>>>Testa dig sjalv

5.1 Vilken energiomvandling sker nr en sten faller ner mot golvet? Lgerenergi -> Rrelseenergi -> Vrmeenergi 5.2 Frklara fljande begrepp: a) Vrme Alla atomer och molekyler som finns i material vibrerar. Det r dessa rrelser vi upplever som vrme. Laddningar som rr sig har energi som kallas elektrisk energi. Ofta handlar det om minusladdade elektroner som rr sig i ledningar av metall. Kemisk bunden energi r energi som finns i bindningarna mellan atomerna i en molekyl eller jonerna i ett salt. Krnenergi r den energi som hller samman atomkrnorna. Nr t.ex. atomkrnorna i grundmnet uran klyv till mindre krnor omvandlas krnenergi till strlnings- och vrmeenergi.

b) Elektrisk energi

c) Kemisk bunden energi

d) Krnenergi

5.3

Ge exempel p olika typer av strlning som kan beskrivas som vgrrelser. Gammastrlning Rntgenstrlning Bildas i samband med krnklyvning. Tillrckligt energirik fr att trnga igenom olika vvnader i kroppen. Frn solen. Den strlning vra gon r motagliga fr. Kallas ocks vrmestrlning. Varma freml har mycket strlning. Stter frmst vattenmolekyler i rrelse.

Ultraviolett strlning Synligt ljus Infrard strlning

Mikrovgor

Radiovgor 5.4

Utnyttjas till mobiltelefoni, radio och TV.

Enligt energiprincipen kan energi varken frintas eller nyskapas. Varfr behver vi minska vr energianvndning om energi inte kan frintas? Vi anvnder mer och mer energi samtidigt som vi blir fler och fler. Eftersom energi inte kan nyskapas s mste vi minska vr energianvndning s det rcker till alla.

5.5

Vad menas med att t.ex. en bil har verkningsgraden 30 %? I mnga bilar anvnds inte mer n 30 % an energin i bensinen fr att driva bilen framt. Resten omvandlas till vrme, utan att ha gjort ngon nytta. Man kan d sga att verkningsgraden fr en sdan bil r 30 %.

5.6

Ett land vid ekvatorn tar emot mer energi frn solen per r och kvadratmeter n vad Sverige gr. Varfr r det s? Solstrlarna trffar jordytan med en snedare vinkel p vra breddgrader n vid ekvatorn. Drmed frdelas solenergin p en strre jordyta hos oss n vid ekvatorn.

5.7

Ge exempel p var solceller anvnds. De monteras ofta p husvagnar och btar. Mnga svenska fyrar drivs med el frn solceller. Solceller anvnds ocks p satelliter och rymdskepp vilket r extra effektivt d strlningen r starkare i rymden n p jorden.

5.8

Beskriv hur en solfngare fungerar. Ett rr med kall vtska gr igenom en lda som liknar ett vxthus. Vtskan vrms upp och leds till en isolerad tank. Kan senare anvndas till uppvrmning av bostaden.

5.9

Beskriv hur jordvrmen kan utnyttjas till att vrma en bostad. Man kr ner en slang i jorden som innehller en kall vtska. Vrmen i jorden vrmer den kalla vtskan. Det r den vrmen som tas tillvara och koncentreras med en vrmepump.

5.10

a) Beskriv hur ett vattenkraftverk fungerar. I ett vattenkraftverk led vatten frbi en turbin som driv runt av vattenstrmmen. Turbinen driver i sin tur en generator som omvandlar rrelseenergin till elektrisk energi. b) P vilket stt pverkas miljn av vattenkraft? Frdmningarna gr s att laxfiskarna som r beroende av att kunna vandra upp i vattendrag inte kan gra det lngre. Samtidigt blir vattnet ovanfr frdmningen stilla, vilket gynnar abborrar och gddor.

5.11

a) Beskriv frdelar med vindenergi. Vindkraft verk r i drift om vindstyrkan r mellan 4-25 m/s, vilket r ca 80 % av ett r. De ger inga utslpp till miljn och mjliggr nrproducerad el och drmed sm transportfrluster. b) Beskriv nackdelar med vindenergi. Ljud frn rotorbladen kan verka strande p nra hll. Det behvs dessutom vldigt mnga fr att det ska f en stor betydelse fr elproduktionen.

5.15

Vad r torv? Lager av ofullstndigt nedbrutna vxtdelar.

5.16

Rita en bild som visar frekomsten av naturgas och olja nere i berggrunden. Stt namn p de olika bergarter som ingr i din bild.

5.17

Ge exempel p produkter som man utvinner i ett oljeraffinaderi. Asfalt, bensin, naturgas och diesel etc.

5.18

Ge exempel p skador som ett utslpp av olja i havet kan orsaka. Sjfglar lockas att landa i flytande oljeflckar som ser ut som lugna vattenspeglar. Nr oljan sedan klibbar ihop fjdrarna frlorar fglarna sitt skydd mot det kalla havsvattnet. ven fglar som bara fr lite olja p sig kan d av t.ex. lunginflammation. Det tyngsta oljeflckarna sjunker och hamnar p botten. Dr dabbas bland annat fiskrom och musslor.

5.19

Vad menar en forskare med att vi nu str infr peak oil? Enligt peak oil teorin kar vrdens produktionstakt av olja fr att sedan sjunka tills alla lnsamma fyndigheter r tmda. Efter denna sjunker tillgngarna av olja i vrlden.

5.20

Vad menas med miljns brkraft? Miljns brkraft beskriver hur mnga individer ett ekosystem klarar innan dess negativa pverkan stter stopp fr fortsatt befolkningskning.

5.29

a) Frklara vad biobrnsle r. Biobrnslen rknas alla typer av vxt- och djurmaterial som kan brnnas direkt eller omvandlas till flytande eller gasformiga brnslen. b) Ge exempel p 2 biobrnslen. Etanol Genom att jsa socker som finns i sd och andra vxter framstlls etanol (vanlig alkohol). Den kan bland annat erstta bensin i speciella motorer. Fuktiga vxt- och djurrester kan ruttna i en rtkammare och bildar biogas. Gasen bildas ocks nr hushllsavfall ruttnar. Gasen kan anvndas till uppvrmning av lokaler och drivmedel till fordon.

Biogas

5.30

Frklara hur kad produktion av biobrnslen i Afrika skulle kunna leda till kad urbanisering. Om marken som mnniskorna bor p kps upp av fretag som producerar biobrnslen, s blir mnniskorna avhysta och frlorar naturtillgngarna som r en frutsttning fr deras stt att leva. De blir hnvisade till plantagearbeten eller tvingas flytta till stdernas slumomrde.

5.31

Frklara vad isotoper r. Atomer som innehller lika mnga protoner, men som har olika antal neutroner sgs vara isotoper.

5.32

I genomsnitt fr varje mnniska i Sverige en strldos p 5 mSv/r. Varifrn kommer den mesta frn denna strlning? ver hlften av denna strlning kommer frn den radioaktiva delgasen radon som kan spridas frn granit, betong och andra vanliga bergarter.

5.33

Varfr mste man anrika uran innan det kan anvndas i krnkraftverk? Naturligt uran bestr av isotopen uran-238 men innehller ocks lite uran-235. I krnkraftverk anvnds frmst uran-235. Drfr anrikas uranet, d.v.s. man kar halten av uran-235 frn 0,7 till 3 %.

5.34

Vad hnder med brnsleavfallet frn vra svenska krnkraftverk? Det frbrukade brnslet frvaras i vattenfyllda bassnger. Senare verfrs avfallet till en stor stlbehllare och fraktas till Oskarshamn. ven dr frvaras avfallet i vattenfyllda bassnger. Denna frvaring kallas mellanlagring. Efter 3040 r kan man flytta avfallet till en slutfrvaring dr det mste frvaras i 100 000 r.