SLOTTEGYMNASIET Samhllsprogrammet Svenska1 Handledare: Frken Magistersson

LATHUND FR RAPPORTSKRIVNING
-vad r en rapport?

Elev Studentsson SA13

Sammanfattning (abstract)
Sammanfattningen placeras direkt efter framsidan, fre innehllsfrteckningen. Syftet med en sammanfattning r att ngon som sker information i ett mne fortare skall kunna se om just ditt arbete r intressant, genom att bara lsa sammanfattningen. Sammanfattningen skriver du nr rapporten r frdigskriven. Den ska innehlla en sammanfattning av hela ditt arbete, det vill sga frn inledningens syfte, metod och material till dina resultat och slutsatser. Sammanfattningen skall kunna lsas helt fristende och fr inte innehlla ny fakta eller anvisningar till vriga sidor i rapporten. Eftersom sammanfattningen r ett eget huvudkapitel placeras den p en egen sida. I strre arbeten skrivs ofta sammanfattningen p engelska och kallas d abstract.

Innehllsfrteckning
1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Frgestllning 1.3 Metod och material 2. Avhandlingsdel (underskning, resultat..) 2.1 Underrubrik 2.2 Underrubrik .. 3. Diskussion (slutsats..) 4. Kllfrteckning Bilagor 1 1 1 1 2 2 2 3 4

Innehllsfrteckningen visar rapportens alla rubriker och sidnummer. Sidnummer skrivs till hger. Frteckningen skrivs sist nr hela arbetet r klart och placeras efter sammanfattningen. Namnen p kapitel 2 i ovanstende innehllsfrteckning byts givetvis ut till rubriker som verensstmmer med innehllet i ditt arbete. Utseendet p rubrikerna br se likadant ut i innehllsfrteckningen som i arbetet (storlek, ev. fet stil o.s.v.) Tnk p rubrikgrad. Obs! I word kan du automatiskt f hjlp med din innehllsfrteckning! Du hittar den funktionen under referenser. Innehllsfrteckningen placeras p egen sida. Den r inte sidnumrerad.

1. Inledning En inledning skall vcka intresse fr ditt mne och kort leda in lsaren p rtt spr. Hr kan du bertta varfr du valt just detta mne och stta in ditt mne i ett strre sammanhang. Du kan till exempel ge en kort historik eller bakgrund till ditt arbete. 1.1 Syfte Lsaren br f klart fr sig exakt vad din rapport gr ut p, allts vad syftet med den r. Redogr s tydligt och krnfullt som mjligt fr vad ditt syfte med rapporten r. Det fr inte finnas risk fr att ditt syfte kan missfrsts. 1.2 Frgestllning(ar) Hr skriver du ner din(a) frgestllning(ar). Frgorna kan med frdel punktas upp eller numreras. Vilka frgor skall du besvara? Vad vill du visa med din underskning? Varfr? Vad? Hur? Tnk p att rapporten inte enbart fr vara en beskrivning, utan att tyngdpunkten ocks mste ligga p analys. 1.3 Metod och material Under rubriken metod och material skriver du ner hur du gjort fr att n syftet med ditt arbete och besvara dess frgestllningar. Hur r arbetet upplagt? Exempel p metoder: Litteraturstudier, enkter, intervjuer och observationer. Du br ocks skriva ngot om svrigheter, brister och tveksamheter i metoden. Du br ange vilket material du anvnt i din underskning, det vill sga vilka bcker, tidningar och Internetkllor du anvnt dig av. Ngon kllkritisk kommentar br lggas till presentationen av materialet. Varfr r kllan plitlig, eller varfr anvnder du denna klla? Vilka brister kan det eventuellt finnas i ditt material? Tnk p att man hr inte skall skriva som i en dagbok: Frst gick jag till biblioteket och letade rtt p bibliotekarien. Att beskriva exakt vad man gr r allts inte samma sak som metod. Likas jag ska anvnda mig av plitliga kllor p Internet sger inte heller ngot om materialet.

2. Avhandlingsdel Allt i rapporten som inte r sammanfattning, inledning, syfte, frgestllning, metod och material samt diskussion kallas fr avhandling. Den kan innehlla mnga rubriker och ibland ocks underrubriker. Namnen p rubriker och underrubriker bestmmer du sjlv, utifrn vilket mne du valt att skriva om. Avhandlingen r arbetets huvudavsnitt och ska utgra merparten av arbetet. I avhandlingen redovisar du fakta frn olika kllor som behvs fr att du ska kunna besvara dina frgestllningar. Observera att du sjlv inte fr tycka ngot i detta kapitel! Hr redovisas bara fakta samt om du gjort en egen underskning eller jmfrelse av ngot s presenterar du det hr. 2.1 Teknisk utformning av rapporten Hr kommer ngra tips fr att din rapport ska se proffsig och korrekt ut. 2.1.1 Marginaler Centrera inte texten. Vnsterjustera alternativt justera texten s att bda marginalerna blir raka. 2.1.2 Stycken och rubriker Tnk p att styckeindela texten och stt grna underrubriker fr att underltta fr lsaren. 2.1.3 Lptexten Skriv texten med ett vanligt, tydligt typsnitt. Storleken ska vara 12 punkter. Skriv med 1 radavstnd. 2.1.4 Bilder och diagram Man ska inte smycka en rapport med fina bilder och foton. Dremot fr man lgga in bilder och diagram som r relevanta fr resultatet. Det r viktigt att man lgger till en kort och informativ text under bilden som tydligt frklarar vad bilden/diagrammet sger. Klla ska frsts anges. Exempel: Tabell1: Antal religionsutvare i vrlden. Klla Andersson, 1998, s. 54 En bild/tabell/diagram fr aldrig tala fr sig sjlv, utan du mste beskriva den med ord och visa vad den presenterar. Exempel: I tabellen nedan ser vi att kristendomen har 1,5 miljarder utvare i vrlden medan islam har 1,2 miljarder utvare. 2.2 Kllhnvisning Kllor anges fr att den som lser ditt arbete ska kunna kontrollera dina fakta och se om det du kommit fram till stmmer. Oavsett vilken klla du anvnder mste du bearbeta den och anvnda ditt eget sprk d du refererar den. Avskrifter r inte tilltna, med undantag fr de tillfllen dr du vill citera ett kortare avsnitt. D mste du andra sidan vara exakt i ditt citat och fr inte ens ta bort stavfel som finns i din ursprungsklla. Grundregeln r att gra en kllhnvisning varje gng du citerar eller anvnder dig av faktauppgifter som hmtats ur litteratur eller annan klla. Detta gra du genom att infoga en fotnot1 som placeras lngst ned p sidan. Numrering sker automatiskt. I fotnoten anger du frfattarens namn, det r boken publicerats samt sidnummer2. Om nsta fotnot kommer frn samma klla som fregende rcker det att skriva ibid, vilket betyder densamme, i nstfljande not3. Om du har flera kllor till samma not redovisar du dem i samma not.
1 2

Du hittar noterna i verktygsfltet under referenser/infoga fotnot Lindstrm, 2010, s. 17 3 ibid

2.2.1 Placering av fotnoten Har allt i ett stycke samma klla placeras fotnoten direkt efter stycket. r det bara en mening som ska kllanges stts fotnoten direkt efter meningen. Ibland kan ett ord eller begrepp behva frklaras. Det grs smidigast genom att en fotnot placeras direkt efter ordet. Exempel: Till de labiodentala4 konsonanterna hr bokstaven k

Konsonant vars uttal formas med hjlp av lppar och tnder

3. Diskussion Hr fr du ntligen lgga in dina egna sikter i rapporten! tervnd till ditt syfte och dina frgestllningar. Vad har du kommit fram till? Besvara s noga som mjligt de frgestllningar du stllde i rapportens brjan, frslagsvis i samma ordning. Vga ha egna sikter, men motivera dem vl. Diskutera vad dina resultat egentligen berttar. Blev resultatet som du hade vntat dig? r du kritisk mot resultatet? Diskutera orsakerna till resultatet. Beroende p vilket mne du valt kan du ibland ocks blicka framt i diskussionen och komma med egna antaganden om framtiden kring din frgestllning.

4. Kllfrteckning Allt material du anvnt i ditt arbete skall redovisas i alfabetisk ordning efter frfattarens efternamn. D du anvnt en bok anger du: frfattarens namn, verkets titel, frlagsort, frlag, tryckr. Exempel: Bergek, Kerstin: S skriver du en rapport s att din handledare blir njd. Stockholm, Atlantis, 2003 D du anvnt en tidningsartikel anger du: frfattarens namn, verkets titel, tidsskriftens namn, exakt datum/nummer. Exempel: Bergek, Kerstin: Litteratur och fika tv viktiga inspirationskllor i rapportskrivandet. Ljusdalsposten, 2013-03-17 Observera bokens namn respektive tidsskriftens namn kursiveras! D du anvnt Internet anger du: hela webbadressen, ansvarig utgivare, datum d du beskt hemsidan. Exempel: http://www.eng.umu.se/e3ht2000/Kerstin/default.htm, Ume Universitet, 2014-01-14 Om du gjort en intervju anger du personens namn, yrke/titel, arbetsplats, ort, datum. Exempel: Bergek, Kerstin, Gymnasielrare, Slottegymnasiet, Ljusdal, 2014-01-24