Professional Documents
Culture Documents
Västfronten 23 Okt 2013
Västfronten 23 Okt 2013
Västfronten 23 Okt 2013
SIDAN 5
VSTFRONTEN
ONSDAGEN 23 OKTOBER 2013 En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet
VDRET
Eftermiddag: Mest molnigt och tidvis regnskurar, 11-15 grader. Kvll: Mest molnigt och tidvis regn. 6-9 grader.
SIDAN 4
2 GTEBORG
VSTFRONTEN
12 SEPTEMBER 2013
Man mste vilja sortera sina sopor. Det rcker inte att stta ut krl och sga att det r obligatorisk utan folk mste frst varfr det r viktigt ocks, sger Emil Nilsson, frlggare p Kretslopp och vatten i Gteborg. Emil Nilsson och hans kollegor arbetar fr att ka medvetenheten hos hyresvrdar i Gteborg. Det r sedan hyresvrdens ansvar att informera sina hyresgster om de rutiner och instruktioner som finns gllande avfallshantering. Hr verkar det finnas brister. PERNILLA OLSSON BOR i hyresrtt sedan tre r tillbaka hos en av de strre hyresvrdarna i Gteborg. I hennes hyreshus finns mjlighet till matavfallssortering, men trots det vljer Pernilla att inte sortera sitt matavfall. Jag sorterar verkligen allt frutom matavfallet. Men det blir s mycket med ytterligare en behllare. Det handlar vl om lathet egentligen, sger hon. Den information Pernilla minns att per. hon ftt r ett blad i samband med att de infrt bruna papperspsar. Mjligen har det ocks sttt ngot i hyresgstsfreningens interna nyhetsblad. I GTEBORG finns inga regleringar fr fastighetsgare kring just hantering av matavfall. De har frmst ett informationsansvar och ett ansvar att samla in hushllsavfallet. ven Emil tror att det finns brister i informationen mellan hyresvrd och hyresgst. Mycket hade kunnat gras bttre frn frsta brjan. De som hade tillgng till sortering visste ibland inte hur det skulle hanteras, sger han. Trots att man erbjuder mjligheten till sortering av mat- och restavfall r inte alltid hyresgsterna medvetna om det.
Hyresgster sorterar sitt matavfall i lgre utstrckning n vriga. En flrklaring kan vara att de inte ser den ekonomiska vinningen p samma stt som vriga grupFoto: Emeie Carlsson
frkla-
resvrdar finns en ekonomisk vinst att gra om hyresgsterna sorterar sitt avfall. I nstan hela Gteborg gller av avfallstaxa. Det innebr att fastighetsgaren betalar fr avfallet per kilo. Gteborgare som bor i villor har visat sig vara betydligt bttre p att sortera sitt matavfall r personer som bor i hyresrtt. En viktig faktor i det hela r att 80 procent av gteborgarna bor i lgenhet och bor man i lgenhet s spelar det faktiskt ingen direkt roll. Du kommer inte spara pengar sjlv, rar Emil.
MALM STAD har anvnt sig av ett lite annorlunda tillvgagngsstt fr att handskas med problemet. Frra ret infrdes obligatorisk matavfallssortering. Mlet r att man 2015 ska samla in 40 procent av matavfallet. Genom att arbeta aktivt med informationskampanjer och utskick hoppas man uppn sitt ml. ETT LIKNANDE projekt r inte aktuellt fr Gteborg i dagslget. Nej, det r ingenting vi kommer att fokusera p fr tillfllet, sger Emil Nilsson. Emil menar att man p Kretslopp och Vatten istllet satsar p beteendepverkan genom information, frmst till hyresvrdarna. Fr Gteborg r mlet ngot blygsammare n fr Malm. Emil berttar att de satsar p att n 50 procent insamlat matavfall
Sopnedkast finns idag bara i ett ftal hyreshus i Gteborg. Inom tv r hoppas de hyresvrdar som har dem kvar att de ska vara helt avskaffade.
Foto: Emelie Carlsson
FRRA RET hade 70 procent av de gteborgare som bor i flerbostadshus mjlighet till matavfallssortering. Efter att ha pratat med de strsta kommunala och privata hyresvrdarna i Det r inte bara miljn som gynnas Gteborg str det klart att nstan alla nr vi sorterar vrt matavfall. Fr hyerbjuder sina hyresgster detta. Varfr r det d en s liten andel som 17 proFaktaruta cent som sorterar matavfallet? Eva Bengtsson, miljstrateg, p Bostads- Gteborg stad samlade 2012 in 18 200 ton bolaget berttar att de ibland ftt ta matavfall. bort krlen fr matavfall i vissa omr-Ett ton matavfall kan producera lika mycket den eftersom de missktts. biogas som 67 liter bensin eller 50 liter diesel. Det funkade helt enkelt inte. Det - Med biogas kan vi minska koldioxidutslpblev fr stkigt i soprummen, sger pen med drygt 1700 ton per r hon.
REDIGERAT AV: EMELIE CARLSSON
2020. Fr att uppn mlet kommer de att kra p samma linje som tidigare. Information till hyresvrdarna och frhoppningar att hyresvrdarna frmedlar vidare till gsterna. Pernilla Olsson tror att en motsvarighet till Malms projekt hade kunnat fungera i Gteborg. Jag tycker att det lter jttebra. Vi behver bli pminda om hur viktigt det r. En text i ett informationsblad r inte tillrckligt, sger hon.
Den bruna psen finns i nstan alla hushll. Men anvnds sllan.
Foto: Sigrid Rosell Sigrid Rosell och Emelie Carlsson
12 SEPTEMBER 2013
VSTFRONTEN
GTEBORG 3 VA TYCKER DU D
Handlar du ekologiskt?
Linda Johansson: - Ja det gr jag ibland. Det r frmst bananer och kaffe eftersom att det smakar bttre och av solidaritet. Hade jag haft mer pengar hade jag handlat allt ekologiskt
David Winsnes: Jag har brjat gra det efter att jag ftt inspiration p jobbet. Det r frmst frukt och mjlk. Jag tror det behvs fr ett hllbart samhlle.
Prisskillnaderna mellan ekologiska och icke-ekologiska varor r fortfarande en stor anledning till varfr s f vljer att handla ekologiskt.
medvetenheten kar
Birgitta Whlander: Ja, framfr allt grnsaker och mejeriprodukter. Jag gr det fr att jag inte vill ha i mig skit helt enkelt.
arna i allt strre utstrckning tnker p vad de stoppar i sig s r det bara fyra procent av den totala livsmedelsfrsljningen som r ekologisk. Det visar en rapport frn SCB. Sedan 2004 har SCB frt rlig statistik ver livsmedelsfrsljningen i Sverige. Under denna period har andelen slda ekologiska varor kat frn tv procent till fjolrets fyra procent. Men de senaste tv ren har andelen av ekologiska varor varit ofrndrad, trots att den totala livsmedelsfrsljningen har kat. Enligt Simon Johansson, doktorand vid socialantropologiska institutionen p Stock-
holms universitet finns det fle- hos konsumenterna har kat ra mjliga frklaringar till det de senaste ren, men att det hr. inte syns i statistiken. Det r en kombination av Konsumenterna gr inte populra dieter, prissttning, bara p KRAV-mrkning och samt en mindre framvxt av knner sig lugna. Istllet alternativa distvnder de sig till ributions- och fr- Tidigare har vi nischade affrer sljningskanaler med nrodlade vavarit naiva kring fr mat som uppror som inte alltid fattas som bra. vr mat, men nu r mrkta. Det beDet vill sgaekolo- behver vi tnka ror p att smskagisk, nrodlad och liga producenter om etiskt frsvarbar. inte har rd med miljcertifiering, SIMON MENAR men deras produkocks att den ekonomiska kri- ter r kanske mer ekologiska sen gjort att mnga hushll n KRAV-mrkta tomater frn ftt minskade inkomster och Grekland, sger Simon Johansdrfr vljs de dyrare ekologis- son. ka alternativen bort. Dremot sger han att medvetenheten HANNA SVENSSON, VD p
Andreas Davidsson och sonen Elis: Ja det mesta jag handlar r ekologiskt eftersom jag inte vill att min son ska f i sig massa gifter. Jag gr det ocks fr att det r bra ur ett stort perspektiv.
Det norska Herculesplanet deltog i en internationell militrvning och skulle flyga frn Evenes utanfr Narvik till Kiruna.Strax fre klockan tre p eftermiddagen den 15 mars 2012 flg planet i en fart p 520 kilometer i timmen rakt in i fjllvggen mellan Kebnekaises nordoch sydtopp. Samtliga fem personer ombord omkom omedelbart.
Haverikommission om Herkuleskrasch
till utredningen och framfra att alla tankar gr till de omkomna och deras anhriga till offren i flygolyckan. Det r inte srskilt intressant vem som har begtt ett misstag. Det som r verkligt intressant fr oss r, hur kunde detta ske? sger Ytterberg. DET FANNS BRISTER hos bde det svenska och norska frsvaret som kan frklara kraschen. P den norska sidan saknades rutiner kring flygningen. P den svenska sidan saknades den erfarenhet som krvdes fr att kunna hantera flygsituationen. Ngot tekniskt fel
frekom dremot inte, utan problem frklarades bero p individuella misstag. SHK verlmnar rekommendationer till norska Luftfrsvaret, Transportstyrelsen, Rikspolisen och Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap. Dessa rekommendationer ska fungera som ett underlag fr att undvika liknande hndelser i framtiden.
r det svrt att frndra konsumenternas ingjutna kpvaRebecka Nord arbetar i affren Ekosto- nor p kort sikt. Tidigare har vi varit naiva re i Gteborg. Hon tycker det r viktigt kring vr mat eftersom vi har att mnniskor blir medvetna om vad haft s f matskandaler genom det finns fr gifter i deras mat. ren. Drfr har mnga litat Foto:Axel Bjurklint p att maten r bra. Men det senaste har vi ftt fler och fler Ekostore i Gteborg har ocks skandaler och d behver vi mrkt en strre medveten- tnka om, sger hon. het hos mnniskor och frmst bland deras kunder. Men i stort Simon Lfving och Axel Bjurklint
Under tisdagen presenterades slutrapporten frn Haverikommissionen. Hans Ytterberg, generaldirektr p Haverikommission inledde presskonferensen med att frklara bakgrunden
LFV HAR EFTER olyckan kritiserats och ifrgasatts. Dels p grund av att de lt en oerfaren flygledare vgleda planet p en ovanlig rutt och dels fr
att samma flygledare var i tjnst bara tre dagar senare. LFV anser dock inte sjlva att de gjort ngot fel. Vi delar inte alla synpunkter i Haverikommissionen, men vi tar dem till oss och tittar p dem, sger LFV:s bitrdande produktionschef Kenny Bech. En genomgng ska nu ske tillsammans med Transportstyrelsen som reglerar hur LFV och andra ska agera. En extern utredning har ocks tillsatts fr att frbttra skerhetstnkandet.
TT
4 GTEBORG
VSTFRONTEN
23 OKTOBER 2013
Frra ret anmldes 376 vldtkter mot mn och pojkar. Samma r anmldes 5129 vldtkter mot kvinnor och flickor. Frn r 2007s 137 anmlningar har siffran allts nstan tredubblats. Konferensen arrangeras av lndsstyrelsen i Vstra Gtaland ihop med Ungdomsstyrelsen och utlyser unga killar som bde utsatta och frvare. Klockan tio sls portarna till Burgrdens Konferenscenter upp. Vi hoppas kunna uppmrksamma det hr med killars dubbla roller. Vad gller killar som brottsoffer finns ett stort mrkertal utefter de normer som finns kring sexualitet och maskulinitet, det r kanske inte s ltt fr killar att identifiera sig som brottsoffer och sexualoffer, sger Cecilia Narby p Ungdomsstyrelsen. CECILIA NARBY berttar att det r ett ganska outforskat omrde att ven killar blir utsatta. Ungdomsstyrelsen hade en konferens fr ngra veckor sedan dr det samlades forskare som kollat p hur utbrett det r att unga killar blir utsatta. Pojkmottagningen i Stockholm r ett av f stllen som jobbar med de hr frgorna.
2009
2010
2011
2012
Olof Risberg, psykolog och psykoterapeut p pojkmottagningen i Stockholm, menar att vldtkt mot mn inte r nytt men det r frst det senaste rtiondet som det har uppmrksammats. Han menar att det krvs stor samverkan med skola och frldrar i en sdan hr frga. Risken finns att utsatta utstter andra. Detta kan ske som hmnd p ngot yngre barn om man sjlv blivit utsatt av ngon vuxen el-
ler ldre menar Olof Risberg. Det r svrt att se ngra tendenser fr ett sdant beteende men en sak kan vara att man nrmar sig barn p ett fr intensivt eller onaturligt stt. Man mste sortera och bearbeta, bli av med den egna skulden och se sitt egenvrde. Bygga upp sjlvknslan igen som sklart fr sig en trn nr man blir krnkt p detta stt, sger Olof Risberg. Det r vik-
tigt att jobba med konsekvenserna. Mnga vet inte att det de gr r fel. Anledningen till att s f sexualbrott mot mn anmls tror Olof Risberg beror p att det r s skamligt. OFTA FINNS EN relation till offret om det r minderrigt och det r svrt att ange ngon som str nra. Det frekommer ven att frvaren hotar och sger saker som att om du berttar fr ngon tar
jag livet av mig. Den nya vndningen i det hr menar Cecilia Narby r att killar utstter andra killar fr sexualbrott. Det finns kriminologiskt forskning som visar p att personer som blir utsatta fr vldsbrott i sin tur utstter andra. Det behver inte vara i samma situation men det kommer ut p annat stt lite senare, sger Cecilia Narby.W
Louise Olsson
Denna lapp har mnga gteborgare kunnat hitta i sina bervldor. Men avsndaren anklagas fr att dlja ekonomiska intressen. Bild: Erik Eliasson
REDIGERAT AV: MARIA ASKERFJORD SUNDEBY
Fretaget som lmnar lapparna heter Clothing Collection Team LTD och r baserat i Skottland, men skriver p sin hemsida att de ven har ppnat filialer i Jnkping och Gteborg. P lapparna str det Hjlp oss att hjlpa och privatpersoner uppmanas
att samla olika typer av klder i plast- eller papperssckar och stlla ut dem fr hmtning. Men fretaget har tidigare varit upp fr prvning hos Advertising standard Authority, som styr den brittiska reklambranschens regler fr marknadsfring och reklam. Dr hade en privatperson anklagat dem fr att marknadsfra sig som ett vlgrenhetsfretag fr att vilseleda, men de friades efter att ha hvdat att det framgr p deras lappar att de sljer klderna och att fretaget r vinstdrivande. Fretagets gare, Wojciech Kupidura, stllde sig undrande infr Nyheter24:s frga om fretaget var en bluff och frklarade: Vi har inte ngonstans utgett oss fr att vara en organisation som enbart jobbar med vlgrenhet utan mycket riktigt tjnar vi pengar p detta fretag. Jan Axhage hvdar att fre-
tag likt dessa lurar privatpersoner. Man luras att tro att man gr en god grning, fast det inte r s, sger han. I Sverige har Frivilligorganisationernas insamlingsrd (FRII) en lista med organisationer som tillmpar deras kvalitetskod och innehar ett s kallat 90-konto. Ett 90-konto r ett insamlingskonto som utfrdas av Svensk insamlingskontroll. FRII uppmanar alla som r oskra att sknka enbart till dessa organisationer. Jan Axhage tycker att det viktigaste fr att kunna pst att man som organisation idkar vlgrenhet r att redovisa sin verksamhet korrekt. Man br kunna ha en ppen redovisning ver vart bistndet gr och ver sin ekonomi, sger han.
Jacob Ljunggren
23 OKTOBER 2013
VSTFRONTEN
UTRIKES/INRIKES 5 I KORTHET
utkar medlemskapsfrhandlingarna med samtal om regionalpolitik i brjan av november. Men till ett eventuellt turkiskt intrde r vgen fortfarande lng. - Ska man kunna trycka p Turkiet med reformer fr demokrati, mnskliga rttigheter, rttsstaten, minoriteter s r det hr enda vgen att g, sger EU-minister Birgitta Ohlsson (FP), som tillsammans med sina kollegor vid ett mte i Luxemburg p tisdagen tog det vntade beslutet om att dra igng det nya frhandlingskapitlet.
Wiktor Nummelin/TT
Joakim Berndtsson, lektor p Gteborgs Universitet, tror att Europakommissionens frslag kommer att vara svrt att genomfra i praktiken.
Bild: Scanpix
Joakim Berndtsson.
Bild: Gteborgs Universitet
sttt fr s gott som alla studentbostder men kommunen ppnar nu ven fr privata aktrer. Det finns ngra som r intresserade. Nr det gller det generella bostadsbyggandet i Gteborg tror Kamne att man ibland mste bortse frn charmen med lga hus och ppna ytor i stadsrummet. Vi mste se till att bygga staden ttare, srskilt i centrum men ven i andra omrden, det har ju ocks bra effekt p mjligheten att klara sig utan bil till exempel, sger han.
Daniel Persson
6 GTEBORG
VSTFRONTEN
23 SEPTEMBER 2013
Tjugo procent av vrldens befolkning har ett annat stt att frst verkligheten
I kvll p Gteborgs konsthall frelser Jakob Wenzer om hur vi br sluta se diagnoser s som ADHD och autism som sjukdomar. Genom att gra s vill han visa att vi kan uppleva konst p olika stt. Jakob Wenzer vill med diskussionen ppna upp fr att vi ska kunna se diagnoserna som mjliga tillgngar fr ett mer mngfaldigt samhlle. De kan ju bara vara tillgngar i de fall de finns utrymme att vara tillgngar. Men samhllet som det ser ut nu r inte en milj som ger utrymme fr det. Samhllet r byggt fr att man skall ha en speciell typ av hjrna, sger han. JAKOB WENZER R forskare i etnologi och hller i kvll den tredje frelsningen om varfr samhllet beskriver olikheter i hur vi tnker och utvecklas olika beroende p sjukdomar. TANKEN R ATT frelsningarna ska problematiserar vrt behov av att diagnostisera kognitivt utanfrskap s som ADHD, autism och Aspergers som sjukdomar. Under kvllen kommer en panel att fra diskussionen ur perspektivet mngfald istllet fr sjukdomstillstnd. Andres Hagstrm, programintendent p Gteborgs Konsthall beskriver att intresset har varit enormt fr de tv frgende frelsningarna. Vi har haft en publik p runt 80-100 personer. Det finns ett stort intresse och det har varit mycket bra respons frn mnniskor som har diagnoser och upplever sig befinna sig i detta spektra men ocks frn anhriga som upplever det positivt att samhllet uppmrksammar det som en mjlig tillgng, sger Andres Hagstrm. DE HAR ARBETAT med frelsningarna utifrn Gteborgs konstbiennals nya satsning, Play: Recapturing the radical imagination. En gemensam utstllnings mellan curatorer i Gteborg dr tanken r att vcka frgan kring att kombinera lekfullhet och radikal fantasi i konsten. FR ANDRAS Hagstrm kndes frelsningarna som han anordnat med Jakob Wenzer som ett spnnande komplement till konstbiennalens nya satsning. 20 procent av vrldens befolkning har ett annat stt att frst verkligheten, sjlvklart r inte det negativt. Och r det ngra som har ett radikalt stt att se vrlden, enligt rdande norm, s r det de 20 procenten som befinner sig i dessa diagnoser. DET STT VI traditionellt upplever konst p kan f ett nyvaknande. Genom att tolka konstverk med ett bredare perspektiv kan vi ppna upp nya drrar fr hur vi frstr konst. Jakob Wenzer menar att konst vanligtvis upplevs genom den symbolik objektet i konsten representerar. Konsten i sig har en direkt inverkan, inte tolkande av vad
man tror det frestller, utan den fysiska upplevelsen av konsten, fortstter han. Detta menar Jakob Wenzer r ett mindre neurotypiskt stt att analyserar konsten. Och med neurotypiskt menar han den typ utav tnkande som samhllet r konstruerat fr att inhysa. Istllet fr att analysera symboliken i konsten kan man frska beskriva den upplevelsen av konsten som sker i kroppen och analyserar den rektionen. Konst som analyseras och tolkas p detta stt ger oss ett bredare perspektiv p konst. Det r ocks en upplevelse av konst p ett stt som r tillgngligt fr oss alla.
Jonna Grenfeldt
re, att f testa sina vingar. Vi brukar ha en vldigt vlkomnande och tilltande publik, sger hon. Nsta chans att st eller titta p Folkteaterns ppna scen ges den andra december.
Olivia Wikstrm
23 SEPTEMBER 2013
VSTFRONTEN
GTEBORG 7 I KORTHET
Foto: Scanpix
Fr f kvinnor i idrottsstyrelserna
Stockholm: De svenska specialidrottsfrbunden fr alltfler kvinnor i sina styrelser. Men de r fortfarande fr f, anser Riksidrottsfrbundet (RF). Man kan sga generellt att det gr t rtt hll, men fr sakta, och att det terstr en hel del jobb att gra, sger ordfranden Karin Mattsson Weijber till Radiosporten. Enligt RF:s senaste berkning, som Radiosporten tagit del av, r 33 procent av styrelseledamterna i idrottsfrbunden kvinnor, tv procentenheter fler n fr fem r sedan. Av alla styrelseordfranden r 22 procent kvinnor. TT
tast om mlgruppsrelaterade paket, sger Larqvist. EN ANNAN FAKTOR r hur det gr p isen och dr gr det bra fr Frlunda. Efter en ngot knackig start p ssongen har indianerna fyra raka segrar i bagaget och ligger just nu trea i tabellen. Och det mrks p publiktillstrmningen. I vr senaste match mot rebro i mndags hade vi ver 9000 personer i publiken. Det r en vldigt bra publiksiffra fr att vara en mndag, sger Larqvist.
Simon Lfving
Vstfronten tippar
CSKA Moskva - Manchester City 2 Real Madrid - Juventus 1 Bayern Mnchen - Viktoria Plzen 1 Bayern Leverkusen - Shaktar D X Manchester U - Real Socidad 1 Galatasaray - Kpenhamn 1 Anderlech - Paris Saint-Germain 2 Benca - Olympiakos 1
Foto: Scanpix
SISTA SIDAN
VSTFRONTEN
12 SEPTEMBER 2013
KRNIKA
agens outfit och de hetaste trenderna. Redaktrer, modebloggare, stylister, fotografer och deras assistenter. Producenter, agenter, designers och barnarbetare i tredje vrlden. Modebranschen r en vloljad maskin som personifierar vstvrldens phittade vrden om vad lycka och framgng r. Ingen kommer undan detta, det r s infekterat i vrt vlpolerade samhlle, dr olika subkulturer har sina kldkoder. Som ofta fljs slaviskt. POLITIKER I VLDRESSADE kostymer. Det borde inte spela ngon roll, men det gr det. Jag har lite svrt att se ngon av samhllets toppar leta kostymer p Dressman. Hromdagen blev Hillary Clinton bedmd efter sttet hon klr sig p, fast skribenten inledde artikeln med hennes comeback inom politiken. Texten publicerades i GP och var ngot av det vrsta jag har lst. Vad har Clintons kavaj fr betydelse i hennes politiska karrir? HUR MAN vljer att tolka kldkoder eller hur man dissekerar kvinnliga ledare p grund av hur de klr sig r upp till var och en. Medelsvenssons verkar oavsett inte ta modebranschen p allvar. Det rcker ibland att vara intresserad eller ha en stil som avviker fr mycket frn normen fr att bli ddsdmd.
Vstfrontens l-test
JAG VGAR PST att modebloggare och stylister r de som fr utst flest dmande blickar frn var-och-varannan norm-slav. r vi programmerade att tro att mode r ngot fr dumma och ytliga kvinnor som inte kan prestera bttre. Och det finns ingen grupp mnniskor som r mer vlprogrammerad n den svenska medelklassen. Ni vet de som glider omkring p cykel eller miljbil, kllsorterar, har halvbra utbildning, ger sitt boende och drar in 30 lk i mnaden. Kan det vara s att gemene man inte frstr vilken industri detta faktiskt r. Bloggare och stylister stter trenderna och mer eller mindre bestmmer hur du klr dig. Eller hur du absolut inte klr dig fr att du har din egna personliga stil. Och ja, detta gller dig som sitter och skakar p huvudet ocks. Fr att lt oss vara rliga, vi svenskar klr oss ganska likt. Det bestms av en handfull inflytelserika personer flera ssonger innan du hoppar in i din favoritbutik och shoppar ngot snarlikt. Men visst, du r helt opverkad. VLDIGT POPPIS r ocks att anse att de som sysslar med mode inte har mer innanfr pannbenet. Har man flera hundratusen fljare varje dag och har rd att byta tiotusenkronors-vska varje dag r man frmodligen ver normalbegvad. Vi snackar sylvassa affrskvinnor. Men absolut, du som sitter och himlar med gonen nu, det r en lyxindustri som inte ska existera, nnu mindre f ngon kredd. Och du r helt opverkad!
FOTO:Axel Bjurklint
slag av knckebrd, citrus och humle. Smak: Maltig smak med inslag av knckebrd, citrus och humle. l Enligt oss: Doft: Luktar ingenting. En svag touch av l. Smak: Vag citrussmak. Lttdrucken. Blaskig. Dligt kolsyrad. BRO EXPORT, 33 CL, 9 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Brdig doft med inslag av aprikos, honung och rter. Smak: Maltig smak med inslag av ljust brd, honung och rter. l Enligt oss: Doft: Lite oregano. Lite st lukt. Smak: Vattnig. Smakar som en utspdd l. MILLENIUM, 50 CL, 11 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Brdig doft med inslag av aprikos och citrus. Smak: Brdig smak med inslag av citrus och rter. l Enligt oss: Doft: Surt fruktigt, samtidigt en ganska fadd, runt doft. Smak: Smakar mer n de andra vilket i och fr sig inte sger s mycket. Ganska tydlig beska. SPENDRUPS BRIGHT, 50 CL, 13 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Maltig doft med inslag av ljust brd och apelsin. Smak: Maltig smak med inslag av knckebrd och citrus. l Enligt oss: Doft: Jrn. Luktar lite gammalt. Smak: Inte mycket till skum, men det har inte de andra heller. Frukt men ocks mycket vattenblask.
Nanna Isaksson och Nadia Kandil
Hsten r hr och ven om sommarens vrme r borta s finns suget efter att njuta av en l kvar. len som dricks mest i Sverige r ljus lager - och grna svensk sdan. Just ljus lager r ocks det som dricks mest vrlden ver. 95 procent av all l som konsumeras r lager och till strst del r det ljus lager som gller. I linje med detta har vi valt att testa fem av de populraste lsorterna p Systembolaget. Alla r av typen ljus lager och tillhr de billigare alternativen. Alla fem r typiska fr sin sort. Spendrups Bright sticker ut lite d den marknadsfrs som en lgkaloril. SMLANDS, 33CL, 9 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Maltig doft med inslag av aprikos, honung och knckebrd. Smak: Maltig smak med inslag av aprikos, honung och knckebrd. l Enligt oss: Doft: Maltigt och allmn lig. Lite metalliskt och surt. Smak: Vattning. Brd. Malt. Inte mycket kolsyra. Luktar mer n den smakar. Smakar ingenting frutom vatten. GULDKLLAN, 33 CL, 9 KR l Enligt Systembolaget: Doft: Maltig doft med in-
Nadia Kandil
Rtt svar i tvlingen Var r Vstfronten? var Skansen Kronan. Vinnare: Natalie Ljungmalm
VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet. Box 710, 405 30 Gteborg Tel: 031-786 49 66 http://www.vastfronten.se
REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN
DAGREDAKTIONEN Nyhetschef: Sigrid Rosell, Reportrar: Jacob Ljunggren, Lousie Olsson Ansvarig utgivare: Per Alm
KVLLSREDAKTIONEN Nyhetschef: Axel Bjurklint Reportrar: Simon Lfving, Nanna Isaksson, Nadia Kandil, Jonna Grenfeldt Redigerare: Maria Askerfjord Sundeby, Emelie Carlsson, Patrick Elmerup, Simon Lfving