Journal

Torkning Det r sknt att ha torkad mat i frrden, det ser s lite ut men r s mycket. Man blir frvnad ver hur mycket vatten grnsaker, frukter och br innehller. Dessutom finns det ngot visst med en mrk hstkvll nr det brinner i spisen och hela kket r fullt av torkollor gjorda av gamla fnster, tavelramar, brdbackar och utslitna lakan.Principen bakom torkning som konserveringsmetod r att bakterier och nedbrytare inte trivs i den torra miljn. Visst r det lite jobb med att torka mat, men det r vrt det; man fr en produkt som hller sig nstan hur lnge som helst, r god och ltt att tillaga, samt har kvar mycket av nringen. Fr att inte tala om nr man, likt en hamster, fyller torkade grnsaker och frukt i stavar och skivor p glasburkar, drar t locket ordentligt och ser med tillfrsikt fram emot en lng vinter. Allt som innehller vatten kan torkas. Det r inte heller svrt. Skrda, sklj, skr och torka. Rotsaker blir bst om man frvller dem hastigt i saltat vatten innan man torkar dem. Koka d upp vatten i en gryta och snk ned de skurna rotsakerna i en trdsil eller ett durkslag. Bitarna ska brja mjukna men inte bli kokta. Nr du skurit (och ev frvllt) grnsakerna i tunna skivor eller stavar breder du ut dem p en torkolla, dvs en ram med finmaskigt nt i. Rr om ibland sedan hnga upp eller stapla dr det r varmt och torrt, t.ex ovanfr ett kylskp, element, vrmepanna eller helst av allt en vedspis. Ollorna kan man och se till att det inte blir fr varmt, max 50 grader fr frukt, 40 fr grnsaker och 30 fr rter. Nr de r snustorra, s torra att de prasslar, lgger man dem i burkar. Man kan ocks frvara dem i sm papperspsar som i sin tur ligger i en plastpse. ppna inte burkar och psar i ondan, d slpps fukt in. Torkningen gr fortare om man: -skr sm bitar och tunna skivor -skr tvrs ver fibrerna -lgger tunna lager p ollorna -inte staplar fr mnga ollor p varandra ver vrmekllan -lgger ngra pinnar mellan de staplade ollorna fr bttre luftcirkulation -ser till att skivor inte ligger och klistrar mot varandra -stnger fnstren vid regnigt vder Inkokning Att konservera, koka in eller hermetisera som det ocks kallas r en metod som innebr att man ddar alla bakterier i maten genom uppvrmning. Vid uppvrmningen pressas ocks all luft ut ur glasburken och ett vacuum bildas. Vid inkokning anvnds helst burkar med glaslock och gummiring. Inkokning har mnga frdelar:

Journal
-Inga konserveringsmedel eller andra tillsatser behvs. -Ingen srskild salt- eller sockermngd behvs. -Konserverna kan hlla hur lnge som helst. -Bevarad smak. -Burkarna kan teranvndas (gummiringarna mste bytas ibland) -Nr maten vl r konserverad krvs ingen energi fr att den ska hlla sig, jmfr frysning. Att koka in matvaror p burk r enkelt och roligt och resultatet blir bra utan att man behvt kpa ngot verhuvudtaget. Nstan alla grnsaker, frukter och br gr att koka in. Tomater blir nog allra bst, de gr inte att jmfra med kpta burktomater. Man gr ngra hl i skalet p tomaterna med gaffeln och lgger dem i kokande vatten ngra minuter, sedan gr de ltt att skala. Drefter lggs de i en glasburk, en sdan som har gummiring och metallklmma. Burken skall vara fylld till 4/5-delar. Ofta finns det p gamla burkar en liten markering i glaset som visar hur hgt burken skall fyllas. Sedan hller man lttsaltat vatten ver tomaterna och stter p locket ordentligt. Gummiringen skall vara felfri och grna nykokt, den mste ocks sitta rakt. Sedan stller man ner glasburkarna i kallt vatten, antingen i en srskilt konserveringsapparat med en metallstllning som gr det ltt att f upp burkarna igen, eller ocks i en vanlig kastrull med en disktrasa p botten. Man kan stlla flera burkar p varandra. Hll p vatten till halva den versta burken. Stt ner en termometer i kastrullen och vrm sakta upp vattnet tills det hller 100 grader. Hll temperaturen i en timme. Lyft sedan ur burkarna ur kastrullen s de fr svalna. Frvara dem helst mrkt och svalt och kontrollera att vacuumet hller ibland. En sdan hr konserv kan hlla i hundra r. Anvnd tomaterna i grytor och soppor och pastasser