ATT VERSTTA EU-RTTSAKTER

ANVISNINGAR

engelskafranskasvenska

februari 2013

FRORD
EU-institutionernas versttningsenheter har samarbetat vid utformningen av dessa anvisningar. Samrd har skett med Regeringskansliets EU-sprkvrd. Anvisningarna bygger p de Anvisningar fr versttningsarbetet frn 1995 som Delegationen fr versttning av EG:s regelverk utarbetade infr Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Anvisningarna (Swedish Style Guide) finns i elektronisk version p http://ec.europa.eu/translation/swedish/guidelines/sv_guidelines_en.htm. Vid hnvisning till bakomliggande dokument anvnds fljande frkortningar: GPH Gemensam praktisk handledning fr utformningen av gemenskapslagstiftning (2003) Handledning utarbetad av Europaparlamentets, rdets och kommissionens rttstjnster.
http://eur-lex.europa.eu/sv/techleg/index.htm

PHB Publikationshandboken. Innehller EU-institutionernas redaktionella regler.

http://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm

FHB Formulrhandboken (2011). Handbok fr utformning av akter i Europeiska unionens rd. Utarbetad av rdets juristlingvister.
http://ec.europa.eu/translation/documents/council/manual_precedents_acts_sv.pdf

Srdet Sprkrdet (19962009). Publikation med rekommendationer i term- och sprkfrgor. Utarbetas av rdets svenska versttningsenhet i samrd med vriga EU-institutioner, Regeringskansliets EU-sprkvrdare och svenska sprkexperter.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/39/57/7cf06cd5.pdf

Rdets svenska sprkenhet Kommissionens svenska sprkavdelning Europaparlamentets svenska versttningsenhet Bryssel och Luxemburg i februari 2013 Det br ppekas att dessa anvisningar srskilt gller versttning av EU-rttsakter, dvs. formella, juridiska texter. Mnga av dem kan naturligtvis ocks anvndas fr andra typer av EU-texter, men man mste se upp s att sdana mindre formella texter inte blir stereotypa p grund av ett alltfr formaliserat sprkbruk. Bilagorna till dessa anvisningar innehller ett antal allmnsprkliga rekommendationer. Fr alla typer av EU-texter rekommenderas ocks rdets ordlistor Vanliga ord och fraser i EU-texter (en-sv, fr-sv, de-sv) som finns p kommissionens webbplats (http://ec.europa.eu/translation/swedish/guidelines/sv_guidelines_en.htm), under rubriken "Language-specific information, Terminology and glossaries, Council glossaries". Den en-sv ordlistan finns ocks p Regeringskansliets webbplats, EU-sprkvrden, under rubriken EU-sprkliga tips.

INNEHLL
FRORD ............................................................................................................................................. 1 INNEHLL ......................................................................................................................................... 3 1. Sprk och stil i de svenska EU-rttsakterna............................................................................. 7 1.1 Vilka krav kan stllas p stilen i de svenska texterna? ........................................................ 7 1.2 Hur bunden r versttaren av originalets form?................................................................. 7 1.3 Hur nra br man ligga originalet p fras- och meningsniv?............................................. 7 1.4 Konsekvens i frga om termer, fraser och namn ................................................................. 8 1.5 Fr man anvnda man i rttsakter? ...................................................................................... 8 1.6 Skall blir ska ......................................................................................................................... 8 2. Hjlpmedel ................................................................................................................................... 9 2.1 Skrivregler och sprkliga rekommendationer...................................................................... 9 2.2 Term- och textdatabaser..................................................................................................... 10 2.3 Svensk sprkvrd p internet ............................................................................................. 11 3. Centrala namn och beteckningar............................................................................................. 12 3.1 Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen ......................................... 12 3.1.1 Centrala EU-termer................................................................................................ 13 3.2 Institutionerna .................................................................................................................... 14 3.3 Kommitter och organ, befattningar m.m.......................................................................... 16 3.4 Frdragen och andra centrala dokument............................................................................ 17 3.5 Sekundrrtt och andra dokument ..................................................................................... 21 3.6 Celexnummer..................................................................................................................... 30 3.7 Europeiska unionens officiella tidning (EUT) ................................................................... 31 4. Rttsaktens uppbyggnad .......................................................................................................... 32 4.1 Rttsaktens olika delar ....................................................................................................... 32 4.2 Rttsaktens grundstruktur .................................................................................................. 35 4.3 terkommande artikelrubriker........................................................................................... 36 5. Rttsaktens benmning............................................................................................................. 39 5.1 Rttsaktstitlar + om + substantiv ....................................................................................... 39 5.2 Rttsaktstitlar med lngre bestmningar............................................................................ 40 5.3 Hnvisning till rttsaktstitlar och benmningar p rttsakter ............................................ 40 6. Hnvisningar.............................................................................................................................. 41 6.1 Hnvisningar till artiklar och underordnade led ................................................................ 41 6.1.1 Artikel .................................................................................................................... 41 6.1.2 Artikel i kombination med punkter ....................................................................... 42 6.1.3 Artikel i kombination med punkter och led........................................................... 42 6.1.4 Artikel i kombination med punkter, stycken och led............................................. 43 6.1.5 Punkter och led ...................................................................................................... 44 6.1.6 Andra underordnade enheter ................................................................................. 45 6.1.7 Halvparentes vid led .............................................................................................. 45 6.1.8 Inskjutna artiklar, punkter och led......................................................................... 46 6.2 Hnvisningar till artiklar med rttsakten angiven.............................................................. 47 6.3 Hnvisningar till del avdelning kapitel avsnitt ......................................................... 47 6.4 Hnvisningar till bilagor (Annex/Annexe).......................................................................... 47 6.5 Hnvisningar till tillgg (Appendix/Appendice)................................................................. 48 6.6 Hnvisningar till detta direktiv, det hr direktivet och det direktivet ................................ 48 6.7 Hnvisningar till Europeiska unionens officiella tidning (EGT/EUT); se ven 3.7 .......... 49 6.8 Hnvisningar till COM- och JOIN-dokument ................................................................... 50 3

6.9 Hnvisningar till rttsfallssamlingen ................................................................................. 50 6.10 Hnvisningar till icke versatta dokument ........................................................................ 50 6.11 Vanliga uttryck i hnvisningar........................................................................................... 51 6.12 Hnvisning av typen nedan kallad ..................................................................................... 51 7. Upprkningar och definitioner ................................................................................................ 52 7.1 Upprkningar ..................................................................................................................... 52 7.1.1 Upprkningar som fregs av kolon...................................................................... 52 7.1.2 Upprkningar som knyter an direkt till inledningsfrasen utan skiljetecken .......... 52 7.2 Definitioner ........................................................................................................................ 53 7.2.1 Enkla definitioner .................................................................................................. 54 7.2.2 Komplicerade definitioner ..................................................................................... 55 7.2.3 Uppstllningar med led.......................................................................................... 56 8. Juridiska begrepp, ord och fraser............................................................................................ 57 8.1 Juridiska begrepp ............................................................................................................... 57 8.2 Juridiska ord och fraser...................................................................................................... 60 8.3 Tidsuttryck ......................................................................................................................... 62 8.4 Latinska uttryck och frkortningar .................................................................................... 64 9. Lnder ........................................................................................................................................ 68 9.1 Namn och koder................................................................................................................. 68 9.2 Anvndning av lng- och kortformer................................................................................. 68 9.3 Upprkningsordning .......................................................................................................... 68 9.4 Srskilda anmrkningar ..................................................................................................... 69 10. Sprk........................................................................................................................................... 71 10.1 Namn och koder................................................................................................................. 71 10.2 Sprkordning...................................................................................................................... 71 10.2.1 Sprkversionernas inbrdes ordning (flersprkiga texter)..................................... 71 10.2.2 Sprkens upprkningsordning (ensprkiga texter) ................................................ 72 11. Valutor (PHB 7.3.1, 7.3.2 och bilaga A7) ................................................................................ 73 11.1 Euro 73 11.2 Medlemsstaternas valutor (Se PHB, bilaga A7) ................................................................ 74 11.3 Srskilda anmrkningar ..................................................................................................... 74 12. Modala hjlpverb och tempus.................................................................................................. 75 12.1 Modala hjlpverb i ingress och artikeldel.......................................................................... 75 12.2 Presens i artikeldelen ......................................................................................................... 76 13. Standardfraser........................................................................................................................... 79 13.1 Inledande fraser.................................................................................................................. 79 13.2 Avslutande fraser ............................................................................................................... 81 13.3 Skl som rr subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt artikel 352 i EUFfrdraget............................................................................................................................. 83 13.3a Andra standardfraser i skl ................................................................................................ 84 13.4 Fraser rrande ikrafttrdande, genomfrande, frlngning och upphvande .................... 84 13.4.1 Ikrafttrdande......................................................................................................... 84 13.4.2 Genomfrande ....................................................................................................... 86 13.4.3 Frlngning............................................................................................................ 93 13.4.4 Upphvande ........................................................................................................... 93 13.5 Kommittbestmmelser ..................................................................................................... 94 14. Fraser i ndringsrttsakter ...................................................................................................... 95 15. Frkortningar ............................................................................................................................ 97 4

15.1 Nr och hur ska man anvnda frkortningar?.................................................................... 97 15.2 Olika typer av frkortningar .............................................................................................. 97 15.2.1 Avbrytningar.......................................................................................................... 97 15.2.2 Sammandragningar ................................................................................................ 97 15.2.3 Initialfrkortningar ................................................................................................ 97 15.3 r frkortningen ett t-ord eller n-ord? ............................................................................... 99 15.4 Genitiv 99 15.5 Andra bjnings- och avledningsndelser ........................................................................... 99 15.6 Sammansttningar............................................................................................................ 100 15.7 Om det finns en etablerad (svensk eller utlndsk) frkortning........................................ 100 15.8 Om det inte finns ngon etablerad initialfrkortning hur gr man d?......................... 101 15.9 Att skapa nya svenska initialfrkortningar ...................................................................... 101 16. Stor eller liten bokstav? .......................................................................................................... 102 16.1 EU:s institutioner, organ och byrer ................................................................................ 102 16.2 Arbetsgrupper, kommitter och utskott ........................................................................... 102 16.3 Generaldirektorat och direktorat ...................................................................................... 103 16.4 Lagar, frordningar och liknande .................................................................................... 103 16.5 Gemenskapsprogram och gemenskapsinitiativ................................................................ 103 16.6 vriga anmrkningar ....................................................................................................... 103 17. Namn p publikationer, t.ex. grnbcker, rapporter och meddelanden ........................... 104 18. Rttelser och ndringar .......................................................................................................... 105 18.1 Offentliggjorda rttsakter................................................................................................. 105 18.2 Rttsakter under beredning .............................................................................................. 105 18.3 ndringsakter................................................................................................................... 105 18.4 Kodifiering....................................................................................................................... 106 18.5 Omarbetning (recast) ....................................................................................................... 106 18.6 Konsolidering................................................................................................................... 106 19. Citat och hnvisningar............................................................................................................ 107 19.1 Citat 107 19.2 Hnvisningar .................................................................................................................... 107 20. Translitterering och geografiska namnformer..................................................................... 108 21. EU-termer och nationella termer........................................................................................... 109 22. Knsneutralt sprk.................................................................................................................. 110 23. and/or........................................................................................................................................ 112 24. Mallar fr olika typer av rttsakter ...................................................................................... 113 25. Inledande uttryck, srskilt i konventioner, resolutioner och slutsatser............................. 114 BILAGA 1........................................................................................................................................ 116 versttning frn engelska och franska till svenska Kontrastiva aspekter ..............116 1. Substantivkonstruktioner .....................................................................................120 2. Bestmd eller obestmd form? ............................................................................124 3. Verbkonstruktioner ..............................................................................................126 4. Tempus ................................................................................................................130 5. Pronomen.............................................................................................................132 6. Komparativ- och superlativformer ......................................................................134 7. Prepositioner ........................................................................................................135 8. Vissa konjunktioner .............................................................................................136 9. Anknytningsadverbial..........................................................................................138 10. Ordfljd placering av vissa satsadverbial .........................................................139 5

11. Srskilda fall av veranvndning.........................................................................140 12. Srskilda fall av underanvndning.......................................................................143 BILAGA 2........................................................................................................................................ 145 Att tnka p i svenskan ....................................................................................................145 1. Konstruktioner .....................................................................................................146 2. Ord och uttryck....................................................................................................153 3. Skiljetecken och andra skrivtecken .....................................................................158 4. Stor eller liten bokstav? (PHB 10.5 och Myndigheternas skrivregler 5) ............164 5. Hlsningsfraser och tilltal ....................................................................................166

1.
1.1

Sprk och stil i de svenska EU-rttsakterna

Vilka krav kan stllas p stilen i de svenska texterna?
Mlet fr versttningen r att stadkomma texter som stilmssigt avviker s litet som mjligt frn moderna svenska frfattningstexter. versttaren ska efterstrva en idiomatisk svenska utan tunga och komplicerade konstruktioner som eventuellt frekommer i klltexten. Ordformer, ordval och ordfljd ska flja rekommendationerna i dessa anvisningar och i de referensdokument som anges nedan under 2.1.

1.2

Hur bunden r versttaren av originalets form?

versttningen ska flja sjlva grundstrukturen i klltexten: den allmnna dispositionen och indelningen i kapitel, artiklar, punkter och stycken. Inom meningens ram vljer man naturligtvis den ordfljd och de syntaktiska konstruktioner som en god svenska krver. I EU-rttsakterna frekommer ibland frhllandevis lnga meningar av en typ som man frsker undvika i modernt svenskt frfattningssprk. P grund av den hnvisningsteknik som anvnds i samband med EU-texter r den allmnna regeln att man mste flja klltextens meningsindelning. Detta brukar kallas fr punktregeln. Om det r ndvndigt fr att gra texten begriplig, fr man dock dela upp lnga, komplicerade meningar. I artikeldelen och bilagorna fr detta endast ske med hjlp av semikolon. I ingressens skl ven med hjlp av punkt. Problemen med lnga meningsstrukturer i klltexten har under senare r minskat till fljd av en kad medvetenhet hos skribenterna om behovet av ett enklare och klarare sprk.

1.3

Hur nra br man ligga originalet p fras- och meningsniv?

Vid versttning frn engelska och franska gr det i de allra flesta fall bra att flja meningens grundstruktur. Det underlttar granskningsarbetet och gr det ocks lttare att i den svenska versttningen fra in senare ndringar som grs i klltexten. Ibland r det emellertid ndvndigt att avvika frn klltextens meningsbyggnad fr att f en smidig och idiomatisk svenska. Det r d srskilt viktigt att versttaren ser till att alla betydelsebrande delar av texten verkligen kommer med. Som vid all juridisk versttning r det viktigt att noga tnka sig fr innan man ndrar argumentationsstrukturen, gr tillgg eller tar bort nyanser som kan tyckas ondiga eller sjlvklara.

1.4

Konsekvens i frga om termer, fraser och namn

Att upprepning r fult och variation fint gller inte versttning av lagtexter. Som alltid nr det gller facksprkliga texter r det tvrtom viktigt att undvika variation av termer, standardfraser och namn av olika slag. Samma term ska alltid versttas p samma stt, och olika termer ska normalt versttas olika. Standardfraser och terkommande uttryck ska konsekvent ges samma versttning varje gng de frekommer i texten. Bristande konsekvens kan ltt leda till sammanblandningar och missfrstnd.

1.5

Fr man anvnda man i rttsakter?

Om det r ndvndigt fr att gra texten enklare och begripligare och fr att f en naturligare ordfljd, kan man anvnda man bde i ingressen och i artikeldelen. En aktiv konstruktion med man kan vara att fredra framfr en passiv om agenten r obestmd. Man fr inte syfta p olika personer i samma textavsnitt. (Se Myndigheternas skrivregler 2009,
punkt 4.4.2.)

1.6

Skall blir ska

Sveriges riksdag beslutade i oktober 2006 att inte lngre skriva skall i sina betnkanden utan ska. Regeringskansliet beslutade under vren 2007 att frn och med hstsessionen verg till att skriva ska i alla officiella texter, allts ven i propositioner och lagtext. Vi fljer detta skrivstt i EU-rttsakterna liksom i vriga texter. (Se Riksdagens sprkbrev nr 71, dec. 2006, och
nr 73, maj 2007.) ven statsrdets svenska sprknmnd i Finland har ven rekommenderat

vergng frn skall till ska i lagtexter (Sprkrd 2/2007).

Anm.: Fr citat som innehller skall gller naturligtvis skrivreglerna fr citat, nmligen att inte ndra ngot. Detta gller ven rttsaktstitlar.

2.
2.1

Hjlpmedel
Skrivregler och sprkliga rekommendationer
EU-institutionernas versttningsenheter har enats om att i frsta hand flja sprkrekommendationerna i fljande publikationer: Dessa anvisningar, Att verstta EU-rttsakter (Anv.).
http://ec.europa.eu/translation/swedish/guidelines/sv_guidelines_en.htm Anm.: Anvisningarna bygger p tidigare anvisningar och nedanstende dokument. Om det frekommer avvikelser i frhllande till dessa dokument r det rekommendationerna i Att verstta EU-rttsakter som gller.

Formulrhandboken (FHB) Handbok fr utformning av akter i Europeiska unionens rd (2011). Utarbetad av rdets juristlingvister.
http://ec.europa.eu/translation/documents/council/manual_precedents_acts_sv.pdf

Gemensam praktisk handledning (GPH) fr utformningen av gemenskapslagstiftning (2003) erstt ev lnken med en lnk till den uppdaterade versionen om den hinner komma. Handbok fr utformning av internationella avtal och relaterade akter (2011). Utarbetad av rdets juristlingvister.
http://ec.europa.eu/translation/swedish/guidelines/documents/manual_precedents_int_agreements_sv.pdf

Myndigheternas skrivregler (sjunde utkade upplagan, Ds 2009:38)

http://www.regeringen.se/sb/d/253/a/131583

Publikationshandboken (PHB) Innehller EU-institutionernas redaktionella regler.

http://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm

Sprkrdet (Srdet, 19962009) Publikation med rekommendationer i term- och sprkfrgor. Utarbetad av rdets svenska versttningsenhet i samrd med vriga EU-institutioner, Regeringskansliets EU-sprkvrdare och svenska sprkexperter.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/39/57/7cf06cd5.pdf

Svenska Akademiens ordlista (SAOL13, 2006).

http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista Anm.: Nr mer n en stavning eller bjningsform anges, ska man av konsekvensskl vlja den som str frst, ven om en variant som fregs av eller (el.) ocks r korrekt. Former som fregs av ven (v.) ska aldrig anvndas.

Kompletterande rekommendationer: Myndigheternas freskrifter Handbok i frfattningsskrivning Ds 1998:43, srskilt kapitel 7. http://www.sweden.gov.se/sb/d/253/a/22987 Sprkriktighetsboken (2005) Resonerande handbok i sprkriktighetsfrgor. Utgiven av Svenska sprknmnden. Svarta listan (fjrde upplagan, 2011) ord och fraser som kan ersttas i frfattningssprk.
http://www.regeringen.se/sb/d/243/a/19775

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (2009) Svenska Akademiens sprklra (2003) Handbok i svensk grammatik. Svenskt lagsprk i Finland, Slaf (2004) Freskrifter, anvisningar och rekommendationer frn statsrdets kansli 1/2010.
http://vnk.fi/julkaisukansio/2010/m0110-svenskt-lagsprak-i-finland/pdf/sv.pdf

Svenska skrivregler (2008) Utgivna av Sprkrdet. Svenskt sprkbruk (2003) Ordbok ver konstruktioner och fraser i svenskan.

2.2

Term- och textdatabaser

Iate (InterActive Terminology for Europe)
http://iate.europa.eu/iatediff/SearchByQueryLoad.do?method=load

En interinstitutionell termdatabas som togs i bruk 2004. Den byggdes ursprungligen upp genom sammanslagning av Europaparlamentets, rdets och kommissionens databaser Euterpe, TIS och Eurodicautom samt EG-domstolens, revisionsrttens och versttningscentrums interna termdatabaser. Eurlex
http://ec.europa.eu/eur-lex/lex/sv/newsletter/newsletter_01122004.htm

Innehller EU-lagstiftning och andra offentliga dokument. Finlex

http://www.finlex.fi/sv/

Den offentliga frvaltningens webbplats fr rttsinformation i Finland. Innehller bl.a. Finlands frfattningssamling (FFS) p finska och svenska. Dokument & lagar
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/

Dokument & lagar innehller bl.a. gllande lagar och frfattningar (SFS) i fulltext, propositioner, protokoll och faktapromemorior.
Anm.: Faktapromemorior r Regeringskansliets sammanfattningar av frslag frn EU. Till grund fr en faktapromemoria ligger oftast ett dokument frn kommissionen. Faktapromemoriorna ger en kort sammanfattning av innehllet i frslaget, hnvisar till svensk lagstiftning p omrdet och presenterar Sveriges stndpunkt.

10

Lagrummet
http://www.lagrummet.se/

Den offentliga frvaltningens gemensamma webbplats fr svensk rttsinformation. Via webbplatsen kan man frutom frfattningar i fulltext och propositioner f tillgng till bl.a. Sveriges internationella verenskommelser, S (alla verenskommelser som publicerats de senaste ren plus ett antal ldre), dokument publicerade i Statens offentliga utredningar (SOU) och i Departementsserien (Ds) samt frfattningssamlingar utgivna av olika statliga verk. Prelex
http://ec.europa.eu/prelex/apcnet.cfm?CL=sv

I denna databas kan man flja ett lagfrslag hela vgen genom den institutionella beslutsprocessen. Rikstermbanken
http://www.rikstermbanken.se/rtb/mainMenu.html

2.3

Svensk sprkvrd p internet

EU-sprkvrden
http://www.regeringen.se/sb/d/2750

EU-sprkvrden riktar sig till personer som arbetar med EU-texter inom Regeringskansliet, myndigheterna och EU:s institutioner. Den ger information och erbjuder rdgivning i sprkfrgor som rr EU. EU-sprkvrden innehller en lista ver kontaktpersoner i departement och myndigheter. Sprkvrdsportalen
http://www.svenskaspraket.nu/

Sprkvrdsportalen ger information om sprkvrd och sprkvrdsorganisationer. Portalen har byggts upp av Sprkvrdsgruppen, som bestr av Mediesprksgruppen, Samsprk, SIS (Swedish Standards Institute), Svenska Akademien, Svenska avdelningen vid Institutet fr de inhemska sprken, Sprkrdet, Sveriges Radio och Terminologicentrum TNC.

11

3.
3.1

Centrala namn och beteckningar

Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen
I och med Lissabonfrdraget ersattes Europeiska gemenskapen av Europeiska unionen, som fick status som juridisk person och tog ver Europeiska gemenskapens alla rttigheter och skyldigheter. European Union (EU) the Union (kortform) Union europenne (UE) lUnion (kortform) Europeiska unionen (EU) upprttad genom
Maastrichtfrdraget, som trdde i kraft den 1 november 1993. unionen (kortform)

European Atomic Energy Community (Euratom; EAEC) Communaut europenne de l'nergie atomique (Euratom; CEEA)

Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) upprttad genom Euratomfrdraget,

som trdde i kraft den 1 januari 1958.

Tidigare gemenskaper:

European Community (EC) tidigare: European Economic Community (EEC) Communaut europenne (CE) tidigare: Communaut conomique europenne (CEE)

Europeiska gemenskapen (EG) upprttad genom Maastrichtfrdraget 1993, d EEG-frdraget ndrades till EG-frdraget; upphrde i och med Lissabonfrdragets ikrafttrdande den 1 december 2009. tidigare: Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) upprttad genom
Romfrdraget, som trdde i kraft den 1 januari 1958.

European Coal and Steel Community (ECSC) Europeiska kol- och stlgemenskapen (EKSG) upprttad genom EKSG-frdraget, som trdde i kraft den 23 juli 1952; upphrde 2002. Communaut europenne du charbon et de l'acier (CECA)

European Communities (EC) Communauts europennes (CE)

Europeiska gemenskaperna (EG)

samlingsbeteckning fr de olika gemenskaperna.

12

3.1.1 Centrala EU-termer Common Foreign and Security Policy (CFSP) politique trangre et de scurit commune (PESC) den gemensamma utrikes- och skerhetspolitiken (Gusp)

Common Security and Defence Policy (CSDP) politique de scurit et dfense commune (PSDC)

den gemensamma skerhets- och frsvarspolitiken (GSFP)

Economic and Monetary Union (EMU) Union conomique et montaire (UEM)

Ekonomiska och monetra unionen (EMU)

judicial cooperation in criminal matters coopration judiciaire en matire pnale

straffrttsligt samarbete

Justice and Home Affairs (JHA) Justice et affaires intrieures (JAI)

rttsliga och inrikes frgor (RIF)

Anm.: Denna beteckning (dock inte frkortningen) har anvnts i tidigare frdrag. Den anvnds numera framfr allt i namnet p en rdskonstellation. Frkortningen RIF anvnds bl.a. i rttsaktsnummer, t.ex. rdets beslut 2009/968/RIF.

ordinary legislative procedure procdure lgislative ordinaire

ordinarie lagstiftningsfrfarande

police cooperation coopration policire

polissamarbete

single currency monnaie unique

den gemensamma valutan

Single Market march unique

den inre marknaden

Anm.: Sammansttningar med den inre marknaden skrivs ihop, t.ex. inremarknadsprogrammet.

13

special legislative procedure procdure lgislative spciale

srskilt lagstiftningsfrfarande

3.2

Institutionerna
European Parliament the Parliament (kortform) Parlement europen le Parlement (kortform) Europaparlamentet parlamentet (kortform)

European Council Conseil europen

Europeiska rdet numera en av EU:s sju

institutioner; leds av en stndig ordfrande. Dessutom anvnds namnet ven fortsttningsvis som beteckning fr toppmte mellan stats- och regeringscheferna. Ska inte frvxlas med Europeiska unionens rd och inte heller med Europardet (Council of Europe/Conseil de l'Europe) i Strasbourg, som inte r ett EU-organ.

Council of the European Union the Council (kortform) tidigare: Council of the European Communities Conseil de l'Union europenne le Conseil (kortform) tidigare: Conseil des Communauts europennes

Europeiska unionens rd rdet (kortform) tidigare: Europeiska gemenskapernas rd

Anm.: I andra texter n rttsakter anvnds ibland beteckningarna Council of Ministers resp. Conseil des Ministres som d kan versttas med ministerrdet. Andra frekommande beteckningar i sdana andra texter r EU Council/Conseil UE, som kan versttas med EU-rdet.

European Commission the Commission (kortform) tidigare: Commission of the European Communities Commission europenne la Commission (kortform) tidigare: Commission des Communauts europennes

Europeiska kommissionen kommissionen (kortform) tidigare: Europeiska gemenskapernas kommission

Court of Justice of the European Union Cour de justice de l'Union europenne

Europeiska unionens domstol

sammanfattande namn p domstolen, tribunalen och personaldomstolen; utvar den dmande makten inom unionen och Europeiska atomenergigemenskapen.

14

Court of Justice tidigare: Court of Justice of the European Communities Cour de justice tidigare: Cour de justice des Communauts europennes

domstolen namn p instansen domstolen. tidigare: Europeiska gemenskapernas domstol inrttad 1952; en del av Europeiska
unionens domstol. Anm.: Om det r oklart vilken domstol som avses den nationella domstolen eller domstolen kan den beskrivande beteckningen EU-domstolen anvndas fr instansen domstolen i andra texter n rttsakter. I rttsakter kan den andra omnmnda domstolen preciseras fr tydlighetens skull, exempelvis den nationella domstolen.

General Court tidigare: Court of First Instance of the European Communities Tribunal tidigare: Tribunal de premire instance des Communauts europennes (TPICE)

tribunalen tidigare: Europeiska gemenskapernas frstainstansrtt inrttad av rdet 1989 p

domstolens begran; en del av Europeiska unionens domstol.

European Union Civil Service Tribunal Civil Service Tribunal (kortform) Tribunal de la fonction publique de l'Union europenne Tribunal de la fonction publique (kortform)

Europeiska unionens personaldomstol personaldomstolen (kortform) inrttad 2004;

en del av Europeiska unionens domstol.

European Central Bank (ECB) Banque centrale europenne (BCE)

Europeiska centralbanken (ECB)

inrttad 1998; efterfljare till Europeiska monetra institutet (EMI); numera en av EU:s sju institutioner.

Court of Auditors of the European Union tidigare: Court of Auditors of the European Communities Cour des comptes de l'Union europenne tidigare: Cour des comptes des Communauts europennes

Europeiska unionens revisionsrtt

namnform enligt revisionsrttens arbetsordning. tidigare: Europeiska gemenskapernas

revisionsrtt

European Court of Auditors (ECA) Court of Auditors (kortform) Cour des comptes europenne Cour des comptes (CC) (kortform)

Europeiska revisionsrtten alternativ

namnform.

revisionsrtten (kortform) inrttad 1977; fullvrdig institution 1993 i och med Maastrichtfrdraget.
Anm.: Kortformen rtten ska inte anvndas om revisionsrtten eftersom denna inte r ngon domstol.

15

3.3

Kommitter och organ, befattningar m.m.

the Permanent Representatives Committee (PRC) Coreper (kortform) Coreper (Part 2) (Part 1) the Committee (kortform) Comit des reprsentants permanents (CRP) le Coreper (kortform) le Coreper (2me partie) (1re partie) le Comit (kortform) Stndiga representanternas kommitt Coreper (kortform) Coreper II bestr av medlemsstaternas stndiga
representanter, dvs. ambassadrerna vid EU; frbereder vissa rdsmten och har dessutom ett vergripande ansvar fr att frbereda Europeiska rdets mten. Coreper I bestr av de stllfretrdande stndiga representanterna, dvs. ambassadrernas ersttare; frbereder vissa rdsmten. Anm.: Kortformerna the Committee/le Comit ska versttas med Coreper och inte med kommittn.

European Economic and Social Committee (EESC) Economic and Social Committee (ESC) Comit conomique et social europen (CESE) Comit conomique et social (CES)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittn (EESK) namnform enligt

kommittns arbetsordning.

Ekonomiska och sociala kommittn (ESK)

namnform enligt Lissabonfrdraget; inrttad 1958 genom Romfrdraget.

Committee of the Regions of the European Union Committee of the Regions (COR) (namnform
som normalt anvnds av rdet)

Europeiska unionens regionkommitt Regionkommittn (ReK) inrttad genom

Maastrichtfrdraget.

Comit des rgions de l'Union europenne Comit des rgions (CdR) (namnform som
normalt anvnds av rdet)

European Investment Bank (EIB) Banque europenne d'investissement (BEI)

Europeiska investeringsbanken (EIB)

inrttad 1958 genom Romfrdraget.

European Ombudsman the Ombudsman (kortform) Mdiateur europen le mdiateur (kortform)

Europeiska ombudsmannen ombudsmannen (kortform)

Anm.: Beteckningen EU-ombudsmannen kan anvndas i andra texter n rttsakter.

16

High Representative of the Union for Foreign unionens hga representant fr utrikes Affairs and Security Policy (HR) frgor och skerhetspolitik den hga representanten (kortform) haut reprsentant de lUnion pour les affaires trangres et la politique de scurit Anm.: Beteckningen EU:s utrikesrepresentant
kan anvndas i andra texter n rttsakter.

European External Action Service (EEAS) service europen pour laction extrieure (SEAE)

Europeiska utrikestjnsten officiellt namn

enligt rdets beslut 2010/427/EU. utrikestjnsten (kortform)

den europeiska avdelningen fr yttre tgrder beskrivande beteckning i

Lissabonfrdraget.

3.4

Frdragen och andra centrala dokument

EU:s grundfrdrag skrivs med liten begynnelsebokstav, se Myndigheternas skrivregler, sjunde utkade upplagan, 5.6.2.
Grundfrdrag:

Treaty on European Union (TEU; Maastricht frdraget om Europeiska unionen Treaty) (EU-frdraget; FEU; Maastrichtfrdraget) trait sur l'Union europenne (TUE; trait de Maastricht)
trdde i kraft den 1 november 1993. Den nya versionen, med Lissabonfrdragets ndringar, trdde i kraft den 1 december 2009. Anm.: Den engelska frkortningen TEU och den franska TUE terges i lpande text normalt med EU-frdraget. I tabeller och dr det r lmpligt av utrymmesskl terges de med FEU. Denna rekommendation r inte begrnsad till rttsakter.

Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU) trait sur le fonctionnement de l'Union europenne (trait FUE; TFUE)

frdraget om Europeiska unionens funktionsstt (EUF-frdraget; FEUF)

nytt namn p EG-frdraget enligt Lissabonfrdraget. Den nya versionen, med Lissabonfrdragets ndringar, trdde i kraft den 1 december 2009. Anm.: Den engelska frkortningen TFEU och den franska TFUE terges i lpande text normalt med EUF-frdraget. I tabeller och dr det r lmpligt av utrymmesskl terges de med FEUF. Denna rekommendation r inte begrnsad till rttsakter.

17

Treaty establishing the European Atomic Energy Community (Euratom Treaty; EAEC Treaty) trait instituant la Communaut europenne de l'nergie atomique (trait Euratom; trait CEEA)

frdraget om upprttandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfrdraget) trdde i kraft den 1 januari

1958.

Andra centrala dokument:

Charter of Fundamental Rights of the European Union (EU Charter of Fundamental Rights) charte des droits fondamentaux de l'Union europenne (charte des droits fondamentaux de l'UE)

Europeiska unionens stadga om de grundlggande rttigheterna (EU-stadgan om de grundlggande rttigheterna)

juridiskt bindande i och med Lissabonfrdraget.

vriga frdrag:

Treaty establishing the European Coal and Steel Community (ECSC Treaty) trait instituant la Communaut europenne du charbon et de l'acier (Trait CECA)

frdraget om upprttandet av Europeiska kol- och stlgemenskapen (EKSGfrdraget) trdde i kraft den 23 juli 1952;
upphrde att glla 2002.

Single European Act (SEA) Acte unique europen (AUE)

den europeiska enhetsakten enhetsakten (kortform) trdde i kraft den 1 juli

1987.

Treaty establishing the European Economic Community (EEC treaty; Treaty of Rome) trait instituant la Communaut conomique europenne (Trait CEE; Trait de Rome)

frdraget om upprttandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEGfrdraget; Romfrdraget) trdde i kraft den 1
januari 1958; upphrde att glla den 31 oktober 1993.

Treaty establishing the European Community frdraget om upprttandet av Europeiska (EC Treaty; TEC) gemenskapen (EG-frdraget; FEG) trait instituant la Communaut europenne (Trait CE; TCE)
Anm.: Den engelska frkortningen TEC och den franska TCE terges i lpande text normalt med EG-frdraget. I tabeller och dr det r lmpligt av utrymmesskl terges de med FEG. Denna rekommendation r inte begrnsad till rttsakter.

18

Treaty of Amsterdam (amending the Treaty on European Union, the Treaties establishing the European Communities and certain related acts) trait d'Amsterdam (modifiant le trait sur l'Union europenne, les traits instituant les Communauts europennes et certains actes connexes)

Amsterdamfrdraget (om ndring av frdraget om Europeiska unionen, frdragen om upprttandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hr samman med dem) trdde i kraft den 1 maj
1999.

Treaty of Nice (amending the Treaty on European Union, the Treaties establishing the European Communities and certain related acts) trait de Nice (modifiant le trait sur l'Union europenne, les traits instituant les Communauts europennes et certains actes connexes)

Nicefrdraget (om ndring av frdraget om Europeiska unionen, frdragen om upprttandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hr samman med dem) trdde i kraft den 1 februari
2003.

Treaty establishing a Constitution for Europe frdraget om upprttande av en Constitutional Treaty (kortform) konstitution fr Europa undertecknades i trait tablissant une Constitution pour l'Europe trait constitutionnel (kortform)
Rom den 29 oktober 2004, men ratifikationsfrfarandet slutfrdes aldrig. det konstitutionella frdraget (kortform) Anm.: Ibland frekommer ocks kortformen the Constitution/la Constitution, som verstts med

konstitutionen.

Treaty of Lisbon amending the Treaty on European Union and the Treaty establishing the European Community trait de Lisbonne modifiant le trait sur l'Union europenne et le trait instituant la Communaut europenne

Lissabonfrdraget om ndring av frdraget om Europeiska unionen och frdraget om upprttandet av Europeiska gemenskapen
undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 och trdde i kraft den 1 december 2009.

Treaty establishing the European Stability Mechanism (ESM Treaty) trait instituant le Mcanisme europen de stabilit (traite instituant le MES)

frdraget om inrttande av Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM-frdraget)

19

Anslutnings- och associeringsdokument:

Treaty between [X and Y] concerning the accession of [Y] to the European Union trait entre [X et Y] relatif l'adhsion de [Y] l'Union europenne

frdraget mellan [X och Y] om [Y:s] anslutning till Europeiska unionen

Treaty concerning the accession of [Y] to the European Union (kortform I) trait relatif l'adhsion de [Y] l'Union europenne (kortform I)

frdraget om [Y:s] anslutning till Europeiska unionen (kortform I)

Treaty of Accession of [Y] (kortform II) trait d'adhsion de [Y] (kortform II)

anslutningsfrdraget fr [Y] (kortform II)

Anm.: Kortform II frekommer ofta i beaktandeled i uttrycket Having regard to the 2003 Treaty of Accession/vu le trait d'adhsion de 2003, som ska versttas med med beaktande av 2003 rs

anslutningsfrdrag. akten om villkoren fr [YY:s] anslutning och om anpassning av de frdrag som ligger till grund fr Europeiska unionen anslutningsakten fr [YY] (kortform)
Anm.: I vissa anslutningsakter fre 2005 r den svenska lngformen Akt om villkoren fr [YY:s] anslutning till de frdrag som ligger till grund fr Europeiska unionen och om anpassning av frdragen. Denna lydelse r inkorrekt och br inte anvndas annat n i direkta citat.

Act concerning the conditions of accession of [YY] and the adjustments to the Treaties on which the European Union is founded Act of Accession of [YY] (kortform) acte relatif aux conditions d'adhsion de [YY] et aux adaptations des traits sur lesquels est fonde l'Union europenne acte d'adhsion de [YY] (kortform)

association agreement accord d'association

associeringsavtal avtal mellan unionen och ett

eller flera tredjelnder eller en eller flera internationella organisationer som innebr en associering med msesidiga rttigheter och frpliktelser, gemensamt upptrdande och srskilda frfaranden.

Europe Agreement accord europen

Europaavtal associeringsavtal mellan Europeiska

unionen och dess medlemsstater, ena sidan, och en stat i Central- eller steuropa, andra sidan, fr att frbereda dessa stater fr anslutning.

20

3.5

Sekundrrtt och andra dokument

act acte addendum, pl. addenda addendum, pl. addendums akt

addendum, pl. addendum kompletterande

dokument. Anm.: bestmd form sing. addendumet.

action plan plan d'action

handlingsplan
Anm.: tgrdsplan r ett mjligt alternativ.

action programme programme d'action

handlingsprogram
Anm.: tgrdsprogram r ett mjligt alternativ.

agreement accord

1. avtal 2. verenskommelse Anm.: I rttsakter terges conclude/conclure i samband med internationella avtal med ing.

amending act acte modificatif

ndringsakt

common position position commune

gemensam stndpunkt
Anm.: I och med Lissabonfrdraget ersattes de gemensamma stndpunkterna (Gusp) av rdsbeslut.

common strategy stratgie commune

gemensam strategi
Anm.: I och med Lissabonfrdraget ersattes de gemensamma strategierna (Gusp) av rdsbeslut.

communication communication

meddelande

21

conclusions conclusions

slutsatser Europeiska rdet antar slutsatser vid toppmten; Europeiska unionens rd antar slutsatser i specifika frgor. konvention internationell verenskommelse mellan tv eller flera stater. (ibl.) avtal, t.ex. tax convention skatteavtal convention collective kollektivavtal

convention convention

correcting act acte rectificatif

rttelseakt korrigering av materiella och icke uppenbara fel i en rttsakt som redan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Anvnds inom kommissionen. Jfr rttelse nedan. corrigendum, pl. corrigendum dokument med ndringar som grs innan en rttsakt har antagits.
Anm.: bestmd form sing. corrigendumet.

corrigendum, pl. corrigenda corrigendum, pl. corrigendums

corrigendum, pl. corrigenda rectificatif

rttelse korrigering av uppenbara fel i en rttsakt

som redan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Jfr corrigendum och rttelseakt ovan.

decision dcision

beslut bindande rttsakt som antas av Europaparlamentet och rdet gemensamt, av rdet, av Europeiska rdet eller av kommissionen och som nr det gller rdets beslut inleds med Europeiska unionens rd har antagit detta beslut.
Anm.: Europeiska rdets beslut r aldrig lagstiftningsakter.

delegated act acte dlgu

delegerad akt en typ av icke-lagstiftningsakt som antas av kommissionen i enlighet med art. 290 i EUFfrdraget och som kompletterar eller ndrar vissa icke vsentliga delar av en lagstiftningsakt.

directive directive

direktiv bindande rttsakt som antas av Europaparlamentet och rdet gemensamt, av rdet eller av kommissionen, riktar sig till medlemsstaterna och ska genomfras av de nationella myndigheterna.

22

draft (e.g. draft regulation) projet (par exemple projet de rglement)

1. utkast, t.ex. till rttsakt och skrivelse. 2. frslag, t.ex. till tgrder och budget. Anm.: Till skillnad frn EU-lagstiftningen verstts i nationell lagstiftning projet de loi med lagfrslag. Jfr proposal/proposition.

final act acte final

slutakt

financial regulation rglement financier

budgetfrordning

framework decision dcision-cadre

rambeslut
Anm.: I och med Lissabonfrdraget saknas numera hnvisningar till denna term i frdragen.

framework directive directive-cadre

ramdirektiv

green paper livre vert

grnbok kommissionens diskussionsunderlag fr

att stimulera till debatt om riktlinjer inom ett politikomrde; fljs ofta av en vitbok.

implementing act acte d'excution

genomfrandeakt rttsakt som antas i enlighet

med artikel 291 i EUF-frdraget.

implementing decision dcision d'excution

genomfrandebeslut

implementing directive directive d'excution

genomfrandedirektiv

implementing regulation rglement d'excution

genomfrandefrordning

23

instrument instrument

1. instrument juridiskt dokument, t.ex. ratifikationsinstrument. Anm.: Om det klart framgr vad instrument syftar p (t.ex. frordning, direktiv, beslut, bestmmelser och lagstiftning) kan det terges med motsvarande ord nr s bedms lmpligt. 2. allm. medel, metod, stt

internal agreement accord interne

internt avtal ings mellan fretrdarna fr medlemsstaternas regeringar.

judgment arrt

dom (domstolen, tribunalen, personaldomstolen)

legal act acte juridique

rttsakt

legal act of the Union acte juridique de l'Union

unionsrttsakt

legislative act acte lgislatif

lagstiftningsakt rttsakt som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsfrfarandet eller ett srskilt lagstiftningsfrfarande.

memorandum of understanding mmorandum d'accord/d'entente

samfrstndsavtal

non-legislative act acte non lgislatif

icke-lagstiftningsakt rttsakt som antas i

enlighet med ett annat frfarande n det ordinarie lagstiftningsfrfarandet eller ett srskilt lagstiftningsfrfarande.

opinion avis

1. yttrande a) icke-bindande rttsakt som anger en EU-institutions stndpunkt i en viss frga, eller b) utltande, t.ex. frn rdets juridiska avdelning och datatillsynsmannen eller en kommitt. 2. utltande, t.ex. frn experter.

position at first reading position en premire lecture

stndpunkt vid frsta behandlingen

antas av Europaparlamentet respektive rdet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsfrfarandet.

24

preliminary ruling dcision prjudicielle dcision titre prjudiciel arrt prjudiciel

frhandsavgrande

proposal proposition

frslag, t.ex. till rttsakt. Jfr draft/projet.

Anm.: proposition de rglement du Conseil portant [...] betyder frslag till rdets frordning om [...] (och allts inte rdets frslag till frordning etc., eftersom det r kommissionen och inte rdet som lmnar frslag).

protocol protocole

protokoll adopt/conclude a protocol terges i rttsakter normalt med anta resp. ing ett protokoll.

recommendation recommandation

rekommendation icke-bindande rttsakt som

kan antas av en EU-institution.

regulation rglement

frordning bindande rttsakt som antas av

Europaparlamentet och rdet gemensamt, av rdet eller av kommissionen; r direkt tillmplig i medlemsstaterna. Anm.: regulation verstts i FN-sammanhang med freskrifter (pl.) och i allmnna sammanhang med regel/bestmmelse.

report rapport

1. rapport 2. betnkande utarbetas och antas av utskott i Europaparlamentet.

resolution rsolution

resolution EU:s institutioner utfrdar uppmaningar och rekommendationer i form av resolutioner.

separate directive specific directive individual directive directive particulire directive spciale/spcifique

srdirektiv

25

statement/declaration dclaration

1. uttalande (eng. oftast statement, men ibland declaration) grs av en eller flera delegationer eller stater eller ngon eller ngra av unionens institutioner, vanligen fr att tas till protokollet frn ett mte t.ex. i rdet eller Coreper, eller grs av ordfrandeskapet (ofta p hela EU:s vgnar i ngon aktuell politisk frga). 2. frklaring (eng. oftast declaration, men ibland statement) avges av en eller flera stater eller hela unionen som sdan, vanligen fr att fogas till ett frdrag eller en konvention. Anm.: Srskilt i rubriker rekommenderas fr enhetlighetens skull prepositionen frn efter frklaring initiativ meddelande not rekommendation uttalande yttrande. Efter beslut anvnds prepositionen av. Se punkt 5.2.

unilateral statement/declaration dclaration unilatrale

ensidigt uttalande ensidig frklaring

white paper livre blanc

vitbok kommissionens frslag till unionstgrder inom ett visst politikomrde; fljer ofta p en grnbok.

26

Frordningar, direktiv och beslut Beteckningen p frordningar, direktiv och beslut har ndrats vid olika tillfllen. Fljande svenska skrivstt ska anvndas oavsett hur klltexten ser ut. Detta innebr t.ex. att i beteckningar p rttsakter ska nr sttas ut framfr lpnumret om detta kommer fre rtalet. Vid direktiv stts nr aldrig ut eftersom rtalet alltid kommer frst.

Frordningar
Fre 1963:

Council Regulation No 29 rglement n 29 du Conseil

rdets frordning nr 29

19631967:

Council Regulation No 1009/67/EEC rglement n 1009/67/CEE du Conseil

rdets frordning nr 1009/67/EEG

1968 till och med oktober 1993:

Council Regulation (EEC) No 2262/84 rglement n 2262/84 (CEE) du Conseil

rdets frordning (EEG) nr 2262/84

Frn och med den 1 november 1993:

Council Regulation (EC) No 40/94 rglement (CE) n 40/94 du Conseil

rdets frordning (EG) nr 40/94

Frn och med den 1 januari 1999 skrivs rtalen alltid med fyra siffror:

Council Regulation (EC) No 1255/1999 rglement (CE) n 1255/1999 du Conseil

rdets frordning (EG) nr 1255/1999

Council Regulation (EC, EURATOM) No 1785/2004 rglement (CE, EURATOM) n 1785/2004 du Conseil

rdets frordning (EG, Euratom) nr 1785/2004

27

Frn och med den 1 december 2009:

Regulation (EU) No 265/2010 of the European Parliament and of the Council rglement (UE) n 265/2010 du Parlement europen et du Conseil

Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 265/2010

Implementing Regulation of the Council (EU) No 210/2010 rglement d'excution (UE) n 210/2010 du Conseil

rdets genomfrandefrordning (EU) nr 210/2010

Direktiv
Fre den 1 november 1993:

Commission Directive 93/90/EEC directive 93/90/CEE de la Commission

kommissionens direktiv 93/90/EEG

Frn och med den 1 november 1993 (Maastrichtsfrdragets ikrafttrdande):

Commission Directive 94/23/EC directive 94/23/CE de la Commission

kommissionens direktiv 94/23/EG

Frn och med den 1 januari 1999 skrivs rtalen alltid med fyra siffror:

Commission Directive 1999/98/EC directive 1999/98/CE de la Commission

kommissionens direktiv 1999/98/EG

Frn och med den 1 december 2009:

Directive 2010/13/EU of the European Parliament and of the Council directive 2010/13/UE du Parlement europen et du Conseil

Europaparlamentets och rdets direktiv 2010/13/EU

28

Beslut Council Decision No 456/96/ECSC dcision n 456/96/CECA du Conseil rdets beslut nr 456/96/EKSG

Council Decision 96/257/EC dcision 96/257/CE du Conseil

rdets beslut 96/257/EG

Frn och med den 1 januari 1999 skrivs rtalen alltid med fyra siffror:

Council Decision 1999/319/CFSP dcision 1999/319/PESC du Conseil

rdets beslut 1999/319/Gusp

Council Decision No 163/2001/EC dcision n 163/2001/CE du Conseil

Frn och med den 1 december 2009:

rdets beslut nr 163/2001/EG

Decision No 283/2010/EU of the European Parliament and of the Council dcision n 283/2010 du Parlement europen et du Conseil

Europaparlamentets och rdets beslut nr 283/2010/EU

Council Decision 2010/427/EU dcision 2010/427/UE du Conseil

rdets beslut 2010/427/EU

European Council Decision 2010/594/EU dcision 2010/594/UE du Conseil Europen

Europeiska rdets beslut 2010/594/EU

29

3.6

Celexnummer
Alla viktigare EU-dokument har ett s.k. Celexnummer. Till exempel har frordning (EG) nr 258/97 Celexnummer 31997R0258, dr 3 1997 R 0258 anger sektor (se nedan) anger rtal (alltid fyra siffror) anger rttslig form (se nedan) anger lpnummer (alltid fyra siffror)

Ngra vanliga sektorer: 1 2 3 4 5 6 = = = = = = Frdrag Yttre frbindelser, t.ex. avtal med tredjelnder Sekundrrtt Kompletterande rtt, t.ex. avtal mellan medlemsstater Frberedande arbeten (COM-dokument) Domstolens rttspraxis

Ngra vanliga typer av rttslig form: Sektor 3 R = frordning L = direktiv D = beslut H = rekommendation A = yttrande X = andra rttsakter publicerade i EUT L (eller fre 1967) Sektor 4 A = avtal mellan medlemsstater Sektor 5 PC = kommissionens lagstiftningsfrslag Sektor 6 J = domar (domstolen)

30

3.7

Europeiska unionens officiella tidning (EUT)

Nr Nicefrdraget trdde i kraft den 1 februari 2003 bytte Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT) namn till Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Vid hnvisningar till nummer av tidningen som r daterade fre den 1 februari 2003 anvnds dock den gamla beteckningen. Europeiska unionens officiella tidning bestr av tre serier (L-serien fr lagstiftning, C-serien fr upplysningar och meddelanden samt S-serien fr offentlig upphandling). Det finns ven en elektronisk del tillhrande C-serien med beteckningen EUT C E.
Anm.: Vid hnvisning till en viss EUT-serie skriver man i lpande text normalt t.ex. i L-serien av EUT och i C-serien av EUT.

Fr vriga hnvisningar till EUT, se 6.7.

Fre den 1 februari 2003:

the Official Journal of the European Communities the Official Journal (OJ) (kortform) le Journal officiel des Communauts europennes le Journal officiel (JO) (kortform)
Frn och med den 1 februari 2003:

Europeiska gemenskapernas officiella tidning (EGT)

Anm.: Beteckningen Officiella tidningen anvndes fre den 1 februari 2003 i samband med den gemensamma utrikes- och skerhetspolitiken (Gusp) och polissamarbete och straffrttsligt samarbete (RIF).

the Official Journal of the European Union the Official Journal (OJ) (kortform) le Journal officiel de l'Union europenne le Journal officiel (JOUE; JO) (kortform)

Europeiska unionens officiella tidning (EUT) frn och med den 1 februari 2003 ska bara
den fullstndiga formen eller kortformen EUT anvndas, allts inte Officiella tidningen. Detta gller dock inte vid hnvisningar till tiden dessfrinnan.

Anm.: I likhet med andra publikationer (se punkt 17) ska Europeiska unionens officiella tidning alltid skrivas med kursiv stil oavsett klltextens skrivstt. Mrk att frkortningen EGT/EUT inte ska kursiveras.

31

4.
4.1

Rttsaktens uppbyggnad
Rttsaktens olika delar
annex annexe bilaga betecknas normalt med versal romersk siffra (se 6.4).
Anm.: Bilagorna r bindande genom att vara knutna till bestmmelserna i artikeldelen.

appendix appendice (complment d'une annexe)

tillgg (oftast till bilaga) betecknas normalt med

arabisk siffra (allts 1, 2, 3, 4 osv.).

article article

artikel

bullet point point

punktsats onumrerad underavdelning som inleds

med en tjock punkt.

chapter chapitre

kapitel

citation visa
varje beaktandeled inleds i de flesta fall med having regard to/ vu delen med beaktandeled avslutas med whereas/considrant ce qui suit.

beaktandeled de led i ingressen som kommer fre sklen och som innehller hnvisningar till rttsaktens rttsliga grund och de frslag och yttranden som inhmtats enligt bestmmelserna i frdragen; beaktandeleden inleds i de flesta fall med med beaktande av. Efter det sista beaktandeledet, som avslutas med komma, fljer alltid frasen ..., och [blankrad] av fljande skl:

enacting terms dispositif

artikeldel den bindande eller normativa delen

(legislative part/partie normative) av en rttsakt.

1. heading 2. [budget] heading

1. avdelning, avsnitt, rubrik 2. budgetrubrik; (ibl.) budgetpost. Se Iate.

indent tiret

strecksats i punkt, stycke eller led i artikel; strecksatsen markeras alltid med tankstreck; hnvisningen r frsta strecksatsen, frsta och andra strecksatserna.

32

introductory wording/phrase chapeau

inledningsfras/inledning inledning till en

upprkning.

legislative part (of an act) partie normative (d'un acte)

normativ del av en rttsakt, se artikeldel.

littra, (ibl.)

1. oftast oversatt 2. (ibl.) led

paragraph (numbered) paragraphe

1. oversatt tillsammans med verordnad enhet, t.ex. l'article 1 paragraphe 2 = artikel 1.2. Utlses som artikel 1 punkt 2. 2. punkt numrerad, sjlvstndig del av en artikel; ordet punkt stts bara ut nr hnvisning sker enbart till punkten (utan omnmnande av verordnad enhet), t.ex. i ndringsakt: Punkt 4 ska ndras p fljande stt: [...]; en punkt betecknas alltid med siffra, t.ex. punkt 1.

paragraph (unnumbered) alina

stycke onumrerad, osjlvstndig del av en artikel.

Jfr subparagraph. Anm.: Ett stycke betecknas alltid frsta (andra osv.) stycket.

part partie

del

point point

1. oversatt tillsammans med verordnad enhet, t.ex. l'article 1 point a) = artikel 1 a (obs! mellanslag och inget parentestecken). Utlses som artikel 1 led a.

2. led del av punkt eller stycke; ordet led stts bara ut om det enbart hnvisas till ledet (utan omnmnande av verordnade enheter), t.ex. i ndringsakter: Led a ska ersttas med/ssom anges i led a, eller om tydligheten krver det; i annat fall lmnas det oversatt, se punkt 1 ovan; led betecknas med bokstver, gemena romerska siffror eller arabiska siffror, t.ex. led a, leden iiv och leden 1 och 2.

3. punkt fristende punkt i bilagor och i vissa rekommendationer, resolutioner och frklaringar.

33

preamble prambule

ingress ingressen indelas i beaktandeled och skl.

recital considrant (varje skl inleddes tidigare normalt med whereas/considrant que men skrivs numera oftast som huvudsatser)

skl ingr i ingressen och kommer efter beaktandeleden; i sklen motiveras de viktigaste bestmmelserna i artikeldelen. Sklen bestr normalt av fullstndiga meningar som inleds med stor begynnelsebokstav och avslutas med punkt. Ett skl kan innehlla flera meningar. Om sklen r numrerade, ska sifferbeteckningen st inom parentes (1), (2) etc. Hnvisning i lpande text till numrerade skl r skl 1 osv. och till onumrerade skl frsta (andra osv.) sklet. Om det finns risk fr oklarhet kan man efter skl/et/en lgga till i ingressen.

section section

avsnitt
Anm.: I bilagor kan section ibland versttas med punkt och i tulltaxan med avdelning.

sentence phrase

mening

subindent sous-tiret

understrecksats underavdelning till strecksats: hnvisningen r frsta understrecksatsen, frsta och andra understrecksatserna.

subparagraph alina

stycke osjlvstndig del av en punkt.

Jfr paragraph. Anm.: ett stycke betecknas alltid frsta (andra osv.) stycket.

title titre

avdelning

title of the act titre de l'acte

rttsaktens titel
Anm.: Anvnd skrivsttet frordning/direktiv/beslut etc. + om + substantiv, t.ex. beslut om ndring av [...], allts inte om att ndra [...]. I ett ftal fall kan man dock bli tvungen att anvnda konstruktionen om+att+verb, t.ex. beslut om att inte gra invndningar mot [...] och beslut om att frklara en fretagskoncentration ofrenlig med [...]. Se punkt 5.1.

34

4.2

Rttsaktens grundstruktur

Title - Titre Titel

Preamble - Prambule Ingress

Enacting terms - Dispositif Artikeldel

Annexes - Annexes Bilagor

Citations - Visas Beaktandeled

Recitals - Considrants Skl

Articles - Articles Artiklar

Appendices - Appendices Tillgg

Titles - Titres Avdelningar Parts - Parties Delar Sections - Sections Avsnitt, punkter

Paragraphs (numbered) - Paragraphes Punkter [1, 2]

Paragraphs (unnumbered) - Alinas Stycken [frsta, andra]

Subparagraphs - Alinas Stycken [frsta, andra]

Points - Points Led [a, b; i, ii; 1, 2]

Indents - Tirets Strecksatser [frsta, andra]

Subindents - Sous-tirets Understrecksatser [frsta, andra]

35

4.3

terkommande artikelrubriker
Addressees Destinataires Adressater

Aim; Objective; Purpose; Subject matter Objet; Objectif

Syfte
Anm.: Anvnds fr att ange det allmnna syftet med en rttsakt och frekommer normalt i brjan av artikeldelen, ofta i kombinationen Syfte och tillmpningsomrde. Se Subject matter and scope.

Aim; Objective; Purpose Objet; Objectif

Ml
Anm.: Frekommer ibland efter den artikel dr rttsaktens syfte anges (se ovan) fr att ange konkreta, gemensamma eller allmnna ml som man vill uppn.

Committee procedure; Comitology; Comitology procedure Procdure de comit; Comitologie

Kommittfrfarande enligt Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststllande av allmnna regler och principer fr medlemsstaternas kontroll av kommissionens utvande av sina genomfrandebefogenheter.
Anm.: I andra sammanhang n artikelrubriker kan ven kommittbestmmelser och kommittsystem anvndas. Anvnd dremot aldrig kommittologi.

Definitions Dfinitions

Definitioner

Derogations Drogations

Undantag

Entry into force Entre en vigueur

Ikrafttrdande

Entry into force and application Entre en vigueur et application

Ikrafttrdande och tillmpning

Final provisions Dispositions finales

Slutbestmmelser

36

Financial provisions Dispositions financires

Finansiella bestmmelser

General provisions Dispositions gnrales

Allmnna bestmmelser

Implementing measures Mesures d'excution

Genomfrandetgrder
Anm.: tgrder omfattar inte bara lagstiftningstgrder utan ven andra former av insatser (praktiska arrangemang, kontroller etc.) och har allts en vidare betydelse n bestmmelser (provisions/dispositions). Se FHB, andra delen III.3. Jfr punkt 8 implementation/mise en uvre/excution.

Implementing provisions; Implementing rules Genomfrandebestmmelser Dispositions d'excution/Modalits Jfr punkt 8.1 implementation/mise en uvre/excution. d'excution
Se Aim; Objective; Purpose; Subject matter

Objective Objet; Objectif

Purpose Objet; Objectif

Se Aim; Objective; Purpose; Subject matter

Repeal Abrogation

Upphvande

Scope; Field of application Champ d'application; Domaine d'application; Domaine; Porte

Tillmpningsomrde
Anm.: I andra sammanhang n artikelrubriker kan ven rckvidd anvndas. Se Subject matter and scope.

Subject matter and scope

(ibl.) Aim and scope; Objective and scope; Purpose and scope

Syfte och tillmpningsomrde

Anm.: Denna kombination frekommer normalt i brjan av artikeldelen fr att ange vad rttsakten handlar om. Se Aim; Objective; Purpose; Subject matter.

Objet et champ d'application

(ibl.) Objectif et champ d'application; Objet/Objectif et porte

37

Taking effect Prise d'effet

Verkan i artikeln anges oftast den dag d en rttsakt fr verkan. Skillnad mste gras mellan nr rttsakten trder i kraft och nr den fr verkan/brjar tillmpas eftersom dessa tidpunkter inte ndvndigtvis sammanfaller.

Transitional provisions; Transitional arrangements; Transitional measures Dispositions transitoires; Modalits transitoires; Mesures transitoires

vergngsbestmmelser

Transposition Transposition

Infrlivande (allm. om alla slags rttsakter).

38

5.
5.1

Rttsaktens benmning
Rttsaktstitlar + om + substantiv
Anvnd alltid ett substantiv som huvudord i den mnesbeskrivande delen av rttsaktsrubriker. Skriv allts beslut om ndring av, frordning om infrande av etc. och inte infinitiv som i beslut om att ndra eller frordning om att infra. Det rekommenderade skrivsttet anvnds allmnt i frfattningstexter p svenska, svl i Sverige som i Finland. Enligt en underskning av 2 548 svenska och finlndska frfattningsrubriker frn 1999 anvnds detta skrivstt i ver 99,99 % av fallen, och det r ocks det enda som nmns i Myndigheternas freskrifter Handbok i frfattningsskrivning Ds 1998:43. Konstruktionen med substantiv har ocks den frdelen att man fr en strikt neutral utsaga (om + substantiv ger genom sin innebrd som rr/avser ngot). Med varianten med att + infinitiv i en fras som rdets beslut om att genomfra tgrder riskerar man till exempel att rdet uppfattas som det logiska subjektet till infinitiven, dvs. att det r rdet (och inte kommissionen, medlemsstaterna osv.) som ska st fr det praktiska genomfrandet. Om substantivformen vljs r det inte ndvndigt att gra den betydelseanalys som infinitivvarianten krver.
Anm.: I undantagsfall kan man dock anvnda en infinitivkonstruktion, vilket torde vara enda mjligheten i fljande fall: Beslut om att inte gra invndningar mot en anmld koncentration. Beslut om att frklara en fretagskoncentration ofrenlig med den gemensamma marknaden. Kommissionens beslut om att tgrden till frmn fr (...) inte r tillmplig efter anslutningen.

Om en rttsaktstitel bestr av flera led, ska prepositionen om upprepas, t.ex. rdets frordning (EU) nr 685/2010 av den 26 juli 2010 om faststllande av fiskemjligheter fr ansjovis i Biscayabukten fr fiskessongen 20102011 och om ndring av frordning (EU) nr 53/2010. Om en rttsakt ndrar en tydligt identifierbar del av en annan rttsakt, innehller rttsaktstiteln en uppgift om vad som ndras, vanligen inledd med uttrycket as regards/en ce qui concerne som p svenska ska terges med vad gller, t.ex.
Commission Decision amending Council Decision 79/542/EEC as regards the transport of animals by air, the transit of animals through certain third countries and the animal health certificates for certain meat from solipeds and for transit and storage of certain fresh meat Kommissionens beslut om ndring av rdets beslut 79/542/EEG vad gller lufttransport av djur, transitering av djur genom vissa tredjelnder samt djurhlsointyg fr visst ktt frn hstdjur och fr transitering och lagring av visst frskt ktt

39

5.2

Rttsaktstitlar med lngre bestmningar

Benmningar p rttsakter terges normalt med en genitivkonstruktion, t.ex. Europaparlamentets och rdets beslut. Om benmningen innehller en lngre bestmning r det i vissa fall inte mjligt att anvnda denna konstruktion. Man fr i stllet tillgripa en efterstlld prepositionsbestmning, som i fljande fall: Resolution/uttalande/frklaring/slutsatser frn fretrdarna fr medlemsstaternas regeringar, frsamlade i rdet, ... Resolution nr .../2000 frn associeringsrdet EUJordanien Yttrande/frklaring nr .../2000 frn gemensamma kommittn EUSchweiz Beslut av fretrdarna fr medlemsstaternas regeringar, frsamlade i rdet, ... Beslut .../.../2000 av kommittn fr utrikes- och skerhetspolitik om [...]
Anm.: I ovanstende fall rekommenderas fr enhetlighetens skull prepositionen frn efter frklaring initiativ meddelande not rekommendation uttalande yttrande. Efter beslut anvnds dock prepositionen av.

5.3

Hnvisning till rttsaktstitlar och benmningar p rttsakter

Vid hnvisningar till offentliggjorda rttsaktstitlar ska den faststllda ordalydelsen alltid fljas. Stavfel och andra uppenbara skrivfel fr dock rttas till, liksom anvndningen av gemener och versaler, t.ex. i initialfrkortningar GUSP>Gusp och OLAF>Olaf och i benmningar Kommittn fr ekonomisk politik>kommittn fr ekonomisk politik. I vrigt fr inga ndringar gras, vilket exempelvis innebr att skall ska behllas. Vid benmningar p rttsakter som fljs av en numrering (r och lpnummer) ska man i singular anvnda obestmd form, t.ex. som freskrivs i direktiv 94/23/EG. I plural ska man anvnda bestmd form, t.ex. som freskrivs i direktiven 95/2/EG och 95/3/EG.

40

6.
6.1

Hnvisningar
Hnvisningar till artiklar och underordnade led

6.1.1 Artikel Article 1 l'article 1er/premier artikel 1

Articles 1, 2 or 5 les articles 1, 2 ou 5

artikel 1, 2 eller 5

Articles 2, 3 and 4 les articles 2, 3 et 4

artiklarna 2, 3 och 4 detta skrivstt utesluter

eventuella inskjutna artiklar, t.ex. 2a och 2b. Se nedan.

Articles 2 to 4 les articles 2 4

artiklarna 24 detta skrivstt inbegriper eventuella inskjutna artiklar, t.ex. artiklarna 2a och 2b.

Article 2a article 2 bis

artikel 2a (inget mellanslag mellan siffra och

bokstav). Hr rr det sig om en ny artikel som r inskjuten mellan artiklarna 2 och 3. I punkt 6.1.8 visas hur inskjutna artiklar ska betecknas. ven punkter och led kan vara inskjutna, t.ex. l'article 2.1 bis = artikel 2.1a.

Articles 2a to 2h les articles 2 bis 2 nonies

artiklarna 2a2h hr rr det sig om flera

inskjutna artiklar. Siffran ska upprepas eftersom artikelbeteckningarna 2a etc. r fasta enheter. Jfr artikel 2 ah, dr bokstverna betecknar led.

former Article 1 l'ancien article 1

den tidigare artikel 1

ex Article 2 ex-article 2

f.d. artikel 2

new Article 1 le nouvel article 1

den nya artikel 1

41

the Sole Article l'article unique

den enda artikeln Enda artikel (i rubrik)

6.1.2 Artikel i kombination med punkter

Anm.: Punkter betecknas med arabiska siffror (1, 2, 3 etc.).

Article 2(1) l'article 2, paragraphe 1 (ibl.: article 2 1)

artikel 2.1 (= artikel 2 punkt 1)

(alltid punkt mellan arabiska siffror)

Article 2(2) and (3) l'article 2, paragraphes 2 et 3

artikel 2.2 och 2.3 numret p artikeln upprepas

av tydlighetsskl; singular eftersom det rr sig om en och samma artikel.

Article 2, paragraphs 1 to 5 l'article 2, paragraphes 1 5

artikel 2.12.5

Article 4a, paragraphs 1 to 5 l'article 4 bis, paragraphes 1 5

artikel 4a.14a.5

Article 2(2) and Article 3 l'article 2, paragraphe 2 et l'article 3

artiklarna 2.2 och 3 plural ska anvndas ven

vid hnvisning till artiklar p olika niver. Se Myndigheternas freskrifter Handbok i frfattningsskrivning, punkt 7.6.4.

Articles 2 and 3, first paragraph les articles 2 et 3, premier alina

Om man hnvisar till artiklar p olika niver dr enheten p lgre niv skrivs ut med bokstver, t.ex. stycke och strecksats, ska artikel dremot upprepas: artikel 2 och artikel 3 frsta stycket.

6.1.3 Artikel i kombination med punkter och led

Anm.: Led betecknas oftast med bokstver (a, b, c etc.), men ven med gemena romerska siffror (i, ii, iii etc.) eller arabiska siffror (1, 2, 3 etc.).

Article 2(1)(1) l'article 2, paragraphe 1, point 1)

artikel 2.1.1 (utlses som artikel 2 punkt 1 led 1)

(alltid punkt mellan arabiska siffror).

42

Article 2(1)(iii) l'article 2, paragraphe 1, point iii)

artikel 2.1 iii (utlses som artikel 2 punkt 1 led iii).

Article 2(1)(a) l'article 2, paragraphe 1, point a)

artikel 2.1 a (utlses som artikel 2 punkt 1 led a).

Article 2(1); Article 2, point 1 l'article 2, point 1)

artikel 2.1 (utlses som artikel 2 led 1).

Jfr artikel 2.1 under 6.1.2. I det hr fallet har artikeln inte ngra punkter utan en inledningsfras, som inleder ett stycke med ett eller flera led. Detta r vanligt i ndringsakter och i samband med definitioner. Av den engelska hnvisningen framgr det ibland inte om det rr sig om en punkt eller ett led, men vl av den franska hnvisningen och av den svenska text som det hnvisas till.

Article 2(1)(a)(i) l'article 2, paragraphe 1, point a), point i)

artikel 2.1 a i

Article 2(2)(a) and (b) l'article 2, paragraphe 2, points a) et b)

artikel 2.2 a och b

Article 2(2)(a)(c) l'article 2, paragraphe 2, points a) c)

artikel 2.2 ac

Article 3(1)(7a) l'article 3, paragraphe 1, point 7 bis

artikel 3.1.7a hr rr det sig om ett i artikel 3

punkt 1 inskjutet nytt led 7a.

6.1.4 Artikel i kombination med punkter, stycken och led Article 2(2), third subparagraph, point (1) l'article 2, paragraphe 2, troisime alina, point 1) artikel 2.2 tredje stycket led 1 Obs! det r bara om ledet betecknas med en arabisk siffra som ordet led av tydlighetsskl ska skrivas ut. Se ocks 6.1.7. Jfr fljande bda exempel, dr ordet led inte skrivs ut.
Anm.: Eftersom ven punkter (paragraphs) betecknas med arabiska siffror, tydliggr man - genom att skriva ut led att det rr sig om just ett led (point) och inte en punkt (paragraph).

43

Article 2(2), third subparagraph, point (c) l'article 2, paragraphe 2, troisime alina, point c)

artikel 2.2 tredje stycket c

Article 2(2), third subparagraph, point (iii) l'article 2, paragraphe 2, troisime alina, point iii)

artikel 2.2 tredje stycket iii

6.1.5 Punkter och led

Anm.: Om man hnvisar till punkter och led utan omnmnande av verordnade enheter, ska orden punkt och led normalt skrivas ut.

Paragraphs 1, 2, 3, 4 and 6 paragraphes 1, 2, 3, 4 et 6

punkterna 1, 2, 3, 4 och 6

Paragraph 4(a) (ibl.) point (a) of Paragraph 4 paragraphe 4, point a)

punkt 4 a

Paragraph 4(a) and (b) paragraphe 4, points a) et b)

punkt 4 a och b singular eftersom det rr sig om

en och samma punkt.

point (a) point a) points (1) and (2) points 1) et 2) points (i) to (iii) points i) iii)

led a leden 1 och 2 leden iiii

Anm.: Om anvndning och utelmnande av ordet led, se 4.1.

Anm.: Om en hnvisning blir mycket lng och otymplig, t.ex. enligt artikel 2.3 b ii 1.2.2, kan det vara befogat att skriva enligt led 1.2.2 i artikel 2.3 b ii.

44

6.1.6 Andra underordnade enheter the first indent of the second subparagraph of Article 2(1)(a) l'article 2, paragraphe 1, point a, deuxime alina, premier tiret artikel 2.1 a andra stycket frsta strecksatsen

6.1.7 Halvparentes vid led Vid hnvisningar till led som betecknas med bokstver eller siffror anvnds i klltexterna normalt en parentes kring eller en halvparentes efter bokstaven eller siffran. I de svenska texterna ska i enlighet med svensk lagstiftningstradition ngon halvparentes inte sttas ut i dessa fall. Undantag fr dock gras av lsbarhetsskl, t.ex. i artikel 1.2 a i) i frordning [...]. En annan mjlighet r att lgga till ordet led, t.ex. i artikel 1.2 a led i i frordning [...].

45

6.1.8 Inskjutna artiklar, punkter och led I tabellen visas hur nya artiklar som skjutits in mellan artiklarna 2 och 3 ska betecknas (obs! inget mellanslag mellan siffra och bokstav). Samma system tillmpas ven p inskjutna punkter och led. engelska Article 2a 2b 2c 2d 2e 2f 2g 2h 2i 2j 2k 2l 2m 2n 2o 2p 2q 2r 2s 2t 2u 2v 2w 2x 2y 2z franska l'article 2 bis 2 ter 2 quater 2 quinquies/quinto 2 sexies/sexto 2 septies/septimo 2 octies 2 nonies 2 decies 2 undecies 2 duodecies 2 terdecies 2 quaterdecies 2 quindecies 2 sexdecies 2 septdecies 2 octodecies 2 novodecies 2 vicies 2 unvicies 2 duovicies 2 tervicies 2 quatervicies 2 quinvicies 2 sexvicies 2 septvicies svenska artikel 2a 2b 2c 2d 2e 2f 2g 2h 2i 2j 2k 2l 2m 2n 2o 2p 2q 2r 2s 2t 2u 2v 2w 2x 2y 2z

Anm.: Om en punktuppstllning r s lng att bokstverna inte rcker till brjar man efter led z om med aa, bb, cc osv. (, och anvnds allts inte). Fr inskjutna artiklar i EG-frdraget och Euratomfrdraget anvnds i europeiska enhetsakten och Maastrichtfrdraget fljande system: article 100 A = artikel 100a etc.

46

6.2

Hnvisningar till artiklar med rttsakten angiven

Hnvisningar till artiklar i en angiven rttsakt ska inledas med enheten artikel. Drefter fljer de vriga enheterna i fallande ordning och utan skiljetecken, och avslutningsvis anges rttsakten (fregngen av prepositionen i). the first and second indents of the first subparagraph of Article 3(2) of Regulation (EEC) No 1234/88 l'article 3, paragraphe 2, premier alina, premier et deuxime tirets du rglement (CEE) no 1234/88 artikel 3.2 frsta stycket frsta och andra strecksatserna i frordning (EEG) nr 1234/88

the second subparagraph of Article 43(2)(f) of Directive 86/635/EEC l'article 43, paragraphe 2, point f), deuxime alina de la directive 86/635/CEE

artikel 43.2 f andra stycket i direktiv 86/635/EEG

Anm.: Skriv allts artikel X + i + rttsakt (och allts inte rttsaktens artikel X).

6.3

Hnvisningar till del avdelning kapitel avsnitt

I lpande text och rubriker br man ocks anvnda fallande ordning utan skiljetecken, dvs. del>avdelning>kapitel>avsnitt, t.ex. som anges i del V avdelning II kapitel IV avsnitt 5. Undantag frn denna regel kan gras i lpande text om det rr sig om f textelement, t.ex. som anges i avsnitt 5 i kapitel IV.

6.4

Hnvisningar till bilagor (Annex/Annexe)

I lpande text ska nedanstende modell fljas oavsett hur originalet ser ut: ... i bilagan/bilaga I [till denna frordning] (allts inte i denna frordnings bilaga). Exempel: Texten terfinns i bilagan (bestmd form) till denna frordning Texten terfinns i bilaga I/bilagorna I och II (bestmd form i plural) till denna frordning. Texten terfinns i kapitel V punkt 4 i bilagan/bilaga I.
Anm.: De enheter som fregr i bilagan ska, som i 6.16.3, rknas upp i fallande ordning utan skiljetecken, t.ex. i kapitel V punkt 4 i bilagan. I rubriker och tabellhuvuden r det ofta lmpligt att brja med bilagan och drefter ange de ingende delarna i fallande ordning, t.ex. Bilaga I kapitel V punkt 4.

Svenskans bilaga ska i lpande text alltid skrivas med liten begynnelsebokstav, ven om klltexten har stor begynnelsebokstav. Bilagorna betecknas normalt med versala romerska siffror. 47

I sllsynta undantagsfall anvnds arabiska siffror. Den generella rekommendationen vid versttning r att flja klltexten. Vid versttning av ndringsakter ska dock alltid samma skrivstt anvndas som i grundrttsakten s att numreringen blir konsekvent i den konsoliderade versionen.
Anm.: I den svenska versionen av sekundrrtten fre 1995 (EGT:s specialutgva) betecknas bilagorna oftast med arabiska siffror ven om romerska siffror anvnds i klltexten. Fr att de svenska texterna p sikt ska bli enhetliga rekommenderas det att flja klltexten och anvnda versala romerska siffror ven i hnvisningar till tidigare svensk sekundrlagstiftning dr man anvnt arabiska siffror.

6.5

Hnvisningar till tillgg (Appendix/Appendice)

Fljande modell gller: Tillgg 1 till direktiv X Tillgg 1 till/i bilaga X [till direktiv Y]
Anm.: Tillggen betecknas normalt med arabiska siffror (1, 2, 3, 4 osv.).

6.6

Hnvisningar till detta direktiv, det hr direktivet och det direktivet

Detta direktiv eller det hr direktivet (= freliggande direktiv) Uttrycket detta direktiv anvnds normalt i betydelsen freliggande direktiv. Det motsvaras i regel av this Directive/la prsente directive. Om det i ett och samma textavsnitt ven nmns andra direktiv kan uttrycket detta direktiv bli oklart. Som hnvisning till freliggande direktiv fr man d i stllet anvnda uttrycket det hr direktivet. The measures provided for in this Directive are in conformity with the opinion of the Committee. Les mesures prvues par la prsente directive sont conformes l'avis du comit [...]. Bilaga XIII [till direktiv 97/68/EG] ska ndras i enlighet med bilagan till det hr direktivet. De tgrder som freskrivs i detta direktiv r frenliga med kommittns yttrande [...].

Annex XIII [to Directive 97/68/EC] is amended in accordance with the Annex to this Directive. Lannexe XIII [de la directive 97/68/CE] est modifie conformment lannexe de la prsente directive.

48

Det direktivet (= annat direktiv n freliggande direktiv) Uttrycket det direktivet anvnds normalt fr att ange ett annat direktiv n freliggande direktiv. Det motsvaras i regel av that Directive/cette directive. [...] provide for a derogation from Article 4 of Directive 2000/29/EC, with regard to the prohibitions referred to in Annex III to that Directive. [...] accorder une drogation l'article 4 de la directive 2000/29/CE, en ce qui concerne les interdictions vises l'annexe III de cette directive. [...] bevilja undantag frn bestmmelserna i artikel 4 i direktiv 2000/29/EG, nr det gller de frbud som avses i bilaga III till det direktivet.

6.7

Hnvisningar till Europeiska unionens officiella tidning (EGT/EUT); se ven 3.7

Oavsett variationer i klltexten ska hnvisningar till EGT/EUT se ut p fljande stt: OJ L 103, 6.5.1995, p. 38. JO L 103 du 6.5.1995, p. 38. EGT L 103, 6.5.1995, s. 38.

OJ C 272 E, 13.11.2003, p. 296. JO C 272 E du 13.11.2003, p. 296.

EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 296.

(mellanslag fre E:et)

OJ S 146, 30.7.2008, No 195856 J.O. n 2008/S 146-195856 du 30/07/2008

EUT S 146-195856, 30.7.2008.

Anm.: ven om den rttsakt som man hnvisar till i EGT/EUT strcker sig ver flera sidor, ska hnvisningen gras enbart till den frsta sidan oavsett klltextens hnvisning.

vriga hnvisningar till EUT See page 23 in this Official Journal. Voir page 23 du prsent Journal officiel. Se sidan 23 i detta nummer av EUT.

Opinion of [...](not yet published in the Official Journal). Avis du [...] (non encore paru au Journal officiel).

Yttrande av den [...] (nnu ej offentliggjort i EUT).

49

6.8

Hnvisningar till COM- och JOIN-dokument

COM-dokument r frslag och andra dokument som antagits i samband med ett lagstiftningsfrfarande samt meddelanden, rekommendationer, rapporter, vitbcker och grnbcker. JOIN-dokument r frslag, meddelanden, rapporter, vitbcker och grnbcker som antagits gemensamt av kommissionen och EU:s utrikesrepresentant. Frn och med den 1 januari 2012 verstts inte lngre beteckningarna COM och SEC. Inte heller final verstts. Vid hnvisningar till dokument antagna fre detta datum anvnds dremot KOM, SEK och slutlig.
Anm.: Frn 2012 har SEC-dokumenten beteckningen SWD. I framtiden kommer SEC-beteckningen bara att anvndas fr EU-kommissionens interna arbetsdokument, som inte lggs in i Eurlex.

COM(2012) 147 final

COM(2012) 147 final

JOIN(2012) 1 final

JOIN(2012) 1 final

6.9

Hnvisningar till rttsfallssamlingen

Domstolens domar offentliggrs i Rttsfallssamling frn Europeiska unionens domstol och tribunal (REU) (tidigare Rttsfallssamling frn Europeiska gemenskapernas domstol och frstainstansrtt REG). En fullstndig hnvisning ska oavsett variationer i klltexten alltid se ut s hr: ... dom av den 10 december 1998 i ml C-290/97, Bruner [mot ...], REG 1998, s. I-8333, punkt 32, ...
Anm.: Vid hnvisning till domar meddelade 1.12.2009 och senare anvnds frkortningen REU i stllet fr REG. Observera ocks att partsnamnen aldrig ska vara kursiverade ven om de ibland kan vara det i klltexten.

6.10 Hnvisningar till icke versatta dokument

Om man i en text mste ange t.ex. titeln till en rttsakt som inte finns i svensk versttning, br man i frsta hand ange den engelska titeln fljd av ej versatt till svenska inom parentes. Om man hnvisar till lagrum i nationell lagstiftning, br man behlla den ursprungliga artikelbeteckningen, t.ex. artikel 2 bis.

50

6.11 Vanliga uttryck i hnvisningar

referred to vis Exempel: the rights referred to in paragraph 1 les droits viss au paragraphe 1 som avses (ibl.) enligt

de rttigheter som avses i punkt 1

provided for, laid down, set out prvu Exempel: during an adjustment period of six months following the date provided for in the second paragraph of Article 6. pendant une priode d'adaptation de six mois suivant la date prvue l'article 6, deuxime alina.

som anges/freskrivs/faststlls (Obs! presens) (ibl.) enligt/i

under en anpassningsperiod p sex mnader rknat frn den dag som anges i artikel 6 andra stycket.

The Council shall act in accordance with the Rdet ska besluta i enlighet med frfarandet i artikel 251. procedure laid down in Article 251. Le Conseil statue conformment la procdure prvue l'article 251.
Anm.: Skillnaden mellan uttrycken som avses (referred to/vis) och som anges (provided for/prvu etc.) r att det frsta innebr ett omnmnande med hnvisning till ngot som beskrivs p annat stlle och att det andra innebr en explicit beskrivning p stllet i frga.

6.12 Hnvisning av typen nedan kallad

Det eller de ord som fljer p uttrycket nedan kallad ska kursiveras, t.ex. gemensamma tullsamarbetskommittn EGKanada, nedan kallad gemensamma kommittn.
Anm.: Detta r en ndring i frhllande till tidigare, d citattecken sattes ut kring det eller de aktuella orden.

51

7.
7.1

Upprkningar och definitioner

Upprkningar
I rttsakterna finns det gott om upprkningar. Interpunktionen i de franska och engelska texterna avviker starkt frn bruket i svenskan. I franskan och engelskan fregs upprkningen alltid av kolon, och de olika leden i upprkningen avslutas oftast med semikolon. Oavsett hur det ser ut i originalet gller fljande regler fr svenskan.

7.1.1 Upprkningar som fregs av kolon I svenskan krvs det en inledning till upprkningen, vanligen en huvudsats. Om denna inledning innehller ett ord eller uttryck som syftar framt mot upprkningen (fljande stt, fljande villkor etc.) anvnds kolon fre upprkningen. De olika leden i upprkningen inleds med versal, och varje led avslutas med punkt. Exempel: Det godknda kontrollorganet ska utfra EG-typkontrollen p fljande stt: i) Det ska granska dokumenten som skanden har lmnat in och faststlla om de r i sin ordning. Om det saknas vsentliga uppgifter, ska skanden uppmanas att gra ndvndiga kompletteringar utan drjsml. ii) iii) Det ska kontrollera att produkten inte kan utgra en hlso- eller skerhetsrisk enligt artikel 2. Det ska utfra de tillmpliga underskningarna och proven.

Anm.: Observera att denna typ av upprkning normalt ska vljas om ngot led r uppdelat i flera meningar eller flera stycken, som led i ovan. Om originaltexten inte har ngot framtsyftande uttryck lgger man vid versttningen till ett lmpligt sdant.

7.1.2 Upprkningar som knyter an direkt till inledningsfrasen utan skiljetecken I mnga fall har inledningsfrasen inte ngot framtsyftande uttryck utan knyter an direkt till upprkningen utan skiljetecken. Upprkningen kan till exempel vara en del av predikatet, ett objekt, en del av en prepositionsfras eller en adverbiell bisats (nr ..., om ...).

52

De olika leden i upprkningen inleds med gemener, och varje led avslutas med komma, utom det sista ledet som avslutas med punkt. Exempel: Den myndighet som har ansvaret fr kontrollen

ska p begran f tilltrde till tillverknings- eller lagerlokaler och tillgng till den information som avses i artikel 8.1 b och 8.2 b, fr av tillverkaren, hans representant eller den person som ansvarar fr att produkten slpps ut p den gemensamma marknaden begra den information som avses i artikel 8.1 b och 8.2 b inom den tid som medlemsstaten bestmmer, fr vlja ut ett provexemplar av leksaken och ta det med sig fr underskning och provning.

Om ett led bestr av flera meningar kan man anvnda semikolon som skiljetecken mellan meningarna i upprkningen. Ledet avslutas fortfarande med komma. Om det r det sista ledet i upprkningen som bestr av flera meningar, anvnds punkt som skiljetecken mellan meningarna. Exempel: Uppgifterna i broschyren r bindande fr arrangren eller terfrsljaren svida inte

konsumenten, innan avtal trffas, tydligt och klart informeras om ndringar i uppgifterna i broschyren; i detta fall ska broschyren innehlla uppgift om att ndringar kan komma att ske, ndringar genomfrs senare efter verenskommelse mellan parterna. Alla sdana verenskommelser ska vara skriftliga.

7.2

Definitioner
Inledningen av rttsakternas artikeldel innehller ofta en uppstllning med definitioner. I klltexterna varierar uppstllningens form och interpunktion ofta. Den svenska versionen br emellertid ges en enhetlig utformning enligt fljande rekommendationer. Tv huvudtyper av definitioner kan srskiljas enkla definitioner och lngre, mer komplicerade definitioner. Observera att de begrepp som definieras alltid skrivs med liten begynnelsebokstav utom i de fall d det definierade begreppet normalt skrivs med versal, t.ex. Ericsson-metoden. De definierade begreppen ska alltid kursiveras och fljas av kolon (ej kursiverat!). Citattecken ska inte anvndas.

53

7.2.1 Enkla definitioner Enkla definitioner med ett eller flera led med enkel struktur konstrueras enligt mnstret I detta direktiv avses med [...]. Inledningen knyter an direkt till definitionerna utan skiljetecken leden tskiljs med komma. Flera led: For the purposes of this Directive*: eller For the purposes of this Directive, the following definitions shall apply:
(den engelska texten r utelmnad)

I detta direktiv avses med

Aux fins de la prsente directive, on entend par: eller Aux fins de la prsente directive, les dfinitions suivantes s'appliquent: eaux de surface: les eaux intrieures, l'exception des eaux souterraines [...]; eaux souterraines: toutes les eaux se trouvant sous la surface du sol [...]; ytvatten: inlandsvatten utom grundvatten [...], grundvatten: allt vatten som finns under markytan [...],

lac: une masse d'eau intrieure de surface sj: en frekomst av stillastende stagnante; inlandsytvatten. Ett led: For the purposes of this Directive*, vehicle means any motor vehicle as defined in Section A of Annex II to Directive 70/156/EEC. Aux fins de la prsente directive, on entend par vhicule tout vhicule moteur dfini au point A de l'annexe II de la directive 70/156/CEE.
Anm.: Nr definitionen bara bestr av ett led, ska kolon inte sttas ut efter det definierade begreppet.
*

I detta direktiv avses med fordon ett motorfordon ssom det definieras i avsnitt A i bilaga II till direktiv 70/156/EEG.

Jfr purpose under 8.2 och 13.4.1.

54

7.2.2 Komplicerade definitioner Lngre, mer komplicerade definitioner med flera led som bestr av flera meningar eller nr stycken skjutits in mellan leden konstrueras enligt mnstret I detta direktiv gller fljande definitioner: [...]. Inledningen knyter an till definitionerna via kolon (ej kursiverat!) leden tskiljs av punkt. For the purposes of this Directive*:
eller

For the purposes of this Directive, the following definitions shall apply: (1) "working time" means any period during which the worker is working, at the employer's disposal and carrying out his activity or duties, in accordance with national laws and/or practice; (2) "night worker" means: (a) on the one hand, any worker, who, during night time, works at least three hours of his daily working time as a normal course; and (b) on the other hand, any worker who is likely during night time to work a certain proportion of his annual working time, as defined at the choice of the Member State concerned:

I detta direktiv gller fljande definitioner:

1. arbetstid: all tid i enlighet med nationell

lagstiftning eller praxis d arbetstagaren str till arbetsgivarens frfogande samt drvid utfr aktiviteter och/eller uppgifter.

2. nattarbetande:

a) varje arbetstagare som normalt utfr minst tre timmar av sin arbetstid nattetid, och b) varje arbetstagare som troligen kommer att fullgra en viss del av sin rsarbetstid nattetid; denna del bestms av den berrda medlemsstaten

(i) by national legislation, following i) genom nationell lagstiftning efter samrd consultation with the two sides of industry; or med arbetsmarknadens parter, eller (ii) by collective agreements or agreements concluded between the two sides of industry at national or regional level; Aux fins de la prsente directive, on entend par:
eller

ii) genom kollektivavtal eller avtal mellan arbetsmarknadens parter p nationell eller regional niv.

Aux fins de la prsente directive, les dfinitions suivantes s'appliquent:

(den franska texten r utelmnad)

Jfr purpose under 8.2 och 13.4.1.

55

Vid hnvisning till definitioner i andra rttsakter ska fljande lydelse anvndas: For the purposes of this Regulation, the definitions laid down in Regulation (EC) No 178/2002 shall apply. Aux fins du prsent rglement, les dfinitions prvues par le rglement (CE) n 178/2002 s'appliquent. Ibland frekommer det tillgg av ytterligare definitioner. Fljande lydelse ska d anvndas: The following definitions shall also apply: Les dfinitions suivantes sont galement applicables: Dessutom gller fljande definitioner: I denna frordning ska definitionerna i frordning (EG) nr 178/2002 glla. (Om en
annan rttsakt n den freliggande avses. Jfr punkt 12.2.)

7.2.3 Uppstllningar med led Srskilt i de engelska klltexterna har bruket av parentes, dvs. dubbla parentestecken, kring beteckningarna fr leden (a, b, c; i, ii, iii; 1, 2, 3 etc.) blivit allt vanligare. I de svenska texterna ska svensk skrivstandard fljas, dvs. arabiska siffror ska fljas av en punkt medan romerska siffror och bokstver ska fljas av en hgerparentes, dvs. enkelt parentestecken. Se exempel under 7.2.2. Det enda fall d dubbla parentestecken ska anvndas r kring sifferbeteckningar fr ingresskl. Se Svenska skrivregler, punkt 12.9.4 (2008).

56

8.
8.1

Juridiska begrepp, ord och fraser

Juridiska begrepp
application application tillmpning

approximation rapprochement

tillnrmning (av lagstiftning) innebr vanligen att medlemsstaternas lagstiftningar anpassas till varandra; (v.) = nrma till varandra. kodifiering innebr att en eller flera rttsakter och eventuella ndringar sls samman till en ny officiell rttsakt, som har full rttsverkan. Jfr konsolidering.

codification codification

code of conduct code de conduite

uppfrandekod
Anm.: uppfrandekodex r ett mjligt alternativ, som emellertid bara br anvndas vid hnvisningar och direkta citat.

Community (adj.) communautaire

gemenskapsAnm.: Gemenskaps- hnfrde sig i juridisk mening inte till hela unionen utan till Europeiska gemenskapen/gemenskaperna. Jfr unions-.

competence comptence

1. befogenhet Anm.: I frdraget anvnds i princip genomgende befogenhet. 2. behrighet Anm.: Behrighet r ett vidare begrepp n befogenhet och definierar ngons juridiska rttigheter i ett visst avseende. Inom ramen fr dessa rttigheter kan sedan srskilda instruktioner eller befogenheter ges. 3. kompetens (tcker bde behrighet och befogenhet), (ibl.) kompetensomrde. Anm.: I Europaparlamentets arbetsordning anvnds ansvarsomrde nr utskottens befogenheter behandlas och beskrivs.

57

consensus consensus

konsensus enighet, samfrstnd (mellan parter),

samsyn Anm.: Ska inte frvxlas med enhllighet (unanimity/unanimit), som innebr full enighet vid beslutsfattande.

consolidation consolidation

konsolidering innebr ett redaktionellt

sammanfrande av olika delar av lagstiftningen i en viss frga. Den konsoliderade texten r ingen officiell rttsakt och har ingen rttsverkan. Jfr kodifiering.

derogation drogation

1. undantag 2. avvikelse

deregulation drgulation

avreglering (av marknad). Jfr liberalisering.

harmonisation harmonisation

harmonisering (av lagstiftning) innebr vanligen att medlemsstaternas lagstiftningar anpassas till varandra.

implementation mise en oeuvre/ mise en excution

genomfrande
Anm.: I EUF-frdraget, art. 291.2291.4, anvnds p franska mise en excution, men de germanska sprken har en och samma term. Ibland kan dessa uttryck med frdel versttas med frverkliga, t.ex. i frga om planer eller projekt.

liberalisation libralisation

liberalisering (av marknad) innebr att

marknaden grs friare, oftast genom att den avregleras men i vissa fall ven genom infrande av regleringar med samma syfte.

58

measure mesure

1. tgrd (allm. ofta med verben take/prendre = vidta) * 2. tgrd (jur. oftast med verben adopt/adopter, arrter = besluta om/anta) * 3. beslut om tgrd (jur.) 4. (ibl.) bestmmelse, freskrift; lag,

lagfrslag.
*

tgrder omfattar inte bara lagstiftningstgrder utan ven andra former av insatser (praktiska arrangemang, kontroller etc.) och har allts en vidare betydelse n bestmmelser (provisions/dispositions). Se FHB, andra delen III.2.

provisions dispositions

1. bestmmelser, (ibl.) freskrifter (jur. oftast med verben adopt/adopter, arrter = anta). 2. (ibl.) tgrder (allm. oftast med verben make/prendre = vidta).

recast refonte

omarbetning innebr att en ny officiell rttsakt

antas efter ndringar i en grundrttsakt, som upphvs. Jfr kodifiering och konsolidering.

sanction (international law) sanction (droit international public)

sanktion anvnds i folkrttsliga sammanhang.

Jfr sanction/penalty nedan.

sanction/penalty (Union law, penal law) sanction (droit de l'Union, droit pnal)

1. sanktion anvnds srskilt i andra sammanhang n straffrtt. Anm.: Domstolen fredrar sanktionstgrd. 2. pfljd anvnds srskilt i samband med straffrtt, dr pfljdssystemet omfattar straff och andra pfljder. Anm.: I EU-rttsakter r penalties och sanctions normalt utbytbara (rdets juridiska avdelning dok. 14166/04 ADD 1 REV 1). Om bda orden frekommer tillsammans, ska penalties and sanctions versttas med pfljder och sanktioner.

59

third party tiers cf. third country, 9.4

1. tredje man (ingen pl., anvnds utan artikel) person som inte r part i ett avtal eller en tvist men nd berrs drav. 2. tredje part (pl. tredje parter) anvnds i samband med avtal som sluts mellan en frsta och en andra part. Anm.: Till skillnad frn tredjeland (se 9.4) ska tredje man och tredje part inte skrivas ihop.

transparency transparence

1. ppenhet 2. insyn 3. transparens

transposition transposition

infrlivande I samband med direktiv avser transposition den nationella process som tar vid efter EU-processen, dvs. den textuella omvandlingen eller verfringen av bestmmelserna i direktivet, det stt p vilket medlemsstaten antar och offentliggr ndvndiga nationella freskrifter samt stter i kraft och brjar tillmpa dessa freskrifter. Jfr implementation/mise en oeuvre, som utver den ovan nmnda processen inbegriper ytterligare uppfljningstgrder p nationell niv.

Union acquis acquis de l'Union tidigare: acquis communautaire

unionens regelverk tidigare: gemenskapens regelverk

8.2

Juridiska ord och fraser

as amended [tel que] modifi i dess ndrade lydelse

as amended by tel que modifi par

1. ndrad genom 2. i dess ndrade lydelse enligt Anm.: Variant 2 r att fredra nr en hnvisning grs till en viss text med det innehll den har vid ett visst datum.

as subsequently amended modifi ultrieurement/par la suite

med senare ndringar

60

as subsequently amended by modifi ultrieurement par

senare ndrad genom

as last amended by modifi en dernier lieu par

senast ndrad genom

be attached (om sjlvstndig rttsakt) tre joint

tflja om vissa sjlvstndiga rttsakter, t.ex. ett

internationellt avtal som fljer med en annan rttsakt men inte anses fogat (annexed/annex) till den.

bring into force mettre en vigueur

stta i kraft

by way of derogation from par drogation

1. genom undantag frn 2. med avvikelse frn (vad som sgs i)

enter into force entrer en vigueur

trda i kraft
Anm.: Uttrycket shall enter into force with effect from ska versttas med trder i kraft den. Hr verstts with effect allts inte.

for the purpose of [this article/directive] aux fins de [cet article/cette directive]

1. i/enligt/i enlighet med [denna

artikel/detta direktiv] 2. vid tillmpning av [detta direktiv]

give effect to donner effet

ge verkan t (ibl.) brja tillmpa

in conjunction with; together with; in relation to en liaison avec

jmfrd med (i samband med artiklar)

Anm.: Ibland hnvisar uttrycket ven till delar av artiklar, t.ex. artikel 3 andra stycket jmfrt med [...].

notwithstanding nonobstant

1. trots (vad som sgs i) t.ex. trots artikel 5, trots bestmmelserna i. 2. utan hinder av (vad som sgs i)

61

[...] should [therefore] be amended accordingly il convient [, ds lors,] de modifier [...] en consquence

br [drfr] ndras i enlighet med detta

Anm.: ven om srskilt franskan ibland har varierande uttrycksstt, ska den svenska frasen anvndas (med eller utan drfr beroende p klltexten).

subject to sous rserve de

1. om inte annat fljer av 2. om inte annat sgs i Anm.: Andra mjliga alternativ r med frbehll fr (att), frutsatt att, om.

take effect prendre effet This decision [...] shall take effect from ... Cette dcision [...] prend effet partir de ...

f verkan Detta beslut [...] fr verkan frn och med

with effect from avec effet au

med verkan frn och med

Anm.: Uttrycket shall enter into force with effect from ska versttas med trder i kraft den. Uttrycket shall apply with effect from ska versttas med ska tillmpas frn och med den. Hr behver with effect allts inte versttas.

within the meaning of au sens de

1. enligt 2. i den mening som avses i

without prejudice to sans prjudice de

1. utan att det pverkar tillmpningen av 2. utan att tillmpningen av [...] pverkas 3. utan att det pverkar/fregriper 4. utan att [...] pverkas/fregrips (t.ex. om ett framtida beslut/yttrande, en framtida tgrd).

8.3

Tidsuttryck
before avant fre

but at the latest until mais au plus tard jusqu'au

dock lngst till och med den [...]

62

by, not later than; at the latest au plus tard

senast
Anm.: senast den 10 maj r i strikt juridisk mening liktydigt med fre den 11 maj, dvs. tidsfristen lper ut kl. 24.00 den 10 maj. I allmnnare sammanhang kan by ibland versttas med fre/innan, t.ex. by the end of the year fre rets slut, by the entry into force of the law innan lagen trder i kraft.

date date

1. dag Anm.: date verstts i rttsakter normalt med dag, t.ex. den dag d beslutet trder i kraft, den dag frn och med vilken [...], dagen fr tillmpning, dagen fr ikrafttrdande etc. 2. datum 3. tidpunkt

for the period 7 June to 7 July pendant la priode du 7 juin au 7 juillet

under perioden 7 juni7 juli

from partir de

frn och med

Anm.: Frkortningen fr.o.m. ska inte anvndas i rttsakter.

the preceding year l'anne prcdente

det fregende ret

Anm.: fregende r kan tolkas som plural.

the following year l'anne suivante

det (p)fljande ret

Anm.: (p)fljande r kan tolkas som plural.

quinze jours

femton dagar
Anm.: I vardagssprk betyder quinze jours (= une quinzaine/a fortnight) normalt fjorton dagar eller tv veckor.

63

until jusqu'au

1. till och med (i samband med datum) Anm.: Om inget annat uttryckligen anges upphr en period kl. 24.00 den angivna dagen. Se FHB andra delen II.3 b. Kontakta alltid frfattaren vid oskerhet om vad som avses. 2. fram till (t.ex. fram till ikrafttrdandet), eller fram till dess att (t.ex. fram till dess att det finns ett giltigt beslut).

up to expirant

fram till och med

whichever is the earlier whichever is the later

Anm.: Franskan har varierande uttrycksstt.

beroende p vilket som intrffar frst/sist

Anm.: I undantagsfall nr verbet intrffar inte r tillmpligt p bda de angivna alternativen kan man anvnda en lydelse med syftning enbart p det senare alternativet, t.ex. om detta sker tidigare/senare, om denna dag infaller tidigare/senare.

with effect from avec effet au/avec effet partir du

med verkan frn och med

Jfr enter into force with effect from (se 8.2).

datum I lpande text skrivs datum enligt mnstret den 5 januari 1996. I tabeller och fotnoter (t.ex. hnvisningar till EUT) ska man skriva enligt mnstret 5.1.1996 (allts inte 5.1.96; 05.1.1996; 5.01.1996).

8.4

Latinska uttryck och frkortningar

Latinska uttryck och frkortningar frekommer ofta (med kursivering) i de franska och engelska texterna. P svenska anvnds latinska beteckningar i vissa fasta sammansttningar, i domar och som latinska slkt- och artnamn, och ska d normalt kursiveras. Undantag grs fr latinska ord och uttryck som r etablerade i svenskan, srskilt sdana som r upptagna i SAOL, t.ex. ad hoc, de facto och ex officio. I mjligaste utstrckning br man dock terge latinska uttryck med motsvarande svenska uttryck (utan kursivering). Se PHB, 5.8. ad hoc fr ett srskilt ndaml tillfllig, t.ex. tillfllig lsning, tillfllig
kontaktkommitt ad hoc, t.ex. ad hoc-grupp och ad hoc-lsning.

64

a fortiori

med desto strre skl av desto strre anledning i nnu hgre/mindre grad n(nu) mer/mindre

a posteriori

i efterhand efterhands-, t.ex. efterhandsutvrdering, efter-, t.ex. efterkontroll ven retroaktivt, senare

a priori

p frhand frhands-, t.ex. frhandskontroll ven i princip (ibl.) a priori

bona fide(s)

med rligt uppst/rligt i god tro

conditio sine qua non

ndvndigt villkor ndvndig frutsttning

de facto

faktiskt i sjlva verket i praktiken de facto, t.ex. de facto-flykting och de factoerknnande

de jure

rttsligt (sett) enligt lag[en] (ibl.) de jure, t.ex. de jure-erknnande

de jure et de facto

rttsligt och faktiskt

e.g.

t.ex.

et seq.

f. eller utskrivet och fljande

65

ex officio

p eget initiativ ex officio (srskilt i samband med domstolars

skyldighet att prva en viss frga)

p tjnstens vgnar
Anm.: Kan ibland lmnas oversatt.

i.e.

dvs.

inter alia (i.a.)

bland annat (bl.a.)

modus operandi

tillvgagngsstt metod

modus vivendi

kompromiss (ibl.) modus vivendi (= provisorisk lsning) Uttrycket apply/s'appliquer mutatis mutandis to/ kan terges med ska ocks/ven tillmpas p ska ocks/ven glla [fr] ska i tillmpliga delar glla [fr] (ibl.) mutatis mutandis

mutatis mutandis

Ex.: shall apply mutatis mutandis

ska glla i tillmpliga delar Grundbetydelse: med/efter ndvndiga ndringar med/efter ndvndig anpassning

prima facie

vid frsta pseendet (ibl.) prima facie, t.ex. prima facie-bevis, som vid
frsta pseendet anses tillrckligt fr en rttegng.

pro rata

proportionell(t)

pro rata temporis

proportionell(t) mot tiden tidsproportionell(t)

66

sui generis

av sitt eget slag sui generis

Anm.: I artikel 288 i EUF-frdraget freskrivs numera endast en typ av beslut. Drmed finns inte lngre den typ av beslut som tidigare kallades sui generis-beslut.

67

9.
9.1

Lnder
Namn och koder
Aktuella frteckningar ver landsnamn och landskoder finns bland annat i Iate EU-institutionernas termdatabas (den klla som gller i frsta hand, enligt verenskommelse mellan EU-institutionerna) Publikationshandboken, bilaga A5 (http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000500.htm) Utrikes namnbok, 7 reviderade uppl. november 2009 (http://www.regeringen.se/sb/d/5357/a/41146).
Se ven 20, Translitterering och geografiska namnformer.

9.2

Anvndning av lng- och kortformer

Lngformen ska anvndas nr staten avses i egenskap av rttssubjekt. Den frekommer framfr allt i primrrtten och andra hgtidliga sammanhang, t.ex. i konventioner, men ibland ven i sekundrrtten. Kortformen ska anvndas nr staten avses i egenskap av geografiskt eller ekonomiskt omrde. Se FHB, andra delen V.2.4. I tveksamma fall, flj klltexten.

9.3

Upprkningsordning
I. Protokollsordning Om en upprkning innehller enbart medlemslnder ska lnderna rknas upp i alfabetisk ordning efter lndernas namn p det egna sprket, s.k. protokollsordning, som d r samma i alla sprkversioner, nmligen Belgien (BE), Bulgarien (BG), Tjeckien (CZ), Danmark (DK), Tyskland (DE), Estland (EE), Irland (IE), Grekland (EL), Spanien (ES), Frankrike (FR), Italien (IT), Cypern (CY), Lettland (LV), Litauen (LT), Luxemburg (LU), Ungern (HU), Malta (MT), Nederlnderna (NL), sterrike (AT), Polen (PL), Portugal (PT), Rumnien (RO), Slovenien (SI), Slovakien (SK), Finland (FI), Sverige (SE), Frenade kungariket (UK).
Anm.: Lgg srskilt mrke till att Slovenien kommer fre Slovakien.

II. Svensk alfabetisk upprkningsordning Om en upprkning innehller bde medlemslnder och tredjelnder eller enbart tredjelnder, ska svensk alfabetisk upprkningsordning anvndas, dr lnderna sorteras efter kortformen oavsett om lng- eller kortformen anvnds.
Se FHB, andra delen V.1.3. Anm.: Undantag frn gllande upprkningsordningar grs av hnvisningsskl i tabeller och punktuppstllningar dr lnderna fregs av en siffra eller bokstav.

68

9.4

Srskilda anmrkningar
Amerikas frenta stater r lngformen och Frenta staterna kortformen. USA r en frkortning som anvnds i mindre formella sammanhang. Estland: Adjektiven r estnisk och estlndsk. Estnisk dominerar kraftigt i svenskt sprkbruk och kan anvndas i alla sammanhang, t.ex. den estniska delegationen, den estniska regeringen (eller Estlands regering) och den estniska industrin. Estlndsk kan i undantagsfall anvndas i samband med personer och kulturella freteelser om man vill hnvisa till landet Estland i allmnhet och bortse frn sprktillhrighet och etnicitet, t.ex. den estlndska frbundskaptenen Egon Svensson (Se PHB, bilaga A5, och Utrikes namnbok, s. 102). Motsvarande distinktion grs inte p franska eller engelska. Finland finlndsk r det vergripande adjektivet som hnfr sig till Finland. Det anvnds framfr allt i sammanhang dr den sprkliga aspekten r relevant och inkluderar d bde det finlandssvenska och det finsksprkiga, t.ex. den finlndska litteraturen, den finlndska delegationen, finlndska ledamter och det finlndska ordfrandeskapet. finsk i sammanhang dr den sprkliga aspekten r relevant betecknar finsk det finsksprkiga, t.ex. finsk litteratur (= litteratur skriven p finska) och finska skolor (= skolor med finska som undervisningssprk).

ven nr sprkaspekten inte r relevant kan man oftast anvnda finsk, som d har neutral innebrd, t.ex. finsk industri och finsk skerhetspolitik.
Anm.: I vissa fall d sprkaspekten r relevant och det vore rimligt att anvnda det vergripande adjektivet finlndsk dominerar dock finsk i det etablerade sprkbruket: finsk medborgare anvnds t.ex. i Finlands nu gllande grundlag finska myndigheter anvnds t.ex. i Finlands sprklag finska staten enligt lagsprkspraxis i Finland finsk lag anvnds t.ex. i Finlands strafflag finsk lagstiftning enligt lagsprkspraxis i Finland.

Om man vill slippa valet mellan finlndsk och finsk kan man mnga gnger med frdel anvnda i Finland/Finlands, t.ex. Finlands grundlag och Finlands regering. Frenade konungariket Storbritannien och Nordirland r lngformen och Frenade kungariket kortformen. I lagstiftningen ska dessa officiella namnformer anvndas. Se FHB, andra delen V.2.4. I andra texter n rttsakter (eller texter som r nra knutna till rttsakter) ska i enlighet med gngse svenskt sprkbruk United Kingdom versttas med Storbritannien (svida inte regionen Storbritannien [Great Britain] eller ngon annan brittisk region nmns i samma text och en tskillnad mste gras). Adjektivet r brittisk, t.ex. den brittiska delegationen. Irland, Rumnien och Ungern har ingen lngform.

69

Lettland: Adjektiven r lettisk och lettlndsk. Lettisk dominerar kraftigt i svenskt sprkbruk och kan anvndas i alla sammanhang, t.ex. den lettiska delegationen, den lettiska regeringen (eller Lettlands regering) och den lettiska industrin. Lettlndsk kan i undantagsfall anvndas i samband med personer och kulturella freteelser om man vill hnvisa till landet Lettland i allmnhet och bortse frn sprktillhrighet och etnicitet, t.ex. den lettlndska frbundskaptenen Curt Lindstrm (Se PHB, bilaga A5, och Utrikes namnbok, s. 115). Motsvarande distinktion grs inte p franska eller engelska. Tjeckien r kortformen och Republiken Tjeckien lngformen. Bda dessa former motsvaras av en enda benmning p engelska och franska, nmligen the Czech Republic respektive La Rpublique tchque. acceding country* pays adhrent
Anm.: Enligt Iate anvnds pays en voie d'adhsion numera ocks i betydelsen pays adhrent.

anslutande land kandidatland som har slutfrt frhandlingarna om anslutning till EU.

accession country* pays en voie d'adhsion

Anm.: Enligt Iate anvnds pays en voie d'adhsion numera ocks i betydelsen pays adhrent.

anslutningsland kandidatland som har inlett

frhandlingar om anslutning till EU.

applicant country* pays demandeur candidate country* pays candidat third country* tat tiers

anskarland land som har anskt om

medlemskap i EU.

kandidatland land som har anskt om medlemskap i EU och ftt sin anskan om att inleda frhandlingar godknd. tredjeland, tredjelnder
1. i EU-sammanhang ett land som inte r medlem i Europeiska unionen. 2. i avtalssammanhang ett annat land n de avtalsslutande lnderna. Anm.: Srskrivningen tredje land (med betoning p land) frekommer i mnga texter men ska bara anvndas vid direkta citat. Tredjeland behandlas som ett vanligt substantiv och fregs i obestmd form singular av obestmd artikel, t.ex. export frn ett tredjeland. Se Srdet nr 62.1.

third State* tat tiers

*

tredjestat, tredjestater. Se tredjeland.

Anm.: Nr det gller valet mellan land och stat rekommenderas det att i rttsakter flja originalet.

70

10.

Sprk

10.1 Namn och koder

ISO-koder ska anvndas fr de officiella EU-sprken. Fljande koder gller: Belgien: Bulgarien: Tjeckien: Danmark: Tyskland: Estland: Irland: Grekland: Spanien: Frankrike:
*

fr, nl, de bg cs da de et ga*, en el es fr

(Kroatien:) (Island:) Italien: Cypern: Lettland: Litauen: Luxemburg: Ungern: Malta: Nederlnderna:

(hr) (is) it el (tr) lv lt fr, de hu mt, en nl

sterrike: Polen: Portugal: Rumnien: Slovenien: Slovakien: Finland: Sverige: (Turkiet:) Frenade kungariket:

de pl pt ro sl sk fi, sv sv (tr) en

Det sprk som talas i Irland benmns iriska (och inte irlndska).

Anm.: Sprkkoderna skrivs normalt med gemener, t.ex. inom parentes fr att ange originalsprk: (OR. da) och efter beteckningen fr ett corrigendum eller en reviderad version p ett eller flera sprk: COR 1 (sv) och REV 1 (en).

Av typografiska skl kan sprkbeteckningarna dock ibland skrivas med versaler, t.ex. i sidfoten lngst ner till hger.

10.2 Sprkordning
10.2.1 Sprkversionernas inbrdes ordning (flersprkiga texter) Om en text har vissa delar som terges i flera sprkversioner, s.k. flersprkiga texter, ska sprkversionerna komma i alfabetisk ordning efter sprkens officiella benmning p det egna sprket, s.k. protokollsordning. Detta innebr att alla texter har samma ordningsfljd, nmligen: bulgariska, spanska, tjeckiska, danska, tyska, estniska, grekiska, engelska, franska, iriska, (kroatiska,) (islndska,) italienska, lettiska, litauiska, ungerska, maltesiska, nederlndska, polska, portugisiska, rumnska, slovakiska, slovenska, finska, svenska (, turkiska).
Anm.: Exempel p flersprkiga texter r tekniska bilagor till frordningar och direktiv, t.ex. bilaga V till direktiv 2002/40/EG, mallar fr gemenskapsintyg och slutformuleringarna p undertecknandesidorna i avtal och frdrag, se t.ex. Lissabonfrdraget, regeringskonferensens slutakt. En tumregel r att om klltexten har protokollsordning ska denna behllas vid versttning. Se PHB 7.2.1 och FHB, andra delen VI.4.1.

71

10.2.2 Sprkens upprkningsordning (ensprkiga texter) Sprken ska rknas upp i alfabetisk ordning p publikationssprket. Ordningen kommer allts att variera med sprkversionen. P svenska blir det: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, (islndska), italienska,(kroatiska), lettiska, litauiska, maltesiska, nederlndska, polska, portugisiska, rumnska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, (turkiska), tyska, ungerska.
Anm. 1: Upprkningsordningen i alfabetisk ordning p publikationssprket r den normala och frekommer frmst i samband med uttryck som: Detta avtal r upprttat p [...], Dessa kommentarer freligger p [...]. Det frekommer dock ibland att s.k. protokollsordning (se 10.2.1) anvnds i klltexten. Denna ordning ska d fljas i den svenska versionen. Anm. 2: Om andra sprk n unionssprk nmns i en text, t.ex. ett avtal, ska unionssprken skrivas frst, t.ex. Detta avtal r upprttat p engelska, franska, italienska, spanska, tyska och arabiska. Se PHB 7.2.2.

72

11.

Valutor (PHB 7.3.1, 7.3.2 och bilaga A7)

11.1 Euro
Rdets rttsakter I rdets rttsakter och i de rttsakter som rdet utfrdar som medlagstiftare ska ISO-koden EUR alltid anvndas vid angivande av belopp (med siffror eller bokstver), t.ex. 10 000 EUR, en miljon EUR, 25 miljoner EUR och 3,45 miljarder EUR. Detta skrivstt, som avviker frn svensk skrivstandard, ska anvndas i alla officiella unionssprk enligt pbud av den 18 november 2004 frn Jean-Claude Piris, generaldirektr vid rdets juridiska avdelning. Se ven slutsatserna frn Europeiska rdets mte i Madrid den 1516 december 1995 och frordning (EG) nr 974/98.
Anm.: Valutakoden EUR ska placeras efter beloppsangivelsen, avskild med ett mellanslag: 30 EUR.

Om ngot preciserat belopp inte anges ska, i enlighet med svensk skrivstandard, ordet euro anvndas i tillmplig bjningsform [euro, euron, flera euro (eurona)], t.ex. eurons vxelkurs, flera miljoner euro och mnga tusen euro.

Kommissionens rttsakter och vriga texter I kommissionens rttsakter och i andra texter n rttsakter ska svensk skrivstandard fljas, dvs. ordet euro ska anvndas ven vid angivna belopp, t.ex. 10 000 euro, en miljon euro, 25 miljoner euro och 3,45 miljarder euro.
Anm.: Normalt skrivs miljoner och miljarder ut: 10 miljoner/miljarder euro. Vid behov kan dock frkortningarna mn och md anvndas, dvs. 10 mn euro/10 md euro.

73

11.2 Medlemsstaternas valutor (Se PHB, bilaga A7)

Medlemsstaternas valutor anges i alfabetisk ordning efter sina frkortningar (ISO-kod), med undantag fr euro, som str frst: ISO-kod EUR BGN CZK DKK GBP HUF LTL LVL PLN RON SEK Kandidatlnderna HRK ISK MKD TRL Officiell beteckning euro (-n) bulgarisk lev (-en) tjeckisk krona (-n) dansk krona (-n) brittiskt pund (-et) ungersk forint (-en) litauisk litas (-en) lettisk lats (-en) polsk zloty (-n) rumnsk leu (-en) svensk krona (-n) kroatisk kuna (-n) islndsk krona (-n) makedonisk denar (-en) turkisk lira (-n)

(pl.-) (pl.-) (pl.-or) (pl.-or) (pl.-) (pl.-) (pl.-) (pl -) (pl.-) (pl.-) (pl.-or) (pl.-) (pl.-or) (pl.-er) (pl.-)

11.3 Srskilda anmrkningar

I lpande text br man skriva ut hela namnet p valutan, t.ex. 300 [US-]dollar, 200 [brittiska] pund och 100 euro. Om man i tabeller, eller av andra skl, vljer att anvnda valutatecken (, $, ) br dessa alltid placeras efter beloppet och fregs av mellanslag, t.ex. 100 , 200 $, 300 .
Se Svenska skrivregler 13.1.3.

Valutakoder (t.ex. SEK, USD, NOK) br undvikas i vanlig text. Om de anvnds, br de, i likhet med valutakoden EUR och valutatecknen, placeras efter beloppet, allts 1 200 SEK och en miljon USD. Se Srdet nr 68.

74

12.

Modala hjlpverb och tempus

12.1 Modala hjlpverb i ingress och artikeldel

Ingressen Ingressen innehller inga bestmmelser utan ger en bakgrund till rttsaktens innehll som motsvarar frarbetena till svenska lagar. De modala hjlpverb som anvnds i svenska texter r br och mste. I futural betydelse anvnds kommer att. Ska i bjudande betydelse fr inte anvndas i ingressen annat n vid direkt hnvisning till andra regeltexter. should it is appropriate to must shall is/are to will devrait il convient de il y a lieu de il faut doit br
1. br 2. det r lmpligt att

mste
1. br (= should) 2. ska (endast vid hnvisning

till andra lagtexter) futurum

1. kommer att 2. (ibl.) futuralt presens

Artikeldelen I artikeldelen anvnds i svenska texter ska, fr/kan och fr inte. shall must is/are to may shall not must not presens doit (devrait) il y a lieu de il faut peut ne peut pas ne doit pas ska

1. fr 2. kan

fr inte (ibl.) ska inte

Ibland frekommer ven should och will i artikeldelen. De terges p fljande stt: should will* il convient de futurum br 1. ska (uppmaning) 2. kommer att (avsikt)

Anm.: Bilagorna r bindande. Fr dem gller samma riktlinjer som fr artikeldelen.

*

Hjlpverbet will r betydligt vanligare i bilagorna n shall.

75

12.2 Presens i artikeldelen

I de franska texterna anvnds normalt s.k. bjudande presens i artikeldelen. I de svenska anvnds normalt ska + huvudverb. I fljande fall anvnds dock ven presens i svenskan: The object of this Regulation is to [...] L'objectif du prsent rglement est de [...] This regulation shall apply to [...] Le prsent rglement s'applique [...] For the purposes of this directive:[...] means Aux fins de la prsente directive, on entend par: [...] This Article obliges Member States to [...] Cet article oblige les tats membres [...] Each Party shall have the right to appoint one or more representatives. Toute Partie a le droit de dsigner un ou plusieurs reprsentants. The Commission is empowered to [...] La Commission est habilite [...] The Member States undertake to [...] Les tats membres s'engagent [...] The ECB shall have legal personality. La BCE est dote de la personnalit juridique. The Parties agree that imports into the EC [...] Les parties conviennent que les importations dans la CE [...] Parterna r eniga om att import till gemenskapen [...] Kommissionen r bemyndigad/bemyndigas att [...] Denna frordning gller/avser/r tillmplig p (eller ska tillmpas p) [...] Syftet med denna frordning r att [...]

I detta direktiv avses med [...] I detta direktiv gller fljande definitioner: [...] Enligt denna artikel r medlemsstaterna skyldiga att [...] (= ska medlemsstaterna)

Parterna har rtt att utse en eller flera representanter.

Medlemsstaterna frbinder sig/tar sig att [...]

ECB r en juridisk person.

(s.k. kvalifikationsbestmmelse)

76

This Regulation shall enter into force on [...] Le prsent rglement entre en vigueur le [...]

Denna frordning trder i kraft den [...]

Men om en annan frordning n den freliggande avses:

Regulation N/N shall enter into force on [...] Le rglement N/N entre en vigueur le [...] This Directive shall take effect on the day of its notification. La prsente directive prend effet le jour de sa notification. This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in all Member States. Le prsent rglement est obligatoire dans tous ses lments et directement applicable dans tout tat membre. This Directive is addressed to the Member States. Les tats membres sont destinataires de la prsente directive. This Decision replaces the Europol Convention. La prsente dcision remplace la convention Europol. This regulation shall expire on [...] Le prsent rglement expire le [...]

Frordning N/N ska trda i kraft den [...]

Jfr punkt 7.2.2.

Detta direktiv fr verkan samma dag som det delges.

Denna frordning r till alla delar bindande och direkt tillmplig i alla medlemsstater.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Detta beslut erstter Europolkonventionen.

Denna frordning upphr att glla den [...]

77

Men om en annan frordning n den freliggande avses:

Regulation N/N shall be repealed when this Regulation enters into force. Le rglement N/N est abrog lorsque le prsent rglement entre en vigueur. The Agreement between the European Union and [...] is [hereby] approved on behalf of the European Community. L'accord entre l'Union europenne et [...] est approuv au nom de l'Union europenne.

Frordning N/N ska upphra att glla nr den hr frordningen trder i kraft. Se FHB,
andra delen IV.

Avtalet mellan Europeiska unionen och [...] godknns hrmed p Europeiska unionens vgnar.

78

13.

Standardfraser

13.1 Inledande fraser

Having regard to the Treaty [...], and in particular Article X thereof, vu le trait [...], et notamment son article X, med beaktande av frdraget om [...], srskilt artikel X,

Having regard to the proposal from the European Commission, vu la proposition de la Commission europenne,

med beaktande av Europeiska kommissionens frslag,

Having regard to the reasoned proposal from med beaktande av det motiverade frslaget [...] frn [...], vu la proposition motive du [...]

Having regard to the recommendation from [...], vu la recommandation de [...],

med beaktande av [...] rekommendation,

Anm.: I vissa fall, t.ex. om namnet p den som lmnar rekommendationen bestr av flera led eller om det r flera parter som lmnar rekommendationen, kan det vara lmpligare att i stllet fr en genitivkonstruktion anvnda en preposition, t.ex. med beaktande av rekommendationen frn utskottet fr rttsliga frgor.

Having regard to the initiative of [...], vu l'initiative de [...],

med beaktande av [...] initiativ,

Anm.: I vissa fall, t.ex. om initiativtagarna r flera eller om namnet p initiativtagaren bestr av flera led, kan det vara lmpligare att i stllet fr en genitivkonstruktion anvnda en preposition, t.ex. med beaktande av initiativet frn Konungariket Belgien, Republiken Frankrike, Konungariket Spanien och Frenade kungariket.

79

Having regard to the joint proposal of the High Representative of the Union for Foreign Affairs and Security Policy and of the European Commission,[supported by the European Commission,] vu la proposition conjointe du haut reprsentant de l'Union pour les affaires trangres et la politique de scurit et de la Commission europenne [avec le soutien de la Commission europenne],

med beaktande av det gemensamma frslaget frn unionens hga representant fr utrikes frgor och skerhetspolitik och Europeiska kommissionen[, med std av Europeiska kommissionen],

After consulting [...], aprs consultation [...],

efter att ha hrt [...],

After transmission of the draft legislative act to the national parliaments, aprs transmission du projet d'acte lgislatif aux parlements nationaux,

efter versndande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

Having regard to the Opinion of [...], vu l'avis de [...],

med beaktande av [...] yttrande,

Anm.: I vissa fall, t.ex. om namnet p den som avger yttrandet bestr av flera led eller om det r flera parter som avger yttrandet, kan det vara lmpligare att i stllet fr en genitivkonstruktion anvnda en preposition, t.ex. med beaktande av yttrandet frn kommittn fr tjnstefreskrifterna.

Having regard to the consent of the European med beaktande av Europaparlamentets Parliament, godknnande, vu l'approbation du Parlement europen,

Acting in accordance with the ordinary legislative procedure, [in the light of the joint text approved by the Conciliation Committee on ...,] statuant conformment la procdure lgislative ordinaire, [au vu du projet commun approuv le ... par le comit de conciliation,]

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsfrfarandet [, p grundval av det gemensamma utkast som frlikningskommittn godknde den ...],

80

Acting in accordance with a special legislative procedure, statuant conformment une procdure lgislative spciale,

i enlighet med ett srskilt lagstiftningsfrfarande,

Whereas: considrant ce qui suit:

[...], och
(blankrad)

av fljande skl:

13.2 Avslutande fraser

This Decision is addressed to the Member States. Les tats membres sont destinataires de la prsente dcision. Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

This Decision is addressed to the Member States in accordance with the Treaties. Les tats membres sont destinataires de la prsente dcision, conformment au traits.

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med frdragen.

In witness whereof, [...] En foi de quoi, [...]

Till bevis hrp anvnds i samband med undertecknandet av konventioner och frdrag.

Done at [...] Fait/faite [...]

Utfrdad/Utfrdat i [...] anvnds vid

undertecknandet av de flesta typer av rttsakter, inklusive avtal och konventioner. Anm.: I avtal ska datumet alltid skrivas med bokstver t.ex. Utfrdat i Bryssel den femte november r tjugohundrasju. Anm.: Som skedde i [...] anvnds srskilt i samband med undertecknandet av grundfrdragen och tillhrande protokoll.

81

For the Council/[the European] Commission/European Parliament Par le Conseil/la Commission[europenne] /le Parlement europen

P rdets/[Europeiska] kommissionens/ Europaparlamentets vgnar anvnds vid undertecknandet av rttsakter.

For [....] Pour [...]

Fr [...], t.ex. Fr Republiken Tjeckien anvnds vid undertecknandet av frdrag, konventioner och internationella avtal. Se Handbok fr utformning av internationella avtal och relaterade akter.

The President Le prsident

Ordfrande
Anm.: I andra texter n rttsakter, srskilt texter riktade till allmnheten, benmns Europaparlamentets ordfrande normalt talman. Se Srdet nr 29 och Europaparlamentets arbetsordning.

82

13.3 Skl som rr subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt artikel 352 i EUF-frdraget
Since the objectives of [...] cannot be sufficiently achieved by the Member States (give reasons) and can therefore, by reason of (specify the scale or effects of the action), be better achieved at Union level, the Union may adopt measures, in accordance with the principle of subsidiarity as set out in Article 5 of the Treaty on European Union. In accordance with the principle of proportionality, as set out in that Article, (mention the act) does not go beyond what is necessary in order to achieve those objectives. Eftersom mlen fr den freslagna tgrden (ange mlen) inte i tillrcklig utstrckning kan uppns av medlemsstaterna (ange sklen till detta) och de drfr, p grund av (ange tgrdens omfattning eller verkningar), bttre kan uppns p unionsniv, kan unionen vidta tgrder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i frdraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel gr (ange rttsakten) inte utver vad som r ndvndigt fr att uppn dessa ml.

tant donn que les objectifs de (mentionner Anm.: Exempel p lydelse. l'action et les objectifs) ne peuvent pas tre raliss de manire suffisante par les tats membres (mentionner les raisons) et peuvent donc en raison de (mentionner les dimensions ou les effets de l'action) tre mieux raliss au niveau de l'Union, celle-ci peut prendre des mesures, conformment au principe de subsidiarit consacr l'article 5 du trait de l'Union europenne. Conformment au principe de proportionnalit tel qu'nonc audit article, (mentionner l'acte) n'excde pas ce qui est ncessaire pour atteindre ces objectifs.

The Treaty does not provide, for the adoption Fr antagandet av [akt] innehller of this [act], for powers other than those frdraget inte ngra andra befogenheter under Article 352. n dem som avses i artikel 352. Le trait ne prvoit pas, pour l'adoption [de ...(acte)] [...] d'autres pouvoirs d'action que ceux prvus l'article 352.

83

13.3a Andra standardfraser i skl

The measures provided for in this Directive De tgrder som freskrivs i detta direktiv are in conformity with/in accordance with the r frenliga med yttrandet frn opinion of the [name of Committee]. [kommittnamn]. Les mesures prvues par la prsente directive sont conformes l'avis du comit [nom du comit].

13.4 Fraser rrande ikrafttrdande, genomfrande, frlngning och upphvande

13.4.1 Ikrafttrdande This Regulation shall enter into force on [...]. Denna frordning trder i kraft den [...]. Le prsent rglement entre en vigueur le [...].

This Regulation shall enter into force on the day of its publication in the Official Journal of the European Union (on the [...] day following that of its publication in the Official Journal of the European Union). Le prsent rglement entre en vigueur le jour de sa publication au Journal officiel de l'Union europenne (le [...] jour suivant celui de sa publication au Journal officiel de l'Union europenne).

Denna frordning trder i kraft samma dag som den offentliggrs i Europeiska unionens officiella tidning (den [...] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning).

It shall apply from [...] to [...]. Il est applicable partir du [...] jusqu'au [...].

Den ska tillmpas frn och med den [...] till och med den [...].

This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in all Member States. Le prsent rglement est obligatoire dans tous ses lments et directement applicable dans tout tat membre.

Denna frordning r till alla delar bindande och direkt tillmplig i alla medlemsstater.

84

This Regulation shall be binding in its entirety and directly applicable in the Member States in accordance with the Treaties. Le prsent rglement est obligatoire dans tous ses lments et directement applicable dans les tats membres conformment au traits.

Denna frordning r till alla delar bindande och direkt tillmplig i medlemsstaterna i enlighet med frdragen.

This Decision shall take effect on the day of its notification. La prsente dcision prend effet le jour de sa notification.

Detta beslut fr verkan samma dag som det delges.

This Directive shall apply to/concern [...]. La prsente directive s'applique /concerne [...].

Detta direktiv ska tillmpas p/avser [...].

The purpose of this Directive is to [...]. La prsente directive a pour objet de [...].

Syftet med detta direktiv r att [...].

85

13.4.2 Genomfrande I. Kommissionen

Mall A 1. Member States shall bring into force the laws, regulations and administrative provisions necessary to comply with this Directive by [...] at the latest. They shall
forthwith communicate to the Commission the text of those provisions and a correlation table between those provisions and this Directive.* 1. Medlemsstaterna ska senast den [...] stta i

kraft de lagar och andra frfattningar som r ndvndiga fr att flja detta direktiv. De ska
till kommissionen genast verlmna texten till dessa bestmmelser tillsammans med en jmfrelsetabell ver dessa bestmmelser och detta direktiv.*

1. Les tats membres mettent en vigueur les dispositions lgislatives, rglementaires et administratives (prennent les mesures) ncessaires pour se conformer la prsente directive au plus tard le ... (dans un dlai de ... compter de la date de son entre en vigueur). Ils communiquent immdiatement la
Commission le texte de ces dispositions ainsi qu'un tableau de correspondance entre ces dispositions et la prsente directive.*
*

Enligt uppgift frn kommissionen kommer denna fras att utg och ersttas med fljande standardskl:

In accordance with the Joint Political Declaration of Member States and the Commission of 28 September 2011 on explanatory documents**, Member States have undertaken to accompany, in justified cases, the notification of their transposition measures with one or more documents explaining the relationship between the components of a directive and the corresponding parts of national transposition instruments. With regard to this Directive, the legislator considers the transmission of such documents to be justified. Conformment la dclaration politique commune des tats membres et de la Commission du 28 septembre 2011 sur les documents explicatifs**, les tats membres se sont engags joindre la notification de leurs mesures de transposition, dans les cas o cela se justifie, un ou plusieurs documents expliquant le lien entre les lments d'une directive et les parties correspondantes des instruments nationaux de transposition. En ce qui concerne la prsente directive, le lgislateur estime que la transmission de ces documents est justifie.

I enlighet med den gemensamma politiska frklaringen av den 28 september 2011 frn medlemsstaterna och kommissionen om frklarande dokument** har medlemsstaterna tagit sig att, i de fall detta r berttigat, lta anmlan av infrlivandetgrder tfljas av ett eller flera dokument som frklarar frhllandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument fr infrlivande. Med avseende p detta direktiv anser lagstiftaren att versndandandet av sdana dokument r berttigat.

**

EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

86

When Member States adopt those provisions, they shall contain a reference to this Directive or be accompanied by such a reference on the occasion of their official publication. Member States shall determine how such reference is to be made. Lorsque les Etats membres adoptent ces dispositions, celles-ci contiennent une rfrence la prsente directive ou sont accompagnes d'une telle rfrence lors de leur publication officielle. Les modalits de cette rfrence sont arrtes par les Etats membres.

Nr en medlemsstat antar dessa bestmmelser ska de innehlla en hnvisning till detta direktiv eller tfljas av en sdan hnvisning nr de offentliggrs. Nrmare freskrifter om hur hnvisningen ska gras ska varje medlemsstat sjlv utfrda.

2. Member States shall communicate to the Commission the text of the main provisions of national law which they adopt in the field covered by this Directive. 2. Les tats membres communiquent la Commission le texte des dispositions essentielles de droit interne qu'ils adoptent dans le domaine couvert par la prsente directive.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen

verlmna texten till de centrala bestmmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det omrde som omfattas av detta direktiv.

87

Mall B 1. Member States shall adopt and publish, by [...] at the latest, the laws, regulations and administrative provisions necessary to comply with this Directive. They shall forthwith
communicate to the Commission the text of those provisions and a correlation table between those provisions and this Directive.* 1. Medlemsstaterna ska senast den [...] anta

och offentliggra de lagar och andra frfattningar som r ndvndiga fr att flja detta direktiv. De ska till kommissionen genast
verlmna texten till dessa bestmmelser tillsammans med en jmfrelsetabell ver dessa bestmmelser och detta direktiv.*

1. Les tats membres adoptent et publient, au plus tard le [...], les dispositions lgislatives, rglementaires et administratives ncessaires pour se conformer la prsente directive. Ils
communiquent immdiatement la Commission le texte de ces dispositions ainsi qu'un tableau de correspondance entre ces dispositions et la prsente directive.*
*

Enligt uppgift frn kommissionen kommer denna fras att utg och ersttas med fljande standardskl:

In accordance with the Joint Political Declaration of Member States and the Commission of 28 September 2011 on explanatory documents**, Member States have undertaken to accompany, in justified cases, the notification of their transposition measures with one or more documents explaining the relationship between the components of a directive and the corresponding parts of national transposition instruments. With regard to this Directive, the legislator considers the transmission of such documents to be justified. Conformment la dclaration politique commune des tats membres et de la Commission du 28 septembre 2011 sur les documents explicatifs**, les tats membres se sont engags joindre la notification de leurs mesures de transposition, dans les cas o cela se justifie, un ou plusieurs documents expliquant le lien entre les lments d'une directive et les parties correspondantes des instruments nationaux de transposition. En ce qui concerne la prsente directive, le lgislateur estime que la transmission de ces documents est justifie.

I enlighet med den gemensamma politiska frklaringen av den 28 september 2011 frn medlemsstaterna och kommissionen om frklarande dokument** har medlemsstaterna tagit sig att, i de fall detta r berttigat, lta anmlan av infrlivandetgrder tfljas av ett eller flera dokument som frklarar frhllandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i nationella instrument fr infrlivande. Med avseende p detta direktiv anser lagstiftaren att versndandandet av sdana dokument r berttigat.

**

EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

They shall apply those provisions from [...]. Ils appliquent ces dispositions compter du [...].

De ska tillmpa dessa bestmmelser frn och med den [...].

88

When Member States adopt those provisions, they shall contain a reference to this Directive or be accompanied by such a reference on the occasion of their official publication. Member States shall determine how such reference is to be made. Lorsque les Etats membres adoptent ces dispositions, celles-ci contiennent une rfrence la prsente directive ou sont accompagnes d'une telle rfrence lors de leur publication officielle. Les modalits de cette rfrence sont arrtes par les Etats membres.

Nr en medlemsstat antar dessa bestmmelser ska de innehlla en hnvisning till detta direktiv eller tfljas av en sdan hnvisning nr de offentliggrs. Nrmare freskrifter om hur hnvisningen ska gras ska varje medlemsstat sjlv utfrda.

2. Member States shall communicate to the Commission the text of the main provisions of national law which they adopt in the field covered by this Directive. 2. Les tats membres communiquent la Commission le texte des dispositions essentielles de droit interne qu'ils adoptent dans le domaine couvert par la prsente directive.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen

verlmna texten till de centrala bestmmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det omrde som omfattas av detta direktiv.

89

II.

Rdet och parlamentet

Mall A 1. Member States shall bring into force the laws, regulations and administrative provisions necessary (take the necessary measures) to comply with this Directive by ... (with effect from ...)(within a period of ... as from the date of its entry into force (adoption). They shall immediately inform the Commission thereof. 1. Les tats membres mettent en vigueur les dispositions lgislatives, rglementaires et administratives (prennent les mesures) ncessaires pour se conformer la prsente directive au plus tard ... (dans un dlai de ... compter de la date de son entre en vigueur). Ils en informent immdiatement la Commission. Nr en medlemsstat antar dessa bestmmelser ska de innehlla en hnvisning till detta direktiv eller tfljas av en sdan hnvisning nr de offentliggrs. Nrmare freskrifter om hur hnvisningen ska gras ska varje medlemsstat sjlv utfrda.
1. Medlemsstaterna ska stta i kraft de

bestmmelser i lagar och andra frfattningar (vidta de tgrder) som r ndvndiga fr att flja detta direktiv senast den ... (inom ... frn dagen fr dess ikrafttrdande). De ska genast underrtta kommissionen om detta.

When Member States adopt those measures, they shall contain a reference to this Directive or shall be accompanied by such reference on the occasion of their official publication. The methods of making such reference shall be laid down by Member States. Lorsque les tats membres adoptent ces dispositions, celles-ci contiennent une rfrence la prsente directive ou sont accompagnes d'une telle rfrence lors de leur publication officielle. Les modalits de cette rfrence sont arrtes par les tats membres.

90

2. Member States shall communicate to the Commission the text of the (main) measures of national law which they adopt in the field covered by this Directive. (The Commission shall inform the other Member States thereof.) 2. Les tats membres communiquent la Commission le texte des dispositions (essentielles) de droit interne qu'ils adoptent dans le domaine rgi par la prsente directive. (La Commission en informe les autres tats membres.)

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen

verlmna texten till de (centrala) bestmmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det omrde som omfattas av detta direktiv. (Kommissionen ska underrtta de vriga medlemsstaterna om detta.)

Mall B 1. By ..., Member States shall (, after consulting the Commission,) adopt and publish the measures necessary to comply with this Directive. They shall immediately inform the Commission thereof. 1. Les tats membres (, aprs consultation de la Commission,) adoptent et publient avant le ... les dispositions ncessaires pour se conformer la prsente directive. Ils en informent immdiatement la Commission. De ska tillmpa dessa bestmmelser (senast) frn och med den ...
1. Medlemsstaterna ska (, efter samrd med

kommissionen,) fre den ... anta och offentliggra de bestmmelser som r ndvndiga fr att flja detta direktiv. De ska genast underrtta kommissionen om detta.

They shall apply these measures from ... Ils appliquent ces dispositions partir du ... (au plus tard).

When Member States adopt those measures, they shall contain a reference to this Directive or shall be accompanied by such reference on the occasion of their official publication. The methods of making such reference shall be laid down by Member States. Lorsque les tats membres adoptent ces dispositions, celles-ci contiennent une rfrence la prsente directive ou sont accompagnes d'une telle rfrence lors de leur publication officielle. Les modalits de cette rfrence sont arrtes par les tats membres.

Nr en medlemsstat antar dessa bestmmelser ska de innehlla en hnvisning till detta direktiv eller tfljas av en sdan hnvisning nr de offentliggrs. Nrmare freskrifter om hur hnvisningen ska gras ska varje medlemsstat sjlv utfrda.

91

2. As soon as this Directive has entered into force, Member States shall ensure that the Commission is informed, in sufficient time for it to submit its comments, of any draft laws, regulations or administrative provisions which they intend to adopt in the field covered by this Directive. 2. Ds l'entre en vigueur de la prsente directive, les tats membres veillent informer la Commission, en temps utile pour lui permettre de prsenter ses observations, de tout projet de dispositions d'ordre lgislatif, rglementaire ou administratif qu'ils envisagent d'adopter dans le domaine rgi par la prsente directive.

2. Nr detta direktiv har trtt i kraft ska

medlemsstaterna underrtta kommissionen, i s god tid att den hinner lmna synpunkter, om alla frslag till lagar och andra frfattningar som de avser att anta inom det omrde som omfattas av detta direktiv.

Mall C Member States shall adopt and publish, by ..., the laws, regulations and administrative provisions necessary to comply with this Directive before ... . They shall immediately inform the Commission thereof. Les tats membres adoptent et publient au plus tard le..., les dispositions lgislatives, rglementaires et administratives ncessaires pour se conformer la prsente directive avant le ... . Ils en informent immdiatement la Commission. When Member states adopt those measures, they shall contain a reference to this Directive or shall be accompanied by such reference on the occasion of their official publication. The methods of making such reference shall be laid down by Member States. Lorsque les tats membres adoptent ces dispositions, celles-ci contiennent une rfrence la prsente directive ou sont accompagnes d'une telle rfrence lors de leur publication officielle. Les modalits de cette rfrence sont arrtes par les tats membres. Nr en medlemsstat antar dessa bestmmelser ska de innehlla en hnvisning till detta direktiv eller tfljas av en sdan hnvisning nr de offentliggrs. Nrmare freskrifter om hur hnvisningen ska gras ska varje medlemsstat sjlv utfrda. Medlemsstaterna ska senast den ... anta och offentliggra de bestmmelser i lagar och andra frfattningar som r ndvndiga fr att flja detta direktiv fre den ... . De ska genast underrtta kommissionen om detta.

92

Mall D Member States shall communicate to the Commission their laws, regulations and administrative provisions with regard to the application of this Directive. Les tats membres communiquent la Commission leurs dispositions lgislatives, rglementaires et administratives concernant l'application de la prsente directive. Medlemsstaterna ska underrtta kommissionen om de bestmmelser i sina lagar och andra frfattningar som rr tillmpningen av detta direktiv.

Mall E Member States shall immediately inform the Commission of measures taken pursuant to this Directive. Les tats membres informent immdiatement la Commission des mesures prises en application de la prsente directive. Medlemsstaterna ska genast underrtta kommissionen om de tgrder som vidtas fr tillmpningen av detta direktiv.

13.4.3 Frlngning Regulation ... is extended until ... Le rglement ... est prorog jusqu'au ...
(Om annan rttsakt n den freliggande avses. Jfr punkterna 7.2.2, 12.2, 13.4.4 och 14.)

Frordning ... ska frlngas till och med den ...

In Article ... of Regulation ..., the date ... is replaced by that of ...

I artikel ... i frordning ... ska datumet ... ersttas med [datumet] ...

l'article ... du rglement ..., la date du ... est (Om annan rttsakt n den freliggande avses. Jfr punkterna 7.2.2, 12.2, 13.4.4 och 14.) remplace par celle du ...

13.4.4 Upphvande It shall expire on [...]. Il/Elle (rglement/dcision) expire le [...]. Den/det (frordningen/beslutet) upphr att glla den [...].

93

Regulation ... [and Regulation ... taken in implementation thereof] is/are repealed. Le rglement ... [ainsi que le rglement ... pris pour son application] est (sont) abrog(s).

Frordning ... [(samt frordning ... som antagits fr genomfrande av den frordningen)] ska upphra att glla.
(Om annan rttsakt n den freliggande avses. Jfr punkterna 7.2.2, 12.2, 13.4.3 och 14.)

Article 3 of Regulation ... is repealed. L'article 3 du rglement ... est supprim.

Artikel 3 i frordning ... ska upphra att glla.

Regulation ... is repealed with effect from ... [date on which the repealing Regulation takes effect]. Le rglement ... est abrog avec effet au ... [ partir de la date de mise en application du rglement qui abroge].

Frordning ... ska upphra att glla med verkan den ... [frn och med den dag d frordningen om upphvande ska brja tillmpas].

References to the repealed Regulation shall Hnvisningar till den upphvda be construed as references to this Regulation. frordningen ska anses som hnvisningar till den hr frordningen. Les rfrences au rglement abrog s'entendent comme faites au prsent rglement.

13.5 Kommittbestmmelser
Se Europaparlamentets och rdets frordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststllande av allmnna regler och principer fr medlemsstaternas kontroll av kommissionens utvande av sina genomfrandebefogenheter 32011R0182. Se ocks Formulrhandboken, bilaga II Kommittbestmmelser, med textmallar, s. 154169.

94

14.

Fraser i ndringsrttsakter
Regulation [...] is [hereby] amended as follows: Le rglement [...] est modifi comme suit: Frordning [...] ska ndras p fljande stt:
(Om annan rttsakt n den freliggande avses. Jfr punkterna 7.2.2, 12.2.)

Directive 69/169/EEC shall be/is replaced by Direktiv 69/169/EEG ska ersttas med this Directive. detta direktiv. La directive 69/169/CEE est remplace par la prsente directive.

Article 1(2) shall be/is replaced by the following: In Article 1 paragraph 2 is replaced by the following: Paragraph 2 of Article 1 is replaced by the following: l'article 1, le paragraphe 2 est remplac par le texte suivant:

Artikel 1.2 ska ersttas med fljande:

In Article 2(1), the second subparagraph shall be/is replaced by the following: l'article 2, paragraphe 1, le deuxime alina est remplac par le texte suivant:

I artikel 2.1 ska andra stycket ersttas med fljande:

Article 3 shall be amended as follows: L'article 3 est modifi comme suit:

Artikel 3 ska ndras p fljande stt:

The present paragraph 2 shall become paragraph 3. L'actuel paragraphe 2 devient paragraphe 3.

Nuvarande punkt 2 ska betecknas punkt 3.

The following Article is inserted: L'article suivant est insr:

Fljande artikel ska infras:

95

The following Article 4a is inserted/added: L'article 4 bis suivant est insr/ajout:

Fljande artikel ska infras/lggas till som artikel 4a:

The following paragraph is added to Article 10: In Article 10, the following paragraph is added: 3. ... l'article 10, le paragraphe suivant est ajout: 3. ...

I artikel 10 ska fljande punkt lggas till: 3. ...

The following paragraph 3a is inserted/added: Le paragraphe 3 bis suivant est insr/ajout:

Fljande punkt ska infras/lggas till som punkt 3a:

Article 5 is deleted. L'article 5 est supprim.

Artikel 5 ska utg.

The Annex shall become Annex I and the following point shall be added to paragraph 1: L'annexe devient annexe I et, son paragraphe 1, le point suivant est ajout:

Bilagan ska betecknas bilaga I, och fljande led ska lggas till i punkt 1:

Article 3 of Regulation [...] is repealed. L'article 3 du rglement [...] est supprim.

Artikel 3 i frordning [...] ska upphra att glla.

96

15.

Frkortningar

15.1 Nr och hur ska man anvnda frkortningar?

S hr str det om frkortningar i Myndigheternas skrivregler (sjunde utkade upplagan 2009, punkt 8.1 Frkorta inte i ondan):
Fr det mesta br man undvika att frkorta ord, uttryck, namn och benmningar. Frkortningar som inte r mycket vanliga [...]* r med andra ord motiverade bara nr man ser sig tvingad till ett sammantrngt skrivstt (parenteser, fotnoter, tabeller, blanketter, kataloger). Ibland kan det ocks behvas en frkortning nr man mste upprepa ett lngt namn [...] mnga gnger i en text. Man br alltid vervga om frkortningarna r tillrckligt tydliga och begripliga.
*

Anm.: Vanliga frkortningar som i lpande text alltid kan anvndas i rttsakter utan frklaring r: bl.a., dvs., etc., m.fl., m.m., osv., s.k. och t.ex.. I brjan av en mening br den fullstndiga formen dock anvndas, t.ex. Bland annat miljengagemanget har pverkat ... Frkortningarna fr.o.m. och t.o.m. br inte anvndas i rttsakter utan skrivas ut, t.ex. Detta beslut ska tillmpas frn och med den ... [till och med den ...].

15.2 Olika typer av frkortningar

15.2.1 Avbrytningar Avbrytningar innebr att man kapar ord efter ett lmpligt antal bokstver, exempelvis resp., kap. och bl.a. Avbrytningen ska markeras med punkt eftersom risken fr fellsning d blir mindre, t.ex. ung., bil., bl.a. och m.m.
Anm.: Undantag r dvs. och osv. dr punkt bara stts ut efter den sista avbrytningen. Om en avbruten frkortning str sist i en mening ska frkortningens punkt avsluta meningen, t.ex. kakor, formade stycken, figurer osv.

15.2.2 Sammandragningar Sammandragningar innebr att man bara behller den frsta och den sista bokstaven plus eventuellt ngon mellanliggande bokstav. Exempel: tfn, jfr och nr punkt anvnds aldrig hr.

15.2.3 Initialfrkortningar Initialfrkortningar (akronymer) innebr att bara begynnelsebokstverna i de ingende orden eller sammansttningsleden stts ut. Punkt anvnds aldrig hr.

97

Initialfrkortningar som inte r namn Nr en frkortning som inte r ett namn, har blivit vanlig och vlknd skrivs den ofta med gemener. Exempel: cd, cv, dvd, hiv, it, laser, pm, radar och tv*. Dessa frkortningar finns normalt upptagna i en svensk standardordbok eller i SAOL. Ngra vanliga undantag r VM och EKG.
*

Versaler ska bara anvndas i namn p kanaler, t.ex. TV 4.

Initialfrkortningar som r namn Fr typiska namn gller fljande regler: Om frkortningen bestr av hgst tre bokstver anvnds versaler, t.ex. UD, FEU, MBL, AMS och LAS, oavsett om frkortningen uttalas bokstav fr bokstav eller som ett ord. Om frkortningen bestr av fler n tre bokstver och uttalas bokstav fr bokstav anvnds versaler, t.ex. EBRD, IAEA och OECD. Om frkortningen bestr av fler n tre bokstver och uttalas som ett ord** anvnds stor begynnelsebokstav plus gemener, t.ex. Eufor, Eupat, Gatt, Gusp, Iate, Kusp, Nato, Nuts, Olaf, Taric, Trips, Unesco, Unifil, Unmik och Wipo. Se vidare Iate och
Publikationshandboken, bilaga A4. Anm.: Om bruket vacklar mellan bokstavsuttal eller orduttal rekommenderas versaler, t.ex. OSSE och SAOL.
**

Ibland kan det vara svrt att veta exakt hur orduttalet r. Det avgrande r emellertid att frkortningen inte uttalas bokstav fr bokstav.

Om en frkortning bestr av flera led, ska huvudregeln normalt tillmpas p varje enskilt led. Exempel: EU BAM, Eupol Copps och EUSilc.

Grnsfall Det r naturligtvis svrt att dra grnsen mellan frkortningar som r vanliga appellativer ena sidan och frkortningar som r rena egennamn eller har viss namnkaraktr den andra. Det r drfr svrt att undg ett visst godtycke. Nr vanliga ordbcker inte ger ngon ledning tillmpas samma regler som fr namn.
Anm.: Vissa frkortningar har omvxlande stora och sm bokstver, t.ex. dB, pH, FoU (forskning och utveckling) och FoTU (forskning och teknisk utveckling). Man br undvika att skapa nya sdana frkortningar.

98

15.3 r frkortningen ett t-ord eller n-ord?

a) Om det ofrkortade uttrycket r pluralt, blir frkortningen ett t-ord, t.ex. ett enigt FN (Frenta nationerna) ett starkt USA (Frenta staterna) b) Om frkortningen avser ett fretag, en organisation eller liknande r frkortningen ett t-ord, t.ex. SAS r berett att [...] EU r fast beslutet att [...] AMS r ansvarigt fr att [...] c) I vriga fall fr det ofrkortade uttrycket avgra genus, t.ex. ett cv (= curriculum vitae) en pc (= persondator) en tv
Anm.: cv och pm kan vara bde n-ord och t-ord. SAOL:s frsta alternativ r i bda fall t-genus, vilket rekommenderas.

15.4 Genitiv
a) Vid frkortningar som skrivs med versaler eller som uttalas bokstav fr bokstav markeras genitivndelsen med kolon + s, t.ex. EU:s budget en vd:s plikter Undantag: Genitiv-s lggs inte till ord som redan slutar p s, x eller z, t.ex. SAS styrelse. b) Frkortningar som uttalas som vanliga ord fr genitiv genom tillgg av s (utan kolon), t.ex. Corepers initiativ Eupols mandat Natos strategi Saabs frsljning Unmiks strategi
Anm.: Upprepa inte genitiv-s:et p en frkortning som str inom parentes, t.ex. vid Vrldshlsoorganisationens (WHO) mte. Problemet uppstr naturligtvis inte om man vljer konstruktionen med preposition vid mtet i Vrldshlsoorganisationen (WHO).

15.5 Andra bjnings- och avledningsndelser

Bestmd form och plural av initialfrkortningar som skrivs med versaler eller som uttalas bokstav fr bokstav, bildas med kolon + ndelse, t.ex. (bestmd form sing.) cv:t, vd:n, tv:n, TAC:en (= total tillten fngstmngd) (obestmd form plural) cv:n, vd:ar, GMO:er (= genetiskt modifierade organismer)
Se vidare SAOL.

99

15.6 Sammansttningar
Om en frkortning som skrivs med versaler eller uttalas bokstav fr bokstav ingr i en sammansttning, stts bindestreck ut, t.ex. EUF-frdraget EU-rttsakter OECD-frgor RIF-omrdet it-branschen tv-kanal Om en frkortning som skrivs med gemener och inte uttalas bokstav fr bokstav ingr i en sammansttning, anvnds normalt inget bindestreck, t.ex. Eftalnderna Euratomfrdraget Ekofinrdet tekoindustrin
Anm.: Bindestreck fr undantagsvis anvndas om tydligheten krver det, t.ex. Asem-mtet, Gusp-problem och Wassenaar-arrangemanget.

15.7 Om det finns en etablerad (svensk eller utlndsk) frkortning

Om klltexten anvnder en etablerad* (svensk eller utlndsk) frkortning, ska den anvndas. Frsta gngen frkortningen frekommer i texten kan den sttas inom parentes och fregs av det utskrivna namnet p svenska, t.ex. Europeiska utvecklingsfonden (EUF) och Vrldshandelsorganisationen (WTO)**. Sdana frklaringar kan lggas till ven om de inte frekommer i klltexten. Om frkortningen r utlndsk, kan det ibland vara lmpligt att inom parentesen ange hur den ska uttydas, t.ex. EU:s fusionsforskningsanlggning (JET, Joint European Torus).
*

De svenska och utlndska frkortningar som finns i Publikationshandboken och termbasen Iate ska anses vara etablerade. Om frkortningen r mycket vanlig, som EU, Efta, FN och Nato, behvs det inte ngon frklaring.

**

100

15.8 Om det inte finns ngon etablerad initialfrkortning hur gr man d?

Om det inte finns ngon etablerad initialfrkortning, ska man normalt inte anvnda ngon frkortning alls, utan enbart ett beskrivande uttryck p svenska, t.ex. The Contact and Support Network (CSN) terges med kontakt- och stdntverket. I det fljande kan man sedan tala om ntverket. Alternativt kan man dock i vissa fall t.ex. om en icke etablerad frkortning frekommer p ett stort antal stllen i en text tillflligtvis anvnda frkortningen i den texten. Frsta gngen frkortningen frekommer ska den fregs av en beskrivning p svenska och fljas av den utskrivna benmningen p kllsprket. Till exempel kan frkortningen MRL frsta gngen i texten terges med grnsvrde fr hgsta tilltna restmngd (MRL, maximum residue limit). I det fljande kan sedan frkortningen MRL anvndas ensam.
Anm.: Om man vid versttning frn ett romanskt sprk vljer att anvnda en icke etablerad, tillfllig utlndsk frkortning, br man konsultera Iate och p svenska anvnda samma frkortning som vriga germanska sprk, vilket ofta r den engelska frkortningen.

15.9 Att skapa nya svenska initialfrkortningar

Om det i srskilda fall finns ett behov av att skapa en ny svensk initialfrkortning, kan detta gras, srskilt om andra unionssprk har nationella frkortningar. Nya frkortningar br dock frst frankras hos vriga institutioner. Det r viktigt att kontrollera att en ny frkortning inte sammanfaller med befintliga frkortningar. Om en frkortning skulle sammanfalla med en tidigare frkortning eller om man fr vrigt vill gra frkortningen mer lttbegriplig, r det ibland lmpligt att p svenska gra ett tillgg till frkortningen. Till exempel kan den p de flesta andra unionssprk anvnda frkortningen SE (= Socit europenne, Societas Europaea) p svenska terges med SE-bolag. Jfr cd-skiva.

101

16.

Stor eller liten bokstav?

16.1 EU:s institutioner, organ och byrer

De officiella namnen p EU:s sju institutioner, dess olika organ och byrer (t.ex. centrum, kontor, myndigheter, fonder och stiftelser) skrivs alltid med stor begynnelsebokstav, t.ex. Europaparlamentet, Europeiska unionens rd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, Europeiska revisionsrtten, Europeiska utrikestjnsten; Europeiska ekonomiska och sociala kommittn, Regionkommittn; Europeiska lkemedelsmyndigheten, Europeiska unionens publikationsbyr och Kontoret fr harmonisering inom den inre marknaden (varumrken och mnster), Europeiska jmstlldhetsinstitutet och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen. Kortformerna skrivs med liten begynnelsebokstav, t.ex. parlamentet, rdet och kommissionen. Se ven 3.2.

16.2 Arbetsgrupper, kommitter och utskott

Arbetsgrupper, kommitter och utskott som i EU-institutionernas arbete har en frberedande och bitrdande roll ska i lpande text normalt skrivas med liten begynnelsebokstav, t.ex. I. arbetsgruppen fr utvidgning, hgnivgruppen, ad hoc-gruppen fr krnskerhet.
Anm.: Stor begynnelsebokstav har arbetsgrupper som inleds med ett egennamn eller en initialfrkortning, t.ex. Mertensgruppen (utan bindestreck) och FN-gruppen (med bindestreck) och dr namnkaraktren srskilt mste framhvas, t.ex. Ordfrandeskapets vnner och Eurogruppen.

II. kommittn fr ekonomisk politik, associeringskommittn EUTurkiet, handelspolitiska kommittn, srskilda jordbrukskommittn, politiska kommittn, frvaltningskommittn fr spannml.
Anm.: Om kommittn fregs av ett beskrivande adjektiv, t.ex. rdgivande, blandade och gemensamma, r det visserligen mjligt att stta ut en bestmd artikel (den rdgivande kommittn etc.), men detta frsvagar namnkaraktren och br drfr bara gras undantagsvis. Skriv allts i srskilda jordbrukskommittn och efter diskussioner i politiska kommittn. Stor begynnelsebokstav har kommitter som r EU-organ, t.ex. Regionkommittn och Europeiska ekonomiska och sociala kommittn (EESK), samt Stndiga representanternas kommitt (Coreper). Detsamma gller fr internationella eller nationella, permanenta kommitter, t.ex. Internationella olympiska kommittn (IOK).

III. utskottet fr utveckling och samarbete, utskottet fr konstitutionella frgor, budgetutskottet.

Anm.: Skrivsttet med liten begynnelsebokstav fljer Myndigheternas skrivregler 5.3.2 e och tillmpas ocks i parlamentets arbetsordning.

102

16.3 Generaldirektorat och direktorat

Generaldirektorat och direktorat inom EU:s institutioner skrivs med liten bokstav i enlighet med rekommendationerna i Myndigheternas skrivregler 5.3.2 om avdelningar och enheter inom myndigheter m.fl., t.ex. generaldirektoratet fr milj, kommissionens generaldirektorat fr milj, direktoratet fr tolkning och Europaparlamentets direktorat fr tolkning.
Anm.: Kortformerna skrivs p fljande stt: GD Milj, GD Tolkning och GD Budget.

16.4 Lagar, frordningar och liknande

Frdrag, konventioner, avtal, lagar och liknande skrivs enligt gngse praxis med liten begynnelsebokstav, t.ex. frdraget om icke-spridning av krnvapen frdraget om Europeiska unionen den europeiska enhetsakten den europeiska konventionen om medborgarskap avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomrdet lagen (1992:1528) om offentlig upphandling stadgan om de grundlggande rttigheterna
Anm.: Frdrag, konventioner etc. som inleds med en initialfrkortning eller ett egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav, t.ex. EU-frdraget, Luganokonventionen och Europardets konvention mot dopning.

16.5 Gemenskapsprogram och gemenskapsinitiativ

Gemenskapsprogram och gemenskapsinitiativ med namnkaraktr skrivs normalt med stor begynnelsebokstav + gemener och utan bindestreck, t.ex. Sokratesprogrammet, Tempusprogrammet och Daphneinitiativet. Om tydligheten krver det kan dock bindestreck sttas ut, t.ex. Ace-initiativet. Om namnet p programmet eller initiativet bestr av en frkortning som uttalas bokstav fr bokstav anvnds versaler och bindestreck, t.ex. HIPC-initiativet.
Anm.: Vid beskrivande benmningar p gemenskapens program och initiativ eller vid namn som bestr av flera led r andra konstruktioner mjliga, t.ex. gemenskapsprogrammet Tempus, gemenskapens tgrdsprogram Sokrates, gemenskapens handlingsprogram Europeisk volontrtjnst fr ungdomar och ett tgrdsprogram fr tullfrgor i gemenskapen.

16.6 vriga anmrkningar

Skriv alltid nationerna och staterna med liten begynnelsebokstav i Frenta nationerna och Frenta staterna.

103

17.

Namn p publikationer, t.ex. grnbcker, rapporter och meddelanden

Titlar p alla typer av publikationer, t.ex. grnbcker, rapporter och meddelanden, ska vid hnvisning kursiveras oavsett skrivstt i klltexten, t.ex. kommissionens grnbok Mot en europeisk strategi fr trygg energifrsrjning, kommissionens rapport Jordbrukssituationen i Europeiska unionen och kommissionens meddelande Mot ett globalt partnerskap fr hllbar utveckling. Se PHB, punkt 5.8. Om ordet grnbok/rapport/meddelande fljs av en om-konstruktion, ska emellertid rak stil och gemener anvndas, precis som vid lagar och rttsaktstitlar, t.ex. en grnbok/grnboken/kommissionens grnbok om konkurrenskraft och sysselsttning, kommissionens rapport om uppfljningen av beviljandet av ansvarsfrihet fr 2002 rs allmnna budget, kommissionens meddelande om en marin strategi.

Anm.: Om en publikation inte finns versatt till svenska, ska dess originaltitel anges och eventuellt kompletteras med en svensk versttning eller frklaring inom parentes.

104

18.

Rttelser och ndringar

18.1 Offentliggjorda rttsakter

Generellt sett br allvarliga felaktigheter i rttsakter som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, EUT, rttas till s snart som mjligt. Detta grs genom s.k. rttelser som publiceras i EUT. Fr rttsakter som har antagits av rdet, eller av rdet och Europaparlamentet, begrs rttelse hos chefen fr rdets juristlingvister (normalt efter samrd med dessa), och fr rttsakter som har antagits av kommissionen hos berrt generaldirektorat. Nr man vid versttning tar fram en rttsakt i Eurlex, br man alltid kontrollera om det har gjorts ngon rttelse.

18.2 Rttsakter under beredning

Om den rttsakt som man verstter baseras p tidigare rttsakter, ska befintlig terminologi anvndas. Om terminologin inte r enhetlig, ska det utredas vilken terminologi som br anvndas. Om det finns ny terminologi som tidigare faststllts i samrd med EU-institutionernas juristlingvister och nationella myndigheter, ska den anvndas. Det r lmpligt att markera i texten att ett termbyte har skett. Det rcker att gra detta frsta gngen som den nya termen anvnds. Det kan gras p fljande stt:
... i denna rttsakt berrs rutiner fr msesidig rttslig hjlp (tidigare: inbrdes rttshjlp).

Ibland kan det vara ndvndigt att skapa ny terminologi. Denna ska, efter godknnande av institutionernas juristlingvister och nationella myndigheter, anvndas s snart som mjligt i nya rttsakter. Jfr rekommendationerna fr ndringsakter 18.3.
Se ocks kommissionens PM om synpunkter p versttningar (juni 2010) (http://regeringen.se/content/1/c6/13/39/57/f4e955e3.pdf) och Synpunkter p versttningar av rdets dokument, srskilt EU-rttsakter (oktober 2011) (http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/39/57/86519fbc.pdf)

18.3 ndringsakter
Genom en ndringsakt grs ndringar i en tidigare rttsakt. Grundtextens struktur och terminologi ska respekteras.
Se Formulrhandboken (Manual of Precedents), ndringsakter http://ec.europa.eu/translation/documents/council/manual_precedents_acts_sv.pdf Anm.: Ny terminologi kan undantagsvis infras om den bara berr de delar av den gamla rttsakten som ska ndras. Att detta r fallet mste kontrolleras noga. Infrandet av ny terminologi mste frankras hos EU-institutionernas juristlingvister i samrd med nationella myndigheter. Frsta gngen en termndring grs br det markeras p det stt som anges i 18.2.

105

18.4 Kodifiering
Officiell kodifiering innebr att en eller flera grundlggande rttsakter samt alla gllande ndringar av dessa frs samman till en ny rttsakt med full rttsverkan, utan att innehllet ndras i sak. Den nya rttsakten erstter och upphver de tidigare rttsakterna. Smrre redaktionella ndringar fr att frbttra sprket eller av formell karaktr kan behva gras vid detta tillflle. S t.ex. fr terminologin harmoniseras om den kommit att bli oenhetlig i den sammansatta text som bestr av grundrttsakten och de olika rttsakter genom vilken den ndrats. Direkta felaktigheter i de texter som ska kodifieras mste dock rttas till i frvg genom rttelse i EUT. Detta gller ven ndringar av terminologin.

18.5 Omarbetning (recast)

Omarbetning innebr att en ny rttsakt antas som i en enda text inbegriper bde de innehllsmssiga ndringar som grs genom denna i en tidigare rttsakt och de bestmmelser i den tidigare rttsakten som inte ndras. Den nya rttsakten erstter och upphver den tidigare rttsakten. Smrre redaktionella ndringar fr gras vid detta tillflle. ven ndringar av terminologin kan gras, men de mste frst frankras hos EU-institutionernas juristlingvister i samrd med nationella myndigheter.

18.6 Konsolidering
Konsolidering gr ut p att i en enda text samla bestmmelserna i den grundlggande akten och alla ndringar som tillkommit. En konsolidering krver inte ngot antagande av nya rttsakter, har ingen rttsverkan och inverkar inte p de olika delarnas giltighet. Vid en konsolidering grs normalt inga ndringar i de sammanfrda delarna. Konsolideringen grs av Publikationsbyrn, och de konsoliderade texterna finns i Eurlex. Se http://eurlex.europa.eu/sv/consleg/latest/index.htm.

Ny, vl frankrad terminologi ska infras i Iate snarast mjligt. Noteringar om dess anvndning vid versttning br alltid gras i Elise-databasen.

106

19.

Citat och hnvisningar

19.1 Citat
Ett citat ska ordagrant terge enstaka ord eller textavsnitt. Rena skrivfel fr dock rttas till.
Anm.: Om den text som ska versttas innehller citat som inte tidigare versatts till svenska, ska citattecknen tas bort vid versttningen.

Vid citat inom citat anvnds i svenskan enkel apostrof (). Exempel: Parlamentet anser att medlemsstaternas stora anstrngningar r synnerligen lovvrda.. Om ett citat innehller grova fel eller mste inpassas i en omgivande mening kan detta lsas p olika stt: a) Ta bort citattecknen och rtta till texten.
Exempel: omnmnandet av Vsteuropeiska unionen och Petersburg-uppdragen i rdets slutsatser ndras till omnmnandet av Vsteuropeiska unionen och Petersberg-uppdragen i rdets slutsatser.

b) Flytta citattecknen och rtta till texten.

Exempel: framfr allt genom Europardets beslut i Kln och Helsingfors, vilka markerar en avgrande utveckling i den gemensamma europeiska skerhets- och frsvarspolitiken ndras till framfr allt genom Europeiska rdets beslut i Kln och Helsingfors, vilka markerar en avgrande utveckling i den gemensamma europeiska skerhets- och frsvarspolitiken.

c) Markera med hjlp av hakparentes [...] i) att ett frtydligande tillgg har gjorts eller att en korrigering har gjorts.
Exempel: Kommissionen har ppekat att bestmmelserna i detta [frdrag] mste fljas.

ii)

att en del av citatet har tagits bort fr att citatet ska passa in i en omgivande mening, t.ex. om satsbyggnaden eller ordfljden mste ndras.
Exempel: Kommissionen ppekade att om initiativet ska kunna genomfras mste [m]edlemsstaterna [...] ndra sin lagstiftning. (Ursprungliga citatet: Medlemsstaterna mste ndra sin lagstiftning.)

19.2 Hnvisningar
Vid hnvisning till rttsakter br man som grundregel vlja den terminologi som anvnds dr. Vid hnvisning till artiklar i grundfrdragen ska man alltid sl upp artikeltexten och anvnda terminologin som finns dr.

107

20.

Translitterering och geografiska namnformer

Translitterering innebr att man tecken fr tecken verfr ett ord eller ett namn frn ett skriftsystem till ett annat (t.ex. ett ryskt namn frn det kyrilliska till det latinska alfabetet, varvid blir Moskva). Fr exempelvis grekiska, japanska och kinesiska finns internationellt erknda translittereringssystem. Fr ryska tillmpas emellertid olika system. Arabiskan kan vara svr att translitterera p grund av uttalsskillnader i olika arablnder. Man talar ocks om transkription, som r mindre exakt definierat och ven kan innebra att man skriver ett namn som det lter. Ryskan anvnder en sdan metod (exempelvis skrivs staden Bordeaux p ryska (Bordo)). I detta fall kan man inte alltid med skerhet rekonstruera den ursprungliga formen, vilket man kan vid translitterering.

Svenska namnformer finns bland annat i Iate EU-institutionernas termdatabas http://iate.europa.eu Publikationshandboken http://publications.europa.eu/code/sv/sv-000100.htm Sprkrdet (19962009). Publikation med rekommendationer i term- och sprkfrgor som utarbetats av rdets svenska versttningsenhet i samrd med vriga EU-institutioner. TT-sprket http://tt.se/tt-spraket/ Nationalencyklopedin Institutet fr de inhemska sprken (FI): bl.a. Svenska ortnamn i Finland http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/, eller http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/ortnamn.htm Sprkbruk (Tidskrift utgiven av Svenska avdelningen vid Institutet fr de inhemska sprken) http://sprakbruk.fi

En omfattande sammanstllning av geografiska namnformer och regler fr translitterering finns i rdets dokument Translitterering och alternativa geografiska namnformer, som r tillgngligt p kommissionens webbplats
http://ec.europa.eu/translation/swedish/guidelines/sv_guidelines_en.htm under Language specific information.

108

21.

EU-termer och nationella termer

Befintlig nationell terminologi ska naturligtvis anvndas i s stor utstrckning som mjligt. Men eftersom EU-rttsakter r formulerade fr att reglera frhllanden i olika medlemsstater skiljer sig begreppsbildningen p EU-niv ibland frn den p nationell niv. Det kan t.ex. visa sig att termer frn nationell lagstiftning inte har samma begreppsinnehll eller begreppsomfng som de termer som anvnds i klltexten. Smrre skillnader i betydelse kan dock vara acceptabla. Men om skillnaderna r betydande eller om begreppssystemen r helt annorlunda uppbyggda, mste ny terminologi skapas. Ett exempel p ett sdant fall r local governments som verstts med lokala sjlvstyrelseorgan och inte kommuner och landsting, som inte passar fr att beskriva annat n svenska frhllanden. Ett annat exempel p sdan nybildning r europeisk arresteringsorder. Den nrmast motsvarande svenska termen r hktningsbeslut, som naturligtvis inte minst nr det gller frfarandet skiljer sig radikalt frn EU-termen. Visserligen kunde man p grund av bestmningen europeisk ha klargjort skillnaden mellan EU-termen och den svenska termen, men genom att anvnda det redan etablerade svenska allmnsprkliga ordet arresteringsorder kunde en speciell EU-term skapas som uppfyller alla krav p lttillgnglighet. Observera vidare att det i andra typer av EU-texter n rttsakter, t.ex. pressmeddelanden, informationstexter och webbtexter, ofta r befogat att anpassa termvalet till nationella frhllanden (t.ex. hellre tala om grundskola och gymnasium n om primr- och sekundrutbildning).
Se Formulrhandboken (Manual of Precedents) Juridiska uttryck http://ec.europa.eu/translation/documents/council/manual_precedents_acts_sv.pdf.

109

22.

Knsneutralt sprk
Grundprincipen vid versttning r att flja klltextens formuleringar. Detta r srskilt viktigt i ndringsakter, s att den konsoliderade versionen inte blir ett lappverk av olika principer. Om frfattaren har valt att skriva icke-knsneutralt eller knsneutralt, br detta normalt terspeglas i den svenska versttningen. Det kan noteras att svl engelska som franska klltexter i kande omfattning har knsneutralt sprk. Vid versttning av texter med ett ymnigt bruk av pronomen som he, he or she*, him or her, som ibland kan verka strande, kan dessa pronomen ersttas p ett antal olika stt. Detta gr texten smidigare och mer lttlst.
*

Observera att he or she (och he/she) ska versttas med han eller hon och inte han/hon.

Anm.: Texter som behandlar frgor om jmstlldhet br gras knsneutrala.

a)

omskrivning med plural Alla unionsmedborgare ska utan kostnad f ett exemplar av konstitutionen p det officiella sprket i den medlemsstat dr de r bosatta.
Anm.: Det gller att hlla tungan rtt i mun nr man vxlar mellan singular och plural det kan f konsekvenser ven p ganska avlgsna stllen i texten.

Every citizen of the Union shall receive a free copy of this Constitution in the official language of the Member State in which he [or she] resides.

b)

omskrivning med en substantivering

No one may be extradited to a State where Ingen fr utvisas till en stat dr den utvisade lper allvarlig risk att dmas till dden. there is a serious risk that he [or she] would be subjected to the death penalty. c) upprepning av huvudordet Om verklagandet avsls, mste skanden lmna landet inom en viss tid, normalt tv veckor. Om skanden inte gr detta frivilligt, kan tvngsutvisning tillgripas.

If the appeal is rejected, the applicant is obliged to leave the country in a certain period of time, normally two weeks. If he [or she] does not do so voluntarily, forced deportation can be used.

110

d)

utelmnande Vid frsenat resgods mste passageraren skicka ett klagoml till lufttrafikfretaget inom 21 dagar frn det att resgodset mottagits.

If the baggage is delayed, the passenger must write and complain to the carrier within twenty-one days of the date on which it is placed at his [or her] disposal.

I Myndigheternas skrivregler, avsnitt 4.4.1 (sjunde utkade upplagan 2009) http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/15/83/7be35768.pdf kan man lsa mer om knsneutralitet i svenska frfattningar.

111

23.

and/or

Det rekommenderas att i rttsakter flja klltexten och verstta and/or med och/eller om man inte kan f annan vgledning av textfrfattaren eller juristlingvisterna. I mindre formella texter kan man vervga lmpliga omskrivningar.

112

24.

Mallar fr olika typer av rttsakter

Exempel p olika typer av rttsakter finns i Formulrhandboken Handbok fr utformning av akter i Europeiska unionens rd (2011). Utarbetad av rdets juristlingvister.
http://ec.europa.eu/translation/documents/council/manual_precedents_acts_sv.pdf

Handbok fr utformning av internationella avtal (2011). Utarbetad av rdets juristlingvister.

http://ec.europa.eu/translation/swedish/guidelines/documents/manual_precedents_int_agreements_sv.pdf Anm.: Rttsakter innehller i allmnhet en del standardfraser. Detta gller srskilt brjan av ingressen (beaktandeleden) och de avslutande artiklarna. Kontrollera drfr alltid att versttningen av dessa verensstmmer med avsnitt 13 Standardfraser.

113

25.

Inledande uttryck, srskilt i konventioner, resolutioner och slutsatser

Nedanstende r en frteckning med frslag till versttning av ord och uttryck som ofta frekommer i den inledande delen av t.ex. konventioner, resolutioner och slutsatser. Engelska acknowledge advocate agree to aim to alarmed anxious to approve aware of bear in mind call for call on committed to convinced that dedicated to desirous determined to emphasise encourage endorse highlight invite note reaffirm recall recognise reiterate request resolved to share (e.g. the view) stress take note of underline undertake urge welcome Svenska inse, vara medveten om, erknna frorda, fresprka ha enats om, vara verens om, godta avse att bestrt, uttrycka sin bestrtning, se med bestrtning, [djupt] oroad som r angelgen [om] att godknna som r medveten om beakta efterlysa, begra uppmana som r fast besluten att, som har fresatt sig att, som helhjrtat stder, som uttrycker sitt starka engagemang fr som r vertygad om se committed to som nskar som r fast besluten att betona, understryka, framhlla uppmana, uppmuntra stdja betona, understryka, framhlla, uppmrksamma uppmana, (ibl.) anmoda notera, uppmrksamma, konstatera bekrfta erinra om inse, vara medveten om, erknna upprepa, bekrfta uppmana, begra; (ibl.) anmoda som r fast besluten att, som har fresatt sig att dela (t.ex. uppfattningen) betona, understryka, framhlla, uppmrksamma notera, uppmrksamma, konstatera betona, understryka, framhlla frbinda sig att [entrget] uppmana, vdja till hlsa/notera med tillfredsstllelse, vlkomna, se positivt p, gldjas t

114

Franska approuver appuyer avoir l'esprit conscient de considrer constater convenir de convaincu que demander dsireux de dtermin encourager s'engager s'engageant se fliciter de inviter noter partager (p.ex. le point de vue) prconiser prendre acte/note rappeler raffirmer reconnatre se rjouir de rsolu soucieux de souligner soutenir viser

Svenska godknna stdja beakta som r medveten om beakta, finna, anse konstatera, uppmrksamma ha enats om, vara verens om som r vertygad om uppmana; (ibl.) anmoda; efterlysa, begra som nskar som r fast besluten att uppmana, uppmuntra frbinda sig att som r fast besluten att hlsa/notera med tillfredsstllelse, vlkomna uppmana; (ibl.) anmoda notera, uppmrksamma, konstatera dela (t.ex. uppfattningen) frorda, fresprka notera, uppmrksamma, konstatera erinra om upprepa, bekrfta inse, vara medveten om, erknna vlkomna, hlsa/notera med tillfredsstllelse som r fast besluten att, som har fresatt sig att som r angelgen [om] att betona, understryka, framhlla, uppmrksamma stdja avse att

115

BILAGA 1

versttning frn engelska och franska till svenska

Kontrastiva aspekter

INNEHLL
INLEDNING.................................................................................................................................... 117 1. Substantivkonstruktioner ....................................................................................................... 119 1.1 Substantivkonstruktioner kan terges med infinitiv eller bisats ...................................... 119 1.2 Substantiv kan terges med adjektiv eller particip .......................................................... 120 1.3 Konstruktioner med verb + substantiv kan terges med ett enda verb (eller verb + adverb)................................................................................... 120 1.4 D'une manire/faon + adjektiv kan terges med ett adverb........................................... 121 1.5 Substantiv med i sammanhanget litet informationsvrde kan utelmnas ........................ 121 1.6 Adjektiv + substantiv kan terges med sammansatt ord.................................................. 123 2. Bestmd eller obestmd form?............................................................................................... 123 2.1 Bestmd artikel p engelska och franska obestmd form p svenska .......................... 123 2.1.1 Engelska............................................................................................................... 123 2.1.2 Franska................................................................................................................. 124 2.2 Ingen artikel p engelska bestmd form p svenska ..................................................... 124 2.3 Obestmd artikel p engelska ingen artikel p svenska................................................ 125 3. Verbkonstruktioner................................................................................................................. 125 3.1 Frenkling av konstruktioner med verb + infinitiv.......................................................... 125 3.2 Particip som bestmning till substantiv ........................................................................... 125 3.2.1 Betydelsesvaga particip kan utelmnas ............................................................... 125 3.2.2 Particip + by/par kan terges med s-genitiv ........................................................ 127 3.2.3 Substantiv + particip kan terges med sammansatt ord....................................... 127 3.3 Infinitiv eller att-sats? ...................................................................................................... 128 3.4 Opersonliga uttryck.......................................................................................................... 128 4. Tempus ..................................................................................................................................... 129 4.1 Presens som versttning av eng. will och fr. futurum .................................................... 129 4.2 Presens som versttning av eng. would och fr. konditionalis ........................................ 130 5. Pronomen ................................................................................................................................. 131 5.1 Pronominell framtsyftning ............................................................................................. 131 5.2 Pronominell tillbakasyftning............................................................................................ 131 5.3 Demonstrativa pronomen................................................................................................. 131 5.4 Possessiva pronomen ....................................................................................................... 132 5.5 Relativa pronomen och relativa bisatser .......................................................................... 132 5.5.1 Preposition + which/lequel .................................................................................. 132 5.5.2 Framfrstllt attribut i stllet fr en relativ bisats ............................................... 133

116

6. Komparativ- och superlativformer........................................................................................ 133 7. Prepositioner............................................................................................................................ 134 7.1 Prepositionskonstruktion eller s-genitiv?......................................................................... 134 7.2 Upprepning av preposition............................................................................................... 134 7.3 Frenkling av vissa lngre prepositionsuttryck ............................................................... 134 8. Vissa konjunktioner ................................................................................................................ 135 8.1 while, whilst/tout en ......................................................................................................... 135 8.2 as .../tel que ... ................................................................................................................. 136 9. Anknytningsadverbial............................................................................................................. 137 9.1 Adverbiella uttryck med kausal betydelse ....................................................................... 137 9.2 Andra anknytningsadverbial ............................................................................................ 137 10. Ordfljd placering av vissa satsadverbial .......................................................................... 138 11. Srskilda fall av veranvndning .......................................................................................... 139 11.1 nr det gller.................................................................................................................... 139 11.2 inom ramen fr, p omrdet [fr].................................................................................... 140 11.3 skerstlla ........................................................................................................................ 141 12. Srskilda fall av underanvndning........................................................................................ 142 12.1 behva .............................................................................................................................. 142 12.2 bli ..................................................................................................................................... 142 12.3 f ...................................................................................................................................... 142 12.4 g...................................................................................................................................... 143 12.5 lta ................................................................................................................................... 143 12.6 mste ................................................................................................................................ 143

117

INLEDNING
Vid en alltfr ordagrann verfring frn kllsprket till mlsprket finns det risk fr att kllsprkets grammatik och konstruktioner frgar av sig p versttningarna (s.k. interferens), vilket gr att svenskan blir onaturlig och tung. Denna exempelsamling r tnkt att ge enkla tips och uppslag om vad man kan gra fr undvika strande interferens och f versttningen inte bara semantiskt utan ven stilistiskt och idiomatiskt korrekt. Mlsttningen fr vrt arbete r ju att vra texter ska avvika s lite som mjligt frn motsvarande svenska texttyper, vare sig det gller frfattningar, rapporter eller webbtexter. Mnga av de exempel som fljer belyser vad som inom versttningsteorin brukar kallas fr transposition, modulation, explicitgrande och implicitgrande.

Transposition Transposition avser ordklassbyte. Exempel p detta r fljande: la diminution des ventes ce systme se borne dfinir les objectifs greater individual well-being and fulfilment den minskade frsljningen detta system definierar endast mlen kat vlbefinnande och sjlvfrverkligande fr individen

Modulation Modulation r ett perspektivskifte. Exempel p detta r fljande: Public and private benefits include ... In the Netherlands, current legislation forbids reimbursement of costs other than those reasonably acceptable. Les tats membres doivent s'abstenir d'utiliser les dclarations des fins autres que l'information. Bland de frdelar som skapas p svl det offentliga som det privata planet finns ... I Nederlnderna tillter gllande lagstiftning endast ersttning av rimliga kostnader. Medlemsstaterna fr bara anvnda dessa anmlningar fr informationsndaml.

Implicitgrande Implicitgrande r att utelmna ett ord eller ett led i kllsprket utan att ngon semantisk information egentligen gr frlorad. P franska r det till exempel mycket vanligt att ett particip stts in mellan ett substantiv och ett prepositionsattribut: une lettre adresse au Secrtariat. En ordagrann versttning till svenska blir inte semantiskt felaktig, men det blir naturligare och smidigare p svenska att frenkla konstruktionen och slopa participet: ett brev till sekretariatet.

118

Ett annat exempel r att verstta dfinir les objectifs atteindre med definiera mlen. Innebrden av adresse au terges tillrckligt p svenska med prepositionen till och ml r ju ngot man uppnr. Detta r ofta ett utmrkt stt att strama upp en pratig text och f den mer idiomatisk.

Explicitgrande Explicitgrande r det motsatta fenomenet, ett tillgg som inte tillfr ny semantisk information men explicitgr sdan som fanns implicit i klltexten. Detta kan bidra till att klargra sambanden eller argumentationen i texten eller lgga till utomsprklig information som kllsprkslsaren har tillgng till. Exempel p detta r fljande: President Barroso With the creation of several new Agencies in the Member States, the question of educational provision for the children of EU staff is becoming more and more acute. EU-kommissionens ordfrande Jos Manuel Barroso Eftersom det skapats flera nya EU-myndigheter i medlemsstaterna har frgan om utbildning fr barn till EU-anstllda blivit mer och mer akut.

veranvndning och underanvndning Frekvensskillnader mellan franska eller engelska ord och deras motsvarigheter i svenskan kan leda till en annan typ av interferens, nmligen att vissa ord anvnds oftare eller mer sllan i versttningar till svenska n i svenska originaltexter (s.k. veranvndning resp. underanvndning).

Meningslngden En frga som knappt tas upp alls i denna exempelsamling r frgan om meningslngden. Vra texter bestr ibland av mycket ordrika meningar med komplicerad syntax. Fr rttsakter gller srskilda restriktioner (se Anvisningarna, punkt 1.2), men fr andra texttyper kan det vara lmpligt att dela upp alltfr lnga meningar p flera.

Nedan fljer en genomgng med frslag till mjliga lsningar av ngra fall dr det finns risk fr pverkan frn kllsprken i de svenska versttningarna.

119

1.

Substantivkonstruktioner
Jmfrt med svenska originaltexter har klltexterna en frhllandevis hg frekvens av substantivfraser (nominalisering). P svenska blir det ofta smidigare och naturligare med andra konstruktioner:

1.1

Substantivkonstruktioner kan terges med infinitiv eller bisats: engelska IAEA shall ensure visibility of the EU contribution. It is important that the materials are checked as regards their conformity with Union legislation. They are not trained in the use of the equipment. an analysis of the applicability of the Protocol realises the need to implement (...) franska Il existe souvent la possibilit d'une augmentation du rendement. confirmer l'absence de risque pour la sant Ils ont parl de la faon dont il faut ... dpendre de la gravit du crime indiquer le nombre des fermes ... apprcier la ncessit de ... prendre position au sujet du rgime applicable La Commission dcide des dpenses carter du financement communautaire. une dclaration sur la mthode de travail suivre L'introduction d'une demande suspend le dlai pour ... Det r ofta mjligt att ka avkastningen. bekrfta att det inte finns ngon hlsorisk De talade om hur man ska ... bero p hur allvarligt brottet r ange hur mnga grdar ... bedma om det behvs/r ndvndigt att ... ta stllning till vilket system som ska tillmpas Kommissionen ska besluta om vilka utgifter som inte ska finansieras av gemenskapen. ett uttalande om vilken arbetsmetod som ska anvndas Nr anskan lmnas in, upphr tidsfristen fr ... IAEA ska se till att EU:s bidrag synliggrs. Det r viktigt att kontrollera om materialen uppfyller kraven i unionslagstiftningen. De fr ingen utbildning i hur utrustningen ska anvndas. en analys av om protokollet r tillmpligt. inser att () mste genomfras

120

Jfr versttningen av la question de savoir si: tenir compte de la question de savoir si se poser la question de savoir si examiner la question de savoir si ta hnsyn till om undra om underska om

Anm.: Observera dock att enligt svensk lagstiftningspraxis ska rttsaktstitlar normalt konstrueras med en substantivkonstruktion. Se Anv. 5.1.

1.2

Substantiv kan terges med adjektiv eller particip: engelska fuel efficiency improvements kad brnsleeffektivitet

rules on the confidentiality and security of the regler om konfidentiell och sker behandling processing ensure the continuity of the process franska la diminution des ventes une augmentation des salaires une extension des changes d'information amlioration des conditions de travail justifier le maintien de son ligibilit renforcement des sanctions des infractions den minskade frsljningen hgre lner utvidgat informationsutbyte bttre arbetsvillkor motivera fortsatt rtt till std frn fonden strngare pfljder fr vertrdelser garantera en fortlpande process

1.3

Konstruktioner med verb + substantiv kan terges med ett enda verb (eller verb + adverb): engelska give an opinion on give a favourable opinion on not to give a favourable opinion on work in close co-operation provide information yttra sig om tillstyrka avstyrka samarbeta nra informera

121

franska apporter une contribution assurer l'organisation des missions d'audits assurer la protection des intrts donner son approbation donner un avis mettre un avis favorable sur faire l'objet d'une notification faire l'objet d'une vente prix rduit faire l'objet d'une lecture dtaille poursuivre ses travaux sur procder des contacts d'experts procder un change d'information procder l'adoption de bidra organisera revisionsuppdragen skydda intressena godknna yttra sig tillstyrka anmlas sljas till nedsatt pris detaljgranskas arbeta vidare med kontakta experter utbyta information anta

1.4

D'une manire/faon + adjektiv kan terges med ett adverb: fonctionner d'une manire satisfaisante fungera tillfredsstllande

1.5

Substantiv med i sammanhanget litet informationsvrde kan utelmnas: engelska in accordance with the provisions of Article 5 i enlighet med artikel 5 within the framework of the implementation of the codecision procedure an exchange of views on the question of the extension of the Agreement The dummy to be used for the installation procedure is described in ... in the context of the celebration of the Olympic Games in Athens inom ramen fr medbeslutandefrfarandet en debatt om en utvidgning av avtalet Den provdocka som ska anvndas fr installationen beskrivs i ... i samband med de olympiska spelen i Aten

122

taking into account the context of the regional med hnsyn till den regionala ekonomiska economic integration integrationen the text of the written question the increase of the volumes of tariff quotas Levels of stability have risen in Aceh. franska le texte du projet de dcision le montant de la prime une priode de six mois le volume des contingents tarifaires en matire d'octroi d'aides nationales discuter le problme de l'harmonisation de ... utkastet till beslut bidraget/premien sex mnader/ett halvr tullkvoterna nr det gller nationellt std diskutera harmoniseringen av ... den skriftliga frgan utkningen av tullkvoterna Stabiliteten har kat i Aceh.

Anm.: I vissa fall kan det emellertid vara lmpligt att ven verstta ord med litet informationsvrde, t.ex. om de frekommer senare i texten och man behver en explicit syftning bakt.

The fact that/le fait que, som r mycket frekvent p grund av engelskans och franskans motvilja mot preposition fre that/que, kan p svenska grna frenklas till att (eller ibland ngon annan konjunktion, t.ex. eftersom som versttning av in view of the fact that). engelska take account of the fact that expressed disappointment at the fact that the Commission did not take account ... This follows from the fact that ... beakta att uttryckte besvikelse ver att kommissionen inte tog hnsyn ... Detta fljer av att ...

In view of the fact that option 2 is based on ... Eftersom alternativ 2 grundar sig p ... franska Le Conseil voudrait attirer l'attention sur le fait que la dcision a t adopte le ... Cette diffrenciation apparat par le fait que ces actes sont publis ... Cela s'explique par le fait que ... Rdet ppekar att beslutet antogs den ... Skillnaden framgr av att dessa rttsakter offentliggrs ... Detta beror p att ...

123

1.6

Adjektiv + substantiv kan terges med ett sammansatt ord Mnga kombinationer med adjektiv + substantiv blir p svenska naturligare med ett sammansatt ord: engelska industrial waste competitive advantage budgetary consolidation ministerial meeting franska attach culturel accord sectoriel investissements directs kulturattach sektorsavtal direktinvesteringar industriavfall konkurrensfrdel budgetkonsolidering ministermte

2.
2.1

Bestmd eller obestmd form?

Bestmd form p engelska och franska obestmd form p svenska

2.1.1 Engelska I svenska versttningar av engelska texter kan det bli en viss veranvndning av bestmd form. S r ofta fallet vid engelska of-konstruktioner med fregende bestmd artikel. ... technical assistance connected with the preparation, implementation, monitoring, evaluation and control of operations financed by the Fund ... new provisions concerning the improvement of the administration the harmonised implementation of paragraph 1 ... tekniskt std i samband med frberedelse, genomfrande, uppfljning, utvrdering och kontroll av de tgrder som finansieras av fonden ... nya bestmmelser om en frbttring av frvaltningen ett harmoniserat genomfrande av punkt 1

Where the risk assessment carried out in Om en riskbedmning enligt artikel 4 visar accordance with article 4 has indicated that ... att ...

124

2.1.2 Franska ven i svenska versttningar av franska texter kan det bli en viss veranvndning av bestmd form eftersom franskan i vissa lgen krver bestmd artikel oftare n svenskan, t.ex. a) vid s kallad generisk (allmn) betydelse och b) framfr ett substantiv som fljs av en de-bestmning: a) le commerce lectronique le rapport de la Commission sur l'inclusion sociale b) La rfrence est la consquence invitable de ... discuter l'ventuelle harmonisation de ... Le rapport contient l'analyse de l'application. L'Europe pour les citoyens Hnvisningen r en oundviklig fljd av ... diskutera en eventuell harmonisering av ... Rapporten innehller en analys av tillmpningen. Ett Europa fr medborgarna elektronisk handel kommissionens rapport om social integration

2.2

Ingen artikel p engelska bestmd form p svenska Vid versttning frn engelska br man se upp med substantiv i generisk betydelse, nrmare bestmt orknebara substantiv och plurala rknebara substantiv, som ju normalt str utan artikel ven i sdana fall dr svenskan ofta krver bestmd form
(Jfr Svartvik-Sager, Engelsk universitetsgrammatik, s. 161, och Johansson-Lysvg-vergaard, Engelsk grammatik, s. 3233):

Society is reflected in art. Genes are fundamental to heredity. Energy prices are expected to remain high. take account of traditional trade between ...

Samhllet speglas i konsten. Generna r grundlggande fr rftligheten. Energipriserna vntas frbli hga. ta hnsyn till den traditionella handeln mellan ...

125

2.3

Obestmd artikel p engelska ingen artikel p svenska Undvik interferens frn engelskans obestmda artikel i fall dr svenskan normalt inte har ngon artikel (jfr Sprkriktighetsboken, s. 118119): arrive at a joint understanding a definition of an international organisation n samfrstnd en definition av internationell organisation

3.
3.1

Verbkonstruktioner
Frenkling, t.ex. genom transposition, av konstruktioner med verb + infinitiv Vissa verbkonstruktioner kan med frdel frenklas, t.ex. med hjlp av ett adverb eller ett hjlpverb: Ce systme se borne dfinir les objectifs atteindre. L'Union europenne ne tardera pas compter 500 millions d'habitants. Ces outils visent faciliter ... Detta system definierar endast mlen. Europeiska unionen kommer snart att ha 500 miljoner invnare. Dessa verktyg ska underltta ...

3.2

Particip som bestmning till ett substantiv P franska och ofta ven p engelska binds ett substantiv och ett efterfljande prepositionsled mycket ofta ihop med ett particip. Fr att undvika veranvndning av denna konstruktion finns olika lsningar:

3.2.1 Betydelsesvaga particip kan utelmnas: engelska for reasons linked to the timetable the procedure laid down in article 251 the Council decision presented in Annex I measures provided for in this Directive information provided by Europol experience gained with the implementation p grund av tidsplanen frfarandet i artikel 251 rdets beslut i bilaga I tgrder enligt direktivet information frn Europol erfarenheter frn genomfrandet

126

the report established by the Commission the basic principles outlined in the draft the views expressed by the delegation

rapporten frn kommissionen grundprinciperna i utkastet synpunkterna frn delegationen

contacts undertaken between the Commission kontakter mellan kommissionen och ... and ... revenue from interest generated in operations rnteintkter frn transaktioner pollution caused by ships franska la procdure prvue l'article 2 mesures adoptes au niveau de l'Union redevances dues l'AEEM commentaires effectus lors de la runion critiques formules l'encontre de observations formules par le nombre d'erreurs constates dans aide fournie au Portugal les chiffres figurant dans l'annexe le rapport existant entre une disposition prvoyant que ... proposition visant adapter les normes discussions portant sur viande bovine provenant de frfarandet i artikel 2 tgrder p unionsniv avgifter till Emea kommentarer vid mtet kritik mot synpunkter frn antalet fel i std till Portugal siffrorna i bilagan frhllandet mellan en bestmmelse om att ... frslag att anpassa normerna diskussioner om ntktt frn frorening frn fartyg

ven andra infogade verbformer eller adjektiv med verbal karaktr kan ibland utelmnas: engelska The delegations emphasized the priority to be Delegationerna betonade att integreringen av attached to the integration of the new de nya medlemsstaterna br prioriteras. Member States.

127

The next steps to be taken in the negotiations ... franska l'exprience acquise montre que ... dclarations inscrire au procs-verbal une runion qui se tiendra Bruxelles le ... des rgles applicables les dernires informations disponibles sur

Nsta steg i frhandlingarna ...

erfarenheten visar att ... uttalanden till protokollet ett mte i Bryssel den ... regler fr de senaste uppgifterna om

Anm.: Av stilistiska skl kan det givetvis ibland vara befogat att behlla den inskjutna verbformen. En lng kombination av prepositionsbestmningar som med hnsyn till kritiken mot systemet fr std till ... kan till exempel lttas upp med en inskjuten verbfras till med hnsyn till den kritik som riktats mot ....

3.2.2 Particip + by/par kan terges med en s-genitiv: engelska the proposal submitted by the Commission comments put forward by the delegations franska le rle constructif jou par la Slovnie les travaux entrepris par ce comit la rponse donne par la Commission le large soutien apport par le Conseil Sloveniens konstruktiva roll kommittns arbete kommissionens svar rdets breda std kommissionens frslag delegationernas synpunkter

3.2.3 Ibland kan ett sammansatt ord vara den smidigaste lsningen: personnel charg du contrle dommages lis l'alcool kontrollpersonal alkoholskador

128

3.3

Infinitiv eller att-sats? I vissa fall kan kllsprken ha infinitiv dr svenskan normalt inte kan det. Detta leder ibland till felaktig konstruktion p svenska, t.ex. vid versttning av engelskans propose och franskans proposer/suggrer. Detsamma gller vid engelskans suggest (som konstrueras med ing-form). Skriv allts enligt fljande: engelska The Rapporteur proposed to approve the Commission proposal. Fredraganden freslog att kommissionens frslag skulle godknnas. (Skriv allts inte
freslog att godknna ....)

The Italian delegation suggested deleting this Den italienska delegationen freslog att point. punkten skulle strykas. franska La prsidence a propos de corriger une erreur matrielle qui s'est glisse dans le texte. Le Conseil suggre de combiner ces mesures avec ... Ordfrandeskapet freslog att ett sakfel i texten skulle rttas till. Rdet freslr att tgrderna kombineras med ...

3.4

Opersonliga uttryck Opersonliga uttryck som it is appropriate to, it is expected that, it should be noted that, il convient de och mnga andra r ytterst vanliga i klltexterna. Ordagranna versttningar av dessa uttryck tenderar att bli veranvnda i vra texter. Nr sdana uttryck anvnds jargongartat i klltexterna kan de ofta med frdel strykas eller terges smidigare p annat stt p svenska: engelska It is expected that contributions will start ... It emerges from the consultation held by the Commission that ... It is necessary to define the scope of this Directive. It is impossible to ... It is worth recalling that ... ... it is appropriate ... Bidragen frvntas starta ... Kommissionens samrd visar att ... Direktivets tillmpningsomrde mste faststllas. ... kan inte ... Man br komma ihg att ... ... br ...

129

franska Il convient de ... ... br ...

Anm.: Observera srskilt att it is necessary/il est ncessaire ofta kan versttas med mste, som tenderar att bli underanvnt i versttningarna i frhllande till svenska originaltexter.

De frekventa uttrycken it is recalled that/il est rappel que kan beroende p sammanhanget ibland till och med utelmnas: It is recalled that the Council decided that ... Rdet beslutade [som bekant] att ...

4.
4.1

Tempus
Presens som versttning av eng. will och fr. futurum Svenskan anvnder ofta presens med futural betydelse. Kllsprkets futurumkonstruktioner kan drfr i mnga fall terges med presens p svenska nr sammanhanget visar att det r frga om syftning p framtiden. Det gller inte minst fr att undvika strande upprepningar av kommer att. engelska On the basis of this annual assessment, the Commission will make recommendations ... The legislation will enter into force by October 2010. His assignment will begin on 30 September 2010. Med ledning av denna rliga bedmning lmnar kommissionen rekommendationer ... Lagstiftningen trder i kraft i oktober 2010. Han tilltrder sin tjnst den 30 september 2010.

The Council will come back to this issue at its Rdet terkommer till frgan vid nsta mte. next meeting. franska Dclaration inscrire au procs-verbal de la session du Conseil au cours de laquelle cette dcision sera adopte. Uttalande till protokollet frn det rdsmte d detta beslut antas.

130

4.2

Presens som versttning av eng. would och fr. konditionalis Engelskans would + infinitiv och franskans konditionalis anvnds ibland p ett stt dr det p svenska inte alltid passar med skulle + infinitiv, som kan f en i sammanhanget alltfr hypotetisk betydelse. engelska The Council would firstly note that the complainant asserts that ... Nothing in the contested decision would support the notion that ... EU and its Member States would urge the Cuban authorities to avoid obstructing this process. Article 3a would remain unchanged. franska Le Conseil estime que la nouvelle directive devrait tre base sur l'article 75. La prsidence estime que les dlgations pourraient tre invites a exposer leur position gnrale.
*

Rdet noterar frst att klaganden frskrar att ... Det finns inget i det ifrgasatta beslutet som stder pstendet att ... EU och dess medlemsstater uppmanar de kubanska myndigheterna att inte motarbeta denna process. Artikel 3a kvarstr ofrndrad.

Rdet anser att det nya direktivet br* grunda sig p artikel 75. Ordfrandeskapet anser att delegationerna kan* uppmanas att lgga fram sin allmnna stndpunkt.

Pourrait/devrait verstts normalt med kan och br ocks i indirekt anfring nr det styrande verbet str i ett tempus fr frfluten tid och utsagan i bisatsen har aktuell giltighet. Se bilaga 2 punkt 1.1 om tempusharmoni/tempusskifte.

Ibland passar dock futurum bst p svenska: The project will evaluate the need to provide additional protection to vulnerable sources. The specific equipment needed to provide protection would also be determined as a result of the evaluation. Projektet kommer att faststlla behovet av ytterligare skydd av srbara strlkllor. Den specifika utrustning som krvs fr att tillhandahlla skydd kommer ocks att faststllas p grundval av utvrderingen.

131

5.
5.1

Pronomen
Pronominell framtsyftning Pronominell framtsyftning r mjlig i mnga sprk, men olmplig p svenska. I meningar av fljande typ r det bst att flytta fram det eller de ord som pronomenet syftar p: Bien qu'elle soit consciente de ces problmes, Den tyska delegationen r medveten om la dlgation allemande propose que ... dessa problem, men freslr att ...

Jmfr ven framtsyftning i satser av typen When proposing to amend the Guidelines, the Commission has the intention to ... Nr kommissionen freslr ndringar i riktlinjerna, har den fr avsikt att ...

5.2

Pronominell tillbakasyftning Pronominell tillbakasyftning ger ibland en ondigt svrlst text p svenska, i synnerhet nr pronomenet kan syfta p andra led eller nr det syftar lngt tillbaka i texten. I meningar av fljande typ kan det vara befogat att upprepa korrelatet. Le cadre financier pluriannuel du 10e FED, couvrant la priode 20082013, confirme le principe dune clause de caducit, qui sera entirement compatible avec une ventuelle budgtisation postrieure. Il facilite galement les augmentations ultrieures des contributions des tats membres la lumire des engagements quils ont pris rcemment de consacrer au moins la moiti de ces ressources supplmentaires lAfrique. I den flerriga finansieringsramen fr tionde Europeiska utvecklingsfonden, som omfattar perioden 20082013, bekrftas principen om en bortre tidsgrns, som helt och hllet kommer att vara frenlig med en eventuell budgetering i efterhand. Finansieringsramen gr det ocks lttare att i ett senare skede ka medlemsstaternas bidrag mot bakgrund av deras nyligen gjorda taganden att ansl minst hlften av de kade resurserna till Afrika.

5.3

Demonstrativa pronomen Vid versttning av demonstrativa pronomen, t.ex. this, that, ce, cette och ces, samt ord som the aforementioned, the abovementioned, ledit, ladite, cit, concern, susmentionn, susvis och en question, br man undvika veranvndning av de svenska motsvarigheterna. Ofta gr det bra att anvnda bestmd form p svenska. Fr versttning av this Directive, se 6.6.

132

5.4

Possessiva pronomen Possessiva pronomen anvnds oftare i engelskan och franskan n i svenskan. De kan med frdel i mnga fall utelmnas i de svenska versttningarna: engelska At its meeting on 23 November 2004, the Council adopted conclusions. in accordance with its national law franska une de ses prochaines runions Les groupes d'experts entreprendront leurs travaux sur ... ett kommande mte Expertgrupperna kommer att pbrja arbetet med ... Vid mtet den 23 november 2004 antog rdet slutsatser. i enlighet med nationell lagstiftning

Le Conseil, dans le cadre de ses dlibrations Vid verlggningarna om programmen sur les programmes, a examin ... behandlade rdet ...

5.5

Relativa pronomen och relativa bisatser

5.5.1 Preposition + which/lequel Den mycket vanliga konstruktionen med preposition + which/lequel behver inte alltid versttas ordagrant med det frhllandevis otympliga preposition + vilken. Variera grna med som eller dr i enlighet med punkt 4.4.3 i Myndigheternas skrivregler: engelska classifications about which there is a general consensus reinforce the instruments on which our partnership is based franska les modifications sur lesquelles le Conseil devra statuer une dclaration dans laquelle est soulign ... de ndringar som rdet ska besluta om ett uttalande dr det betonas att ... klassificeringar som det rder allmn enighet om strka de instrument som vrt partnerskap vilar p

133

5.5.2 Framfrstllt attribut i stllet fr en relativ bisats Man avrder allmnt frn att anvnda lngre framfrstllda attribut. Utifrn ett versttningsperspektiv kan dock texten ibland bli smidigare och tydligare med ett framfrstllt attribut n med alternativet relativ bisats, srskilt om meningen redan innehller en eller flera sdana bisatser: engelska such treatments which are foreseen by the Evian approach that was adopted by the Paris Club a revised version of the draft Council Conclusions prepared by the German Presidency The Cohesion policy envisaged by the Commission, which is in line with the conclusions of the Lisbon European Council and puts specific emphasis on competitiveness ... The inspector shall check the documents listed in Annex IV required to be kept on board in accordance with Community maritime legislation. franska Les mthodes de contrle proposes dans la directive, qui permettent un examen ... Les coefficients correcteurs applicables aux rmunrations, aux pensions et aux transferts d'une partie de la rmunration qui figurent dans le rglement ont t calculs de la faon suivante: De i direktivet freslagna kontrollmetoderna, som mjliggr en granskning ... De i frordningen angivna korrigeringskoefficienterna fr lner, pensioner och verfringar av en del av lnen har berknats p fljande stt: sdan behandling som freskrivs i den av Parisklubben antagna Evianstrategin en av det tyska ordfrandeskapet utarbetad reviderad version av utkastet till rdets slutsatser den av kommissionen planerade sammanhllningspolitiken, som ligger i linje med slutsatserna frn Europeiska rdet i Lissabon och som srskilt lgger tonvikten vid konkurrenskraft ... Inspektren ska kontrollera de i bilaga IV frtecknade dokument som ska bevaras ombord i enlighet med gemenskapens sjfartslagstiftning.

6.

Komparativ- och superlativformer

Eftersom bde engelskan och franskan anvnder analytisk komparativ med more, most/plus, le plus tenderar komparativ med mer, mest att bli veranvnd i de svenska versttningarna. Anvnd de syntetiska formerna p -are, -ast dr s r naturligt p svenska, t.ex. gynnsammare i stllet fr mer gynnsam effektivare i stllet fr mer effektiv allt vanligare i stllet fr allt mer vanlig

134

Absolut komparativ, som ju inte anvnds i samma utstrckning i de aktuella kllsprken, blir ocks underrepresenterad i de svenska versttningarna. Glm allts inte att det gr att verstta t.ex. a brief exchange of views och de faible importance med en kortare diskussion resp. av mindre betydelse.

7.
7.1

Prepositioner
Prepositionskonstruktion eller s-genitiv? Eftersom prepositionsgenitiven r absolut dominerande i de aktuella kllsprken, blir det ltt s att man automatiskt verstter med prepositionsuttryck i svenskan och glmmer bort mjligheten med s-genitiv, som allts blir underanvnd i versttningarna jmfrt med svenska originaltexter. S-genitiven r dessutom i mnga fall smidigare n motsvarande prepositionskonstruktion, och man behver inte tnka p valet av preposition. Till exempel verstts le prsident du Conseil och the composition of the Commission enklast med rdets ordfrande resp. kommissionens sammansttning. Srskilt nr det behvs mer n en preposition r s-genitiven att fredra. En formulering som the purpose and legal basis of the decision taken kan naturligtvis versttas med syftet med och den rttsliga grunden fr det beslut som har fattats, men enklare r beslutets syfte och rttsliga grund.

7.2

Upprepning av preposition I franskan mste prepositionerna de, och en upprepas framfr varje led som de hr till. (Se Grevisse, Le Bon Usage, 9:e utgvan 2006, s. 1487 punkt 995.) Detta leder ofta till upprepning ven p svenska, vilket i de flesta fall r helt ondigt: Les suggestions sont communiques la prsidence du Conseil et la Commission. Frslagen ska meddelas till rdets ordfrandeskap och kommissionen.

7.3

Frenkling av vissa lngre prepositionsuttryck (se ven punkt 11.1 och 11.2 nedan) Eftersom lnga och tunga prepositionsuttryck r s rikligt frekommande i svl engelska som franska klltexter blir de klart veranvnda i de svenska versttningarna. I den mn det r mjligt br man allts frska variera med andra, smidigare lsningar. Ett exempel r in the absence of/en l'absence de, som helt enkelt kan versttas med utan eller ibland med om ... inte ...: engelska In the absence of such a solution ... Om en sdan lsning inte finns ...

135

franska En l'absence d'informations suffisantes ... En l'absence d'observations de la part des dlgations ... Utan tillrckliga uppgifter ... Om delegationerna inte har lmnat ngra synpunkter ...

Ett annat exempel r in the context of/dans le contexte de, som ofta kan terges med en kort preposition: Dans le contexte de l'examen de la proposition ... Vid granskningen av frslaget ...

De mest uppenbara fallen r alla de lngre prepositionsuttryck som p svenska leder till veranvndning av nr det gller, inom ramen fr och p omrdet fr. Se nrmare punkterna 11.1 och 11.2 nedan.

8.
8.1

Vissa konjunktioner
while, whilst/tout en ... verstts ondigt ofta med samtidigt som ... eller medan. Det blir ibland smidigare med t.ex. men, och (eller andra konjunktioner) eller som beroende p sammanhanget. Ibland kan det vara smidigare att lta huvudsatsen bli bisats och vice versa: engelska Whilst the Council fully supports the aim of the Commission's proposal, it felt that the proposed system would be too rigid. The current financing system, while performing reasonably well from a financial point of view, is excessively complex. The Council, while restrictive in its assessment, has granted permission ... In order to simplify the Community acquis while at the same time not prejudicing the rights of economic operators, Directive 71/304/EEC should be repealed. While there may be some upside risks in the short term, there might also be some downside risks in the medium term. Rdet stder till fullo syftet med kommissionens frslag, men ansg att det freslagna systemet r alltfr osmidigt. Det nuvarande finansieringssystemet fungerar [visserligen] relativt vl ur finansiell synpunkt, men r ytterst invecklat. Rdet, som var restriktivt i sin bedmning, har [emellertid] beviljat ... Fr att gemenskapens regelverk ska frenklas utan att de ekonomiska aktrernas rttigheter pverkas, br direktiv 71/304/EEG upphvas. ven om det p kort sikt kan bli bttre n berknat, kan det ocks bli smre n berknat p medellng sikt.

136

franska Tout en notant qu'il restait un certain chemin parcourir avant d'arriver une solution satisfaisante, le Conseil a invit la Commission poursuivre ses efforts pour ... La dlgation allemande, tout en soulignant l'effort de la Commission, a galement demand ... Rdet noterade att man nnu inte ntt ngon tillfredsstllande lsning och uppmanade kommissionen att fortstta anstrngningarna att ... Den tyska delegationen framhll kommissionens anstrngningar men begrde ven ...

8.2

as .../tel que ... Konstruktioner av typen as/tel que + particip + preposition och liknande uttryck verstts enklast med i eller enligt, dr s r mjligt: engelska in accordance with the principle of subsidiarity as set out in Article 5 of the Treaty the enlargement strategy, as provided for by the Council conclusions of 12 December 2005 duly substantiated exceptional cases as foreseen in the Financial Regulation franska respecter les contraintes telles que fixes dans respektera kraven i budgetplanen les perspectives financires conformment au principe de proportionnalit tel qu'nonc audit article i enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i frdraget strategin fr utvidgningen enligt rdets slutsatser av den 12 december 2005 vederbrligen motiverade undantagsfall enligt budgetfrordningen

adopter la dcision telle qu'elle apparat dans anta beslutet enligt/i dokument ... le document ...

Exempel p andra mjliga versttningar av as .../tel que ...: ... adopt the Regulation as finalised by the Legal/Linguistic experts ... remplir les obligations dcoulant du systme de qualit tel qu'il est approuv ... anta frordningen efter juristlingvisternas slutgranskning ... fullgra skyldigheterna enligt det godknda kvalitetssystemet

137

9.
9.1

Anknytningsadverbial
Adverbiella uttryck med kausal betydelse som consequently with this/that in mind this being so against this background for this reason cet effet dans ces circonstances dans ces conditions dans cette logique dans cette optique dans cette perspective en consquence par consquent kan grna frenklas till drfr p svenska: Dans cette perspective, la prsidence a labor le prsent document.
Anm.: Nr det gller ordfljden, jfr punkt 10 nedan.

Ordfrandeskapet har drfr utarbetat detta dokument.

9.2

Andra anknytningsadverbial som in this context in fact, indeed in this respect/regard dans ce contexte en effet, effectivement cet gard par ailleurs kan ofta utelmnas, om sammanhanget och textbindningen i vrigt tillter det, i synnerhet nr de str i spetsstllning (p svenska r det ganska vanligt att man lter det logiska sambandet vara implicit): engelska In fact, the Council considers that ... Rdet anser att ...

In this context, the main aims of the proposed Huvudsyftena med den freslagna reference framework are to ... referensramen r att ...

138

The Council included a special mention of the Roma people in the decision. Indeed the text contains a recital which recognises the situation of Roma in Europe. franska La dlgation a subordonn son accord des assurances que les producteurs ne soient pas discrimins. Elle estime, cet gard, qu'une dclaration de la Commission en cette matire pourrait s'avrer opportune.

Rdet nmnde srskilt den romska befolkningen i beslutet. Texten innehller ett skl dr man erknner romernas situation i Europa.

Delegationen samtycker om det kan garanteras att producenterna inte diskrimineras. Den anser att kommissionen br uttala sig i frgan.

10. Ordfljd placering av vissa satsadverbial

Vissa satsadverbial som eng. however, consequently, moreover, on the contrary och fr. toutefois, par consquent, en consquence, en outre, par contre och liknande str normalt frst i meningen. Den placeringen r ingalunda felaktig p svenska, men eftersom spetsstllningen kan ge ondigt stor emfas, r det ofta bttre att placera satsadverbialet lngre in i meningen. Se ven ovan under punkt 9.2. However, it follows from the textual interpretation of Article 48 of the Treaty that the list in Annex III is exhaustive. Par consquent, le Conseil invite la Commission proposer des mesures. Av en ordagrann tolkning av artikel 48 i frdraget fljer dock att listan i bilaga III r uttmmande. Rdet uppmanar drfr kommissionen att fresl tgrder.

Det r ocks vanligt p engelska och franska att dessa satsadverbial fljs direkt av en inskjuten bisats. Vid versttning ska man se till att den svenska motsvarigheten hamnar i huvudsatsen, inte i bisatsen: However, if a shareholder has shares of a company held in more than one securities account, such limitation shall not prevent the shareholder from appointing a separate proxy holder as regards shares held in each securities account. Toutefois, si un actionnaire dtient des actions d'une socit sur plus d'un compte de titres, cette limitation n'empche pas l'actionnaire de dsigner un mandataire distinct pour les actions dtenues sur chaque compte de titres. Om en aktiegare innehar aktier i ett bolag p mer n ett vrdepapperskonto, fr denna begrnsning dock inte hindra aktiegaren frn att utse en separat fullmaktsinnehavare fr aktierna p varje vrdepapperskonto.

139

Consequently, if the request does not violate the Code of Conduct, the planning unit does not question the need to translate. En consquence, si la demande est conforme au code de conduite, l'unit de planification ne remet pas en question la ncessit de traduire le document.

Om en begran inte strider mot riktlinjerna, ifrgastter drfr inte planeringsenheten behovet av versttning.

11.
11.1

Srskilda fall av veranvndning

Lngre prepositionsuttryck Lngre prepositioner i engelskan och franska, t.ex. concerning, regarding och visant, samt flerordsprepositioner, t.ex. with regard to och pour ce qui concerne, kan naturligtvis mnga gnger versttas med motsvarande lngre prepositioner p svenska, t.ex. angende, betrffande, rrande, i frga om, nr det gller, vad gller och med avseende p. Fr att inte ondigtvis tynga texten br de emellertid anvndas med mtta. Det finns ett antal andra alternativ att vlja mellan (se Myndigheternas skrivregler 4.6.2; jfr ocks Riksdagens sprkbrev nr 34, maj 2000): i) enkel preposition:

engelska the wording regarding the second allocation incentives with regard to efficiency transitional provisions with respect to transit trade the current situation in relation to negotiations on ... As regards exports out of the Community ... Opportunities in terms of employment and education ... franska Pour ce qui concerne la priode antrieure la publication ... Les travaux relatifs la tenue des registres ... dispositions en vigueur en matire de douanes Under tiden fre offentliggrandet ... Arbetet med registrering ... gllande tullbestmmelser lydelsen om det andra anslaget incitament till effektivitet vergngsbestmmelser fr transithandeln lget i frhandlingarna om ... Vid export frn gemenskapen ... mjligheter till sysselsttning och utbildning ...

140

ii)

uttrycken som gller, som rr:

matters of mutual interest relating to fisheries frgor av gemensamt intresse som rr fisket

iii)

omskrivningar och frenklingar, till exempel genom att det aktuella huvudordet stts som subjekt: Hnvisningen till tillmplig lag fr avtalet r ndvndig ...

Pour ce qui est de la rfrence la loi applicable au contrat, elle est ncessaire ...

11.2

inom ramen fr, p omrdet [fr] Fr att undvika verdriven anvndning av inom ramen fr och p omrdet [fr] i vra texter r det ibland lmpligt att beroende p sammanhanget verstta de s vanliga prepositionsuttrycken in the framework of/dans le cadre de och in the area of, in the field of/dans le domaine de med andra alternativ: i) enkel preposition:

engelska training in the field of IT-security The Parties agree to resume negotiations in the framework of Article 19 of the Agreement. franska coopration dans le domaine de la lutte contre la criminalit organise une dcision du Conseil relative aux ngociations dans le cadre de la Confrence de la Haye coopration dans le cadre de catastrophes naturelles samarbete i kampen mot den organiserade brottsligheten ett rdsbeslut om frhandlingarna vid Haagkonferensen samarbete vid naturkatastrofer utbildning om it-skerhet Parterna enas om att ter inleda frhandlingar enligt artikel 19 i avtalet.

dans le cadre de la mdecine et de la biologie inom medicin och biologi un accord dans le domaine des transports ariens ett avtal om lufttransporter

coopration dans le domaine de la prvention samarbete fr att bekmpa terrorism du terrorisme

141

ii)

andra prepositionsuttryck: I samband med utvidgningen har kad uppmrksamhet riktats mot regionen.

In the framework of enlargement, increasing attention has been focused on the region.

iii)

som gller, som rr: tgrder som rr civilrttsligt samarbete

mesures dans le domaine de la coopration judiciaire en matire civile

iv)

sammansatt ord: p miljskyddsomrdet hlso- och sjukvrdsprojekt arkitektutbildning

in the field of environmental protection des projets dans le domaine de la sant publique formation dans le domaine de l'architecture

v) Som versttning av in this field/dans ce domaine kan adjektivet relevant fungera: Community provisions in this field relevanta gemenskapsbestmmelser

11.3

skerstlla Ensure/assurer, som r extremt frekventa i klltexterna, verstts ofta slentrianmssigt med skerstlla, som ltt blir veranvnt i de svenska versttningarna. Oftast kan dessa verb med frdel versttas med se till att. Andra mjliga alternativ r svara fr, srja fr, garantera eller tillfrskra, trygga, skra. Ofta blir det naturligast p svenska med fr att eller s att + bisats: implement the necessary measures to ensure that the government deficit is reduced In order to ensure that the environment aims will be achieved, significant financial resources will need to be employed. genomfra de tgrder som krvs fr att det offentliga underskottet ska minska/s att ... minskar Fr att miljmlen ska kunna uppns, kommer det att behvas betydande finansiella resurser.

142

Ibland gr det helt enkelt att skriva om med ska: Le directeur de projet assurera le suivi des projets. Projektledaren ska flja upp projekten.

I en del fall kan ensure/assurer lmnas oversatt: The disparities between the systems make it Skillnaderna mellan systemen gr att impossible to ensure that intellectual property immateriella rttigheter inte kan f en rights enjoy an equivalent level of protection. likvrdig skyddsniv.
Se Srdet nr 52.

12.

Srskilda fall av underanvndning

Fljande modala hjlpverb r underrepresenterade i de svenska versttningarna. Man tnker kanske inte p att de finns, eftersom de inte alltid har ngon exakt motsvarighet i kllsprket.

12.1

Behva kan ibland anvndas i stllet fr mste och r ofta det bsta valet i nekade satser: produits qui ne doivent pas ncessairement tre inscrits dans ... produkter som inte behver noteras i ...

12.2

Bli kan vara ett smidigt alternativ (blir kan t.ex. grna erstta det frekventa kommer att vara): Le Conseil espre que le dialogue sera reprsentatif. Il soumettra l'industrie une norme charge. Rdet hoppas att dialogen blir representativ. Den blir en enorm brda fr industrin.

12.3

F r ofta den smidigaste versttningen av verb som give/donner och provide/fournir i en passiv konstruktion och mycket ofta den lmpligaste versttningen av can/pouvoir, men det kan passa bra ven i andra fall: engelska The act will take the form of a Directive. Article 3 would read as in Option 1. This text was deleted, because ... 143 Rttsakten fr formen av ett direktiv. Artikel 3 fr samma lydelse som i alternativ 1. Denna text fick utg, eftersom ...

franska Conformment au mandat qui lui a t donn I enlighet med det mandat som den fick vid lors de la runion ... mtet ... donnes fournies par le gouvernement britannique aux services de la Commission uppgifter som kommissionen ftt frn den brittiska regeringen

12.4

G kan vara ett smidigt alternativ till vara mjligt: Il est possible d'augmenter le rendement. Det gr att ka avkastningen.

12.5

Lta kan ocks vara anvndbart ibland: The Presidency has deleted the text. Ordfrandeskapet har ltit texten utg.

12.6

Mste r ocks underanvnt i vra texter. Kan ofta anvndas i stllet fr vara ndvndigt som versttning till it is necessary that/il est ncessaire que: It is necessary that the EU now becomes a strong and driving force. Il est ncessaire que l'Union europenne poursuive ses efforts. EU mste nu bli en stark och pdrivande kraft. Europeiska unionen mste fortstta sina anstrngningar.

144

BILAGA 2

Att tnka p i svenskan

INNEHLL
1. Konstruktioner ........................................................................................................................ 145 1.1 Tempusharmoni/tempusskifte.......................................................................................... 145 1.2 Ordfljd............................................................................................................................ 146 1.2.1 Bisatser med inskjuten satsdel i spetsstllning .................................................... 146 1.2.2 Inskott vid kommer att ......................................................................................... 146 1.3 Symmetri.......................................................................................................................... 146 1.4 Prepositioner .................................................................................................................... 147 1.5 Korrelatets form ............................................................................................................... 149 1.6 Genitiv.............................................................................................................................. 149 1.6.1 Dubbel genitiv ..................................................................................................... 149 1.6.2 Gruppgenitiv ........................................................................................................ 150 1.7 Personifiering................................................................................................................... 150 1.8 Sammansatta uttryck som anger ett frhllande .............................................................. 151 1.9 Infinitivmrke efter verb .................................................................................................. 152 1.10 Kommissionsbeslut och rdsfrordningar ....................................................................... 152 2. Ord och uttryck ....................................................................................................................... 152 2.1 Ordval .............................................................................................................................. 152 2.2 Bjning............................................................................................................................. 155 2.3 Pluralformer ..................................................................................................................... 156 2.3.1 Ord p -an ............................................................................................................ 156 2.3.2 Ord p -ande och -ende ....................................................................................... 156 2.3.3 Frmmande ord.................................................................................................... 157 2.4 den eller de behriga myndigheterna............................................................................... 157 3. Skiljetecken och andra skrivtecken ....................................................................................... 157 3.1 Bindestreck ...................................................................................................................... 157 3.2 Citattecken ....................................................................................................................... 158 3.3 Kolon................................................................................................................................ 159 3.4 Kommatering ................................................................................................................... 159 3.4.1 Komma stts ut .................................................................................................... 159 3.4.2 Komma stts inte ut ............................................................................................. 160 3.4.3 Betydelseskiljande komma .................................................................................. 160 3.5 Kursivering ...................................................................................................................... 161 3.6 Parentes ............................................................................................................................ 162 3.7 Plus- och minustecken samt procenttecken ..................................................................... 162 4. Stor eller liten bokstav? .......................................................................................................... 163 4.1 Stor bokstav ..................................................................................................................... 163 4.2 Liten bokstav.................................................................................................................... 164 5. Hlsningsfraser och tilltal....................................................................................................... 165 5.1 Hlsningsfraser ................................................................................................................ 165 5.2 Tilltal................................................................................................................................ 166 145

1.
1.1

Konstruktioner
Tempusharmoni/tempusskifte Ska man iaktta reglerna om tempusharmoni en anpassning av tempus i bisatsen efter tempus i huvudsatsen eller r det tilltet eller nskvrt med tempusskifte d-tempus i huvudsatsen och nu-tempus i bisatsen? Frgan uppstr vid versttning av meningar dr ett yttrande i frfluten tid avser ngot som gller nu eller i framtiden: Den franska delegationen begrde att alternativa metoder fr skydd av bestnden skulle/ska underskas. Vid dessa tv mten konstaterade arbetsgruppen att det inte fanns/finns ngra strre svrigheter med frslaget. Delegationen konstaterade drfr att ett viktigt ml med reformen var/r att terstlla jmvikten. I denna meningstyp kan normalt svl tempusharmoni som tempusskifte tillmpas utan ngon mer ptaglig betydelseskillnad. Om man vill lgga tonvikten p vad som gllde vid tidpunkten fr sjlva yttrandet kan det vara naturligt med tempusharmoni: Den tyska och den nederlndska delegationen meddelade att de var fr en ofrndrad text. Riksdagen ansg att regeringens utfstelser var tillfredsstllande. Om man vill lgga tonvikten p vad som gller nu, vid en tidpunkt i framtiden eller generellt r tempusskifte att rekommendera: Laila Freivalds betonade att Sverige inte kan tnka sig en EU-integration. Rdet uttryckte en klar preferens fr att konferensen frlggs till slutet av 2010. Leijonborg klagade ocks p att regeringen inte underlttar anstllningar i smfretagen.
Se nrmare Ekerot, Ordfljd, tempus, bestmdhet, och Srdet nr 22.2.

Det r viktigt att man r konsekvent i sitt tempusval och inte vxlar tempus mellan olika stycken i samma text p ett stt som upplevs som strande.

146

1.2

Ordfljd

1.2.1 Bisatser med inskjuten satsdel i spetsstllning Mrk att fljande ordfljd r att fredra om en bisats, t.ex. en att-sats, har en inskjuten satsdel i spetsstllning. Den inskjutna satsdelen r mnga gnger ett adverbial, ofta i form av en bisats. Parlamentet framhll att, ven om frslagen kommer att innebra avsevrda frbttringar, avser det/man att vervga ...
Anm.: Ofta r det lmpligt att formulera om meningen, exempelvis enligt fljande: Parlamentet framhll att frslagen visserligen kommer att innebra avsevrda frbttringar, men att det/man avser att vervga

Ordfrandeskapet anser att vid ytterligare vervganden om det nya systemets struktur br hnsyn tas till ...
Se Myndigheternas skrivregler 4.8.5, SAG (band 4, Bisatser, 60) och Wellander, Riktig svenska (1973), s. 216217.

1.2.2 Inskott vid kommer att I satser med mnga inskott och bestmningar dr dessa inte kan placeras i brjan eller slutet av satsen br infinitivmrket att efter kommer normalt inte skiljas frn den efterfljande infinitiven utan placeras omedelbart fre eller i anslutning till den: Kommittn har beslutat att vervga lmpliga tgrder och kommer vid behov och i enlighet med frfarandet i direktiv 2001/5/EG att [utan drjsml] vidta sdana tgrder som i mjligaste mn tillmtesgr medlemsstaternas nskeml.

1.3

Symmetri Symmetri innebr att samordnade satsdelar grammatiskt ska uttryckas p samma stt. Skriv Jag mrkte hans tvekan och hans oro eller Jag mrkte att han tvekade och att han var orolig. Skriv inte Jag mrkte hans tvekan och att han var orolig.
(Sprkriktighetsboken (2005), s. 325330, kermalm, Modern Svenska, s. 180181 och Wellander, Riktig svenska (1973), s. 246247.)

Detta gller ven vid bde ... och, svl ... som, dels ... dels. Skriv i bde Bryssel och Paris eller bde i Bryssel och i Paris 147

Rdet frordade dels en utvidgning, dels kompletterande bestmmelser eller Rdet frordade dels att en utvidgning genomfrs, dels att kompletterande bestmmelser infrs (TNC 64, s. 69, Sprkriktighetsboken, s. 329). En annan viktig aspekt av symmetri gller upprkningar (t.ex. punktuppstllningar), dr man om mjligt br vlja inledningsord av samma ordklass, t.ex. 1. 2. 3. 1. 2. 3. Att vlja ... Att infra ... Att vidta tgrder fr att ... ELLER Val av ... Infrande av ... tgrder fr att ...

1.4

Prepositioner aspekt p/av Aspekt konstrueras p svenska antingen med p eller av. aspekt p betyder stt att betrakta eller analysera en freteelse, t.ex. lgga olika aspekter p ett problem eller en frga (jfr synvinkel, infallsvinkel) (Svensk ordbok, 1999). aspekt av betyder sida (av en sak) (NEO) bemyndigande fr och frn generalsekreterare fr generalsekretariat vid infrliva med/i ledamot i/av Skriv bemyndigande fr ngon och bemyndigande frn ngon.
Undvik bemyndigande av ngon eftersom denna konstruktion r tvetydig.

Skriv generalsekreterare fr Europeiska unionens rd men generalsekretariatet vid Europeiska unionens rd. Bda prepositionerna r godtagbara. Se Svenskt sprkbruk (2003) och NEO. Bda prepositionerna r godtagbara. Se Svenskt sprkbruk (2003) och NEO.
Anm.: I parlamentets arbetsordning anvnds ledamot av Europaparlamentet och i frdraget ledamot av kommissionen.

frklaring frn initiativ frn meddelande frn not frn rekommendation frn uttalande frn

I rubriker ska t.ex. Presidency Note/Note de la Prsidence versttas med Not frn ordfrandeskapet (inte ordfrandeskapsnot eller ordfrandeskapets not). Detsamma gller Communication from the Commission [on ...]/Communication de la Commission [sur ...] som ska versttas med

148

yttrande frn

Meddelande frn kommissionen [om ...], och Declaration by the Presidency [on behalf of ...]/Dclaration de la Prsidence [au nom de ...] som ska versttas med Uttalande frn ordfrandeskapet [p ... vgnar]
Anm.: Om det i den lpande texten dremot hnvisas till ett sdant, tidigare nmnt dokument, gr det givetvis bra att anvnda en genitivkonstruktion, t.ex. i kommissionens meddelande [av den 12 maj 2006].

part i rapport om reservation frn [...] mot [...] inom/p territorium

Det heter part i och inte part till en konvention. Se upp med direktversttning av engelskans party to. I ordbckerna nmns bara konstruktionen rapport om, som allts rekommenderas. Skriv reservation frn [ngn] mot [ngt] inom/p en medlemsstats territorium r mjliga alternativ, dremot inte i.
Anm.: I andra texter n rttsakter gr det ibland bra att skriva om till i en medlemsstat eller i ett medlemsland.

strida mot/st i strid med ur/frn synpunkt/ synvinkel utgngspunkt i/frn ndring av/i ar och stater i eller p?

Undvik att blanda ihop dessa tv konstruktioner. Det heter ur eller frn en synpunkt eller synvinkel.
Se Svenskt sprkbruk (2003).

Det heter med utgngspunkt i eller frn. Se Svenskt sprkbruk (2003). an amendment to article 2 ska versttas med en ndring av/i artikel 2; inte ndring till. Normalt skriver vi p Cypern, p Filippinerna, p Haiti, p Island, p Irland, p Kuba, p Malta, p Nya Zeeland osv. bde nr n och nr staten avses. I EU-rttsakter fljer vi emellertid prepositionsbruket bl.a. i svensk lagstiftning och anvnder prepositionen i nr staten avses, allts i Cypern, i Filippinerna, i Haiti, i Island, i Irland, i Kuba, i Malta, i Nya Zeeland osv. I fljande fall, dr det geografiska och det politiska omrdet inte sammanfaller, r det i rttsakter srskilt viktigt att upprtthlla distinktionen mellan och stat: Haiti: p Haiti kan tolkas som hela n (ven kallad Hispaniola), medan i Haiti otvetydigt betyder staten Haiti.

149

Irland: p Irland kan tolkas som hela n, dvs. ven inbegripande Nordirland, medan i Irland otvetydigt betyder staten Irland. Malta: p Malta kan tolkas som huvudn i staten Malta, medan i Malta otvetydigt betyder staten Malta.
Anm. Vid versttning till svenska r det ibland naturligare att i stllet fr preposition anvnda en genitiv- eller adjektivkonstruktion, t.ex. den islndska regeringen och Irlands parlament Se Srdet nr 62.3.

vertrdelse av

Skriv vertrdelse av (inte vertrdelse mot). Se Svenskt sprkbruk (2003).

1.5

Korrelatets form Ett substantiv som fljs av en ndvndig relativsats str i vrdat skriftsprk i objd form och fregs normalt av ett determinativt pronomen. Allts: De bestmmelser som avses i ... (undvik sledes skrivsttet Bestmmelserna som avses i ...). Se Svenska Akademiens
sprklra 6.2.1.3.1.

I stllet fr att lta substantivet/korrelatet fregs av ett determinativt pronomen (den/det/de) kan man mnga gnger med frdel anvnda (sdan/sdant/sdana), i synnerhet om korrelatet fljs av en lngre bestmning (t.ex. Sdana bestmmelser om att infra frbud mot ... som ...). Ett annat alternativ r naturligtvis att slopa bisatsen och skriva Bestmmelserna i/enligt ... Jfr Anv. 6.10.

1.6

Genitiv Engelskan och franskan uttrycker genitiv med apostrof och/eller en prepositionskonstruktion. Svenskan anvnder s-genitiv och prepositionskonstruktioner. Vid versttning frn engelska och franska br man se till att prepositionskonstruktionen inte veranvnds.
Jfr bilaga 1 punkt 7.1.

1.6.1 Dubbel genitiv S.k. dubbel eller flerdubbel genitiv br undvikas i svenskan. I stllet br man anvnda en prepositionskonstruktion. Skriv allts inte Europeiska unionens rds generalsekretariat utan generalsekretariatet vid Europeiska unionens rd. I vissa fall kan det dock vara smidigare att anvnda dubbel genitiv, srskilt fr att undvika att lsa upp en fast konstruktion, t.ex. FN:s skerhetsrds resolution 1244.

150

1.6.2 Gruppgenitiv Om en nominalfras har en efterstlld bestmning lggs normalt genitiv-s till det sista ordet, t.ex. Hovrtten fr Nedre Norrlands beslut. Om man vill undvika lngre gruppgenitiver kan man naturligtvis anvnda en konstruktion med preposition, t.ex. beslut av Hovrtten fr Nedre Norrland.
Se Svenska Akademiens sprklra 11.2.1.6, Svenska Akademiens grammatik vol. 3 79.3, Nominalfraser i genitiv, Sprkriktighetsboken (2005), s. 5455 och Myndigheternas skrivregler 2.3.4.

1.7

Personifiering Personifiering eller animism innebr att s.k. inanimata subjekt, dvs. dda ting, anvnds tillsammans med predikat som normalt anvnds vid s.k. animata subjekt, dvs. levande varelser. I engelskan och franskan r sdana personifieringar mycket vanliga, utan tvivel betydligt vanligare n i svenskan, och mnga gnger betydligt djrvare, t.ex. These past years have seen the influx of a large number of species. Ces dernires annes ont connu une volution technologique majeure.

I dessa fall kan det vara lmpligt att gra en omskrivning, t.ex. De senaste ren/Under de senaste ren har ett stort antal arter tillkommit. De senaste ren/Under de senaste ren har det skett en betydande teknisk utveckling.

Det finns emellertid ven p svenska mnga fall dr personifieringar rimmar vl med ett idiomatiskt sprkbruk. Man behver inte skriva i lagen freskrivs [det] att/i artikeln anges [det] att/i rapporten rekommenderas [det] att, utan det gr alldeles utmrkt med lagen freskriver/artikeln anger/rapporten rekommenderar. Notera att passivkonstruktionen med prepositionskonstruktion ofta r tyngre n en aktiv sats med subjekt och predikat. Nedan ges ngra exempel frn EU-texter p inanimata subjekt som kan personifieras genom att kombineras med ett antal ofta frekommande predikat. Alla kan dock inte kombineras med alla. Substantiv artikeln avtalet beslutet bestmmelsen betnkandet direktivet frordningen lagen lagstiftningen rapporten studien underskningen yttrandet Verb anger behandlar belyser betonar/framhller/understryker faststller freskriver frordar redovisar rekommenderar tillter/frbjuder visar

151

1.8

Sammansatta uttryck som anger ett frhllande Huvudregel Sammansatta uttryck som anger ett frhllande kan konstrueras med huvudordet antingen frst eller sist, t.ex. frhllandet kyrkastat eller Statkommun-beredningen. Ett tankstreck ska anvndas mellan relationsleden och bindestreck mellan relationsleden och ett efterstllt huvudord. Se Myndigheternas skrivregler 10.8.4.

Konstruktioner med AVSEU Fr enhetlighetens skull rekommenderas som allmn princip att placera huvudordet sist i konstruktioner som innehller relationsledet AVSEU, t.ex. AVSEU-ministerrdet.

Andra konstruktioner med EU I andra sammanhang dr man har lnga relationsled, t.ex. EURepubliken Chile, kan konstruktionen med efterstllt huvudord emellertid bli otymplig. Huvudordet ska i sdana fall placeras frst, t.ex. associeringsrdet EUMontenegro och [det] gemensamma rdet EURepubliken Chile. Observera att ngon preposition (t.ex. fr och mellan) inte anvnds mellan huvudordet och relationsledet. Fr enhetlighetens skull ska denna konstruktion ven anvndas vid korta relationsled i sammansttningar med associeringsrdet gemensamma rdet samarbetsrdet associeringsavtalet associeringskommittn gemensamma kommittn gemensamma kommissionen associeringsrdet EUMontenegro gemensamma rdet EUMexiko samarbetsrdet EUGeorgien associeringsavtalet EUMarocko associeringskommittn EUTurkiet gemensamma kommittn EUAndorra gemensamma kommissionen EUNepal

I andra sammanhang fljer man huvudregeln och vljer antingen ett framfrstllt eller ett efterstllt huvudord beroende p relationsledens och huvudordets lngd, t.ex. EURyssland-avtalet och partnerskapsavtalet EUKanada.
Anm.: Dessa lexikaliserade konstruktioner med namnkaraktr kan naturligtvis terges med mer beskrivande konstruktioner. Till exempel kan partnerskapsavtalet EUKanada beskrivas som partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada eller avtalet om partnerskap mellan EU och Kanada.

152

1.9

Infinitivmrke efter verb Genom pverkan frn ett antal hjlpverb som konstrueras med ren infinitiv, t.ex. ska, kan, vill, mste och f, hnder det ofta att infinitivmrket att ven utelmnas efter andra verb, t.ex. frefalla, brja och sluta. Detta bruk r i dag helt accepterat. Vi anvnder dremot fortfarande att-konstruktionen i vra texter efter komma, avse, anmoda och uppmana.
Se Sprkriktighetsboken (2005), s. 356360

1.10

Kommissionsbeslut och rdsfrordningar ven om vi normalt skriver kommissionens beslut, rdets frordning etc., kan det i vissa sammanhang vara lmpligare att anvnda en sammansttning, dvs. kommissionsbeslut, rdsfrordning. Skriv allts ett kommissionsbeslut/den rdsfrordning som ... (i stllet fr
ett kommissionens beslut som .../ett beslut av kommissionen som .../den rdets frordning som).

2.

Ord och uttryck

Nedan fljer ett antal ord och uttryck som r vanliga i EU-texter och som ofta blir freml fr diskussion vid versttning till svenska.

2.1

Ordval alla, samtliga Vid valet mellan alla och samtliga p svenska kan ppekas att det tyngre, formellare och huvudsakligen skriftsprkliga samtliga lmpligen anvnds i de fall d man nskar starkare emfas. Notera att other Member States ska versttas med andra medlemsstater, som betyder vissa andra medlemsstater, medan the other Member States lmpligen verstts med vriga medlemsstater eller de andra medlemsstaterna, som betyder alla andra medlemsstater. Utmrkande fr kanslisprk r en riklig anvndning av verbalsubstantiv (-ande, -ing osv.). De har sin givna funktion i vissa sammanhang, men texten kan bli ondigt tung och onaturlig om de anvnds regelmssigt. Mnga gnger kan man med frdel i stllet anvnda en konstruktion med verb eller adjektiv (jfr bilaga 1 punkt 1). Om det inte lter sig gras, och bde ett verbalsubstantiv med -ande och -ing finns att tillg, br man normalt vlja -ing. Allts utveckling av nya ider framfr utvecklande av nya ider, utbildning av ekonomer framfr utbildande av ekonomer, tillmpning av lagen framfr tillmpande av lagen, anvndning av resurser framfr anvndande av resurser etc.

andra, vriga

-ande eller -ing?

153

Observera att om ett verbalsubstantiv p -ande anvnds, str det i allmnhet i obestmd form. Man br fr vrigt undvika att placera tv eller flera ord p -ande och -ende i nrheten av varandra (t.ex. utltande angende verkstllande av ...).
Se Mikael Reuter: versttning och sprkriktighet, Verbalsubstantiv, Svensk Sprktjnst AB ISBN 951-96994-0-6. Anm.: I rttsaktstitlar anvnds ande-formerna antagande, genomfrande, infrande och inrttande. Mrk dock tillnrmning och ndring.

anmoda uppmana be begra

Definition i Svensk ordbok (1999): anmoda: ge (formellt) bindande uppmaning om viss handling; ofta i form av en
hvligare order.

uppmana: i ord begra (av ngn) ett handlande (bestende av) vanligen med viss
kraft, dock ej ndvndigtvis frn en maktposition].

Anm.: Anmoda r formellare n uppmana, be och begra och innebr att man riktar en bindande uppmaning till en person eller myndighet. En anmodan implicerar normalt ett visst hierarkiskt frhllande. Ordet br drfr begrnsas till sdana sammanhang. Anvnd annars uppmana, be och begra.

bda, bgge

Bda och bgge r helt synonyma ord i svenskan. Mjligen finns det en liten stilskillnad mellan dem. Detta antyds i NEO (1995), dr bgge sgs vara ngot vardagligt. Svenska Akademiens Grammatik (1999) anger: 128. Former. [...] Frekommande former r: bda och (mindre vanligt i skrift) bgge. I svenska frfattningar r bda klart vanligast. Skriv dra, ge och ta, som ven anvnds i sammansttningar, t.ex. iaktta, delge och delta. Om man strs av formerna motta och utta gr det naturligtvis bra att lsa upp sammansttningen och skriva ta emot och ta ut. Gett r supinumformen av ge enligt SAOL:s frstahandsalternativ och ska allts anvndas i vra texter ven i sammansttningar, t.ex. avgett och tillknnagett. Som konjunktion br det i formellt skriftsprk heta efter det att (efter det att texten har granskats), medan efter att bara br anvndas fre infinitiv (efter att ha granskat texten). Alla tre versttningarna kan anvndas fr exempelvis set out, laid down, found/figurer, tre repris i formuleringar som Relevant information may be found in Addendum 1/Les amendements sont repris en annexe la prsente note. Jfr Anv. 6.11 (enligt/i).

dra (draga) ge (giva) ta (taga) gett [givit]

efter det att, efter att finns terfinns terges

154

I stllet fr frutom Frutom r ett frrdiskt ord eftersom det kan betyda tv nrmast motsatta saker, nmligen skriv utom, med undantag av/fr eller utver utom, med undantag av/fr, som p engelska nrmast motsvaras av except, with the exception of, excluding och p franska nrmast av sauf, except, l'exception de utver, som p engelska nrmast motsvaras av in addition to, besides och p franska nrmast av outre, en plus de. Naturligtvis kan frutom vara tillrckligt tydligt i mnga sammanhang, men s snart det finns risk fr tvetydighet r det skrare att i stllet vlja mellan utom, med undantag av/fr resp. utver. Detta kan vara lmpligt i fljande fall: The final financing data per Member State should include, in addition to the explicit financing of the UK correction, the effect of the reduced VAT call rate. Slutliga finansieringsdata fr varje medlemsstat br, utver den uttryckliga finansieringen av Frenade kungarikets korrigering, omfatta effekten av den minskade momsprocentsatsen. la suite du rapport du Secrtaire gnral des Nations Unies consacr ce pays [la Libye], l'Union europenne a dcid de lever les sanctions, l'exception de l'embargo sur les armes. Till fljd av rapporten om Libyen frn FN:s generalsekreterare har Europeiska unionen beslutat att hva sanktionerna, med undantag fr vapenembargot. i frga (ifrgavarande) lite (litet) lade (la) sade (sa) nedan kallad I stllet fr ifrgavarande anvnd hellre i frga (tv ord), aktuell, berrd eller en omskrivning med denne, denna etc., eller stt ut en slutartikel p substantivet. Se Myndigheternas freskrifter, s. 115. Anvnd formen lite, som r frstahandsalternativet i SAOL. Anvnd lngformerna lade och sade, som r frstahandsalternativet i SAOL. nedan kallad rekommenderas som versttning av hereinafter referred to as/hereinafter called, ci-aprs dnomm framfr tyngre uttryck som hdanefter kallad/benmnd, hrefter kallad/benmnd och i det fljande kallad/benmnd. Se Srdet nr 38.4 och Anv. 6.11. Skriv stdja (inte stda) i infinitiv och stder (inte stdjer) i presens. De r frstahandsalternativen i SAOL. Liksom glder (och inte gldjer). Som versttning av each kan ofta varje och var och en varieras med alla eller bestmd eller obestmd form plural.

stdja/stder och glder sig varje

155

2.2

Bjning Nr SAOL anger mer n en stavning eller bjningsform ska man vlja den som str frst, ven om en variant som fregs av ordet eller (el.) r likvrdig. Former som fregs av ordet ven (v.) r korrekta men br inte anvndas i vra texter. adjektiv p -e eller -a Om det rr sig om en hel grupp eller en kategori som kan best av svl kvinnor som mn, kan man anvnda vilken som helst av formerna den frstnmnde/a lraren, den ansvarige/a chefen. I frfattningstext har man under senare tid fredragit a-formen nr texten i vrigt varit knsneutralt utformad. Vi fljer denna preferens.
Se Anvisningarna, punkt 22, Knsneutralt sprk och Myndigheternas skrivregler 2.4.1.

den betalningsskyldige eller betalningsskyldiga

Vid substantiverade adjektiv utan efterfljande huvudord, t.ex. den betalningsskyldige, den sjuke, anvnds e-formen nr det r en man som avses eller nr knet inte spelar ngon roll. Om det r en kvinna som avses, anvnds a-formen. Samma regler gller nr man vljer mellan pronomen denne(s) och denna(s) nr de anvnds tillbakasyftande. Se Myndigheternas skrivregler 2.4.2.

obestmd form i singular, t.ex. artikel 1, bilaga I, punkt 1, led a. bestmd eller Undantag: regleringsret 1998/99, budgetret 1998, sidan 4. obestmd form fre sifferangivelse bestmd form i plural. t.ex. artiklarna 1 och 2, bilagorna I och II och leden a och b. ortnamn och namn p stder, landskap, lnder och liknande r t-ord Vaggeryd r vackert. Dalarna r fantastiskt. Frenta staterna r rikt. Det snderfallande Sovjetunionen. Sverige r berett. EU/USA/FN r positivt.
Se Myndigheternas skrivregler 2.2.7 och 8.8.

frkortning inom parentes

Frkortningar inom parentes skrivs alltid i grundform, ven om den fregende, fullstndiga benmningen str i genitiv, t.ex. Statistiska centralbyrns (SCB) kungrelse om ndring av vissa underhllsbidrag. Problemet uppstr naturligtvis inte om man vljer en konstruktion med preposition: kungrelse om ndring av vissa underhllsbidrag frn Statistiska centralbyrn (SCB). Precis som i fallet med andra rttsakter inom sekundrrtten, t.ex. frordningar, direktiv och beslut, gller fljande: I singular ska man anvnda obestmd form nr rttsakten fljs av numrering, t.ex. enligt gemensam tgrd 2008/851/Gusp. I plural ska man vid numrering anvnda bestmd form, t.ex. i gemensamma tgrderna 2005/574/Gusp och 2006/418/Gusp (jfr artiklarna 13 och direktiven 89/666/EEG och 2009/101/EG).
Se 5.3 och Srdet nr 16.2.

gemensam tgrd

156

kultur- och socialministern eller kultur- och socialministrarna

Entalsformen kultur- och jmstlldhetsministern anger att det r frga om en enda person som har flera funktioner, till skillnad frn flertalsformen kultur- och socialministrarna, som anvnds fr att beteckna tv eller flera olika personer. Jfr subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, som avser tv olika principer.
Anm.: I EU-texterna talas det ofta om ett strre antal ministrar frn olika lnder. Men om det ngon gng bara gller tv ministrar frn samma land, kan det av tydlighetsskl vara lmpligt att i stllet skriva kulturministern och socialministern; jfr den belgiska och den finlndska delegationen i stllet fr de belgiska och finlndska delegationerna, som inte preciserar antalet delegationer.

den nya artikel 4

En numrerad artikel, paragraf, frordning etc. br betraktas som en fast enhet och ska drfr inte bjas i bestmd form. Allts: den nya artikeln men den nya artikel 4 (Svenska sprknmnden, fax 13.6.1995/ML).

2.3

Pluralformer (Se ven Myndigheternas skrivregler 2.2.)

2.3.1 Ord p -an anhllan anmodan anmlan anskan begran frfrgan frmodan hemstllan inbjudan verkan pl. anhllanden pl. anmodanden pl. anmlningar pl. anskningar pl. begranden pl. frfrgningar pl. frmodanden pl. hemstllningar pl. inbjudningar pl. verkningar

2.3.2 Ord p -ande och -ende (t-ord) betnkande pstende (n-ord) ordfrande studerande

pl. betnkanden, (pl. best.) betnkandena pl. pstenden, (pl. best.) pstendena pl. ordfrande, (pl. best.) ordfrandena pl. studerande, (pl. best.) studerandena
Fr plural av ord p -ande och -ende, se Myndigheternas skrivregler 2.2.1.

157

2.3.3 Frmmande ord addendum, addendumet centrum, centrumet corrigendum, corrigendumet faktum, faktumet forum, forumet medium, mediet pl. addendum, addendumen pl. centrum, centrumen pl. corrigendum, corrigendumen pl. faktum, hellre n fakta, faktumen pl. forum, forumen pl. medier, inte media, medierna
Anm.: I sammansttningar ska fogen vara -e, allts mediefretag (inte mediafretag), multimedieteknik (inte multimediateknik).

partner, partnern schema, schemat tema, temat Mrk: kollega

pl. partner, inte partners, partnerna pl. scheman, schemana pl. teman, (pl. best.) temana pl. kolleger, inte kollegor. Se SAOL (2006).

2.4

den eller de behriga myndigheterna The competent authority(-ies) verstts lmpligen med den eller de behriga myndigheterna. A competent authority(-ies) verstts lmpligen med en eller flera behriga myndigheter.

3.
3.1

Skiljetecken och andra skrivtecken

Bindestreck (se PHB 10.4.9 och Myndigheternas skrivregler 3.1.4, 3.2, 7.2.2, 8.10 och 10.7 samt
Anv. 15.6)

underfrstdd orddel Bindestreck anvnds fr att markera en underfrstdd orddel (ofta ett efterled), t.ex. fri- och rttigheter.
Anm.: Ibland kan ocks ett underfrsttt frled markeras med ett bindestreck, t.ex. vinimport och -frsljning. Detta skrivstt br dock undvikas nr det blir otydligt. Se Svenska skrivregler punkt 277.

initialfrkortningar i) bindestreck anvnds mellan en initialfrkortning som skrivs med versaler och ett efterled, t.ex. EU-frdraget, AVS-lnderna och RIF-omrdet.
Anm.: Om frkortningen skrivs med begynnelseversal plus gemener anvnds dremot bindestreck normalt inte, t.ex. Natolnderna, Ekofinrdet och Tacisprogrammet.

ii)

it-branschen bindestreck anvnds mellan en initialfrkortning som uttalas bokstav fr bokstav och ett efterled.

158

samordnade adjektiv bindestreck anvnds mellan tv samordnade adjektiv och ett efterled, t.ex. det svensklettiska avtalet. Observera att det frsta adjektivet frblir objt.

andra sammansatta frled bindestreck anvnds mellan ett sammansatt frled och ett efterled, t.ex. public servicefretag och Leonardo da Vinci-programmet.
Anm.: Ibland kan bindestreck sttas ut mellan alla delarna i ett lngre, sammansatt frled och ett efterled, t.ex. slit-och-slng-kulturen. Jmfr fr vrigt sammansttningar med relationsled, t.ex. AVSEU-ministerrdet, dr ett tankstreck stts mellan relationsleden och ett bindestreck mellan dessa och efterledet. Se punkt 1.8.

sammansttningar med icke i) Nr icke kombineras med ett substantiv kan bindestreck anvndas, srskilt om tydligheten krver det, t.ex. icke-angreppspakt. I andra fall grs hopskrivning, t.ex. ickevld. Nr icke kombineras med ett adjektiv eller ett particip kan, srskilt i lexikaliserade uttryck och uttryck med tydlig termkaraktr, antingen bindestreck anvndas, t.ex. icke-statlig organisation, eller hopskrivning tillmpas, t.ex. ickefrstrande prov. I vriga fall kan man anvnda srskrivning, t.ex. icke godknda elever, dr icke kan ersttas med ej.

ii)

vriga fall Nr bindestreck anvnds i samband med ett frled inom citattecken, ska det st efter citattecknet, t.ex. hands-on-vning. Oberoende av vad som sgs ovan, kan bindestreck anvndas nr tydligheten krver det, t.ex. glass-skl och Afrika-ansvarig.

3.2

citattecken i) ii) kta citat. Se Anv. 19.1. markering av ord. Se punkt 3.5 i, Anm. Fr att markera ord och uttryck i en text kan man anvnda kursivering eller eventuellt citattecken (se dock PHB 5.8). Ett annat vanligt stt r att lta ordet fregs av s.k. eller utskrivet s kallad etc. Mrk dock att endast ett av stten ska anvndas, dvs. en halv pudel, en halv pudel eller en s.k. halv pudel.

159

iii)

citat i citat Ett citat inuti ett citat ska markeras med enkelt citattecken (apostrof).

iv)

citat som fregs av kolon Ett citat som fregs av kolon ska inledas med versal och avslutas med punkt innanfr citattecknet.
Domstolen har funnit fljande: Artikel 177 r den korrekta rttsliga grunden.

v)

citat som inte fregs av kolon Ett citat som inte fregs av kolon och bildar slutet p en mening ska inledas med gemen och avslutas med punkt utanfr citattecknet.
Domstolen har funnit att artikel 177 r den korrekta rttsliga grunden.

3.3

Kolon i) mellanslag och kursivering Ett kolon ska aldrig fregs av mellanslag, ven om s r fallet i klltexten. Efter ett inledande, kursiverat ord ska kolonet kursiveras, t.ex. Anm.: och Klla: (se PHB 5.4.3). Dremot ska det inte kursiveras efter den kursiverade termen i en definition
(se Anv. 7.2).

ii) iii)

i definitioner och upprkningar. Se Anv. 7.1 och 7.2. i initialfrkortningar vid genitiv. Se Anv. 15.4. vid bestmd form. Se Anv. 15.5.

3.4

Kommatering (Se PHB 10.4.1 och Myndigheternas skrivregler 10.6) Rekommendationerna fljer principerna fr tydlighetskommatering.

3.4.1 Komma stts ut i) mellan fullstndiga huvudsatser som samordnas med t.ex. och/men/utan och eller. Frst anges den punkt som gller de bakomliggande omstndigheterna, och sedan fljer uppgifter om de planerade tgrderna.

160

ii)

kring parentetiska, frtydligande eller exemplifierande tillgg Dessa bestmmelser, som [fr vrigt] tillmpats sedan den 25 mars 1983, har aldrig ndrats (icke ndvndig relativbisats). Vissa grupper omfattas inte, t.ex. radioaktivt material, avfall och lkemedel (exemplifiering).

iii)

vid samordning med dels ... dels, n ... n, ju ... desto Ju lngre Europa tvekar, desto smre blir mjligheterna att kunna pverka. Bestmmelserna gller dels fr transportsektorn, dels fr verkstadsindustrin.

iv)

vid utelmnade bindeord Ett stort, vackert rum (= och). Ett mindre, soligt rum (= men). Jfr ett mindre soligt rum.

v)

ibland vid lnga konjunktionsbisatser Om kommittn finner att skerheten ombord kan hjas genom att poliser utnyttjas, kommer rdet att vervga lmpliga tgrder.

vi)

om tydligheten eller lsbarheten krver det oavsett om de frutsttningar som anges i leden iiv freligger eller inte.

3.4.2 Komma stts inte ut i) fre ndvndiga bisatser ii) De synpunkter som presenteras hr r hgst relevanta. Kommissionen ppekade att frslaget kan komma att dras tillbaka.

efter inledande adverbiell bestmning Enligt artikel 294.10 i EUF-frdraget ska frlikningskommittn [...]. Med hnsyn till bestmmelserna i rdets direktiv 95/2/EG br [...].

Anm.: P engelska och franska stts dremot komma normalt ut efter sdana inledande bestmningar.

3.4.3 Betydelseskiljande komma I fljande fall r kommatecknet avgrande fr betydelsen: Man mste informera s, att missfrstnd undviks (= p ett sdant stt att).

161

Man mste informera, s att missfrstnd undviks (= bara man informerar s undviks missfrstnd). En mindre, frsch krog (= liten och frsch). En mindre frsch krog (= inte vidare frsch). Talmannen hlsade p den ledamot som slntrade in i kammaren, och satte sig ner med ett stn (= talmannen stnade). Talmannen hlsade p den ledamot som slntrade in i kammaren och satte sig ner med ett stn (= ledamoten stnade). Politiker, som har bra betalt, ska tminstone inte klaga p lnen. (= alla politiker har bra betalt; icke ndvndig bisats). Politiker som har bra betalt ska tminstone inte klaga p lnen (= endast vissa politiker har bra betalt; ndvndig bisats). avrttas, ej bendad avrttas ej, bendad

Anm.: Allmnt kan ppekas att man alltid br frska formulera sig s klart att ett kommatecken inte blir avgrande fr tolkningen.

3.5

Kursivering i) definitioner Ord eller uttryck som definieras i en rttsakt (gller ven i bilagorna) ska kursiveras, t.ex. I detta direktiv avses med fordon: -
Anm.: Observera att citattecken inte ska anvndas och att kolonet inte ska kursiveras (jfr 3.3 i). ven i andra textsammanhang kan man av tydlighetsskl anvnda kursivering nr man vill tala om ord eller uttryck som just ord eller uttryck, t.ex. Ordet implementering ska undvikas i svenska texter. Tillnrmning innebr att [...]. Att gra en pudel innebr att [...]. I dessa fall r det ocks mjligt att omge ordet eller uttrycket med citattecken, men d ska det inte kursiveras.

ii)

efter uttrycket nedan kallad Det eller de ord som fljer p uttrycket nedan kallad ska kursiveras, t.ex. gemensamma tullsamarbetskommittn EUKanada, nedan kallad gemensamma kommittn.

iii)

publikationer
Se Anv. 17.

162

iv)

frmmande ord Latinska slkt- och artnamn (samt andra frmmande ord och uttryck) kursiveras normalt, t.ex. Perca fluviatilis. Detsamma gller namn p underarter och varieteter. Dremot gller det inte frkortningarna sp., spp., ssp. och var. och inte heller andra taxonomiska niver ver slktnivn.
Anm.: I engelska och franska texter anvnds kursivering fr att markera frmmande ord och uttryck, t.ex. inter alia och de jure et de facto. Vid versttning till svenska ska de svenska motsvarigheterna inte kursiveras.

v)

utlndska namn Utlndska namn p institutioner, myndigheter, lagar och liknande som inte har ngon etablerad svensk versttning ska behllas i den svenska texten och skrivas med kursiv stil, eventuellt med en efterfljande frklaring p svenska inom parentes.

3.6

Parentes i) Om parentesen omger en hel mening, ska den avslutande punkten placeras innanfr det sista parentestecknet. ii) (Den rttsliga grunden r artikel 177 i EUF-frdraget.)

Om parentesen bara omger en del av en mening, ska den avslutande punkten placeras utanfr det sista parentestecknet. Den rttsliga grunden r rdets frordning (EEG) nr 1413/82 (EGT L 162, s. 6).

3.7

Plus- och minustecken samt procenttecken i) matematiska sammanhang Nr plus- och minustecken anvnds i matematiska utrkningar och tal ska de fregs och fljas av fast mellanslag (Ctrl + shift + mellanslag), t.ex. 1 + 1 = 2. ii) frtecken Nr plustecken och minustecken (= tankstreck) anvnds som frtecken fre en siffra, ska tecknet placeras omedelbart fre siffran utan mellanslag, t.ex. 50 C.
Se Svenska skrivregler, 13.2.1.

iii)

gradtecken Nr gradtecknet frekommer tillsammans med en temperaturskalebeteckning, t.ex. C och F, grs ett fast mellanslag (Ctrl + shift + mellanslag) fre gradtecknet men inte efter det, t.ex. +50 C. Om det inte frekommer ngon temperaturskalebeteckning grs inget mellanslag fre gradtecknet, t.ex. 50 och 50 nordlig bredd. Se Svenska skrivregler,
punkterna 12.14.1 och 13.2.2.

163

iv)

procenttecken Procenttecknet % anvnds bara tillsammans med siffror. Det ska vara ett fast mellanslag (Ctrl + shift + mellanslag) mellan siffrorna och tecknet, 50 %.

4.
4.1

Stor eller liten bokstav?

(PHB 10.5 och Myndigheternas skrivregler 5)

Stor bokstav i) EU:s institutioner, organ och byrer Europaparlamentet, Europeiska utrikestjnsten, Europeiska unionens publikationsbyr, Gemenskapens vxtsortsmyndighet, Kontoret fr harmonisering inom den inre marknaden, Eurojust och Centrumet fr industriell utveckling. Se Anv. 16.1.
Anm.: Fr att skapa enhetlighet i namnbruket br inrttningen normalt ges bestmd form vid versttning till svenska, t.ex. Institutet fr [...], Byrn fr [...], Kontoret fr [...], Organet fr [...] och Centrumet fr [...].Formerna Center och Centret br undvikas utom vid direkta citat eller nr det rr sig om svenska inrttningar som faktiskt har ett sdant svenskt ursprungligt namn. EU-inrttningarna br dremot benmnas p ett konsekvent stt. Om Centrum inte fljs av ngon prepositionsbestmning r det dock mjligt att i enlighet med svensk praxis lmna det objt, t.ex. versttningscentrum och Miljcentrum.

ii)

EU-program och EU-initiativ Tempusprogrammet och Ace-initiativet. Se Anv. 16.5.

iii)

geografiska egennamn Mellanstern, Frmre Orienten och sttimor

Anm.: Beskrivande eller rent geografiska bestmningar som inte ingr i egennamnet skrivs med gemener, t.ex. vstra Balkan.

iv)

centrala verk och rikstckande myndigheter (gller ven vissa kortformer) Jordbruksverket, Naturvrdsverket, Patentverket, Regeringskansliet och Utrikesdepartementet
Anm.: Om namnkaraktren r svagare, dvs. om namnet fregs av en beskrivande bestmning, anvnds liten bokstav, t.ex. Sveriges utrikesdepartement och det svenska utrikesdepartementet. Svenska namn p utlndska ministerier r beskrivande beteckningar och ska alltid skrivas med liten begynnelsebokstav, t.ex. utrikesministeriet i Berlin.

164

v)

brjan av en mening. Detta gller ven frkortningar som normalt skrivs med gemener. E-posten fungerade bra. Tv-licensen kommer eventuellt att avskaffas. It-branschen r fortfarande gldhet.

Undantag grs fr mttbeteckningar, t.ex. mm, dB, pH och kHz och vid vissa egennamn, se. 4.2 vi.

vi)

efter kolon nr kolonet fljs av flera meningar: Kommissionen ser flera rimliga frklaringar: Projektet har inte frankrats ordentligt. Mlen r orealistiska. Finansieringen r inte klar. nr det som fljer har karaktren av citat eller r en frga, uppmaning eller dylikt: Den finlndska och den estniska delegationen: Br endast glla i undantagsfall. Den brittiska delegationen: Gller detta alla politikomrden?
Anm.: Om det som fljer p ett kolon r en upprkning, exemplifiering, frklaring eller sammanfattning anvnds normalt liten bokstav efter kolonet, som d ofta r utbytbart mot nmligen, det vill sga, till exempel eller ssom. Ordfrandeskapet riktar in sig p tre huvudfrgor: asylfrgor, brottsbekmpning och skatt p besparingar. Den tjeckiska delegationen: granskningsreservation.

4.2

Liten bokstav i) kortformer av EU:s institutioner, organ och byrer rdet, kommissionen, parlamentet, domstolen, tribunalen, revisionsrtten, utrikestjnsten, datatillsynsmannen, lkemedelsmyndigheten och miljbyrn.
Se Anv. 16.1.

ii)

arbetsgrupper, kommitter och utskott

Se Anv. 16.2.

iii)

generaldirektorat och direktorat

Se Anv. 16.3.

iv)

lagar, frordningar och liknande

Se Anv. 16.4.

165

v) vi)

artikel, bilaga etc. skrivs med gemener till skillnad frn bruket srskilt i engelskan. grn- och vitbcker
Se Anv. 17.

vii) personnamn och titlar Enligt svensk skrivstandard ska fr- och efternamn skrivas med versal begynnelsebokstav + gemener. Ett undantag r efternamnet vid namnfrtydligandet i rttsakter, som alltid skrivs med versaler p samtliga sprk.
Anm.: I rdstexter ska man dock av praktiska skl och av tydlighetsskl alltid flja klltexten och i frekommande fall, i likhet med vriga EU-sprk, skriva hela efternamnet med versaler (t.ex. i utnmningsbeslut och i listor med personnamn).

af, al-, de, van, von ska alltid skrivas med gemen begynnelsebokstav, ven nr de inleder en ny mening efter punkt: af Petersen, al-Qaida, de Gaulle och van Gogh.
Anm.: Vissa undantag finns, t.ex. De la Gardie, De Geer, De Niro och De Sica.

svenska och utlndska titlar ska i lpande text skrivas med gemener, t.ex. advokat Wennerberg, ayatolla Khomeini, sir John, lady Diana, lord Nelson, kung Juan Carlos och schejk Ahmed Yassin.
Undantag r kungliga titlar inledda med Ers/Eders, Hans, Hennes etc., som skrivs med stor bokstav p varje ord: Hennes Kungliga Hghet Kronprinsessan X och Hans Majestt Konungen. Enligt Sprkbruk 3/99 r obestmd form den normala, t.ex. earl Spencer och greve Hamilton. Undantag finns dock, t.ex. titel som fljs av en bestmning, t.ex. earlen av Bothwell titlar som r neutrum, t.ex. bergsrdet Fabian Wrede kvinnliga titlar, t.ex. baronessan Sarah Ludford.

5.
5.1

Hlsningsfraser och tilltal

Hlsningsfraser I skrivelser som riktar sig till svensksprkiga personer r en rubrik normalt att fredra framfr en hlsningsfras. Rubriken kan antingen ange vem brevet riktar sig till eller vad det handlar om. Nmns adressaten tydligt i brevhuvudet kan det rcka som rubrik, dvs. ingen renderad eller hlsningsfras behvs. Exempel: Till [statsminister Fredrik Reinfeldt] Till dig som [blivit vald till ledamot av Europaparlamentet] Bekrftelse av mandat Kommissionens politiska strategi 2012

Anm.: Undvik att inleda rendemeningen med angende, betrffande, gllande eller liknande uttryck. Inled inte heller rendemeningen med ordet rende. (Se Svenska skrivregler, punkterna 1.8.4 och 3.2.1.)

166

Nr skrivelser riktade till personer som inte har svenska som modersml verstts i informationssyfte kan det dock vara lmpligt att anvnda en hlsningsfras som motsvarar den i originalet. Hlsningsfraser i skrivelser till myndighetspersoner och politiker fljs normalt av kommatecken eller inget skiljetecken alls. Exempel: Herr/Fru Minister, /rade parlamentsledamot, (alt. 1) Med tanke p ... . (Se UD:s Skrivhandbok, 2001.) (alt. 2) med tanke p den ... . (Se Svenska skrivregler, punkt 3.2.1.) Herr/Fru Minister/rade parlamentsledamot Med tanke p att ... . (Den efterfljande texten inleds med stor bokstav.)

Anm.: Skrivsttet med utropstecken uppfattas av mnga sprkbrukare som lite fr hurtigt fr vissa formella sammanhang, varfr det numera undviks i allt strre utstrckning. Svenska Sprknmnden, fax. 10.4.1996/BW.

Stor begynnelsebokstav anvnds i bl.a. fljande tilltal:

Herr/Fru President, Herr/Fru Frbundskansler, Ers Excellens; Herr/Fru Minister, Herr/Fru Ambassadr. Se UD:s Skrivhandbok (2001).

Liten begynnelsebokstav anvnds i bl.a. fljande tilltal:

Herr/Fru ordfrande, Herr/Fru talman och Herr/Fru kommissionsledamot.

Hlsningsfraser till privatpersoner fljs normalt av utropstecken eller kommatecken, t.ex. Hej Lotta! Med tanke p den [...] Hej Lotta, med tanke p den [...]. Se Svenska skrivregler, punkt 3.2.1.

Som avslutande hlsningsfras anvnds i frsta hand Med vnlig hlsning. Se Svenska
skrivregler, punkt 3.2.2.

5.2

Tilltal I formella brev till ministrar, skriftvxling mellan EU-institutionernas ordfrande och liknande hgtidliga sammanhang anvnds Ni. I kontakter med en eller flera juridiska personer, t.ex. myndigheter, anvnds Ni resp. ni. I dokument frn EU till enskilda personer rekommenderas normalt du. I allmn information frn EU till grupper av personer rekommenderas du.

Se Myndigheternas skrivregler 4.4.6.

167