samiska ytande utan att gra sig skyldig till upprepad inblandning av
svenska ord
kan och har mod att uttrycka sig bde muntligt och skriftligt i olika situationer
berttar om och beskriver sina iakttagelser och tankar och jmfr dem med andras
tankar och iakttagelser, i sin kommunikation kan eleven redan i viss mn ta hnsyn
till kommunikationssituation och medium och frsker uttrycka sig begripligt s att
han eller hon nr mottagaren
vill och kan lyssna p andras tankar
kan hlla en kort, tydlig muntlig framstllning p eget talsprk fr en bekant publik.
har ntt en grundlggande frdighet att lsa ytande
kan anvnda strategier som frbttrar lsfrstelsen
knner till huvudskedena i en informationsskningsprocess
har vant sig vid att anvnda bibliotek fr att ska information i tryckt och elektronisk form
kan samla uppgifter om traditionen i det egna samhllet och nrmiljn
kan bilda sig en sikt om det han eller hon lser och anvnda sin lsfrdighet till nytta
och nje
kan uppfatta texter som innehller ord, bild och ljud
nner det vsentliga och kan skilja sikter frn fakta i texter som r avsedda fr
ldersstadiet.
76
s att han eller hon
bde muntligt och skriftligt kan producera olika slag av texter ssom berttelser,
redogrelser och anvisningar
kan producera texter utifrn egna erfarenheter, iakttagelser och sin egen fantasi
planerar innehllet i sina texter, kommer med uppslag och kan bygga upp texter
som baserar sig p kunskap, erfarenhet och fantasi, elevens egen rst och ordfrrdet
kan iakttas i texterna
inser satskonstruktionernas och styckeindelningens betydelse fr att disponera texter
och strvar efter att anvnda styckeindelning d han eller hon bygger upp en text
kan texta och hller p att utveckla en egen skrivstil, kan ocks producera text med hjlp
av ordbehandlingsprogram
kan under handledning stadkomma en muntlig och skriftlig framstllning om
ett givet mne
behrskar rttstavning p ordniv med rtt stor skerhet, behrskar grundlggande
rttskrivningsregler fr samiskan, bde i skrivning och meningsbyggnad.
Elevens frhllande till litteratur och kultur har utvecklats s att han eller hon
utnyttjar sina sprkliga iakttagelser och frdigheter fr att frst andras texter och
fr att producera egna
har lst samisk litteratur och knner till ngra samiska frfattare
kan leta reda p intressant lsning och kan beskriva sig sjlv som lsare
har bekantat sig med medier p samiska
har i mn av mjlighet bekantat sig med samisk lm och teater.
Elevens frhllande till sitt eget sprk har utvecklats s att han eller hon
har vant sig vid att betrakta texten som helhet och kan skilja t dess delar, kan p
olika grunder ska och klassicera ord i texter och dela in ord i ordklasser enligt
betydelse och bjning
vet att verb kan uttrycka tid och person
kan urskilja subjekt och predikat i satserna i enkla texter, uppfattar satsen som en del
av texten
knner till ordklasserna, behrskar grundlggande bjning av nomen och verb och
kan urskilja huvuddelarna i en sats
kan anvnda ordbcker i samiska sprket fr att frst frmmande ord
frstr dialekterna i sitt eget sprk
knner till skillnader mellan talsprk och skriftsprk
knner igen de samiska sprk som talas i Finland.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
RSKURSERNA 69
Den centrala uppgiften fr undervisningen i modersml och litteratur i rskurserna 69 r
att vidga elevens textfrdigheter frn de frdigheter som behvs i den nrmaste kretsen till
att motsvara de krav som nya texttyper stller.
Eleven lr sig att gestalta sig sjlv och sin text som en del av den egna kulturen och
att bygga upp interaktionen i olika slags kommunikationssituationer. Mlet r att f eleven
att bli alltmer medveten om sina ml och om sig sjlv som sprkbrukare. Han eller hon
skall bli bttre p att kritiskt analysera texter. Undervisningen har ocks som uppgift att
uppmuntra eleven till att lsa och analysera litteratur och medietexter. Eleven fr ocks lra
sig att inhmta kunskap om samisk litteratur och inspireras att studera sprket.
ML
Eleven skall
utveckla sin kommunikationsfrmga och sin knsla fr situationen
lra sig att lyssna p och uppskatta andra talare
f vning i att tala, lsa och skriva mlmedvetet och bygga upp interaktionsfrhllanden
i olika kommunikationsmiljer
vnja sig vid olika synstt och stt att kommunicera
strva mot en positiv atmosfr som frmjar kommunikation
vrna om den sprkliga renheten.
Eleven skall
f vning i att lsa och lyssna p ett aktivt och kritiskt stt
utveckla sin knnedom om olika texttyper och vnja sig vid att frutse vilket stt att
lsa, lyssna eller ska information p som respektive textslag och ndaml frutstter
vnja sig vid att ska och anvnda information och kunna utnyttja mnga olika slags
kllor.
Elevens frmga att producera texter och bruka dem fr olika ndaml utvecklas
Eleven skall
utvecklas till en mngsidig textskapare med en egen rst som kan utnyttja den
sprkfrdighet han eller hon lrt sig d han eller hon talar och skriver
f mod att komma fram med sina synstt och motivera dem och kommentera andras
tankar
vnja sig vid att planera sin kommunikation och att mlmedvetet g framt i sina
tal- och skrivvningar
ta hnsyn till situation, medium och mottagare i sina texter
lra sig att uppfatta hur en text framskrider kronologiskt och betrakta verbbjningen i
sina texter ur ett kronologiskt perspektiv
78
lra sig att skriva i enlighet med skriftsprkets normer
lra sig att bli medveten om de viktigaste skillnaderna mellan samiskan och nskan.
Elevens frhllande till samisk litteratur, media och kultur frdjupas
Eleven skall
frdjupa sin knnedom om samisk sknlitteratur, teater och konst, eleven skall lra
knna den samiska litteraturens olika skeden och klassiker
bekanta sig med litteraturen ocks hos annan ursprungsbefolkning
lra sig att anvnda medier p samiska
lra sig att anvnda och utnyttja bibliotek, fack- och sknlitteratur, datant och
muntlig tradition
lra sig att presentera sina favoritbcker och favoritfrfattare samt att motivera sina bokval.
Elevens frhllande till sitt eget sprk frdjupas
Eleven skall
tillgna sig baskunskaper om sitt eget modersml, dess struktur, variation och frndring
frst och begrunda sprkets frndring och det egna modersmlets stllning bland
andra sprk och i en mngkulturell sprkgemenskap
inse att det samiska sprket kan vara ett gemensamt sprk fr samerna ver riksgrnserna
utveckla tolerans gentemot sprklig variation och olika sprk
lra sig knna igen andra samiska sprk.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att f grundlggande insikter om kommunikation och innehll, struktur och
uttrycksstt i olika texter och deras samband med kommunikationens syfte, medium
och kommunikationsfrhllande
att va sig i att g framt i enlighet med uppgiften och komma med mngsidigare
inlgg i olika slags diskussioner och kommunikationsmiljer
att hlla lmpligt lnga inlgg vid lmplig tidpunkt, att vlja sprkform, hantera
konikter, tillgodogra sig avvikande synstt samt ge och ta emot respons
att bli sker och modig i att kommunicera, att va sig i att uttrycka och frsvara egna
synstt samt att utveckla sttet att uttrycka sig
att va sig att i talsprket ta hnsyn till situationens krav
att vidga uttrycksfrrdet med hjlp av sprkstudier, drama, experiment och lekar
Textfrstelse
att va sig i skumlsning, ordagrann, sakligt korrekt, slutledande och frdjupad lsning,
att befsta lsprocessen
att bygga broar mellan texten och mottagaren, att dela med sig av sina lsupplevelser
att tolka och analysera sknlitterra texter som kllor till upplevelser och som en
utveckling av synstt
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
att frst refererande, beskrivande, berttande, analyserande och polemiserande
texttyper i fack- och sknlitteratur
att frst de centrala texttyperna i kulturen och analysera texterna som strukturella och
betydelsebrande helheter
att underska hur man bygger upp innebrd i texter med verbala, visuella och auditiva
medel
att komprimera textinnehll, att med tanke p textens slagkraft knna igen och
analysera och bedma opinionsmaterial, skribentens syfte och metoder, att jmfra
texter ur olika synvinklar
att leta efter och analysera dolda synstt, vrderingar och attityder i tal, skrift och bilder
att deniera ml fr de egna texterna och det egna arbetet och strka textprocessen
att va vanliga stt att disponera texter, att kontrollera inledning, avslutning och
indelning i avsnitt
att skriva texter fr olika mlgrupper och olika slags kommunikationssituationer
att va sig i standardsprk och olika stt att uttrycka sig och kommunicera som tar
hnsyn till lyssnaren
att anvnda mngsidiga uttrycksstt
Informationsskning
att ska information i olika slags kllor: att planera informationsskning, att bedma
kllors tillfrlitlighet och tydlighet
att va sig i att gra anteckningar och enkla kllhnvisningar, att vlja, gruppera och
bygga upp material fr en framstllning
Elevens frhllande till sprket, litteraturen och kulturen
grundlggande kunskaper om samernas sprksituation samt om modersmlets och tv-
och ersprkighetens betydelse
det samiska sprkets olika skeden och variation
egenskaper i det samiska sprkets fonologi, morfologi och syntax och jmfrelse med
andra sprk, analys av hur samiskan varierar enligt situation och region, kontroll av de
egna uttrycksstten och reektion ver grunderna fr hur skriftsprket anvnds
att bekanta sig med de samiska sprken
att bekanta sig med samiska frfattare och deras verk och med de centrala epokerna
i samisk litteratur
att lsa gemensamma och valfria hela verk och enskilda noveller, dikter och andra
korta texter
att lra sig indelningen av sknlitteratur i huvudgenrer och ngra undergenrer
att lra sig stilistisk huvudindelning av texter: knnetecken fr romantiska, realistiska
och modernistiska texter
att analysera sknlitterra texter
att se lm och teater, att dela och analysera erfarenheter
80
vill och har mod att uttrycka sig muntligt och skriftligt bde enskilt och i grupp
visar frmga att lyssna s att han eller hon kan dra slutsatser och bilda sig en egen sikt
kan komma med inlgg i idklcknings- och problemlsningssituationer och i andra
kommunikationssituationer i grupp, ta stllning till frslag, stlla frgor, be om
ytterligare information och fra fram motiveringar
arbetar fr att gruppen skall n ett ml och kan fungera p ett uppbyggande stt d
oenighet rder
knner till de viktigaste skillnaderna mellan talsprk och skriftsprk och tar hnsyn till
kommunikationssituation, mottagare och medium bl.a. nr han eller hon vljer sprkform
kan uttrycka det han eller hon har att sga s att det centrala innehllet frmedlas till mottagarna
kan gra iakttagelser om och bedma sina kunskaper i modersmlet, tar emot och
utnyttjar respons fr att utveckla sina frdigheter, ger ocks andra konstruktiv respons
och arbetar mlmedvetet bde enskilt och i grupp.
kan g i dialog med olika slags texter: eleven kan frga, komprimera, kommentera,
komma med invndningar, lgga fram tolkningar samt analysera och begrunda textens
knner till olika texters anvndningsmjligheter och kan orientera sig i mnga slags textmiljer
lser texter p ett ndamlsenligt stt, ven medie- och webbtexter
knner igen allmnna genrer i sknlitteraturen och medierna och i olika texter i vardagen
kan jmfra texter och nna det centrala i innehllet i dem och skribentens sikter och
motiveringarna till dem
kan komprimera intrigen i en ktiv text, utforma personportrtt och flja utvecklingen
av personerna och deras relationer
kan beskriva en dikt och fra fram tankar om den
vet att en text har en upphovsman och ett syfte som pverkar dess innehll, form och uttryck
kan gra iakttagelser av och dra slutsatser om de visuella och auditiva medlen i texter
kan gra iakttagelser av sprkliga medel och upptcker t.ex. sambandet mellan ordval,
bildsprk, satsformer och uttryck av olika stilvrde ena sidan och textens syfte och
stil andra sidan
kan anvnda inlrda begrepp om sprkkunskap och textknnedom d han eller hon
gr iakttagelser om texter och anvnda sin kunskap om litteratur d han eller hon
behandlar ktiva texter.
s att han eller hon
kan anvnda bibliotek, fack- och sknlitterra verk, datant och muntlig tradition
som informationskllor, kan vlja informationskllor och ange dem
kan anvnda medier p samiska
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
knner till hur man strukturerar en muntlig eller skriftlig framstllning och tillmpar
sin kunskap d han eller hon producerar texter
samlar tillrckligt material fr sina framstllningar, strukturerar dem och frmedlar det
centrala innehllet i dem; det r ltt att flja tankegngen i elevens texter
kan utarbeta muntliga och skriftliga texter fr olika ndaml, bl.a. beskrivningar,
berttelser, denitioner, referat, rapporter, brev, anskningar, insndare och andra
polemiserande och reekterande texter
kan producera texter fr hand och med hjlp av ordbehandlingsprogram och ven i
vrigt utnyttja informationsteknik och medier
kan utnyttja sin sprkkunskap fr att producera text och kan gra val som pverkar stil,
ordfrrd och struktur, eleven kan reglera meningarnas konstruktion och lngd och vid
behov komprimera sin text
kan i sina texter tillmpa sina kunskaper om skillnaderna mellan talat och skrivet sprk,
om artighet och om rttstavning.
Elevens frhllande till sprket, den samiska litteraturen och kulturen har utvecklats
s att han eller hon
har ntt en sdan lsfrdighet att eleven ocks kan lsa hela bcker
hittar fack- och sknlitteratur och andra texter som intresserar, kan motivera sina val
har lst dikter, sagor, berttelser och annan folktradition inom bde den samiska
litteraturen och annan sknlitteratur
knner till de litterra huvudgenrerna, den typiska huvudindelningen av texter och
ngra klassiker inom den samiska litteraturen
har vidgat sin knnedom om samisk litteratur och samiska frfattare
har bde lst avsnitt ur och hela verk i den samiska sknlitteraturen
knner till samisk litteratur och kan analysera den
kan dela med sig av sina upplevelser av det han eller hon lst och sett
kan diskutera fonologi, morfologi, syntax och ordfrrd i sprket, eleven knner till
ordklasserna, de viktigaste satsdelarna och samiskans viktigaste srdrag och kan jmfra
det samiska sprket med andra sprk som han eller hon studerat, eleven har en
uppfattning om den sprkliga slktskapen och olika samiska sprk
vet att det samiska sprket varierar enligt situation, anvndare och region
frstr att sprket frndras, det samiska sprkets stllning bland andra sprk och i en
mngkulturell sprkgemenskap, eleven knner till sprksituationen i Finland och
Finlands ofciella sprk
frstr modersmlets samt tv- och ersprkighetens betydelse fr den som talar och
sprkets betydelse fr identiteten
kan iaktta och bedma sina kunskaper i samiska
kan skriva felfritt i enlighet med skriftsprkets normer
frstr de andra dialekterna inom sitt eget sprk och knner till andra samiska sprk.
82
Romani som modersml
Mlet fr undervisningen i romani r att elevernas kunskaper i och anvndning av romani
skall aktiveras s att elever med romani som modersml kan och vill anvnda sitt eget sprk
som redskap fr kommunikation och tnkande bde inom romanigemenskapen och utanfr
den. Undervisningen hjlper eleverna att inse det egna sprkets betydelse fr livskraften och
identiteten i sin kultur och att frst vilken betydelse romani har vid sidan av andra sprk.
Undervisningen i romani skall hjlpa eleverna att frst att talsprket i hemmet och det skrift-
sprk som anvnds r element som kompletterar varandra. Undervisningen har som uppgift
att stdja en balanserad utveckling av elevernas dubbla identitet och frmga att integreras
bde i romanigemenskapen och i det nlndska samhllet. mnesomrdena i undervis-
ningen i romani vljs i nra samband med elevernas hemkultur och vardag.
Undervisningen frmedlar kunskaper om den egna kulturens seder och bruk bde
nr det gller vardag och fest och eleven fr bekanta sig med huvuddragen i romernas
historia. I undervisningen br beaktas att elevernas frdigheter och kunskaper i romani
och romsk kultur r p olika niv d de brjar den grundlggande utbildningen. Dess-
utom skall undervisningen strka och sporra eleverna i deras skolgng och motivera till
fortsatta studier. Samarbetet mellan hem och skola r ndvndigt med tanke p elev-
ernas skolframgng och fr att deras kunskaper i romani skall utvecklas.
RSKURSERNA 12
I rskurserna 12 ligger tyngdpunkten i undervisningen p att utveckla den muntliga
sprkfrdigheten. Mlet fr undervisningen r att uppmuntra barnet att anvnda det sprk
som de redan kan och som de lr sig i skolan i lekliknande interaktionssituationer som r
lmpliga fr ldersstadiet.
ML
Eleven skall
lra sig att i tal urskilja de svra sprkljuden i romani och att uttala dem korrekt samt
att skilja mellan meningar, ord och stavelser
lra sig grundlggande ls- och skrivfrdigheter och rttskrivning av sprkljuden
i romani och utveckla dem i enlighet med sina egna frutsttningar
utvidga sitt ordfrrd s att han eller hon kan stlla och besvara frgor och muntligt
formulera korta berttelser om sin nrmilj i enlighet med de egna frutsttningarna
lra sig att knna igen maskulina och feminina former av ord och att anvnda dem
i sitt eget tal
lra sig att lyssna med inlevelse och, framfr allt, att uttrycka sig muntligt.
CENTRALT INNEHLL
att va sig i sprkljuden och sprkljudskombinationerna i romani
att va sig i muntlig framstllning, att spjlka upp det talade i satser, ord och stavelser
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
berttelser, ramsor, lekar och snger p romani
vningar i hrfrstelse
ls- och skrivvningar
vningar i rttskrivning p ordniv
nominalbjning (substantiv, adjektiv, pronomen och numeralia): levande och
icke-levande, genus och antal
verbbjning: presens, imperativ och nekande former
de vanligaste prepositionerna och postpositionerna
kasusbjning i nominativ, ackusativ och genitiv
mnesomrden: jag sjlv, familjen och hemmet, grden, lekar, skolan och nrmiljn,
kultur, seder och bruk.
Eleven
strvar mot rtt uttal av romani p en grundlggande niv
strvar efter att anvnda maskulina och feminina former av ord i sitt tal
strvar efter att i sitt tal anvnda de strukturer i romani som han eller hon blivit lrd
frstr i stora drag den romani som anvnds under lektionerna och de instruktioner
som ges p romani
strvar efter att uttrycka sig p romani d han eller hon talar om bekanta mnen
knner till ramsor, lekar och snger p romani och knner den romska kulturens sedvnjor
klarar av att lsa enskilda ord och korta satser p romani.
RSKURSERNA 35
I undervisningen i rskurserna 35 r tyngdpunkten lagd p att utveckla den muntliga
sprkfrdigheten. Mlet fr undervisningen r att undervisa i de viktigaste strukturerna i
romani och lra barnet att anvnda dem p ett mera medvetet stt i muntliga interaktions-
situationer i liten skala. Ett annat ml r att lra barnet att lsa och skriva p romani.
ML
Eleven skall
lra sig att frst att talsprket i hemmet och det skriftsprk som anvnds i skolan r
element som kompletterar varandra
knna igen och i tal och skrift kunna anvnda de grundlggande strukturerna och
srdragen i romani
lra sig aktivt och interaktivt lyssnande
lra sig grundlggande lsfrdigheter i romani, utveckla sin lsfrstelse och utvidga
sitt ordfrrd
84
lra sig att under handledning och med hjlp av vningar producera korta texter
lra sig att delta i diskussioner i par och i smgrupper och att under handledning skapa
korta muntliga berttelser om mnen som hmtats ur nrmiljn.
CENTRALT INNEHLL
sprkljuden i romani, sprkljudskombinationerna och deras rtta uttal
nominalbjning (substantiv, adjektiv, pronomen och numeralia): levande och icke-
levande, genus och antal
verbbjning: presens, imperfekt, imperativ och nekande former
de vanligaste prepositionerna, postpositionerna, konjunktionerna och adverben
kasusbjning i nominativ, ackusativ och genitiv och vning av andra former
mngsidiga vningar i grundlggande lsfrdighet
att va sig i ordagrann och sakligt korrekt och slutledande lsning
att utvidga ordfrrdet i samverkan med andra lromnen
att va sig i att skriva fr hand
rttskrivning: rttskrivning av ord och korta satser
vningar i att lyssna och att skriva efter diktamen
att med egna arbeten va sig i skriftlig framstllning: brev, meddelanden, korta
beskrivningar och redogrelser, historier, ramsor
vningar i muntlig framstllning om mnen i nrmiljn: diskussioner i par och i
smgrupper, att hlla korta framtrdanden, att bertta om saker och hndelser, vningar
i att lyssna p ett aktivt stt
att utveckla sprkinlrningsfrmgan
att behandla fljande mnesomrden: den egna slkten, hobbyer, skolan, en jaguppfattning
som vidgas, fenomen i natur och milj, romernas historia i Finland, kultur och
sedvnjor bde nr det gller vardag och fest.
Eleven
kan i skolarbetet iaktta anvisningar p romani och kan under lektionerna arbeta bde
enskilt och i grupp
behrskar rtt uttal av romani och kan ytande lsa korta texter om bekanta mnen
kan i tal tillmpa sin kunskap om de grundlggande strukturerna och srdragen i romani
behrskar ett tillrckligt ordfrrd fr att i par eller i smgrupper tala om bekanta saker
och hndelser
uppvisar relativt stor skerhet i skrivning fr hand och rttskrivning p ordniv, kan
bilda enkla satser
kan under handledning producera kortfattade skriftliga meddelanden och redogrelser
ver bekanta mnen
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
deltar aktivt i sprkundervisningen
kan snger och lekar p romani
r intresserad av kunskap om den egna kulturens seder och bruk bde vad gller vardag
och fest.
RSKURSERNA 69
I undervisningen i rskurserna 69 r huvudvikten lagd p att gra den muntliga
framstllningen mer mngsidig och precis. Mlet fr undervisningen r att eleven
skall behrska sprkets strukturer i skriftlig framstllning och att gra den skriftliga
framstllningen mer mngsidig. Ett ytterligare ml fr undervisningen r att lra eleven
slutledande och bedmande lsning.
ML
Eleven skall
lra sig att utvidga sitt ord- och uttrycksfrrd genom att utnyttja det han eller hon
lrt sig bde hemma och i skolan och f mod att anvnda romani allt mer
lra sig de grundlggande strukturerna och srdragen i romani och lra sig att tillmpa
dem muntligt och skriftligt
frdjupa sina frdigheter i ordagrann och sakligt korrekt samt slutledande och
bedmande lsning
frdjupa och gra sin frmga att producera och frst olika slag av texter mngsidig
lra sig att utnyttja informationsteknik vid informationsskning och d han eller hon
skriver p romani
bekanta sig med olika slag av texter p romani och frdjupa sina kunskaper om sprket
och kulturen
lra sig att frst tvsprkighetens betydelse fr den egna utvecklingen
lra sig att frst skillnaderna och likheterna mellan romani och nska och knna till
andra talade romanisprk vad gller deras dialekter, stllning och historia.
CENTRALT INNEHLL
sprkljuden och sprkljudskombinationerna i romani, rtt uttal
nominalbjningen (substantiv, adjektiv, pronomen och numeralia): levande och
icke-levande, genus och antal
verbbjningen: perfekt, pluskvamperfekt, konditionalis och nekande former
att bli sker i att anvnda de vanligaste prepositionerna, postpositionerna,
konjunktionerna och adverben
kasusbjningen i nominativ, ackusativ och genitiv samt andra kasusformer
grunderna i anvndningen av kasus- och verbformer
86
lran om avledningar av ord
vningar i ordagrann och sakligt korrekt och slutledande lsning
satsanalysens grunder: subjekt, predikat och objekt
att utvidga ordfrrdet i samverkan med andra lromnen
rttskrivning: rttskrivning av korta meddelanden och skrifter
egna texter: olika slags meddelanden, brev, korta beskrivningar och redogrelser,
berttelser och opinionstexter
vningar i muntlig framstllning om mnen i nrmiljn: diskussioner i par och i grupp,
korta framtrdanden, att bertta om saker och hndelser, vningar i att lyssna p
ett aktivt stt
vningar i att lyssna och att skriva efter diktamen, att med egna ord bertta och skriva
det man hrt och lst
att bekanta sig med romernas och romanisprkets stllning och historia
att utveckla sprkinlrningsfrmgan, att va sig i att anvnda ordbcker och andra
informationskllor
mnesomrden: jag och de andra, fortsttningsstudier och yrken, nlndskhet,
mngkulturalism i Finland, internationalism, romernas historia och stllning,
kulturknnedom.
Eleven
kan med lrarens hjlp mngsidigt utnyttja material p romani som std fr sina studier
klarar sig p ett naturligt stt i olika interaktionssituationer i hem och skola d man
talar om bekanta mnen och strvar efter att hlla sig till romska uttrycksstt d han
eller hon anvnder romani
anvnder nominal- och verbformer p ett relativt skert stt bde muntligt och skriftligt
producerar texter p romani som r frsteliga och sprkligt sett relativt korrekta
frstr i stora drag sakinnehllet i fack- och medietexter p romani
deltar aktivt i undervisningen i romani och visar prov p sktsamhet i sina uppgifter
knner romsk kultur och historia och r intresserad av att lra sig mera
inser dubbelidentitetens betydelse fr egen del.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Teckensprk som modersml
Lrokursen i teckensprk som modersml fljer i tillmpliga delar lrokursen i svenska
som modersml till struktur, ml och innehll. Det allmnna mlet fr undervisningen i
teckensprk som modersml r att strka elevens identitet och jaguppfattning som teck-
ensprkig person och som medlem i en teckensprkig gemenskap i en talande omgiv-
ning. Mlet r att utveckla goda frutsttningar fr tv- och ersprkighet och frmga
att konfronteras med kulturerna i andra grupper. En god frmga att kommunicera p
teckensprk skapar en grund fr inlrning av svenska och andra talade sprk samt
mngsidiga kommunikations- och studiefrdigheter.
I undervisningen behandlas berttartradition och sknlitteratur p teckensprk, vilka
strker elevens kulturella identitet och hjlper honom eller henne att tillgna sig sprkliga
frdigheter. I undervisningen br beaktas att teckensprket fr en elev med teckensprk
som modersml har samma betydelse som det talade modersmlet har fr andra elever.
Undervisningens uppgift r att utveckla elevens personliga och kulturella identitet, att
uttrycka tankar och knslor samt metasprkliga och kommunikativa frdigheter. Undervis-
ningen skall ocks stdja utvecklingen av en god sjlvknsla och sociala frdigheter.
RSKURSERNA 12
I undervisningen i rskurserna 12 betonas inlrningen av grundlggande frdigheter i
teckensprk. Mlet r att uppmuntra eleven att i olika interaktionssituationer anvnda det
teckensprk som han eller hon redan kan och som han eller hon lrt sig i skolan.
ML
Eleven skall
vilja, vga och kunna uttrycka sig p teckensprk, och hans eller hennes gestaltning
av sprket skall utvecklas
lra sig att betrakta teckensprket koncentrerat och inlevelsefullt enligt den aktuella
situationen
lra sig att delta i diskussioner genom att stlla och besvara frgor, genom att bertta
och genom att uttrycka egna kunskaper, erfarenheter, tankar, sikter och knslor; eleven
skall lra sig att iaktta grundreglerna fr en diskussion p teckensprk
lra sig att iaktta hur han eller hon tar emot och frstr en text p teckensprk
lra sig att stlla frgor och skaffa information p teckensprk
bekanta sig med sprket som fenomen genom att betrakta och producera texter p
teckensprk och redan i detta skede vnja sig vid att iaktta teckensprkets olika
betydelser och former
lra sig att iaktta tecknen i det nlndska teckensprket och lra sig att knna igen
betydelsen hos och ndamlet med olika tecken i olika sprkliga sammanhang
bekanta sig med texter som skapats p eller versatts till teckensprk och med konst p
teckensprk p ett stt som gr att elevens tecken- och ordfrrd och fantasi berikas och
han eller hon fr stoff som utvecklar tanke och framstllning.
88
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att va sig i att kommunicera p teckensprk i olika kommunikationssituationer, att
delta i diskussioner parvis, i grupp och i klass
att va upp sina interaktionsfrdigheter i teckensprk: teknikerna fr att fnga
uppmrksamhet, gonkontakt, teckensprksanvndarnas optimala lge, olika stt
att be om ordet, samtalsturer i diskussioner, olika stt att motivera tankar och sikter,
olika stt att se och kommentera aktivt
att bekanta sig med det teckensprk som anvnds vid olika framtrdanden genom att
flja med hur lraren tecknar och genom att titta p videoinspelningar p teckensprk
va sig i att p teckensprk bertta p ett koncentrerat, exakt och slutledande stt
att bekanta sig med media p teckensprk
att va sig i grunderna i medielskunnighet
Sprkknsla
att bekanta sig med bestndsdelarna i tecken och att va sig i att behrska och urskilja
dem med hjlp av olika slags lekar och ramsor som baserar sig p teckensprk
att underska teckensprkets betydelser och sammanhangen dr det anvnds och att
bekanta sig med hur man bildar fasta och produktiva tecken
att bekanta sig med grammatikaliska grundelement, rumsdisposition och icke-manuella
strukturer
att utka teckenfrrdet med hjlp av sagor, anekdoter och berttelser
Knnedom om kultur
att studera beteendenormer och sedvnjor i teckensprkig milj
att bekanta sig med det teckensprkiga kulturarvet och kulturverksamheten i
teckensprkig milj
Litteratur
att bekanta sig med sagor, berttelser, ramsor samt barndikter och barnsnger som
skapats p eller versatts till teckensprk
att gra texter p teckensprk tillgngliga genom gemensam diskussion om dem
att bekanta sig med hur man anvnder bibliotekstjnster av olika slag
Eleven
kan i vardagssituationer handla p ett ndamlsenligt stt p teckensprk
fljer med d lraren och andra elever berttar och diskuterar; eleven strvar mot
vxelverkan i sitt tecknande; i diskussioner reagerar han eller hon p andras tecknande
utifrn sina egna tankar, sikter och frgor
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
kan uttrycka sig genom att teckna; han eller hon kan teckna t en liten grupp om sina
iakttagelser och erfarenheter s att gruppen kan flja presentationen; han eller hon
deltar i klassens gemensamma vningar i att uttrycka sig
r kapabel att gra iakttagelser om teckensprkets betydelse och form om r typiska fr
ldersstadiet; han eller hon kan se hur olika tecken r uppbyggda och reektera ver
deras uttrycksstt
frstr texter p teckensprk avpassade fr ldersstadiet s att han eller hon, frutom
att knna igen och upprepa detaljer, kan gra slutledningar utifrn texten; eleven letar
fram lmpliga och intressanta texter p teckensprk; eleven anvnder dem dels fr eget
njes skull, dels fr att f kunskap
vill uttrycka sig genom att teckna korta planerade och systematiserade texter p
teckensprk
kan stadkomma tydligt teckensprk utan att blanda in strukturer och drag ur svenskan
som frsvrar frstelsen
vet att man via tolk kan diskutera med svensksprkiga.
RSKURSERNA 35
I rskurserna 35 betonas utvecklingen av kunskaper och frdigheter i teckensprk och
anvndningen av teckensprk som ett redskap fr att uttrycka sig. Undervisningen har
ocks som ml att lra eleven att anvnda olika stdtjnster och medier.
ML
Eleven skall
lra sig att ta emot och producera meddelanden p teckensprk
lra sig att presentera sina tankar och motivera sina sikter p teckensprk
lra sig att medvetet klassicera betydelser, strukturer och former i teckensprket och
att jmfra dem med det svenska sprket
ha mod att sjlvstndigt eller via tolk delta i diskussioner och strva efter att ta hnsyn
till den mottagande parten i sin kommunikation med andra
p ett mngsidigt stt bekanta sig med texter som skapats p eller versatts till tecken-
sprk, diskutera texterna och bertta om dem fr andra; eleven skall anvnda sig av
litteratur p teckensprk som stimulans fr skapande aktiviteter
lra sig att anvnda tolktjnster
lra sig att knna igen det nlandssvenska teckensprket och hur det skiljer sig frn
andra teckensprk.
90
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att va sig i att diskutera p teckensprk; samtalsturer, vning i att formulera tankar
och motivera sikter; vning i att se och kommentera aktivt
att planera och genomfra korta framstllningar p teckensprk fr smgrupper, klasser
och/eller p video
att under lrarens ledning va sig i kommunikation p teckensprk
att under lrarens ledning va sig i kunskapsskning i olika teckensprkiga kllor
att va sig i att kommunicera p teckensprk via bildtelefon och datantsbaserade medier
Sprkknsla
att underska tecknens betydelser bde i det fasta och produktiva teckenfrrdet och
i de sammanhang dr de anvnds
att underska tecknens uppkomst och bjning
att underska teckenfrrdets utveckling
att underska teckensprkets satslra
att utka antalet tecken genom att behandla allsidiga texter p teckensprk
Knnedom om kultur
att bekanta sig med teckensprkstraditionen
att planera och genomfra framstllningar i samband med kulturverksamhet i den
teckensprkiga gemenskapen
Litteratur
att bekanta sig med historier, berttelser, drama och poesi som skapats p eller
versatts till teckensprk.
Eleven
kan anvnda teckensprk p ett ndamlsenligt stt i olika kommunikationssituationer
och behrskar de centrala stilarterna i olika sociala situationer och i studierna
deltar i diskussioner, behrskar den teckensprkiga kommunikationens regler och
teknik och r kapabel att uttrycka sina tankar och sikter genom att teckna klart och
strukturerat
frstr texter p teckensprk avsedda fr sin ldersgrupp och kan analysera deras
uppbyggnad och innehll
vet hur man fr tag p underhllning och information p teckensprk i olika medier
samt i olika lrmiljer och kllor som nns p ntet
kan hmta information samt bygga ut och utveckla den p ntet genom inlrning
under samverkan
kan producera planerade och strukturerade texter p teckensprk om olika mnen och
fr olika ndaml
kan anvnda bildtelefon och tolktjnst i kommunikation p teckensprk
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
knner till skillnaden mellan fasta och produktiva tecken och kan anvnda dem p
ett ndamlsenligt stt i olika sammanhang; eleven knner till de strukturella delarna
i ett tecken och kan klassicera tecknen enligt uppkomst; han eller hon knner till de
viktigaste sats- och texttyperna och kan anvnda dem p ett ndamlsenligt stt
knner till de viktigaste reglerna fr satsbildning och kan skilja t huvud- och bisatser
d han eller hon tecknar.
RSKURSERNA 69
I rskurserna 69 betonas utveckling och frdjupning av frdigheterna i teckensprk och
god kompetens i teckensprk s att eleven kan fungera som en jmlik medlem i den tecken-
sprkiga gemenskapen.
ML
Eleven skall
lra sig att analysera uppbyggnaden i en teckensprkig text och knna igen texttyp
och stil i en text p teckensprk
utveckla sin kritiska frmga fr analys av teckensprkiga medier och sin kommunika-
tiva frdighet i informationstekniskt teckensprk i lrmiljn
lra sig att anvnda tolktjnst och att samarbeta med en teckensprkstolk i olika slags
situationer som anknyter till studier och kultur eller d han eller hon skall utrtta renden
lra sig att knna igen det nlandssvenska teckensprkets olika anvndargrupper och
skillnaderna i sprkbruk i olika situationer
bekanta sig med ett eller era frmmande teckensprk och med grunderna i internatio-
nellt teckensprk
bekanta sig med olika slag av skriftsystem p teckensprk.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att va sig i olika diskussionsformer
att va sig i att planera och hlla fredrag och andra framstllningar p teckensprk
att va sig i sjlvstndig informationsskning i olika slag av teckensprkiga kllor;
att bedma tillfrlitligheten i olika kllor
att va sig i vardagsdiskussionens grunder p ett frmmande teckensprk och p
internationellt teckensprk
Sprkknnedom
att underska begrepp och fenomen som gller tecknens uppbyggnad och teckenspr-
kets grammatikaliska processer
att bekanta sig med hur man formar och bjer tecken och med det nlandssvenska
teckensprkets satslra
92
att underska fasta och produktiva tecken och de teckensprkiga idiomens betydelser
att underska stilskillnader i teckenfrrdet
att va sig i att anvnda ordbcker p teckensprk
att jmfra det nlandssvenska teckenfrrdet, dess uppbyggnad och grammatik med
ett nordiskt teckensprk eller med ett annat frmmande teckensprk
att jmfra teckensprkets uppbyggnad med svenskan och andra talade sprk
Knnedom om kultur
att bekanta sig med srdragen hos dvblinda
att bekanta sig med srdragen hos nska dva och det nska teckensprket
att va sig i att kommunicera med svensksprkiga med och utan tolk
att underska skillnader och gemensamma drag i kulturen hos teckensprkiga och
hos dem som anvnder talat sprk
Litteratur
att bekanta sig med olika slag av text- och stilarter och att va sig i att producera dem
att bekanta sig med den berttande traditionen p teckensprk
Eleven
kan anvnda teckensprk p ett ndamlsenligt stt i olika kommunikationssituationer;
han eller hon kan beakta samtalspartnerns sprkliga behov och begrnsningar och
anpassa sitt tecknande efter situationens krav
har ltt att frst texter p teckensprk och r i stnd att utnyttja dem i sitt eget
arbete; han eller hon kan sjlvstndigt ska information och underhllning ur kllor
p teckensprk p bibliotek och i datant
kan producera planerade och strukturerade texter p teckensprk: referat, rapporter,
fredrag, intervjuer, ktiva berttelser och teateruppsttningar; han eller hon har lrt sig
samarbeta med en teckensprkstolk
knner teckensprkets grammatik och tecknens uppkomstprocesser; eleven kan
analysera betydelser och stilskillnader i fasta och produktiva tecken och i teckensprkiga
idiom; han eller hon kan beskriva hur teckensprket r uppbyggt och kan gra
jmfrelser med talade sprk i syfte att frdjupa den metasprkliga medvetenheten
kan anvnda ordbcker i teckensprk
knner till de olika anvndargrupperna i den teckensprkiga gemenskapen och har
knnedom om berttar- och kulturtraditionen p teckensprk
knner de viktigaste dialektomrdena och vad som knnetecknar dem
har ftt en uppfattning om internationellt teckensprk och om teckensprken i andra
lnder.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Modersml fr elever med annat modersml
Med std av 12 lagen om grundlggande utbildning kan enligt vrdnadshavarens val
frutom nska, svenska, samiska, romani eller teckensprk ocks undervisas ett annat
sprk som r elevens modersml. D undervisas nmnda modersml enligt det timantal
i modersml och litteratur som denieras i 8 i statsrdets frordning 1435/2001.
Lroplanen grs upp och den niv som efterstrvats fr undervisningen denieras med
tillmpning av lrokurserna svenska eller nska som modersml.
I undervisningen beaktas elevernas varierande sprkliga och kulturella bakgrund
samt det knappa std som omgivningen erbjuder fr att utveckla elevens eget modersml.
94
Svenska som andrasprk
RSKURSERNA 19
De elever vars modersml inte r nska, svenska eller samiska kan f undervisning i
svenska som andrasprk antingen helt eller delvis i stllet fr lrokursen svenska som
modersml. Undervisningens omfattning bestms i lroplanen. Dessa grunder fr lro-
planen har gjorts upp fr undervisningen i svenska som andrasprk. Antalet rsvecko-
timmar motsvarar undervisningen i svenska som modersml.
Utgngspunkten fr lrokursen svenska som andrasprk r elevens inlrningssituation;
eleven lr sig svenska i en svensk eller tvsprkig milj och kunskaperna i svenska utvecklas
s smningom allt mer vid sidan av hans eller hennes eget modersml. Lrokursen i svenska
som andrasprk skiljer sig till ml och innehll frn lrokursen i svenska som modersml.
Det centrala mlet fr undervisningen i svenska som andrasprk r att eleven vid
slutet av den grundlggande utbildningen skall ha ntt s goda kunskaper som mjligt
inom svenska sprkets alla delomrden. Eleven skall kunna studera samtliga lromnen
inom den grundlggande utbildningen fulldigt och n behrighet till fortsatta studier
efter den grundlggande utbildningen. Med undervisningen frsker man uppmuntra
eleven till livslngt lrande s att han eller hon s smningom kan n sprkkunskaper
i svenska p samma niv som en infdd svensksprkig och p s stt fr fullvrdiga
mjligheter att handla och pverka i det nlndska samhllet. Undervisningen i svenska
som andrasprk strker tillsammans med undervisningen i det egna modersmlet elevens
mngkulturella identitet och skapar en grund fr funktionell tvsprkighet.
Fr en elev som lr sig svenska som andrasprk r svenskan bde inlrningsinstru-
ment och inlrningsobjekt under hela skoltiden. Eleven lr sig svenska i alla lromnen
och undervisningen i svenska som andrasprk frutstter samplanering och samarbete
mellan olika lrare. Lrokursen i svenska som andrasprk skall mlmedvetet utveckla
elevens kunskaper i svenska och i undervisningen skall ocks innehll, grundlggande
begrepp och ordfrrd i de vriga lromnena beaktas.
I undervisningen skall man ta hnsyn till att det tar era r fr eleven att grundligt
lra sig ett nytt sprk. Man br fsta vikt vid att elevens kompetens i sitt eget modersml,
de strukturella skillnaderna mellan modersmlet och det svenska sprket och den kultu-
rella distansen kan inverka p den tid det tar fr eleven att n mlen.
Elevens helhetssituation, bland annat lder, sprklig frdighet samt skol- och erfa-
renhetsbakgrund br beaktas vid uppgrandet av mlen och valet av innehll. Utgngs-
punkten fr undervisningen r elevens kunskapsniv i svenska, inte den rskurs i vilken
han eller hon studerar. I undervisningen betonas kommunikationen: att vidga ordfrrdet
och va sprkets strukturer ingr i utvecklandet av den sprkliga frdigheten och i
elevens kulturknnedom. Undervisningsmetoder och arbetsstt br vljas s att eleven
fr mjlighet att lra sig inlrningsstrategier som hjlper honom eller henne att aktivt
tillgodogra sig sprkligt och kulturellt material bde i och utanfr skolan. De kommuni-
kationssituationer som omgivningen erbjuder samt elevernas erfarenheter och iakttagelser
bildar en naturlig bas fr undervisningen.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
ML
Under den grundlggande utbildningen skall eleven lra sig
att frst tal i normalt tempo ansikte mot ansikte, att frst samtal om allmnna
mnesomrden, att frst lrarens tal under lektionerna i olika mnen och att frst
radio- och televisionsprogram som berr bekanta mnesomrden
att klara sig i praktiska talsituationer bde i och utanfr skolan och att i sitt tal gra
skillnad mellan centrala talregister
att frst text som behandlar olika lromnen och olika mnesomrden, att lsa
sjlvstndigt och vlja fr ndamlet lmplig litteratur och genom lsningen vidga
sin vrld samt utveckla sitt ordfrrd och sin sprkfrstelse
att skriva standardsvenska och att skriva privata texter och texter som anknyter till
undervisningen, att uttrycka sina tankar skriftligt i logiskt strukturerade texter
att utveckla sin sprkliga medvetenhet och sin sprkknnedom
att anvnda sdana varierande arbetsstt som visat sig vara effektiva vid sprkstudier och
att knna igen sina inlrningsstrategier, vid behov utveckla nya strategier fr lrandet
att utvrdera sin egen sprkliga utveckling
att utveckla sina sprkkunskaper ocks under lektioner i vriga lromnen och utanfr
klassrummet
att jmfra sin egen kultur med den nlndska samt att kommunicera och verka i den
nlndska kulturen, att frst den egna och den nlndska kulturens ursprung och att
vrdestta bgge kulturerna.
CENTRALT INNEHLL
Situationer och mnesomrden som eleven skall kunna kommunicera om
privatliv, familj, slkt, vnner; rstider, tidsbestmningar och vder; hem och boende;
skolan som fysisk milj, lektioner, skolkamrater, lrare och annan personal; mltider och
hygien; mnniskans kropp och kldsel; offentliga lokaler och tjnster, ssom affrer, trak
och hlso- och sjukvrd; stad och landsbygd; natur; fritid, kultur och idrott, resor; medier
ordfrrd och begrepp i olika lromnen
hgtidsdagar, folklig tradition, seder och bruk; lekar; betydelsefulla nlndska personer
och hndelser; vardagstradition och livsstil
Strukturer och sprkknnedom
grundlggande kunskaper om svenska sprket; dess struktur och prosodi
ordklasser och ordbjning: genus, kongruens och tidsformer
principerna fr sats- och meningsbyggnad i det svenska sprket
iakttagelser om sprket och laborering med sprket
normer fr och skillnader mellan tal- och skriftsprk; standardsprk och dialekter
svenskan i Finland i relation till de nordiska och europeiska sprken och i ett globalt perspektiv
96
Lsning och skrivning
sambandet mellan ljud och bokstav samt mellan ord och bild i begreppsinlrningen,
typbokstverna
olika lsstrategier, automatisering av den mekaniska lsfrmgan, med vergng frn
hglsning till tystlsning
att iaktta sin egen lsning och sin frstelse av textens innehll
de vanligaste textgenrerna och att skriva fr olika situationer och mlgrupper
Berttartradition, litteratur och mediekunskap
sagor, dikter, berttelser, gtor och ordsprk, folklore och andra sknlitterra genrer frn
Finland, Norden och andra lnder, valda enligt sprkkunskaper och ldersgrupp
centrala nlndska frfattare och deras verk
att lsa och analysera medietexter, bilder, lm och teater
att anvnda sig av bibliotek, informations- och kommunikationsteknik och olika medier
att ska information i olika kllor
Interaktion och muntlig kommunikation
olika talstrategier, ssom att inleda, upprtthlla och avsluta en diskussion, att uttrycka
en sikt, att beakta lyssnaren och lyssnarens respons
kulturbundna kommunikationssituationer, ssom att hlsa, att tilltala, att presentera sig,
att tacka, att be om urskt, att tala i telefon
att uttrycka och motivera egna knslor, behov, kunskaper och sikter
att kompensera bristflliga sprkkunskaper genom att till exempel anvnda relaterade
begrepp eller genom att frklara
att utveckla frhandlingsfrmga och frmga att fra en konstruktiv diskussion
Sprkinlrningsfrdigheter
anvndning av lrobcker och ordbcker, anvndning av nya ord och strukturer i egna
framstllningar, par- och gruppdiskussioner som ett regelbundet stt att va muntlig
kommunikation, att se de betydelsebrande elementen i en text, att jmfra det svenska
sprket med det egna modersmlet, att iaktta och korrigera sin egen framstllning, att
bedma sin sprkliga frdighet.
Vid bedmningen beaktas alla sprkkunskapens delomrden. Vid slutbedmningen br
beaktas att elevens sprkfrdighetsprol kan vara mycket ojmn.
Sprk
Frdighetsnivn i sprket i rskurs 9 enligt nivskalan fr sprkkunskaper (bilaga) B1.1B1.2.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Kulturell kompetens
Eleven
knner till det nlndska samhllet, den nlndska kulturen och nlndska seder
frstr och uppskattar betydelsen av ersprkighet och mngkulturalism
frstr och kan relatera den nlndska kulturens vrden till sina egna vrderingar.
Studiefrdigheter
Eleven
r van att regelbundet anvnda arbetsstt som visat sig vara effektiva vid sprkstudier.
98
Finska som andrasprk
RSKURSERNA 19
De vars modersml inte r nska, svenska eller samiska skall f undervisning i nska
som andrasprk, antingen helt eller delvis, i stllet fr lrokursen nska som modersml.
Undervisningens omfattning bestms i lroplanen. Dessa grunder fr lroplanen har
gjorts upp fr undervisningen i nska som andrasprk som till antalet rsveckotimmar
motsvarar undervisningen i nska som modersml.
Utgngspunkten fr lrokursen nska som andrasprk r elevens inlrningssituation:
eleven lr sig nska i en nsksprkig milj och kunskaperna i nska utvecklas s smningom
allt mer vid sidan av hans eller hennes eget modersml. Lrokursen fr nska som andra-
sprk skiljer sig frn lrokursen i nska som modersml vad betrffar ml och innehll.
Det centrala mlet fr undervisningen i nska som andrasprk r att eleven vid slutet
av den grundlggande utbildningen skall ha uppntt s goda kunskaper som mjligt
inom nska sprkets alla delomrden. Eleven skall kunna studera alla lromnen inom
den grundlggande utbildningen fulldigt och ha mjlighet till fortsatta studier efter den
grundlggande utbildningen. Med undervisningen frsker man handleda eleven till livs-
lngt lrande s att han eller hon s smningom kan uppn sdana kunskaper i nska
som en nsksprkig har och p s stt fr fullvrdiga mjligheter att handla och pverka
i det nlndska samhllet. Undervisningen i nska som andrasprk strker, tillsammans
med undervisningen i det egna modersmlet, elevens mngkulturella identitet och skapar
en grund fr funktionell tvsprkighet.
Fr en elev som lr sig nska som andrasprk r nska bde medel fr inlrningen
och fr dess objekt under hela skoltiden. Eleven lr sig nska i alla lromnen, och
undervisningen i nska som andrasprk frutstter samplanering och samarbete mellan
olika lrare. Lrokursen i nska som andrasprk skall mlmedvetet utveckla elevernas
kunskaper i nska och undervisningen skall ocks beakta innehll, grundlggande
begrepp och ordfrrd i vriga lromnen.
I undervisningen skall man ta hnsyn till att det tar era r att grundligt lra sig ett
nytt sprk. Man br fsta vikt vid att elevens kompetens i sitt modersml, modersmlets
och det nska sprkets olika strukturer samt den kulturella distansen kan inverka p den
tid det tar att n mlen.
Vid uppgrandet av mlen och val av innehll skall man beakta elevens helhetssitua-
tion ssom lder, sprklig frdighet samt skol- och erfarenhetsbakgrund. Utgngspunkten
fr undervisningen r elevens kunskapsniv i nska, inte den rskurs i vilken han eller
hon studerar. I undervisningen betonas kommunikationen: att vidga ordfrrdet och va
sprkets strukturer ingr i utvecklandet av den sprkliga frdigheten och i elevens kultur-
knnedom. Undervisningsmetoder och arbetsstt br vljas s att eleven fr mjlighet
att lra sig inlrningsstrategier som hjlper honom eller henne att aktivt tillgodogra sig
sprkligt och kulturellt material bde i och utanfr skolan. Undervisningen br utnyttja de
mjligheter tillvaron i en sprkgemenskap ger, de kommunikationssituationer som omgiv-
ningen erbjuder samt elevens erfarenheter och iakttagelser av dessa.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
ML
att frst tal i normalt tempo ansikte mot ansikte, att samtala om allmnna
mnesomrden och att f klarhet i lrarens tal under lektionerna i olika mnen
och att frst radio- och tv-program som berr bekanta mnesomrden
att klara sig i praktiska talsituationer i och utanfr skolan och att i sitt tal gra skillnad
mellan centrala talregister
att frst text som behandlar olika lromnen och olika mnesomrden, att lsa
sjlvstndigt och vlja ndamlsenlig litteratur, och att med dess hjlp utveckla sitt
ordfrrd och sin frstelse och f upplevelser ur litteraturen
att skriva privata texter och texter som anknyter till undervisningen, att uttrycka sina
tankar skriftligt som sammanhngande helheter och att i skrivandet anvnda det skrivna
sprkets olika register
att utveckla sin sprkliga medvetenhet och sin sprkknnedom
att anvnda olika arbetsstt som konstaterats vara effektiva i sprkstudier, att bli
medveten om sina inlrningsstrategier och att vid behov frndra dem s att de blir
mera ndamlsenliga
att bedma utvecklingen av sin sprkliga frdighet
att utveckla sina sprkkunskaper ocks under lektioner i vriga lromnen och utanfr
klassrummet
att jmfra sin egen kultur med den nska samt att kommunicera och verka i den nska
kulturen, att frst den egna och den nska kulturens ursprung och att vrdestta bgge
kulturerna.
CENTRALT INNEHLL
Situationer och mnesomrden som eleven skall kunna kommunicera om
personligt liv, familj, slkt, vnner; rs- och dygnstider och vderlek; hem och boende;
skolan som fysisk milj, lektioner, skolkamrater, lrare och annan personal; mltider och
hygien; mnniskans kropp och kldsel; offentliga lokaler och tjnster, ssom affrer, trak
och hlso- och sjukvrd; stad och landsbygd; natur; fritid, kultur och idrott, resor; media
vokabulr i olika lromnen: att utvidga ordfrrd och morfologi, verordnade och
underordnade begrepp
hgtidsdagar, folklig tradition, seder och bruk; lekar; framstende nska personer och
hndelser; vardagstradition och livsstil
Strukturer och sprkknnedom
att knna igen och behrska ljud, tonfall, betoningar och intonation; skriv- och
talsystemen och deras srdrag
de vanligaste sprkstrukturerna; ordklasserna och deras bjning; verbtyperna och de
viktigaste nomentyperna; kasus-, person- och tidsformer och modus i huvuddrag; att
knna igen satsdelarna; att knna igen nominalformer och satsmotsvarigheter; satstyper;
huvudprinciperna fr avledning av ord; skiljetecken och rttstavning
100
ord, sats, mening; bindning; de vanligaste texttyperna
skillnader mellan tal- och skriftsprk; variationer i talsprket
nskan bland vrldens sprk
Lsa och skriva
nskans skriftsystem, sambandet mellan ljud och bokstav, avstavning, sm och stora
bokstver, typbokstver
mekanisk, ytande och insiktsfull lsning; olika lsstrategier, till exempel att frutse
textens betydelse och dra slutsatser av den och att ska fram vsentligheter och stdord
i texten
texttyper och skrivning fr olika ndaml
Berttartradition, litteratur och mediekunskap
sagor, ramsor, berttelser, dikter, gtor, ordsprk, sknlitterra textutdrag och hela verk
valda enligt sprkkunskap och ldersskede
centrala frfattare och deras verk samt Kalevala och huvudskedena i Finlands litteratur
medietexter, grunderna i att lsa och analysera bilder, lm och teater
anvndning av bibliotek, informations- och kommunikationsteknik, television, radio,
press och reklam
informationshmtning ur olika typer av kllor
Interaktion och muntlig kommunikation
olika talstrategier ssom att inleda, upprtthlla och avsluta en diskussion, att uttrycka
en sikt, att beakta lyssnaren och lyssnarens respons
kulturbundna kommunikationssituationer, ssom att hlsa, att tilltala, att presentera sig,
att tacka, att be om urskt, att tala i telefon
att uttrycka och motivera egna knslor, behov, kunskaper och sikter
att kompensera bristflliga sprkkunskaper genom att till exempel anvnda relaterade
begrepp eller genom att frklara
att utveckla frhandlingsfrmga och frmga att fra en konstruktiv diskussion
anvndning av lrobcker och ordbcker, anvndning av nya ord och strukturer i
egna framstllningar, par- och smgruppsdiskussioner som ett regelbundet stt att va
muntlig kommunikation, att sluta sig till betydelsen i en kontext, att jmfra det nska
sprket med det egna modersmlet, att iaktta och korrigera sin egen framstllning, att
bedma sin sprkliga frdighet
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Vid bedmningen beaktas alla sprkkunskapens delomrden. Vid slutbedmningen br
beaktas att elevens sprkfrdighetsprol kan vara mycket ojmn.
Sprkfrdighet
Frdighetsnivn i sprket i rskurs 9 enligt nivskalan fr sprkkunskaper (bilaga) B1.1B1.2
Kulturell kompetens
Eleven
knner till det nlndska samhllet, den nska kulturen och nlndska seder
frstr och uppskattar betydelsen av ersprkighet och mngkulturalism
frstr och kan relatera den nska kulturens vrderingar till sina egna vrderingar.
Eleven
r van att regelbundet anvnda arbetsstt som konstaterats vara effektiva vid
sprkstudier.
102
Finska fr samisktalande
Lrokursen nska fr samisktalande r avsedd fr de elever som studerar samiska som
modersml. Syftet med undervisningen r att strka elevens knnedom om nska sprket
och hans eller hennes tvsprkighet. Undervisningens grundlggande uppgift r att
vcka elevens intresse fr sprk, litteratur och interaktion och att handleda honom eller
henne i att gra iakttagelser om dessa.
Undervisningen utgr frn elevens sprkliga och kulturella erfarenheter. Undervisningen
br tillhandahlla erfarenheter av att kommunicera genom att tala, lsa och skriva i gemen-
skap med andra. Undervisningen skall stdja elevens samiska identitet och sjlvknsla. Mlet
r att eleven skall delta och pverka i samhllet genom att kommunicera och lyssna aktivt.
De allmnna mlen fr undervisningen r att stdja eleven att utveckla en
hgklassig tvsprkighet och att skapa frutsttningar fr att eleven skall kunna fungera
som en jmbrdig medlem bde i det samiska och i det nska samhllet.
Finska fr samisktalande barn och samiska som modersml har ett liknande centralt
innehll i frga om sprk och kommunikation. Undervisningen i lrokurserna ordnas s
att lrokursen nska fr samisktalande barn stder och frdjupar inlrningen i moders-
mlet och tvsprkigheten. Frdigheter som tagits upp och tillgnats i modersmlet kan
frdjupas i nska fr samisktalande barn och vice versa.
RSKURSERNA 12
Den centrala uppgiften fr undervisningen i nska fr samisktalande barn i rskurserna 1-
2 r att skapa en grund fr den sprkinlrning som inletts redan i hemmet, i dagvrden och
i frskolan. Undervisningen skall vara heltckande och omfatta all muntlig och skriftlig
kommunikation inom sprkets olika delomrden som anknyter till elevernas vardag och
som stder deras individuella sprkinlrning. I undervisningen br man beakta att eleverna
kan benna sig i mycket olika skeden i sitt sprkbruk och i sin inlrningsprocess.
ML
Eleven skall
lra sig att anvnda det nska sprket
vnja sig vid olika interaktionssituationer i skolan
lra sig att lyssna koncentrerat
lra sig att frga, svara och bertta om sina kunskaper, erfarenheter, tankar och sikter
utveckla sin sprkliga och fysiska gestaltningsfrmga.
Eleven skall
lra sig den grundlggande tekniken fr att lsa och skriva och de begrepp som behvs
fr inlrningen, eleven skall frst vikten av att va samt lsa och skriva regelbundet
utveckla sina ls- och skrivfrdigheter, ven sin medielskunnighet, och sina
kommunikationsfrdigheter i en informationsteknisk lrmilj
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
smningom lra sig att beakta verenskommelser och regler fr skriftsprket d han
eller hon skriver
lra sig de viktigaste skillnaderna i rttstavning mellan nska och samiska.
Eleven skall
genom att lyssna och lsa bekanta sig med det skrivna sprket, berika sitt ord- och
uttrycksfrrd och sin fantasi och f impulser fr att tnka och uttrycka sig
bli intresserad av nsksprkig barnlitteratur, lra sig att vlja lsning som intresserar och
lsa bcker som motsvarar hans eller hennes lsfrdighet
vnja sig vid att analysera sprket, dess innebrd och form
vnja sig vid att man i samband med texter ocks anvnder begrepp som sprkljud,
bokstav, stavelse, stora skiljetecken, rubrik, text och bild.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikation
att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika interaktionssituationer i skolan, att delta
i par-, grupp- och klassdiskussioner
att lyssna koncentrerat, noggrant och p ett slutledande stt
att va sig i att modigt anvnda nska sprket t.ex. genom att tala och bertta
att bearbeta det hrda, sedda, upplevda och lsta genom improvisation, berttande, lek
och drama, ven genom integrering i andra konstmnen
att genom olika hrvningar befsta frdigheterna att uppfatta olika sprkljud, stavelser
och ord och att frst intrigen och innehllet i texten
Lsa och skriva
att lsa och genom gemensamma diskussioner lra sig frst tryckta och elektroniska texter
att rikligt va sambandet mellan ljud och bokstav
att bekanta sig med skriftsprket och standardsprket
att f mjlighet att lsa p egen hand
att knna igen korta vlbekanta ord och s smningom g ver till att knna igen ocks
lngre, mindre bekanta ord, att efterhand g ver frn hglsning till tyst lsning
att knna igen ord, frn korta ord till frmmande, lnga ord, att successivt g ver frn
hglsning till tyst lsning
att dela upp talet i ord, stavelser och sprkljud, att va sig i att skriva ord
att skriva bokstavsformer, att lra sig sm och stora tryckbokstver och skrivstilsbokst-
verna och att kombinera bokstver (typbokstver, siffror och skiljetecken, se bilaga)
att lra sig skriva ven p dator
att va sig i rttskrivning p ord- och satsniv: ordmellanrum, stor begynnelsebokstav
i bekanta namn och i brjan av satser, att bekanta sig med de stora skiljetecknen och
brja va deras anvndning
104
att va centrala skillnader i rttstavning mellan samiska och nska (ng-ljud, lng-kort
vokal, k, p och t i brjan av ord och inne i ord)
Litteratur och sprk
att bekanta sig med sknlitteratur och andra texter genom att lyssna, titta p bilder och
smningom lsa sjlv
att bekanta sig med olika slags texter (sagor, historier, serier, dikter, fackbcker osv.)
att lsa och kommentera bcker: att diskutera bcker som lsts och i samband med
detta begreppen intrig samt huvudperson, tid och plats fr en hndelse, att foga det
lsta till elevens eget liv, det han eller hon lst, hrt och sett tidigare
att lyssna till talbcker
att bekanta sig med nsk och utlndsk barnlitteratur
att va sig i att anvnda klass- och skolbiblioteket och allmnna bibliotek
vnjer sig vid att tala nska ytande
har vant sig vid att uttrycka sig muntligt: eleven kan bertta om sina iakttagelser och
upplevelser fr en liten grupp s att de som lyssnar kan flja framstllningen
kan handla ndamlsenligt i vardagliga talsituationer, fljer lrarens och andra elevers
framstllning och diskussioner och strvar mot msesidighet nr han eller hon talar,
reagerar i diskussioner p det hrda med egna tankar och frgor
deltar koncentrerat i vningar att uttrycka sig.
Elevens ls- och skrivfrdigheter har utvecklats s att han eller hon/hans eller hennes
textfrstelse har utvecklats frn att knna igen detaljer till att se texten i sitt samman-
hang, eleven lser s ytande att han eller hon klarar av att lsa de esta texter som r
avpassade fr ldersstadiet
har brjat iaktta sin egen frstelse av det lsta och kan dra slutsatser av det lsta
kan uttrycka sig ven skriftligt s att han eller hon klarar av skrivsituationer i sin egen
vardag, kan anvnda sin fantasi nr han eller hon skriver
kan binda samman bokstver nr han eller hon skriver fr hand och kan producera
egen text ven p dator
vnjer sig vid att skriva ltta och bekanta ord och har brjat anvnda stora skiljetecken
i slutet av en sats och stor bokstav i brjan av en sats
kan skriva korta berttelser eller historier.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Elevens frhllande till litteraturen och sprket har utvecklats s att han eller hon
kan leta reda p lmplig och intressant lsning, eleven anvnder sin lsfrdighet fr sitt
eget njes skull och fr att ska kunskap
har lst tminstone ngra barnbcker som motsvarar lsfrdigheten, medielskunnig-
heten rcker till fr att flja program som r avsedda fr ldersstadiet
kan gra iakttagelser om sprket p den niv som motsvarar elevens lder: eleven
uppmuntras att analysera stavelsestrukturen i ord och sprkljud, att rimma och att
reektera ver ordens form och betydelse
har vant sig att anvnda inlrda begrepp nr han eller hon talar om sprk och texter.
RSKURSERNA 35
Den centrala uppgiften fr undervisningen i nska fr samisktalande barn i rskurserna 35
r att lra eleven de grundlggande frdigheterna i nska sprket. Mlet fr undervisningen
r att lra eleven ytande ls- och skrivfrdigheter, ge frdjupad lsfrstelse och kunskap om
hur man sker information. Eleven lr sig att lyssna till, att lsa och skriva olika slags texter.
Undervisningen frdjupar frdigheterna att skriva p nska och kunskaperna om de centrala
skillnaderna i rttstavning mellan nska och samiska. Utvecklingen av elevens lsfrmga,
uttrycksfrrd, fantasi och kreativitet stds genom lsning av litteratur och mngsidigt
skrivande. Eleven fr va sig i att dela med sig av och hantera sina lsupplevelser. Eleven fr
ocks bekanta sig med nsksprkig barn- och ungdomslitteratur.
ML
Eleven skall
lra sig att aktivt lyssna och kommunicera i olika kommunikationssituationer: han eller
hon skall f mod att delta i diskussioner och strva efter att ta hnsyn till motparten i
sin egen kommunikation
lra sig att orientera sig i textmiljer dr ord, bild och ljud samverkar
utveckla sin egen framstllning och totalgestaltning.
Eleven skall
lra sig att lsa olika slags texter ytande och vnja sig vid att iaktta och bedma sig
sjlv nr han eller hon lser: eleven lser texter som r avpassade fr ldersstadiet,
ordfrrdet utkas
bekanta sig med olika stt att lsa och va sig i att anvnda strategier som frbttrar
lsfrstelsen
106
lra sig att vlja lmplig lsning fr olika syften och vnja sig vid att fundera ver texter,
uttrycka olika tankar som texten vcker och bygga broar frn dem till sitt eget liv och
sin omgivning
lra sig att leta reda p information i olika kllor som lmpar sig fr ldersstadiet.
Eleven skall
lra sig att bygga upp olika slags texter bde muntligt och skriftligt
utveckla sitt ordfrrd och sin frmga att uttrycka sig, eleven skall vnja sig vid att se
kritiskt p sin egen framstllning
lra sig att skriva ytande fr hand samt att producera olika slags texter med
ordbehandlingsprogram och lra sig att anvnda olika medier.
Eleven skall
bekanta sig med det egna landets och andra folks kulturer genom litteratur, teater
och lm
lsa rikligt med barn- och ungdomslitteratur p ett mngsidigt stt och lra sig att
vlja lmplig lsning, eleven skall behlla sin positiva instllning till lsning
bygga upp ett intresse fr sprkets funktion, eleven skall lra sig frst grunderna fr
en grammatikalisk beskrivning och iaktta och uppskatta sprk som talas i hans eller
hennes omgivning
tillgna sig grundlggande kunskaper om olika medier och f vning i att anvnda
medier p ett mlmedvetet stt.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikationsfrmga
att bekanta sig med kommunikationens grundelement och ge akt p interaktionen
att bertta och referera, uttrycka sin sikt, skta renden, komma med inlgg i en
diskussion, stlla frgor, va sig i att lyssna aktivt och handla artigt
att va upp konsten att upptrda
att berika den egna framstllningen och stten att uttrycka sig t.ex. genom drama
och lek
Textfrstelse
vning i att lyssna koncentrerat och att frst det man hr
skumlsning, ordagrann, sakligt korrekt, slutledande och frdjupad lsning
att lra sig frutse innehll och strukturer i en text utgende frn bilderna, rubriken,
tidigare lsupplevelser och frhandsinformation
att skilja p vsentligheter och detaljer, att komprimera, skriva mellanrubriker, stlla
frgor, dra slutsatser och analysera det man lst och hrt
att gra tankekartor, reektera ver innehllet i en text och jmfra olika texter
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
att gra upp och anvnda en lista med stdord, att f kontakt med publiken, att
strukturera framstllningen och gra den skdlig, att va sig i rstanvndning
att bertta om och beskriva ngot vlbekant, att skapa en berttelse med intrig, att
sammanfra information samt att uttrycka och motivera sikter
att planera, bearbeta och frdigstlla en egen text
att ta emot och ge respons
att va sig i rubriksttning och styckeindelning och att gra och anvnda id- och
tankekartor
att lra sig grunderna i rttstavning: betoning av skillnaderna mellan nska och samiska
i specialfall, bl.a. lng vokal och konsonanterna k, p, t i brjan av ord, vning i att
anvnda standardsprket
Informationsskning
att anvnda olika slags fackbcker
att va sig i att lsa och frst olika slags facktexter
att bekanta sig med hur materialet p ett bibliotek r klassicerat och vad det innehller,
att leta efter och reservera bcker, att lra sig enkel informationsskning i datant och
att under handledning va sig i informationsskningens olika skeden
Sprkets uppgifter och struktur
att underska ordens betydelse i ett textsammanhang
att gruppera ord enligt betydelse och bjning, indelning i ordklasser och bjningsprin-
ciper, att analysera hur man anvnder ordklasser och grupperar ord
att i enkla satser skilja t predikat och subjekt
att jmfra upplsta och skrivna texter
att lsa texter av olika slag och bekanta sig med litteraturgenrer
att behandla texter av olika slag och dela med sig av egna lsupplevelser, t.ex. att bertta
om, diskutera, skriva om, dramatisera, recensera och referera det lsta
att frst och anvnda centrala litteraturbegrepp: intrig, huvud- och bipersoner, tid
och plats fr en hndelse
att se samband mellan litteratur och andra konstarter
vgar uttrycka sig bde muntligt och skriftligt i olika situationer och vill utveckla sin
uttrycksfrmga och sina interaktionsfrdigheter, eleven kan komma med inlgg i
diskussioner
108
berttar om och beskriver sina iakttagelser och tankar och jmfr dem med andras
iakttagelser, i sin kommunikation kan eleven redan i viss mn ta hnsyn till
kommunikationssituation och medium och frsker uttrycka sig begripligt s att han
eller hon nr mottagaren
kan lyssna till andras synpunkter, kan bilda egna sikter och strvar efter att motivera dem
kan hlla en liten, tydlig muntlig framstllning p eget talsprk fr en bekant publik
deltar aktivt i vningar att uttrycka sig.
nner det vsentliga, ocks i texter dr ord, ljud och bild samverkar
har ntt en grundlggande frdighet att lsa ytande, kan lsa hela verk
kan anvnda strategier som frbttrar lsfrstelsen
knner till huvudskedena i en informationsskningsprocess
har vant sig vid att anvnda bibliotek och kan ska information i tryckta och
elektroniska kllor
kan urskilja sikter i texter som r lmpliga fr ldersstadiet och begrundar textens
tillfrlitlighet och betydelse fr honom eller henne
anvnder sin lsfrdighet till nytta och nje.
Elevens frmga att producera texter och bruka dem fr olika ndaml har utvecklats
s att han eller hon
kan producera olika slags texter skriftligt och muntligt, exempelvis berttelser,
beskrivningar och anvisningar
planerar innehllet i sina texter, kommer med uppslag och kan bygga upp texter
som baserar sig p kunskap, erfarenhet och fantasi, elevens egen rst och det vxande
ordfrrdet kan iakttas i texterna
frstr satskonstruktionernas och styckeindelningens betydelse d det gller att
disponera texter och kan anvnda sina kunskaper nr han eller hon planerar och
producerar texter som framskrider i kronologisk fljd, eleven kan variera mellan olika
lnga satser i sina texter och kombinera dem rtt smidigt
kan producera text med hjlp av ordbehandlingsprogram
kan texta och har utvecklat en egen lsbar skrivstil
behrskar grunderna i rttstavning vid stor och liten begynnelsebokstav och vid
sammansatta ord, anvnder stora skiljetecken korrekt och har ocks vant sig vid att
anvnda andra skiljetecken.
Elevens frhllande till sprket, litteraturen och kulturen har utvecklats s att han eller hon
utnyttjar sina sprkliga iakttagelser och frdigheter fr att frst andras texter och fr
att producera egna
har vant sig vid att betrakta texten som en helhet och kan skilja mellan dess delar,
kan p olika grunder ska och klassicera ord i texter och dela in ord i ordklasser enligt
betydelse och bjning
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
vet att verb kan uttrycka tid och person
kan urskilja subjekt och predikat i satserna i enkla texter, uppfattar satsen som en del
av texten
knner till skillnaderna mellan talsprk och skriftsprk och kan anvnda dem fr att
uttrycka sig
har lst nsksprkig litteratur och knner till ngra frfattare
kan leta reda p intressant lsning och kan beskriva sig sjlv som lsare, eleven vidgar sin
knnedom genom att lsa, fr upplevelser och utvecklar sin fantasi
har bekantat sig med ktiva texter genom lm, teater och medier.
RSKURSERNA 69
Den centrala uppgiften fr undervisningen i nska fr samisktalande i rskurserna 69 r
att vidga elevens sprkfrdigheter frn de personliga frdigheter som behvs i den nrmaste
kretsen till att motsvara de krav som det nska standardsprket stller och som nya
texttyper innebr.
Eleven lr sig att gestalta sin tvsprkighet och sina ml som sprkbrukare. Undervis-
ningen syftar till att eleven utvecklas i att analysera och tolka texter och i att frst sina egna
mjligheter att pverka. Undervisningen har som uppgift att uppmuntra eleven till att lsa
och analysera litteratur och medietexter och utveckla sig sjlv som sprkbrukare. Eleven lr
sig att inhmta allmnbildande kunskap om litteratur och inspireras att studera sprket.
ML
Eleven skall
utveckla sin kommunikationsfrmga och sin knsla fr situationen
va sig i att handla mlmedvetet och bygga upp interaktionsfrhllanden i tal-, ls-
och skrivsituationer i och utanfr skolan och i olika kommunikationsmiljer, bl.a.
i tv- och ersprkiga kommunikationssituationer
strva mot en positiv atmosfr som frmjar interaktion och vnja sig vid att det nns
olika synstt och stt att delta i interaktion.
Eleven skall
f vning i att lsa och lyssna p ett aktivt och kritiskt stt, eleven skall utveckla sin
frmga att tolka och analysera nr han eller hon lser och lyssnar
utveckla sin knnedom om olika texttyper och vnja sig vid att frutse vilket stt att
lsa, lyssna och inhmta kunskap som respektive texttyp och syfte frutstter
vnja sig vid att inhmta och anvnda information och lra sig att utnyttja kllor.
110
Eleven skall
utvecklas till en mngsidig textskapare med en egen rst som kan utnyttja den
sprkfrdighet eleven lrt sig d han eller hon talar och skriver
f mod att komma fram med sina synstt och motivera dem och kommentera andras
tankar p ett konstruktivt stt
vnja sig vid att planera sin kommunikation och att mlmedvetet g framt i sina
tal- och skrivvningar
lra sig att ta hnsyn till situation, medium och mottagare i sina texter.
Eleven skall
tillgna sig grundlggande kunskaper om nska sprket, dess struktur, variation
och frndring
gra sitt lsintresse mngsidigt: eleven skall frdjupa sin litteraturknnedom och lra
knna olika skeden i den nska litteraturen och klassiker frn olika lnder
ka sina erfarenheter av olika uttrycksstt inom teater och lm
f en uppfattning om mediers och texters makt att skapa frestllningar, forma
vrldsbilden och styra mnniskornas val
bekanta sig med olika kulturer genom litteratur, teater och medier
utveckla tolerans gentemot sprklig variation och olika sprk.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikationsfrmga
grundlggande insikter om interaktion och innehll, struktur och uttrycksstt i
olika texter, kommunikationens syfte, medel och kommunikationssituation
vning i att g framt i enlighet med uppgiften och komma med mngsidiga inlgg
i olika slags diskussioner och kommunikationssituationer
lmpligt lnga inlgg vid lmplig tidpunkt, att vlja sprkform, hantera konikter,
tillgodogra sig avvikande synstt samt ge och ta emot respons
att bli sker och modig i att kommunicera, att va sig i att uttrycka och frsvara
egna synstt och att utveckla sttet att uttrycka sig
att bedma de egna vanorna och frdigheterna d det gller att lsa, kommunicera
och anvnda medier
Textfrstelse
att va sig i skumlsning, ordagrann, sakligt korrekt, slutledande och frdjupad
lsning, att befsta lsprocessen
att bygga broar mellan texten och mottagaren, att dela med sig av sina lsupplevelser
att tolka och analysera sknlitterra texter som kllor till upplevelser och som en
utveckling av synstt
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
refererande, beskrivande, vgledande, berttande, analyserande och polemiserande
texttyper i fack- och sknlitteratur
de centrala texttyperna i vr kultur och analys av texterna som strukturella och
betydelsebrande helheter
att underska hur man bygger upp innebrder i text med verbala, visuella och
auditiva medel
att komprimera textinnehll, att med tanke p textens slagkraft knna igen och
analysera opinionsmaterial, upphovsmannens syften och metoder, att jmfra texter
ur olika synvinklar
att leta efter och analysera dolda synstt, vrderingar och attityder i tal, skrift och bilder
att deniera ml fr de egna texterna och det egna arbetet och befsta textprocessen
att va sig i vanliga stt att disponera texter, att kontrollera inledning, avslutning
och indelning i avsnitt
att producera texter fr olika mlgrupper och fr olika slags medier och kommunika-
tionssituationer
att producera ktiva texter som beskriver egna upplevelser och synstt och som bygger
upp nya vrldar
att lra sig talat standardsprk och att uttrycka sig och kommunicera p ett stt som
tar hnsyn till lyssnaren
att befsta rttstavningen
att analysera och systematiskt utveckla texterna med avseende p innehll, sprk och
form, att bedma texter
att anvnda mngsidiga uttrycksstt
Informationsskning
att ska information i olika slag av kllor: att planera informationsskning, att bedma
kllors tillfrlitlighet och tydlighet
att va sig i att gra anteckningar och enkla kllhnvisningar, att vlja, gruppera och
bygga upp material fr en framstllning
Elevens frhllande till sprket, litteraturen och kulturen
grundlggande kunskaper om sprksituationen i Finland samt om modersmlets
och tv- och ersprkighetens betydelse
det nska sprkets olika skeden och variation
studier i det nska sprkets struktur
en grund fr litterr allmnbildning: kunskap om viktiga verk och deras frfattare
och om Kalevala, den folkliga traditionen och de centrala epokerna i nsk litteratur
lsning av hela verk och enskilda noveller, dikter och andra korta texter
indelning av sknlitteratur i huvudgenrer och ngra undergenrer
stilistisk huvudindelning av texter: knnetecken fr romantiska, realistiska och
moderna texter
112
att analysera strukturerna i ktiva texter och tolka dem med hjlp av begrepp som
lmpar sig fr rskursstadiet
att se lm och teater, att dela och analysera erfarenheter
vill och har mod att uttrycka sig muntligt och skriftligt bde enskilt och i grupp
visar frmga att lyssna s att han eller hon frstr och kan bilda sig en egen sikt
kan komma med inlgg i idklcknings- och problemlsningssituationer och i andra
kommunikationssituationer i grupp, komma med frslag, ta stllning, stlla frgor,
be om ytterligare information och fra fram motiveringar
arbetar fr att gruppen skall n ett ml och kan fungera p ett uppbyggande stt d
oenighet rder
knner till de viktigaste skillnaderna mellan talsprk och skriftsprk och tar hnsyn till
kommunikationssituation, mottagare och medier bl.a. nr han eller hon vljer sprkform
kan gra iakttagelser om och bedma sina kunskaper i nska sprket, tar emot och
utnyttjar respons fr att utveckla sina frdigheter, ger ocks andra konstruktiv respons
och arbetar mlmedvetet bde enskilt och i grupp.
kan g i dialog med olika slags texter: eleven kan frga, komprimera, kommentera,
komma med invndningar, lgga fram tolkningar samt analysera och begrunda textens
knner till olika texters anvndningsmjligheter och kan orientera sig i mnga slags
textmiljer
lser texter p ett ndamlsenligt stt, ven medie- och webbtexter
kan jmfra texter och nna det centrala i innehllet i dem samt upphovsmannens
sikter och motiveringarna fr dem
kan komprimera intrigen i en ktiv text, utforma personportrtt och flja utvecklingen
av personerna och deras relationer
kan beskriva en dikt och fra fram tankar om den
vet att en text har en upphovsman och ett syfte som pverkar dess innehll, form
och uttryck
kan gra iakttagelser av och dra slutsatser om de visuella och auditiva medlen i texter
kan anvnda inlrda begrepp om sprkkunskap och textknnedom d han eller hon
gr iakttagelser om texter och anvnder sin kunskap om litteratur d han eller hon
hanterar ktiva texter.
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
Elevens frmga att producera texter och bruka dem fr olika ndaml
har utvecklats s att han eller hon
kan anvnda bibliotek, fack- och sknlitterra verk, datant och muntlig tradition,
eleven kan vlja informationskllor och ocks ange dem
knner till hur man utarbetar en muntlig och skriftlig framstllning och tillmpar sin
kunskap d han eller hon producerar texter
samlar tillrckligt material fr sina framstllningar, strukturerar dem och frmedlar det
centrala innehllet i dem, det r ltt att flja tankegngen i elevens texter
kan utarbeta muntliga och skriftliga texter fr olika ndaml, bl.a. beskrivningar,
berttelser, denitioner, referat, rapporter, brev, anskningar och insndare
kan producera texter fr hand och med hjlp av textbehandlingsprogram och ven i
vrigt utnyttja informationsteknik och medier
kan utnyttja sin sprkkunskap fr att producera text och kan gra val som pverkar stil,
ordfrrd och struktur, eleven kan reglera meningarnas konstruktion och lngd och vid
behov komprimera sin text
kan i sina texter tillmpa sina kunskaper om skillnaderna mellan talat och skrivet sprk,
om artighet och om rttstavning.
Elevens frhllande till sprket, litteraturen och kulturen har utvecklats
s att han eller hon
har ntt en sdan lsfrdighet att han eller hon ocks kan lsa hela bcker
hittar fack- och sknlitteratur och andra texter som intresserar och kan motivera sina val
har lst dikter, sagor, berttelser, noveller, exempel p pjstexter och serier inom bde
inhemsk och utlndsk sknlitteratur, knner till dikterna i Kalevala och ven annan
folktradition
knner till de litterra huvudgenrerna, den typiska huvudindelningen av texter och
ngra litterra klassiker
kan dela med sig av sina upplevelser av det han eller hon lst och sett
kan diskutera sprkets ljud-, form- och satskonstruktion och ordfrrd, eleven knner
till ordklasserna och de viktigaste satsdelarna, eleven knner till nskans viktigaste
srdrag och kan jmfra det nska sprket med sitt modersml, eleven har en
uppfattning om den sprkliga slktskapen mellan samiskan och nskan och om sprk
som r beslktade med nska sprket
vet att nska sprket varierar enligt situation, anvndare och region
frstr att sprket frndras och det nska sprkets stllning bland andra sprk
knner till sprksituationen i Finland och Finlands ofciella sprk, eleven frstr
modersmlets samt tv- och ersprkighetens betydelse fr den som talar och sprkets
betydelse fr identiteten.
114
Svenska fr teckensprkiga
Det allmnna mlet fr undervisningen i svenska fr teckensprkiga r att stdja elevens
sprkliga utveckling s att eleven nr en tvsprkighet p en s hg niv som mjligt
och som ger std vid studier och gr det mjligt att fungera som en jmbrdig medlem
svl i en svensksprkig som i en teckensprkig gemenskap. Mlet r dessutom att f
eleven intresserad av det svenska sprket och av vxelverkan och mngsidig kommunika-
tion som baserar sig p svenskan, att f honom eller henne att anvnda svenska som ett
redskap fr att ska information och fr att uttrycka sig och att f honom eller henne att
utveckla sin frmga att kommunicera och lsa aktivt som ett redskap fr att kunna delta
och pverka i samhllet. Avsikten r att f eleven att lra sig att jmfra strukturer och
uttrycksstt i svenska sprket och teckensprket och lra sig att njuta av svensksprkig
litteratur och att sprkligt sett f riklig stimulans av lsningen. De texter och den litteratur
som anvnds i undervisningen vljs s att de ocks behandlar det teckensprkiga
samhllet, dess historia och traditioner.
Delomrdena i undervisningen i svenska sprket fr en elev med teckensprk som
modersml r lsning, skrivning, textfrstelse samt litteratur och tal, i mn av mjlighet.
Den teckensprkiga elevens hrselskada, den sprkliga bakgrunden, kunskapsnivn i
teckensprk och i svenska och inlrningsfrutsttningarna inverkar p den teckenspr-
kiga elevens val av individuella ml.
Lrokurserna teckensprk som modersml och svenska fr teckensprkiga har delvis
liknande centrala innehll vad gller sprkinlrning och kommunikation. Lrokurserna
stder varandra och frdjupar inlrningen av modersmlet och tvsprkigheten och
utgr en grund fr inlrning av andra sprk.
I undervisningen i rskurserna 12 ligger tyngdpunkten p inlrning av grundlg-
gande frdigheter i svenska utgende frn hur de sprkliga frdigheterna i svenska
utvecklas. Mlet r att uppmuntra eleven att i olika interaktionssituationer anvnda den
svenska som han eller hon redan kan och lrt sig i skolan.
I rskurserna 35 betonas anvndningen av svenska sprket som ett redskap fr att
inhmta kunskaper och frdigheter och fr att uttrycka sig. Undervisningen har ocks
som ml att lra eleven bruks- och stilregler fr svenska sprket i olika kommunikations-
och interaktionssituationer.
I rskurserna 69 betonas utveckling och frdjupning av frdigheterna i svenska
sprket samt god kompetens i strukturer och skriftligt uttryck s att eleven kan fungera
som en jmbrdig medlem i den svensksprkiga gemenskapen.
Lrokursen i svenska fr teckensprkiga skall, d ml och innehll faststlls, lggas
upp s att elevens frutsttningar beaktas till den del de inverkar p hur mlen kan ns.
Lrokursen i svenska fr teckensprkiga byggs antingen upp utgende frn de ml och
centrala innehll som faststlls fr lrokursen i svenska som modersml eller lrokursen i
svenska som andrasprk. Elevbedmningen utgr d ocks frn vilken lrokurs som har
sttt som grund d lrokursen i svenska fr teckensprkiga har gjorts upp. Lrokursen i
svenska fr teckensprkiga grs upp med srskild betoning p fljande ml och innehll:
M
O
D
E
R
S
M
L

O
C
H

L
I
T
T
E
R
A
T
U
R
ML
Eleven skall
lra sig att anvnda svenska p ett naturligt stt i olika inlrnings-, informationssk-
nings- och kommunikationssituationer
lra sig att iaktta och bli medveten om likheterna och olikheterna i vokabulren och
strukturerna i svenska sprket och i det svenska teckensprket samt mellan det svenska
teckensprkets teckenfrrd och grammatikaliska strukturer
lra sig att observera och bli medveten om likheterna och olikheterna i den svensk-
sprkiga och den teckensprkiga kulturen
lra sig att fungera i den svensksprkiga kulturen, att frst den teckensprkiga och
den svensksprkiga kulturens ursprung och att vrdestta bgge kulturerna
lra sig de viktigaste skillnaderna mellan skriftsprk och talsprk samt mellan
standardsprk och vardagssprk
lra sig att frst texter som behandlar olika lromnen och allmnna mnen, lsa
sjlvstndigt och vlja litteratur som r lmplig fr ndamlet och bli motiverad att med
litteraturens hjlp utveckla sin sprkkunskap och f upplevelser genom litteraturen
lra sig att producera mngsidiga texter fr olika ndaml
lra sig att mngsidigt utnyttja olika medier i svensksprkig kommunikation och lra sig
att beakta de viktigaste sprk- och stilreglerna i varje medium och kommunikationssituation
lra sig att frst sprkliga och interaktiva processer i tolkade kommunikationssituationer
lra knna den sprksituation som rder i det nlndska samhllet och lra sig att frst
modersmlets samt tv- och ersprkighetens och mngkulturalismens betydelse fr
den egna identiteten.
CENTRALT INNEHLL
att uppmuntras i att anvnda svenska i olika sprksituationer
behrskningen av svenskans vokabulr och uttrycksstt vidgas
att stta sig in i det svenska sprkets grammatik
jmfrelse av den skrivna, talade och tecknade sprkformen med varandra
jmfrelse av sprkformen i skriftsprket, standardsprket och talsprket med varandra
att bekanta sig med olika slag av texter och litteratur
att producera texter fr olika ndaml
mngsidig vning i anvndningen av medier
att anvnda svensksprkiga anteckningar och manus d man arbetar med teckensprkiga
framstllningar
att stta sig in i nlandssvenska och svensksprkiga seder, bruk och traditioner och att
gra jmfrelser med seder, bruk och traditioner i den teckensprkiga gemenskapen
116
Finska fr teckensprkiga
Lrokursen i nska fr teckensprkiga fljer i tillmpliga delar till ml och innehll
lrokursen i svenska fr teckensprkiga.
7.4 Det andra inhemska sprket
118
7.4 FINSKA
Syftet med undervisningen i nska i den grundlggande utbildningen p svenska
i Finland r i frsta hand att ge ensprkigt svenska elever sdana kunskaper och
frdigheter i landets majoritetssprk att de njaktigt reder sig i tal och skrift i alldagliga
sprksituationer och vgar brja ta del av information, aktuella frgor och underhllning
i massmedier ven p nska. Till studierna i mnet hr ven knnedom om nsk kultur
och litteratur och grundlggande insikter i sprkets byggnad, funktion och variation. De
tvsprkiga eleverna skall ges mjlighet att utveckla och frdjupa sina tidigare kunskaper
och frdigheter enligt en srskild modersmlsinriktad lrokurs.
Finska som A-sprk
A-lrokursen i nska fljs nr undervisningen i mnet inleds som gemensamt sprk i
rskurserna 16, vanligen i rskurs 3, och om eleverna inte r s tvsprkiga att de kan
studera enligt den modersmlsinriktade lrokursen. Ocks de elever som valt ett annat
gemensamt sprk frn rskurs 3 och i stllet pbrjar studierna i nska som frivilligt
sprk (A2) litet senare skall flja A-lrokursen.
RSKURSERNA 12
Undervisningen i nska inleds redan i rskurserna 1 eller 2 som introducerande
undervisning. I den koncentrerar man sig p att lyssna, upprepa och tala sprket i
konkreta, skdliga och grna lekfulla situationer. Viktiga ord och uttryck kan skrivas
ner som std fr inlrningen. Undervisningen integreras i elevernas erfarenhetsvrld eller
anknyts till teman och innehll som kommit upp i andra mnen.
ML
I den undervisning som bedrivs i rskurserna 12 skall eleven
bekanta sig med nskan och med situationer dr nska anvnds i nrmiljn
uppmuntras att lyssna p nska och lra sig att frst och anvnda vanliga, alldagliga
ord och fraser
ges en grund fr att lra sig mera nska och bli medveten om vissa grundlggande
skillnader i ordfrrd och uttrycksstt mellan nskan och svenskan
tillgna sig en positiv attityd till nskan, nsk kultur samt till sprk och sprkinlrning
ver huvud taget.
CENTRALT INNEHLL
motiv, teman, ord och fraser ur det dagliga livet i hem, skola och nrmilj
nska snger, talestt, ramsor och lekar och knnedom om hur, var och i vilka
situationer nska behvs i nrmiljn, i massmedier och i andra delar av Finland
RSKURSERNA 36
I rskurserna 36 skall eleverna tillgna sig de vanligaste orden och de viktigaste
basstrukturerna fr alldagliga sprksituationer och teman s att de frstr, kan reagera
och svara p tilltal samt ocks sjlva kan och vgar uttrycka sig p nska. Eleverna skall
utveckla en positiv attityd till sprket, s att de upplever att de kan och vill lra sig det.
Till grundstudierna hr ocks knnedom om landets tvsprkiga kulturarv, ssom platser,
sedvnjor, talestt, snger och berttelser.
ML
I rskurserna 36 skall eleven inhmta ett grundlggande ord- och uttycksfrrd och lra
sig behrska nskans elementra strukturer s att han eller hon
frstr tilltal, personliga frgor, uppmaningar och nskeml, tminstone i rutinartade
vardagssituationer, och kan svara och reagera p dem
i enkla ord kan samtala om kursens mnen, motiv, bilder eller situationer i anslutning
till dessa
kan bertta om sig sjlv och sin nrmaste krets, reder sig i ngra vanliga alldagliga
situationer, t.ex. vid mte och i telefonen
frstr korta berttelser och dialoger om vardagsliv och hndelser och mycket enkla
instruktioner
kan skriva meddelanden och korta berttelser om bekanta mnen och skriva enkla
meningar, frgor och svar av den typ som frekommit i inlrningssituationerna
kan frklara vad vanliga ord, uttryck och meningar betyder p svenska och vid behov
med hjlpmedel verstta ngra korta fraser och meningar frn och till nska.
CENTRALT INNEHLL
mnesomrden, situationer och funktioner
verksamheter, yrken och redskap, kommunikationsmedel och tidsuttryck
platser och hndelser i hem, skola och nrmilj
naturen, idrott och intressen
kldsel, vanor, fda och hlsa
knslor, grundlggande sprkfunktioner srskilt i tal, t.ex. att hlsa, tacka, visa, frga,
nska, begra, bertta och att uttrycka knslor och sikter p nska
Strukturer
de viktigaste frgeorden och pronomina i nskan, temaformerna och lokalkasus
singularis, rkneorden och anvndningen av nskans partitiv i mngd- och prisuttryck
enkla verbformer i aktiv, jakande och nekande satser, enkla stt att frga och svara,
verbets grundform och ngra grundregler fr objektets bjning
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
120
Frdighetsnivn i sprket i rskurs 6 enligt nivskalan fr sprkkunskaper (bilaga):
HRFRSTELSE TAL LSFRSTELSE SKRIFT
A.1.3 Fungerande A1.3 Fungerande A2.1 Den grund- A1.3 Fungerande
elementr elementr lggande sprkfrdig- elementr
sprkfrdighet sprkfrdighet hetens begynnelseskede sprkfrdighet
Niverna r riktgivande. Vid vitsordsgivningen i nska kan i rskurs 6 nnu i ngon mn
tas hnsyn till elevens varierande kontakt med sprket i nrmiljn, dock s att man tmins-
tone i samma kommun och p likadana sprkomrden fljer samma kriterier. Utver de
angivna kraven p respektive niv i bilagan skall eleven kunna ange ngra av de viktigaste
skillnaderna mellan nskan och svenskan, redogra fr elementra realia, t.ex. fr namn,
orter, platser och sedvnjor i Finland. I samband med lrandet och redovisningen av sina
kunskaper skall han eller hon visa grundlggande frtrogenhet med de arbetsstt och stra-
tegier som behvs fr eleven att lra sig nska och sprk ver huvud taget.
RSKURSERNA 79
I rskurserna 79 vidgas ordfrrdet och strukturbehrskningen s att eleverna frstr
ven lngre texter av olika slag samt vgar samtala och kan uttrycka sina tankar, behov
och nskeml utfrligt p nska, ocks i formella situationer. Samtidigt frbttras
skrivfrmgan, den allmnna sprkfrmgan samt samhlls- och kulturknnedomen med
anknytning till lroplanens allmnna temaomrden och undervisningen i andra mnen.
ML
Vid den grundlggande utbildningens slut skall eleven utver ovanstende kunna
flja med ett autentiskt samtal p nska om bekanta mnen, om det inte frs i
mycket snabbt tempo eller r speciellt vrdslst eller dialektalt, och i ngon mn ven
delta i samtalet
frst huvudinnehllet och viktiga detaljer ven i korta berttelser, dialoger och
saktexter, anvisningar och telefonsamtal om bekanta mnen, kunna reagera p dem
och redogra fr huvudinnehllet i dem
visa att han eller hon frstr huvudinnehllet i nska nyheter och vderrapporter,
reklam, instruktioner och sdana program eller ltta artiklar som r viktiga eller
intresserar dem
reda sig i tal i alldagliga servicesituationer och tminstone hjlpligt uttrycka sina
nskeml och sikter i dem
skriva meddelanden och brev, korta berttelser, sammandrag och sikter om personliga
och alldagliga mnen och med hjlp av ordbok, kunna verstta enkla meningar eller
en kort text om ett bekant mne bde frn och till nska
uppvisa grundlggande knnedom om realia och nsk kultur och med hjlpmedel eller
under handledning ta del av enkla sknlitterra texter.
CENTRALT INNEHLL
mnesomrden, situationer och funktioner
natur och fritid, resor, miljer och sevrdheter
handel och service, arbete och teknik, konsumtion, umgnge och hlsa
kommunikation och samhlle
olika sprkformer, nsk litteratur och kultur
praktiskt viktiga sprkfunktioner, ssom olika stt att frga och svara, att bertta,
beskriva, tvivla, befalla och redogra
Strukturer
repetition av den grundlggande verblran, pluralbjning, stadievxling och
possesivsufx, sammansatta verbformer och passiva verbformer, vanliga uttryck fr
villkor, mjlighet och ndvndighet i praktiska sprksituationer
adjektivets och adverbets komparation och innitiv III
andra nominaluttryck och de vanligaste satsmotsvarigheterna s att eleverna kan
frst autentisk text
grundreglerna fr nskans subjekt och objekt
B.1.1 Fungerande A2.1 Den grundlggand A.2.2 Grundlggande A2.2 Grundlggande
grundlggande sprkfrdighetens sprkfrdighet sprkfrdighet
sprkfrdighet begynnelseskede stadd i utveckling stadd i utveckling
Vid bedmningen i rskurserna 36 lggs huvudvikten vid frmgan att tala nska, vid
inlrningsfrdigheterna och vid behrskningen av grundlggande ord och strukturer.
I rskurserna 79 bedms drutver ven srskilt lsfrstelsefrmgan, frmgan att
skriva korta texter och intresset fr nskan och de uppndda insikterna om landet och
den nationella kulturen. I bedmningen tas, bde under och efter varje avsnitt, hnsyn
ven till elevernas frmga att studera och lra sig sprket samt till deras arbetsstt och
kommunikationsfrmga.
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
122
Finska som B-sprk
Denna lrokurs r avsedd fr elever som inte pbrjat studierna i nska som A-sprk i
rskurserna 36. Huvudsyftet med lrokursen r att eleverna skall lra sig tminstone
hjlpligt frst nska i alldagliga situationer och kunna och vga uttrycka sig. Samtidigt
lggs grunden fr fortsatta studier i nska och ges knnedom om nska sedvnjor och
nsk kultur. Bde i gymnasiet och i den grundlggande yrkesutbildningen nns det en
pbyggnad ocks p denna lrokurs.
RSKURSERNA 7-9
ML
Eleven skall
frst personliga frgor och enkla samtal p nska i rutinartade vardagssituationer,
kunna reagera och svara och bertta om sig sjlv och samtala om de mnen som
diskuterats
frst korta texter och textfragment, till exempel korta berttelser, dialoger, skyltar
och reklam om alldagliga ting och, tminstone med hjlp av ordbcker, kunna ta
reda p huvudinnehllet i notiser och rubriker i massmedierna, kunna skriva personliga
meddelanden, korta svar och berttelser i anslutning till lrokursens teman, med
njaktig behrskning av hgfrekventa ord och de viktigaste inlrda basstrukturerna
i anslutning till ovanstende visa grundlggande knnedom om nska sedvnjor och
realia samt visa en positiv attityd till sprket och vilja att lra sig mera.
CENTRALT INNEHLL
mnesomrden och situationer
personer, platser, egenskaper, tider och hndelser i hem, skola och nrmilj
trak, servicesituationer, priser och olika hjlpmedel
natur och sevrdheter i Finland
fda och hlsa
idrott och intressen
umgnge, knslor och grundlggande sprkfunktioner srskilt i tal, t.ex. att hlsa,
tacka, frga, svara, visa, nska, bertta och sga sin sikt
Strukturer
frgeorden och vanliga pronomina, kasusbjningen i singularis, partitiv pluralis, verb-
bjningen i aktiv, srskilt presens och imperfekt, olika stt att uttrycka nskningar och
befallningar, innitiv I med modala hjlpverb, fraser med konditionalis och innitiv III
frgor och svar, jakande och nekande sats och grundreglerna fr objektet
A2.1 Den grundlggand A1.3 Fungerande A2.1 Den grundlggand A2.1 Den grundlggand
sprkfrdighetens elementr sprkfrdighetens sprkfrdighetens
begynnelseskede sprkfrdighet begynnelseskede begynnelseskede
Drutver skall eleven visa grundlggande frtrogenhet med nska sprkets srdrag, med
landets sevrdheter och kultur, uppvisa en positiv attityd, kunna utnyttja studiestt och
strategier som behvs vid fortsatta studier i nska.
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
124
Modersmlsinriktad nska
Syftet med den modersmlsinriktade lrokursen i nska r att ge de tvsprkiga eleverna
i de nlandssvenska grundskolorna mjlighet att frbttra och frdjupa de praktiska
sprkkunskaper som de ftt hemma eller i sin nrmilj, att gra dem medvetna om sitt
sprk, sitt kulturarv och sin dubbla identitet. Den modersmlsinriktade nskundervis-
ningen gr det ocks mjligt fr de ensprkigt svenska eleverna att f en mera adekvat
undervisning och bedmning, eftersom elever som har olika sprkbakgrund och har fljt
olika lrokurser inte behver undervisas tillsammans och jmfras med varandra.
RSKURSERNA 16
ML
Mlet fr den modersmlsinriktade nskundervisningen i rskurserna 1-6 r att den
tvsprkiga eleven skall
bli mera medveten om sitt sprkbruk, om nskans byggnad, ordfrrd och betydelser, s
att han eller hon bttre kan hlla sprken isr och nyansera sitt sprk bde i tal och skrift
lra sig lsa och skriva nska utifrn den sprkfrmga han eller hon br med sig
frdjupa och nyansera sitt ordfrrd p olika mnesomrden och lra sig hlla talsprk,
slang och standardnska isr
lra sig att lsa fr ldern lmplig litteratur p nska och stifta bekantskap med det
nska kulturarvet i form av talestt, sedvnjor, snger, dikter, traditioner m.m., grna i
jmfrelse med svenskan och med anknytning till andra mnen i skolan
anamma en positiv attityd till vardera nationalsprket och skapa en realistisk bild av sin
frmga, s att han eller hon kan och vill lsa, lyssna p och lra sig mera nska ocks
p egen hand.
CENTRALT INNEHLL
lngre texter, t.ex. sknlitterra berttelser och lttare saktexter i anslutning till samma
motiv som i A-nska
standardnska i jmfrelse med slang och dialekt
nska snger, dikter, lekar och hgtider
natur- och omrdeskunskap
ljudlngd och ordslut
samman- och srskrivning av ord
bjningen av svrare ordtyper
aktiva och passiva verbformer
nskans partitiv, objektets bjning och rektionsfrgor
nskans genitiv och lokalkasus i jmfrelse med svenskans prepositioner
B1.2 Flytande B1.1 Fungerande B1.2 Flytande B1.1 Fungerande
grundlggande grundlggande grundlggande grundlggande
sprkfrdighet sprkfrdighet sprkfrdighet sprkfrdighet
Kriterierna r riktgivande och tillmpas nnu i rskurs 6 med hnsyn till sprkmiljn
och till hur mycket undervisning som getts enligt den modersmlsinriktade lrokursen.
Utver de angivna frdigheterna p respektive niv skall eleverna uppvisa medvetenhet
om sitt sprk och sin sprkfrmga, vilja att iaktta och korrigera sitt sprk i tal och skrift,
grundlggande insikter i skillnaderna mellan nska och svenska, samt intresse fr och
frmga att lsa fr ldern lmplig sknlitteratur p nska.
RSKURSERNA 79
ML
Mlet fr den modersmlsinriktade nskundervisningen i rskurserna 79 r att den
tvsprkiga eleven skall
frdjupa sin sprkmedvetenhet och sprkknnedom, s att han eller hon kan analysera,
frbttra, utveckla och variera sitt sprk i tal och skrift
lra sig att samtala naturligt och nyanserat p nska ven om mnen utver de
alldagliga, hlla korta anfranden och referera hndelser och berttelser
lra sig att lsa lngre och svrare saktexter och sknlitterra texter av olika slag, reek-
tera ver innehllet i dem och frklara innebrden av idiomatiska ord och uttryck
lra sig att disponera och skriva nska berttelser och redogrelser p god nska och,
enligt anvisningar, rtta och frbttra framstllningen
lra sig att flja med hndelser och aktuella frgor i samhllet bde p svenska och
nska via massmedierna samt redogra fr och ta stllning till det som han eller hon har
lst eller hrt
ha lst ngra nska bcker och vara intresserad av att lsa mera fr ldern lmplig
litteratur och kunna bertta ngot om det nska kulturarvet i litteraturen, konsten och
musiken.
CENTRALT INNEHLL
mnesomrden
natur- och miljkunskap
hlsa och umgnge, kldsel och mode
handel och service, fritid och idrott, yrken och utbildning, kultur och knda nlndare,
massmedia och samhlle
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
126
anvndningen av telefon, e-post och Internet
litteratur, lm och musik
olika genrer och stilarter
Grammatik och sprkriktighet
svrare bjningstyper, anvndning av aktiva och passiva verbformer och olika modus
bjningen och anvndningen av nskans rkneord och pronomina
innitiver och unipersonella uttryck
bisatser och satsmotsvarigheter
skriv- och frkortningsregler
att disponera, bearbeta och korrigera texter
formella och informella talsituationer
sprkvrd
B2.1 Sjlvstndig B2.1 Sjlvstndig B2.1 Sjlvstndig B1.2 Flytande
sprkfrdighet, sprkfrdighet, sprkfrdighet, grundlggande
grundniv grundniv grundniv sprkfrdighet
De tvsprkiga elever som har studerat enligt denna lrokurs skall bedmas enligt den
och inte enligt A-lrokursen, dvs. de skall bedmas enligt andra kriterier n de ensprkigt
svenska eleverna. Frdighetsnivn i sprket enligt nivskalan fr sprkkunskaper br vara
minst B2.1 (sjlvstndig sprkfrdighet, grundniv) fr sprkfrstelse och tal och minst
B1.2 (ytande grundlggande sprkfrdighet) fr skrift. Drtill skall de visa att de kan
anpassa sitt tal till situationen (anvnda vrdad standardnska tminstone i formella situa-
tioner), hlla nska och svenska ord, uttryck, betydelser och satsstrukturer isr, visa vilja att
iaktta och utveckla sitt sprk och sin tvsprkighet och visa grundlggande insikter i nsk
kultur och sknlitteratur. I bedmningen skall ven beaktas elevens frmga att studera
nska, hans eller hennes omsorg, kommunikationsfrmga och beredvillighet att ta reda p
nya saker p nska och slunda lra sig mera bde p och om sprket.
Om en elev har studerat enligt den modersmlsinriktade lrokursen bara p en del
klasser antecknas i avgngsbetyget den lrokurs som han eller hon mestadels fljt, och
elevens kunskaper bedms ocks enligt ifrgavarande lrokurs.
SVENSKA
Undervisningen i svenska skall ge eleven frdigheter fr vxelverkan och samarbete med
den svensksprkiga befolkningen i vrt land och fr nordiskt samarbete. Undervisningens
uppgift r att vnja eleven vid att anvnda sin sprkfrdighet och fostra honom eller
henne till att vrdestta tvsprkigheten i Finland och det nordiska levnadssttet. Eleven
skall ocks lra sig att frst att sprket som frdighetsmne och kommunikationsmedel
frutstter lngsiktig och allsidig kommunikativ trning. Som lromne r svenskan ett
frdighets- och kulturmne.
Svenska som A-sprk
Lrokursen svenska som A-sprk kan studeras som gemensamt sprk fr alla eller som
valfritt sprk. Goda studierutiner i undervisningen av ett sprk som r gemensamt fr
alla skapar en grund fr sdana sprkstudier som pbrjas senare. Genom studierna
i A-sprket brjar ocks elevens interkulturella frmga att utvecklas.
RSKURSERNA 12
Om sprkundervisningen inleds tidigare n i rskurs 3 skall tyngdpunkten till att
brja med ligga p att lyssna, upprepa och tillmpa det inlrda och p att va muntlig
kommunikation. Skrift kan vid behov anvndas som std fr den muntliga inlrningen.
Innehllet i undervisningen skall integreras kring teman ur barnens erfarenhetsvrld och
tangera sdana innehll och teman som kommit upp i den vriga undervisningen. Eleverna
bekantar sig ocks preliminrt med skillnaderna mellan olika kulturer. Undervisningen
karakteriseras av aktivitet och lekfullhet.
ML
Eleven skall
bli medveten om sprket och dess betydelse
fatta mod att uttrycka sig muntligt p ord- och frasniv genom att lyssna och frst
sprket
f en grund fr sprkinlrningsfrdigheter och senare sprkstudier
bli intresserad av sprkstudier och av livet i olika kulturer.
CENTRALT INNEHLL
dagligt liv och nrmilj, hem och skola
fr ldern lmpliga svensksprkiga snger, ramsor och lekar
viktiga allmnna fakta om den svensksprkiga kulturen och det svensksprkiga
sprkomrdet och i viss mn ocks om andra nordiska lnder
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
128
RSKURSERNA 36
Undervisningens uppgift r att vnja eleven vid att kommunicera p svenska i mycket
konkreta och fr honom eller henne nrstende situationer, till en brjan i synnerhet
muntligt och smningom genom allt mera skriftlig kommunikation. Eleven skall inse att
sprk och kulturer r olika men nd likvrdiga. Eleven skall utveckla goda rutiner fr
sprkstudier.
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
lra sig att bertta grundlggande fakta om sig sjlv och sin nrmaste krets och att
kommunicera p mlsprket i enkla vardagssituationer dr samtalspartnern vid behov
kan hjlpa till
lra sig att med std av sammanhanget frst det viktigaste innehllet i text eller tal
om vardagsliv och rutinartade hndelser
lra sig att skriva korta meddelanden i de allra mest bekanta och lttast frutsgbara
situationerna som anknyter till dagliga behov och upplevelser.
Kulturell kompetens
Eleven skall
lra sig att knna nlandssvenska, svenska och vriga nordiska livsformer
lra sig att i alldagliga situationer kommunicera med representanter fr den svensk-
sprkiga kulturen p ett stt som r naturligt i denna kultur.
Inlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att ta ansvar och vara aktiv i sprkinlrningssituationer
lra sig att utnyttja par- och grupparbete i sprkstudierna
lra sig att sjlvstndigt utnyttja lrobcker, ordbcker och andra kllor
lra sig att anvnda nya ord och strukturer i sina texter
lra sig att knna igen sina starka och svaga sidor som sprkstuderande och att bedma
sitt arbete och olika omrden i sin sprkfrdighet i frhllande till mlen.
CENTRALT INNEHLL
Situationer och mnesomrden ur det nsk- och svensksprkiga sprkomrdets
synvinkel
nrmilj och bekanta personer, saker och aktiviteter som i vsentlig grad hr till
nrmiljn, ssom hem, familjemedlemmar och vnner
skola, skolkamrater och lrare
livet p landet och i staden
fritidsaktiviteter som hr till elevens lder
att utrtta renden i olika situationer
baskunskaper om nlandssvenska, svenska och vriga nordiska livsformer
Strukturer
den del av grammatiken som r vsentlig fr kommunikation
Kommunikationsstrategier
att knna igen det vsentliga i talad och skriven text
att kunna hitta bestmd, avgrnsad information i text och tal
att planera den egna kommunikationen
att i muntlig vxelverkan stdja sig p nonverbal kommunikation och p
samtalspartnerns hjlp
att stdja sig p skriftliga hjlpmedel vid tolkning och produktion av texter
Sprkfrdighet
A1.3 Fungerande A1.2 Elementr A1.3 Fungerande A1.2 Elementr
elementr sprkfrdighet elementr sprkfrdighet
sprkfrdighet stadd i utveckling sprkfrdighet stadd i utveckling
Kulturell kompetens
Eleven knner till ngra av de mest centrala kulturella skillnaderna och likheterna mellan
sin egen kultur och den svensksprkiga kulturen. Eleven kan kommunicera med svensk-
sprkiga personer i enkla vardagssituationer.
Inlrningsstrategier
Eleven anvnder smidigt vissa arbetsstt som r effektiva i sprkstudier, ssom diskussioner
parvis och i smgrupper, och anvnder lro- och ordbcker. Han eller hon har insett att
sprkinlrningen frutstter ihrdig kommunikativ trning och r van vid sjlvvrdering av
sitt arbete.
RSKURSERNA 79
Undervisningens uppgift r att f elevens frdigheter i svenska att strcka sig till mera
krvande sociala situationer samt till omrden som fritidssysselsttning, tjnster och
det offentliga livet. Det skrivna sprkets andel i undervisningen kar. Elevens frmga
att verka ssom den frmmande kulturen frutstter kar och han eller hon skaffar sig
ytterligare strategier som lmpar sig fr sprkstudier.
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
130
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
lra sig att frst tydligt standardsprk i tal och skrift om allmnbildande mnen eller
om mnen som bygger p fakta och som har anknytning till skolungdomars liv
lra sig att klara sig i enkla sociala sammanhang och de vanligaste servicesituationerna
och att beskriva sin nrmaste krets
lra sig att skriva korta meddelanden och katalogliknande beskrivningar om bekanta
mnen
lra sig att bli medveten om de centrala skillnaderna mellan den svenska som talas i
Finland och den som talas i Sverige.
Kulturell kompetens
Eleven skall
lra sig om nlandssvensk, svensk och annan nordisk kultur och frst vad som ligger
bakom de kulturella skillnaderna
lra sig att kommunicera och handla i alldagliga situationer p ett stt som r accepterat
i den frmmande kulturen
lra sig att bli medveten om att vrderingar r kulturbundna.
Inlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att anvnda olika arbetsstt och inlrningsstrategier som r effektiva vid
sprkstudier och sprkinlrning och att utnyttja det som han eller hon har lrt sig
i modersmlet
lra sig att utnyttja data- och kommunikationsteknik i kunskapsskning och
kommunikation
lra sig att gra sm projektarbeten sjlvstndigt eller i grupp
lra sig att bedma sitt arbete och olika omrden av sin sprkfrdighet i frhllande
till mlen, att vid behov ndra sitt arbetsstt.
CENTRALT INNEHLL
Situationer och mnesomrden ur det nsk- och svensksprkiga sprkomrdets synvinkel
utver innehllet i rskurserna 36
fritid och hobbyer
resor
offentliga tjnster
studier, arbete och nringsliv
hllbar utveckling
hlsa och vlfrd
medier
Strukturer
den centrala verblran
anvndningen av substantiv och adjektiv samt de vanligaste pronomina och
prepositionerna
den centrala satslran och bindningsstrukturerna
verbal slutledning eller att med sprkliga medel eller utifrn situationen sluta sig till
innehllet i ett meddelande
att utnyttja den respons man fr i interaktionssituationer
att kompensera bristflliga sprkfrdigheter med ungefrliga uttryck
att iaktta det egna sprkbruket
att anvnda vissa uttryck som r typiska fr muntlig kommunikation, ssom uttryck
vid inledning och avslutning av ett inlgg och d man ber om ordet, behller ordet och
ger respons
Sprkfrdighet
A2.2 Grundlggande A2.1 Den grundlggande A2.2 Grundlggande A2.1 Den grundlggande
sprkfrdighet sprkfrdighetens sprkfrdighet sprkfrdighetens
stadd i utveckling begynnelseskede stadd i utveckling begynnelseskede
Kulturell kompetens
Eleven knner till de inbrdes frhllandena mellan den egna och den svensksprkiga
kulturen, deras likheter och skillnader och historiska bakgrund.
Inlrningsstrategier
Eleven anvnder regelbundet arbetsstt som r effektiva vid sprkstudier och
sprkinlrning. Han eller hon har insett att sprkinlrningen frutstter ihrdig
kommunikativ trning.
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
132
Svenska som B-sprk (B1)
RSKURSERNA 79
Syftet med undervisningen r att eleven skall uppn grundlggande frdigheter i svenska
med tyngdpunkt p muntlig interaktion. Undervisningen skall ocks frmja elevens
sprkinlrningsfrdigheter och utveckla hans eller hennes interkulturella frmga.
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
lra sig att redogra fr grundlggande fakta om sig sjlv och sin nrmaste krets och att
kommunicera p svenska i enkla alldagliga situationer dr samtalspartnern vid behov
kan hjlpa till
lra sig att frst text som behandlar vardagslivets hndelser eller att av sammanhanget
sluta sig till det talade
lra sig att skriva ett kort meddelande i bekanta och ltt frutsgbara situationer som
anknyter till dagliga behov och upplevelser.
Kulturell kompetens
Elevens skall
lra sig om nlandssvenska, svenska och vriga nordiska livsformer
lra sig att i vardagssituationer kommunicera med den svensksprkiga kulturens
representanter p ett stt som r naturligt fr denna kultur.
Inlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att anvnda arbetsstt och inlrningsstrategier som r effektiva vid sprkstudier
och sprkinlrning, ssom att producera egna texter och anvnda olika medier fr
informationsskning
lra sig att granska och korrigera sina egna texter och att kompensera bristflliga
sprkkunskaper genom att anvnda olika strategier fr frstelse och kommunikation
lra sig att bedma olika omrden i sitt arbete och sina sprkkunskaper i frhllande
till de givna mlen.
CENTRALT INNEHLL
Situationer och mnesomrden ur det nsk- och svensksprkiga sprkomrdets synvinkel
nrmiljn och hithrande bekanta personer, saker och aktiviteter som i vsentlig grad
hr till den, ssom hem, familjemedlemmar och vnner
fritid och hobbyer
resor
att gra uppkp och anvnda offentliga tjnster
baskunskaper om nlandssvenska, svenska och vriga nordiska livsformer
Strukturer
den mest centrala verblran
bjningen av substantiv och adjektiv
att med sprkliga medel eller utifrn situationen sluta sig till innehllet i ett meddelande
som anvnds d man inleder och avslutar ett inlgg och d man ber om ordet, behller
ordet och ger respons
Sprkfrdighet
A2.1 Den grundlggande A1.3 Fungerande A2.1 Den grundlggande A1.3 Fungerande
sprkfrdighetens elementr sprkfrdighetens elementr
begynnelseskede sprkfrdighet begynnelseskede sprkfrdighet
Kulturell kompetens
Eleven knner till relationer, skillnader och likheter mellan nlandssvenska, svenska och de
andra nordiska livsformerna och kulturerna. Han eller hon har kunskap om interaktions-
frhllandena mellan nsk- och svensksprkiga invnare i vrt land och inser det nordiska
samarbetets betydelse.
Inlrningsstrategier
Eleven anvnder regelbundet arbetsstt som r effektiva vid sprkstudier och
sprkinlrning. Han eller hon har insett att sprkinlrningen frutstter ihrdig
kommunikativ trning.
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
134
Modersmlsinriktad svenska
Syftet med den modersmlsinriktade lrokursen i svenska r att ge de tvsprkiga
eleverna i de nska grundskolorna mjlighet att frbttra och frdjupa de praktiska
sprkkunskaper i svenska som de ftt hemma eller i sin nrmilj, att gra dem medvetna
om sin tvsprkighet och sitt kulturarv och att frstrka denna identitet.
RSKURSERNA 16
ML
Eleven skall
bli medveten om det svenska sprket, dess struktur och anvndning
lra sig att lsa och skriva svenska utifrn sin egen sprkfrmga
frdjupa och nyansera sitt ordfrrd p olika mnesomrden och lra sig att hlla
talsprk, slang och vrdad svenska isr
lra sig att lsa fr ldern lmplig litteratur p svenska och bekanta sig med det
nlandssvenska kulturarvet
tillgna sig en positiv attityd till vartdera nationalsprket och skapa en realistisk bild av
sin frmga s att han eller hon kan och vill lsa, lyssna p och lra sig svenska ocks p
egen hand.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikationsfrmga
vning i att bli allt modigare och skrare i kommunikationen och utveckling av de
egna uttrycksstten i olika situationer.
lngre texter, till exempel sknlitterra berttelser och lttare saktexter i anslutning till
samma motiv som i A-svenska
svenska i dagligt tal, drtill slang och dialekt i jmfrelse med ett vrdat sprk
nlandssvenska snger, dikter, lekar och hgtider
natur- och omrdeskunskap
Sprkknnedom
ordklasser, ordbjning och satslrans grunder
att klassicera ord p olika grunder och grammatikens terminologi.
B.1.1 Fungerande B.1.1 Fungerande A.2.2 Grundlggande A.2.2 Grundlggande
grundlggande grundlggande sprkfrdighet sprkfrdighet
sprkfrdighet sprkfrdighet stadd i utveckling stadd i utveckling
Eleven skall dessutom visa vilja att utveckla sin sprkfrdighet och han eller hon skall ha
baskunskaper om skillnaderna mellan svenska och nska. Eleven skall ocks visa vilja och
frmga att lsa fr ldern lmplig svensksprkig sknlitteratur.
RSKURSERNA 79
ML
Eleven skall
frdjupa sin sprkmedvetenhet och sin sprkknnedom s att han eller hon kan
analysera, frbttra, utveckla, anvnda och variera sitt sprk bde i tal och i skrift
lra sig att diskutera naturligt och nyanserat p svenska ocks om mnen utver de
alldagliga, att hlla korta anfranden, att referera hndelser och att framfra berttelser
lra sig att lsa lngre och svrare saktexter och sknlitterra texter, att reektera ver
innehllet och att frklara innebrden av idiomatiska ord och uttryck
lra sig att skriva berttelser och redogrelser p god svenska samt att enligt anvisningar
rtta och frbttra framstllningen
vara redo att flja hndelser och aktuella frgor i samhllet bde p svenska och nska
via massmedierna samt redogra fr och ta stllning till det som han eller hon har lst
eller hrt
ha lst svensksprkig litteratur och vara intresserad av att lsa mera och kunna bertta
ngot om det typiskt nlandssvenska och nordiska kulturarvet i litteraturen, konsten
och musiken
i ngon mn bekanta sig ocks med de andra nordiska sprken och de aktuella
frhllandena i Norden genom sprkprov och enkla texter.
CENTRALT INNEHLL
Kommunikationsfrmga
vning i att bli allt modigare och skrare i kommunikationen och utveckling av de
egna uttrycksstten i olika situationer
utveckling och bedmning av elevens vanor och frmga att lsa, kommunicera och
anvnda medier
D
E
T

A
N
D
R
A

I
N
H
E
M
S
K
A

S
P
R
K
E
T
136
grundlggande kunskaper om sprksituationen och modersmlets betydelse i Finland,
Norden och i den vriga vrlden
lsning av hela verk p svenska, klassicering av sknlitteratur i olika genrer, olika
texttyper och analys av ktiva konstruktioner med hjlp av ngra centrala begrepp
Sprkknnedom
att bekanta sig med normerna fr svenskt standardsprk och med anvndningen av
standardsprket i tal och skrift i olika situationer
att studera och tillmpa grundlggande begrepp om svenska sprkets struktur och
textgranskning (ordfljd, satsbyggnad, variation av sprkstil)
B.2.1 Sjlvstndig B.2.1 Sjlvstndig B.1.2 Flytande B.1.2 Flytande
sprkfrdighet, sprkfrdighet, grundlggande grundlggande
grundniv grundniv sprkfrdighet sprkfrdighet
Eleven skall dessutom visa vilja att utveckla sin sprkfrdighet och sin tvsprkighet
och han eller hon skall ha baskunskaper om svensksprkig litteratur och om den
nlandssvenska och nordiska kulturen.
Om eleven bara i ngon rskurs har studerat enligt den modersmlsinriktade
lrokursen i svenska antecknas p avgngsbetyget den lrokurs som han eller hon mestadels
fljt och kunskaperna bedms ocks enligt denna lrokurs.
7.5 Frmmande sprk
138
7.5 FRMMANDE SPRK
Undervisningen i frmmande sprk skall ge eleven frdighet att handla i kommunikations-
situationer p olika sprk. Undervisningens uppgift r att vnja eleven vid att anvnda
sin sprkfrdighet och att fostra honom eller henne till att stta vrde p livsformerna i
andra kulturer. Eleven skall lra sig att frst att sprket som frdighetsmne och kommu-
nikationsmedel frutstter lngsiktig och allsidig kommunikativ trning. Frmmande sprk
som lromne r ett kultur- och frdighetsmne.
A-sprk
A-sprket studeras som ett gemensamt mne fr alla. A-sprket kan dessutom inledas
som frivilligt mne. Goda studierutiner i den gemensamma undervisningen av A-sprket
skapar en grund fr sprkstudier som pbrjas senare. Genom studierna i A-sprket
brjar ocks elevernas interkulturella frmga att utvecklas.
RSKURSERNA 1-2
Om sprkundervisningen inleds tidigare n i rskurs 3 skall tyngdpunkten till att
brja med ligga p att lyssna, upprepa och tillmpa det inlrda och p att va muntlig
kommunikation. Skrift kan vid behov anvndas som std fr den muntliga inlrningen.
Innehllet i undervisningen skall integreras kring teman ur barnens erfarenhetsvrld eller
tangera sdana innehll och teman som redan kommit upp i undervisningen. Eleven
skall bekanta sig preliminrt med skillnaderna mellan olika kulturer. Undervisningen
karakteriseras av aktivitet och lekfullhet.
ML
Eleven skall
bli medveten om sprket och dess betydelse
f mod att uttrycka sig muntligt p ord- och frasniv genom att lyssna och frst sprket
f en grund fr sprkinlrningsfrdigheter och senare sprkstudier
bli intresserad av sprkstudier och av livet i olika kulturer.
CENTRALT INNEHLL
vardagsliv och nrmilj, hem och skola
fr ldern lmpliga snger, ramsor och lekar
viktiga allmnna fakta om det frmmande sprkets sprkomrden och kultur
RSKURSERNA 36
Undervisningens uppgift r att vnja eleven vid att kommunicera p ett frmmande
sprk i mycket konkreta och fr honom eller henne nrstende situationer, till en brjan i
synnerhet muntligt och smningom genom allt mera skriftlig kommunikation. Eleven skall
inse att sprk och kulturer r olika men nd likvrdiga. Eleven skall utveckla goda rutiner
fr sprkstudier.
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
lra sig att redogra fr grundlggande fakta om sig sjlv och sin nrmaste krets och
kommunicera p mlsprket i enkla vardagssituationer dr samtalspartnern vid behov
kan hjlpa till
lra sig att med std av sammanhanget frst det viktigaste innehllet i tal eller text om
vardagsliv och rutinartade hndelser
lra sig att skriva korta meddelanden i de allra mest bekanta och lttast frutsgbara
situationerna som anknyter till dagliga behov och upplevelser.
Kulturell kompetens
Eleven skall
lra sig om den frmmande kulturen och preliminrt bekanta sig med likheterna och
skillnaderna mellan den nska kulturen och den frmmande kulturen
lra sig att i alldagliga situationer kommunicera med infdda talare p ett stt som r
naturligt i den frmmande kulturen.
Inlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att ta ansvar och vara aktiv i sprkinlrningssituationer
lra sig att knna igen sina starka och svaga sidor som sprkstuderande samt att bedma
sitt arbete och olika omrden i sin sprkfrdighet i frhllande till mlen.
CENTRALT INNEHLL
Situationer och mnesomrden med perspektiv p det egna sprkets och det frmmande
sprkets sprkomrde
nrmiljn och bekanta personer, saker och aktiviteter som i vsentlig grad hr till den,
ssom hem och familjemedlemmar
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
140
fritidsaktiviteter som hr till elevens lder
att utrtta renden i olika situationer
baskunskaper om sin egen kultur och den frmmande kulturen, beroende p sprket
eventuellt ocks om den frmmande kulturen i Finland
Strukturer
den del av grammatiken som r vsentlig fr kommunikation p ifrgavarande sprk
mlsprkets skriftsystem efter behov och enligt sprkomrdets norm
att i muntlig vxelverkan stdja sig p nonverbal kommunikation och p
samtalspartnern
Sprkfrdighet
SPRK HRFRSTELSE TAL LSFRSTELSE SKRIFT
Engelska A2.1 Fungerande A1.3 Elementr A2.1 Fungerande A1.3 Elementr
elementr sprkfrdighet elementr sprkfrdighet
vriga A1.3 Den grundlggande A1.2 Fungerande A1.3 Den grundlggande A1.2 Fungerande
sprk sprkfrdighetens elementr sprkfrdighetens elementr
Kulturell kompetens
Eleven
knner till det mest centrala innehllet, skillnaderna och likheterna mellan sin egen
kultur och den frmmande kulturen
kan i enkla vardagssituationer kommunicera med dem som talar mlsprket.
Inlrningsstrategier
Eleven
anvnder smidigt vissa arbetsstt som r effektiva i sprkstudier och sprkinlrning,
ssom diskussioner parvis och i smgrupper, och anvnder lro- och ordbcker
har insett att sprkinlrningen frutstter ihrdig kommunikativ trning och r van vid
sjlvvrdering av sitt arbete.
RSKURSERNA 79
Undervisningens uppgift r att f elevens sprkfrdighet att utstrcka sig till mera krvande
sociala situationer och till sdana omrden som fritidssysselsttningar, tjnster och det
offentliga livet. Det skrivna sprkets andel i undervisningen kar. Elevens frmga att
verka ssom den frmmande kulturen frutstter kar och han eller hon skaffar sig
ytterligare strategier som r utmrkande fr sprkstudier.
ML
Sprkfrdighet, ngot annat n engelska
Eleven skall
om mnen som bygger p fakta och som har anknytning till skolungdomars liv
lra sig att klara sig i enkla sociala sammanhang och vanliga servicesituationer och att
beskriva sin nrmaste krets
lra sig att skriva korta meddelanden och katalogliknande beskrivningar om bekanta
mnen.
Sprkfrdighet, engelska
Eleven skall
lra sig att frst huvudtankarna och vsentliga detaljer i tydligt strukturerad hrd eller
lst text som krver en bredare allmnbildning
lra sig att klara sig i aningen svrare inofciella diskussionssituationer och att muntligt
eller skriftligt bertta om vardagliga hndelser som i viss mn innehller detaljer
lra sig att bli medveten om vissa centrala skillnader mellan olika varianter av engelska.
Kulturell kompetens
Eleven skall
lra sig att knna den frmmande kulturen och att frst den mot bakgrund av sin
egen kultur
lra sig att kommunicera och handla i alldagliga situationer p ett stt som r accepterat
i den frmmande kulturen
lra sig att bli medveten om att vrderingar r kulturbundna.
Sprkinlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att anvnda olika arbetsstt och inlrningsstrategier som r effektiva vid sprk-
studier och sprkinlrning och att utnyttja det som han eller hon har lrt sig i modersmlet
lra sig att utnyttja data- och kommunikationsteknik i kunskapsskning och kommunikation
lra sig att bedma sitt arbete och olika omrden i sin sprkfrdighet i frhllande till
mlen och att vid behov ndra sina arbetsstt.
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
142
CENTRALT INNEHLL
Situationer och mnesomrden med perspektiv p det egna sprkets och mlsprkets
sprkomrde utver innehllet i rskurserna 36
fritid och hobbyer
resor
offentliga tjnster
studier, arbete och nringsliv
hllbar utveckling
hlsa och vlfrd
medier
Strukturer
verbens grundbjning och de viktigaste tempusformerna
anvndningen av substantiv och adjektiv samt de vanligaste pronomina och prepositionerna
ordet och ger respons
Sprkfrdighet
Engelska B1.1 Fungerande A2.2 Grundlggande B1.1 Fungerande A2.2 Grundlggande
grundlggande sprkfrdighet grundlggande sprkfrdighet
vriga A2.2 Grundlggande A2.1 Den grundlggande A2.2 Grundlggande A2.1 Den grundlggande
sprk sprkfrdighet sprkfrdighetens sprkfrdighet sprkfrdighetens
stadd i utveckling begynnelseskede stadd i utveckling begynnelseskede
Kulturell kompetens
Eleven knner till olika livsformer i mlsprkets sprkomrde och knner till omrdets
historia.
Inlrningsstrategier
Eleven
anvnder regelbundet arbetsstt som r effektiva vid sprkstudier och sprkinlrning
har insett att sprkinlrningen frutstter ihrdig kommunikativ trning.
B-sprk (B1)
RSKURSERNA 79
Syftet med undervisningen r att eleven skall n grundlggande frdigheter i mlsprket.
Undervisningen skall ocks frmja elevens sprkinlrningsfrdigheter och utveckla hans
eller hennes interkulturella frmga.
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
lra sig att redogra fr grundlggande fakta om sig sjlv och sin nrmaste krets och att
kommunicera i enkla alldagliga situationer, vid behov med std av samtalspartnern
lra sig att med std av sammanhanget frst text eller tal som behandlar vardagslivets
hndelser
lra sig att skriva ett kort meddelande i bekanta och ltt frutsgbara situationer som
Kulturell kompetens
Elevens skall
lra sig att frst livsformerna i mlsprkets sprkomrde
lra sig att i vardagssituationer kommunicera med den frmmande kulturens
representanter p ett stt som r naturligt fr den frmmande kulturen.
Sprkinlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att anvnda arbetsstt och inlrningsstrategier som r effektiva vid sprkstudier
och sprkinlrning, ssom att producera egna texter och anvnda medier fr
informationsskning
lra sig att granska och korrigera sina texter och att kompensera bristflliga sprkkun-
skaper genom att anvnda olika strategier fr frstelse och kommunikation
lra sig att bedma i sitt arbete och olika omrden av sin sprkfrdighet i frhllande
till mlen.
CENTRALT INNEHLL
sprkomrde
nrmiljn och bekanta personer, saker och aktiviteter som i vsentlig grad hr till den,
ssom hem, familjemedlemmar och vnner
hobbyer och fritid
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
144
resor
att gra uppkp och anvnda offentliga tjnster
baskunskaper om sin egen kultur och den frmmande kulturen.
Strukturer
den centrala grammatik som r vsentlig fr kommunikation p ifrgavarande sprk
ordet och ger respons.
Sprkfrdighet
Engelska A2.1 Den grundlggande A1.3 Fungerande A2.1 Den grundlggande A1.3 Fungerande
sprkfrdighetens elementr sprkfrdighetens elementr
Kulturell kompetens
Eleven knner till samband, skillnader och likheter mellan sin egen kultur och den
frmmande kulturen.
Inlrningsstrategier
Eleven
anvnder regelbundet arbetsstt som r effektiva vid sprkstudier och sprkinlrning
har insett att sprkinlrningen frutstter ihrdig kommunikativ trning.
Valfritt sprk (B2)
Studierna i valfria sprk skall koncentrera sig p muntlig kommunikation i de allra vanli-
gaste situationerna i vardagslivet och samtidigt fungera som en inledning till lngsiktiga
studier i sprket i frga i utbildningen p andra stadiet. Dessa grunder fr lroplanen
har utarbetats fr fyra rsveckotimmar.
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
lra sig att med samtalspartnerns hjlp kommunicera i situationer som handlar om
grundlggande personliga fakta och om omedelbara behov
lra sig att frst ltt frutsgbara frgor, anvisningar, nskningar och frbud som gller
det dagliga livet
lra sig att lsa enkla frutsgbara meddelanden som anknyter till vardagslivet
lra sig att skriva kort, e-postmeddelanden, minneslappar och andra mycket korta
meddelanden och vissa grundlggande uppgifter om sig sjlv och sin nrmaste krets.
Mlet uttryckt p nivskalan r fr tal och skrift niv A1.1A1.2 och fr hrfrstelse och
lsfrstelse niv A1.2A1.3.
Kulturell kompetens
Eleven skall
lra sig om och frst den nska kulturen och den frmmande kulturen och bekanta sig
med likheterna och skillnaderna mellan dessa.
Inlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att frimodigt anvnda sina sprkkunskaper
lra sig att medvetet utnyttja kunskaper, frdigheter och strategier som han eller hon
skaffat sig i andra sprk
lra sig att bedma sitt arbetsstt och olika omrden av sin sprkfrdighet i frhllande
till mlen.
CENTRALT INNEHLL
sprkomrde
att i elementra interaktionssituationer va sig i ett sprkbruk som anknyter till seder
och bruk
att tala om sig sjlv och nrmiljn
att bertta om familj och fritid
att klara sig i vardagliga kommunikationssituationer, ssom att gra uppkp, att ta och
att resa.
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
146
Strukturer
satsbildning och central grammatik som r vsentlig fr kommunikation p detta sprk
att i muntlig vxelverkan stdja sig p samtalspartnern
att stdja sig p skriftliga hjlpmedel i den egna framstllningen
Samiska som frmmande sprk
Undervisning i samiska som frmmande sprk kan ges i ngon av de tre varianter av
samiska som talas i Finland: nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. I studierna
i samiska som frmmande sprk fr eleverna frdigheter fr interaktion och samarbete
med den samisktalande befolkningen, vnjer sig vid att anvnda sina kunskaper i
samiska och lr knna och uppskatta den samiska kulturen.
Samiska sprket som lromne r ett frdighets- och kulturmne. Eleven lr sig att
samiska som frdighetsmne och kommunikationsmedel frutstter lngsiktig och allsidig
kommunikativ trning. Studierna i samiska vidgar och berikar elevens knnedom om den
samiska kulturen. Samiska kan studeras som ett frivilligt och valfritt mne.
Samiska som A-sprk
RSKURSERNA 12
Om undervisningen i samiska inleds fre rskurs 3, koncentreras den till en brjan p hrfr-
stelse, upprepningar och tillmpningar och vning i muntlig kommunikation. Skrivna
sprkformer anvnds som std fr de muntliga vningarna enligt situationens krav. Under-
visningen skall integreras i det innehll och de teman som hr till elevens eget erfarenhetsom-
rde eller som redan behandlats i undervisningen. Eleverna fr inledningsvis bekanta sig med
den samiska kulturen. Undervisningen karakteriseras av aktivitet och lekfullhet.
ML
Eleven skall
bli medveten om det samiska sprket och dess betydelse
f mod att uttrycka sig muntligt p ord- och frasniv genom att lyssna p och frst
sprket
bli intresserad av sprkstudier och av livet i olika kulturer
f en grund fr sprkinlrningsfrdigheter och senare sprkstudier.
CENTRALT INNEHLL
vardagsliv och nrmilj, hem och skola
fr ldersstadiet lmpliga snger, ramsor, lekar och samiska sagor och berttelser
viktiga allmnna fakta om den samiska kulturen och det samiska sprket
RSKURSERNA 36
Undervisningens uppgift r att vnja eleven vid att kommunicera p samiska i konkreta och
fr honom eller henne sjlv bekanta situationer, frst fretrdesvis muntligt och successivt
genom mera skriftlig kommunikation. I undervisningen grs eleven frtrogen med det
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
148
samiska sprk-, hembygds- och bosttningsomrdet, med den samiska kulturen och den
sprkliga slktskapen mellan nskan och samiskan. Eleven skall bli medveten om att det nns
olika men nd likvrdiga sprk och kulturer. Eleven skall tillgna sig goda studievanor i sprk.
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
lra sig att redogra fr grundlggande uppgifter om sig sjlv och sin nrmaste krets
och kommunicera p mlsprket i enkla talsituationer i vardagslivet, vid behov med
std av samtalspartnern
lra sig att med std av sammanhanget frst det viktigaste innehllet i tal eller text om
vardagsliv och rutinartade hndelser
lra sig att uttala samiska p ett naturligt stt
lra sig att skriva korta meddelanden i bekanta och ltt frutsgbara situationer som
Kulturell kompetens
Eleven skall
lra knna det samiska sprk- och bosttningsomrdet samt den samiska livsformen
och kulturen
lra sig att i dagliga situationer kommunicera med fretrdare fr den samiska kulturen
p ett stt som r naturligt fr den samiska kulturen
lra knna samisk litteratur, konst, jojk/leudd och annan samisk musik.
Inlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att ta ansvar och vara aktiv i sprkinlrningssituationerna
lra sig att knna igen sina starka och svaga sidor som sprkstuderande och att bedma
sitt arbete och olika omrden av sin sprkfrdighet i frhllande till mlen.
CENTRALT INNEHLL
Situationer och mnesomrden
dagligt liv, familj, slkt, vnner, hem, skola, samiska namn, samiska seder och bruk
och samisk folktradition
hemtrakten och nrmiljn, byn, naturen, djur, bosttning, stder, sameomrdet
tiden, mnaderna, dagarna
samiska historier och berttelser, jojk/leudd
Strukturer
central grammatik med hnsyn till kommunikationen: de viktigaste tempus- och
kasusformerna, exempelvis presens och perfektum
satsbildning
att i muntlig vxelverkan stdja sig p nonverbal kommunikation och p samtalspartnern
Hrfrstelse
Eleven
frstr huvudpunkterna i talat sprk som r tydligt, lngsamt och kort och som
handlar om enkla, fr eleven knda och bekanta angelgenheter
frstr personliga frgor, befallningar, uppmaningar och meddelanden som riktas till
eleven sjlv och som upprepas vid behov.
Tal
Eleven
kan uttala samiska p ett naturligt stt
kan kortfattat och enkelt bertta om sig sjlv och sin nrmilj och annat som
intresserar honom eller henne
anvnder fr samiskan typiska uttryck i kontakterna med den nrmaste kretsen, exem-
pelvis d han eller hon hlsar, presenterar sig, tackar, ber om urskt och tar avsked
kan stlla frgor om bekanta angelgenheter och kort besvara frgor som berr eleven
sjlv och hans eller hennes nrmilj.
Lsfrstelse
Eleven
frstr korta och tydliga texter som behandlar bekanta mnen, anvnder hjlpmedel
vid behov (ordbok)
frstr korta, enkla och personliga meddelanden, exempelvis brev och kort som riktas
till honom eller henne.
Skrift
Eleven
kan skriva en kort, enhetlig text om ett bekant mne, exempelvis bertta om sig sjlv
och sin nrmilj
kan skriva enkla, begripliga texter i vardagslivet, exempelvis kort och brev
knner till skillnaderna mellan talat och skrivet sprk.
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
150
Kulturell kompetens
Eleven
knner till den sprkliga slktskapen mellan nskan och samiskan och det samiska
bosttningsomrdet
knner till samiska sagor och berttelser
r medveten om att de olika kulturerna existerar parallellt och att de r jmlika.
Inlrningsstudiestrategier
Eleven
kan p ett naturligt stt anvnda arbetsstt som r typiska fr sprkstudier, exempelvis
par- och gruppdiskussioner samt lro- och ordbcker
inser att sprkinlrningen frutstter lngsiktig trning och r van vid sjlvvrdering av
sitt arbete.
RSKURSERNA 79
Undervisningens uppgift r att f elevens sprkfrdigheter att strcka sig till mer krvande
sociala situationer och till sdana omrden som fritidssysselsttningar, tjnster och det
offentliga livet. Det skrivna sprkets andel i undervisningen kar. Eleven fr en bttre
frmga att handla p ett stt som den samiska kulturen frutstter och skaffar sig er
strategier som r typiska fr sprkstudier.
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
p mnen som bygger p fakta och har anknytning till skolungdomars liv
lra sig att klara sig i enkla sociala sammanhang och de vanligaste servicesituationerna
och att beskriva sin nrmaste krets
lra sig att skriva korta meddelanden och katalogliknande beskrivningar om bekanta mnen.
Kulturell kompetens
Eleven skall
lra sig att fungera i det samiska samhllet
lra sig att bli medveten om att vrderingar r kulturbundna
lra sig att frst vikten av att behrska samiska i sameomrdet
lra knna de omrden dr olika varianter av samiska talas och bli medveten om
skillnaderna mellan de olika samiska sprken
lra sig frdigheter fr att delta i de samiska ungdomarnas samarbete.
Inlrningsstrategier
Eleven skall
lra sig att anvnda olika arbetsstt och inlrningsstrategier som r effektiva vid
sprkstudier och sprkinlrning och att utnyttja det som han eller hon har lrt sig
i modersmlet
lra sig att utnyttja informations- och kommunikationsteknik fr kunskapsskning
och kommunikation
lra sig att bedma sitt arbete och olika omrden i sin sprkfrdighet i frhllande
till mlen och att vid behov ndra sitt arbetsstt.
CENTRALT INNEHLL
Frutom vad som framgtt vad gller fr rskurserna 16
sociala ntverk
fritid och hobbyer
offentliga tjnster
studier, arbete och nringsliv, det samiska samhllet, sameomrdet
hllbar utveckling
massmedier, underhllning, reklam
konst, teater, media, litteratur, samiska historier och berttelser, folktradition, jojk/leudd
hlsa och vlfrd
Strukturer
grundlggande verbbjning och de viktigaste tempusformerna
anvndning av substantiv och adjektiv och de vanligaste pronominas postpositioner
den centrala satslran och bindingsstrukturerna
Hrfrstelse
Eleven
frstr huvudpunkterna i tydligt tal som handlar om enkla, fr eleven knda och
bekanta angelgenheter, ven i massmedierna
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
152
frstr tillrckligt av det som talas fr att klara av de allra vanligaste vardagliga
interaktions- och servicesituationerna, t.ex. i butiken, p posten, i banken och i
handledningssituationer
knner igen sprkliga varieteter i samiskan och knner till de viktigaste skillnaderna i
den vardagliga vokabulren.
Tal
Eleven
klarar sig i de vanligaste vardagliga interaktions- och servicesituationerna, t.ex. i butiken,
p posten och i banken
klarar av korta sociala dialoger
klarar av att framfra sm katalogliknande beskrivningar av bekanta mnen.
Lsfrstelse
Eleven
frstr huvudpunkterna i korta och klara berttelser och saktexter som behandlar
bekanta mnen, ven tidningsnotiser
klarar av att uppfatta svrare texthelheter genom att anvnda hjlpmedel
frstr korta, skriftliga meddelanden, brev, kort eller meddelanden via dator som riktas
till honom eller henne.
Skrift
Eleven
kan skriva korta meddelanden som behvs i det dagliga livet
kan skriva begripliga personliga brev eller meddelanden
kan skriva begriplig och enhetlig text om vardagliga mnen i den egna omgivningen och
begripliga berttelser, vid behov genom att anvnda hjlpmedel .
Kulturell kompetens
Eleven
knner till samiska berttelser, sagor och mytologi
r medveten om huvuddragen i de olika sprkliga varieteterna i samiskan och de
omrden dr de talas
r frtrogen med det viktigaste vad gller samiska nringsgrenar och samisk kultur
har ftt en uppfattning om den egna och den samiska kulturens inbrdes frhllanden,
skillnader, likheter och historiska rtter.
Inlrningsstrategier
Eleven
anvnder regelbundet arbetsstt som r effektiva vid sprkstudier och inlrning
har insett att sprkinlrningen frutstter ihrdig kommunikativ trning
kan fungera i ett interaktionsfrhllande d han eller hon arbetar i par eller i grupp.
Valfritt sprk (B2)
RSKURSERNA 79
Studierna i valfria sprk skall koncentrera sig p muntlig kommunikation i de vanligaste
situationerna i vardagslivet och samtidigt fungera som en inledning till lngsiktiga studier
i det aktuella sprket i utbildningen p andra stadiet. Dessa grunder fr lroplanen har
utarbetats fr fyra rsveckotimmar.
ML
Sprkfrdighet
Eleven skall
lra sig att med std av samtalspartnern kommunicera i situationer som gller
grundlggande personliga uppgifter och omedelbara behov
lra sig frst ltt frutsgbara frgor, anvisningar, nskningar och frbud som gller
det dagliga livet
lra sig att lsa enkla, frutsgbara meddelanden som gller det dagliga livet
lra sig att skriva kort, e-postmeddelanden, minneslappar och andra mycket korta
meddelanden samt grundlggande uppgifter om sig sjlv och sin nrmaste omgivning
lra sig att uttala samiska p ett naturligt stt.
Kulturell kompetens
Eleven skall
lra knna samernas sprk- och bosttningsomrde samt den samiska livsformen
lra sig att frst betydelsen av samiska sprket i det samiska omrdet
lra knna vissa centrala delar av den samiska kulturen, exempelvis jojk/leudd, historier
och folktradition.
Inlrninsstrategier
Eleven skall
lra sig att frimodigt anvnda sin sprkkunskap
lra sig att utnyttja kunskaper, frdigheter och strategier som han eller hon lrt sig i
andra sprk
lra sig att bedma sitt arbete och olika omrden av sin sprkfrdighet i frhllande
till mlen.
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
154
CENTRALT INNEHLL
sprk som anknyter till seder och bruk i grundlggande interaktionssituationer
att bertta om sig sjlv och sin nrmilj
familj och fritid
vardagsliv
att klara av vardagliga kommunikations- och servicesituationer
samiskt samhlle och nringsliv
samisk folktradition
Strukturer
den del av grammatiken som r vsentlig fr kommunikation p samiska
att identiera det viktigaste i text eller tal
att hitta begrnsad information i text eller tal
att planera egna meddelanden
att stdja sig p samtalspartnerns hjlp vid muntlig interaktion
att stdja sig p skriftliga hjlpmedel i sin egen textproduktion.
Bedmning i enlighet med mlen.
Valfritt latin (B2)
Studierna i latin som valfritt sprk koncentrerar sig p det mest centrala sprk- och kultur-
stoffet och fungerar samtidigt som en inledning till lngsiktiga studier i sprket i gymna-
siet. Mlen och innehllet fr lromnet avviker frn mlen och innehllet fr moderna
sprk, eftersom latin inte anvnds p samma stt som moderna sprk.
ML
Eleven skall
kunna frst enkel text och anvnda sprket inom grnserna fr det sprkstoff som
studeras
vara medveten om latinets stllning bland de europeiska sprken och medvetet strva
efter att identiera dess inverkan p de sprk han eller hon kan eller studerar
knna till och medvetet strva efter att i den europeiska och nlndska kulturen
identiera former och innehll som hrstammar frn den grekisk-romerska kulturen
kunna anvnda ordbok och grammatik fr att tyda texter.
CENTRALT INNEHLL
ett ansprkslst ordfrrd
huvuddragen av formlran och de viktigaste freteelserna i satslran
historiskt och kulturhistoriskt stoff frn antiken som anknyter till texternas
mnesomrden
material som det medeltida latinet och nylatinet erbjuder
F
R
M
M
A
N
D
E

S
P
R
K
156
7.6 Matematik
158
7.6 MATEMATIK
Undervisningen i matematik har som uppgift att ge eleven mjligheter att utveckla ett
matematiskt tnkande och lra sig matematiska begrepp och de mest anvnda lsnings-
metoderna. Undervisningen skall utveckla ett kreativt och exakt tnkande hos eleven
och skall lra eleven att hitta och matematisera problem och ska lsningar p dem.
Matematikens betydelse br ses ur ett brett perspektiv den pverkar elevens andliga
tillvxt och frmjar hans eller hennes frmga till mlmedvetet handlande och social
vxelverkan.
Undervisningen i matematik skall framskrida systematiskt och den skall lgga en
bestende grund fr eleven att tillgna sig matematiska begrepp och strukturer. Konkre-
tisering kan fungera som ett viktigt hjlpmedel d elevens erfarenheter och tankesystem
frenas med matematikens abstrakta system. Lraren br effektivt utnyttja problem ur
vardagen som kan lsas med hjlp av matematiskt tnkande eller matematiska metoder.
Informations- och kommunikationsteknik br anvndas fr att stdja elevens lrande.
RSKURSERNA 12
De huvudsakliga mlen fr undervisningen i matematik i rskurserna 12 r att
eleven skall utveckla ett matematiskt tnkande, lra sig att koncentrera sig, va sig i att
lyssna och kommunicera och skaffa sig erfarenheter som grund fr hur man bildar mate-
matiska begrepp och strukturer.
ML
Eleven skall
lra sig att koncentrera sig, lyssna och kommunicera och utveckla sitt tnkande och f
gldje och tillfredsstllelse av att frst och lsa problem
f mngsidiga erfarenheter av olika stt att presentera matematiska begrepp; det centrala
i begreppsbildningen r det muntliga och skrivna sprket, olika hjlpmedel och symboler
frst att begreppen bildar strukturer
frst begreppet naturligt tal och lra sig hithrande grundlggande rknefrdigheter
lra sig att motivera sina lsningar och slutsatser med konkreta modeller och hjlp-
medel, med bilder, muntligt eller skriftligt och lra sig att i fenomenen hitta likheter
och olikheter, lagbundenheter och beroendefrhllanden
va sig i att observera matematiska problem som dyker upp och som knns betydelse-
fulla och utmanande fr eleven.
CENTRALT INNEHLL
Tal och rkneoperationer
antal, rkneord och siffersymboler
talens egenskaper: att med konkreta hjlpmedel jmfra, klassicera, ordna, dela upp
och kombinera tal
principen fr hur tiosystemet r uppbyggt
addition och subtraktion och sambanden mellan rknestten vid rkning med naturliga tal
multiplikation och multiplikationstabeller
divisionsuppgifter med konkreta hjlpmedel
att anvnda olika rknestt och hjlpmedel: klossar och material fr tiosystemet,
tallinjen, huvudrkning, anvndning av papper och penna
att underska antalet alternativ
grunden fr brkbegreppet genom att utnyttja konkreta hjlpmedel
Algebra
att i bilder se regelbundenheter, frhllanden och beroenden
enkla talfljder
Geometri
att iaktta och beskriva rymdfrhllanden i omgivningen
att iaktta, beskriva och namnge geometriska former i omgivningen
att knna igen, redogra fr och namnge tvdimensionella och tredimensionella former
geometriska grundbegrepp ssom punkt, strcka, bruten linje, strle, rt linje och vinkel
att konstruera, rita och avbilda tvdimensionella gurer och att knna igen och bygga
tredimensionella kroppar
enkla speglingar och frstoringar
Mtning
principen fr mtning
lngd, massa, area, volym, tid och pris
att anvnda mtredskap
att anvnda och jmfra centrala mttenheter
att uppskatta mtresultat
Informationsbehandling och statistik
att ska, samla och registrera information
att avlsa enkla tabeller och diagram
att presentera samlad information i form av stapeldiagram
Frmga att tnka och arbeta
Eleven
visar att han eller hon frstr matematiska begrepp genom att anvnda dem i problem-
lsning och genom att presentera och frklara dem fr andra elever och fr lraren
kan dra motiverade slutsatser och frklara sitt handlande och kan presentera sina
lsningar med konkreta modeller och hjlpmedel, med bilder, muntligt och skriftligt
M
A
T
E
M
A
T
I
K
160
kan gra jmfrelser, bl.a. lngdjmfrelser, och stta saker i rtt ordning, hitta
p motsatser till dem och klassicera dem enligt olika egenskaper och redogra fr
ett fremls lge i rummet, till exempel med anvndning av orden ovanfr, under,
till hger, till vnster, bakom eller mellan; eleven kan jmfra mngders storlek med
anvndning av orden mera, mindre, lika mnga, mycket och litet samt skriva och
anvnda jmfrelsesymbolerna >, = och <.
Tal, rkneoperationer och algebra
Eleven
frstr talens betydelse i mngd- och ordningsuttryck, kan skriva tal och skdliggra
talen p tallinjen
kan dela upp och kombinera tal, jmfra tal, bilda summor och talfljder; han eller
hon knner till jmna tal och udda tal
knner till, frstr och kan anvnda tiosystemet som positionssystem
frstr rknestten addition, subtraktion, multiplikation och division och kan tillmpa
dem i vardagliga situationer
kan ska alternativa lsningar p enkla problem och bestmma hur mnga alternativ
det nns
knner till och kan presentera enkla brk med konkreta hjlpmedel, ssom ett halvt,
en fjrdedel och en tredjedel.
Geometri
Eleven
knner till grundformerna hos plana gurer och geometriska kroppar, bl.a. fyrhrning,
triangel, cirkel, klot och kub och knner de geometriska grundbegreppen: punkt,
strcka, bruten linje, strle, rt linje och vinkel och vet hur dessa hnfr sig till de
enklaste plana gurerna
kan anvnda enkla speglingar och frstoringar.
Mtning
Eleven
kan utfra mtningar med enkla mtredskap och knner till de viktigaste storheterna,
ssom lngd, massa, volym och tid
kan plocka ut det vsentliga ur enkla problem i vardagen och kan anvnda sina
matematiska kunskaper och frdigheter fr att lsa dem.
RSKURSERNA 35
De huvudsakliga mlen fr undervisningen i matematik i rskurserna 35 r att utveckla
ett matematiskt tnkande, frbereda inlrningen av matematiska tankemodeller, befsta
talbegreppet och de grundlggande rkneoperationerna och att ge eleverna en grund fr att
tillgna sig matematiska begrepp och strukturer.
ML
Eleven skall
f knslan av att lyckas i matematiken
lra sig att bilda matematiska begrepp och begreppssystem genom att underska och
gra observationer
lra sig att anvnda matematiska begrepp
lra sig grundlggande rknefrdigheter och lsning av matematiska problem
nna likheter och skillnader, lagbundenheter och beroendefrhllanden i olika fenomen
motivera sitt handlande och sina slutledningar och presentera sina lsningar fr andra
lra sig att stlla frgor och dra slutsatser p basis av observationer
lra sig att anvnda regler och flja anvisningar
lra sig att arbeta koncentrerat och lngsiktigt och att arbeta i grupp.
CENTRALT INNEHLL
att frdjupa frstelsen fr tiosystemet, att bekanta sig med 60-systemet med hjlp
av klocktider
att klassicera och ordna tal
multiplikation
innehllsdivision, delningsdivision och delbarhet
algoritmer och huvudrkning
begreppet brk, omvandlingar av brk
begreppet decimaltal
sambandet mellan brk, decimaltal och procent
addition och subtraktion av brk samt multiplikation och division med naturliga tal
bedmning, granskning och avrundning av rkneoperationernas resultat
att anvnda parenteser
begreppet negativa heltal
att underska antalet alternativ
Algebra
begreppet uttryck
att tolka och skriva talfljder
regelbundenheter, frhllanden och beroenden
att ska lsningar till ekvationer och olikheter genom slutledning
Geometri
frstoringar och frminskningar, likformighet och skala
speglingar i en rt linje och i en punkt, symmetri, kongruens genom att utnyttja
konkreta hjlpmedel
cirkeln och dess delar
parallella och vinkelrta rta linjer
M
A
T
E
M
A
T
I
K
162
vinkelmtt och klassicering av vinklar
att underska och klassicera olika polygoner
omkrets och area
att underska gurers och kroppars geometriska egenskaper
att strka frstelsen fr mtprincipen
att anvnda och jmfra mttenheter, enhetsbyten
att uppskatta mtresultat och granska mtningar
Informationsbehandling, statistik och sannolikhet
att ska, samla, registrera och presentera information
koordinatsystemet
att avlsa enkla tabeller och diagram
begreppet medelvrde och berkning av medelvrden
att klassicera och ordna information, att bekanta sig med begreppen typvrde
och median
erfarenheter av klassisk och empirisk sannolikhet
Frmga att tnka och arbeta
Eleven
visar att han eller hon frstr matematiska begrepp genom att anvnda dem i problem-
lsning och mngsidigt presentera dem med hjlpmedel, bilder, symboler, ord, tal eller
diagram
frsker medvetet rikta sin uppmrksamhet d han eller hon gr observationer; eleven
kan p ett mngsidigt stt kommunicera om sina observationer och tankar genom att
handla, tala, skriva och anvnda symboler
kan beskriva verkliga situationer och fenomen matematiskt genom att jmfra,
klassicera, ordna, konstruera och stlla upp modeller
kan gruppera eller klassicera p basis av ett givet och av eleven valt kriterium och kan
upptcka gemensamma egenskaper; kan skilja t kvalitativa och kvantitativa egenskaper
och kan beskriva konkreta och abstrakta grupper genom att gra sanna och falska
pstenden om dem
kan presentera matematiska problem i ny form; eleven kan tolka en enkel text, bild eller
hndelse och kan gra upp en plan fr att lsa ett problem
kan flja regler.
Tal, rkneoperationer och algebra
Eleven
frstr tiosystemet ocks fr decimaltalens del och r sker i sin anvndning av dem;
eleven frstr begreppen negativt tal och brk och kan skdliggra dem p olika stt
kan uttrycka rkneoperationer skriftligt och muntligt och knner till sambanden mellan
olika rkneoperationer; eleven kan med verslagsrkning gra en uppskattning av ett
resultat i frvg och kan underska de olika skedena i berkningarna efter att de r
utfrda och bedma hur frnuftig lsningen r
kan bilda och fortstta talfljder och presentera beroendefrhllanden.
Geometri
Eleven
kan gra gurer enligt givna instruktioner; eleven kan upptcka egenskaper hos enkla
geometriska gurer och knner till den struktur som bildas av begreppen fr plana gurer
knner igen likformighet; eleven kan gra speglingar i en rt linje samt frstora
och frminska gurer i ett givet frhllande; han eller hon knner igen gurer som r
symmetriska med avseende p en rt linje
frstr principerna som gller vid mtning; eleven kan uppskatta mtobjektets storlek,
hur rimligt mtningsresultatet r och ange det med lmplig mttenhet
kan berkna arean och omkretsen fr parallellogrammer och trianglar.
Informationsbehandling och statistik samt sannolikhet
Eleven
kan samla uppgifter, ordna, klassicera och presentera dem i statistisk form; han eller
hon kan lsa enkla tabeller och diagram
kan klarlgga antalet mjliga utfall och alternativ och avgra om en hndelse r omjlig
eller sker.
RSKURSERNA 69
De huvudsakliga mlen fr undervisningen i matematik i rskurserna 69 r att frdjupa
frstelsen fr matematiska begrepp och erbjuda tillrckliga grundlggande matematiska
frdigheter. Att skaffa sig grundlggande frdigheter innebr att eleven stller upp modeller
fr matematiska problem ur vardagen, lr sig matematiska tankemodeller och var sig i att
minnas, koncentrera sig och uttrycka sig exakt.
ML
Eleven skall
lra sig att i matematiken lita p sig sjlv och ta ansvar fr den egna inlrningsprocessen
lra sig att frst betydelsen av matematiska begrepp och regler och lra sig att se
sambanden mellan matematiken och den reella vrlden
lra sig rknefrdigheter och att lsa matematiska problem
lra sig ett logiskt och kreativt tnkande
lra sig att tillmpa olika metoder fr att hmta och bearbeta information
M
A
T
E
M
A
T
I
K
164
lra sig att uttrycka sina tankar entydigt och att motivera sitt handlande och sina slutsatser
lra sig att stlla frgor och dra slutsatser utgende frn observationer
lra sig att upptcka lagbundenheter
lra sig att arbeta koncentrerat och lngsiktigt och att fungera i grupp.
CENTRALT INNEHLL
Tankefrmga och tankemetoder
att utfra uppgifter som krver logiskt tnkande ssom att klassicera, jmfra, ordna,
mta, konstruera, stlla upp modeller, ska regler och beroenden och att presentera dem
att tolka och anvnda begrepp som behvs vid jmfrelser och i beroenden
att tolka och producera matematiska texter
enkel bevisfring: motiverade uppskattningar och frsk, den systematiska frsk- och
misstag- metoden, att pvisa fel, direkt bevisfring
att lsa kombinatoriska problem med olika metoder
att anvnda skisser och redskap som stder tnkandet
matematikens historia
frdjupad frstelse fr de grundlggande rkneoperationerna
naturliga tal, hela tal, rationella tal, reella tal
motsatt tal, absolutbelopp, inverterat tal
tidsberkning, tidsintervall
primtal, faktorisering, talens delbarhetsregler
frkortning och frlngning av brk och omvandling av decimaltal till brk
multiplikation och division med decimaltal och brk
hyfsning av uttryck
frhllande och proportionalitet
frdjupad frstelse fr begreppet procent, procentrkning
avrundning och verslagsrkning och anvndning av minirknare
potenser med heltalsexponenter
begreppet rot och rkneoperationer med kvadratrot
Algebra
uttryck och hyfsning av uttryck
potensuttryck och hyfsning av potensuttryck
begreppet polynom, addition, subtraktion och multiplikation med polynom
begreppet variabel, berkning av vrdet av ett uttryck
ekvationer, olikheter, denitionsmngd, lsningsmngd
lsning av frstagradsekvationer
lsning av ofullstndiga andragradsekvationer
proportionalitet
ekvationssystem samt algebraiska och graska lsningar av dem
underskning och uppstllning av talfljder
Funktioner
att upptcka ett beroende och att uttrycka det med hjlp av variabler
begreppet funktion
att skdliggra talpar i koordinatsystemet
att tolka enkla funktioner och rita graferna av dem i ett koordinatsystem
att underska funktionsgrafer: nollstlle, strsta och minsta vrde, vxande eller
avtagande funktion
linjra funktioner
direkt och indirekt proportionalitet
Geometri
samband mellan vinklar
begrepp som anknyter till trianglar och fyrhrningar
regelbundna polygoner
cirkeln och begrepp i anslutning till cirkeln
att berkna omkretsen och arean fr gurer i planet
att benmna och klassicera kroppar
att berkna volymen och arean fr kroppar
kongruens och likformighet
geometriska konstruktioner
kongruensavbildningar i planet: spegling, rotation och frskjutning
Pythagoras sats
samband mellan trianglar och cirklar
trigonometri och berkning av de olika delarna i rtvinkliga trianglar
Sannolikhet och statistik
begreppet sannolikhet
frekvens och relativ frekvens
denitionerna fr medelvrde, typvrde och median
begreppet spridning
att tolka diagram
att samla in och bearbeta information och presentera den i anvndbar form
KRITERIER FR SLUTBEDMNINGEN FR VITSORDET 8
Tankefrmga och tankemetoder
Eleven
lgger mrke till likheter och lagbundenheter i olika hndelser
kan i sitt tal anvnda logiska element som och, eller, om s, inte, nns, nns inte
kan sluta sig till sanningsvrdet hos enkla pstenden
kan matematisera ett enkelt textproblem och gra upp en plan fr att lsa problemet,
lsa det och granska lsningens riktighet
M
A
T
E
M
A
T
I
K
166
kan anvnda klassicering vid lsning av matematiska problem
kan systematiskt presentera mjliga lsningsalternativ genom att anvnda tabell,
trddiagram, stigschema eller annat diagram.
Eleven
kan bedma ett eventuellt resultat och gra upp en plan ver hur man lser en
rkneuppgift och har en tillfrlitlig grundlggande rknefrdighet
kan utfra potensrkningar dr exponenten r ett naturligt tal och faktorisera tal i
primfaktorer
kan lsa uppgifter dr kvadratrtter behvs
kan anvnda proportionalitet, procentrkning och andra rkneoperationer vid lsning
av problem som man stter p i vardagen.
Algebra
Eleven
kan lsa ekvationer av frsta graden
kan hyfsa enkla algebraiska uttryck
behrskar rkneoperationerna fr potenser
kan bilda ekvationer ur ett enkla vardagsproblem och lsa dem algebraiskt eller via
slutledningar
kan anvnda ekvationssystem fr att lsa enkla problem
kan bedma hur frnuftig en lsning r och granska de olika skedena i sin lsning.
Funktioner
Eleven
kan deniera koordinaterna fr punkter i koordinatsystemet
kan stlla upp en tabell av talpar enligt en given regel
kan bestmma nollstllet fr linjra funktioner
kan bilda och bestmma fljande tal i en talfljd enligt en given regel och kan muntligt
bertta hur talfljden enligt den givna regeln bildas
knner till riktningskoefcientens och konstantens betydelse i ekvationer fr en rt linje;
eleven kan graskt bestmma skrningspunkten fr tv linjer.
Geometri
Eleven
kan knna igen olika geometriska former och knner till deras egenskaper
kan tillmpa de inlrda formlerna fr omkrets, area och volym
kan anvnda passare och linjal fr att gra enkla geometriska konstruktioner
kan upptcka likformiga, kongruenta och symmetriska gurer och kan tillmpa denna
frmga fr att underska egenskaperna hos trianglar och fyrhrningar
kan i enkla situationer tillmpa samband mellan tv vinklar
M
A
T
E
M
A
T
I
K
kan anvnda Pythagoras sats och trigonometri fr att berkna delarna i en rtvinklig
triangel
kan utfra mtningar och hithrande berkningar och kan utfra enhetsbyten med de
vanligaste enheterna.
Sannolikhet och statistik
Eleven
kan bestmma antalet mjliga utfall och kan utfra enkla empiriska underskningar
om sannolikhet; han eller hon frstr betydelsen av sannolikheter och slumpmssighet
i vardagssituationer
kan lsa olika tabeller och diagram och kan ur ett givet material bestmma frekvenser,
medelvrde, median och typvrde.
168
7.7 Milj- och naturkunskap
170
7. 7 MILJ- OCH NATURKUNSKAP
RSKURSERNA 14
Milj- och naturkunskap r en integrerad mnesgrupp sammansatt av biologi, geogra,
fysik, kemi och hlsokunskap. Undervisningen omfattar dessutom principerna fr en hllbar
utveckling. Mlet fr undervisningen r att eleven skall lra sig att frst naturen och kultur-
miljn, sig sjlv och andra, olikheter mnniskor emellan samt hlsa och sjukdom.
Undervisningen i milj- och naturkunskap bygger p ett underskande och problem-
centrerat betraktelsestt, med utgngspunkt i frgor, fenomen och hndelser som anknyter
till elevens egen milj och elevens tidigare kunskaper, frdigheter och erfarenheter. En
undervisning inriktad p erfarenheter och upplevelser utvecklar ett positivt frhllande till
natur och milj hos eleven.
Arbetsstt och innehll i milj- och naturkunskap vljs utifrn elevernas frutstt-
ningar och utvecklingsniv och p ett stt som mjliggr studier utomhus. Begreppen
inom milj- och naturkunskap kan struktureras till helheter dr eleven, den omgivande
vrlden och elevens handlande som medlem i samhllet granskas. Studierna av dessa
helheter hjlper eleven att frst sin omgivning och vxelverkan mellan mnniskan och
hennes milj.
ML
Eleven skall
lra sig att handla tryggt och sjlvbevarande i sin egen nrmilj och lra sig att flja
givna regler i skolan, nrmiljn och traken
lra knna naturen och kulturmiljn i den nrmaste omgivningen och lra sig att
iaktta frndringar i dem och att uppfatta den egna hembygden som en del av Finland
och Norden
lra sig att skaffa information om natur och milj genom att iaktta, underska och
anvnda olika slags kllmaterial
lra sig att gra iakttagelser med hjlp av de olika sinnena och enkla verktyg och lra
sig att beskriva, jmfra och klassicera observationerna
lra sig att gra enkla naturvetenskapliga frsk
lra sig att tolka och rita enkla kartor och anvnda kartverk
lra sig att presentera information om miljn och dess fenomen p olika stt
lra sig att anvnda de begrepp som anvnds fr att beskriva och frklara miljn och
drmed sammanhngande fenomen och objekt
lra sig att vrna om naturen och att inte slsa med energiresurser
lra sig psykisk och fysisk sjlvknnedom, social kompetens och att uppskatta sig sjlv
och andra
lra sig knna begrepp, termer och handlingsstt som anknyter till hlsa, sjukdom och
hlsofrmjande och lra sig att gra hlsofrmjande val.
CENTRALT INNEHLL
Organismerna och livsmiljn
de grundlggande dragen i den levande och icke-levande naturen
olika livsmiljer och organismernas anpassning till dem
de vanligaste vxterna, svamparna och djurarterna i nrmiljn
naturen under de olika rstiderna
livsskedena hos vxter och djur
matens ursprung och matproduktion
Nrmiljn, hembygden och jordklotet som mnniskans livsmilj
nrmiljn
rstider och tid p dygnet
viktiga strukturer i terrngen och kartan
hembygden och det egna landskapet: naturfrhllanden, landskap och kulturmilj,
mnniskans verksamhet
Finland, Norden och vriga nromrden och jordklotet som mnniskans livsmilj
Fenomen i omgivningen
fenomen som ansluter sig till ljud och ljus, hur man skyddar hrsel och syn
vrmefenomen och vrmekllor
funktionsprinciperna fr enkla anordningar och hllfastheten i olika konstruktioner
fenomen inom magnetism och elektricitet
Olika mnen i miljn
mnen och material som frekommer i vardagen, skonsam anvndning av dem,
teranvndning
luftens egenskaper samt frbrnning och brandskerhet
vattnets egenskaper och frndringar i dess aggregationstillstnd, vattenanvndningen
och vattnets kretslopp i naturen
Mnniskan och hlsan
att i huvuddrag lra knna mnniskokroppen samt hur den vxer och utvecklas
goda hlsovanor och att skta sin hlsa
sjukdomsfrlopp och de vanligaste sjukdomarna hos barn, att handla i ndsituationer
och knna till grunderna i frsta hjlpen
att inse betydelsen av att vrda sitt vlbennande och sin mentala hlsa via familj och
vnner, genom att identiera knslor och genom kommunikation med andra
Skerhet
att frebygga mobbning och vld, att respektera fysisk integritet, att vrna om
tryggheten i den egna skolan, att rra sig tryggt i traken och att undvika risksitua-
tioner, att undvika olyckor hemma och under fritiden
att flja verenskommelser och regler, goda seder och ta hnsyn till andra, att handskas
med pengar och att respektera andras egendom
M
I
L
J

O
C
H

N
A
T
U
R
K
U
N
S
K
A
P
172
Kunskaper i naturunderskning
Eleven
kan gra iakttagelser med sina olika sinnen och fsta uppmrksamhet vid det vsentliga
i det som undersks
kan beskriva, jmfra och klassicera freml, organismer och fenomen p basis av
deras olika egenskaper
kan under handledning gra enkla underskningar om naturen och dess fenomen och
om kulturmiljn
kan anvnda olika slags informationskllor och jmfra information frn olika kllor
kan presentera informationen om naturen och kulturmiljn i tal och skrift och genom
att teckna.
Organismerna och livsmiljn
Eleven
frstr hur den levande och icke-levande naturen skiljer sig frn varandra och kan
beskriva drag i olika livsmiljer ssom grdar, parker, skogar, ngar och krar och
knner igen de vanligaste arterna dr; eleven kan ge exempel p ryggradsdjur och
ryggradslsa djur
knner till rstidernas variation och kan beskriva hur olika organismer har anpassat sig
till olika rstider, speciellt till vintern i Finland
vet varifrn fdomnena kommer och var maten produceras
kan beskriva skillnader mellan naturmilj och kulturmilj, visar intresse och ansvar fr
dem och kan bedma miljns sknhet, mngfald och trivsamhet
frstr hur man betecknar olika objekt p en karta, kan anvnda vderstreck,
teckenfrklaringar och skalor som hjlp vid kartlsning och kan rita en enkel karta ver
skolgrden och den egna nrmiljn
kan beskriva naturfrhllanden och mnniskans verksamhet i sin hembygd och i sitt
eget landskap
har en uppfattning om Finland, de nordiska lnderna och vriga nromrden och inser
rikedomen i deras naturlandskap
frstr att den egna hembygden r en del av Finland och att Finland r en del av
Norden och frstr att mnniskorna lever p jordklotet.
mnen och fenomen i miljn
Eleven
kan anvnda centrala begrepp och gestalta begreppsliga helheter
kan anvnda enkla underskningsredskap ssom klocka, mttband, termometer och
lupp och dessutom egenhndigt gjorda redskap
kan frklara hur enkla anordningar ssom hvstnger, hjul och fjdrar fungerar och kan
underska hllfastheten i olika konstruktioner
kan bygga en enkel strmkrets med hjlp av batteri, lampa och ledare och knner till de
elapparater som anvnds i hemmet; eleven frstr att elanvndning r frenad med
risker och visar att han eller hon kan anvnda elapparater tryggt
knner till olika ljus-, ljud- och vrmekllor och knner igen och kan underska ljus-,
ljud- och vrmefenomen ssom ljudets fortplantning, ljusets fortplantning och reexion
samt vrmeverfring och uppvrmning
knner till hur man skyddar syn och hrsel och frebygger brnnskador och kan handla
drefter
kan underska egenskaper hos luft och vatten, ndringar i vattnets aggregationstillstnd
och beskriva vattnets kretslopp i naturen
frstr vad mnesomvandling innebr, t.ex. d ett ljus eller tr brinner och knner till
lttantndliga mnen och kan anvnda enkel slckningsutrustning
knner egenskaper hos och anvndning av olika mnen och material och vet att det
i hemmet kan nnas skadliga mnen ssom mediciner, tvtt- och rengringsmedel,
lsningsmedel och tobaks- och alkoholprodukter
kan sortera avfall i hemmet, skrpar inte ner i naturen och kan spara vatten, el och vrme.
Mnniskan och hlsan
Eleven
kan beskriva olika skeden i en mnniskas uppvxt, utveckling och levnadslopp, kan
namnge mnniskans viktigaste kroppsdelar och centrala livsfunktioner
knner till hlsofrmjande vanor och rutiner ssom dygnsrytm, tillrcklig smn och
vila, nring, regelbundna matvanor, daglig motion, riktiga arbetsstllningar i skolan
och hemma, hllning, munhygien, kroppshygien, kldsel
behrskar de grundlggande normerna fr hur man fungerar i grupp och uppfr sig
artigt; han eller hon knner igen och kan namnge olika knslor och vet att det gr att
behrska sina knslor
kan beskriva de vanligaste barnsjukdomarna, deras symtom och vrden av dem; han
eller hon knner till grundlggande principer fr medicinanvndning; han eller hon
behrskar grunderna i frsta hjlpen och kan tillkalla och hmta hjlp vid behov.
Skerhet
Eleven
kan beskriva olika tecken p mobbning och vld; han eller hon har knnedom om
individens rtt till fysisk integritet och knner till skillnaderna mellan acceptabel och
onskad berring; eleven vet hur han eller hon vid behov kan ska hjlp och vet vem
som erbjuder hjlp i skolan och nrmiljn
vet vad som r lagligt och olagligt fr ldersgruppen
vet och knner igen de riskfaktorer som hotar tryggheten i nrmiljn och i traken,
till sjss och p isen; han eller hon knner till de centrala trakreglerna fr fotgngare
och cyklister och frstr varfr verenskomna regler och anvisningar mste fljas.
M
I
L
J

O
C
H

N
A
T
U
R
K
U
N
S
K
A
P
174
7.8 Biologi och geogra
J
O
U
N
I

P
A
A
V
I
L
A
I
N
E
N
176
7. 8 BIOLOGI OCH GEOGRAFI
RSKURSERNA 56
I undervisningen i biologi undersker man livet och dess yttringar. Undervisningen anordnas
p ett sdant stt att eleven lr sig knna igen olika arter, frstr vxelverkan mellan organis-
merna och deras livsmiljer samt lr sig att uppskatta och vrda naturens mngfald. Mlet fr
undervisningen i biologi r att eleven skall lra knna sig sjlv som mnniska och som en del
av naturen. I undervisningen utomhus skall eleven ha mjlighet till positiva upplevelser och
erfarenheter av naturen och lra sig att iaktta miljn. Undervisningen i biologi skall basera sig
p underskande inlrning som sker bde i terrng och i klassrum.
I undervisningen i geogra betraktar eleven jordklotet och dess olika omrden.
Undervisningen skall hjlpa eleven att frst fenomen som ansluter sig till naturen och
mnniskans verksamhet och till vxelverkan mellan dem p olika omrden. Mlet fr
undervisningen i geogra r att elevens vrldsbild skall vidgas frn hemlandet till Europa
och den vriga vrlden. Undervisningen anordnas s att eleven fr en uppfattning om
mngfalden av natur- och kulturmiljer p olika hll i vrlden och lr sig uppskatta dem.
Undervisningen i geogra skall skapa en grund fr internationalism och tolerans mellan
olika nationer och kulturer.
I rskurserna 5-6 integreras ven undervisning i hlsokunskap i undervisningen i
biologi och geogra. Med hjlp av undervisningen i hlsokunskap skall eleven lra sig
frst sin egen uppvxt och utveckling som en fysisk, psykisk och social process och som
en vxelverkan mellan mnniskan och hennes milj.
Undervisningen i biologi och geogra skall betona ansvar, naturskydd och vrd av
livsmiljer och stdja elevens uppvxt till en aktiv medborgare som har frbundit sig till
en hllbar livsstil.
ML
Eleven skall
lra sig att knna till olika arter, deras uppbyggnad och liv och deras anpassning till
sina livsmiljer
lra sig att uppfatta den levande naturen och kunna klassicera organismer
lra sig att rra sig i naturen samt att iaktta och underska naturen i terrngen
lra sig att frst att mnniskan r beroende av naturen i sin nringsproduktion
lra sig att utveckla sin frmga att tolka naturen, handla miljvnligt, vrda sin
nrmilj och skydda naturen
lra sig att knna till grundlggande fakta om mnniskans byggnad och livsfunktioner
lra sig att uppskatta uppvxt och utveckling som vars och ens personliga process,
lra sig frst vad puberteten beror p och att frst mnniskans sexualitet
lra sig att reektera ver frgor som gller uppvxt, utveckling, mnniskors olikhet
och social vxelverkan
lra sig att ta ansvar fr sina egna handlingar och ta hnsyn till andra mnniskor
lra sig att rita och tolka kartor och lra sig att anvnda statistik, diagram, bilder och
elektroniska medier som t.ex. geograska informationskllor
veta var olika platser nns p vrldskartan och knna till det centrala namnskicket
lra sig att frst att den mnskliga verksamheten r beroende av de mjligheter som
miljn p jordklotet erbjuder
stta sig in i Europas geogra och andra omrden p jordklotet samt lra sig att vrdera
och frhlla sig positivt till frmmande lnder, folk och kulturer.
CENTRALT INNEHLL
Organismerna och livsmiljerna
att knna igen de viktigaste arterna i nromrdena och att under handledning samla
in vxter
organismernas livsmiljer ssom skog och myr samt nringskedjor och skogsbruk
vxternas tillvxt och att experimentellt underska den samt djurens och vxternas
fortplantning
livsmedlens ursprung, livsmedelsproduktion och trdgrdens produkter
Mnniskans byggnad och livsfunktioner, uppvxt, utveckling och hlsa
mnniskokroppens byggnad och centrala livsfunktioner, fortplantning och fysiska,
psykiska och sociala frndringar under puberteten
att uppskatta och skydda sin egen kropp, faktorer som stder eller hindrar en sund
uppvxt och individuella variationer av sexuell utveckling
sociala faktorer som anknyter till mnniskorelationer, omsorg och behrskning av
knslor, frdragsamhet, samt ansvar och rttigheter som hr till elevens lder
Naturens mngfald
betydelsen av naturens mngfald samt de rttigheter och skyldigheter allemansrtten
innebr
Europa som en del av vrlden
Europa p vrldskartan och Europas kartbild
klimat- och vegetationszonerna och mnniskans verksamhet i Europa
Mnniskolivets och livsmiljernas mngfald p jordklotet
vrldskartans centrala namnbestnd och kartfrdigheter
regnskogar, savanner, stpper, knar och omrden med vinterregn, den tempererade
zonen och den kalla zonen som livsmiljer fr mnniskan och mnniskolivets mngfald
i olika slags miljer
knnedom om vxelverkan mellan naturen och mnniskan och frndringarna i miljn
som en fljd av mnniskans verksamhet
B
I
O
L
O
G
I

O
C
H

G
E
O
G
R
A
F
I
178
Frdigheter att underska naturen
Eleven
kan rra sig i naturen och iaktta och underska den
kan genomfra och beskriva egna enkla underskningar om naturen och den vriga
miljn och kan redogra fr resultaten
knner igen de vanligaste vxtarterna och kan samla vxter enligt anvisningar.
Organismerna och livsmiljerna
Eleven
knner till olika grupper av ryggradsdjur och knner igen de vanligaste dggdjuren,
fglarna och skarna i nrmiljn och kan ge exempel p hur olika djur har anpassat sig
till sin milj
vet att de grna vxterna sjlva tillverkar sin nring genom assimilation
kan med hjlp av exempel redogra fr nringskedjans huvudprinciper
frstr och kan ge exempel p varfr och hur mnniskan r beroende av naturen och
kan ta reda p baslivsmedlens ursprung
kan ge exempel p hur man kan vrda och skydda den omgivande naturen och
boendemiljn.
Mnniskans byggnad och livsfunktioner, uppvxt, utveckling och hlsa
Eleven
kan i huvuddrag beskriva mnniskans byggnad och livsfunktioner
kan iaktta frndringarna i sin egen uppvxt och utveckling, kan redogra fr vilka
frndringar pojkar och ickor genomgr i puberteten och fr den sexuella utvecklingen
och kan ge exempel p hur frndringarna varierar frn person till person
kan ge exempel p hur man kan behrska sina knslor och se p saker ocks ur andra
mnniskors synvinkel och kan med exempel beskriva mnniskors olika stt att uttrycka
knslor
knner de rttigheter och det ansvar som hr till ldern.
Kartfrdigheter
Eleven
kan ur kartverk leta fram platser som han eller hon har underskt, anvnda
teckenfrklaringar och skalor vid kartlsningen och kan tolka olika slags kartor
kan tolka statistik, diagram, bilder och elektronisk information och kritiskt bedma
olika slags informationskllor
kan sjlv rita enkla kartor och diagram.
Europa som en del av vrlden
Eleven
knner i huvuddrag till de europeiska staterna och deras huvudstder och kan beskriva
de varierande naturfrhllandena och mnniskans verksamhet i Europa.
Mnniskolivets och livsmiljernas mngfald p jordklotet
Eleven
knner till vrldskartans centrala namnbestnd, ssom vrldsdelar, oceaner, de strsta
bergmassiven samt regnskogs- och kenomrden
vet att det nns olika klimat- och vegetationszoner p jordklotet och kan ge ngra
exempel p hur olika klimatfrhllanden, ssom temperatur och regnmngd, pverkar
den mnskliga verksamheten, speciellt jordbruket och boendet i olika zoner och kan
beskriva mnniskolivet i olika miljer
kan ge exempel p hurdana frndringar den mnskliga verksamheten har orsakat i
miljn, t.ex. nr stder och industri har byggts, fr mycket betesmark har rjts eller fr
mycket skog har huggits till ved
knner igen srdrag i den egna kulturen och i frmmande kulturer.
Biologi
RSKURSERNA 79
I undervisningen i biologi undersks livet, dess yttringar och frutsttningarna fr liv.
Undervisningen skall utveckla elevens naturknnedom och leda till frstelse fr naturens
grundfenomen. Mlet r att eleven skall bekanta sig med evolutionen, grunderna i
ekologi samt mnniskans byggnad och livsfunktioner. Undervisningen lr eleven att
uppmrksamma vxelverkan mellan mnniskan och naturen samt betonar mnniskans
ansvar d det gller att vrda naturens mngfald.
Biologiundervisningen skall basera sig p underskande inlrning och den skall
utveckla elevens naturvetenskapliga tnkande. Mlet fr undervisningen r att ge eleven
frdigheter att iaktta och underska naturen och att ocks utnyttja informationstekniska
mjligheter d han eller hon sker information om biologi. Undervisningen anordnas s
att eleven fr positiva upplevelser och erfarenheter av undervisning i naturen, att elevens
miljmedvetenhet utvecklas och att hans eller hennes vilja att bevara olika livsmiljer och
livets olika former vxer.
ML
Eleven skall
lra sig att anvnda sdana begrepp och informationssknings- och underskningsme-
toder som r typiska fr biologin
lra sig att beskriva livets grundfenomen
lra sig att knna igen olika arter och uppskatta naturens mngfald och att frhlla
sig positivt till att vrda den
B
I
O
L
O
G
I

O
C
H

G
E
O
G
R
A
F
I
180
lra knna ekosystemens struktur och funktion
lra sig principerna fr vxtproduktion och odling och bli intresserad av att odla vxter
lra sig om mnniskans byggnad och centrala livsfunktioner och lra sig frst
sexualitetens biologiska grund
lra knna centrala genetiska begrepp
lra sig att knna igen miljfrndringar i hembygden, fundera p deras orsaker och
komma med mjliga lsningar p problemen
lra sig att frst miljvrdens centrala ml och principerna fr en hllbar anvndning
av naturresurserna.
CENTRALT INNEHLL
Naturen och ekosystemen
att knna igen de vanligaste vxt-, djur- och svamparterna i hembygden och att samla
in vxter under handledning
ekosystemet, dess strukturer och funktion, speciellt skogens och vattnets ekosystem och
att sjlv underska ett ekosystem
att bekanta sig med skogsvrd och vxtodling
naturens mngfal
Livet och evolutionen
cellens struktur och funktion
den levande naturens uppkomst, utveckling och struktur
mnniskans srdrag samt biologiska och kulturella evolution
bioteknikens mjligheter och etiska frgor i anknytning till dem
Mnniskan
mnniskans byggnad och centrala livsfunktioner
mnniskans sexualitet och fortplantning
arvsmassans och miljns betydelse fr utvecklingen av mnniskans egenskaper
Den gemensamma miljn
en ekologiskt hllbar utveckling samt innehll och ml fr miljvrden
att underska den egna livsmiljns tillstnd och miljfrndringar, att granska tgrder
som frbttrar nrmiljns tillstnd och tnka igenom det egna miljbeteendet
Underskningar i biologi
Eleven
kan anvnda mikroskop d han eller hon undersker prover
kan enligt givna anvisningar arbeta i terrng och i laboratorium och samla in vxter
enligt anvisningar
kan sjlvstndigt genomfra mindre underskningar.
Naturen och ekosystemen
Eleven
kan indela organismer i huvudgrupper enligt centrala knnetecken och knner
igen vxt-, djur-, och svamparter i nrmiljn
kan beskriva ekosystemets grundlggande struktur och funktion
kan namnge och beskriva olika skogs- och sjtyper
kan gra mindre underskningar av skogens, vattnens eller myrens ekosystem
kan redogra fr grunderna fr skogsvrd och vxtodling
kan beskriva naturens mngfald med exempel, kan frklara dess betydelse fr den
ekologiska hllbarheten och knner till principerna fr hur skogarna kan utnyttjas p
ett hllbart stt.
Livet och evolutionen
Eleven
kan beskriva vxt- och djurcellens struktur i huvuddrag
kan redogra fr fotosyntesen och beskriva dess betydelse fr den levande naturen
kan beskriva vxternas, djurens, svamparnas och mikrobernas fortplantning
kan redogra fr evolutionens grundlggande drag och olika stadier i mnniskans
evolution
kan strukturera den levande naturen i huvudgrupper och motivera grupperingen.
Mnniskan
Eleven
kan beskriva hur mnniskans viktigaste vvnader, organ och organsystem r
uppbyggda och deras funktion i huvuddrag
kan frklara sexualitetens olika uttrycksformer
kan i huvuddrag redogra fr knscellernas uppkomst, samlaget, befruktningen,
frloppet i en graviditet och frlossning
kan anvnda centrala begrepp med anknytning till rftlighet.
Eleven
kan redogra fr en ekologiskt hllbar utveckling, vikten av att bevara naturens
mngfald och miljvrdens betydelse
kan gra mindre underskningar om den egna livsmiljns tillstnd
kan ge exempel p hur naturmiljn i hans eller hennes hembygd har frndrats och
hur han eller hon sjlv kan handla enligt mlen fr en hllbar utveckling.
B
I
O
L
O
G
I

O
C
H

G
E
O
G
R
A
F
I
182
Geogra
RSKURSERNA 79
I undervisningen i geogra undersks jordklotet, dess olika omrden och regionala
fenomen i geogran. Undervisningen skall utveckla elevens geograska vrldsbild och dess
regionala frankring. Mlet fr undervisningen i geogra r att utveckla elevens frmga
att studera bde naturmiljn, kulturmiljn och den sociala miljn och vxelverkan mellan
mnniskan och miljn, alltifrn lokal till global niv. Undervisningen skall hjlpa eleven
att flja aktuella hndelser i vrlden och bedma deras inverkan p naturen och den
mnskliga verksamheten.
Undervisningen i geogra skall anordnas s att den kar elevens kulturknnedom och
utvecklar hans eller hennes frmga att frst att livsmiljerna och mnniskornas stt att
leva r olika p olika hll i vrlden. Undervisningen i geogra skall fungera som en bro
mellan det naturvetenskapliga och det samhllsvetenskapliga tnkandet. Undervisningen
skall f eleven att tnka igenom de naturvetenskapliga, kulturella, sociala och ekonomiska
fenomenens orsaker och inverkan. Geograundervisningen skall stdja elevens uppvxt till
en aktiv medborgare som frbundit sig till en hllbar livsstil.
ML
Eleven skall
lra sig att anvnda och tolka fysiska kartor och temakartor och lra sig att anvnda
andra geograska informationskllor, ssom diagram, statistik, ygbilder, satellitbilder,
foton, litteratur, nyhetskllor och elektroniska medier
lra sig ortsbestmning och att mta avstnd mellan olika platser
lra sig att frst vilken inverkan de planetariska egenskaperna har p jorden
lra sig att frst hur de faktorer som formar jordytan pverkar landskapet
lra sig att frst vxelverkan mellan naturen och den mnskliga verksamheten i
Finland, i Europa och p andra hll i vrlden och lra sig att se de orsaker som styr
lokaliseringen av verksamheten
lra sig att knna igen drag i olika kulturer, lra sig att frhlla sig positivt till
frmmande lnder och folk och till representanter fr olika kulturer
lra sig att knna till och uppskatta Finlands natur- och kulturmilj och lra sig att
gestalta sin egen regionala identitet
lra sig att veta hur varje medborgare i Finland kan pverka planeringen och
utvecklingen av den egna livsmiljn
lra sig att frst och kritiskt bedma nyhetsinformation, t.ex. om globala milj- och
utvecklingsfrgor, och lra sig att sjlv handla enligt mlen fr en hllbar utveckling.
CENTRALT INNEHLL
Jorden mnniskans hemplanet
att gestalta vrldens natur- och kulturgeograska kartbild och jordklotets indelning
i zoner
inre och yttre freteelser hos jordklotet
Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika, Australien och Europa: att jmfra naturfrhl-
landen, mnsklig verksamhet och kulturella drag i tv eller era vrldsdelar
Europa
att gestalta grunddragen i Europas kartbild, naturfrhllanden och landskap och i den
mnskliga verksamheten i Europa och se hur de samverkar i olika regioner i Europa
att geograskt studera Europas framtid och Europa som en del av vrlden
Finland i vrlden
Finlands kartbild och naturlandskap
vxelverkan mellan naturen och mnniskans verksamhet i olika regioner i Finland,
kulturmiljer och traditionslandskap i Finland
Finlands befolkning och dess minoritetskulturer
mjligheter att pverka planeringen av och utvecklingen i den egna miljn
Finland som en del av vrlden
smskalig underskning av nrmiljn eller hemkommunen: naturmiljn, kulturmiljn
och den sociala miljn
milj- och utvecklingsfrgor lokalt och globalt och diskussion om eventuella lsningar
p problemen
miljfrgor som gller stersjomrdet
mnniskan som frbrukare av naturresurser
Geograska frdigheter
Eleven
kan hitta de platser som han eller hon har underskt p kartor och i kartverk och
kan anvnda teckenfrklaringarna och skalan
kan tolka fysiska kartor, temakartor, fotograer och statistik och kan utnyttja
nyhetskllor och ntbaserad information
kan skdliggra geogrask kunskap med hjlp av kartor och diagram
kan jmfra olika regioners klimatdiagram och befolkningspyramider och sjlv rita
ett klimatdiagram utgende frn statistikuppgifter.
B
I
O
L
O
G
I

O
C
H

G
E
O
G
R
A
F
I
184
Vrldens strukturer
Eleven
kan gestalta och strukturera vrlden och knner igen olika vrldsdelars natur- och
kulturgeograska grunddrag
kan tillmpa sin geograska kunskap i analyser av aktuell nyhetsinformation frn olika
kllor och kan placera nyhetshndelser p vrldskartan.
Europas strukturer
Eleven
kan beskriva naturfrhllandena och den mnskliga verksamheten i olika omrden
i Europa och frstr Europas natur- och kulturrikedom
kan jmfra Europa med andra vrldsdelar och frstr att Europa samverkar med
vriga omrden i vrlden.
Finlands strukturer
Eleven
kan redogra fr hur Finlands landskap har formats och hur naturfrhllandena
har pverkat den mnskliga verksamheten inom olika omrden i Finland
kan beskriva och analysera regionala drag i bebyggelse och nringsliv i Finland
kan analysera srdrag i kulturmiljn i Finland och vet vad ett vrdefullt kultur-
och traditionslandskap r
kan redogra fr hur varje medborgare i Finland kan pverka planeringen och
utvecklingen av den egna livsmiljn
kan planera och genomfra mindre underskningar av hembygdens natur- och
kulturmilj
kan knna igen den egna kulturens srdrag och knner till minoritetskulturerna i
Finland och i vra nromrden
kan beskriva Finlands vxelverkan med sina nromrden, med Europa och med
hela vrlden.
Eleven
kan kort redogra fr de centrala globala milj- och utvecklingsproblemen, ssom
en tilltagande vxthuseffekt, ozonminskning, kenspridning, frorening av olika
livsmiljer, befolkningstillvxt och problemet med fattigdom och svlt
kan beskriva orsakerna till miljproblemen i stersjomrdet och kan redogra fr
stt att frbttra miljtillstndet i regionen
kan beskriva sina egna mjligheter att frbttra miljns tillstnd och knner till
lsningar p centrala globala milj- och utvecklingsproblem.
7.9 Fysik och kemi
186
7.9 FYSIK OCH KEMI
RSKURSERNA 56
Med elevens tidigare inhmtade kunskaper och erfarenheter som utgngspunkt och med
hjlp av tidigare observationer och underskningar av kroppar, mnen och fenomen i
omgivningen riktas undervisningen nu mot fysikens och kemis grundbegrepp och prin-
ciper. Undervisningen skall inspirera eleven till studier i naturvetenskap, hjlpa eleven att
begrunda betydelsen av en bra och trygg omgivning och lra eleven att akta och vrda sin
omgivning. I undervisningen integreras hlsofostran dr elevens handlande granskas ur
skerhets- och hlsosynvinkel.
ML
Eleven skall
lra sig att arbeta och rra sig tryggt, skydda sig sjlv och sin omgivning och flja
givna anvisningar
lra sig att gra observationer och mtningar, ska information om det som skall
underskas och bedma informationens tillfrlitlighet
lra sig att dra slutsatser av sina observationer och mtningar och knna igen orsakssam-
manhang om naturfenomen och kroppars egenskaper
lra sig att gra enkla naturvetenskapliga frsk som utreder egenskaper hos fenomen,
organismer, mnen och kroppar och sambandet mellan dessa egenskaper
lra sig att anvnda fysikaliska och kemiska begrepp i beskrivningar, jmfrelser och
klassiceringar av naturvetenskaplig information
lra sig att inse det farliga i alkohol och droger.
CENTRALT INNEHLL
Energi och elektricitet
produktion av vrme, ljus och rrelse med hjlp av elektricitet, elskerhet
olika stt att producera elektricitet och vrme, energiresurser
Strukturer i naturen
jordens dragningskraft och friktion, jmvikts- och rrelsefenomen som krafter stadkommer
att rra sig tryggt och frebygga olyckor
jordens och mnens rrelser och olika fenomen som rrelserna ger upphov till, solsyste-
mets strukturer och stjrnhimlen
mnen i omgivningen
atmosfren och luftens sammansttning
vattnets egenskaper och dess betydelse som lsningsmedel, underskningar av vatten
och vattenrening
klassicering av olika mnen i jordskorpan, olika separationsmetoder
ursprung till, anvndning och teranvndning av olika mnen och produkter i
omgivningen och en trygg anvndning av dem
verksamma mnen i alkohol och droger och deras skadeverkningar
Utforskning av naturen
Eleven
kan arbeta och fungera tryggt, skydda sig sjlv och sin omgivning och flja givna anvisningar
kan gra observationer och mtningar med olika sinnen och instrument, kan
koncentrera sig p de vsentliga egenskaperna hos objekten, exempelvis rrelse eller
temperatur och frndringar i dem
kan dra slutsatser av sina observationer och mtningar, presentera resultaten till
exempel med hjlp av tabeller och frklara orsakssammanhang om naturens
grundfenomen och kroppars egenskaper, till exempel antagandet att ju strre massa
en kropp har desto svrare r det att stta den i rrelse eller att stoppa dess rrelse
kan genomfra enkla underskningar, till exempel att klarlgga de faktorer som
pverkar fasta mnens lslighet
kan anvnda begrepp, storheter och enheter i beskrivningar, jmfrelser och
klassiceringar av egenskaper hos mnen, kroppar och fenomen
kan samla in information frn olika kllor och begrunda dess riktighet utgende frn
tidigare kunskaper, underskningar och diskussioner.
Energi och elektricitet
Eleven
knner till olika spnningskllor ssom batterier och ackumulatorer och kan gra
frsk dr elektricitet anvnds fr att producera vrme, ljus och rrelse
vet att elektricitet och vrme kan produceras med hjlp av olika naturresurser och
kan klassicera dem i frnybara och icke-frnybara naturresurser.
Eleven
kan underska olika krafter som vxelverkningar stadkommer, till exempel tyngdkraft,
friktion samt luft- och vattenmotstnd och knner till olika typer av rrelse
kan underska hur en kraft frndrar en rrelse och kan tillmpa sina naturvetenskap-
liga kunskaper i traken och d han eller hon rr sig
F
Y
S
I
K

O
C
H

K
E
M
I
188
knner till fenomen som beror p jordens och mnens rrelser, till exempel tid p
dygnet, rstider, mnfaser och frmrkelser och knner till solsystemets strukturer
och kan gra iakttagelser om stjrnhimlen
kan beskriva farliga situationer i traken och i andra vardagsmiljer.
mnen i vr omgivning
Eleven
knner luftens sammansttning och kemiska symboler fr gaser i atmosfren och frstr
luftens livsuppehllande funktion
kan underska vattnets olika egenskaper och vet hur vatten renas
kan klassicera mnen som nns i jordskorpan, knner till kemiska symboler fr
grundmnen som nns i jordskorpan och kan genomfra olika separationer,
till exempel ltrering, kristallisering och sllning
knner till elementra fakta om kretsloppen hos mnen och produkter i sin omgivning,
vet hur man kan anvnda dessa mnen p ett tryggt stt och kan underska deras
egenskaper, till exempel surhet
knner till viktiga fakta om tobak, alkohol och droger, vet varfr de r skadliga och kan
ge exempel p varfr det r farligt att anvnda dem.
Fysik
RSKURSERNA 79
Undervisningen i fysik i rskurserna 79 har som huvuduppgift att vidga elevens
kunskaper i fysik och hans eller hennes uppfattning om den fysikaliska kunskapens
karaktr och strka frmgan att skaffa kunskap med hjlp av underskningar.
Med elevens tidigare inhmtade kunskaper och erfarenheter som utgngspunkt och
med hjlp av tidigare observationer och underskningar av kroppar, mnen och fenomen i
omgivningen riktas undervisningen nu mot fysikens grundbegrepp och lagar. Olika expe-
riment hjlper eleven att gestalta sdant som r betecknande fr naturvetenskapen, tillgna
sig nya naturvetenskapliga begrepp, principer och modeller, utveckla sina experimentella
arbetsmetoder och sin samarbetsfrmga och motiverar eleven till studier i fysik.
Undervisningen vgleder eleven att tnka naturvetenskapligt, skaffa information,
anvnda information och bedma informationens plitlighet och betydelse i olika livs-
situationer. Undervisningen ger eleven frdigheter att diskutera och skriva om hndelser
och fenomen som hr till fysiken och teknologin med ndamlsenliga begrepp och hjlper
honom eller henne att frst fysikens och teknologins betydelse i vardagen, omgivningen
och samhllet.
Studierna i fysik stder elevens personliga utveckling och frmga att gestalta en
modern vrldsbild och ger honom eller henne frdigheter att gra vardagliga val speciellt i
frgor som gller miljvrd och anvndningen av energiresurser.
ML
Eleven skall
lra sig att arbeta och att underska naturfenomen tryggt och tillsammans med andra
lra sig olika naturvetenskapliga frdigheter ssom att stlla frgor och att uppfatta problem
lra sig att gra observationer och mtningar, att dra slutsatser, att jmfra och
klassicera, stlla upp hypoteser och testa dem och att bearbeta, presentera och tolka
resultaten genom att utnyttja informations- och kommunikationsteknik
lra sig att planera och genomfra naturvetenskapliga underskningar dr han eller
hon kan bde eliminera och variera faktorer som pverkar fenomenen och kan klarlgga
faktorernas inbrdes beroenden
lra sig att gra enkla modeller och anvnda dem fr att frklara fenomen och att gra
generaliseringar om och bedma plitligheten hos underskningarna och hos resultaten
av dem
lra sig att anvnda ndamlsenliga begrepp, storheter och enheter i beskrivningar av
teknologi och fysikaliska fenomen
lra sig att bedma tillfrlitligheten i information som hmtats ur olika kllor
lra sig att anvnda olika graska och algebraiska modeller i frklaringar, hypoteser och
problemlsning
lra sig om olika naturfenomen och processer och de energifrndringar som sker i
dem, olika strukturer i naturen och vxelverkningar inom strukturerna och lra sig
frst orsakssammanhang i olika fenomen.
CENTRALT INNEHLL
Rrelse och kraft
vxelverkan, krafter som uppstr p grund av vxelverkan, rrelse- och jmviktsfenomen
som dessa krafter ger upphov till och fenomenens frekomst i omgivningen
rrelse, modeller fr likformig rrelse och likformigt accelererande rrelse
arbete som utfrs av en kraft, mekanisk energi och effekt
Vibrations- och vgrrelse
grundlggande fenomen som hr till vibrations- och vgrrelserna, hur en vgrrelsen
uppstr, tas emot, observeras, reekteras och bryts, hithrande egenskaper, storheter
och lagar
ljudets och ljusets betydelse och tillmpningar av dem
funktionsprinciperna i optiska instrument
Vrme
fenomen som hr ihop med uppvrmning och avkylning av kroppar och mnen,
beskrivning av dem med ndamlsenliga begrepp och lagar, vrmefenomenens
betydelse och tillmpningar av fenomenen
energins bevarande och kvalitetsfrsmring, vrme som en form av energi
F
Y
S
I
K

O
C
H

K
E
M
I
190
Elektricitet
elektriska och magnetiska krafter mellan kroppar
likstrmskretsen med tillhrande grundfenomen och en trygg tillmpning av
fenomenen i vardagslivet och tekniken
elektromagnetisk induktion och dess anvndning i energitransporten och i elfrbruk-
ningen i hemmet
strukturer och storleksfrhllanden i naturen
vxelverkan som binder ihop elementen och energifrndringar i olika processer
mellan elementen
radioaktivt snderfall, ssion och fusion, joniserande strlning och dess inverkan
p den levande naturen, strlningsskydd
Experimentellt arbete
Eleven
kan arbeta tryggt, enligt anvisningar och tillsammans med andra
kan genomfra naturvetenskapliga underskningar enligt givna anvisningar, planera
enkla experiment och tillsammans med andra, stlla upp ml och komma verens om
arbetsfrdelning och uppgifter
kan producera smskaliga forskningsrapporter, presentera resultaten till exempel med
hjlp av grafer och tabeller och tolka dem
kan genomfra kontrollerade experiment och bedma genomfrandet och resultatens
noggrannhet, tillfrlitlighet och ndamlsenlighet
vet att fysiken r en av de centrala naturvetenskaperna och att fysikkunskaper och expe-
rimentella forskningsmetoder anvnds i andra naturvetenskaper och inom tekniken.
Rrelse och kraft
Eleven
kan underska olika fenomen som berr vxelverkan och rrelse och anvnda storheter
som beskriver dem, exempelvis tid, strcka, hastighet, acceleration och kraft
kan gra och tolka graska presentationer av till exempel mtresultat som gller likfor-
miga och accelererande rrelser, kan anvnda modellen fr likformig rrelse fr att stlla
upp hypoteser och kan anvnda formeln fr berkning av medelhastighet ocks fr att
berkna avstnd och tid
frstr funktionsprinciperna fr enkla mekaniska maskiner, till exempel hvstngen,
och knner till tillmpningar av olika mekaniska maskiner och konstruktioner
kan anvnda storheter som beskriver kroppars och mnens egenskaper och kan med hjlp
av dem frklara olika fenomen, till exempel jmfra olika mnens densitet och p s stt
frklara fenomen ssom ytfrmga och funktionsprinciperna fr varmluftballongen
knner till sambandet mellan arbete och energi
frstr den fysikaliska bakgrunden till bestmmelserna om trakskerhet.
Vibrations- och vgrrelse
Eleven
knner igen vgrrelser och typiska vgrrelsefenomen, till exempel hur en vgrrelse
uppstr, fortplantas, tas emot, reekteras och bryts
kan i sin omgivning identiera olika svngande kroppar, periodiska hndelser och fr
dem specika fenomen, kan beskriva fenomenen med hjlp av lmpliga storheter
kan underska hur ljuset reekteras och bryts och med hjlp av ljusstrlen som modell
frklara olika fenomen i anknytning till seendet och hur speglar och linser fungerar
frstr ljudets och ljusets betydelse ur mnniskans och samhllets synvinkel, till exempel
buller och bullerskydd och ljusets roll vid dataverfring.
Vrme
Eleven
identierar och kan tolka vrmefenomen i sin omgivning, till exempel lagring och
transport av vrme
kan beskriva grundlggande fenomen i vrmelran, ssom vrmeutvidgning och
uppvrmning av kroppar, med hjlp av lmpliga storheter och experimentella lagar
kan tillmpa lagarna fr uppvrmning, vrmeutvidgning och frndring av aggrega-
tionstillstnden d han eller hon skall frklara vrmefenomen i sin omgivning.
Elektricitet
Eleven
kan principerna fr hur elapparater och apparater som producerar vrme skall anvndas
skert och ekonomiskt och kan bedma och berkna driftskostnaderna fr elapparater
med olika effekt
frstr sambandet mellan spnning och strmstyrka i en sluten krets och hur motstnden
pverkar strmstyrkan, kan stlla upp hypoteser om funktionen hos olika strmkretsar
och utnyttja kopplingsscheman som modeller fr strmkretsar
knner till tillmpningar ssom elapparater och elektronisk information
knner till processer fr elproduktion och eltransport, till exempel hur en transformator
fungerar, kan frklara energiomvandlingen i ett kraftverk och bedma fr- och
nackdelar med olika typer av kraftverk.
Eleven
knner till strlningslagarna och hur strlning pverkar, kan skilja mellan farliga och
ofarliga slag av strlning och kan skydda sig mot strlning
knner till de olika elementen och deras storleksfrhllanden, frn elementrpartiklar
till galaxer, och kan med hjlp av modeller skdliggra dessa element och strukturer
kan i diskussioner anvnda centrala fysikaliska begrepp, bl.a. energi, vxelverkan och
strlning
frstr principen fr energins bevarande och kan ge exempel p energiomvandlingar i
olika processer, till exempel nr en sten faller eller nr tr frbrnns.
F
Y
S
I
K

O
C
H

K
E
M
I
192
Kemi
RSKURSERNA 79
Syftet med undervisningen i kemi i rskurserna 79 r att vidga elevens kunskaper i
kemi och i den kemiska kunskapens natur och att lra eleven tnka naturvetenskapligt,
skaffa information och anvnda kunskaperna i olika livssituationer. Undervisningen skall
ge eleven de ndvndiga byggstenarna fr att utveckla sin personlighet och skapa sig en
modern vrldsbild. Den hjlper ocks eleven att frst kemins och teknologins betydelse
i vardagslivet, omgivningen och samhllet. Undervisningen i kemi skall ge eleven de
frdigheter han eller hon behver fr att kunna fatta vardagliga beslut och fra diskus-
sioner speciellt om energiproduktion, milj och industri samtidigt som den skall ge eleven
mjlighet att ta ansvar fr sin omgivning.
Undervisningen bygger p ett underskande arbetsstt, dr utgngspunkten r
observationer och underskningar av mnen och fenomen i omgivningen. Stegvis styrs
undervisningen mot att tolka, frklara och beskriva fenomen och gra modeller av mnens
strukturer och av kemiska reaktioner, med hjlp av det kemiska symbolsprket. Det
underskande arbetssttet skall hjlpa eleven att gestalta karaktren i naturvetenskapen, att
tillgna sig nya naturvetenskapliga begrepp, principer och modeller och utveckla frmgan
att arbeta med hnderna, genomfra experiment och arbeta i grupp. Kemiundervisningen
skall inspirera eleven till studier i kemi.
ML
Eleven skall
lra sig att arbeta tryggt och flja givna instruktioner
lra sig att anvnda underskningsmetoder som r typiska fr naturvetenskaperna,
ocks informations- och kommunikationsteknik, och att bedma informationens
plitlighet och betydelse
lra sig att genomfra naturvetenskapliga underskningar samt att tolka och presentera
resultaten
lra sig att frst processer som hr till olika mnens kretslopp och olika produkters
livscykel och frst processernas betydelse fr naturen och omgivningen
lra sig att knna och anvnda kemiska och fysikaliska begrepp som beskriver olika
mnens egenskaper
lra sig att anvnda begrepp och modeller som beskriver mnens strukturer och kemiska
bindningar
lra sig att beskriva och visa kemiska reaktioner med hjlp av reaktionslikheter
lra sig att tillmpa sina kunskaper vid val och i praktiska situationer
lra sig om betydelsen av kemiska fenomen och tillmpningar bde fr mnniskan
och samhllet.
CENTRALT INNEHLL
Luft och vatten
komponenterna i atmosfren och deras betydelse fr mnniskan och jmvikten i naturen
vattnet och dess egenskaper, till exempel surhet och basiskhet
lttantndlighet, frbrnningsreaktioner, ven beskrivna med hjlp av kemins
symbolsprk, och frbrnningsprodukternas egenskaper och inverkan p omgivningen
Rvaror och produkter
jordskorpans viktigaste grundmnen och freningar samt deras egenskaper och
produktionen av dem, anvndning och teranvndning av olika produkter och
tillgngen till produkterna
elektrokemiska fenomen, galvaniska element, elektrolys och deras tillmpningar
klassicering och separering av grundmnen och freningar, deras kemiska symboler
och jmfrelse av reaktionshastigheter
tolkning av reaktionsekvationer och balansering av enkla reaktionsekvationer
frklaring av grundmnens och freningars egenskaper och strukturer med hjlp av
atommodellen eller det periodiska systemet
Den levande naturen och samhllet
fotosyntesen och frbrnning, energikllor
organiska freningars reduktionsreaktioner och reaktionsprodukter ssom alkoholer
och karboxylsyror samt deras egenskaper och anvndningen av dem
kolvten, oljerafneringsindustrin och dess produkter
kolhydrater, proteiner, fetter samt deras sammansttning och betydelse som fdomne
och som rvaror fr industrin
tvttmedel, kosmetiska produkter och textilier
Eleven
kan tryggt arbeta enligt givna instruktioner ensam och i grupp
kan genomfra enkla naturvetenskapliga underskningar, till exempel ett experiment
dr man undersker frbrnningen av ett mne, reaktionsproduktens lslighet i vatten
och vattenlsningens surhetsgrad
kan presentera och tolka sina underskningsresultat
knner till olika mnens kretslopp och fenomen som de frorsakar i naturen och
omgivningen, till exempel kolets kretslopp, vxthusfenomenet och frsurningen
r medveten om betydelsen av kemiska fenomen och tillmpningar av dem fr mnniskan
och samhllet, till exempel fotosyntesens betydelse fr lagring av energi i den levande
naturen samt korrosion och korrosionsskyddets betydelse fr byggandet och metallindustrin
knner till mnen som pverkar naturen, vet deras ursprung och spridningsmekanismer
och hur de inverkar p mnniskans vlbennande och naturens tillstnd, till exempel
tungmetaller och reaktionsprodukter vid frbrnning av fossila brnslen
F
Y
S
I
K

O
C
H

K
E
M
I
194
knner till olika branscher inom industrin, som metall- och trfrdlingsindustrin samt
deras produkter och produkternas betydelse i vardagslivet
kan tolka varudeklarationer, frklara begreppet livscykel och kan som konsument gra
olika val
kan anvnda riktiga begrepp i beskrivningar av mnens egenskaper och olika kemiska
fenomen, till exempel surhet, elledningsfrmga och frndring av aggregationstillstnd
kan underska mnens egenskaper och anvnda resultaten fr att klassicera, identiera
och jmfra grundmnen och kemiska freningar, till exempel dla och odla metaller
kan med hjlp av ndamlsenliga modeller beskriva atomer, kemiska bindningar och
freningar
kan tolka enkla reaktionslikheter och stlla upp till exempel en ekvation fr kolets
frbrnningsreaktion
kan dra slutsatser om mnens reaktionsbengenhet utgende frn atomernas yttersta
elektronskal eller frn grundmnenas placering i det periodiska systemet.
7.10 Hlsokunskap
196
7.10 HLSOKUNSKAP
RSKURSERNA 79
Hlsokunskap r ett lromne som vilar p tvrvetenskaplig kunskapsgrund. Mlet fr
undervisningen i hlsokunskap r att frmja kunskap som stder elevens hlsa, vlben-
nande och trygghet. Syftet med undervisningen r att utveckla elevens kognitiva, sociala,
emotionella, funktionella och etiska frdigheter.
Utgngspunkt fr undervisningen r att hlsan uppfattas som fysisk, psykisk och
social funktionsfrmga. I undervisningen utvecklas kunskaperna om och frdigheterna
i hlsa, livsstil, sunda vanor och sjukdomar samt frmgan att ta ansvar fr sin hlsa och
handla p ett hlsofrmjande stt i frhllande till sig sjlv och andra.
Hlsokunskap r ett lromne som utgr frn eleven och som stder aktivitet och
engagemang. Utgngspunkten fr undervisningen skall vara barnets och den ungas vardag,
uppvxt och utveckling och mnniskans levnadslopp. I undervisningen beaktas ocks
allmnna och fr skolan och orten aktuella frgor om hlsa och trygghet. Vid inlrningen
utvecklas frdigheter som r viktiga fr att ska efter kunskap, tillmpa den och kritiskt
begrunda vrderingar som gller hlsa och vlfrd.
Hlsokunskap undervisas i rskurserna 14 som en del av lromnesgruppen milj-
och naturkunskap, i rskurserna 56 som en del av biologi/geogra och fysik/kemi och
som ett fristende lromne i rskurserna 79. Undervisningen i hlsokunskap skall
planeras s att eleven fr en heltckande bild av hlsokunskapen under hela den grund-
lggande utbildningen. Undervisningen i hlsokunskap skall planeras i samarbete med
biologi, geogra, fysik, kemi, huslig ekonomi, gymnastik och samhllslra. Personalen
inom elevvrden deltar ocks i planeringen av undervisningen.
ML
Eleven skall
lra sig att veta vad som r knnetecknande fr mnniskans uppvxt, utveckling och
livscykel och att frst ungdomstidens fysiska, psykiska och sociala utveckling
lra sig att frst vilken betydelse gemenskap, relationer och omsorg har fr mnniskans
vlbennande
lra sig att frst sig sjlv och mnniskors olikheter samt vrderingar och synstt som
rr hlsa, handikapp och sjukdomar
lra sig att beskriva och bedma vilka centrala faktorer som frmjar hlsan och vilka som
orsakar sjukdomar samt att identiera och reektera ver val som gller hlsa och trygghet
lra sig att ta hand om sig sjlv och sin omgivning, knna till behovet av frebyggande
vrd och hjlp och handla ndamlsenligt i situationer dr hlsa, sjukdom och trygghet
r aktuella
lra sig att knna igen, frst och utveckla frdigheter som r viktiga fr hlsan och det
allmnna vlbennandet
lra sig att bedma miljns, livsstilens och kulturens och mediernas betydelse fr
trygghet och hlsa
lra sig att anvnda begrepp och informationsskningsmetoder fr hlsa och sjukdom
och att utnyttja dem i hlsofrmjande syfte
lra sig att frst att regler, avtal och tillit r frutsttningar fr vlbennandet i sociala
sammanhang som familjer, skolor, referensgrupper och samhlle.
CENTRALT INNEHLL
Uppvxt och utveckling
mnniskans levnadslopp, olika ldersstadier, fdsel, dd
fysisk tillvxt och utveckling: dygnsrytm, smn, vila och belastning, hlsofrmjande
motion, nring och hlsa
psykisk mognad och utveckling: sjlvknnedom och sjlvrespekt, familj och sociala
relationer, psykisk hlsa och dess variationer, jmvikt i kropp och sjl
socialt vxande och social utveckling; individualitet och olikhet, individens frpliktelser
och ansvar i samhllet, tolerans, omtanke och omsorg
srdrag och behov i utvecklingen under ungdomstiden, den framvxande sexualiteten
att skta om sin hlsa
Hlsa och val i det dagliga livet
nringsmssiga behov och problem i olika situationer, de vanligaste allergierna och
specialdieterna
tobak, alkohol och droger, vlbehag och beroende och val som anknyter till dem
koniktlsning och att tala om det som tynger sinnet
sexuell hlsa: relationer, sexualitet, uppfrande och vrderingar och normer som
anknyter till dem
de viktigaste smittosamma sjukdomarna och andra sjukdomar, att knna igen symtom,
att vara sjuk, egenvrd
trakskerhet och beteende i traken, risksituationer och olyckor, olycksfall och frsta
hjlpen
Resurser och verlevnadsfrmga
hlsa, arbetsfrmga och vlbennande som resurs, personliga resurser
knslor och hur man uttrycker dem, socialt std och skyddsntverk, interaktionsfrdigheter
frndringar och kriser som r frknippade med utvecklingen och livet och hur man
klarar av svrigheterna
H
L
S
O
K
U
N
S
K
A
P
198
Hlsa, samhlle och kultur
folksjukdomar
milj och hlsa, arbetshlsa, kultur och hlsa
de viktigaste hlso- och sjukvrds- och vlfrdstjnsterna, medborgarorganisationernas
verksamhet
barns och ungas rttigheter, lagstiftning om grnser fr och fljder av grningar
Uppvxt och utveckling
Eleven
knner till srdragen hos olika ldrar och hndelser under livets gng och kan granska
dem ur hlsosynvinkel
kan frklara hur smn och vila inverkar p vitaliteten och vlbennandet, kan ge
exempel p fda som ur ett hlsoperspektiv r balanserad och mngsidig och vet vilken
inverkan motion har p hlsan
kan redogra fr vad som knnetecknar ett gott vnskapsfrhllande och en fungerande
gemenskap, och ge exempel p de viktigaste frdigheterna fr interaktion
vet hur han eller hon kan skta sig sjlv och sin hlsa
kan begrunda och analysera orsaker till och fljder av problemsituationer som
ungdomar hamnat i, komma med exempel p mjliga lsningar.
Hlsa och val i det dagliga livet
Eleven
knner till grunderna fr sexuell hlsa, olika preventivmedel och preventivmetoder
och deras betydelse, kan motivera och resonera om ett ansvarsfullt sexuellt beteende
kan beskriva och reektera ver de beroenden och hlsorisker som r frknippade med
njutnings- medel, ssom tobak, snus, alkohol, droger och lsningsmedel samt ange
orsaker till och fljder av deras anvndning, ge frklarande exempel p stt att undvika dem
knner igen tecken p mobbning och annat vld och kan komma med praktiska
exempel fr hur man frebygger vld och kommunicerar p ett uppbyggande stt
kan namnen p de vanligaste smittosamma sjukdomarna och andra sjukdomar, kan
i huvuddrag med exempel beskriva hur man frebygger dem
knner till huvudprinciperna fr trakskerhet och kan beskriva eller frevisa hur man
handlar och ger frsta hjlpen i olika slags risksituationer och vid olyckstillfllen.
H
L
S
O
K
U
N
S
K
A
P
Resurser och verlevnadsfrmga
Eleven
kan namnge, knna igen och uttrycka olika slags knslor och beskriva deras orsaker,
ge exempel p hur emotionella beteenden och knslobaserad kommunikation kan
regleras p lmpligt stt
kan iaktta egna frnimmelser och symtom och knner till grunderna fr hur man
anvnder mediciner p ett ndamlsenligt stt
kan reektera ver vilken betydelse valet av livsstil har fr hlsan och motivera eller ge
exempel p val som frmjar hlsan i vardagen
kan anvnda centrala begrepp fr hlsa och sjukdom, kan anvnda och kritiskt bedma
olika uppgiftskllor inom hlsokunskap.
Hlsa, samhlle och kultur
Eleven
knner till de vanligaste folksjukdomarna och deras riskfaktorer
kan beskriva en hlsosam och trygg milj och ge exempel p stt att frmja hlsa och
trygghet i nrmiljn
har knnedom om centrala hlsovrds- och vlfrdstjnster i den egna skolan och
kommunen, kan ska sig till dem och med exempel beskriva hur man handlar p ett
ndamlsenligt stt d tjnsterna anvnds
kan beskriva barns och ungas centrala rttigheter, lagstiftning om grnser fr och fljder
av grningar.
200
7.11 Religion
202
7.11 RELIGION
Alla konfessionella grupper
I religionsundervisningen granskas livets religisa och etiska dimensioner utifrn elevens
egen tillvxt och som ett samhlleligt fenomen i vidare utstrckning. Religionen behandlas
som en av de strmningar som inverkar p den mnskliga kulturen. I religionsundervis-
ningen betonas insikterna i den egna religionen och beredskapen att mta andra religioner
och livsskdningar, i synnerhet skdningstraditioner i det nlndska samhllet.
Religionsundervisningens uppgift r att ge eleven kunskaper, frdigheter och erfaren-
heter som ger stoff till att bygga upp sin identitet och vrldsskdning. Undervisningen skall
ge eleven frmga att mta den religisa och etiska dimensionen i sitt eget och samfundets
liv. Undervisningens ml r en religis och livsskdningsmssig allmnbildning.
Syftet med undervisningen r att
gra eleven frtrogen med sin egen religion
informera eleven om nlndsk skdningstradition
informera eleven om andra religioner
hjlpa eleven att frst religionernas kulturella och mnskliga betydelse
fostra eleven till ett etiskt synstt och till att frst religionens etiska dimension.
Den evangelisk-lutherska religionen
Syftet med undervisningen i evangelisk-luthersk religion r att gra eleven allsidigt
frtrogen med religis kultur och ta fram faktorer som r viktiga fr elevens utveckling och
tillvxt. Eleven skall f hjlp med att frst religionens betydelse fr honom eller henne sjlv
och med att se religionernas inytande i samhllet och kulturen. Undervisningens ml r en
religis och livsskdningsmssig allmnbildning.
RSKURSERNA 15
Den frmsta uppgiften fr undervisningen i den evangelisk-lutherska religionen i rskur-
serna 15 r att ge eleverna stoff till att bygga upp sin vrldsskdning. I undervisningen
informeras eleverna genom fakta och egna erfarenheter om religiositeten i omvrlden, grs
frtrogna med Bibeln och uppmuntras till att vxa till etiskt omdmesgilla och ansvarsfulla
mnniskor.
ML
Eleven skall
lra sig att tro p livet och p sig sjlv, att frimodigt mta framtiden, att frst den
heliga dimensionen och att se religionens inytande i sitt eget och i andras liv
bli frtrogen med Nya testamentet, Jesu liv och lror
ta del av de viktigaste berttelserna i Gamla testamentet
lra sig att frst sambandet mellan kyrkoret och Jesu liv
bekanta sig med den lutherska kyrkan och med frsamlingens verksamhet
stifta bekantskap med andra kristna kyrkor och omgivande religisa och icke-religisa
livsskdningar
lra sig att reektera ver etiska frgor, att dela med sig av sina knslor och erfarenheter
och att tillmpa kristen etik.
CENTRALT INNEHLL
Frtrstan och trygghet
frgor med anknytning till liv och dd utgende frn elevernas erfarenheter och livssituation
Gud som Fadern och Skaparen, Herrens vlsignelse och Jesu lror om den gudomliga
omsorgen
Ett vrdefullt och unikt liv
mina rtter; familjens och slktens vrderingar och traditioner
aktning fr andra mnniskor och naturen, att trffa val och ta ansvar
bibliska berttelser kring ett tema
tolerans, en frsta inblick i sdana kyrkor, religioner och minoriteter som ansluter sig
till elevernas liv
Bibelns berttelser och lror
skapelse- och patriarkberttelserna
frn Egypten till det frlovade landet
Jesu liv och lror, bnen Fader vr
Etisk tillvxt
mnniskans vrde speciellt ur skapelsens synvinkel
den gyllene regeln, det dubbla krleksbudet och de tio buden
frgor om samlevnad och rttvisa
Livet i den lutherska kyrkan
frsamlingen i elevens liv
kyrko- och kalenderrets hgtider och kristna innehll och sedvnjor som hr till dem
den lutherska kyrkans uppfattning om Gud, barmhrtigheten, frlsningen och Bibeln
frsamlingens centrala verksamhetsformer som gudstjnsten, kyrkliga frrttningar,
diakoni och verksamheten som frsamlingsmedlem
kristna symboler i kyrkan och i elevens omvrld, kyrkokonst samt psalmer och andra
andliga snger
Religiositeten i elevens omgivning
de religioner och kyrkor som eleven mter i Finland och ute i vrlden
drag som r gemensamma fr judendomen, kristendomen och islam och drag som
skiljer dem t.
R
E
L
I
G
I
O
N
204
Eleven knner till det centrala i Bibeln och den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
och kan anvnda det inlrda fr att skaffa sig ytterligare kunskaper.
Eleven
knner till Bibelns centrala berttelser
knner till de grundlggande dragen hos den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
och frsamlingen dr han eller hon bor
vet att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland hr till kyrkornas stora familj och
knner till andra kristna kyrkor och samfund
Eleven gestaltar religionen som freteelse
Eleven
frstr det religisa sprkbrukets karaktr
identierar religisa symboler, begrepp och metaforer
ser religionens inverkan i sitt liv och sin nrmilj
Eleven kan utnyttja religis kunskap
Eleven
har en preliminr uppfattning om trons och kunskapens grundlggande karaktr
kan skrskda livsfrgor som str honom eller henne nra
kan gestalta sin egen vrldsskdning p ett stt som motsvarar elevens ldersgrupp
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
har frmga till etisk reektion
identierar faktorer som inverkar p moralbeslut och beaktar dem i sitt liv.
RSKURSERNA 69
Den primra uppgiften fr undervisningen i evangelisk-luthersk religion i rskurserna 69
r att frdjupa och vidga elevens frstelse fr den egna religionens och andra religioners
karaktr och betydelse. P s stt stds uppbyggnaden av elevens egen vrldsskdning och
etiska grundsyn.
ML
Eleven skall
vara medveten om faktorer som inverkar p uppbyggnaden av hans eller hennes
vrldsskdning
frst vilken betydelse religionen och dess helighetsdimension har i mnniskans
och samhllets liv
frdjupa sig i Bibeln som en samling mnskliga och heliga skrifter
gra sig frtrogen med kristendomen, dess uppkomst och utveckling och dess betydelse
i mnniskans och samhllets liv
frdjupa sig i den lutherska kyrkan och dess trosuppfattning
bekanta sig med de viktigaste vrldsreligionerna i huvuddrag
kunna respektera mnniskor som har en annan tro och som tnker p ett annat stt
knna till de grundlggande begreppen fr etiskt tnkande och grunderna fr den
kristna etiken, tillmpa dessa i sina etiska reektioner och i sin verksamhet.
CENTRALT INNEHLL
Elevens reektioner kring sin vrldsskdning
livets betydelse och begrnsning
frhllandet mellan tro och kunskap
Vrldsreligionerna
de centrala vrldsreligionernas utbredning, storleksfrhllanden och huvuddragen
i det religisa livet
religionens utstrckning och inytande p individen, samfundet och kulturen
Bibeln
Gamla testamentet som uttrycksmedel fr Israels folks tro och olika livsskeden
Gamla testamentet ur judendomens, kristendomens och islams synvinkel
Nya testamentet som uttrycksmedel fr Jesu lror och kristendomens uppkomst
huvuddragen i Bibelns tillkomst samt tolkning och anvndning av Bibeln
Bibelns inytande p kulturen
Kyrkan
centrala frgor om kristendomens uppkomst och utveckling
kyrkosamfunden och deras utbredning, huvuddragen i livet och tron, ekumenik
kyrkobyggnaden, dess symbolik och hur den anknyter till frsamlingslivet
den kristna tron, dess mnskliga och samhlleliga betydelse, speciellt den lutherska tron,
kristna symboler
Finlndsk livsskdningstradition
en verblick ver religionslget i Finland, speciellt den lutherska kyrkan och den orto-
doxa kyrkan samt andra kristna kyrkor och samfund, andra religioner och irreligiositet
religionsfriheten
medlemskap och verksamhet i den lutherska kyrkan samt kristen psalm- och annan
musiktradition
den forntida folktron i Finland, den katolska medeltiden, reformationen och tiden efter den
R
E
L
I
G
I
O
N
206
Mnniskan som en etisk varelse
att identiera, reektera ver och tillmpa etiska normer, principer och vrderingar
den kristna mnniskouppfattningen och frmgan att stta sig in i en annans situation
mnniskan som formare av sitt eget liv, av samhllet och av miljn
den kristna etikens grundlggande budskap, ssom profeternas budskap, Jesu bergspre-
dikan och liknelserna
Eleven kan skaffa sig frdjupad kunskap om kristendomen och
den evangelisk-lutherska kyrkan
Eleven
knner till Bibelns centrala innehll
knner till de hndelser som ledde till kristendomens uppkomst och behrskar de
viktigaste skedena i de kristna kyrkornas historia
knner till den evangelisk-lutherska kyrkans historia i Finland och frstr den nlndska
lutherdomens grundlggande karaktr
frstr nlndsk religiositet och livsskdningstradition.
Eleven frstr religionen som fenomen
Eleven
frstr religist tnkande och de religisa upplevelsernas och det religisa beteendets natur
ser religionernas inytande p den nlndska och europeiska kulturen
knner till de centrala dragen i vrldsreligionerna
respekterar mnniskor som tror och tnker annorlunda.
Eleven kan anvnda religis kunskap
Eleven
vet ngot om trons och kunskapens grundlggande karaktr och frhllandet mellan dem
uppfattar faktorer som inverkar p hans eller hennes vrldsskdning
kan diskutera de yttersta livsfrgorna.
Eleven kan handla etiskt ansvarsfullt
Eleven
har frmga till ansvarsfull etisk reektion
ser fljderna av sina val och handlingar.
Den ortodoxa religionen
Det centrala i den ortodoxa religionsundervisningen r att strka och upprtthlla
elevens ortodoxa identitet. Eleven fr hjlp med att frst religionens betydelse fr
honom eller henne sjlv och att se religionens inytande i samhllet och kulturen.
I undervisningen efterstrvas allmnbildning i religion och livsskdning.
RSKURSERNA 15
Den primra uppgiften fr undervisningen i den ortodoxa religionen i rskurserna 15 r
att genom kunskap, frdigheter och upplevelser ge eleven stoff fr att han eller hon skall
kunna bygga upp sin vrldsskdning och vxa till en etiskt ansvarsknnande mnniska.
ML
Eleven skall
strka sin ortodoxa identitet och frst den heliga dimensionen i livet
stta sig in i det liturgiska livet och i kyrkokonsten, i det ortodoxa kyrkoret, i heliga
mnniskors liv, i den ortodoxa kristendomens grundbegrepp och i den egna
frsamlingens verksamhet
bekanta sig med dogmatikens grundfrgor
frdjupa sig i Bibelns berttelser och deras budskap och lra sig att reektera ver etiska
frgor i Bibeln och i sitt eget liv
bekanta sig med andra kristna kyrkor och omgivande religisa och icke-religisa
livsskdningar.
CENTRALT INNEHLL
Kyrkoret och heliga mnniskor
de heliga tiderna och kyrkorets stora och medelstora hgtider
den egna kyrkans och elevens eget skyddshelgon
fastor och etiska frgor i anslutning till dem
kyrkans stora lrofder och martyrer
Som medlem av kyrkan
den ortodoxa traditionen i familjen, i skolan, p hemorten, i Finland, i vrlden
den egna frsamlingens verksamhetsformer, speciellt gudstjnsterna och frsamlingens
barnverksamhet
klostrens verksamhet
kyrkliga organisationer
andra kyrkor och religioner i nrmiljn
den religiositet som eleven mter i Finland och ute i vrlden
drag som r gemensamma fr judendomen, kristendomen och islam, och drag som
skiljer dem t
R
E
L
I
G
I
O
N
208
Bibeln som en helig skrift
begynnelseberttelserna och patriarkberttelserna
frn Egypten till det frlovade landet
Jesu liv och lror, Herrens bn
evangeliefrfattarna
uppstndelsen och ett nytt liv
Nya testamentets tidshistoria
Det liturgiska livet
gudstjnstfrrttarna och liturgigudstjnsten
sakramenten, speciellt dopet, myrrasmrjelsen, boten och nattvarden
kyrkomusiken: troparier, gudstjnsthymner och hymnerna under andra heliga
frrttningar
kyrkan som byggnad och som en helig plats
ikonen som bild och som heligt freml
Dogmatik och etisk fostran
mnniskan som Guds avbild och like
den heliga treenighetens personer och deras srdrag
frlsningen och det eviga livet
kyrkan och frsamlingen
etiken i de tio buden
Eleven knner till det centrala i ortodoxin
Eleven
r medveten om liturgigudstjnstens betydelse som en del av en ortodox kristens liv
knner i huvuddrag till det ortodoxa kyrkorets faste- och hgtidstradition och kan
flja kyrkoret i sitt eget liv
knner till den ortodoxa mnniskosynen och andra grundbegrepp inom den ortodoxa
kristendomen, kan tillmpa dem i sitt eget liv.
Eleven knner till Bibelns centrala berttelser
Eleven
knner i huvuddrag till Gamla och Nya testamentets olika karaktr
knner till Kristi undervisning, livsskeden och kyrkans uppkomst
kan reektera ver etiska frgor utifrn Bibelns berttelser och sitt eget liv och beakta
dem i sin livsfring.
Eleven kan anvnda religis kunskap
Eleven
knner till den ortodoxa dogmatikens centrala grundbegrepp
knner till den ortodoxa traditionen som en del av en ortodox kristens liv
kan anvnda det inlrda fr att strka den ortodoxa identiteten
kan strka sin ortodoxa identitet.
Eleven r insatt i sin egen religion och knner till religionerna i sin nrmilj
Eleven
knner till den ortodoxa kyrkans srdrag
identierar den religisa bakgrunden i sin familj
knner till verksamheten i sin egen hemfrsamling
knner till andra kristna kyrkor och samfund i nrmiljn.
RSKURSERNA 69
Den primra uppgiften fr undervisningen i ortodox religion i rskurserna 69 r att
frdjupa och utvidga elevens frstelse fr sin religisa tradition och andra religioners
karaktr och betydelse. P s stt stds eleven s att han eller hon kan bygga upp sin
vrldsskdning och sin etiska vertygelse.
ML
Eleven skall
strka och frdjupa sin ortodoxa identitet och frst den heliga dimensionen i livet
stta sig in i det liturgiska livet och kyrkokonsten, i den ortodoxa kyrkan, dess historia
och trosuppfattning
vara medveten om de faktorer som pverkar uppkomsten av hans eller hennes
vrldsskdning och frst religionens och livsskdningens betydelse i mnniskans
och samfundets liv
bli frtrogen med Bibeln som en samling heliga och mnskliga skrifter
knna till grundbegreppen fr etiskt tnkande och grunderna fr den ortodoxa etiken
och kunna tillmpa dem i etisk eftertanke och i sin verksamhet
bekanta sig med de viktigaste vrldsreligionerna i huvuddrag
kunna respektera mnniskor som har en annan tro och ett annat tnkestt.
CENTRALT INNEHLL
Bibeln
Bibelns tillkomst och innehll
Bibeln som en helig skrift
profeterna, konungarnas tid, psalmerna
Apostlagrningarna
Kyrkohistoria
de viktigaste hndelserna i kristendomens uppkomst och utveckling
kyrkosamfunden och ekumenik
R
E
L
I
G
I
O
N
210
den ortodoxa kyrkans historia i Finland
den ortodoxa kyrkans frvaltning och nulge
utvecklingen av den religisa situationen i Finland
Vrldsreligionerna
de viktigaste vrldsreligionernas utbredning, storleksfrhllanden, grundlggande
frestllningar och de grundlggande dragen i det religisa livet
religionens utstrckning och dess inytande p individen, samhllet och kulturen
Liturgi och dogmatik
sakramenten
gudstjnsterna: liturgi, vigilia, fasteliturgi och andra kyrkliga frrttningar
kyrkobyggnaden, kyrkokonst och kyrkomusik
dogmatikens centrala punkter
Etik
den ortodoxa mnniskouppfattningen
att identiera etiska normer, principer och vrderingar, reektion och tillmpning
etiken i Bergspredikan
Eleven kan skaffa sig kunskap om den ortodoxa tron
Eleven
knner till det ortodoxa kyrkorets faste- och hgtidstraditioner och kan flja
det ortodoxa kyrkoret
r insatt i den ortodoxa gudstjnsttraditionen
har bildat sig en helhetsuppfattning av kyrkans lra
knner till sakramenten och andra heliga frrttningar och frstr deras betydelse
knner till kyrkans etiska undervisning och kan tillmpa den i livet.
Eleven knner till Bibelns tillkomst och dess centrala innehll
Eleven
knner till Bibelns inre struktur
frstr Bibelns frlsningsbudskap
frstr Bibeln som en del av kyrkans tradition
knner till Bibelns anvndning i den kristnas dagliga liv och frstr hur de olika
bckerna anvnds i liturgin.
R
E
L
I
G
I
O
N
Eleven kan utnyttja religis kunskap
Eleven
knner till den kristna kyrkans uppkomst, utbredning och orsakerna till dess delning
kan placera in den nlndska ortodoxa kyrkan som en del av en vrldsomspnnande kyrka
knner till den nlndska ortodoxa kyrkans skeden och deras inverkan p nutiden
r insatt i den egna frsamlingens verksamhet
knner till olika kyrkliga organisationer och deras verksamhet
knner till den nlndska ortodoxa kyrkans frvaltning.
Eleven knner till vrldsreligionerna
Eleven
frstr religionens betydelse fr mnniskan
knner till de stora vrldsreligionerna
kan respektera mnniskor som har en annan tro och som tnker annorlunda.
212
Andra religioner
Vid undervisningen i andra religioner fljs principerna fr grunderna fr lroplanerna fr
ovan beskrivna religioner, i synnerhet de ml som uppstllts fr alla konfessionella grupper.
Fr undervisningen i andra religioner ges lroplansgrunder med separata beslut.
7.12 Livsskdningskunskap
214
7.12 LIVSSKDNINGSKUNSKAP
Livsskdningskunskap som lromne r i grunden en tvrvetenskaplig helhet med
utgngspunkt i loson samt i samhlls- och kulturvetenskaperna. I undervisningen i
livsskdningskunskap uppfattas mnniskorna som skapare och frnyare av sin kultur
och som individer som i sitt inbrdes umgnge upplever och skapar betydelser. I under-
visningen ses livsskdningar, mnskliga kutymer och deras innebrd som resultatet av
en vxelverkan mellan individerna, samhllet och kulturarvet. I livsskdningskunskapen
betonas mnniskans frmga att utforska sin vrld och aktivt styra sitt liv.
Undervisningen har som uppgift att ge eleven stoff fr att vxa upp till en sjlv-
stndig, tolerant, ansvarsfull och omdmesgill medlem i samhllet. Undervisningen i
livsskdningskunskap skall stdja uppvxten till ett fullvrdigt demokratiskt medborgar-
skap som, i ett samhlle som frndras i snabb takt och blir alltmer globalt, frutstter
utveckling av frmgan att tnka och handla enligt etiska principer, drtill hrande
omfattande kunskaper och frdigheter och en utveckling av allmnbildningen i livsskd-
ningsfrgor och kultur. Undervisningen i livsskdningskunskap utgr frn att eleven skall
ha mjlighet att vxa upp till en fri, jmlik och kritisk byggare av ett gott liv.
RSKURSERNA 15
Undervisningens huvuduppgift r att stdja elevens tillvxt och ge honom eller henne
redskap fr att pejla och bygga sin livsskdning och vrldsbild.
ML
Mlet r att frmja elevens strvan
att ska och bygga upp sin identitet och sin livsskdning och att drigenom lra
sig att gestalta helheter, vxa till att konfronteras med oskerhet och frbttra frmgan
att uttrycka sig
att utveckla sin omdmesfrmga och frmga att handla etiskt verlagt och lra sig
att lgga mrke till de etiska dimensionerna i vardagslivet, att anvnda sin frmga till
etiskt tnkande och livsskdningsmssiga vervganden
att bekanta sig med principerna fr de mnskliga rttigheterna, fr tolerans, fr rttvisa
och en hllbar utveckling och att lra sig att ta ansvar fr sig sjlv, fr andra mnniskor,
fr samhllet och fr naturen
att bekanta sig med olika betraktelsestt och kulturer i sin nromgivning.
CENTRALT INNEHLL
Av det centrala innehllet skapas studiehelheter, som skall innehlla stoff frn fljande
temaomrden. Innehllet som behandlas rligen kan alternera enligt undervisningsgrup-
pernas sammansttning.
Mnniskorelationer och moralisk tillvxt
att mta en annan mnniska och att stta sig in i en hennes situation
det goda, rtt och fel, att skilja mellan rtt och fel, mnniskans godhet
vad vnskap innebr och vnskapens betydelse i livet
rttvisa, rttvisa i det dagliga livet, rikedom och fattigdom i vrlden
tankefrihet, religions- och livsskdningsfrihet, tolerans och diskriminering
ett gott liv, vrde och norm, ansvar och frihet i livet
Sjlvknnedom och kulturidentitet
vem r jag och vad kan jag, olika livsskeden och nskningar
olika levnadsstt, tolerans och kulturell mngfald
den nlndska kulturen och kulturminoriteter i Finland, vrldens kulturarv
livsskdning, tro, frmodanden, kunskap och frstelse, olika livs- och
vrldsskdningar
Samhlle och mnskliga rttigheter
grunderna fr samlevnad: regler, avtal, lften, frtroende, rlighet och redlighet,
den gyllene regeln
ett barns rttigheter, rtt och skyldighet, mnskliga rttigheter
jmlikhet och fred, demokrati, framtidens vrld
etikens grunder, en handlings moraliska berttigande, avsikten med en handling
och dess konsekvenser, etiska problem i det egna livet och lsningar p dem
Mnniskan och vrlden
milj och natur, levande och livls natur, sknhet i naturen
livets uppkomst och utveckling, berttelser om vrldens uppkomst, jorden och
vrldsalltet, olika former av liv, fdsel, liv och dd i naturen
naturens framtid och en hllbar utveckling, olika tidsbegrepp och deras betydelse
i mnniskans liv, vrldsarvet och miljn
Eleven
kan bedma olika situationers moraliska krav och en handlings moraliska berttigande
vet att ett handlande som str emot ens principer r fel
kan granska moraliska problem tillsammans med andra och accepterar att man kan
handla enligt olika principer
frstr att det nns fredliga lsningar p konikter.
Eleven
identierar livsskdningsfrgor
kan anvnda centrala begrepp i lromnet (livsskdning, kultur, minoritet)
L
I
V
S
S
K
D
N
I
N
G
S
K
U
N
S
K
A
P
216
vgar fra fram egna synpunkter och frstr att de br kunna motiveras
har frmga att gestalta livsskdningsfrihetens betydelse i sitt liv
kan gestalta den nlndska kulturen som en del av vrldens kulturella mngfald.
Eleven
knner till principerna fr mnskliga rttigheter, tolerans och rttvisa
frstr betydelsen av gemensamma regler
frstr det individuella ansvaret och att individerna hr till olika gemenskaper.
Mnniskan och vrlden
Eleven
knner till olika frklaringar om vrlden och mnniskans plats i den
frstr vilken betydelse naturen och miljn har fr mnniskan
kan handla med respekt fr naturen och har tagit till sig principerna fr en hllbar
utveckling.
RSKURSERNA 69
Undervisningens huvuduppgift r att frdjupa elevens frstelse fr den egna livsskdningen
och vrldsbilden. Eleven lr sig grundlggande kunskaper om olika slags livsskdningar och
religioner och fr std i att utvecklas till en ansvarsknnande och aktiv samhllsmedlem.
ML
Mlet r att frmja elevens strvan
att ska och bygga upp sin identitet och sin livsskdning och samtidigt lra sig att
gestalta helheter, konfronteras med oskerhet och frbttra frmgan att uttrycka
sig och sin livsskdning
att utveckla sin omdmesfrmga och sin frmga att handla etiskt verlagt, att lra
sig att lgga mrke till de etiska dimensionerna i vardagslivet och att anvnda sin
frmga till etiskt tnkande och livsskdningsmssiga vervganden
att tillgna sig och omfatta principerna fr de mnskliga rttigheterna, fr tolerans,
fr en vrldsomspnnande rttvisa och en hllbar utveckling, lra sig att ta ansvar fr sig
sjlv, fr andra mnniskor, fr samhllet och fr naturen
att utvidga sin religisa och kulturella allmnbildning och lra sig knna till olika
vrden, trossystem och livsskdningsmssiga lsningar som anses viktiga i olika
kulturer, hur de tillkommit och hur de verfrs, lra sig att bedma vetenskapens
inytande p vrt levnadsstt.
CENTRALT INNEHLL
Studiehelheter som kan undervisas i kursform innehller frdjupat material om mnes-
omrden som behandlats i rskurserna 1-5: mnniskorelationer och moralisk tillvxt,
sjlvknnedom och kulturidentitet, samhlle och mnskliga rttigheter samt mnniskan
och vrlden.
Medborgarskap och ett gott samhlle
grunderna i samhllsteori, demokrati
politik, att verka som medborgare, hllbar utveckling
Livsskdningarnas vrld
livsskdningarnas historia, livsskdningsfrihet
vrldsbild, vrldsskdning och livsskdning
kunskap och forskning, naturligt och vernaturligt
religion och irreligiositet, den egna livsskdningen
Kultur
kulturforskning, kultur och natur
kultur och gemenskap, den nlndska kulturen, tolerans
uppfattningar om frhllandet mellan mnniskan och naturen: humanistiska, utilistiska,
mystiska och naturcentrerade uppfattningar
Etik och ett gott liv
etikens huvudriktningar och grundlggande frgor, den ungas moraliska tillvxt
mnniskorttsetik, miljetik
mngkulturalism ur ett etiskt perspektiv
Framtiden
framtidsforskning
naturens och samhllets framtid, vrldsarvet
min framtid, att handla fr framtidens bsta
Eleven
kan se sambandet mellan val av vrderingar och ett gott liv
kan se de aspekter som de etiska grundbegreppen ger, t.ex. avsikten med en handling
och aktrens syfte med den, handlingens konsekvenser samt mnniskans ansvar och
rttigheter
kan se de etiska aspekterna p ett moraliskt dilemma och fresl en etiskt godtagbar lsning
kan iaktta de etiska dimensionerna i vardagen, konsten, medierna eller p andra livs-
omrden och kan motivera skillnaden mellan mera eller mindre etiskt utvecklade
bedmningar.
L
I
V
S
S
K
D
N
I
N
G
S
K
U
N
S
K
A
P
218
Eleven
kan identiera och benmna vsentliga drag i de viktigaste vrldsskdningarna och
kulturerna och ange hur de utvecklats
kan stlla olika kulturella begrepp och symboler i relation till skilda livsskdningstraditioner
frstr skillnaden mellan en sekulr och en religis livsskdning
kan utnyttja inlrda kulturella begrepp och skaffa kunskap om olika livsskdningar.
Eleven
knner till de mnskliga och medborgerliga rttigheterna i huvuddrag och kan frklara
skillnaderna mellan dem
kan betrakta individens frhllande till samhllet ur etisk synvinkel
kan reda ut beroendet mellan rttigheter och skyldigheter
knner till alternativa och motstridiga samhllsuppfattningar
knner igen krnkningar av de mnskliga och medborgerliga rttigheterna och kan
bedma motiveringarna fr olika krav p jmlikhet och rttigheter
knner till problem i det moderna samhllet och kan framfra bde optimistiska och
pessimistiska uppfattningar om framtiden.
Mnniskan och vrlden
Eleven
frstr principerna fr en hllbar utveckling
knner till utgngspunkterna fr miljetik
kan bedma individens etiska perspektiv i relation till miljn
frstr vilken inverkan samhlleliga avgranden har p lng sikt.
7.13 Historia
220
7.13 HISTORIA
Syftet med undervisningen i historia r att lra eleven att vxa upp till en ansvarsfull
aktr som kritiskt kan behandla hndelser i nuet och i det frgngna. Eleven fr lra sig
att frst att den egna kulturen och andra kulturer r resultatet av en historisk utvecklings-
process. I undervisningen behandlas bde allmn historia och Finlands historia.
Syftet med undervisningen r att ge eleven stoff fr att bygga upp sin identitet, fr
att stta sig in i begreppet tid och fr att frst mnniskans verksamhet och vrdet i intel-
lektuellt och kroppsligt arbete.
RSKURSERNA 56
Historieundervisningens uppgift i rskurserna 56 i den grundlggande utbildningen r
att gra eleven frtrogen med den historiska kunskapens natur, hur kunskapen inhmtas
och dess grundlggande begrepp. Dessutom skall eleven bli frtrogen samt med sina rtter
och med vissa hndelser och fenomen som har blivit betydelsefulla inom historien frn
frhistorisk tid nda till franska revolutionen. Innehllet som faststllts i grunderna fr
lroplanen genomfrs genom att man i undervisningen betonar det dynamiska i historien
och elevens frmga att leva sig in i det frutna.
ML
Eleven skall
lra sig att frst att historisk kunskap baserar sig p historikernas tolkningar som kan
frndras p grund av nya kllor eller nya stt att studera
lra sig att frst olika stt att dela in historien i tidsperioder och rtt kunna anvnda
begreppen frhistoria, historia, gamla tiden, medeltiden och nya tiden
lra sig att knna igen frndringar i den egna familjens eller hembygdens historia
och kunna beskriva frndringar som vsentligt har ansetts pverka mnniskornas liv,
ssom jordbrukets uppkomst
lra sig att med hjlp av exempel knna igen kontinuiteten i historien
lra sig att visa p orsaker till frndringar.
CENTRALT INNEHLL
De egna rtterna och den historiska kunskapen
den egna familjens och hembygdens historia
att tolka betydelserna i minnen, skrifter, freml, bilder och byggd milj
Frhistorisk och historisk tid samt de frsta hgkulturerna
stenldersmnniskans levnadsfrhllanden och frndringar som intrffade i dem till
fljd av att bronsen och jrnet uppfanns
hur jordbrukets uppkomst, staternas tillkomst och skrivkonsten inverkade p
mnniskornas liv
Den europeiska civilisationens uppkomst
samhllet och kulturen i det antika Aten och Rom
antikens terspegling p nutiden
Medeltiden
religionernas inverkan p mnniskornas liv och mnniskornas ojmlika stllning i samhllet
infrlivandet av Finland som en del av Sverige
Den nya tidens genombrott
frndringarna i den europeiska mnniskans vrldsbild och vrden vid vergngen
frn medeltiden till nya tiden: renssansen inom konsten, reformationen inom
religionen, vrldsbildens utvidgning inom vetenskapen
Finland som en del av det svenska riket
livet som kungens understar och invnare i en stormakt
utformningen av den nlndska kulturen
Frihetens ideologi vinner terrng
konsekvenserna av franska revolutionen
Dessutom ett av fljande teman vars utveckling granskas frn frhistorisk tid fram till
1800-talet:
a) ngon utomeuropeisk hgkultur
b) handelns utveckling
c) kulturens utveckling
d) utvecklingen av trak- och transportmedlen
e) frndringar hos befolkningen
PROFIL FR ELEVENS GODA KUNSKAPER I SLUTET AV RSKURS 6
Att skaffa sig kunskap om det frgngna
Eleven
kan skilja fakta frn sikter
kan skilja kllan och tolkningen av den frn varandra.
Att frst historiska fenomen
Eleven
vet att det frutna kan delas in i olika tidsperioder och kan nmna karakteristiska
drag fr olika samhllen och tidsperioder
knner igen hndelsernas kontinuitet frn en tidsperiod till en annan och frstr
att frndring inte r detsamma som framsteg och att frndringar inte heller betyder
detsamma ur olika mnniskors och gruppers synvinkel
kan leva sig in i en mnniskas situation frr i tiden, kan frklara varfr mnniskor
under olika tidsperioder tnkte och handlade p olika stt.
H
I
S
T
O
R
I
A
222
Att utnyttja historiska kunskaper
Eleven
kan skildra ett aktuellt tema som behandlas genom att frklara hndelsen eller
fenomenet ur vissa aktrers synvinkel
knner till att en del saker kan tolkas p olika stt och kan frklara varfr.
RSKURSERNA 79
Syftet med historieundervisningen i rskurserna 79 i den grundlggande utbildningen
r att frdjupa elevens uppfattning om den historiska kunskapens natur. Undervisningen
i historia har som uppgift att strka elevens egen identitet och gra eleven frtrogen med
andra kulturer och deras inytande.
ML
Eleven skall
lra sig att skaffa och utnyttja historiska kunskaper
lra sig att anvnda olika kllor, jmfra dem och utifrn dem bilda sig en egen
motiverad sikt
frst att historisk information kan tolkas p olika stt
lra sig att frklara ndaml med och fljder av mnsklig verksamhet
lra sig att bedma framtida alternativ med hjlp av kunskap om historisk frndring.
CENTRALT INNEHLL
De temaomrden som behandlas hnfr sig till Finlands historia och vrldshistorien p
1800- och 1900-talen.
Livet p 1800-talet och nationalitetsidn
livet i 1800-talets Finland
de centrala statliga frndringarna och nationalitetsidns verkningar i Europa i brjan
av 1800-talet
kulturen som terspeglare av nationalitetsidn i Finland
Den industriella revolutionen
industrialiseringen och dess inverkan p mnniskornas liv
urbaniseringen
Det nska samhllet omvandlas
stndssamhllets upplsning
frryskningen av Finland och motstndet mot den
Frn stormakternas maktkamp till frsta vrldskriget och dess fljder
imperialismen och dess inverkan p Europas stormakter och kolonier
frsta vrldskriget, dess orsaker och fljder
orsakerna till det ryska kejsardmets fall och revolutionerna r 1917
Finlands sjlvstndighet och inbrdeskriget
Depressionens och totalitarismens tid
brskraschen och dess verkningar i Europa
livet i demokratier och diktaturer
Tiden under andra vrldskriget
andra vrldskriget, dess orsaker och fljder
Finland i andra vrldskriget och hur landet klarade sig ur kriget
Finland frn 1950-talet till i dag
frndringen i nringsstrukturen och dess inverkan p mnniskornas liv
det nlndska vlfrdssamhllet byggs upp
Frn konikterna mellan st och vst till motsatsfrhllandet mellan syd och nord
det kalla kriget
vrldens delning i fattiga och rika stater och problem som detta medfr
Livet i slutet av 1900-talet och brjan av 2000-talet
det vsterlndska konsumtionssamhllets uppkomst och dess fljder fr omgivningen
och mnniskornas liv
informationsfrmedlingens utveckling
Dessutom ett av fljande teman vars utveckling behandlas frn 1800-talet fram
till nutiden:
a) ngon utomeuropeisk kultur
b) utvecklingen av jmlikheten
c) kulturens utveckling
d) teknologins utveckling, till exempel utvecklingen av trak- och transportmedlen
e) frn ett splittrat till ett enat Europa.
Att inhmta kunskap om det frgngna
Eleven
kan skilja mellan frklarande och irrelevanta faktorer
kan lsa och tolka kllmaterial av olika slag.
H
I
S
T
O
R
I
A
224
Att frst historiska hndelser
Eleven
kan placera in hndelser som han eller hon har studerat i deras historiska sammanhang
och kan p s vis tidsbestmma dem
kan frklara varfr mnniskor p vissa livsomrden handlade annorlunda frr n i dag
kan anfra orsaker till och fljder av historiska hndelser.
Att anvnda historiska kunskaper
Eleven
kan besvara frgor om det frutna med hjlp av information ur olika kllor, ven
information som skaffats med hjlp av modern teknologi
kan bilda sig en uppfattning om hndelser och fenomen samt motivera och bedma sin
uppfattning.
7.14 Samhllslra
226
7.14 SAMHLLSLRA
Syftet med undervisningen i samhllslra r att handleda eleven i att vxa upp till en
aktiv och ansvarsknnande aktr i samhllet. Undervisningen i samhllslra i rskur-
serna 79 i den grundlggande utbildningen skall ge baskunskaper och basfrdigheter
med avseende p samhllets struktur och verksamhet och medborgarnas mjlighet att
pverka. Syftet med undervisningen r att stdja eleven att vxa upp till en tolerant och
demokratisk medborgare och att ge honom eller henne erfarenheter av samhllsdelta-
gande och demokratisk pverkan.
RSKURSERNA 79
ML
Eleven skall
f en uppfattning om den samhlleliga kunskapens natur
lra sig att inhmta och tillmpa information om samhllet och nringslivet kritiskt
och kunna fungera som en aktiv opinionsbildare
lra sig att knna till de offentliga tjnsterna
f beredskap fr att respektera arbete
lra sig grunderna i entreprenrskap och lra sig att frst entreprenrskapets betydelse
fr vlfrden i samhllet
lra sig att frst de samhlleliga beslutens inverkan p medborgarnas liv
bli intresserad av att delta och pverka i samhllet
lra sig att granska och utveckla sina kunskaper som ansvarsfull konsument och som
aktr i samhllet
knna till de rttsliga fljderna av sitt handlande.
CENTRALT INNEHLL
Det nlndska samhllet och nringslivet och Europeiska unionen.
Individen som medlem i en gemenskap
familjen, olika slag av gemenskaper samt minoritets- och subkulturer
individens mjligheter att fungera i hemkommunen, som medborgare i den egna staten,
i Norden och i EU
Individens vlfrd
vlfrdssamhllets olika dimensioner
jmlikhet och en hllbar utveckling och andra stt att frmja vlfrden
Att pverka och fatta beslut
medborgarnas mjligheter att pverka
demokrati, val och valdeltagande
politiska och administrativa aktrer p kommunal och nationell niv och EU-niv
media och samhllspverkan
Medborgartrygghet
rttssystemet, individens rttigheter och skyldigheter och juridiskt ansvar
trakskerhet
skerhetspolitik: utrikespolitik, rikets frsvar
Hushllning
principerna fr privat hushllning
arbete och entreprenrskap
Samhllsekonomi
individen och hushllen som konsumenter och ekonomiska aktrer
utrikeshandelns och den globala ekonomins betydelse
Ekonomisk politik
konjunkturvxlingar inom ekonomin, arbetslshet och ination samt hur de pverkar
privatekonomin
offentlig ekonomi och beskattning
Att inhmta och anvnda information om samhllet
Eleven
kan kritiskt tolka information, statistik och graska framstllningar som frmedlas
av medierna
kan motivera sina uppfattningar om samhlleliga angelgenheter
kan jmfra olika alternativ till samhlleligt beslutsfattande och ekonomiska lsningar
och fljderna av dem.
Att frst samhllelig information
Eleven
frstr att det nns era alternativ nr det gller att fatta samhlleliga beslut och lsa
ekonomiska frgor
frstr etiska frgor i anslutning till samhllelig och ekonomisk verksamhet.
S
A
M
H
L
L
S
L
R
A
228
7.15 Musik
230
7.15 MUSIK
Syftet med musikundervisningen r att vgleda eleven i att nna sitt intresseomrde inom
musiken och att uppmuntra honom eller henne till musikalisk verksamhet, vgleda eleven
i att uttrycka sig musikaliskt och stdja hela hans eller hennes personlighetsutveckling.
Undervisningen skall ocks bringa eleven till insikt om att musiken r tids- och situations-
bunden. Den r olika under olika tider, i olika kulturer och samhllen och den har olika
betydelse fr olika mnniskor. I undervisningen skall beaktas att grunden fr en frstelse
av musiken ligger i de betydelsefulla upplevelser man fr d man musicerar och lyssnar
p musik. Musikundervisningen skall vgleda eleven i den process dr den musikaliska
identiteten utformas och vars ml r att skapa en positiv och nyken instllning till
olika slags musik. De musikaliska frdigheterna utvecklas genom en lngsiktig trning
som bygger p repetition. Genom att man musicerar tillsammans utvecklas de sociala
frdigheterna, ssom ansvarsfullhet, sinne fr konstruktiv kritik samt vilja och frmga att
acceptera och uppskatta olikheter i frdigheter och kulturer. En heltckande uttrycksfr-
mga hos barnet skall utvecklas genom att man i undervisningen frsker nna anknyt-
ningar till andra lromnen. Musikundervisningen skall ven utnyttja de mjligheter som
tekniken och utbudet i medierna erbjuder.
RSKURSERNA 14
Det centrala i musikundervisningen i rskurserna 14 r att genom en lekfull och
helhetsinriktad verksamhet utveckla elevens musikaliska uttrycksfrmga. Undervisningen
skall erbjuda eleven erfarenhet av olika slag av ljudmiljer och musik och uppmuntra
honom eller henne till att uttrycka och frverkliga sina egna frestllningar.
ML
Eleven skall
lra sig att anvnda sin rst p ett naturligt stt och uttrycka sig genom att sjunga,
spela och rra sig bde enskilt och i grupp
lra sig att koncentrerat och aktivt lyssna p musik och iaktta ljudmiljn
lra sig att anvnda musikens olika element som stoff i sitt musikskapande
lra sig att frst mngfalden i musikens vrld
lra sig att fungera p ett ansvarsfullt stt som medlem i en musicerande grupp och
som musiklyssnare.
CENTRALT INNEHLL
vningar i rstbehandling med hjlp av tal, ramsor och snger, snglekar som passar
fr elevens lder
sngvningar som frbereder erstmmighet
vningar som frbereder samspel och spelrepertoar med kropps-, rytm- och melodi-
och ackordinstrument utifrn vningar som utvecklar grundrytmen
allsidigt musiklyssnande genom olika aktiveringsstt och beskrivning av egna
upplevelser, frestllningar och erfarenheter
ljudsekvenser, mindre ljudkompositioner och improvisationer som stoff i musikskapandet
musikens element rytm, melodi, harmoni, dynamik, klangfrg och form i samband
med musicerande, musiklyssnande, musik och rrelse och musikskapande
en sng-, spel- och lyssnarrepertoar som gr eleven frtrogen med bde nlndsk
musik och musik frn andra lnder och kulturer och som innehller exempel frn olika
tidsperioder och olika musikstilar
Eleven
kan anvnda rsten s att han eller hon kan delta i unison sng
uppfattar musikens grundrytm s att han eller hon kan va sig i att spela och delta
i samspel
behrskar en sngrepertoar, delvis utantill
kan ensam och i grupp och med hjlp av ljud, rrelse, rytm eller melodi hitta p
musikaliska lsningar i olika vningar, t.ex. eko, frga/svar, solo/tutti
knner igen den musik han eller hon hrt och kan uttrycka sin lyssnarupplevelse
verbalt, med bilder eller med rrelser
kan fungera i en musicerande grupp och ta hnsyn till de andra medlemmarna i gruppen.
RSKURSERNA 59
I musikundervisningen i rskurserna 59 analyserar man musikens vrld och musikaliska
upplevelser och lr sig att i samband med musiklyssnande och musicerande anvnda sig av
musikaliska begrepp och notation.
ML
Eleven skall
upprtthlla och utveckla sin musikaliska uttrycksfrmga p olika stt som medlem
i en musicerande grupp
lra sig att kritiskt iaktta och bedma olika ljudmiljer samt utvidga och frdjupa
sin knnedom om musikens olika arter och stilar
lra sig att frst vilken uppgift musikens element, rytm, melodi, harmoni, dynamik,
klangfrg och form har i musiken och lra sig att anvnda begrepp och notationer fr dem
bygga upp sitt kreativa frhllande till musiken och dess uttrycksmjligheter genom att
skapa musik.
M
U
S
I
K
232
CENTRALT INNEHLL
vningar i rstbehandling och vningar som speciellt utvecklar rstens mngsidiga
anvndningsmjligheter samt en- och erstmmig repertoar som ger en inblick i olika
stilar och genrer, delvis utantill
vningar som utvecklar samspelsfrmgan och en spelrepertoar som allsidigt
representerar olika musikstilar och musikkulturer
en mngsidig lyssnarrepertoar och hrledning av tidsperiod, plats och kulturmilj fr den
utvecklande av egna musikaliska ider genom att improvisera, komponera och arrangera,
t.ex. med hjlp av ljud, sng, olika instrument, rrelse och musikteknologi
Eleven
deltar i unison sng och kan sjunga rytmiskt rtt och fljer melodilinjen
behrskar grundtekniken p ngot rytm-, melodi- eller ackordinstrument s att han
eller hon kan delta i samspel
kan lyssna till musik och gra iakttagelser och komma med motiverade synpunkter
p det hrda
har en sdan frmga att lyssna till svl sin egen musik som till musik skapad av
andra att han eller hon kan musicera tillsammans med andra
knner igen och kan skilja mellan olika musikstilar och musik frn olika tidsperioder
och kulturer
knner till det centrala i nlndsk musik och nlndskt musikliv
kan anvnda musikaliska begrepp i samband med musicerande och musiklyssnande
kan anvnda musikens element som byggnadsmaterial fr att utveckla och frverkliga
egna musikaliska ider och tankar.
7.16 Bildkonst
T
I
M
O

J
O
K
E
L
A
234
7.16 BILDKONST
Undervisningen i bildkonst i grundskolan har som uppgift att stdja elevens visuella
tnkande och utveckling av estetiskt och etiskt medvetande och ge frdigheter fr ett
eget visuellt uttryck. Det centrala i undervisningen i bildkonst r att eleven skall frst
kulturens visuella uttrycksformer i samhllet, dvs. konst, media och milj. Syftet med
undervisningen r att eleven skall utveckla en personlig relation till konst. Undervisningen
i bildkonst skapar en grund fr vrdering av och frstelse fr den visuella vrlden i den
nlndska kulturen, i elevens egen kultur och i kulturer som r frmmande fr honom
eller henne. Undervisningen i mnet bildkonst utvecklar de frdigheter som behvs i
byggandet av en hllbar framtid.
Utgngspunkterna fr konstnrliga uttrycksformer och konstnrlig verksamhet r
omgivningens bildvrld, sinnesintryck, frestllningar och upplevelser. Mlet fr under-
visningen r att utveckla elevens fantasi och frmja hans eller hennes frmga till kreativ
problemlsning och underskande studier. Temaomrdena kopplas till erfarenheter som
r betydelsefulla fr eleven. I undervisningen i bildkonst skall den inre integrationen i
lromnet beaktas, varvid uttrycks-, frdighets- och kunskapsml samtidigt ns i bildska-
pandet. Centrala mnesomrden i bildkonst kan behandlas i samma uppgift. Lromnet
r tematiskt till sin karaktr, vilket mjliggr en stressfri anda och lngsiktigt arbete.
RSKURSERNA 14
I undervisningen i bildkonst i rskurserna 14 skall eleverna p ett mngsidigt stt va sig
i att anvnda alla sinnen och sin fantasi. Man nrmar sig konsten p ett lekfullt stt. Inne-
hllet i undervisningen utgrs av grunderna i visuellt uttryck samt arbetsstt och material
som knnetecknar bildkonsten. Den bildkonstnrliga processen, som bestr av planering,
skissering, frdigstllande och bedmning, skall betonas i undervisningen. Eleven skall
uppmuntras till att fullborda sina arbeten och till att spara dem.
ML
Eleven skall
lra sig de kunskaper och frdigheter man behver fr att kunna uttrycka sig visuellt:
att gra iakttagelser, att utveckla sin frestllningsfrmga, sin phittighet och den
kreativa problemlsningen, att gra estetiska val och motivera dem och att stlla upp ml
lra sig frdigheter som behvs fr bildframstllning och rumstergivning, material-
knnedom
lra sig att granska sina egna och andras bilder och att diskutera dem med anvndning
av bildkonstens grundlggande begrepp och att respektera olika uppfattningar om konst
och visuell kommunikation
lra sig att i sin egen kultur och i frmmande kulturer i nrmiljn knna till den
visuella traditionen och nutidskonsten, arkitektur och formgivning och nlndsk
byggnadstradition, viktiga byggnader och naturmiljer p den egna hemorten,
lra sig att vrdestta estetiska vrden, trivsel och funktionsduglighet i sin omgivning
lra sig att granska olika mediers betydelse i sitt eget liv
lra sig att anvnda de olika redskapen fr visuell kommunikation och att frst
skillnaderna mellan den verkliga och den ktiva vrlden.
CENTRALT INNEHLL
Att uttrycka sig i bild och tnka visuellt
visuella uttrycksstt, tekniker och material: att mla, teckna, gra grak, att bygga
och modellera
grunderna i bildkomposition: jmvikt, spnning, rytm, frg, form, rum, rrelse,
linje och tid
att granska och bedma bilder och att i diskussioner kring dem va sig i att anvnda
konstbegrepp
Konstknnedom och kulturell kompetens
besk p museer eller konstutstllningar p hemorten och att bekanta sig med
en konstnrs arbete
analys av konstbilder genom att gra egna bilder och diskutera bilder
mstare frn den nska konstens guldlder, exempel p konst frn olika epoker och
p nutidskonst
Miljestetik, arkitektur och formgivning
att bekanta sig med och beskriva natur, byggnader och byggnadstradition och
att lgga mrke till frndringar i miljn
att granska, planera och framstlla freml, tredimensionellt byggande, miljplanering
och framstllning av miniatyrmodeller
Medier och visuell kommunikation
bildberttelsens grunder: frn berttelse till bild, nrbild och avstndsbild,
kombination av bild och text
illustrationer, tecknade serier, reklambilder, fotograer, video och digitala bilder
kritisk iakttagelse och analys av visuella budskap i tv, dataspel, lmer, tecknade
serier och reklam
Eleven
kan ge sina tankar, knslor och frestllningar visuell form och omvandla sina
iakttagelser till bilder
knner till kompositionens grunder i bildframstllning och rumstergivning och
frstr materialets egenskaper
kan anvnda de viktigaste redskapen och teknikerna i sin bildframstllning och
anvnda skisser som hjlpmedel i sitt arbete
kan vrda arbetsredskap och material
B
I
L
D
K
O
N
S
T
236
kan dokumentera sin arbetsprocess och anvnda den vid sjlvvrdering
kan diskutera egna och andras bilder, motivera sin konstsmak och anvnda
grundlggande konstbegrepp
vet vad konstnrer gr, knner till en del nlndska konstnrers arbeten och de
visuella uttrycken fr frmmande kulturer i sin egen erfarenhetskrets
vet hur man fr sig i ett museum och p en konstutstllning och i olika konstsammanhang
kan under handledning anvnda till exempel konstverk, bilder i omgivningen, natur och
byggd milj, bcker, tidningar, museer, gallerier och Internet som informationskllor
kan identiera och stta vrde p estetiska och etiska vrden i nrmiljn och i skolan
vet vad arkitekter och formgivare gr och knner till en del arbeten av arkitekter och
formgivare
kan bedma hur han eller hon utnyttjar media, kan gra val och motivera sin stndpunkt
kan observera och bedma skillnaderna mellan den verkliga och den ktiva vrlden
kan anvnda ngra redskap fr visuell kommunikation
kan arbeta ensam och i samverkan med andra.
RSKURSERNA 59
I undervisningen i bildkonst i rskurserna 59 betonas bildens betydelse som ett medel fr
uttryck och kommunikation, att behrska grunderna och tillvgagngsstten fr visuellt
uttryck och att hantera medieteknik. Elevens knnedom om konst och konsthistoria och
frmga att tolka bilder skall utvecklas genom visuella uppgifter. Mlet r att elevernas
insikt i olika kulturer och hur de samverkar med varandra skall utvecklas.
Inlrningssituationerna skall stdja elevernas mjligheter att arbeta tillsammans och i
vxelverkan med varandra och ge dem gemensamma konstupplevelser. Mlet r att arbetet,
dokumentationen av arbetsprocessen och utvrderingen av den tillsammans med andra
elever skall utveckla elevens frstelse fr bildkonstens olika processer och stdja utveck-
lingen av visuellt tnkande och lrande.
ML
Eleven skall
lra sig att inom bildkonst och visuell kommunikation knna till centrala
uttrycksstt, material, tekniker och arbetsredskap och att i sitt skapande anvnda
dem p ett ndamlsenligt stt
lra sig att njuta av att uttrycka sina tankar, iakttagelser, fantasier och knslor visuellt
och att frst hur olika fenomen i livet behandlas i konsten
lra sig att frst den konstnrliga processens srdrag d han eller hon dokumenterar
sin arbetsprocess
lra sig att bedma sitt eget och andras konstnrliga uttryck och arbetsstt, ssom
innehllsmssiga, visuella och tekniska lsningar och att anvnda centrala begrepp
i bildkonsten
lra sig att utnyttja kulturella tjnster och elektroniska medier som kllor fr sitt arbete,
fr informationsskning och fr egna upplevelser
lra sig olika metoder fr visuell kommunikation och pverkan och lra sig att anvnda
de viktigaste medlen fr visuell kommunikation fr att uttrycka sina tankar i medierna
lra sig att betrakta och bedma konst, visuell kommunikation och milj ur estetisk och
etisk synvinkel
lra sig att arbeta sjlvstndigt och som medlem i en grupp i olika konstprojekt.
CENTRALT INNEHLL
Att uttrycka sig i bild och tnka visuellt
teckning, grak, mlning, keramik, skulptur, installationskonst och miljkonst,
frdjupat bildtnkande
grunderna i bildkomposition: jmvikt, spnning, rytm, form, frg, rum, rrelse, linje
och tid
bildsymbolik och olika stilar i bildkonsten i den egna visuella framstllningen
att ge sina iakttagelser, tankar och frestllningar visuell form
Konstknnedom och kulturell kompetens
centrala drag i konstens historia och nutidskonsten och i bildvrlden i olika kulturer
ledda besk p utstllningar eller museer, att bekanta sig med en konstnrs arbete och
att utnyttja kulturtjnster p Internet
bildanalys: att underska hur ett bildkonstverk r uppbyggt, att tolka bildens innehll
och ge konstkritik
Miljestetik, arkitektur och formgivning
att granska vxelverkan mellan natur och byggd milj, att studera byggnadsarvet och
att granska och bedma olika miljer ur estetisk, etisk, ekologisk och planeringsmssig
synvinkel
att bekanta sig med uttrycksstt, stildrag och traditioner i arkitektur och formgivning
att bekanta sig med de viktigaste representanterna fr nlndsk arkitektur och formgivning
att studera, planera och bygga rum, att bekanta sig med formgivningsprocessen och
granska sambandet mellan material och anvndningsndaml
Medier och visuell kommunikation
granskning av bildens funktioner i medierna, analys av olika medieprodukters
uppbyggnad och innehll
fotografering eller videolmning och digital fotografering
former fr bildberttande: srdrag hos illustrationer, tecknade serier och rrliga bilder
grask design: att kombinera ord och bild, grunderna i typogra och layout
kanaler och uttrycksmedel fr reklam
analys av lmer och tv-program
B
I
L
D
K
O
N
S
T
238
Eleven
kan uttrycka sig visuellt
kan anvnda metoder fr bildkomposition samt viktiga material och tekniker i bild-
konsten och de visuella medierna
kan i sitt arbete vlja de material och tekniker som lmpar sig bst fr ndamlet
kan redogra fr bildskapandet som en process som strcker sig frn skisser till
frdiga arbeten.
kan identiera vissa centrala fenomen i bildkonsten och placera dem i sin tid och i sitt
kulturella sammanhang
kan underska och tolka bilder i konst och medier
kan utnyttja konstnrsbesk, besk p utstllningar och museer och kulturella tjnster
p Internet
kan srskilja, bedma och vrdestta estetiska och ekologiska egenskaper hos olika miljer
knner till planerings- och formgivningsprocessens olika skeden och kan tillmpa dem
i sitt arbete
kan uppfatta kultur- och stildrag i arkitektur och hos freml
grunderna i visuell kommunikation och medieteknologi; fotografering eller video-
lmning, digital bildbehandling och grask planering
kan analysera medieframstllningar vad gller innehll, uppbyggnad och visuellt utfrande
kan iaktta och bedma sitt lrande och utnyttja andras respons i sitt arbete
kan dokumentera sin arbetsprocess och utnyttja dokumentationen vid sjlvvrdering
kan arbeta svl sjlvstndigt som interaktivt tillsammans med andra i enlighet med
vad uppgiften krver
kan under handledning anvnda konstverk, bilder i omgivningen, natur och bebyggelse,
bcker, tidningar, museer, gallerier och Internet som kllor fr information och
upplevelser.
7.17 Sljd
240
7.17 SLJD
Sljdundervisningens uppgift r att utveckla elevens sljdfrdigheter p ett stt som kar
hans eller hennes sjlvknsla och ger honom eller henne gldje och tillfredstllelse ver sitt
arbete. Dessutom kar elevens ansvarsknsla fr arbete och materialanvndning och han
eller hon lr sig att uppskatta arbete och material av god kvalitet och att frhlla sig kritiskt
bde till sina egna val och till de impulser, produkter och tjnster som str till buds.
Undervisningen genomfrs utgende frn arbetsomrden och projekt som motsvarar
elevens utvecklingsstadium med hjlp av experiment, underskningar och upptckter. Sljd-
undervisningens uppgift r att lra eleven att arbeta systematiskt, lngsiktigt och sjlvstndigt,
utveckla hans eller hennes kreativitet samt estetiska, tekniska och psykomotoriska frdigheter,
problemlsningsfrdigheter och frstelse fr teknologiska fenomen i vardagen. Eleven skall
ges mjlighet att bekanta sig med kulturtraditioner inom sljden i Finland och hos andra folk.
RSKURSERNA 14
Den centrala uppgiften inom sljdundervisningen i rskurserna 14 r att eleven skall lra
sig sljdkunskaper och sljdfrdigheter och att vcka hans eller hennes kritiska frmga,
ansvarsknsla och kvalitetsmedvetenhet i arbete och materialval. Eleven skall lra sig att
planera sitt arbete och ges de grundlggande frutsttningarna att frverkliga sina planer.
Eleven fr handledning i att anvnda enkla sljdredskap och olika maskiner och apparater
p ett tryggt och ndamlsenligt stt. Elevens frmga att arbeta lngsiktigt och hans eller
hennes problemlsningsfrmga utvecklas bde i grupp och genom sjlvstndigt arbete.
Mngsidigt arbete, frdigheter som utvecklas och en knsla av kompetens ger arbetsgldje
och en positiv instllning till arbete och studier. Undervisningen innehller teknisk sljd
och textilsljd och genomfrs med samma innehll fr alla elever.
ML
Eleven skall
lra sig olika begrepp som hnfr sig till sljd och lra sig att tryggt anvnda olika
material, arbetsredskap och arbetsstt
tillgna sig en positiv instllning till arbetarskydd och lra sig att tryggt anvnda arbets-
redskap, maskiner och apparater och lra sig att srja fr trivseln i sin arbetsmilj
lra sig produktplanering och de grundlggande teknikerna i sljd och va sig i de frdig-
heter som dessa frutstter, vilket utvecklar elevens tankefrmga och kreativitet
lra sig rumsgestaltning och tredimensionellt tnkande i sin planering och i sitt arbete
lra sig att fsta vikt vid produkters estetiska egenskaper, frger och former
lra sig att tillverka, underhlla och reparera vardagliga bruksfreml
lra sig att ta ansvar fr freml i sin omgivning och frst att produkter har en livscykel
bekanta sig med anvndningen av informationsteknik under sljdprocessens olika
skeden och i olika inlrningsmiljer
lra sig att smningom behrska en hel sljdprocess
bekanta sig med tekniken i vardagslivet
lra sig att utvrdera och uppskatta sitt eget och andras arbete.
CENTRALT INNEHLL
centrala material samt arbetsredskap och arbetsstt som anvnds i den tekniska sljden
och textilsljden
skerhetsfaktorer som gller arbete och arbetsrum
planering av egna arbeten, experiment och vningar i tekniker som behvs fr att
frverkliga planerna, visualiseringtekniker och tillverkning av produkter
fr hemorten typiska, bde gamla och moderna sljdprodukter, sljdredskap, sljdma-
terial och arbetsstt som anknyter till mjliga framtida fritidsintressen och yrken, drag
i nrmiljn som mjligtvis pverkats av andra hantverkskulturer
fenomen som frekommer nra eleven, i naturen och i den byggda miljn och deras
tekniska tillmpningar
vrd, renovering, reparation samt tervinning och teranvndning av material och
produkter
Eleven
kan under handledning frverkliga kreativa ider och prova p tekniska lsningar och
planera en produkt som gr att tillverka
kan under handledning arbeta ndamlsenligt och genomfra sin plan med beaktande
av arbetsskerheten
behrskar de grundlggande teknikerna i sljd, knner till centrala begrepp och
basmaterial
arbetar lngsiktigt bde i grupp och p egen hand, vill utvecklas som sljdare och
knner sitt ansvar fr gemensamma arbetsredskap och fr ordning och trivsamhet
i arbetsrummen
frstr funktionsprinciperna fr teknologin i livsmiljn
kan utvrdera och uppskatta sitt eget och andras arbete, lrande och arbetsresultat
frhller sig positivt till sitt eget och andra folkgruppers kulturarv.
RSKURSERNA 59
Den centrala uppgiften inom sljdundervisningen i rskurserna 5-9 r att frdjupa och ka
elevens frdigheter och kunskaper i sljd s att han eller hon sjlvstndigare n frr kan vlja
ndamlsenliga material, arbetsstt och arbetsredskap i sljdprocessens olika faser. Eleven
uppmuntras att planera innovativt och arbeta sjlvstndigt och lrs att uppskatta arbete och
material av god kvalitet. Elevens samarbetsfrmga vas upp genom gemensamma projekt
inom sljden och med andra lromnen och med representanter fr arbets-, produktions-
och kulturlivet p orten. Undervisningen omfattar det innehll i bde teknisk sljd och
textilsljd som r gemensamt fr alla elever, utver vilket eleven ocks kan ges mjlighet att
enligt intresse och fallenhet frdjupa sig antingen i teknisk sljd eller i textilsljd.
S
L
J
D
242
ML
Mlen fr rskurserna 14 frdjupas, dessutom tillkommer fljande ml
Eleven skall
lra sig att planera och tillverka ndamlsenliga och estetiska produkter av god kvalitet
och att i sitt arbete ta hnsyn till de etiska, ekologiska och ekonomiska vrdena
stta sig in i nlndarnas och i tillmpliga delar ocks i andra folkgruppers formgivnings-,
hantverks-, och teknologikultur och p s stt f stoff fr att bygga upp sin egen
identitet och fr sitt planeringsarbete
stta sig in i kunskaper och frdigheter inom traditionell och modern teknologi som
kan tillmpas i vardagslivet, i fortsatta studier, i kommande arbetsuppgifter och under
fritiden
lra sig att kritiskt reektera ver och att stta vrde p sitt eget och andras arbete samt
att sjlvstndigt och i samarbete med andra ska kreativa lsningar p problem med
hjlp av olika informationskllor
lra sig att ta stllning till den teknologiska utvecklingen och dess betydelse fr
mnniskans, samhllets och naturens vlmga
lra sig att frst fretagsverksamhet och industriella produktionsprocesser.
CENTRALT INNEHLL
Allmnt innehll i sljden
ider till produkter och processer
form, komposition, frg
knnedom om material och konsumentfrgor
ndamlsenlig anvndning av material
arbetsordningar och arbetsbeskrivningar
samband mellan problem och tillmpningar inom sljden och andra lromnen ssom
bildkonst, naturvetenskap och matematik
olika tekniker fr visualisering, rapportering och dokumentation av planer och produkter
knnedom om och upplevelser av nlndsk kultur, tradition och formgivning och
intryck frn andra kulturer
att bekanta sig med produktionslivet och fretagsamheten p hemorten
utvrdering av det egna arbetet och resultatet och deltagande i gemensam utvrdering
av andras arbeten
Innehll i den tekniska sljden
Visuell och teknisk planering
teknisk ritning, frmga att skapa modeller och datatekniska tillmpningar i planeringen
ndamlsenlig och kreativ anvndning av olika material fr olika ndaml och med
olika tekniker
den byggda miljn och olika produkter samt deras symboliska betydelse och budskap
olika apparaters funktionsprinciper, konstruktion, teknologiska begrepp och system
och tillmpningar av dem
Tillverkning
att lra sig ndamlsenlig och trygg anvndning av handverktyg och maskiner inom
tekniska sljdens omrde
olika material och tillverkningstekniker i teknisk sljd och att vlja, kombinera och
bearbeta dem p ett kreativt stt
att stifta bekantskap med mngsidigt laborationsmaterial
sktsel, underhll och teranvndning av utrustning som hr till hemmet och fritiden
Innehll i textilsljden
textil- och modehistoria i tillmpliga delar i samband med arbetsomrden som berr
hemmets textilier och klder
den symboliska betydelsen av, dvs. det budskap man vill frmedla genom inrednings-
textilier, klder och textilkonst
datatekniska tillmpningar och ny teknologi som ett hjlpmedel i planeringen
konstruktion av textilprodukter i tredimensionell form, t.ex. mnsterritningens grunder
ndamlsenlig och kreativ anvndning av textilmaterial fr olika ndaml och i olika
tekniker.
Tillverkning
textilsljdens traditionella och moderna arbetsredskap och maskiner, rtt val och
anvndning av dem, redskapens funktionsprinciper, trygga anvndning och sktsel
textilsljdens olika material och tillverkningstekniker och att vlja, bearbeta och
kombinera dem p ett kreativt stt
sktsel, underhll och teranvndning av textilprodukter
Eleven
upptcker problem sjlvstndigt, utvecklar ider p ett kreativt stt och kan under
handledning planera produkter i vilka man strvat efter att beakta till buds stende tid,
redskap och material och efter att produkterna skall vara estetiska, ekologiska, hllbara,
ekonomiska och ndamlsenliga
uppfattar att de produkter som han eller hon har planerat ocks frmedlar ett budskap
till omgivningen
dokumenterar en egen plan t.ex. med bilder, ord, teknikprover eller prototyper eller p
annat stt s att ursprungsidn och det stt p vilket produkten skall tillverkas framgr
av dokumentationen
kan under handledning anvnda inslag frn nlndsk och andra folkgruppers
formgivnings-, hantverks-, och teknologikultur.
S
L
J
D
244
Tillverkning
Eleven
arbetar ndamlsenligt och omsorgsfullt enligt arbetarskyddsanvisningar och skter
om ordningen och trivseln i sin arbetsmilj
behrskar de grundlggande teknikerna s att produkten blir ndamlsenlig, frdig,
ekologisk och estetisk
kan arbeta mlmedvetet bde p egen hand och i grupp
kan under handledning anvnda avancerad teknologi i sitt arbete och frstr teknolo-
giska begrepp och system och tillmpningar av dessa
kan tillmpa kunskaper och frdigheter frn andra lromnen.
Sjlvvrdering och reektioner ver processen
Eleven
kan under handledning granska sitt arbete och sitt lrande
lgger mrke till styrkor och svagheter i processen och i resultaten
tl kritik i samband med utvrderingen och vill utveckla sin verksamhet p basis
av responsen
utvrderar sina ider och produkter utgende frn estetiska, ekonomiska, ekologiska
och ndamlsenliga kriterier
inser beroendefrhllanden mellan teknologi, kultur, samhlle och natur
skapar sig en realistisk bild av sina frdigheter och utvecklingsmjligheter.
7.18 Gymnastik
246
7.18 GYMNASTIK
Mlet fr gymnastikundervisningen r att pverka elevens fysiska, psykiska och sociala
funktionsfrmga och vlbennande p ett positivt stt och lra eleven att frst gymnas-
tikens hlsofrmjande betydelse.
Gymnastikundervisningen ger eleven sdana kunskaper, frdigheter och upplevelser
som gr det mjligt att tillgna sig en motionsinriktad livsstil.
Gymnastik r ett praktiskt lromne dr eleven via lek och inlrning av frdigheter
skapar sig ett intresse. Detta frutstter att de individuella utvecklingsmjligheterna
beaktas. Gymnastiken och inlrningsupplevelserna strker elevens sjlvknnedom och
leder till tolerans.
I gymnastikundervisningen skall gemenskap, ansvar, rent spel och trygghet betonas.
I samband med undervisningen i gymnastik skall ett tryggt trakbeteende betonas.
Gymnastikundervisningen grundar sig p en nationell gymnastiktradition.
I undervisningen och bedmningen skall beaktas frhllanden i naturen och rstider,
lokala frhllanden, de mjligheter som nrmiljn och skolan erbjuder samt elevens
srskilda behov och hlsotillstnd.
RSKURSERNA 14
Gymnastikundervisningen i rskurserna 14 skall beakta elevens frdigheter och indi-
viduella utvecklingsmjligheter. Undervisningen genomfrs p ett lekfullt stt i en
uppmuntrande atmosfr och den avancerar frn grundlggande motoriska frdigheter mot
grenfrdigheter. Utgngspunkten fr gymnastikundervisningen r elevens aktivitet och
undervisningen utnyttjar elevens fantasi och egna ider.
ML
Eleven skall
lra sig grundlggande motoriska frdigheter p ett mngsidigt stt och stimuleras
till att motionera
lra sig hlsofrmjande och trygga former av motion, lra sig att simma
trna sina frdigheter svl i att arbeta sjlvstndigt som i att samarbeta, utan betoning
p inbrdes tvlan
lra sig handla enligt verenskomna regler i en anda av rent spel.
CENTRALT INNEHLL
lpning, hopp, kast och deras tillmpning i olika gymnastikformer och idrottsgrenar
fri gymnastik, gymnastik med handredskap och redskap
musikgymnastik, artistisk gymnastik och dans
lek-, referens-, mikrospel och olika slags bollspel
friluftsliv
vintersport
vattentrning och simvningar
idrottsliga lekar
Eleven
behrskar grundlggande motoriska frdigheter och kan tillmpa dem i olika
motionsformer
kan lpa, hoppa och kasta
kan gymnastikrrelser med och utan redskap
kan uttrycka sig med hjlp av gymnastik och rra sig rytmiskt eller till musik
kan handskas med spelredskap i lekar och vningar och fungera i spel
kan rra sig i naturen med hjlp av en undervisningskarta
kan glida, ka framt och bromsa i skridskokning
kan rra sig mngsidigt p skidor
kan simma p mnga stt i simdjupt vatten
handlar lngsiktigt och frhller sig realistiskt till sina egna prestationer
kan kl sig ndamlsenligt fr gymnastiken och skta sin personliga hygien
fungerar sjlvstndigt och i grupp enligt verenskomna instruktioner och deltar
ansvarsfullt och aktivt i gymnastikundervisningen.
RSKURSERNA 59
Gymnastikundervisningen i rskurserna 59 skall beakta de olika behov som i detta
utvecklingsskede r framtrdande mellan knen samt skillnaderna i elevernas tillvxt och
utveckling. Med hjlp av en mngsidig gymnastikundervisning stds elevens vlben-
nande, mognad till sjlvstndighet och samhllelighet och skapas beredskap fr sjlvstndig
motionsutvning. I undervisningen ges mjligheter till idrottsliga upplevelser och eleven
fr std att uttrycka sig.
ML
Eleven skall
vidareutveckla de grundlggande motoriska frdigheterna och lra sig olika idrottsgrenar
lra sig att inse motionens betydelse fr upprtthllande av vlbennandet och hlsan
lra sig att utveckla och ge akt p sin funktionsfrmga
utveckla sin simkunnighet och lra sig livrddning
lra sig att fungera tryggt och ndamlsenligt i idrottssituationer
lra sig att fungera sjlvstndigt och i grupp
lra sig att godknna sig sjlv och att tolerera olikhet
bekanta sig med miljer dr idrott utvas och kunna ska information om
mjligheterna att idka motion.
G
Y
M
N
A
S
T
I
K
248
CENTRALT INNEHLL
lpning, hopp och kast inom olika idrottsgrenar
fri gymnastik, gymnastik med handredskap och redskap
musikgymnastik, artistisk gymnastik och dans
bollspel
orientering och utfrder
vintersport
simning och livrddning i vatten
att utveckla och flja upp funktionsfrmgan, muskelvrd
att bekanta sig med nya motionsformer, motionskunskap
Eleven
behrskar de centrala frdigheterna i lpning, hopp och kast
behrskar rrelser inom fri gymnastik, gymnastik med handredskap och redskap
visar i sitt handlande att han eller hon frstr vilken betydelse rytmen har
i gymnastik och dans
kan grunderna i de vanligaste bollspelen och spelar dem enligt verenskomna regler
kan orientera med hjlp av karta och kompass och knner till de rttigheter och
skyldigheter som allemansrtten innebr
kan ka skridskor obehindrat
behrskar de grundlggande tekniker som fordras i skidkning
r simkunnig och har frdigheter fr livrddning i vatten
knner till sambanden mellan motion och hlsa
kan upprtthlla, bedma och utveckla sin funktionsfrmga
uppvisar aktivitet och lust att lra sig, frbereder sig sakligt fr gymnastiklektionerna
och skter sin hygien
handlar ansvarsfullt och tar hnsyn till andra, fljer verenskommelser, regler och
principen fr rent spel.
7.19 Huslig ekonomi
250
7.19 HUSLIG EKONOMI
RSKURSERNA 79
Syftet med undervisningen i huslig ekonomi r att utveckla praktiska arbetsfrdigheter,
samarbetsfrmga och kunskapsskning som behvs fr att klara sig i det dagliga livet och
att tillmpa frdigheterna i vardagen. Uppgiften r att lra eleven att ta ansvar fr sin hlsa,
sina mnniskorelationer och sin ekonomi samt fr trivseln och tryggheten i nrmiljn.
Undervisningen i huslig ekonomi skall basera sig p praktisk verksamhet och grupp-
arbete och beakta elevens egna utgngspunkter och ge std fr en helhetsinriktad tillvxt.
Lromnet gr eleven frtrogen med mnga frgor som r viktiga fr mnniskans vlfrd
och ett gott liv, frgor som angr den unga sjlv, hemmet och familjen och deras frhl-
lande till det frnderliga samhllet och den frnderliga miljn. Undervisningen i huslig
ekonomi erbjuder mjligheter att integrera undervisningen och samarbeta med andra
lromnen och att praktiskt tillmpa kunskaper frn mnga olika mnesomrden.
ML
Eleven skall
lra sig att frst vilken betydelse goda seder och jmstlldhet har fr individens och
familjens vlbennande
lra sig att reektera ver hur man bemstrar vardagen i ett hushll och ver hur detta
pverkar egna val och eget handlande
lra sig att utfra enkla sysslor i anslutning till mathushllning, bostad och textilier
och att anvnda mnen, redskap och arbetsmetoder som r ndamlsenliga, trygga och
i verensstmmelse med en hllbar utveckling
lra sig att handla medvetet och ansvarsfullt som konsument och vara medveten om
vilka problem som r frknippade med konsumtion
lra sig att vara medveten om den nationella kultur som hr samman med sysslorna
i hushllen och att frst vilka mjligheter internationalisering och mngkulturalism
innebr.
CENTRALT INNEHLL
Familjen och livet tillsammans med andra
gott uppfrande, seder och bruk och hemmets hgtider
socialt ansvar och en empatisk atmosfr
jmstlldhet och tidsanvndning i familjen
Nring och matkultur
nringsrekommendationer och hlsosam fda
fdans kvalitet och ofarlighet
grundlggande matlagningsmetoder
planering av mltider och olika mltidssituationer i den nlndska matkulturen
hur matkulturerna frndras
Konsumenten och det frnderliga samhllet
planering av den egna penninganvndningen
konsumentens ansvar och mjligheter att pverka
att skaffa och anvnda produkter och tjnster
konsumtionens inverkan p miljn
Hem och milj
sktsel av bostad och textilier
hushllets avfallshantering
anvndning av hushllsmaskiner och apparater i hemmet
Samarbets- och interaktionsfrdigheter
Eleven
kan uppfra sig vl och i sitt uppfrande ta hnsyn till andra samt fungera sjlvstndigt
och i grupp
knner till grunderna fr planering, rttvis arbetsfrdelning och tidsanvndning i
hushllsarbetet och kan tillmpa dem i sitt lrande.
Skicklighet i praktiskt arbete
Eleven
knner till egenskaperna hos de vanligaste matlagningsmetoderna och kan tillmpa
denna kunskap i matlagningen
kan under handledning tillreda nlndska matrtter och bakverk och komponera sin
mltid med beaktande av nringsrekommendationerna
kan anvnda sig av ndamlsenliga arbetsstt och anvnda de vanligaste hushllsmaski-
nerna och hushllsredskapen p ett tryggt stt
kan tolka sktselanvisningar fr textilier och vrda de vanligaste textilierna
kan utfra vanliga stdsysslor i hemmet
kan handla p ett fr miljn skonsamt stt, vlja ndamlsenliga tvtt- och rengrings-
medel och utfra en frsta sortering av hemmets avfall.
Frdigheter i informationsskning och informationshantering
Eleven
kan ska och utnyttja information om huslig ekonomi ur olika kllor, tolka de vanligaste
produkt- och frpackningsbeteckningarna och andra symboler, reektera ver
tillfrlitligheten i olika slag av information
kan i huvuddrag beskriva vad hushllskostnaderna bestr av och gra upp en plan fr
sin penninganvndning
knner till konsumentens viktigaste ansvar och pverkningsmjligheter.
H
U
S
L
I
G

E
K
O
N
O
M
I
252
H
A
R
R
I

M
U
S
T
O
N
E
N
7.20 Valfria mnen
254
7.20 VALFRIA MNEN
Syftet med de valfria mnena i den grundlggande utbildningen r att enligt elevens val
frdjupa och bredda kunskaperna och frdigheterna i gemensamma mnen, speciellt i
konst- och frdighetsmnen, inklusive huslig ekonomi och inom temaomrden, om eleven
s nskar. De valfria mnenas uppgift r ocks att ge eleven en mjlighet att frdjupa
sina intressen och hitta nya intresseml. De valfria mnena skall stdja mlen fr den
grundlggande utbildningen.
Det sammanlagda minimiantalet veckotimmar i valfria mnen och deras frdelning
i frdjupade eller tillmpade lrokurser
i helheter som bildas av era lromnen
i frmmande sprk
i mnen som ansluter sig till informationsteknik har faststllts i 6 i statsrdets
frordning 1435/2001.
I lroplanen bestms namnet p varje valfritt mne, dess omfattning, ml och innehll och
i vilka rskurser mnet erbjuds.
Fr frmmande sprk har mlen och det centrala innehllet fr valfria sprk som undervisas
som A- och B-sprk faststllts i dessa grunder. Om andra valfria sprk bestms i lroplanen.
I fall det minimiantal veckotimmar som fr eleven faststllts i frordningen om
grundlggande utbildning verskrids i den timfrdelning som utbildningsanordnaren har
godknt kan veckotimmarna fr den verskjutande delen ocks innehlla valfria mnen.
I timfrdelningen i rskurserna 14 har frutom minimiantalet timmar i konst- och
frdighetsmnen (musik, bildkonst, sljd och gymnastik) sex rsveckotimmar reserverats
fr gemensam undervisningstid i dessa mnen. Ocks i rskurserna 59 nns sex rsvecko-
timmar gemensam undervisningstid fr dessa mnen. I den lokala lroplanen kan den
gemensamma undervisningstiden i konst- och frdighetsmnen delas mellan dessa mnen.
Den, eller en del av den, kan ocks lmnas valfri fr eleven som frdjupade studier i konst-
och frdighetsmnen.
7.21 Elevhandledning
256
7.21 ELEVHANDLEDNING
Elevhandledningens uppgift r att stdja elevens tillvxt och utveckling s att eleven kan
frmja sina studiefrdigheter och sitt sociala mognande samt utveckla kunskaper och
frdigheter som behvs fr att planera sitt liv. Med std av elevhandledningen trffar
eleven avgranden om studier, utbildning, vardagsliv och levnadsbana, vilka grundar
sig p elevens egen frmga och egna intressen. Syftet med elevhandledningen r att
frmja ett resultatrikt skolarbete, att ka vlbennandet i skolan och att frebygga utslag-
ning. Med elevhandledningens hjlp frmjas ocks pedagogisk och etnisk jmstlldhet
och jmstlldhet mellan knen.
Elevens trygga vergng vid studievgens etappml skall stdjas genom samarbete
mellan elevhandledarna och de studiehandledare som svarar fr handledningen p
andra stadiet och lrarna. Samarbetet skall strcka sig ver grnserna mellan lroan-
stalter och skolniver.
ML
Eleven skall
lra sig att bli sjlvstndig och ansvarsknnande och att utveckla sin sjlvknnedom
lra sig samarbets- och interaktionsfrmga
lra sig att utveckla sina inlrningsfrdigheter och knna igen sina inlrningssvrigheter
och att ska hjlp i problemsituationer
lra sig att knna igen olika inlrningsstilar
lra sig att utveckla sina studiefrdigheter och frmgan att bedma sin egen verksamhet
f std och handledning vid vergngen av utbildningens olika etappml inom den
grundlggande utbildningen och i den grundlggande utbildningens slutskede
lra sig att ska information och skaffa sig frdigheter fr att gra planer och val som
gller studierna, framtiden och livet, genom att utnyttja de mjligheter som informations-
och kommunikationstekniken erbjuder
lra sig att utveckla sin beslutsfrmga samt att frverkliga och bedma sina planer fr
framtiden ocks i varierande frhllanden
f std och handledning i sin yrkesinriktning, ocks vid val av lromne, utbildning
eller yrke som gr ver knsgrnserna
lra sig att hmta information om samhllet, arbetslivet och om fretagsamhet samt
vxa till mngkulturalism och internationalism.
RSKURSERNA 12
Elevhandledningens syfte r att frmja utvecklingen av elevens studiefrdigheter och
att stdja hans eller hennes sociala tillvxt och att fr sin del frhindra uppkomsten
av inlrningssvrigheter. Fr att trygga att studierna frlper utan strningar skall
handledningen stdja eleven i att utveckla inlrningsfrdigheterna. Eleven skall lra sig
att frhlla sig ansvarsknnande till skolarbete och uppgifter, att anvnda mngsidiga
arbetsstt och att skaffa sig information ur olika informationskllor.
Under rskurserna 12 genomfrs elevhandledningen i samband med lromnesun-
dervisningen och skolans vriga verksamhet. Eleven skall f individuell handledning som
std fr sina studier och sina val och i olika frgor i vardagslivet.
RSKURSERNA 36
I rskurserna 36 r elevhandledningens uppgift att lra eleven att bli sjlvstndig och
ansvarsknnande i sitt skolarbete och sina uppgifter. Eleven skall ocks vgledas vid
mnesval under den grundlggande utbildningen och vid etappmlen. I rskurserna 36
inleds orientering om yrken och arbetsliv.
Handledningens uppgift r vidare att leda eleven s att han eller hon utvecklar frdig-
heter att hmta information och lr sig att anvnda mngsidiga arbetsstt. Eleven skall lra
sig samarbete med och hnsyn till andra mnniskor.
I rskurserna 36 genomfrs elevhandledningen huvudsakligen i samband med
lromnesundervisningen och skolans vriga verksamhet. Fr handledningen kan ocks
reserveras lektioner p stt som bestms i lroplanen. Ocks eleverna i rskurserna 3-6
skall f individuell handledning som std fr sina studier och sina val och i olika frgor i
vardagslivet.
RSKURSERNA 79
Elevhandledningen i rskurserna 79 skall ordnas s att den erbjuder eleven en helhet
som bestr av
handledning i klass
individuell handledning som fokuserar personliga frgor
handledning i smgrupper som grundar sig p social interaktion
praktisk arbetslivsorientering.
Fr eleven skall ordnas individuell handledning som ger honom eller henne mjlighet att
diskutera frgor i anslutning till sina studier, sitt val av utbildning och yrke, och frgor i
anslutning till sin livssituation. Fr eleven skall ordnas handledning i grupp dr han eller
hon lr sig att behandla frgor som anknyter till handledningen. Frgorna kan vara gemen-
samma fr alla eller de kan vara av personlig karaktr fr eleverna i de enskilda grupperna
men sdana att de nd kan delas av de vriga eleverna.
I den grundlggande utbildningens slutskede skall eleven handledas i och stdjas
vid val av fortsatta studier och vgledas att anvnda bde undervisnings- och arbetsfr-
valtningens tjnster och andra handlednings-, rdgivnings- och informationstjnster som
samhllet erbjuder.
Mlet fr samarbetet mellan arbets- och nringslivet och skolan r att eleven skall
skaffa sig information om yrkesomrden, yrken och arbetsliv och f ider till fretagande.
Fr eleven skall ordnas introduktionsperioder fr praktisk arbetslivsorientering som
grund fr val av utbildning och yrke och fr att ka arbetets status. Eleven skall kunna
E
L
E
V
H
A
N
D
L
E
D
N
I
N
G
258
skaffa sig personliga erfarenheter av arbetsliv och yrken i verkliga arbetsmiljer. I samband
med arbetslivsorienteringen skall det ordnas mjlighet fr eleven att bedma de kunskaper
och den erfarenhet som han eller hon har ftt. I lroplanen skall en plan gras upp fr hur
arbetslivsorienteringen skall ordnas.
Elevhandledning i klass
ML
Eleven skall
lra knna sig sjlv och lra sig att fungera i interaktion med andra
bilda sig en helhetsuppfattning om skolans verksamhetsformer och studiemjligheter
lra sig att anvnda olika studiemetoder och kanaler fr informationsskning och att
bedma sina egna studiefrdigheter
lra sig att utveckla studiestrategier lmpliga fr honom eller henne
knna till huvuddragen i utbildningssystemet i Finland och lra sig att ska information
om mjligheterna till fortsatta studier
skaffa sig basinformation om arbetslivet och om olika yrkesomrden
lra sig att ska information om studier och arbete utomlands.
CENTRALT INNEHLL
sjlvknnedom och yrkesinriktad utveckling
att fungera i skolgemenskapen, struktur, studiegng och elevbedmning inom den
grundlggande utbildningen
studiefrdigheter
frdigheter att planera och fatta beslut fr framtiden
kunskap om arbetslivet, nringslivsstrukturen och olika yrkesomrden
utbildningssystemet i Finland
mjligheterna till fortsatta studier efter grundskolan och att ska till fortsatta studier
studier och arbete utomlands
handlednings-, informations- och rdgivningstjnster
jmstlldhet i samhllet och arbetslivet
259
8
Elevbedmningen
260
8. ELEVBEDMNINGEN
Elevbedmningen indelas i bedmning under studiernas gng och slutbedmning.
Dessa har olika funktioner.
8.1 BEDMNINGEN UNDER STUDIERNAS GNG
Bedmningens uppgift
Bedmningens uppgift under studiernas gng r att handleda och sporra eleven i studierna
och att beskriva hur vl eleven har ntt de ml som stllts fr fostran och lrande. Bedm-
ningens syfte r att hjlpa eleven att bilda sig en realistisk uppfattning om sitt lrande och
sin utveckling och p s stt ocks stdja personlighetens tillvxt.
Principerna fr bedmningen
Bedmningen under studiernas gng skall vara sanningsenlig och grunda sig p mng-
sidiga prov. Bedmningen skall omfatta elevens lrande och framsteg p lrandets olika
delomrden. Vid bedmningen skall dess betydelse fr lrandeprocessen beaktas. Elevbe-
dmningen utgr en helhet dr en kontinuerlig respons frn lraren r viktig. Med hjlp av
bedmningen leder lraren eleven att bli medveten om sitt tnkande och sitt handlingsstt
och fr eleven att frst hur han eller hon lr sig. Elevens framsteg, arbete och uppfrande
skall bedmas i frhllande till mlen i lroplanen och till prolerna fr goda kunskaper.
Prolen fr goda kunskaper och kriterierna fr slutbedmningen denierar nationellt
den kunskaps- och frdighetsniv som utgr grund fr bedmningen. Vid sifferbedmning
denieras prolen fr goda kunskaper till nivn fr vitsordet tta (8). Vid verbal bedmning
stder prolen fr goda kunskaper lraren i bedmningen av elevens framsteg och utgr
en grund fr beskrivningen av hur eleven har ntt mlen. En prol fr goda kunskaper har
gjorts upp som avslutning p varje lromnesavsnitt vid etappmlen i timfrdelningen.
I lroplanen skall de allmnna och lromnesspecika principerna fr bedmningen
faststllas. Information om bedmningsgrundernas principer skall ges till eleven och
vrdnadshavaren i frvg och p begran skall i efterhand en utredning ges ver hur prin-
ciperna har tillmpats vid bedmningen.
Lromnen, mneshelheter och uppfrande bedms verbalt, med siffervitsord eller
som en kombination av dessa tv. Ett siffervitsord anger kunskapsnivn. Elevens framsteg
i studierna och lrandeprocessen kan ocks bedmas verbalt. Vid bedmningen av de
gemensamma mnena skall sifferbedmning anvndas p betygen, senast i rskurs tta.
Om eleven dessfrinnan har fullgjort alla studier i ngot gemensamt lromne skall siffer-
bedmning anvndas p lsrsbetyget redan samma r som studierna i lromnet i frga
avslutas. D verbal bedmning anvnds skall det framg av lsrsbetyget om eleven har
ntt de ml som stllts upp fr rskursen med godknt resultat. I lroplanen bestms hur
valfria mnen skall bedmas.
Frutom genom lsrsbetygen skall eleven och vrdnadshavaren ges feedback om
framstegen i tillrcklig utstrckning och p olika stt. Information skall ges om elevens
framsteg i studierna, om elevens starka sidor och om sdana omrden inom lrandet dr
eleven br frkovra sig. Feedbacken kan ges i form av mellanbetyg, olika slags medde-
landen, genom utvrderingssamtal eller p annat stt.
Studiegng enligt rskurs
Principerna fr studiegng och uppyttning frn en rskurs till en annan har faststllts i
11 i frordningen om grundlggande utbildning. Grunderna fr lroplanen preciserar
frordningen. I lroplanen speciceras reglerna fr kvarstannande i rskursen.
En elev som med godknt resultat har fullgjort alla studier i olika lromnen eller
mneshelheter som faststllts i lroplanen fr rskursen yttas upp till fljande rskurs.
En elev kan ocks yttas upp till fljande rskurs trots att han eller hon har under-
knda prestationer, om man bedmer att eleven kan klara av den fljande rskursens
studier med godknt resultat.
En elev kan stanna kvar p en rskurs om hans eller hennes prestation har underknts
i ett eller era mnen eller mneshelheter som hr till rskursens lrokurs. Eleven skall
beredas mjlighet att visa att han eller hon har ntt godknda kunskaper och frdigheter
utan att delta i undervisningen. Under lsret eller efter lsrets slut, enligt vad som
bestms i lroplanen, kan ett eller era tillfllen anordnas.
Om mjligheten att avlgga provet ges efter lsrets slut kan ett villkorligt beslut fattas
om kvarstannande i rskursen. I beslutet nmns de delomrden inom rskursens lrokurser
som eleven skall fullgra med godknt resultat vid ett srskilt prov fr att en uppyttning
frn rskursen skall vara mjlig. Ett srskilt prov kan gras mngsidigt s att eleven har
olika mjligheter att visa sina kunskaper och frdigheter.
En elev kan ocks stanna kvar p en rskurs ven om han eller hon inte har ngra
underknda prestationer om det anses ndamlsenligt med tanke p elevens allmnna skol-
framgng. Vrdnadshavaren skall d beredas mjlighet att bli hrd innan beslutet fattas.
Prestationerna upphr att glla fr en elev som stannar kvar p en rskurs.
Studiegng enligt ett eget studieprogram
Ifall det i enlighet med 11 3 mom. i frordningen om grundlggande utbildning har
bestmts i lroplanen att en elev gr vidare i sina studier enligt ett eget studieprogram i
stllet fr enligt en rskursformad lrokurs skall i lroplanen bestmmas vilka kunskaper
och frdigheter som frutstts fr att de olika studiehelheterna skall kunna inledas. Enligt
frordningen om grundlggande utbildning yttas en elev som studerar enligt ett eget
studieprogram upp till fljande rskurs efter det att lsrets skolarbete r avslutat. En elev
kan stanna kvar i rskursen endast p grund av allmn svag skolframgng.
Eleven rknas som elev i nionde rskursen tills han eller hon har fullgjort alla lro-
kurser i den grundlggande utbildningen och ftt avgngsbetyg eller lropliktsldern ntts
och eleven avgtt frn skolan.
E
L
E
V
B
E
D
M
N
I
N
G
E
N
262
Lromnen som bedms
Alla lromnen i den grundlggande utbildningen, med undantag av mnesgruppen milj-
och naturkunskap, bedms separat. I rskurserna 1-4 bedms milj- och naturkunskap som
en helhet. I rskurserna 5-6 bedms biologi och geogra som en helhet liksom ocks fysik
och kemi. I rskurserna 7-9 bedms biologi, geogra, fysik, kemi och hlsokunskap separat.
Bedmningen av arbetet
Bedmningen av arbetet utgr en del av bedmningen av elevens frmga att lra sig.
Den skall bygga p de ml som uppstllts fr arbetet i olika lromnen. Bedmningen av
arbetet gller elevens frmga att planera, reglera, genomfra och bedma sitt arbete. Vid
bedmningen beaktas ocks hur ansvarsfullt eleven arbetar och hur han eller hon fungerar i
samarbete med andra. Bedmningen av arbetet ingr i bedmningen av lromnet. Arbetet
kan ocks bedmas separat.
Bedmningen av uppfrandet
Bedmningen av uppfrandet fokuserar elevens stt att ta hnsyn till andra mnniskor
och till omgivningen och hur eleven fljer regler. Uppfrandet skall bedmas av alla lrare
som undervisar eleven. Mlen fr elevens uppfrande br ing i lroplanen. D mlen fr
uppfrandet sls fast skall de ml som skolan stllt upp fr fostran beaktas.
Elevens sjlvvrdering
En av den grundlggande utbildningens uppgifter r att utveckla elevens frutsttningar
fr sjlvvrdering. Syftet med utvecklandet av sjlvvrderingsfrmgan r att ge std fr
kad sjlvknnedom och utveckling av studiefrmgan. Mlet r att elevens sjlvknsla
och positiva bild av sig sjlv som elev och knslan av delaktighet frstrks. I och med att
frmgan till sjlvrdering utvecklas lr sig eleven att bli medveten om sina framsteg och
om de ml som stllts upp fr lrandet och att sjlv stlla upp ml fr sina studier och styra
sin inlrningsprocess.
Fr att frmgan till sjlvvrdering skall utvecklas br eleven lra sig att pejla sin
inlrningsprocess och att bedma sina inlrnings- och arbetsfrdigheter. Detta frutstter
att eleven fr regelbunden respons p sitt arbete. Eleven skall ledas och uppmuntras till att
bedma sina kunskaper och sitt lrande p ett mngsidigt stt.
Bedmningen av elever som r i behov av srskilt std
Vid bedmningen av en elev som inte tagits in eller frts ver till specialundervisning skall
lindriga inlrningssvrigheter beaktas. Vid bedmningen br anvndas sdana metoder
genom vilka eleven p bsta mjliga stt kan pvisa sina kunskaper.
Grunderna fr bedmningen av en elev som tagits in eller frts ver till specialunder-
visning faststlls i den individuella planen fr hur undervisningen skall ordnas (IP) som
grs upp fr eleven.
Om det i den individuella planen fr hur undervisningen skall ordnas har bestmts
att eleven skall genomg den grundlggande utbildningen enligt den allmnna lroplanen
skall elevens prestationer bedmas i relation till mlen fr den allmnna lrokursen och till
prolerna fr goda kunskaper.
att eleven i ett eller era lromnen studerar enligt en individuell lrokurs, bedms elevens
prestationer enligt de ml som faststllts fr honom eller henne i den individuella planen.
I sdana fall bedms elevens kunskaper inte enligt de proler fr goda kunskaper som fast-
stllts i grunderna fr lroplanen. I lromnen som studeras enligt en individuell lrokurs
kan verbal bedmning anvndas i alla rskurser.
Bedmningen av en elev som omfattas av frlngd lroplikt grundar sig p den
allmnna lroplanen fr den grundlggande utbildningen eller p individuella lrokurser,
enligt vad som bestmts i den individuella planen som gjorts upp fr eleven.
Bedmningen av en elev vars undervisning har ordnats enligt verksamhetsomrden
skall utg frn elevens personliga ml enligt den individuella planen fr hur undervis-
ningen skall ordnas. Bedm-ningen av eleven skall riktas p framstegen enligt verksamhets-
omrden. Verksamhetsomrden som skall bedmas r elevens motorik, sprk och kommu-
nikation, sociala frdigheter, dagliga rutiner och kognitiva frdigheter. Bedmningen skall
grunda sig p elevens tillvxt- och lrandeprocess samt p processens utgngspunkter och
ml. Vid bedmningen av lrandet skall hinder frorsakade av elevens handikapp eller
sjukdom beaktas.
Bedmningen av elever med invandrarbakdrung
Vid bedmningen av olika lromnen fr elever med invandrarbakgrund skall elevens
bakgrund och den kunskap i svenska eller nska som s smningom utvecklas beaktas. I
bedmningen av eleven skall mngsidiga, exibla bedmningsmetoder som anpassats till
elevens situation anvndas s att han eller hon kan visa sina kunskaper utan att avseende
fsts vid eventuella brister i kunskaperna i svenska eller nska. Bedmningen av en elev
med invandrarbakgrund kan vara verbal under hela den grundlggande utbildningen med
undantag av slutbedmningen.
E
L
E
V
B
E
D
M
N
I
N
G
E
N
264
8.2 SLUTBEDMNINGEN
Bedmningens uppgift
Syftet med slutbedmningen r att faststlla hur vl eleven har ntt mlen i de olika
lromnena i den grundlggande utbildningens lrokurs d studierna avslutas.
Principerna fr bedmningen
Slutbedmningen skall vara nationellt jmfrbar och behandla eleverna p lika villkor.
Slutvitsordet i varje gemensamt lromne skall grunda sig p elevens kunskaper i slutskedet
av den grundlggande utbildningen i rskurserna 89. Fr slutbedmningen har utarbetats
kriterier fr slutbedmningen i den grundlggande utbildningen fr alla gemensamma
lromnen. Elevens kunskaper bedms utgende frn kriterierna fr slutbedmningen i
den grundlggande utbildningen, p basis av allt han eller hon p olika stt visar.
Om studierna i ett gemensamt mne avslutas fre den grundlggande utbildningens
slutskede bedms elevens kunskaper enligt de kriterier som faststllts fr slutbedmningen
i den grundlggande utbildningen fr lromnet i frga.
I kriterierna fr slutbedmningen denieras nivn fr de kunskaper och frdigheter
som frutstts fr vitsordet tta (8). Kriterierna fr slutbedmningen har gjorts upp s
att eleven fr vitsordet tta (8) om han eller hon i medeltal uppvisar de kunskaper som
kriterierna i mnet anger. En del ouppndda kriterier kan kompenseras genom vertrffad
niv fr andra.
Eleven har hjlpligt (5) uppntt de kunskaper och frdigheter som krvs i den
grundlggande utbildningen om han eller hon tminstone i ngon mn kan uppvisa de
kunskaper som kriterierna frutstter.
I slutbedmningen ingr en bedmning av arbetet i vitsordet fr lromnet.
att eleven i ett eller era lromnen studerar enligt en individuell lrokurs, bedms elevens
prestationer enligt de personliga ml som faststllts fr honom eller henne i den individu-
ella planen fr hur undervisningen skall ordnas. I sdana fall bedms elevens kunskaper
inte enligt de kriterier fr goda kunskaper som faststllts i grunderna fr lroplanen.
Slutbedmningen av en elev vars undervisning har ordnats enligt verksamhetsomrde
skall utg frn elevens personliga ml enligt den individuella planen fr hur
undervisningen skall ordnas.
Lromnen som bedms
Gemensamma lromnen som vid slutet av den grundlggande utbildningen bedms med
siffror r modersml och litteratur, det andra inhemska sprket, det frsta frmmande
sprket, matematik, fysik, kemi, biologi, geogra, hlsokunskap, religion eller livsskdnings-
kunskap, historia, samhllslra, musik, bildkonst, sljd, gymnastik och huslig ekonomi.
I lromnet modersml och litteratur bedms lrokurserna i punkt 7.2, av vilka eleven
studerar en eller tv. Om eleven har bytt ut lrokursen modersml och litteratur, det andra
inhemska sprket eller frmmande sprk bedms vid slutbedmningen den lrokurs som
han eller hon senast studerat. Frfaringssttet r detsamma om eleven har bytt frn ett
livsskdningsmne till ett annat.
De valfria mnen som utgr en enhetlig lrokurs som omfattar minst tv rsvecko-
timmar bedms med siffror.
Valfria mnen vars lrokurs understiger tv rsveckotimmar och helheter som bestr
av sdana lrokurser bedms verbalt. Om ett tillvalsmne som bedmts verbalt betraktas
som frdjupade studier i ett gemensamt mne kan prestationen hja vitsordet i det gemen-
samma mnet i frga.
E
L
E
V
B
E
D
M
N
I
N
G
E
N
266
8.3 BETYG
Elevens betyg r offentliga handlingar. Om betyget innehller uppgifter som hnfr sig till
den verbala bedmningen av elevens personliga egenskaper skall dessa behandlas konden-
tiellt och kan endast verltas till eleven och hans eller hennes vrdnadshavare.
Betyg som anvnds inom den grundlggande utbildningen
Inom den grundlggande utbildningen anvnds fljande betyg
1. Lsrsbetyg
2. Mellanbetyg
3. Skiljebetyg
Ett lsrsbetyg skall ges eleven i slutet av lsret. Under lsrets gng kan dessutom mellanbetyg
ges. Om undervisningen r periodiserad kan det betyg som ges vid en periods slut fungera som
mellanbetyg. De periodbetyg som getts under lsret kan tillsammans utgra ett lsrsbetyg.
Skiljebetyg ges till en elev som byter skola, som avgr frn den grundlggande
utbildningen eller som inte under sin lropliktstid har fullgjort lroplikten. Skiljebetyget
skall tfljas av en bilaga med uppgifter om den timfrdelning som iakttagits i skolan och
en utredning ver eventuella proleringar i undervisningen. P skiljebetyget skall inte
antecknas ngot omdme om elevens uppfrande. Om eleven yttar till en annan skola
som upprtthlls av samma utbildningsanordnare behver inget separat skiljebetyg ges.
P betygen skall antecknas betygets, utbildningsanordnarens, skolans och elevens
namn, elevens personbeteckning, datum nr betyget r utfrdat, en bedmning av elevens
uppfrande samt elevens studieprogram och en bedmning av hur eleven har ntt mlen.
Betyget frses med underskrift. Om arbetet bedms separat antecknas denna bedmning
i betyget. I lsrsbetyget antecknas ocks uppgifter om uppyttning frn rskursen och
om kvarstanning i rskursen, om s r fallet. Vid sifferbedmning skall betyget innehlla
en bedmningsskala i enlighet med 10 i frordningen om grundlggande utbildning.
P betygen skall dessutom nnas en anteckning om att de r utformade i enlighet med de
lroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen faststllt 16.1.2004. Utbildningsanordnaren
beslutar om betygens utformning.
Om en elev fr undervisning i sin egen religion antecknas bedmningen i betyget om
undervisningen i frga har meddelats av anordnaren av den grundlggande utbildningen.
Vitsord som eventuellt erhllits frn undervisning som meddelats av ngot religist
samfund antecknas inte i betyget.
Om undervisningen p minst hlften av elevens lektioner har getts p ngot annat
sprk n skolans undervisningssprk skall p betyget nmnas vilket sprk som anvnts i
undervisningen och vilka lromnen som undervisats p detta sprk.
att eleven skall studera enligt individuella lrokurser frses siffervitsordet och den verbala
bedmningen med en asterisk (*). I punkten tillggsuppgifter p betyget grs en notering om
att eleven har studerat de lromnen som r frsedda med asterisk (*) enligt en individuell
lrokurs som preciserats i den individuella planen fr hur undervisningen skall ordnas.
E
L
E
V
B
E
D
M
N
I
N
G
E
N
AVGNGSBETYG FRN DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN
Avgngsbetyg ges, d den grundlggande utbildningen avslutas, till en elev vars presta-
tioner i alla mnen som bedms med siffervitsord r minst hjlpliga.
P avgngsbetyget antecknas samma uppgifter som p de betyg som anvnds under den
grundlggande utbildningen med fljande undantag: P avgngsbetyget antecknas elevens
fullstndiga namn och personbeteckning, rektorns underskrift, bedmning med ord (hjlp-
ligt - utmrkt) och med siffror (5-10) i de gemensamma lromnena och i de tillvalsmnen
som skall bedmas med siffror. Fr lromnen som omfattar era lrokurser (modersml
och litteratur, det andra inhemska sprket och frmmande sprk, religion) antecknas den
lrokurs som avlagts. Fr frdighets- och konstmnen antecknas p betyget omfattningen
i rsveckotimmar av de lromnen som eleven studerat. Fr frdighets- och konstmnenas
del antecknas omfattningen frn och med femte rskursen. P avgngsbetyget antecknas
att elevhandledning och praktisk arbetslivsorientering har ingtt i elevens studieprogram.
Bedmning av elevens arbete och uppfrande antecknas inte p avgngsbetyget.
Alla sdana valfria mnen som hnfr sig till ett gemensamt lromne antecknas p
avgngsbetyget direkt under lromnet i frga. Fr valfria mnen som skall sifferbedmas
antecknas namn, rsveckotimmar och vitsord. Fr ett valfritt mne som skall bedmas
verbalt antecknas valfria studier i punkten fr det valfria mnets namn, drefter det
sammanlagda antalet rsveckotimmar fr alla de mnen som skall bedmas verbalt och
som hnfr sig till det gemensamma lromnet i frga och anteckningen godknd.
Frmmande sprk som studeras som valfria mnen och vriga valfria mnen
antecknas under rubriken vriga valfria mnen om de inte hnfr sig till ngot gemen-
samt mne. Lromnets namn, rsveckotimmar och eventuell lrokurs uppges och en
bedmning antingen med siffror eller med anteckningen godknd.
Om eleven byter ut ett valfritt mne mot ett annat antecknas p avgngsbetyget namnet
p bda de valfria mnena och antalet genomgngna rsveckotimmar. Det valfria mne som
r ofullbordat bedms med anteckningen deltagit. Det nya valfria mnet bedms antingen
med siffervitsord eller med anteckningen godknd, beroende p antalet rsveckotimmar.
Om elevens vrdnadshavare anhller skriftligt om att siffervitsord i sprk som
studeras som valfritt sprk inte skall antecknas p avgngsbetyget, utelmnas vitsordet och
p betyget antecknas godknd. Det andra inhemska sprket undervisas dock som ett
gemensamt lromne och det bedms med siffror.
Till avgngsbetyget kan hra bilagor, till exempel en bedmning av elevens uppf-
rande och arbete och en verbal bedmning av valfria mnen som har omfattat mindre n
tv rsveckotimmar. Elevens identikationsuppgifter br framg av varje bilaga. Avgngs-
betygets bilagor skall inte omnmnas p avgngsbetyget.
Om en elev fr undervisning i sin egen religion antecknas bedmningen i avgngs-
betyget om undervisningen i frga har meddelats av anordnaren av den grundlggande
utbildningen. Vitsord som eventuellt erhllits frn undervisning som meddelats av ngot
religist samfund antecknas inte i avgngsbetyget.
P avgngsbetyget grs en anteckning om vilket sprk som har anvnts i undervis-
ningen i ett lromne om sammanlagt minst hlften av lektionerna i ngot lromne i
268
den grundlggande utbildningens slutskede har hllits p ngot annat sprk n p skolans
undervisningssprk.
Om eleven studerar enligt individuella lrokurser kan ocks slutbedmningen vara
verbal. Dessa lromnen kan ocks bedmas med siffror p avgngsbetyget. Svl siffer-
vitsordet som den verbala bedmningen frses d med en asterisk (*). I punkten tillggs-
uppgifter p betyget grs en anteckning om att eleven har studerat de lromnen som r
frsedda med asterisk (*) enligt en individuell lrokurs som preciserats i den individuella
planen fr hur undervisningen skall ordnas. Slutbedmningen av en elev vars undervisning
har ordnats enligt verksamhetsomrden r verbal.
En elev i nionde rskursen skall vid behov tilldelas ett mellanbetyg fr anskan till
fortsatta studier. P betyget antecknas en bedmning av elevens kunskaper p samma
grunder som p avgngsbetyget.
vriga betyg
vriga betyg som anvnds i den grundlggande utbildningen r
1. Betyg ver fullgjord mneslrokurs i den grundlggande utbildningen
2. Betyg ver delvis fullgjord lrokurs i den grundlggande utbildningen
3. Betyg ver fullgjord lrokurs i alla mnen i den grundlggande utbildningen
Om en elev genom en srskild examen har fullgjort lrokursen i ngot lromne inom den
grundlggande utbildningen ges ett betyg ver fullgjord mneslrokurs i den grundlg-
gande utbildningen. Av betyget skall framg vilket lromne som fullgjorts och vilken
lrokurs. Prestationerna i era lromnen kan antecknas p samma betyg. Om en elev har
fullgjort en del av en lrokurs i den grundlggande utbildningen, ssom lrokursen i en
rskurs, ges ett betyg ver delvis fullgjord lrokurs i den grundlggande utbildningen. Om
hela den grundlggande utbildningen har fullgjorts genom srskilda examina ges ett betyg
ver fullgjord lrokurs i alla mnen i den grundlggande utbildningen.
P betygen antecknas samma allmnna uppgifter som p avgngsbetyget. Fr avlagda
lromnen antecknas lromnets namn, eventuell lrokurs och vitsordet. Omfattningen av
de gemensamma lromnena i rsveckotimmar antecknas inte. Den lropliktiga skall med
godknt vitsord fullgra alla gemensamma lromnen fr att f ett betyg ver fullgjord
lrokurs i alla lromnen i den grundlggande utbildningen.
269
9
Undervisning i enlig-
het med en srskild
undervisningsuppgift
och undervisning
enligt ett srskilt peda-
gogiskt system eller
en srskild princip
270
9.1 UNDERVISNING P FRMMANDE SPRK OCH SPRKBAD
P DE INHEMSKA SPRKEN
Vid undervisningen i olika lromnen r det mjligt att anvnda ocks ett annat sprk n
skolans undervisningssprk varvid sprket inte bara r ett objekt fr undervisningen och
lrandet utan ocks ett redskap vid inlrningen av innehllet i olika lromnen. Vanligtvis
talar man d om undervisning p frmmande sprk eller sprkbadsundervisning. Utbild-
ningsanordnaren bestmmer vilken benmning som anvnds. Det centrala mlet r att ge
eleverna en gedignare sprkkunskap n i vanlig undervisning under lektioner reserverade
fr sprkundervisning. Vid undervisningen i modersml och litteratur anvnds skolans
undervisningssprk.
Undervisningen som ges p skolans undervisningssprk, ett frmmande sprk eller
ett sprkbadssprk bildar en helhet. Mlen och innehllen fr de olika lromnena r
desamma som fr den svensksprkiga eller nsksprkiga undervisningen. Oberoende av
hur omfattande undervisningen p det frmmande sprket eller sprkbadssprket r skall
eleven, bde i undervisningssprket och i det frmmande sprket eller sprkbadssprket,
n en sdan sprkfrdighet att det r mjligt att n mlen i de olika lromnena. Det
skall faststllas i lroplanen vilka lromnen och i vilken omfattning det undervisas p det
frmmande sprket eller sprkbadssprket. Lroplanerna fr modersml och litteratur och
fr frmmande sprk eller sprkbadssprk grs upp i samarbete mellan lrarna s att hela
innehllet i modersml och litteratur omfattas och att mlen r mjliga att n.
RSKURSERNA 19
ML
Frmmande sprk eller sprkbadssprk
Mlen i frmmande sprk eller sprkbadssprk skall anpassas till den omfattning
undervisningen i frmmande sprk eller sprkbadsundervisningen har. I mlen
denieras tminstone vilken niv som efterstrvas i hr- och textfrstelse, tal, skrift och
kulturknnedom under den grundlggande utbildningen. Om en del av eleverna talar det
frmmande sprket eller sprkbadssprket som modersml, faststlls fr dem mer krvande
ml n fr de elever som har skolans undervisningssprk som modersml.
Modersml och litteratur (svenska eller nska)
Oberoende av om timantalet i modersml och litteratur har snkts eller inte inom ramen
fr vad statsrdets frordning (1435/01 8 1 mom.) tillter, skall undervisningen i
modersml och litteratur under hela den grundlggande utbildningen n upp till samma
ml som i de skolor dr hela undervisningen har anordnats p skolans undervisningssprk.
CENTRALT INNEHLL
Frmmande sprk eller sprkbadssprk
Utbildningsanordnaren denierar innehllet s det motsvarar mlen. Utbildningsanord-
naren beslutar p vilketdera sprket eleverna frst undervisas i lsning och skrivning. I
lroplanen faststlls vilka mnesomrden som stdjer studierna i de olika lromnen som
behandlas i undervisningen p ett frmmande sprk eller ett sprkbadssprk.
Modersml och litteratur (svenska eller nska)
Det kan nnas en verfringseffekt mellan undervisningen i modersml och litteratur
och undervisningen p frmmande eller sprkbadssprk i synnerhet d timantalet i det
frmmande sprket eller sprkbadssprket r stort och undervisningen brjar tidigt.
verfringseffektens omfattning varierar per mnesomrde. Nedan nmns de omrden,
dr verfringseffekten r liten och man speciellt mste srja fr att eleven fr tillrcklig
undervisning p skolans undervisningssprk:
Kommunikation
att bertta och referera, uttrycka sin sikt och frsvara den, skta renden, stlla frgor,
komma med inlgg i en diskussion, att va sig i att lyssna och umgs i olika talsituationer
att utveckla frmgan att kommunicera enligt situationens krav p stilniv och sprk-
variant, att ge och ta emot respons
att genom improvisation, berttande, lek och drama bearbeta det hrda, sedda, upplevda
och lsta
Lsa och skriva
analogin mellan ljud och bokstav
att dela upp talet i ord och orden i morfem och fonem
rttskrivning, speciellt av egennamn och artnamn, stor och liten begynnelsebokstav
och sammansatta ord
att anvnda och ange rkneord
anvndning av skiljetecken och satsfogning
att bekanta sig med det skrivna sprket och talat standardsprk
att producera texter som grundar sig p egna vardagsupplevelser, iakttagelser, sikter
och fantasier
Textfrstelse
att lyssna koncentrerat samt att frst och bedma det hrda
att urskilja det vsentliga i en text, att gra anteckningar, att dra slutsatser och att
reektera ver det lsta
sikter, vrderingar och attityder som dljer sig i tal, skrift och bilder
att komprimera textinnehll, att identiera, att med tanke p textens slagkraft analysera
och bedma siktselement, frfattarens syften och metoder och att jmfra texter ur
olika synvinklar
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

I

E
N
L
I
G
H
E
T

M
E
D

E
N

S
R
S
K
I
L
D

U
N
D
E
R
V
I
S
-
N
I
N
G
S
U
P
P
G
I
F
T

O
C
H

U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

E
N
L
I
G
T

E
T
T

S
R
S
K
I
L
T

P
E
D
A
G
O
G
I
S
K
T

S
Y
S
T
E
M

E
L
L
E
R

E
N

S
R
S
K
I
L
D

P
R
I
N
C
I
P
272
olika textgenrer
att analysera och bearbeta sknlitterra texter
att p ett mngsidigt stt bekanta sig med litteratur och att lsa mnga olika typer
av texter
att skapa sig en grund fr litterr allmnbildning
att bli frtrogen med centrala litterra stilriktningar
att analysera strukturen i ktiva texter
litterr debatt och i anslutning till den begreppen huvudperson, tid och plats fr
handlingen och intrig; att associera det lsta till egna erfarenheter
att lsa, lyssna till och bearbeta hela verk och korta texter som r gemensamma fr
klassen och valfria bcker
att knna till och anvnda centrala begrepp inom litteraturanalys
att skapa sig en grund fr litterr allmnbildning: centrala verk och deras frfattare,
nordiska myter och sagor och centrala verk i nlandssvensk litteratur
baskunskaper om sprksituationen i Finland och i vrlden och en uppfattning om
sprkdemokrati och modersmlets betydelse
att granska social, geogrask och situationsbunden variation i det svenska sprket och
analys av egna uttrycksstt
det svenska sprkets olika utvecklingsskeden
Informationsskning
att frst olika slag av saktexter
anvndning av bibliotek och informationsskning i datant, att skaffa fram ndvndig
information ur olika typer av kllor
vning i att gra anteckningar och enkla kllhnvisningar, att vlja material, gruppera
det och sammanstlla det till en framstllning
Skriva och tala
att bertta om och beskriva ngot vlbekant, en berttelse med intrig, att sammanstlla
information samt att uttrycka och motivera sina sikter
att deniera ml fr egna texter och eget arbete och att befsta textproduktionsprocessen
att systematiskt berika ordfrrdet och att gra uttrycksmedlen mngsidiga
att va ofta frekommande stt att disponera texter och befsta frmgan att indela,
inleda och avsluta texter
att rikta texter till olika mlgrupper och att skriva fr olika medier, bde fr hand och
genom att utnyttja informationsteknik
att producera ktiva texter som beskriver egna upplevelser och uppfattningar och bygger
nya vrldar
talat standardsprk och ett uttrycks- och kommunikationsstt som r hvligt och
beaktar lyssnaren
att utveckla frstelsen fr satser och meningar i det skrivna sprket och befsta
rttskrivningen
att skriva olika texter som representerar olika textgenrer
Sprkstrukturer
att klassicera ord p begreppsliga och grammatikaliska grunder, att reektera ver
ordens form och betydelse
ordklasser och ordbjning
att underska principerna fr satsbyggnad i det svenska sprket med fokus p ordfljd,
struktur, sats och mening
att laborera med ordval, ordbetydelser och olika stilniver
grundlggande begrepp som beskriver svenskans struktur
BEDMNING
Bedmningen skall ge lraren, eleven och vrdnadshavaren tillrcklig information om
utvecklingen av elevens sprkkunskap i frhllande till uppstllda ml. Speciellt d under-
visningen p det frmmande sprket eller sprkbadssprket inleds i de olika lromnena
skall utvecklingen av frdigheterna i att frst det frmmande sprket eller sprkbads-
sprket fljas upp.
Utvecklingen av kunskaperna i modersml och litteratur frutstter en noggrann
uppfljning under hela den grundlggande utbildningen. Vid bedmningen av lromnet
modersml och litteratur skall beaktas att det i brjan kan ske ett drjsml nr det gller
att n de uppstllda mlen, om eleven frst lr sig att lsa p det frmmande sprket eller
sprkbadssprket. De proler fr goda kunskaper i slutet av rskurs 2 och 5 som gjorts upp
fr modersml och litteratur behver inte anvndas som grund fr bedmningen, men
slutbedmningen skall grunda sig p kriterierna fr vitsordet 8.
Vid bedmningen av de olika lromnena fljs de allmnna bedmningsgrunderna i
den grundlggande utbildningen oberoende av p vilket sprk undervisningen i lromnet
har skett.
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

I

E
N
L
I
G
H
E
T

M
E
D

E
N

S
R
S
K
I
L
D

U
N
D
E
R
V
I
S
-
N
I
N
G
S
U
P
P
G
I
F
T

O
C
H

U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

E
N
L
I
G
T

E
T
T

S
R
S
K
I
L
T

P
E
D
A
G
O
G
I
S
K
T

S
Y
S
T
E
M

E
L
L
E
R

E
N

S
R
S
K
I
L
D

P
R
I
N
C
I
P
274
9.2 INTERNATIONELLA SPRKSKOLOR
De internationella sprkskolorna fljer de grunder fr lroplanen om vilka srskilt beslut
fattas i samband med ndringen av tillstnden att ordna undervisning.
9.3 STEINERPEDAGOGISK UNDERVISNING
I den steinerpedagogiska undervisningen skall dessa grunder fr lroplanen fr den grund-
lggande utbildningen fljas med fljande undantag:
I lroplanen kan mlen och innehllen fr lromnena frdelas p olika rskurser
avvikande frn de avsnitt som i lroplansgrunderna faststllts fr timfrdelningen mellan
etappmlen.
Vid elevbedmningen under studiernas gng behver de proler fr goda kunskaper
som faststllts i lroplansgrunderna fr lromnena vid etappmlen inte fljas. Annars fljs
bestmmelserna i lroplansgrunderna svl vid bedmningen under studiernas gng som
vid slutbedmningen. Vitsorden i slutbedmningen skall basera sig p de mnespecika
kriterier som i grunderna faststllts fr slutbedmningen.
Utbildningsanordnaren skall beskriva den lososka och pedagogiska grundsynen i
steinerpedagogiken fr eleven och elevens vrdnadshavare.
275
Bilagor
276
BILAGA 1
Typbokstver, siffror och skiljetecken
Aa Bb Cc Dd Ee Ff
Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm
Nn Oo Pp Qq Rr Ss
Tt Uu Vv Ww Xx Yy
Zz
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
. , ; : ! ? ( )
Toivo Heiskanen Liisa Uusitalo
Aa Bb Cc Dd Ee Ff
Gg Hh Ii Jj Kk Ll
Mm Nn Oo Pp Qq
Rr Ss Tt Uu Vv
Ww Xx Yy Zz

B
I
L
A
G
A
1 2 3 4 5 6 7 8 9 0
. , ; : ! ? ( )
278
BILAGA 2
Nivskala fr sprkkunskaper
Nivskalan r en i Finland utarbetad tillmpning av de skalor som ingr
i den allmneuropeiska referensramen fr undervisning, inlrning
och bedmning av sprk som utvecklats av Europardet.
Frdighetsniv A1 Begrnsad kommunikation i de mest bekanta situationerna
Hrfrstelse Tal
A1.1
De frsta
grunderna
i sprket
Frstr ett mycket begrnsat
antal av de allra vanligaste orden
och fraserna (hlsningar, namn,
tal, uppmaningar) i vardagliga
sammanhang.
Frstr trots anstrngning inte
mer n det allra mest elementra
sprkstoffet.
Behver vldigt mycket hjlp:
upprepning, gester, versttning.
Kan med korta satser svara p enkla
frgor som gller en sjlv. Kommu-
nikationen r beroende av samtals-
partnern och talaren mste kanske
tillgripa sitt modersml eller gester.
Det kan nnas mnga lnga pauser,
upprepningar och avbrott i talet.
Uttalet kan orsaka stora frstelse-
problem.
Behrskar ett mycket begrnsat ord-
frrd och ngra inlrda standarduttryck.
Talaren r ofrmgen att uttrycka sig
fritt och ledigt, men de f klichartade
uttryck han eller hon behrskar kan
vara ganska felfria.
A1.2 Elementr
sprk-
frdighet
stadd i
utveckling
Frstr ett begrnsat antal ord,
korta satser, frgor och uppma-
ningar som gller personliga ange-
lgenheter eller den aktuella
situationen.
Mste anstrnga sig fr att frst
till och med enkla yttranden som
inte tydligt anknyter till situationen.
Behver mycket hjlp: lngsam-
mare tal, upprepning, gester och
versttning.
Kan i ngon mn uppge vissa ome-
delbara behov och frga och svara i
dialoger som handlar om grundlgg-
ande personuppgifter. Behver ofta
hjlp av sin samtalspartner.
Pauser och andra avbrott frekom-
mer i talet.
Uttalet kan ofta vlla frstelse-
problem.
Har ett mycket begrnsat ordfrrd,
kan vissa situationsbundna uttryck
och en del av den elementra gram-
matiken.
Alla slags fel frekommer i hg grad,
ocks i mycket enkelt fritt tal.
B
I
L
A
G
A
Lsfrstelse Skrivning
Knner till skriftsystemet men
frstr mycket lite av texten.
Knner igen ett litet antal bekanta
ord och korta fraser och kan
frknippa dem med bilder.
Frmgan att frst obekanta
ord ens i mycket frutsebara
sammanhang r ytterst begrnsad.
Kan delge sina omedelbara behov
i mycket korta ordalag.
Kan skriva sprkets bokstver och
siffror med bokstver, anteckna sina
personuppgifter och skriva vissa
bekanta ord och fraser.
Behrskar ett antal enskilda ord
och uttryck.
r inte frmgen att uttrycka sig
fritt men kan skriva vissa ord och
uttryck rtt.
Frstr namn, skyltar och andra
mycket korta och enkla texter som
anknyter till omedelbara behov.
Knner igen enskilda uppgifter i
enkel text om det nns mjlighet att
vid behov lsa texten p nytt.
Frmgan att frst obekanta ord
ens i mycket frutsebara samman-
hang r begrnsad.
Kan delge sina omedelbara behov
med korta satser.
Kan skriva ett antal satser och
fraser om sig sjlv och sin nrmaste
krets (t.ex. svar p frgor eller min-
neslappar).
Behrskar vissa grundlggande ord
och uttryck och kan skriva mycket
enkla huvudsatser.
Utantillrda fraser kan vara rtt
skrivna men alla slags fel frekom-
mer t.o.m. i synnerligen elementr
fri skrivning.
280
Frdighetsniv A1 Begrnsad kommunikation i de mest bekanta situationerna
Hrfrstelse Tal
A1.3
Fungerande
elementr
sprk-
frdighet
Frstr enkla yttranden (person-
liga frgor och alldagliga anvis-
ningar, nskningar och frbud) i
rutinmssigt samtal med std av
sammanhanget.
Kan flja med enkla samtal som
anknyter till konkreta situationer
eller den egna erfarenheten.
Frstelsen frutstter ocks d
det gller enkla renden talat stan-
dardsprk som r lngsammare n
normalt och riktat till lyssnaren.
Kan bertta kort om sig sjlv och
sin nrmaste krets. Reder sig i de allra
enklaste dialogerna och servicesitua-
tionerna. Behver ibland hjlp av
samtalspartnern.
Kan uttrycka sig ytande om det
mest bekanta, annars r pauser och
avbrott mycket vanliga.
Uttalet kan ibland orsaka frstelse-
problem.
Behrskar ett begrnsat antal korta
utantillrda uttryck, det mest centrala
ordfrrdet och grundlggande sats-
strukturer.
Elementra grammatikaliska fel
frekommer i hg grad ocks i
mycket enkelt tal.
Kan lsa bekanta och en del
obekanta ord. Frstr korta med-
delanden som handlar om vardag
och rutiner eller dr det ges enkla
instruktioner.
Kan hitta enskilda behvliga upp-
gifter i en kort text (postkort, vder-
rapporter).
Lser och frstr ocks ett kort
textstycke mycket lngsamt.
Reder sig i enkla ltt frutsebara
skrivuppgifter i de mest bekanta
situationerna som anknyter till var-
dagliga behov och erfarenheter.
Kan skriva enkla texter (ett enkelt
postkort, personuppgifter, enkel
diktamen).
Behrskar de allra vanligaste orden
och uttrycken som har att gra
med detaljer eller konkreta behov
i elevens eget liv. Kan skriva ngra
meningar som bestr av enkla satser.
Mnga slags fel frekommer i
elementr fri skrivning.
B
I
L
A
G
A
282
Frdighetsniv A2 Grundfrutsttningar fr direkt socialt umgnge samt kort redogrelse
Hrfrstelse Tal
A2.1 Den
grundlg-
gande
sprkfr-
dighetens
begynnelse-
skede
Kan frst enkelt tal eller flja
med i en diskussion om mnen
som r direkt viktiga fr honom
eller henne.
Frstr det mest centrala inne-
hllet i korta, enkla diskussioner
som intresserar (anvisningar, med-
delanden) och upptcker nr man
p teve vergr frn ett mne till
ett annat.
Frstelse av ocks ett enkelt
budskap frutstter tydligt stan-
dardsprk i normalt tempo, och
krver dessutom ofta upprepning.
Kan med korta satser bertta om
sin nrmaste krets. Reder sig i enkelt
umgnge och i de vanligaste service-
situationerna. Kan inleda och avsluta
en kort dialog men sllan sjlv uppe-
hlla en lngre diskussion.
Vissa bekanta avsnitt r ytande,
men det frekommer mnga klart
uppenbara pauser och felaktiga inled-
ningar i talet.
Uttalet r frsteligt trots att den
frmmande accenten r mycket
uppenbar och trots att det felaktiga
uttalet kan vlla enstaka problem med
frstelsen.
Behrskar det ltt frutsebara bas-
ordfrrdet och mnga av de viktigaste
strukturerna (ssom konjunktioner
och tempusformer i fruten tid).
Behrskar i fritt tal den allra enklaste
grammatiken p elementr niv, men
fortfarande frekommer det mnga fel
ven i sprkets grundstrukturer.
Frstr enkla texter som innehl-
ler det allra vanligaste ordfrrdet
(privata brev, korta nyhetsartiklar,
vardagliga bruksanvisningar).
Frstr huvudtankarna i texter
och vissa detaljer i en text p ngra
stycken. Kan lokalisera och jmfra
enskilda uppgifter och klarar ltt
av enkel slutledning utgende frn
sammanhanget.
Lser och frstr ocks korta
textstycken lngsamt.
Reder sig i skrivuppgifter i de mest
rutinmssiga vardagssituationerna.
Kan skriva korta, enkla meddelan-
den (personliga brev, lappar) som
har att gra med vardagliga behov
och enkla, katalogmssiga beskriv-
ningar om mycket bekanta mnen
(verkliga eller ktiva personer, hn-
delser, egna och familjens planer).
Behrskar ett konkret ordfrrd
som anknyter till grundbehov samt
grundlggande tempusformer och
satser som r samordnade med enkla
bindeord (och, men).
Kan skriva de allra enklaste orden
och strukturerna ganska rtt men
gr gng p gng fundamentala fel
(tempusformer, bjning) och anvn-
der mnga klumpiga uttryck i fri
skrivning.
B
I
L
A
G
A
284
A2 Grundfrutsttningar fr direkt socialt umgnge samt kort redogrelse
Hrfrstelse Tal
A2.2 Grund-
lggande
sprkfr-
dighet
stadd i
utveckling
Frstr tillrckligt fr att kunna
tillfredstlla sina konkreta behov.
Kan i stora drag flja tydligt tal
om fakta.
Kan i allmnhet knna igen
mnet i en pgende diskussion.
Frstr vanlig vokabulr och ett
mycket begrnsat antal idiom i
situationsbundet tal som handlar
om bekanta eller allmnt knda
mnen.
Frstelsen ocks av enkla bud-
skap frutstter standardsprk som
uttalas lngsamt och tydligt och
dessutom rtt ofta behver
upprepas.
Kan ge en kort, katalogmssig
beskrivning om sin nrmaste krets
och dess vardag. Kan delta i rutin-
samtal om egna angelgenheter eller
sdant som r viktigt fr en sjlv. Kan
behva hjlp fr att diskutera och
mste undvika vissa mnesomrden.
Talet r tidvis ytande men olika
slags avbrott r mycket uppenbara.
Uttalet r frsteligt trots att den
frmmande accenten r uppenbar och
felaktigt uttal frekommer.
Behrskar ett vanligt, vardagligt ord-
frrd och ngra idiomatiska uttryck
ganska bra. Behrskar era enkla och
ven ngra mera krvande strukturer.
I mera omfattande fritt tal frekom-
mer mnga fundamentala fel (t.ex.
i verbens tempusformer) som tidvis
kan gra talet svrfrsteligt.
B
I
L
A
G
A
Frstr huvudtankarna och vissa
detaljer i meddelanden p ngra
stycken i alldagliga sammanhang
som i viss mn r krvande (reklam,
brev, matsedlar, tidtabeller) samt
faktatexter (bruksanvisningar,
smnotiser).
Kan skaffa ny ltt frutsebar
information om bekanta mnen
i vlstrukturerade texter p ngra
stycken. Kan utgende frn formen
och kontexten sluta sig till betydel-
sen av obekanta ord.
Upprepad lsning och hjlpmedel
r ofta ndvndiga fr frstelsen av
ett textstycke.
Reder sig i skrivuppgifter i rutin-
mssiga vardagssituationer.
Kan skriva en mycket kort, enkel
beskrivning av hndelser, tidigare
aktiviteter och personliga erfaren-
heter eller om alldagliga ting i sin
livsmilj (korta brev, minneslappar,
anskningar, telefonmeddelanden).
Behrskar det grundlggande
alldagliga ordfrrdet, strukturerna
och de vanligaste stten att binda
ihop ord och satser.
Skriver enkla ord och strukturer
rtt men gr fel i ovanligare struktu-
rer och former och anvnder klum-
piga uttryck.
286
Frdighetsniv B1 Att reda sig i vardagslivet
Hrfrstelse Tal
B1.1 Fungerande
grund-
lggande
sprk-
frdighet
Frstr huvudtankarna och vik-
tiga detaljer i tal som behandlar
teman som terkommer i skolan,
p arbetet eller under fritiden,
inklusive korta referat. Fr tag i
huvudpunkterna i radionyheter,
lmer, tv-program och tydliga
telefonmeddelanden.
Kan flja tal som baserar sig p
gemensam erfarenhet eller allmn-
bildning. Frstr det gngse ord-
frrdet och ett visst antal idiom.
Frstelse av lngre talsekvenser
frutstter tydligare och lngsam-
mare standardsprk n normalt.
Upprepningar behvs d och d.
Kan bertta ocks vissa detaljer om
bekanta saker. Reder sig i de van-
ligaste alldagliga situationerna och
inofciella samtal p sprkomrdet.
Kan kommunicera om sdant som r
viktigt fr eleven sjlv ven i lite mer
krvande situationer. En lng fram-
stllning eller abstrakta mnen ger
upphov till uppenbara svrigheter.
Kan uppehlla frsteligt tal men
pauser och tveksamhet frekommer
i lngre talsekvenser.
Uttalet r klart frsteligt trots att
den frmmande accenten tidvis r
uppenbar och uttalsfel i viss mn
frekommer.
Kan anvnda ett ganska omfattande
vardagligt ordfrrd samt ngra all-
mnna fraser och idiom. Anvnder
mnga olika slag av strukturer.
I lngre fritt tal r grammatikfel
vanliga (t.ex. artiklar och ndelser
saknas), men de str sllan frstelsen.
B
I
L
A
G
A
Kan lsa mnga slags texter p
ngra sidor (tabeller, kalendrar, kurs-
program, kokbcker) om bekanta
mnen och utan frberedelser flja
huvudtankar, nyckelord och viktiga
detaljer i texten.
Kan flja huvudtankarna, nyck-
elord och viktiga detaljer i en text
p ett par sidor som behandlar ett
bekant mne.
Frstelsen kan vara bristfllig d
det gller mnesomrden som avvi-
ker frn alldagliga erfarenheter samt
detaljer i texten.
Kan skriva frstelig text som i viss
mn frmedlar detaljerad vardags-
kunskap om verkliga eller ktiva
mnen som intresserar.
Kan skriva en klart utformad
koherent text genom att foga ihop
enskilda uttryck till lngre avsnitt
(brev, beskrivningar, berttelser,
telefonmeddelanden). Kan effektivt
frmedla bekant information genom
de vanligaste formerna av skriftlig
kommunikation.
Behrskar ett tillrckligt ordfrrd
och de strukturer som behvs fr
texter i de esta bekanta situationer,
trots att interferens och uppenbara
omskrivningar frekommer.
Det rutinmssiga sprkstoffet och
grundstrukturerna r redan relativt
felfria, men en del mer krvande
strukturer och ordfogningar orsakar
problem.
288
Frdighetsniv B1 Att reda sig i vardagslivet
Hrfrstelse Tal
B1.2 Flytande
grund-
lggande
sprk-
frdighet
Frstr tydlig, faktabaserad infor-
mation som anknyter till bekanta
och relativt allmnna mnen i
sammanhang som i viss mn r
krvande (indirekta frfrgningar,
arbetsdiskussioner, frutsebara
telefonmeddelanden).
Frstr huvudpunkterna och de
viktigaste detaljerna i en pgende,
formell eller informell mera omfat-
tande diskussion.
Frstelse frutstter standard-
sprk eller en relativt bekant accent
samt sporadiska upprepningar
och omformuleringar. Diskussio-
ner mellan infdda i snabbt
tempo samt oknda detaljer
om frmmande mnesomrden
orsakar problem.
Kan med beskrivningar, specice-
ringar och jmfrelser bertta om
vanliga, konkreta mnen och kan
ocks redogra fr andra mnen
ssom lmer, bcker eller musik. Kan
kommunicera skert i de esta vanliga
situationer. Den sprkliga framstll-
ningen r kanske inte srskilt exakt.
Kan uttrycka sig relativt obehindrat.
Trots att pauser och avbrott frekom-
mer fortstter talet och eleven gr sig
frstdd.
Uttalet r mycket ltt att frst trots
att intonationen och betoningen inte
helt motsvarar mlsprkets.
Kan anvnda ett ganska omfattande
ordfrrd och vanliga idiom. Anvn-
der ven mnga slags strukturer och
komplicerade satser.
Grammatikfel frekommer i viss
mn men str sllan ens mer omfat-
tande kommunikation.
B
I
L
A
G
A
Kan lsa texter p ngra stycken
om mnga slags mnesomrden
(tidningsartiklar, broschyrer, bruks-
anvisningar, enkel sknlitteratur)
och klarar ocks av texter som krver
en viss slutledningsfrmga i prak-
tiska situationer som r viktiga fr
en sjlv.
Kan ska fram och kombinera
uppgifter ur olika texter p ngra
sidor fr att utfra en viss uppgift.
Vissa detaljer och nyanser i lnga
texter kan frbli oklara.
Kan skriva personliga och mer
offentliga meddelanden, och i dem
innefatta nyheter och uttrycka tankar
om bekanta abstrakta mnen och
om kultur som exempelvis musik
eller lm.
Kan skriva en disponerad text p
ngra stycken (anteckningar, korta
sammandrag och redogrelser uti-
frn en klar diskussion eller fram-
stllning). Kan i viss mn motivera
sina huvudtankar och ta hnsyn
till lsaren.
Behrskar ordfrrd och sats-
strukturer som behvs fr mnga
slag av skrivande. Kan uttrycka
samordning och underordning.
Kan skriva ett frsteligt och
relativt felfritt sprk, lt vara att det
frekommer fel i krvande struktu-
rer, i textens disposition och stil
och att pverkan frn modersmlet
eller ngot annat sprk
r uppenbar.Taitotaso B2 Selviyty
290
minen snnllisess kanssakymisess syntyperisten kanssa
Hrfrstelse Tal
B2.1 Sjlvstn-
dig sprk-
frdighet,
grundniv
Frstr de centrala tankarna
i muntlig framstllning som r
invecklad till sprk och innehll
och som behandlar konkreta eller
abstrakta mnesomrden. Kan flja
detaljerade framstllningar av all-
mnt intresse (nyheter, intervjuer,
lmer, frelsningar).
Frstr huvudpunkterna i det
talade, talarens avsikter och attity-
der, stil och grad av formalitet. Kan
flja omfattande tal och invecklad
argumentation om talets gng r
tydligt markerad (t.ex. genom
bindeord eller rytmisering). Kan
komprimera innehllet eller terge
de centrala detaljerna i det hrda.
Frstr en stor del av en pg-
ende diskussion men kan uppleva
det svrt att frst ett samtal i
snabbt tempo som frs mellan
infdda talare om dessa inte p
ngot stt frsker frtydliga
budskapet.
Kan presentera klara och exakta
beskrivningar av mnga slags erfaren-
heter, bertta om sina knslor samt
redogra fr vilken personlig bety-
delse hndelser och erfarenheter har.
Kan aktivt delta i de esta praktiska
och sociala situationer samt i relativt
formella diskussioner. r kapabel
att regelbundet kommunicera med
infdda utan att oavsiktligt gra
sig ljlig eller irriterande. Den sprk-
liga framstllningen r inte alltid
helt elegant.
Kan tala i ganska jmnt tempo och
lngre pauser i det talade frekommer
endast sllan.
Uttalet och intonationen r tydliga
och naturliga.
Kan mngsidigt anvnda sprkets
strukturer och ett relativt omfattande
ordfrrd som inkluderar idiomatiska
och abstrakta ord. Visar en vxande
frmga att reagera p de formkrav
som situationen stller.
Behrskar grammatiken rtt vl och
sporadiska fel frsvrar i allmnhet
inte frstelsen.
Frdighetsniv B2 Att klara sig i regelbundet umgnge med infdda
B
I
L
A
G
A
Kan sjlvstndigt lsa texter p
ngra sidor (tidningsartiklar, novel-
ler, underhllnings- och faktalit-
teratur, rapporter och detaljerade
anvisningar) inom den egna bran-
schen eller p allmnna mnesom-
rden. Texterna kan handla om
abstrakta eller fackmssiga mnen
och innehlla fakta, attityder och
sikter.
Kan knna igen skribentens avsikt
och textens syfte och lokalisera era
olika detaljer i en lng text. Kan
snabbt se textinnehllet och bruks-
vrdet i ny information fr att besluta
om det lnar sig att bekanta sig nr-
mare med texten.
Endast idiom och kulturella anspel-
ningar i lnga texter vllar problem.
Kan skriva klart och detaljerat om
mnga mnesomrden som intres-
serar, om bekanta abstrakta mnen,
rutinmssiga saktexter samt mer
formella sociala meddelanden (kritik,
affrsbrev, anvisningar, anskningar,
sammandrag).
Kan effektivt uttrycka sina kun-
skaper och sikter i skrift samt kom-
mentera andras synpunkter. Kan i
sina texter kombinera eller kompri-
mera information frn olika kllor.
Behrskar ett omfattande ordfr-
rd och krvande satsstrukturer samt
sprkliga medel fr att stadkomma
en klar och koherent text. Fljsam-
heten i olika nyanser och stilar r
begrnsad och i en lng framstll-
ning kan hopp frn en sak till en
annan frekomma.
Behrskar rttskrivning, gramma-
tik och anvndning av skiljetecken
rtt bra och felen leder inte till miss-
frstnd. Modersmlets inytande
kan synas i det skrivna. Krvande
strukturer samt fljsamheten i
uttryck och stil kan vlla problem.
292
Frdighetsniv B2 Att klara sig i regelbundet umgnge med infdda
Hrfrstelse Tal
B2.2 Fungerande
sjlvstndig
sprk-
frdighet
Frstr pgende eller bandat,
klart disponerat standardsprk i
alla situationer inom det sociala
livet, utbildning och arbetsliv
(inklusive ofciella samtal och liv-
liga samtal mellan infdda).
Kan fr krvande uppgifter kom-
binera invecklad och detaljerad
information utifrn omfattande
diskussioner eller framstllningar.
Kan sluta sig till outtalade attityder
och sociokulturella anspelningar
samt kritiskt bedma det hrda.
Frstr frmmande talare och
sprkformer. Kraftigt bakgrunds-
buller, sprklig humor, ovanliga
idiom samt kulturella anspelningar
kan nnu vlla svrigheter.
Kan hlla en frberedd framstll-
ning om mnga slags allmnna
mnen. r kapabel att umgs och fritt
och behndigt kommunicera med
infdda talare. Kan diskutera och
underhandla om mngahanda saker,
framfra och kommentera krvande
tankegngar och haka p andras
inlgg. Kan uttrycka sig skert, tydligt
och artigt enligt situationens krav.
Framstllningen kan vara schematisk
och talaren mste ibland tillgripa
omskrivningar.
Kan kommunicera spontant, ofta
mycket ytande och obehindrat trots
sporadisk tveksamhet.
Uttalet och intonationen r mycket
tydliga och naturliga.
Behrskar omfattande sprkliga
medel fr att uttrycka konkreta och
abstrakta, bekanta och obekanta
mnesomrden skert och tydligt i
enlighet med situationens formella
krav. Sprkliga orsaker begrnsar
mycket sllan framstllningen.
Behrskar grammatiken vl. Talaren
korrigerar ofta sjlv sina fel och felen
str inte frstelsen.
B
I
L
A
G
A
Kan sjlvstndigt lsa invecklade
texter p era sidor som skrivits fr
olika ndaml (dagstidningar, novel-
ler, sknlitteratur). En del av dem
kan vara obekanta eller endast delvis
bekanta men betydelsefulla fr per-
sonen sjlv.
Kan knna igen skribentens attityd
och textens syfte. Kan lokalisera och
kombinera era abstrakta uppgifter i
invecklade texter. Frstr tillrckligt
fr att kunna komprimera huvud-
punkterna eller uttrycka dem p ett
annat stt.
Endast idiom och kulturella
anspelningar i lnga texter vllar
problem.
Kan skriva tydliga, detaljerade,
formella och informella texter om
invecklade verkliga eller ktiva hn-
delser och erfarenheter fr bekanta
och tidvis obekanta lsare. Kan
skriva esser, formella eller infor-
mella redogrelser, gra erforderliga
anteckningar och sammandrag.
Kan skriva klara och vlstruk-
turerade texter, uttrycka sin sikt,
argumentera systematiskt, analysera,
resonera samt komprimera uppgifter
och tankar.
Det sprkliga uttrycksfrrdet
begrnsar inte skrivandet mrkbart.
Behrskar grammatiken, ordfr-
rdet och textupplggningen vl. Fel
kan frekomma i ovanliga struktu-
rer, i idiomatiska uttryck samt
i stilfrgor.
294
Frdighetsniv C1C2 Att klara sig i mnga olika slag av krvande sprkbrukssituationer
Hrfrstelse Tal
C1.1 Avancerad
sprk-
frdighet,
grundniv
Kan relativt ltt frst lngre tal
eller framstllningar (lmer, fre-
lsningar, diskussioner, debatter)
om olika bekanta och allmnna
mnen ven om det talade inte r
tydligt strukturerat och innehller
idiomatiska uttryck och register-
byten.
Har ltt fr att frst olika slags
inspelningar i detalj och lgger
mrke till relationen mellan talarna
samt deras avsikter.
En frmmande accent eller
mycket dialektalt talsprk vllar
svrigheter.
r kapabel att hlla en lngre, frbe-
redd och ven formell framstllning.
Kan aktivt delta i invecklade situa-
tioner med abstrakta och detaljerade
mnen samt leda rutinmssiga mten
och smgrupper. Kan anvnda sprket
fr social interaktion av mnga slag.
Variationen mellan olika stilarter och
sprkformer vllar svrigheter.
Kan kommunicera ytande, spon-
tant och nstan obehindrat.
Kan variera intonationen och
placera satsbetoningen rtt fr att
uttrycka ocks de allra naste
betydelsenyanserna.
Behrskar ett omfattande struktur-
och ordfrrd som synnerligen sllan
begrnsar kommunikationen. Kan
uttrycka sig skert, tydligt och artigt
enligt situationens krav.
Behrskar grammatiken vl. En del
slumpmssiga fel frsvrar inte frst-
elsen och talaren kan ofta korrigera
dem sjlv.
Frstr i detalj relativt lnga och
invecklade texter p olika omrden.
Kan efter behov variera sitt stt att
lsa. Kan lsa kritiskt och bedma
stilistiska nyanser samt lgger mrke
till skribentens attityder och dolda
betydelser i texten. Kan lokali-
sera och kombinera mnga slags
abstrakta uppgifter i invecklade
texter, komprimera dem och dra
krvande slutsatser utifrn texterna.
Fr att frst de mest krvande
detaljerna och idiomatiska avsnit-
ten i en text behvs hjlpmedel eller
era omlsningar.
Kan skriva tydliga, vlstrukture-
rade texter om invecklade mnen,
uttrycka sig exakt och ta hnsyn till
mottagaren. Kan skriva om verkliga
och ktiva mnen med en sker
och personlig stil och kan anvnda
sprket smidigt och mngsidigt. Kan
skriva tydliga och omfattande redo-
grelser ocks om krvande mnen.
Skribenten visar att han eller hon
behrskar mnga stt att disponera
texten och gra den mer koherent.
Det sprkliga uttrycksfrrdet r
mycket omfattande. Behrskar idio-
matiska uttryck och vanliga fraser vl.
Behrskar grammatiken, ordfr-
rdet och textupplggningen mycket
vl. Fel kan sporadiskt frekomma i
idiomatiska uttryck samt i stilfrgor.
B
I
L
A
G
A
296
BILAGA 3
Statsrdets frordning Nr 1435/2001
1 kap.
Allmnt
1
Tillmpningsomrde
I denna frordning bestms om de
allmnna riksomfattande mlen fr den
i lagen om grundlggande utbildning
(628/1998) avsedda frskoleundervisningen,
grundlggande utbildningen och pbygg-
nadsundervisningen och fr den frberedande
undervisning som ordnas fr invandrare infr
den grundlggande utbildningen samt om
hur den tid som anvnds fr grundlggande
utbildning skall frdelas mellan undervis-
ningen i olika mnen, mnesgrupper och
elevhandledning (timfrdelning).
2 kap.
Utbildningens riksomfattande ml
2
Elevernas utveckling till humana mnniskor
och till samhllsmedlemmar
Mlet fr utbildningen och fostran r
att stdja elevernas utveckling till harmoniska
mnniskor med en sund sjlvknsla och till
samhllsmedlemmar med frmga till kritisk
bedmning av sin omgivning. Utgngspunk-
terna r respekt fr livet, naturen och de mnsk-
liga rttigheterna samt uppskattning av sitt eget
och andras lrande och arbete. Mlet r att vrna
om hlsa och vlfrd i fysisk, psykisk och social
mening samt att eleverna lr sig goda seder.
Eleverna fostras till att ta ansvar och
samarbeta samt till att verka fr tolerans och
frtroende mellan mnniskogrupper, folk och
kulturer. Genom undervisningen stds ocks
elevernas utveckling till aktiva samhlls-
medlemmar, och de ges frdigheter fr att
kunna fungera i ett demokratiskt och jmlikt
samhlle och frmja en hllbar utveckling.
3
Behvliga kunskaper och frdigheter
Undervisningen skall ge eleverna en
grund fr en bred allmnbildning samt stoff
och impulser fr att vidga och frdjupa sin
vrldsbild. Detta frutstter knnedom om
mnniskans knslor och behov, om religioner
och livsskdningar, om historia, kultur och
litteratur, om natur och hlsa, ekonomi och
teknologi. Undervisningen skall erbjuda
estetiska erfarenheter och upplevelser p olika
omrden inom kulturen samt mjligheter att
utveckla handens frdigheter och kreativitet
N:o 1435
Statsrdets frordning
Statsrdets frordning om riksomfattande ml fr utbildningen enligt lagen om
grundlggande utbildning och om timfrdelning i den grundlggande utbildningen
Given i Helsingfors den 20 december 2001
I enlighet med statsrdets beslut, fattat p fredragning frn undervisningsministeriet, freskrivs med
std av 14 1 mom. lagen den 21 augusti 1998 om grundlggande utbildning (628/1998):
B
I
L
A
G
A
samt frdigheter i gymnastik och idrott.
I undervisningen stds utvecklingen av
elevernas tankefrmga och kommunikativa
frdigheter. Mlet r att eleven allsidigt
behrskar modersmlet samt kan kommu-
nicera ven p det andra inhemska sprket
och p andra sprk. Mlet r att eleverna
lr sig grunderna fr matematiskt tnkande
och matematisk tillmpning samt behrskar
informations- och kommunikationsteknik.
I sdan undervisning som ges p ngot
annat sprk n p modersmlet ges eleverna
dessutom srskilda kulturinriktade kunskaper
och frdigheter i detta sprk. I sdan undervis-
ning som enligt tillstndet att ordna utbild-
ning fljer en srskild metod som baserar sig
p en viss vrldsskdning eller pedagogisk
princip ges eleverna ocks kunskaper och
frdigheter enligt denna vrldsskdning eller
pedagogiska princip.
4
Frmjande av jmlikhet i utbildningen samt
livslngt lrande
Utbildning och fostran skall ordnas i
samarbete med hemmen och vrdnadshavarna
s, att varje elev fr undervisning, handled-
ning och std enligt sin utvecklingsniv och
sina behov. I undervisningen beaktas srskilt
ickors och pojkars olika behov samt skill-
nader i hur de vxer och utvecklas. Elevvrden
skall frmja elevens hlsa och sociala vlfrd
och drigenom trygga frutsttningarna fr
en god utveckling och inlrning.
Inlrningsmiljn skall ge eleverna
mjligheter att vxa och lra som individer
och som medlemmar i en grupp. Srskild
uppmrksamhet gnas t att tidigt identiera
och att vervinna inlrningssvrigheter samt
motarbeta utslagning och t att eleverna lr sig
sociala frdigheter.
Eleverna vgleds och uppmuntras att
p egen hand och kritiskt skaffa information
samt att samarbeta allsidigt. I utvecklingen av
inlrningsfrdigheterna efterstrvas frutstt-
ningar fr och lust till fortsatta studier och
livslngt lrande. Mlet r att eleven utvecklar
en positiv jagbild. Eleverna fr hjlp med att
strukturera och utnyttja vad de lr sig.
5
Srskilda ml i undervisning fr andra elever
n de som fullgr sin lroplikt
Frskoleundervisningen har som
srskilt ml att i samarbete med hemmen
och vrdnadshavarna frmja barnets utveck-
lings- och inlrningsfrutsttningar samt att
strka barnets sociala frdigheter och sunda
sjlvknsla med hjlp av lek och positiva
inlrningserfarenheter.
Pbyggnadsundervisningen har som
srskilt ml att utveckla den ungas frmga
att vlja yrke, frbttra frutsttningarna fr
fortsatta studier och frmja frmgan att ha
kontroll ver sitt liv.
Den grundlggande utbildningen fr
vuxna har som srskilt ml att med beak-
tande av elevernas livserfarenhet, situation
och lder ge dem mjlighet att frvrva de
kunskaper och frdigheter som ingr i den
grundlggande utbildningen samt frutstt-
ningar fr fortsatta studier.
Fr den frberedande undervisningen
fr invandrare infr den grundlggande
utbildningen r mlet att ge eleverna behv-
liga frdigheter i nska eller svenska samt
ndvndiga andra frdigheter fr vergngen
till frskoleundervisning eller grundlggande
utbildning. Undervisningen skall ocks frmja
elevernas harmoniska utveckling och integre-
ring i det nlndska samhllet. Mlet r dess-
utom att undervisningen skall stdja och frmja
elevernas kunskaper i sitt eget modersml och
deras knnedom om sin egen kultur.
298
3 kap.
Timfrdelningen i den grundlggande utbildningen
6
Timfrdelningen i grundlggande utbildning fr lropliktiga
Den tid som anvnds fr grundlggande utbildning frdelas mellan undervisning i
olika mnen och grupper av dessa mnen samt elevhandledning som fljer:
mnesgrupp, rsveckotimmarna
1)
rknade frn det undervis- rsvecko-
lromne ningen inleddes eller frn fregende kontroll- timmar-
punkt d mnestimmarna faststlldes minst: sammanlagt
rskurs minst:
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Modersml och litteratur 14 14 14 42
Sprk som pbrjas
i rskurs 1-6 (A-sprk) - - 8 8 16
Sprk som pbrjas
i rskurs 7-9 (B-sprk) - - - - - - 6 6
Matematik 6 12 14 32
Milj- och naturkunskap 9 31
Omgivningslra
Biologi och
geogra 3 7
Fysik och kemi 2 7
Hlsokunskap
2)
3
Religion eller
livsskdningskunskap 6 5 11
Historia och
samhllslra - - - - 3 7 10
Konst- och frdighetsmnen 26 30 56
Musik 4 3
Bildkonst 4 4
Sljd 4 7
Gymnastik 8 10
Huslig ekonomi - - - - - - 3 3
Elevhandledning - - - - - - 2 2
Valfria mnen 13
Frivilligt A-sprk - - 6 6
3)
12
1) rsveckotimme = 38 timmar
2) Undervisning i hlsofostran ges integrerat i rskurs 1-6 och under tre rsveckotimmar i rskurs 7-9
3) Eleven kan i rskurs 7-9, beroende p sprk, lsa det frivilliga A-sprket antingen som valfritt mne
eller i stllet fr B-sprket som gemensamt mne
- Undervisning i mnet ges inte i rskursen i frga om inte ngot annat bestms i lroplanen
B
I
L
A
G
A
Som valfritt mne kan undervisning
ges i frdjupade eller tillmpade studier i
de lromnen som anges i 1 mom., helheter
som bildas av era lromnen, frmmande
7
Timfrdelningen i grundlggande utbildning fr andra n lropliktiga
Den tid som anvnds fr grundlggande utbildning frdelas mellan undervisning
i olika mnen och grupper av dessa mnen som fljer:
mnesgrupp Obligatoriska Minimiutbud
Lromne kurser minst valfria kurser
Modersml och litteratur 4 1
Sprk 14 6
Det andra inhemska sprket
och frmmande sprk
Matematik 8 1
Religion eller livsskdningskunskap 1 2
Samhllsmnen och
naturvetenskapliga mnen 12
Historia och samhllslra
Fysik
Kemi
Biologi
Geogra
Andra fr den grundlggande utbildningen
lmpliga mnen eller mnesomrden
Sammanlagt minst 44
Eleven skall vlja minst fyra av de
mnen som hr till gruppen samhllsmnen
och naturvetenskapliga mnen och som
freskrivs i 1 mom.
Eleven skall lsa minst ett sprk enligt
lrokursen fr A-sprket och minst ett sprk
enligt lrokursen fr B-sprket. Eleverna
skall ges mjlighet att lsa ett eller era
frmmande sprk som valfritt mne.
I undervisning som ordnas i ett fngelse
kan avvikelse gras frn 1 mom. enligt vad
som bestms i lroplanen.
8
Specialbestmmelser om
sprkundervisningen
Om undervisningen helt eller delvis
ges p ett annat sprk n skolans undervis-
ningssprk, kan timantalet i modersml och
litteratur samt i A-sprket med avvikelse frn
sprk samt mnen som ansluter sig till
informationsteknik. Namnen p de valfria
lromnena bestms i lroplanen.
300
6 och 7 frdelas mellan ena sidan
undervisning i modersml och litteratur
enligt skolans undervisningssprk och
andra sidan undervisning i ifrgavarande
sprk s som utbildningsanordnaren beslutar.
Timantalet skall faststllas s att det r mjligt
att under den grundlggande utbildningen
n mlen fr modersml och litteratur i det
sprk som r skolans undervisningssprk.
Timantalet i modersml och litteratur enligt
skolans undervisningssprk skall dock vara
minst hlften av det sammanlagda antalet
timmar och kurser i modersml och litteratur
och i A-sprket enligt 6 eller 7 under tiden
fr den grundlggande utbildningen
I stllet fr i modersml och litteratur
enligt skolans undervisningssprk kan
invandrare undervisas antingen helt eller
delvis i nska eller svenska enligt en srskild
lrokurs avsedd fr invandrare.
Om elever med samiska, rommani
eller ett frmmande sprk som modersml
fr modersmlundervisning i detta sprk
i enlighet med 12 lagen om grundlg-
gande utbildning, kan timmarna i elevens
modersml och litteratur och i vriga sprk
med avvikelse frn 6 och 7 frdelas mellan
undervisning i sprk s som utbildningsan-
ordnaren beslutar. Elever som avses i detta
moment undervisas i stllet fr i det andra
inhemska sprket i nska eller svenska enligt
en srskild lroplan.
I skolor med elever som bor p samernas
hembygdsomrde skall ett valfritt mne vara
samiska. I skolor dr elever med samiska,
rommani eller ett frmmande sprk som
modersml fr modersmlsundervisning
i detta sprk, skall ett valfritt mne vara
svenska eller nska.
Undervisningen i teckensprk ges under
de timmar som reserverats fr modersml
och litteratur samt andra sprk.
9
Specialbestmmelser om frskole-
undervisningen
Undervisningen av elever som enligt
17 2 mom. lagen om grundlggande
utbildning intagits eller verfrts till speci-
alundervisning kan, om det med hnsyn till
elevens inlrningsfrutsttningar r moti-
verat, enligt 18 lagen om grundlggande
utbildning ordnas med avvikelse frn 6 och
7 s som anges i den individuella lroplan
fr hur undervisningen skall ordnas som har
gjorts upp fr eleven.
Undervisningen av de elever som
omfattas av frlngd lroplikt enligt 25 2
mom. lagen om grundlggande utbildning
kan vid behov ordnas s att undervisning i
det andra inhemska sprket och i ett frm-
mande sprk inte ges som gemensamt mne.
I undervisningen av elever som omfattas av
frlngd lroplikt kan mnen kombineras
till mnesblock och indelas i delomrden s
som anges i lroplanen.
Undervisningen av mycket gravt
utvecklingsstrda elever kan ordnas enligt
verksamhetsomrden i stllet fr i skilda
lromnen s som anges i lroplanen.
10
Specialbestmmelser om undervisning
som ges av utbildningsanordnare med
srskild utbildningsuppgift
I undervisning som ges av utbildnings-
anordnare med en srskild utbildningsupp-
gift enligt 7 3 mom. lagen om grundlg-
gande utbildning kan avvikelse gras frn 6
eller 7 enligt vad som bestms i tillstndet
att ordna utbildning.
11
Srskilda freskrifter
I grunderna fr lroplanen anges de
B
I
L
A
G
A
kunskaper och frdigheter som eleverna
skall inhmta d de fullgr lrokursen fr
4 kap.
Ikrafttrdelse- och vergngs-
bestmmelser
12
Ikrafttrdande
Denna frordning trder i kraft den 1
augusti 2002.
Genom denna frordning upphvs
statsrdets beslut av den 23 september
1993 om timfrdelningen i grundskolan
(834/1993) samt 1 och 3 4 mom.
undervisningsministeriets beslut av den
26 september 1994 om timfrdelningen i
vuxengymnasier (873/ 1994), frstnmnda
beslut jmte ndringar och 3 4 mom. i
sistnmnda beslut sdant detta lagrum lyder
i beslut 1203/1998.
tgrder som verkstlligheten av
frordningen frutstter fr vidtas innan
frordningen trder i kraft.
13
vergngsbestmmelse
En lroplan som gjorts upp enligt de i
12 2 mom. nmnda besluten kan iakttas
tills utbildningsstyrelsen beslutar om lro-
plansgrunderna enligt denna frordning och
om ibruktagandet av de lroplaner som skall
gras upp enligt dem. Utbildningsstyrelsen
skall godknna lroplansgrunderna s att de
lroplaner som baserar sig p denna frord-
ning ven fr de sista rsklassernas del tas i
bruk senast den 1 augusti 2006.
Helsingfors den 20 december 2001
Undervisningsminister
Maija Rask
Direktr
Kirsi Lindroos
302
mne 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt
Modersml och litteratur 14 14 14 42
A-sprk - - - - - - - - - - 8 8 16
B-sprk - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 6 6
Matematik 6 12 14 32
Omgivningslra Milj- och naturkunskap
Biologi och geogra 9 3 7
Fysik och kemi 2 7 31
Hlsokunskap 3
Religion/Livsskdningskunskap 6 5 11
Historia och samhllslra - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 3 7 10
Musik Konst- och frdighets- 4- 3-
Bildkonst mnen 26 4- 30 4-
Sljd 4- 7- 56
Gymnastik 8- 10-
Huslig ekonomi - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 3 3
Elevhandledning - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2 2
Valfria mnen (13) 13
Elevens minimala
timantal 19 19 23 23 24 24 30 30 30 222
Frivilligt A-sprk - - - - - - - - - - - (6) (6) (12)
- - = Undervisning i mnet ges inte i rskursen i frga om inte ngot annat bestms i lroplanen
( ) = Undervisas som valfritt mne
BILAGA 4
Timfrdelningen i den grundlggande utbildningen
Undervisningen i den grundlggande utbildningen grupperas med den lodrta linjen
i delar som frenar olika rsklasser. I varje del anges minimiantal rsveckotimmar av
undervisning (rsveckotimme = 38 timmar)

BILAGA 5
Utbildningsstyrelsens rekommendation om grunderna fr
undervisningen i modersml fr invandrare
RSKURSERNA 19
Undervisningen i modersml fr invandrare r undervisning som kompletterar den
grundlggande utbildningen. Det handlar inte om undervisning som sker i enlighet med
12 i lagen om grundlggande utbildning utan om undervisning som ges med std
av srskilt statsbidrag. Med undervisningen i modersmlet stder man utvecklingen av
elevens tankefrmga, sprkfrdigheter, uttrycksfrmga och frmga till kommunikation,
formandet av de sociala relationerna och vrldsbilden och en harmonisk utveckling av hela
personligheten. Bde undervisningen i svenska/nska som andrasprk och undervisningen
i elevens eget modersml strker elevens identitet och skapar en grund fr mngkulturell
och funktionell tvsprkighet.
Undervisningen i modersml har till uppgift att f eleven att bli intresserad av sitt eget
modersml, att anvnda och utveckla sina kunskaper i modersmlet ven efter den grund-
lggande utbildningen och att vrdestta sin egen bakgrund och kultur. Undervisningen i
modersml frmjar elevens mjligheter att fullvrdigt studera alla mnen inom den grund-
lggande utbildningen.
Nr undervisningsplanerna fr olika modersml grs upp r det viktigt att utg frn
respektive sprks srart, uppbyggnad, skriftsprkets utvecklingsskede och hela kulturbak-
grunden. Under modersmlslektionerna skall eleven f mjlighet att se nrmare p kulturens
olika delomrden i enlighet med srdragen i varje sprk- och kulturgrupp. D man stller
upp ml br man beakta elevens lder, tidigare undervisning, studievanor och det std som
hemmet och miljn erbjuder fr modersmlets utveckling. I undervisningen utgr man frn
elevens sprkliga frutsttningar och kulturella erfarenheter. I undervisningen utnyttjar man
det std som andra elever som talar samma modersml ger och eleven erbjuds s mnga
tillfllen som mjligt att lyssna till och tala sitt modersml i skolan. En mlinriktad moders-
mlsundervisning skall stdjas genom samarbete mellan hem och skola.
I det centrala innehllet i modersml tillmpas i mn av mjlighet lrostoffet i svenska
som modersml. Drtill stder undervisningen inlrning av de vriga lromnenas ordfrrd
och begrepp. Innehllsomrdena betonas i frhllande till det timantal som str till frfo-
gande, undervisningsgruppens storlek, elevernas sprkliga frutsttningar och lder.
Undervisningens omfattning faststlls i undervisningplanen. Mlen skall anpassas
efter undervisningens omfattning. Dessa grunder fr undervisningen i modersml har
gjorts upp utgende frn en modersmlsundervisning som omfattar tv rsveckotimmar.
B
I
L
A
G
A
304
ML
att anvnda de kommunikationsfrdigheter som r specika fr hans eller hennes egna
sprk och kultur och de viktigaste sociala reglerna i hans eller hennes modersml
att anvnda sitt modersml frimodigt och naturligt i olika sprksituationer i och
utanfr skolan
att behrska basfrdigheten i lsning och att frdjupa den till insiktsfull lsning
att bedma och bearbeta det sedda, hrda, upplevda och lsta
att knna till det egna modersmlets skrivriktning, att befsta bokstavsformer, rttskriv-
ningsregler och det skrivna sprkets strukturer
att ka sitt ordfrrd och gra det mngsidigt
att utveckla sin sprkliga medvetenhet
att frst vad tvsprkigheten betyder fr hans eller hennes egen utveckling
att lra knna sin kultur och utveckla sin frmga att jmfra fenomen som motsvarar
varandra i olika kulturer.
CENTRALT INNEHLL
Interaktionsfrdigheter
att va sig i vardagligt talsprk; fraser, att ge och be om anvisningar, olika interaktions-
och servicesituationer i och utanfr skolan
undervisningssamtal i grupp: att bertta om sina egna erfarenheter, tankar och knslor,
att stlla frgor, att komma med inlgg och motivera sina sikter, att lyssna p andra
att planera och va korta framstllningar av olika slag
att planera meddelanden till olika slag av mottagare
Lsa och skriva
I det centrala innehllet i modersml tillmpas lrostoffet i svenska som modersml s
att varje sprks srart beaktas. Eftersom huvudvikten i sknlitteraturen p elevens eget
modersml r p sdant material som gtt vidare i form av muntlig tradition skall eleven
vnja sig vid att uttrycka de tankar och knslor som den berttade historien vckte och att
utvrdera dess betydelse fr sig sjlv.
I det centrala innehllet tillmpas lrostoffet i svenska som modersml s att varje sprks
srart beaktas. Eleven skall bekanta sig med texter som r typiska fr sin sprk- och kultur-
grupp och anvnder dem under studiernas gng som en grund fr sina egna skriftliga eller
muntliga arbeten och framstllningar.
ELEVBEDMNINGEN
Bedmningen skall vara handledande och uppmuntrande till sin karaktr och den skall
utveckla elevens sjlvvrdering. I undervisningsplanen faststlls om man anvnder verbal
bedmning eller sifferbedmning.
Betyg
I slutet av lsret fr eleven ett srskilt betyg ver deltagandet i modersmlsundervisningen
fr elever med invandrarbakgrund. P betyget anges det undervisade sprket, undervis-
ningens omfattning och den verbala bedmningen eller sifferbedmningen p det stt som
undervisningsanordnaren bestmt. Fr vrigt tillmpas freskrifterna i punkt 8.3 om de
uppgifter som anges p betyget. Ett srskilt betyg ges ocks ver slutbedmningen. Slutbe-
dmningen baserar sig p prolen fr goda kunskaper.
PROFIL FR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV
DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN
D man anvnder prolen fr goda kunskaper br man beakta att elevernas modersmls-
kunskaper kraftigt varierar enligt hur lnge de vistats i en hemsprksmilj och hur mycket
undervisning de ftt i sitt eget sprk. Dessutom br man beakta att olika sprk har srdrag
som p olika stt och i olika omfattning inverkar p hur sprkfrdigheterna utvecklas.
Sdana srdrag r till exempel skriftsystemen, vars inlrning i vissa sprk kan ta era r,
skillnader mellan tal- och skriftsprk, skriftsprkets skede i allmnhet och olika varianter av
samma sprk.
Prolen fr goda kunskaper har gjorts upp som en gemensam grund fr de lroplaner i
olika sprk som grs upp i kommunerna och skolorna. Varje sprks srart br beaktas i dem.
Tala och lyssna
Eleven
kan uttrycka sig tydligt och frsteligt i kommunikationssituationer i vardagen
kan logiskt och med egna ord terbertta t.ex. en berttelse som han eller hon har hrt
kan flja en diskussion samt lyssna p andra och delta i en diskussion
knner till de centrala sociala reglerna i sitt eget sprk, t.ex. samtalsstt mellan unga
och vuxna och sprkliga uttryck fr artighet.
Lsning och litteratur
Eleven
har uppntt ytande grundlggande lsfrdigheter i frhllande till sitt eget sprks
egenskaper
kan gra iakttagelser av berttelsens intrig, personer, beskrivning av tid och milj,
sprk och centrala tankar
lser och frstr olika typer av saktexter, ssom lroboks- och tidningstexter och kan
komprimera textens huvudinnehll
B
I
L
A
G
A
306
r intresserad av att lsa; lser ven p fritiden om det nns litteratur att tillg p hans
eller hennes eget sprk
kan ska information och anvnda informationskllor p sitt eget sprk
t.ex. (ord)bcker och datant.
Skrivning
Eleven
behrskar tillrckligt bra de viktigaste grundreglerna i rttskrivning i frhllande till
sitt eget sprks egenskaper
skriver frsteligt om bekanta mnen
visar i sina skrivna texter att han eller hon behrskar det skrivna sprkets strukturer
kan skriva olika texter, ssom brev, insndare och berttelser enligt kommunikations-
traditionen i sin egen kultur.
Sprkknnedom
Eleven
knner till de centrala strukturerna och srdragen i sitt modersml
kan jmfra egenskaper i sitt eget sprk med egenskaper i svenska eller nska
kan skilja mellan skriftsprk och talsprk
knner till sitt eget sprks historia och sprkliga slktskap
r intresserad av sitt modersml och sin egen sprkliga bakgrund och frsker
frbttra sina modersmlskunskaper.
Kulturknnedom och sprkidentitet
Eleven
knner till seder och traditioner i sin egen kulturgemenskap och kan jmfra dem
med sederna i andra kulturer
har kunskap om de viktigaste hndelserna i sitt folks historia och dess bosttnings-
omrden
knner i mn av mjlighet till sknlitteratur och annan konst, centrala frfattare samt
muntlig historie- och kunskapstradition i sin egen kulturgemenskap
frstr vilken betydelse modersmlet har fr identitetsutvecklingen och uppskattar sitt
modersml och sin kultur och ven andra sprk och kulturer.
307
_______________________________________________________________________________________________________________________________
PL 380 PB 380
Puhelin (09) 774 775 Telefon (09) 774 775
br iakttas
DATUM 16.1.2004
Giltighetstid Fr.o.m.16.1.2004
tillsvidare
Rtten att meddela
GRUNDERNA FR LROPLANEN FR DEN UNDERVISNING SOM FRBEREDER FR
DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN 2004
Utbildningsstyrelsens direktion har faststllt Grunderna fr lroplanen fr den
undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen 2004 att
iakttas fr.o.m. 16.1.2004 tillsvidare. Grunderna har beretts enligt 14 lagen
om grundlggande utbildning.
En utbildningsanordnare som meddelar undervisning som frbereder fr den
grundlggande utbildningen skall gra upp och godknna en lroplan i
enlighet med vad som freskrivs i dessa grunder. En lroplan som fljer dessa
grunder kan tas i bruk 1.8.2004 och skall tas i bruk senast 1.8.2006.
lnsstyrelserna
DNR 2/011/2004
308
G
R
U
N
D
E
R
N
A

F
R

L
R
O
P
L
A
N
E
N

F
R

D
E
N

U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

S
O
M

F
R
B
E
R
E
D
E
R

F
R

D
E
N

G
R
U
N
D
L
G
G
A
N
D
E

U
T
B
I
L
D
N
I
N
G
E
N

GRUNDERNA FR LROPLANEN FR DEN UNDERVISNING SOM
FRBEREDER FR DEN GRUNDLGGANDE UTBILDNINGEN
1. Utgngspunkterna fr den undervisning som frbereder fr
den grundlggande utbildningen och undervisningens omfattning
Fr invandrarelever kan undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen
anordnas i samband med den grundlggande utbildningen. Den undervisning som frbe-
reder fr den grundlggande utbildningen r avsedd fr alla elever med invandrarbakgrund
vilkas kunskaper i svenska eller nska sprket inte nnu r tillrckligt goda fr studier
inom den grundlggande utbildningen. Frberedande undervisning infr den grundlg-
gande utbildningen ges 6-10 ringar under minst 450 timmar och ldre under minst 500
timmar. Utbildningsanordnaren beslutar om bildande av undervisningsgrupper i den
undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen. Fr undervisningen har
inte faststllts ngon riksomfattande timfrdelning och inte heller ngon lrokurs.
2. Den frberedande undervisningens ml och centrala innehll
2.1. Allmnna ml
Syftet med den frberedande undervisningen r att frmja en balanserad utveckling och en
integrering i det nlndska samhllet hos den elev som deltar i undervisningen och att ge
beredskap fr verfring till grundlggande utbildning. Tillsammans med undervisningen i
svenska eller nska som andrasprk strker undervisningen i det egna modersmlet elevens
mngkulturella identitet och skapar en grund fr en funktionell tvsprkighet.
I den frberedande undervisningen ges undervisning i lromnena i den grundlg-
gande utbildningen p ett stt som denieras nrmare i ett studieprogram som gjorts upp
fr eleven. Vid undervisningen i lromnena fljs grunderna fr lroplanen fr den grund-
lggande utbildningen i tillmpliga delar.
I undervisningen skall beaktas att eleverna r olika vad betrffar lder, studiefr-
digheter och inlrningsbakgrund. Lraren skall differentiera sin undervisning enligt
elevernas lders- och utvecklingsskeden. Om eleven fr std p sitt eget modersml frmjas
inlrningen av innehllet i de olika lromnena. Under den frberedande undervisningen
integreras eleverna i grupper i den grundlggande utbildningen fr studier p svenska eller
nska, som i s hg grad som mjligt motsvarar deras ldersniv, enligt det studieprogram
som gjorts upp fr eleven. Drigenom frmjas integreringen i samhllet, utvecklingen av
de sociala sprkkunskaperna och tillgnandet av innehllet i lromnet.
2.2. Unga invandrare som inte r ls- och skrivkunniga
Undervisningens ml skall fr unga invandrare som i ringa mn eller inte alls gtt i skola
stllas s att eleven fr undervisning som utgr frn hans eller hennes egen niv. Tyngd-
punkten i undervisningen ligger p att eleven skall lra sig lsa och skriva och vid sdana
310
grundlggande faktorer som hjlper eleven att klara sig i vardagssituationer, stder elevens
integrering och utvecklingen av identiteten som elev.
Tillrckligt lng tid br avsttas fr eleven att tillgna sig och befsta ls- och skriv-
kunnigheten innan den unga klarar av att fulldigt inleda egentliga studier i olika mnen.
Kravnivn hjs exibelt i takt med att elevens studiefrdigheter och studiemotivation kar.
2.3. Sprkundervisningens ml och centrala innehll
SVENSKA ELLER FINSKA SOM ANDRASPRK
Syftet med undervisningen i svenska eller nska som andrasprk r att ge eleverna tillrck-
liga frdigheter i svenska eller nska s att de kan fras ver till den grundlggande utbild-
ningen. Undervisningen fljer i tillmpliga delar grunderna fr lroplanen fr svenska
eller nska som andrasprk i den grundlggande utbildningen. Fr alla elever ligger den
frberedande undervisningens tyngdpunkt p studier i svenska eller nska som andrasprk.
I undervisningen beaktas innehllet i andra lromnen.
ELEVENS MODERSML
Syftet med undervisningen i elevens eget modersml r att stdja och frmja elevens
kunskaper i sitt modersml, kunskapen om den egna kulturella bakgrunden och utveck-
lingen av den kulturella identiteten. Undervisningen fljer i tillmpliga delar Utbildnings-
styrelsens rekommendation om grunderna fr undervisningen i modersml fr invandrare
(bilaga). Undervisning i elevens modersml anordnas i mn av mjlighet.
VRIGA SPRK
Om studier i frmmande sprk kan inkluderas i elevens studieprogram under den frbe-
redande undervisningen beror p hans eller hennes sprkliga frdigheter och p hur studi-
erna i svenska eller nska som andrasprk framskrider.
2.4. Ml och centralt innehll fr undervisningen i vriga lromnen
Undervisningen i vriga lromnen fljer i tillmpliga delar grunderna fr lroplanen fr
Utgngspunkterna fr undervisningen r eleven samt hans eller hennes tidigare
studier och kulturbakgrund. I undervisningen utnyttjas elevens knnedom om sitt sprk-
och kulturomrdes natur, levnadsstt, historia och samhlle, sprk och kulturer.
Vid planeringen av innehllet skall varje lromnes centrala begrepp, arbetsstt och
redskap beaktas. I den frberedande undervisningen vas olika studiemetoder.
3. Lroplanen fr den undervisning som frbereder fr den
Utbildningsanordnaren svarar fr uppgrandet av lroplanen fr den frberedande under-
visningen. Utgngspunkt fr uppgrandet av lroplanen utgrs frutom av grunderna
fr lroplanen fr den undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen,
av de allmnna och fr den frberedande undervisningen gllande riksomfattande ml
som faststllts i statsrdets frordning 1435/2001 och av grunderna fr lroplanen fr den
Lroplanen fr den undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen
baserar sig p lroplanen fr den grundlggande utbildningen och fljande skall framg av den
ml fr undervisningen och undervisningsarrangemangen
samarbetet med hemmen
samarbetet med andra instanser
elevvrden och samarbetet i anslutning till den, i synnerhet fr att stdja integrationen
handledningsverksamheten som std fr studierna
undervisningen av elever i behov av srskilt std
elevbedmning och intyg.
4. Att uppgra ett individuellt studieprogram fr eleven
Fr den undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen nns ingen
riksomfattande lrokurs, utan ett srskilt studieprogram grs upp fr varje elev. I detta skall
faststllas
elevens utgngsniv
de individuella mlen fr elevens lrande som granskas med jmna mellanrum
vilka lromnen som studeras, timantalen och undervisningens innehll
elevens studier i den egna gruppen och integrering i andra grupper i den
eventuell personlig handledning och andra eventuellt ndvndiga stdtgrder.
Studieprogrammet kan utgra en del av elevens integrationsplan.
5. Allmnt std fr studierna
Samarbetet mellan hem och skola
I samarbetet mellan hem och skola beaktas familjernas kulturbakgrund och erfarenheterna
av skolsystemet i ursprungslandet. Vrdnadshavarna fr bekanta sig med uppvxt och
fostran i det nlndska samhllet, med skolsystemet, lroplanen, elevbedmningen och
undervisningsmetoderna i Finland och med det studieprogram som gjorts upp fr eleven.
Utbildningsanordnaren skall skapa frutsttningar fr samarbetet mellan hem och skola.
Samarbetet skall vila p respekt, jmlikhet och likstlldhet mellan de olika parterna. G
R
U
N
D
E
R
N
A

F
R

L
R
O
P
L
A
N
E
N

F
R

D
E
N

U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G

S
O
M

F
R
B
E
R
E
D
E
R

F
R

D
E
N

G
R
U
N
D
L
G
G
A
N
D
E

U
T
B
I
L
D
N
I
N
G
E
N

312
Elevvrd
Elevvrden skall ha hand om de grundlggande frutsttningarna fr barnets och den
ungas lrande, om det fysiska, psykiska och sociala vlbennandet. Speciell vikt br fstas
vid att i ett tidigt stadium identiera elever som r i behov av srskilt std eller av elev-
vrdens tjnster. Stdtgrderna br inledas i tid och p ett effektivt stt. Vrdnadshavarna
skall f tillrcklig information om vilka stdtgrder som nns att tillg i det nlndska
skol-, social- och hlsovrdsssystemet samt om frfaringsstt och praxis gllande dem.
Stdet planeras i samarbete med de personer som utarbetar en eventuell integrationsplan
fr eleven eller hans eller hennes familj.
Elevhandledning
I lroplanen skall fastsls hur elevhandledningen genomfrs. Vid elevhandledningen i
den frberedande undervisningen br speciell vikt fstas vid att eleven har en realistisk
uppfattning om sina mjligheter till fortsatta studier och om kraven i arbetslivet. Handled-
ningen genomfrs i linje med de ml som uppstllts fr elevhandledningen och som nns
beskrivna i grunderna fr lroplanen fr den grundlggande utbildningen.
Vid planeringen av en veryttning frn den frberedande undervisningen till den
grundlggande utbildningen br man frskra sig om att information om elevens frut-
sttningar och framsteg gr vidare till fljande skola. Eleven och vrdnadshavaren skall i
god tid ges mjlighet att bekanta sig med den kommande skolan och dess prioriteringar i
undervisningen.
6. Elevbedmning
Bedmningen skall till sin karaktr vara vgledande och sporrande och utveckla elevens
sjlvvrderingsfrmga.
Den undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen bedms inte
med siffror. Bedmningen grs i samrd mellan alla lrare som undervisar eleven.
I lroplanen bestms om bedmningen av elever som deltar i den frberedande
undervisningen och om det intyg de fr.
7. Intyg
Som avslutning p den undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen
fr eleven ett intyg ver deltagande. P intyget skall antecknas de lromnen som eleven
studerat samt deras omfattning och innehll. Intyget kan kompletteras med en beskrivning
av hur eleven under den frberedande undervisningen gjort framsteg i olika lromnen i
_______________________________________________________________________________________________________________________________
PL 380 PB 380
Puhelin (09) 774 775 Telefon (09) 774 775
br iakttas
DATUM 16.1.2004
Giltighetstid Fr.o.m. 16.1.2004
tillsvidare
Rtten att meddela
Upphver freskrift 3/011/1999
GRUNDERNA FR PBYGGNADSUNDERVISNINGENS LROPLAN 2004
Utbildningsstyrelsens direktion har faststllt Grunderna fr
pbyggnadsundervisningens lroplan 2004 att iakttas fr.o.m. 16.1.2004
tillsvidare. Grunderna har beretts enligt 14 lagen om grundlggande
utbildning.
En utbildningsanordnare som meddelar pbyggnadsundervisning skall gra
upp och godknna en lroplan i enlighet med vad som freskrivs i dessa
grunder. En lroplan som fljer dessa grunder kan tas i bruk 1.8.2004 och ska
tas i bruk senast 1.8.2006.
lnsstyrelserna
DNR 3/011/2004
314
GRUNDERNA FR PBYGGNADSUNDERVISNINGENS LROPLAN
1. Utgngspunkterna fr anordnande av pbyggnadsundervisning
och undervisningens omfattning
Fr studerande som har fullgjort lrokursen i den grundlggande utbildningen kan enligt
lagen om grundlggande utbildning ordnas pbyggnadsundervisning under ett lsr. Till
studerande i pbyggnadsundervisningen kan tas ungdomar som har ftt avgngsbetyg frn
den grundlggande utbildningen samma eller fregende r.
I pbyggnadsundervisningen ges en studerande undervisning och handledning under
minst 1 100 timmar. Fr pbyggnadsundervisningen har inte faststllts ngon riksomfat-
tande timfrdelning och inte heller ngon lrokurs. I pbyggnadsundervisningens lroplan
kan ing lromnen som r gemensamma fr alla i den grundlggande utbildningen,
valfria mnen i den grundlggande utbildningen, andra mnen och mneshelheter i
enlighet med den grundlggande utbildningens uppgift, yrkesfrberedande studier och
praktisk arbetslivsorientering. Den studerande skall ha mjlighet att hja vitsord i gemen-
samma mnen som hr till lrokursen i den grundlggande utbildningen och vitsorden i
valfria mnen enligt skolans undervisningsutbud.
Pbyggnadsundervisningen kan ocks ordnas per verksamhetsomrde i enlighet med
9 i statsrdets frordning 1435/2001.
Pbyggnadsundervisning kan ordnas i samband med den vriga undervisningen, i en
srskild pbyggnadsgrupp och vid andra lroanstalter och som handledda studier i arbets-
livet eller i en organisation. De studerande kan fullgra studier som hr till pbyggnadsun-
dervisningen vid andra lroanstalter n den egna i enlighet med vad utbildningsanordnaren
beslutar. Den studerande skall ha mjlighet att bekanta sig med olika yrken och med
arbetslivet. Om mlen fr studier p en arbetsplats och om studiernas innehll och om
arbetsfrdelningen mellan skolan och arbetslivet avtalas mellan utbildningsanordnaren och
representanterna fr arbetslivet.
Pbyggnadsundervisningen ordnas s att den studerande fr positiva inlrningserfa-
renheter i olika lrandemiljer. I undervisningen skall mngsidiga metoder och arbetsstt
anvndas fr att vcka och upprtthlla studiemotivationen.
Framsteg i studierna fr elever inom pbyggnadsundervisningen skall fljas regelbundet.
Varje studerande skall ges mjlighet till personlig handledning och rd vid planeringen och
genomfrandet av sina studier, vid valet av fortsatta studier och vid planeringen av yrkesbana
och liv. Andra ndvndiga elevvrds- och stdtjnster skall ocks ordnas fr de studerande.
G
R
U
N
D
E
R
N
A

F
R

P
B
Y
G
G
N
A
D
S
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G
E
N
S

L
R
O
P
L
A
N
316
2. Pbyggnadsundervisningens ml
Mlet fr pbyggnadsundervisningen r att bygga vidare p den grundlggande utbild-
ningens uppgift att stdja den studerandes tillvxt och utveckling och att frebygga utslag-
ning. Mlet r att den studerande skall
lra sig sjlvstndighet och ansvarsfullhet och strka sin sjlvknnedom
lra sig samarbets- och interaktionsfrdigheter
utveckla sina studiefrdigheter
utveckla frdigheterna att fatta beslut och planera sina fortsatta studier, sitt yrkesval
och sin framtid
lra sig att bedma sin egen verksamhet och att frverkliga sina planer i frnderliga
livssituationer
frbttra frutsttningarna fr intrde till fortsatta studier och frbttra de kunskaper
och frdigheter som behvs i studierna
lra sig inhmta kunskaper som behvs i studierna, i samhllet och i det vriga livet
genom att ocks utnyttja informations- och kommunikationsteknologi
lra sig att hantera olika situationer i livet.
Mlet r att varje studerande efter pbyggnadsundervisningen har svl en plan fr fort-
satta studier som beredskap att inleda dem.
3. Lroplanen
Utbildningsanordnaren svarar fr uppgrandet av lroplanen fr pbyggnadsundervis-
ningen. Utgngspunkt fr uppgrandet av lroplanen fr pbyggnadsundervisningen utgr
frutom grunderna fr pbyggnadsundervisningens lroplan de allmnna riksomfattande
ml som faststllts i statsrdets frordning 1435/2001 och i grunderna fr lroplanen fr
Utifrn lroplanen fr den grundlggande utbildningen skall av lroplanen fr
pbyggnadsundervisningen framg
pbyggnadsundervisningens ml och upplggningen av undervisningen
grunderna fr att bli antagen som studerande
mjligheterna till studier i den egna skolan
mjligheterna till studier vid andra lroanstalter, i arbetslivet och p annat hll
utanfr den egna skolan
handledningen som std fr studierna
elevvrden
samarbetet mellan hem och skola
samarbetet med andra lroanstalter, med representanter fr olika frvaltningsomrden
och arbetslivet
G
R
U
N
D
E
R
N
A

F
R

P
B
Y
G
G
N
A
D
S
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G
E
N
S

L
R
O
P
L
A
N
undervisningen av studerande som r i behov av srskilt std och stdtjnster fr dem
elevbedmningen och betygen
den fortlpande utvecklingen och utvrderingen av pbyggnadsundervisningen.
4. Den studerandes studier
Eftersom det inte nns ngon riksomfattande lrokurs fr pbyggnadsundervisningen skall
fr varje studerande i samrd med den studerande och vid behov med vrdnadshavaren
faststllas
de studier i den egna skolan, i andra lroanstalter, i arbetslivet och p annat hll
som ingr i den studerandes studieprogram
timantalet fr lromnen och andra studier
de individuella mlen fr den studerandes lrande
personlig handledning och andra eventuellt ndvndiga stdtgrder.
Fr den studerande kan gras upp en plan fr den studerandes lrande dr dessa uppgifter
sammanfattas och preciseras. Om en individuell plan fr hur undervisningen skall ordnas
(IP) har gjorts upp fr den studerande under den grundlggande utbildningen beaktas
denna d studierna planeras.
5. Elevbedmningen
Bedmningen skall till sin karaktr vara vgledande och sporrande och utveckla den stude-
randes frmga till sjlvvrdering.
Bedmningen av gemensamma lromnen som hr till lrokursen i den grundlg-
gande utbildningen skall grunda sig p de kriterier fr slutbedmningen och de anvis-
ningar om deras tillmpning som Utbildningsstyrelsen meddelat fr den grundlggande
utbildningen. I bedmningen anvnds sifferskalan i 10 3 mom. i frordningen om
grundlggande utbildning. Bedmningen av en studerande som enligt 17 2 mom. i lagen
om grundlggande utbildning studerar gemensamma mnen i den grundlggande utbild-
ningen enligt en individuell lrokurs baserar sig p de ml som stllts i den studerandes
studieprogram. Dr kan ocks verbal bedmning anvndas.
Vid bedmningen av valfria lromnen i den grundlggande utbildningen iakttas vad
som bestmts om slutbedmningen av dessa lromnen i grunderna fr lroplanen i den
Bedmningen av studierna i andra mnen som ingr i den studerandes studieprogram
baserar sig p de ml som stllts i den studerandes studieprogram. Vid bedmningen kan
sifferbedmning eller verbal bedmning anvndas.
Freml fr den studerandes sjlvvrdering r speciellt frmgan att stlla upp ml
fr sig sjlv, att granska och styra sitt eget arbete, att knna igen sina framsteg, att hantera
situationer i vardagslivet och att planera sin framtid.
318
6. Betygen
De betyg som anvnds i pbyggnadsundervisningen r
mellanbetyg eller periodbetyg, i lroplanen bestms hur dessa ges,
betyg ver pbyggnadsundervisningens lrokurs och
betyg ver studier som fullgjorts under pbyggnadsundervisningen.
P alla betyg antecknas betygets namn, den studerandes namn och personbeteckning,
utbildningsanordnarens och skolans namn, lsret, datum fr utfrdandet av betyget
och en anteckning om att det r ett betyg enligt de grunder som Utbildningsstyrelsen
godknde 16.1.2004.
Om en studerande i pbyggnadsundervisningen har studerat gemensamma lromnen
i den grundlggande utbildningen enligt en individuell lrokurs frses den verbala bedm-
ningen eller siffervitsordet med en asterisk (*). I tillggsuppgifterna p betyget antecknas
att eleven har studerat enligt en individuell lrokurs.
P betygen grs ingen anteckning om den studerandes uppfrande.
Om en del av studierna har skett vid en annan lroanstalt, p en arbetsplats eller p
annan drmed jmfrbar plats antecknas detta p betyget.
Till den studerande skall vid behov ges ett mellanbetyg fr anskan till fortsatta studier.

6.1. Betyg ver fullgjord pbyggnadsundervisning
Om den studerande har fullgjort alla studier enligt det egna studieprogrammet med
godknt vitsord ges ett Betyg ver fullgjord pbyggnadsundervisning
I punkten Studier som fullgjorts under pbyggnadsundervisningen antecknas den
studerandes studieprogram och en bedmning enligt lromne eller lromnesgrupp av
alla studier som fullgjorts under pbyggnadsundervisningen. I denna punkt antecknas
ocks de gemensamma och valfria lromnen i den grundlggande utbildningen som den
studerande avlagt med godknt vitsord under pbyggnadsundervisningen men i vilka den
studerande inte har hjt vitsordet p avgngsbetyget frn den grundlggande utbildningen.
P betyget antecknas vid behov punkten Hjning av slutvitsorden frn den grundlg-
gande utbildningen. Om det nya vitsord som den studerande i pbyggnadsundervisningen
ftt i gemensamma eller valfria lromnen i den grundlggande utbildningen r hgre n
vitsordet p avgngsbetyget frn den grundlggande utbildningen, antecknas detta vitsord
i denna punkt.
6.2. Betyg ver fullgjorda studier i pbyggnadsundervisningen
Om den studerande fullgr endast en del av de studier som ingr i hans eller hennes
studieprogram med godknt vitsord eller avbryter studierna ges ett Betyg ver fullgjorda
studier i pbyggnadsundervisningen.
De studier som den studerande fullgjort med godknt vitsord antecknas p betyget i
punkten Studier som fullgjorts under pbyggnadsundervisningen. I denna punkt antecknas
ocks de gemensamma eller valfria lromnen i den grundlggande utbildningen som den
studerande har fullgjort med godknt vitsord under pbyggnadsundervisningen men inte
hjt vitsordet p avgngsbetyget frn den grundlggande utbildningen.
Om den studerande har hjt ngot vitsord i gemensamma eller valfria lromnen i
den grundlggande utbildningen, antecknas detta p betyget i punkten Hjning av slut-
vitsorden frn den grundlggande utbildningen
6.3 Bilagor till betyget
Den studerande fr p begran en betygsbilaga dr hans eller hennes uppfrande och
arbete under pbyggnadsundervisningen bedms.
Som bilaga till betyget kan ocks ges
mera detaljerade uppgifter om elevens studieprogram och framgng i studierna
en redogrelse ver studier som fullgjorts i andra lroanstalter
en evaluering av lrandet p arbetsplatserna och en beskrivning av den studerandes
arbetsuppgifter
en redogrelse fr den studerandes intressen.
G
R
U
N
D
E
R
N
A

F
R

P
B
Y
G
G
N
A
D
S
U
N
D
E
R
V
I
S
N
I
N
G
E
N
S

L
R
O
P
L
A
N
Vammalan Kirjapaino Oy 2004
Utbildningsstyrelsen/frsljning
PB 380 (Hagnsgatan 2)
00531 HELSINGFORS
Telefon (09) 7747 7450
Fax (09) 7747 7475
myynti@oph.fi
www.oph.fi/svenska/bokhandel
I grunderna fr lroplanen fr den grundlggande utbildningen bestms ml
och centralt innehll fr temaomrden, lromnen och mnesgrupper i den
grundlggande utbildningen fr lropliktiga samt grunderna fr elevbedmningen
I lroplansgrunderna bestms vidare om de centrala principerna fr samarbetet
mellan hem och skola och fr elevvrden samt om mlen fr den elevvrd som
hr till undervisningsvsendet. Boken innehller ocks grunderna fr lroplanen
fr den undervisning som frbereder fr den grundlggande utbildningen och
grunderna fr pbyggnadsundervisningens lroplan.
Grunderna fr lroplanen fr den grundlggande utbildningen r en freskrift
utifrn vilken utbildningsanordnaren beslutar om lroplanen.
Som bilaga till grunderna fr lroplanen finns Utbildningsstyrelsens rekom-
mendation om grunderna fr undervisningen i modersml fr invandrare.
ISBN 952-13-1879-1
.

Läroplan 2004

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Läroplan 2004

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

GR U ND E R NA

You might also like