I N VA N D R A R E V I B E H V E R D E M

FRORD TILL DEN SVENSKA UTGVAN

usa betraktas ofta som det mest typiska invandrarlandet av alla inte minst av svenskar, varav mnga flyttade dit under artonhundratalet och brjan av nittonhundratalet. nd r det nu en strre andel av Sveriges befolkning som r fdd utomlands n av USA:s. Mer n en av sju r fdda ngon annanstans. Lgg drtill mnniskor fdda i Sverige av utlandsfdda frldrar, och man kommer fram till att en femtedel av befolkningen har utlndsk bakgrund. Drmed har frgan hur man ska gra mesta mjliga av Sveriges alltmer mngfaldiga befolkning aldrig varit s angelgen som nu. Eller s kontroversiell. Sverige har lnge haft ett internationellt rykte som ett liberalt och tolerant land, ngot som de flesta svenskar med rtta r stolta ver. Drfr kom det som en chock nr ett ofrtckt invandrarfientligt parti med rtterna i nynazismen fick 5,7 procent av rsterna i valet 2010, tillrckligt fr att ge dem en plats i riksdagen fr frsta gngen. Vrre r att infr valet 2014 tyder en del opinionsunderskningar p att Sverigedemokraterna nu har std av s mycket som en tiondel av vljarna. Invandringen kommer sannolikt att bli en nyckelfrga infr nsta val, s det r viktigt att debatten bygger p fakta snarare n frdomar. Jag har haft njet att beska Sverige mnga gnger p senare r, bde fr att beska vnner och fr att prata om iderna i Invandrare vi behver dem med mnga olika hrare. Jag har alltid blivit vl mottagen och blivit mycket frtjust i ert land, s
21

PHILIPPE LEGRAIN

I N VA N D R A R E V I B E H V E R D E M

jag hoppas att denna svenska versttning av Invandrare kan n en bredare publik och utgra ett positivt inlgg i debatten hr. ven om Invandrare inte specifikt handlar om situationen i Sverige r den hr nya och uppdaterade utgvan nd relevant fr den svenska debatten. Till att brja med handlar den om mnniskor mnniskor som ni eller jag som drivs att flytta av en helt naturlig strvan: nskan om ett bttre liv fr sig sjlv eller sina barn. I det avseendet r de som ngon frn en liten stad i norra Sverige som flyttar till Stockholm fr att studera eller arbeta frutom att det ligger en nationsgrns i vgen. Pltsligt fr deras individuella beslut alla mjliga bredare politiska innebrder och mitt i all uppstndelse gr ofta rsterna frlorade frn de modiga mnniskor som har kapat sina rtter, tillsammans med deras mnsklighet. Nr jag gjorde efterforskningar infr den hr boken reste jag jorden runt fr att trffa och intervjua mnga olika mnniskor, och deras starka och ofta rrande berttelser utgr krnan i Invandrare. Samtidigt r Invandrare mycket mer n en samling intressanta anekdoter. Den grundar sig ocks p noggranna analyser, ekonomisk logik och berg av empirisk bevisning. Den frklarar varfr mnga av farhgorna nr det gller invandring till exempel att den inverkar menligt p landets arbetskraft, r en brda fr vlfrdssamhllet och urholkar den sociala samhrigheten r felaktiga. Och den lyfter fram hur de frdelar som invandringen innebr ssom att tillstta de arbeten som behver utfras, stimulera nya ider, verksamheter och fretag, samt att bidra till ett mer mngfaldigt och kreativt samhlle ofta r underskattade. En tredje anledning till att det r viktigt att den hr boken nr en svensk lsekrets r att samtidigt som invandring ofta, p ett missvisande stt, betraktas ur ett trngt nationalistiskt perspektiv, r mnniskors rrelser ver jorden i sjlva verket ett globalt fenomen som inte gr att uppfatta korrekt om man ser det p ngot annat stt och det finns mycket som alla lnder kan lra sig av varandras erfarenheter. Amerikas lnga tradition av invandring r ett bevis p nykomlingarnas frmga att skapa ett dynamiskt ekonomiskt framgngsrikt samhlle. Den kanadensiska modellen visar tydligt att mngfald kan vara en klla
22

till styrka, inte svaghet, en anledning att hra till, inte en urskt fr att utestnga. Frska erfarenheter inom EU, dr 500 miljoner europer nu kan rra sig fritt frn Finland till Faro och frn Belfast till Bukarest, har avvrjt mnga av farhgorna nr det gller ppna grnser. I vissa avseenden r Sverige ett fredme fr andra lnder. Tack vare reformerna som infrdes 2008 kan fretagen nu anstlla de medarbetare de behver frn hela vrlden, istllet fr att byrkraterna ska gra godtyckliga gissningar om vad de behver. Sverige kan ocks knna stolthet ver sin mngriga humanitra tradition. Sedan Irakkriget har man tagit emot fler irakiska flyktingar n vad USA har gjort. Baksidan r att det hr har lett till att mnga mnniskor anser att det r en sorts vlgrenhet att ta emot utlnningar, snarare n att vara medvetna om det faktum att nykomlingarna ocks har mycket att tillfra till det svenska samhllet. Och vad som r nnu vrre r att medan irakierna i USA inom kort efter ankomsten arbetar och startar fretag kan mnga i Sverige inte hitta ngra arbeten, och det slutar med att de tvingas leva p bidrag medan deras barn inte gr s bra ifrn sig som de borde. Det r ett fruktansvrt slseri med begvning och mjligheter och det hller p att skapa ett enormt bakslag fr synen p invandrare. Sveriges framtid kommer inte att avgras av Sverigedemokraterna, ett extremistparti med bara begrnsad lockelse. Det som verkligen spelar ngon roll r hur de etablerade partierna konservativa, liberala, socialdemokratiska och grna reagerar. Det kan vara frestande att ignorera Sverigedemokraterna men det skulle vara ett misstag. I en demokrati r det alltid viktigt att frst varfr mnniskor har vissa sikter, ven om man inte hller med om dem. Dessutom kommer de inte att frsvinna bara fr att man ignorerar dem. Tvrtom kommer det att ge nring t de paranoida konspirationsteorierna, knslan av att st emot etablissemanget och den uppfattade offerrollen som r de hgerextrema partiernas viktigaste grogrund. En strre risk r att de etablerade partierna kommer att ge efter fr Sverigedemokraterna. De lockar trots allt till sig vljare frn hela det politiska spektrumet: alltifrn arbetarklassgrup23

PHILIPPE LEGRAIN

I N VA N D R A R E V I B E H V E R D E M

per som tidigare hade kunnat stdja Socialdemokraterna eller Vnsterpartiet, till konservativa medelklassvljare som tidigare skulle ha rstat p Moderaterna eller Kristdemokraterna, och vljare som en gng i tiden kanske skulle ha lockats av Folkpartiets flrtande med invandringsskeptisk politik och vljare som traditionellt skulle ha rstat p det invandrarvnliga Centerpartiet. Dessutom kan opportunistiska politiker knna att de kan locka till sig vljare genom att ge ett eko av Sverigedemokraternas sikter. Men om politiker i mittfran, mediekommentatorer och framstende personer brjar gra det kommer de att legitimera dessa sikter. Lngt ifrn att undergrva stdet fr Sverigedemokraterna r risken att det strker dem, eftersom det tabu som finns kring att uttrycka invandrarfientliga frdomar frsvinner och mnniskor d vljer att rsta p ett kta invandrarfientligt parti istllet. Ytterst kan man ha ntt en brytpunkt nr en majoritet i opinionen vger ver mot invandrarfientliga sikter, ssom har skett frmst i Nederlnderna, men ven i mitt eget hemland Storbritannien. Det r drfr det r viktigt att etablerade politiker och kommentatorer vljer det tredje alternativet: att frska frst de underliggande frgorna som fr mnniskor att rsta p Sverigedemokraterna och ta itu med de frgorna om de r berttigade, samtidigt som man vederlgger de falska argumenten och avvisar den vrldsbild som orttfrdigt ger invandrarna och deras barn skulden fr allt mjligt ont. Om det till exempel finns en oro fr att alltfr mnga invandrare lever p bidrag, mste man titta p varfr det r s, och vilka reformer som krvs fr att ka antalet mnniskor som har ett arbete bland dem som str utanfr arbetsmarknaden en grupp som innefattar unga mnniskor likavl som invandrare. Samtidigt mste man med stor kraft avfrda lgnen som pstr att invandrarna r en samling slfockar som inte vill arbeta och inte har ngra anvndbara kunskaper. Som Benny Carlson vid Lunds universitet har visat, trivs somalierna bland svensk-amerikanerna i Minnesota. Det innebr att det snarare r de svenska institutionerna n somaliernas kulturella srdrag som gr att de har svrt att klara sig hr i landet. Prioriteringarna borde vara
24

tydliga: ka anstrngningarna fr att bekmpa diskrimineringen och att frmja samma mjligheter fr alla; genomfr arbetsmarknadsreformer som bttre kombinerar trygghet, anpassning, anstllningsbarhet och mjligheter och infr vlfrdsreformer som ger skydd men minimerar incitamenten till att inte arbeta. Hur som helst mste Sverige gra mer fr att anvnda en enorm resurs befolkningens mngfald. Som jag diskuterar mer i detalj i kapitel fem kan ett mngfaldigt samhlle potentiellt ha en enorm inverkan p dynamiken i ekonomin, genom att frmja kreativiteten och hjlpa till att stimulera nya ider och fretag. Ofta kommer nya ider och fretag frn begvade personer som triggar igng varandra och olika mnniskor med olika kunskaper, olika perspektiv och olika erfarenheter tillfr ngot extra till blandningen. Om det drfr finns tio personer i ett rum som ska lsa ett problem och alla tnker p samma stt spelar det ingen roll hur begvade de r, deras tio huvuden r inte bttre n ett. Tnker alla dremot p olika stt kommer iderna att studsa fram och tillbaka och de kan komma fram till bttre lsningar p problemen snabbare, som alltmer forskning visar. Det gller nr man stter in kvinnor i styrelser dr alla r mn. Det gller nr man stoppar in personer som har gtt p statliga skolor i en regering som uteslutande bestr av politiker som har gtt p privata skolor. Och det gller nr man tillfr mnniskor med utlndsk bakgrund till en grupp personer frn ett och samma land. Man kan ta hiv-forskningen som exempel. I ratal kmpade amerikanska forskare fr att hitta en lmplig medicinering mot hiv. De tog fram alla mjliga sorters mediciner som fungerade mer eller mindre bra, men ingen som var effektiv under ngon lngre tid. Sedan fick ett team lett av en taiwanes-amerikan en lysande ny id: varfr inte prova med en cocktail av olika mediciner? Och det fungerade. Tnk hur mnga liv det har rddat i hela vrlden. Eller se p Silicon Valley. Nstan hlften av alla nystartade internetfretag de senaste ren har haft en invandrare som medgrundare. Google, Yahoo, eBay, YouTube, PayPal alla har en medgrundare som kom som invandrare till USA som barn, och som sedan har arbetat tillsammans med mnniskor fdda i USA.
25

PHILIPPE LEGRAIN

I N VA N D R A R E V I B E H V E R D E M

Vrdet av mngfald gller alla fretag och organisationer som behver lsa problem och vara innovativa: en parlamentarisk kommitt som frsker frbttra en lag, ett politiskt parti som sker efter en ny politik som vinner rster, en oberoende organisation som frsker fra fram sitt budskap p ett effektivare stt, ett litet fretag som vill marknadsfra sina produkter bttre, eller ett stort fretag som vill bli grnare. Den stora frgan r: hur gr vi mesta mjliga av den hr potentialen? Uppenbarligen kan mngfald, om den inte hanteras p rtt stt, skapa mer problem n den tillfr mjligheter. Det r drfr mngfaldiga samhllen behver stabila demokratiska institutioner och lagar som understds av liberala vrderingar, s att mnniskor kan leva ihop p ett fredligt och produktivt stt och klara ut sina problem genom politiska frhandlingar. Man mste ocks vara medveten om potentialen fr konflikter och missfrstnd, och frska undvika dem. Att hjlpa alla i Sverige att lra sig flytande svenska, utan att bortse frn de andra sprk de kanske talar, r ocks en viktig investering. Samtidigt som mngfaldens kraft kan g frlorad om den inte frvaltas rtt, kan den ocks g frlorad om den inte underhlls. I praktiken innebr det att uppmuntra att olika sorters mnniskor br komma i kontakt med varandra i skolan, p arbetet, p gatorna och socialt. Det betyder att man inte bara lter talet om mngfald bli tomma ord utan att man verkligen vrdestter det. Att man aktivt frsker locka till sig olika medarbetare och migranter. Att man fr nykomlingarna att knna sig vlkomna. Att man tillter att mnniskor r annorlunda och nd knner att de tillhr oss andra. Det innebr att fretag och organisationer behandlar mnniskor som en tillgng och inte som en kostnad. Att man hjlper alla att uppn sin fulla potential. Sist men inte minst mste bde myndigheter, fretag och organisationer vara inriktade p att frmja innovation och entreprenrskap och investera i nya ider Det r dags att brja se mngfalden i ett annat ljus. Invandringen r inget hot, den r en mjlighet. Den r inte en form av vlgrenhet, den kan vara till msesidig nytta. Det r en frga om mnskliga rttigheter och internationell solidaritet lika mycket
26

som egenintresse. Ytterst handlar det om att skapa ett ppnare, mer dynamiskt och progressivt samhlle fr alla. Jag vill passa p att tacka Karin Zelano, Tove Lifvendahl och alla p FORES fr att ni har gjort det mjligt att ge ut den hr boken. Tack till alla som har bjudit in mig att tala i Sverige under ren och de mnga intressanta personer jag har ftt trffa till fljd av det. Jag ser fram emot att fortstta samtalet. Philippe Legrain, april 2013

27