Sexualitet Och Idealbilder

Sexualitet och idealbilder
Stockholm, institutionen fr socialt arbete p Stockholms universitet. Termin 6 HT 2012.

Unga tjejers syn p attityder och normer kring kvinnlig sexualitet.
Frfattare: Aurora Brnnstrm Handledare: Lisa Skogens
Frord Jag vill tacka min handledare Lisa Skogens p Socialhgskolan i Stockholm fr alla goda rd och fr den positiva feedback jag ftt under arbetets gng. Du har gett mig det sjlvfrtroende jag behvde fr att genomfra min studie! Jag vill ocks tacka lrarna p skolan dr jag hmtade mina respondenter. Stort tack till Kajsa Nyborg fr all hjlp med det praktiska p plats och fr din positiva attityd! Jag vill ge ett stort och varmt tack till de tio tjejer som valde att medverka i mina tv fokusgruppsintervjuer och som kom med s mnga bra och tnkvrda resonemang och med en god vilja att bidra till min studie. Utan er hade det inte blivit mycket skrivet!

Unga tjejers syn p attityder och normer kring kvinnlig sexualitet.
Abstract The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Gran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present. Moreover, the results reflect an overall heteronormativity and that ethnicity and culture play a role in how girls relate to the topic. Author: Aurora Brnnstrm Supervisor: Lisa Skogens
Antal ord: 19 634 Nyckelord: unga kvinnor, normer, attityder, sexualitet, fokusgrupper Keywords: young women, norms, attitudes, sexuality, focus-groups
Innehllsfrteckning
Inledning
Utgngspunkter och vinkling Bakgrund och problemformulering Relevans fr socialt arbete Syfte och frgestllningar Begrepp Uppsatsens disposition Skprocess
6 6 7 9 10 10 11 11 12 12 15 17 18 20 21 23 23 25 25 25 26 27 28 29 30 31 33
Beskrivning av kunskapsomrdet
En historisk versikt Typiskt kvinnligt Idealbilder Kvinnlig sexualitet
Teoretiska perspektiv
Gran Burenhult (2012) Tina Mattsson (2010) Beverly Skeggs (1999)
Sammanfattning
Forskningsmetod
Intervjuer Urval och avgrnsningar Milj Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Etiska aspekter Databearbetning och analysmetod Metoddiskussion
Resultat och analys

Typiskt kvinnligt Den visuella triggereffekten och konstruktioner av kn Idealbilder Accepterad och respektabel Kvinnlig sexualitet Olika frutsttningar Heteronormativitet Stigma
34 36 37 39 41 44 45 47 48 49 49 50 51 52 53 54 56
Sammanfattning
Diskussion
Typiskt kvinnligt, den visuella triggereffekten och konstruktioner av kn. Idealbilder - accepterad och respektabel Kvinnlig sexualitet - olika frutsttningar Heteronormativitet som stigma
Slutdiskussion Referenser Elektroniska referenser
Inledning
Finns det ngonting s fundamentalt, s viktigt, s intressevckande och s allmngiltigt som sexualitet? Finns det ngonting s komplext och omdebatterat som kvinnlig sexualitet? Och r det ngonsin s aktuellt som i ungdomsren, i puberteten, nr allt r nytt och spnnande? Utifrn unga tjejers perspektiv undersks och analyseras i den hr uppsatsen mnniskans viktigaste drivkraft: sexualiteten. Genom den hr texten ges en rst t unga tjejer att diskutera ett av vra mest aktuella mnen: kvinnlig sexualitet. Utgngspunkter och vinkling
De flesta feminister och queerteoretiker r numera verens om att bde genus och sexualitet varken automatiskt eller sjlvklart alstras av biologin. Redan under mina frsta dagar bland gymnasietjejerna sg jag att processerna var intimt sammanfltade med ideal, frestllningar och handlingar knutna till sexualitet
Citaten ovan r hmtade ur Fanny Ambjrnssons doktorsavhandling (2004) I en klass fr sig genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Bara i de hr korta stroferna problematiseras genus och kvinnoblivandet till en komplexitet mellan det kulturellt skapade och det biologiskt grundade knet. Genom avhandlingen ger hon en bred och tydlig bild av hur det r att vara ung kvinna idag och boken r sledes den klla som inspirerat mig mest till min underskning, nmligen hur unga tjejer pverkas av alla dessa normer, krav och frestllningar som finns kring hur man som kvinna br vara. Liksom Fanny Ambjrnsson (2004) tar jag avstamp i sociologen Beverly Skegges bok Att bli respektabel (1999) som handlar om kvinnovarandet i historisk kontext och om svrigheten av att vara kvinna p rtt stt. Min egen frfrstelse r att kn visserligen r ngonting som skapas i den kultur vi lever och i den kontext vi befinner oss, men att det ocks r ngonting som hnger ttt ihop med vra mnskliga drifter och vr lust. Med detta inte sagt att denna lust mste inbegripa en heterosexualitet, ven om heterosexualiteten r normen (www.rfsu.se). Jag tror att kvinnor idag undertrycker sin biologiskt drivna sexualitet i en nskan att balansera sitt jag inom ramarna fr vad som klassas som accepterat kvinnligt. Drfr kommer jag ocks att anvnda mig av Beverly Skeggs begrepp respektabilitet i min analys av den underskning jag valt att gra. Till min hjlp fr att problematisera och frklara kvinnoblivandet genom en biologisk ansats har jag anvnt mig av arkeologiprofessor Gran Burenhults bok Den sexuella evolutionen (2012).
6
Jag har valt att fokusera p tjejer i k 9, eftersom jag tnker mig att de befinner sig i en slags brytpunkt i livet d de snart ska avsluta sin grundskoleutbildning och vlja ngot annat fr framtiden och att de fortfarande befinner sig mitt i puberteten och sitt vuxenblivande. Jag r medveten om att mitt synstt p genus kan vara ngot kontroversiellt, d jag vljer att koppla den feministiska genusforskningens tankar om kn och genus som kulturell konstruktion till en mera biologisk ingng till kvinnlig sexualitet. Jag r ocks medveten om att detta synstt kanske enbart r mitt eget personliga, men mina egna tankar och sikter har givit mig lust och drivkraft till att genomfra forskningen. r jag som forskare intresserad och engagerad blir forskningen frhoppningsvis intressant och engagerande i gengld. Jag hoppas med den hr underskningen att andra kan f en liten inblick i hur unga tjejer mr idag och jag hoppas dessutom kunna bidra med lite gld till genusforskningen fr framtiden. Jag r motiverad och engagerad och jag hoppas att det ska lysa igenom i den hr uppsatsen. Bakgrund och problemformulering P rfsu:s hemsida formuleras fljande angende tonrssexualitet:
I tonren brukar vi bli mer medvetna om vr egen och andras sexualitet. Det kommer bde inifrn och utifrn. Inifrn i takt med det att kroppen och hjrnan vxer och frndras men ocks p grund av att tankar, frhllningsstt och relationer utvecklas och ndras. Utifrn pverkas vi bland annat av att omgivningen pminner om de osynliga regler som fi nns fr nr man ska ha sex, hur, och med vem eller vilka. Tonren r ocks en tid d frlskelse och sex kan brja uppta en strre del av ens tankar, oavsett om vi vill det eller inte. Krleksrelationer kan pverka ens livssituation p flera stt, bland annat sexlivet (www.rfsu.se).
D och d dyker statistik upp i media som visar p ohlsa, s som depression, hos unga kvinnor. T.ex. i Stockholmsenkten frn 2012, dr ungdomar i k 9 ftt svara p frgor kring sin psykiska hlsa. Via staplar i olika diagram syns tydligt att unga tjejer r verrepresenterade vad gller sdant som huvudvrk, dlig aptit, ont i magen, svrt att somna, r ledsna och knner sig deppiga och vill ndra mycket p sig sjlva (www.stockholm.se). ven frska siffror frn Statistiska Centralbyrn (SCB) bekrftar att unga kvinnor mr relativt dligt idag. I rapporten p tal om kvinnor och mn syns tydligt att trenden att unga tjejer oroar sig mer och har mer ngest n killar hller i sig (www.scb.se). I Statens folkhlsoinstituts rapport nr A 2005:5 Ungdomsmottagningen ungdomar och personal berttar skriven av Zelma Fors, beskrivs ungdomars sexualitet bland annat shr:

Sexualiseringen i samhllet visar sig ofta i att unga mnniskor inte kan hitta grnserna fr sin sexualitet
Folkhlsoinstitutet formulerar bland annat p sin hemsida (www.fhi.se):

En trygg sexualitet, fri frn frdomar, diskriminering, tvng och vld r hlsosam.
Frgan r vad sexualiseringen i samhllet gr med unga mnniskors mende. Men frgan r ocks om just det pstendet stmmer kan det vara som arkeologiprofessor Gran Burenhult (2012) menar att samhllet inte alls r mera sexualiserat nu n frr och att det tvrtom behvs en ny, mera ppen debatt om mnniskors sexualitet?
Knsrolls- och jmstlldhetsdebatten r idag intensivare och mera kontroversiell n ngonsin, men diskussionen om jmstlldhet ligger ofta lngt vid sidan av vad det kanske egentligen handlar om. Fr det kan vl inte vara s att jmstlldhetsivrarna med den kunskap vi har idag menar att bda knen skall vara likadana och gra precis samma saker? I s fall har man grovt missat alla realistiska frutsttningar fr att lsa problemet. Radikalfeministerna i vrt land har lyckats med konststycket att marknadsfra en likhetsfeminism som menar att alla skillnader mellan knen utom de anatomiskt synliga r betingade av miljpverkan trots att, som vi sett, all modern forskning visar att s inte r fallet.
Burenhult (2012) kan i ovanstende citat se ut att g hrt t genusforskarna och de teorier jag valt att anvnda mig av i den hr studien, men jag vill mena att han har en pong. Kvinnor och mn r faktiskt olika varandra och har olika frutsttningar rent biologiskt ngot som i dagens samhlle litegrann glms bort i genusdebatten. Att inte ta hnsyn till detta faktum r, fr att anvnda Burenhults ord igen, en skymf mot kvinnan (2012). Hr uppenbarar sig nu en problematik och en komplexitet som r mycket intressant. Fr vad hnder med tjejer som vxer upp med detta genetiska arv av att vara kvinnor och inte mn i ett samhlle dr genusdebatten snarare r konstruktivistisk n biologisk, dr sexualiseringen i det offentliga bde r tabu men samtidigt oerhrt exponerad? Pongen hr r att belysa och problematisera kvinnoblivandet bde genom en genusforskaransats och genom en biologisk ansats. Inom ramen fr min underskning har jag enbart tittat p omstndigheterna inom en skola och med hjlp av ett ftal tjejer diskuterat normerna och attityderna kring kvinnlig sexualitet. Det r inte ett resultat som gr att generalisera p samma stt som om jag skulle ha utfrt en kvantitativ underskning (Brinkmann & Kvale, 2009) men ven i liten skala r mnet nog s intressant och vl vrt en underskning.
Relevans fr socialt arbete Det r viktigt att underska hur unga tjejer mr idag och hur de trivs med sig sjlva av flera orsaker. I Statens folkhlsoinstituts rapport nr A 2005:5 Ungdomsmottagningen ungdomar och personal berttar skriven av Zelma Fors gr t.ex. att lsa fljande angende anledningar till att ungdomar idag sker sig till ungdomsmottagningen:
fr att de mr dligt, vilket kan innebra allt frn att ha dligt sjlvfrtroende till stress- och krisreaktioner. ven depressioner, ngest, tvngsfrestllningar, sjlvmordstankar och sjlvsvlt kan vara anledningar. En del lindrar ngest genom att aktivt skada sig sjlva och sin kropp, andra gr det genom att missbruka alkohol och droger
Nr man r ung - och srskilt nr man r mitt uppe i puberteten r det s mycket som hnder bde fysiskt och psykiskt, och man r d mottaglig och knslig fr en massa saker. Inte under ngon annan period i livet frndras saker s snabbt, vilket kan medfra en fysisk och mental vxtvrk (www.rfsu.se). verhuvudtaget r det viktigt att prata om sex och om sexualitet och vad det gr med oss som mnniskor och att prata om det utifrn unga tjejers perspektiv. Jag tror att vi behver lyfta upp problematiken och det svra i att vxa upp och bli kvinna idag i vr vrld, dr kraven kring hur man ska vara bombarderar oss verallt i media, p TV, i tidningar, p ntet etc. men ocks i det vardagliga livet. Att se komplexiteten i att bli vuxen, bli en sexuell varelse och sedan frhlla sig till alla dessa krav och borden. Dessutom tror jag att det r viktigt att diskutera sexualitet utifrn det faktum att det r en viktig del i livet, att de flesta av oss faktiskt vill ha sexuella relationer samt att de flesta ocks trivs med att anses vara en person som r lmplig fr dessa sexuella relationer. Men det r sklart en fin grns fr vad som r ett accepterat beteende och inte. Min tro r att mnga riskbeteenden som unga tjejer idag lever med (s som tstrningar, sjlvskadebeteende o.s.v.) kan hrledas till en bristande sjlvknsla med kopplingar till ett osunt frhllande till sex och den egna sexualiteten. Drfr r mnet relevant fr socialt arbete.
Syfte och frgestllningar Syftet med underskningen r att ta reda p hur unga tjejer pratar om och frhller sig till normer och attityder kring kvinnlig sexualitet. Vilka normer och attityder kring kvinnlig sexualitet framtrder i diskussion med de unga tjejerna i studien? Finns det, bland tjejerna i studien, ngon idealbild av den ultimata kvinnan och hur ser den i s fall ut? Om en idealbild av den ultimata kvinnan frekommer hur frhller sig tjejerna i s fall till den? Begrepp Jag kommer att anvnda mig av begreppen ung kvinna och tjej synonymt i den hr uppsatsen. Nr jag dremot talar om kvinnor syftar jag p knet samt genustillhrigheten, men ocks oftast p en ngot ldre individ. Nr jag anvnder begreppet kvinnoblivandet menar jag den helhetsprocess det innebr att vxa upp som ung kvinna till vuxen kvinna med alla krav, msten, borden och ideal etc. och med kvinnovarandet menar jag den helhetsprocess det innebr att upprtthlla och leva upp till alla dessa krav, msten, borden och ideal etc. Vad jag menar nr jag pratar om sexualitet r framfrallt den rent biologiska lusten som vi mnniskor har inneboende sedan fdseln drivkraften till reproduktion. Jag vill dock pongtera att i begreppet innefattas ocks en kulturell och konstruktivistisk aspekt med gllande normer och attityder, men framfrallt drivkraften som ren njutning och nyfikenhet. Detta betyder att sexualitet i min mening r fri frn stmplingar av sexuell lggning. Sexualitet kan allts vara bde heterosexuell eller homosexuell eller likaledes odefinierbar som lggning i min begreppsfrklaring, samt handla om de rent biologiska drifterna och de kulturellt konstruerade normerna. Idealbilden av kvinnan handlar framfrallt om de konstruktioner och de frestllningar som finns runt omkring oss i samhllet och d framfrallt i Sverige. En idealbild r ngonting man ser upp till och ngot som man vill efterstrva.
10
Uppsatsens disposition Utgngspunkten fr den hr uppsatsen r ett kombinerat synstt av kn och genus som konstruktioner skapade av samhllet och som biologiskt arv. Vgledande teorier och tidigare forskning r huvudsakligen hmtade frn genusvetenskaplig forskning. Efter inledning, utgngspunkter och vinkling, bakgrund och problemformulering, relevans fr socialt arbete och presentation av syfte och frgestllningar samt en begreppsfrklaring fljer en beskrivning av skprocessen samt den tidigare forskning som funnits p omrdet. Avsnittet om tidigare forskning r uppdelat p tre teman: typiskt kvinnligt, idealbilder och kvinnlig sexualitet detta fr att p ett enkelt stt visa fr lsaren att det p s vis kopplas samman med resultat-, analys- och diskussionsdelarna som r uppdelade p liknande stt. Efter beskrivningen av tidigare forskning fljer s en versikt av de valda teorierna fr analysdelen. Drefter presenteras forskningsmetoden som innehller en genomgng av intervjuer, urval och avgrnsningar och milj. En diskussion kring reliabilitet, validitet och generaliserbarhet presenteras samt de etiska aspekterna och databearbetning och analysmetod. P det fljer en metoddiskussion. Resultat-, analys- och diskussionsdelen r indelad i teman likt avsnittet om tidigare forskning (typiskt kvinnligt, idealbilder och kvinnlig sexualitet). Detta fr att lsaren tydligt ska se den rda trden mellan de olika teman som tagits upp i underskningen. Allt bygger p den intervjuguide (se bilaga.1) som anvndes vid insamlandet av data. De tre teman som presenterats r vgledande och av resultaten under var och ett tema fljer en ny rubrik en underrubrik - som stter ord p det frmsta synliga resultatet av det ovan presenterade temat. Diskussionen r sedan en sammankoppling av bde temarubrikerna och underrubrikerna. Slutligen kommer en vergripande slutdiskussion ver hela uppsatsen. Skprocess I mitt skningsarbete fr att finna tidigare forskning samt litteratur som r relevant fr mnet anvnde jag mig av skmotorerna Libris och Proquest samt Google Scholar p ntet. Genom de avhandlingar som jag i slutndan bestmde mig fr att anvnda mig av fr min analys fann jag ven en del intressanta och anvndbara avhandlingar och vriga verk i referenslistorna. Dessutom tog jag hjlp via telefonsamtal och mail av ett par kvinnor p enheten fr sexualitet och hlsa, Lafa.
11
Skord: (unga tjejer OR ungdomar) AND (sjlvknsla OR sexualitet) AND (normer OR attityder) samt (ungdomar) AND (sjlvknsla OR sexualitet OR kn) AND (normer OR attityder OR idealbild) och (young girls) AND (self esteem OR sexuality) AND attitudes. Jag skte medvetet efter litteratur och tidigare forskning som behandlar unga kvinnors syn p kvinnlig sexualitet. Eftersom jag tnker mig att det ngonstans finns oskrivna regler kring hur man som kvinna idag br vara s.k. idealbilder av den ultimata kvinnan valde jag drfr bort en hel del material som jag fann i mitt skningsarbete. En viktig och stor del r t.ex. hedersproblematiken med vld och frtryck av kvinnor som jag helt enkelt valde bort fr att begrnsa mitt omrde. Dessutom valde jag att fokusera frmst p den forskning som har bedrivits i Sverige fr att lttare kunna dra paralleller till min egen underskning.
Beskrivning av kunskapsomrdet
En historisk versikt Eftersom jag valt att utfra en underskning om unga tjejers sexualitet och idealbilder av att vara kvinna ngot som hnger ttt ihop med frestllningar om genus och kn och frhllandet mellan knsrollerna hamnar min forskning inom ramen fr det som kallas genusvetenskap. Forskningsfltet r brett och jag har en hel del material att ta hnsyn till om jag vill. Listan p genomfrda studier, vetenskapliga avhandlingar och debattbcker p mnet kan gras lng och d jag skt efter tidigare forskning och relevant litteratur har jag ftt mngder av trffar och det har drfr varit svrt att slla bland dem. Tillslut bestmde jag mig fr att anvnda mig av ett ftal avhandlingar fr min analys, men gr nedan en kort vergripande presentation av en del av den forskning som finns inom det genusvetenskapliga fltet: Historiskt betydelsefulla verk inom genusvetenskapen som r vl vrda att nmnas r bland annat: Simone de Beauvoirs Det andra knet (1949) dr det bermda citatet: kvinna r inte ngonting man fds till, det r ngonting man blir myntat av Simone de Beauvoir frekommer. Citatet pekar just p konstruktionen av knet. De Beauvoir ville pongtera att det kvinnliga knet r inrutat i en mall av vissa beteenden, frvntningar och krav som visar omvrlden att man r just kvinna - och inte man - utifrn vad det patriarkala samhllet har skapat. I J.S. Mills The subjection of women (1869) diskuteras familjen och ktenskapet. J.S. Mills levde mellan ren 1806 och 1873 och ger i sin bok en feministisk bild ur ett manligt perspektiv av kvinnans roll i hemmet. Fr min underskning r dessa verk intressanta fr att
12
visa p genusvetenskapens historiska arv och fr att visa p att ven om mycket har hnt, hnder det fortfarande massor och n finns det mycket kvar att gra. Nina Bjrks Under det rosa tcket (1996) r en debattbok som fick stort genomslag d den kom ut. Bjrk talar fr en frigrelse frn de fasta knsrollerna och fortstter p stt och vis i Simone de Beauvoirs anda. Bjrk har bland annat lst en mngd magasin riktade mot kvinnor och hennes resonemang r sammankopplade med analyser av dessa magasin. Ett annat betydelsefullt verk som slagit ett slag fr feminismen i Sverige p senare r och d framfrallt slagit ett slag fr unga tjejers rtt att ta fr sig i livet r Linda Skugge och Belinda Olssons (red) bok Fittstim (1999). Det r en samling kapitel skrivna av olika unga kvinnor med fokus p att belysa orttvisor mellan knen. Boken har en allvarlig men samtidigt ironiskt och rolig ton som hade stort genomslag d den kom ut. Bde Nina Bjrks Under det rosa tcket (1996) och Linda Skugge & Belinda Olssons (red) bok Fittstim (1999) r att klassas som debattbcker och r inte granskad vetenskaplig litteratur, men bda bckerna innehller vrdefulla tankar och resonemang kring kvinnovarandet och maktstrukturerna i samhllet och kan inte frbises. Maria Bckman har skrivit en doktorsavhandling dr hon tar upp kvinnlig sexualitet kopplat till sexualundervisning och livskunskap i skolan. Hon diskuterar genus och sexualitet och kommer bland annat fram till att frutsttningarna ser vldigt olika ut fr tjejer och killar vad gller mjligheten att skaffa sig sexuell erfarenhet ihop med flera sexpartners. Avhandlingen heter Kn och knsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet (2003) och r ett relevant bidrag till debatten om unga kvinnors sexuella rttigheter. Ett par internationella bidrag till den feministiska forskningen r Sue Lees bok Sugar and Spice - Sexuality and Adolescent Girls (1993) som tar upp maktobalansen mellan kvinnor och mn i heterosexuella relationer och Amy L. Best studie Prom Night. Youth, Schools, and Popular Culture (2000) dr hon intervjuat ett stort antal unga kvinnor om deras upplevelser kring skolbalen. Amy L. Best diskuterar balen som ett socialt forum dr unga tjejer finner sin identitet genom klasstillhrighet och dr normer och attityder kring sexualiteten blir tydliga. Framfrallt har hon intressanta tankar kring vad det innebr att vara homosexuell i balsammanhanget med allt vad det innebr av frvntningar och frberedelser av olika slag. Bde Sue Lee (1993) och Amy L. Best (2000) fr viktiga resonemang om skillnaderna mellan killar och tjejer i ungdomskulturen.
13
I en klass fr sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer (2004) r socialantropologen Fanny Ambjrnssons doktorsavhandling. Under ett rs tid bedrev hon ett s.k. fltarbete d hon fljde ett antal tjejer i en frort till Stockholm under deras sista r p gymnasiet. Ambjrnsson gjorde deltagande observationer i klasserna samt utfrde en mngd olika intervjuer under sitt arbete med avhandlingen. Fokus lades p tv grupper av tjejer: en grupp frn samhllsprogrammet och en grupp frn barn- och fritidsprogrammet och Ambjrnsson analyserar likheter och skillnader mellan dem. Ambjrnsson har ven skrivit en rad andra bcker och avhandlingar. I hennes bok Rosa den farliga frgen (2011) fr hon en diskussion kring kvinnlighetens vara och konstruktioner genom att p alla mjliga stt analysera vad frgen rosa symboliserar och berttar fr omvrlden. Lena Berg r ocks en intressant forskare p mnet. Hon skrev 1999 en bok med en genomfrd studie mycket lik den underskning jag sjlv gjort: Lagom r bst unga kvinnors berttelser om heterosexuell samvaro och pornografi. Berg var 27 r d hon genomfrde studien och hon intervjuade sammanlagt 16 stycken 15-riga tjejer i grupp och individuellt om deras upplevelser av heterosexuell samvaro och pornografi. Berg fr bland annat ett intressant och fr mig ytterst anvndbart resonemang kring de etiska aspekterna av att intervjua ungdomar i grupp. Vidare har Lena Berg skrivit avhandlingen: kta krlek: heterosexuell samvaro speglat mot diskurser om krlek, heterosexualitet och kropp (2002) dr syftet r att f mer kunskap om hur 15 riga tjejer skapar mening om sexuell interaktion med pojkar och pornografi. Hon har intervjuat tio tjejer i grupp och sex av dem individuellt. Margareta Forsberg anvnder bde kvalitativ och kvantitativ metod i sin avhandling Brunetter och blondiner: om ungdom och sexualitet i det mngkulturella Sverige (2007) och hon analyserar ett stort material bestende av tidigare forskning kring mnet, enktunderskning samt intervjuer. Den hr avhandlingen r intressant fr min uppsats eftersom den belyser kvinnoblivandet utifrn ett intersektionellt perspektiv. Avhandlingens tv syften r dels att underska eventuella frndringar i ungdomars attityder till sexualitet och relationer under senare delen av 2000-talet och dels att studera hur normer, vrderingar och mnster visas i en situation dr ungdomar med olika kulturell bakgrund, bor tillsammans i ett svenskt sammanhang. Forsberg (2007) bidrar sledes med en intersektionell analys. Sociologen Beverly Skeggs (1999) har studerat 83 vita arbetarklasskvinnor i nordvstra England under sammanlagt tolv r. Hon anvnder sig bland annat av den franske sociologen,
14
forskaren och frfattaren Pierre Bourdieus teorier i sin studie samt det egna begreppet respektabilitet. Intressant r att Skeggs ifrgastter de teoretiska ramar som feminister, kulturteoretiker och sociologer har skapat fr att frst hur kvinnor lever och producerar sig sjlva genom sociala och kulturella relationer. Detta r visserligen framfrallt en samling svenska studier, men jag motiverar valet att anvnda dessa studier fr min egen analys med det faktum att jag sjlv har bedrivit underskningen i Sverige och att det d blir lttare att dra paralleller. I vrigt r jag vl medveten om att forskningsfltet r stort och jag har allts varit tvungen att slla bland materialet jag funnit fr att ha en rimlig och greppbar mngd litteratur att frhlla mig till. Denna genomgng av tidigare forskning och relevant litteratur r inte p ngot stt fullstndig, men noga vald fr att tcka upp de teman jag valt att fokusera p i den hr uppsatsen: typiskt kvinnligt, idealbilder och kvinnlig sexualitet. Typiskt kvinnligt Idag r det de konstruktivistiska perspektiven som dominerar samhllsvetenskapen och det kvinnliga knet r sledes konstruerat s som vi knner det (Forsberg 2007). Synen p knet har dock inte varit den samma genom tiderna, s vad som r sant och naturligt gr skerligen fortfarande att diskutera. Klart r dock att det idag finns en rad normer kring vad som anses vara kvinnligt och inte. Hur ser en typisk kvinna ut? Vad gr hon och vad frvntas hon gra? Vad gr hon inte och vad fr hon helt enkelt inte gra? Ngot som genomgende tycks synligt i de avhandlingar och i de debattbcker jag funnit som r aktuella fr min egen underskning r att kvinnlighet bland annat handlar om omvrdnad, mttlighet och femininitet (ex. Ambjrnsson (2004), Berg (1999 & 2002), Bjrk (1996), Olsson & Skugge (red) (1999) Skeggs (1999)). Fina epitet som absolut inte inkluderar rhet eller vulgaritet (ex. Skeggs 1999). Bde i de vetenskapligt granskade bidragen och i debattbckerna tenderar slutsatserna att handla om liknande saker nr det kommer till vad som utmrker en typisk kvinna. I Fanny Ambjrnssons (2004) avhandling diskuterar tjejerna i studien kring detta med kvinnlighet och vad som anses vara typiskt kvinnligt. Det verkar finnas en frestllning om att tjejer mste vrda sina kroppar och sitt utseende och om man inte gr det r man mindre kvinnlig. Tjejerna i studien frklarar t.ex. att sndag r en okvinnlig dag fr d orkar de inte leva upp till alla de krav som de upplever stlls p dem fr att passa in i normen
15
som kvinna. ven strvan efter det naturligt kvinnliga genomsyrar resultaten. Att vara naturligt vacker r normalt och typiskt kvinnligt, men trots det grs tydligt i Ambjrnssons resultat att det ven r lika normalt att tycka illa om sin kropp, vara missnjd med sitt utseende som kvinna:
Jag r missnjd med min kropp allts r jag kvinna.
Beverly Skeggs (1999) talar om femininitet som ngonting efterstrvansvrt och vad det handlar om r en bild av att man som kvinna br vara behrskat feminin snarare n vulgrt sexuell. Femininiteten blir det vackra kvinnliga medan det sexuella blir ngonting fult. Kvinnorna i hennes studie vittnar i flera citat dessutom om en strvan efter att uppn respektabilitet som en typiskt feminin kvinna. Sissela Lindholm skriver i boken Fittstim (Olsson & Skugge (red) 1999) om hur hon som kvinna frst vid 29 rs lder frsttt att det kan vara bra att ven som tjej vara klok. Hon menar att hon tidigare i sitt liv frskt frstrka sdant som att vara st i alla olika sammanhang. Vad hon visar p r en bild av kvinnan som ngon som r till fr att behaga. Nr Nina Bjrk (1996) beskriver kvinnligheten gr hon ytterligare ett steg lngre i resonemanget kring den vackra, omsorgstagande, behagfulla kvinnan. Hon problematiserar knet i sin kroppsliga form och analyserar konstruerade frestllningar om kvinnlighet. Hon rds inte att beskriva de obekvma sanningarna kring det kvinnliga knet:
om jag fr hundra r sedan hade sagt jag r kvinna s hade det till exempel betytt jag har inte rstrtt, jag har inte tilltrde till universitetet, jag r inte myndig nr jag gifter mig . Och det hade inte betytt bara dessa faktiska omstndigheter, utan i frlngningen av dem ven en frstelse av ordet kvinna som en varelse som inte frstr sig p politik, som inte r kapabel att tnka rationellt, som inte kan ta ansvar fr ekonomi
Vad hon vill visa p r en historia av kvinnligt frtryck som speglar kvinnligheten n idag. Att kvinnlighet bde frknippas med vackra epitet som frvntas av knet kvinna, men att kvinnlighet ven r starkt frknippat med en rad negativa och frminskande egenskaper. Men hon ppnar ocks upp fr lsarens egna tankar och funderingar och det r inte helt tydligt vad som verkligen r kvinnlighet eller inte i hennes diskussion (Bjrk 1996). Nina Bjrk (1996) menar vidare att kvinnor stndigt r p maskerad. I sin bok har hon analyserat ett antal magasin riktade till kvinnor och hon gr i sina resonemang ganska hrt t magasinens uppmaningar till den kvinnliga lsarkretsen om att unna sig att ta hand om sig sjlv p olika stt. Hon menar att magasinen uppmanar sina lsare att kl ut sig till kvinnor
16
att kl ut sig till sig sjlva och att det till sist blir svrt att veta vad som r den sanna kvinnan under ytan. r hon sann i sin frkldnad av smink och vackra klder eller r hon sann utan? Idealbilder
I varje flicka som fds skapas ett begr efter att uppfylla den frvntning som det rosa tcket gvan frn BB symboliserar; ett begr att vara Kvinna, att vara den kvinnliga kvinnan. Nr vi mter Kvinnan i reklamen, i filmer, i vr lskades blick p oss r hon inte en bild bland andra bilder. Hon r bilden av oss sjlva, av den vi frvntas och vill vara.
Nina Bjrk (1996) beskriver i citatet ovan en slags utopisk bild av kvinnan som en utomstende kraft vi alla strvar efter att vara. Kort sagt: idealbilden av kvinnan. Men vem r hon och vad frvntas av henne i denna ideala skepnad? Bde Fanny Ambjrnsson (2004) och Margareta Forsberg (2007) tar avstamp i Beverly Skegges bok Att bli respektabel (1999), ngot som jag ocks valt att gra. Begreppet respektabilitet gr nmligen att analysera som en slags idealbild av att vara kvinna. Respektabilitet handlar visserligen till stor del om klasstillhrighet, eller omvnt om klassuteslutning, som Skeggs menar. Men som Skeggs frklarar det fungerar begreppet som riktlinje fr egentligen allt som r efterstrvansvrt fr kvinnor att vara respektabel blir allts en idealbild att strva efter. Fanny Ambjrnsson (2004) problematiserar femininiteten p ett intersektionellt plan med kopplingar till sexualiteten och anvnder sig dessutom av Judith Butlers bok Bodies that matter: on the discursive limits of sex (1993). Det r ingen ltt sak att leva upp till den ultimata bilden av en respektabel kvinna. Det r, fr att anvnda Ambjrnssons ord, en balansakt. Eller som utgngspunkterna i Lena Bergs avhandling dr hennes viktigaste resultat handlar om hur tjejerna lyckas balansera mellan att vara en slampa och ngon som r pryd och att tjejerna, fr att lyckas med en krleksrelation, br vara ngonstans mittemellan. Viktiga resultat i Margareta Forsbergs (2007) studie r hur frdomar kring etnicitet och vrdighet lever vidare idag. Att vara brunett kopplas samman med frestllningen om att vara respektabel men r samtidigt en symbol fr ngonting icke svenskt. Att vara blondin kopplas samman med svenskhet men ocks med att vara disrespektabel. Det r viktigt att vara respektabel som kvinna, ngonting som kan ses i uttryck av hur tjejerna i hennes studie pongterar vikten av att vara fina flickor respektabla flickor.
17
Skeggs (1999) utfrliga forskningsarbete under tolv rs tid, d hon intervjuade och studerade 83 vita arbetarklasskvinnor, utmynnar i en bred frstelse fr hennes begrepp respektabilitet som ju hnger ttt samman med frestllningen om den ultimata kvinnan. Vad det handlar om r hur denna specifika grupp kvinnor frsker finna framkomliga vgar i klass, kn, hetero/sexualitet, femininitet, omvrdnad och feminism. Sjlvklart blir resultaten spridda i och med det stora antalet respondenter, men Skeggs fr hela tiden en diskussion kring de citat och de resultat hon ftt frn kvinnorna i studien och kommer drfr fram till en rad tnkvrda slutsatser. Kvinnorna i hennes studie vittnar om hur de uppnr respektabilitet genom de klder de br, de aktiviteter de gnar sig t och de mnniskor de trffar. Ngra av de viktigaste resultaten i Fanny Ambjrnssons avhandling (2004), som ocks varit vgledande fr mitt eget skrivande, r att: Ambjrnsson, genom sina jmfrande analyser de olika tjejgrupperna emellan, ftt fram en ganska tydlig bild av hur en lyckad tjej/kvinna br vara i beskrivningar s som mttfull, frsiktig, omhndertagande, sensuell, krvnlig och empatisk. Tjejerna frn samhllsprogrammet lyckades allt som oftast passa in i det mnstret och representerar i Ambjrnssons avhandling sledes en normativ femininitet. Motsatsen representerades av tjejerna frn barn- och fritidsprogrammet som i Ambjrnssons analys istllet representerade ngon slags disidentifikation med den normativa femininiteten och de tv tjejgrupperna stlldes mot varandra som ytterligheter. I Lena Bergs avhandling Lagom r bst (2002) vittnar titeln om hennes viktigaste resultat med studien nmligen att det r just lagom man vill vara. Att som tjej balansera mellan lite och mycket (sex, begr, krlek, engagemang, initiativtagande) r att uppn idealet: den balanserade kvinnan, hon som r lagom. Kvinnlig sexualitet I boken Fittstim (Olsson & Skugge (red) 1999) diskuterar frfattarna kvinnlig sexualitet frn flera vinklar. Vad som dock grs tydligt r hur den kvinnliga sexualiteten skiljer sig frn den manliga. Killar frvntas - och uppmuntras ocks - till att ta plats och utrymme medan tjejer frminskas och tystas ned. Detta terspeglas sedan i den sexuella identiteten. Linna Johannsson skriver:
och killarna fick ha hur mycket de ville. Spelreglerna fr oss var annorlunda. Vi kunde aldrig gra rtt. Om vi hade sex dg vi fr stunden. Men eftert var vi horor. Om vi dessutom lg med andra var vi luder, slampor och madrasser. Ingen lyssnade p hur vi upplevde det.
18
Att riskera att kallas fr ord som hora, slampa o.s.v. r, menar Ambjrnsson (2004), bland det vrsta man kan rka ut fr som Tjej nd hnder det relativt ofta och inte sllan r det tjejerna sjlva som talar bakom ryggen p varandra och slnger sig med dessa uttryck. Att anses vara en hora r det vrsta stigma man som tjej kan hamna i och att det r s nra frknippat med kvinnlig sexualitet gr att ven den kvinnliga sexualiteten stigmatiseras till att vara ngot icke nskvrt, ngot fult (Ambjrnsson, 2004). Eller som Maria Bckman (2003) uttrycker det: fortfarande verkar sexualiteten sledes vara ett omrde dr killarna har frutsttningar att frbttra sitt anseende, medan tjejerna riskerar att drabbas av ovlkomna statusbyten. Resultaten i Lena Bergs avhandling (2002) visar p vikten av att som kvinna frvntas vara villig men samtidigt inte vara verdriven i sin sexualitet. Den kvinnliga sexualiteten frvntas allts vara avvgd till ngonting som varken r fr mycket eller fr lite. Detta terkommer som fenomen i flera av de verk och avhandlingar jag funnit. Exempelvis fr Beverly Skeggs ett resonemang kring den kvinnliga sexualiteten, utifrn sina resultat i sin studie av arbetarklasskvinnor i England, nr hon ser ett mnster av att kvinnorna anvnder sig av olika strategier i sina liv fr att frvrva respektabilitet i sin sexualitet - att de snarare vill anses som behrskat feminina n vulgrt sexuella. Vad det handlar om r att den kvinnliga sexualiteten inte fr ta lika mycket plats i ansprk som den manliga sexualiteten. Dessutom r det heterosexualiteten som r norm och drfr frknippas homosexualitet bland kvinnor som ett ytterligare stigma av vulgr sexualitet (1999). Heterosexualiteten som norm pratar ven Ambjrnsson (2004) om. Hon fr ett resonemang, ganska likt Skeggs, dr hon menar att klass kan spela in fr uppfattningen om den homosexuella kvinnan som vulgr. Bde horan och den okvinnliga kvinnan/den lesbiske r vertrdelser av normerna i vrt samhlle. I frlngningen blir det nnu en grnsdragning kring den hrt hllna kvinnliga sexualiteten. Ett viktigt resultat i Ambjrnssons studie (2004) r dock att hon sg ett mnster av att tjejer r mer homosociala n killar. Att tjejer r mindre rdda fr - och mer bengna att ha - nrhet till varandra i enknade relationer. Att tjejer har lttare att vara fysiska med varandra p ett emotionellt stt och att tjejer r mer positiva till homosexualitet. Viktigt att nmna, dock, r att kvinnors sexualitet ser olika ut i olika typer av samhllen. Men, som Margareta Forsberg (2007) skriver:
Som en underliggande frutsttning fr olika synstt, ligger dock en frestllning om kvinnors sexualitet som ngot kraftfullt och svrbemstrat.
19
Kvinnlig sexualitet har genom tiderna varit freml fr olika typer av kontroll eftersom den ansetts vara i behov av det (Forsberg 2007).
Teoretiska perspektiv
Jag har tagit hnsyn till en del historiskt vrdefulla verk, s som: Judith Butler (1993) Bodies that matter: on the discursive limits of sex och hennes teori om performativitet. Judith Butlers performativitetsteori (2007[1990]) som handlar om genus som kulturell konstruktion (att gra kn), har hjlpt mig i mitt forskningsarbete att f en bredare bild av kvinnoblivandet och str litegrann i kontrast till mina egna tankar om sexualitet och kn. Butler menar att knsidentiteterna skapas performativt, av de handlingar vi utfr. ven Yvonne Hirdmans bok Genus: om det stabilas frnderliga former (2003), har varit till min hjlp. Hirdman gr en grundlig redogrelse av vad kn och genus r och hur de konstrueras och tas emot av samhllet. Hirdman talar om kn och genus p ett pedagogiskt stt och fr flera kloka resonemang kring det synliga och det osynliga knet. Jag upplevde att det var viktigt att lsa boken och ha den med i berkningen d jag skrev den hr uppsatsen fr att kunna prata om kn och genus p rtt stt. Michel Foucaults klassiska verk Sexualitetens historia del 1, 2 och 3 (2002), vilket r en noggrann redogrelse av sexualiteten genom historien samt en diskussion kring makt och eventuellt sexuellt frtryck, har ocks varit till hjlp fr mig. Det r inte helt enkelt att hnga med i hans resonemang och bokserien ska vl egentligen mer ses som ett verktyg fr var och en som lser den att ta till i sitt eget liv fr vidare reflektion n som en text med givna teorier eller svar. Foucault problematiserar dagens syn p sexualitet och vrider och vnder p historiska och moderna freteelser fr att man som lsare sjlv ska brja fundera ver makt och frtryck, hetero- och homosexualitet. Fr mig och mitt uppsatsskrivande har bckerna varit till hjlp fr att f en mer ppen och problematiserad bild av vad sex och sexualitet r och har varit fr oss mnniskor och hans stt att resonera har hjlpt mig att frst att allting inte behver vara svart eller vitt, att det kan finnas strre krafter som styr vissa sikter och beteenden bde fr enskilda mnniskor och fr flera mnniskor i grupp. Men fr analysdelen r det framfrallt de nedan presenterade verken jag valt att anvnda mig av i den hr uppsatsen:
20
Gran Burenhult (2012) Den sexuella evolutionen. Arkeologiprofessor Gran Burenhult (2012) diskuterar i sin tredje bok (ur en svit dr han stller obekvma frgor om vr livsstil) den mnskliga sexualiteten ur en historisk kontext. Han menar att pstendet att vr samtid blivit allt mer sexualiserat inte stmmer sexualiteten har i alla tider genomsyrat alla mnskliga samhllen. Rent biologiskt str vr arts verlevnad och faller med det faktum att mn och kvinnor blir sexuellt attraherade av varandra. Burenhult har mnga tnkvrda resonemang och goda ponger i sin bok. ven om detta inte r en namngiven teori i vanlig bemrkelse och ven fast Burenhult sjlv sger att evolutionen r ingen teori, den r ett faktum vgar jag hvda att han nd initierar en slags teori i den hr boken. Genom att noggrant g igenom historiska forskningsresultat vad gller sexualiteten genom evolutionen och sedan dra paralleller till nutiden blir mnga av de resonemang han fr kring den mnskliga sexualiteten en slags teori som absolut r anvndbar fr mig i min egen forskning. Han pratar t.ex. om vikten av att prata om sex med barn, att inte frminska barn och ungdomars lust och intresse fr sex. Han ger en nyanserad bild av bde manlig och kvinnlig sexualitet och pongterar att sex inte bara handlar om att skaffa barn:
Kvalitn p sexualundervisningen i vra skolor varierar kraftigt Framfrallt brjar den sannolikt alldeles fr sent. De enskilda skolorna och framfrallt de enskilda lrarna tolkar lroplanen hgst individuellt och i de flesta fall fokuseras undervisningen p hur man undviker knssjukdomar eller onskad graviditet, sllan p att sexualdriften finns dr, r positiv och mste bejakas och tillfredstllas och hur detta kan g till att sex inte bara handlar om att skaffa barn
En annan mycket viktig pong som han fr fram r den gllande synd, skam och synen p kvinnlig sexualitet i vr kristna tradition:
Den ursprungliga kyrkan har, i vr del av vrlden, en stor skuld i att sexualiteten sedan Ansgars dagar betraktats som syndfull, framfrallt den kvinnliga, och belagt den med skuld- och skamknslor. I modern tid br radikalfeminismen och de ideologiskt styrda genusperspektiven p ett mycket stort ansvar, och med det genomslag dessa ftt i samhllslivet p senare r riskerar situationen p sikt att bli vrre Att inte acceptera den moderna forskningens resultat som visar de betydande skillnader som finns mellan kvinnors och mns hjrnor, inte minst nr det gller vr sexualitet r frdande fr mnga och katastrofalt fr vra uppvxande barn och barnbarn.
Burenhult menar vidare att en rad anstrngningar som vi mnniskor kvinnor som mn gr i vrt dagliga liv fr att frbttra vrt utseende och vr hlsa r grundade i en nskan om sexuell samvaro. Och s har det varit i alla tider. Mnniskor har alltid anstrngt sig fr att gra
21
sig attraktiva p olika stt med olika medel och med olika typer av kulturella seder och riter. Sexualiteten r och har alltid varit den strsta mnskliga drivkraften.
Sexualiteten r vr starkaste biologiska drivkraft, den genomsyrar och styr vra liv i alla sammanhang.
Eftersom sexualiteten r s stark och r det som biologiskt stt frmst fr oss mnniskor/dggdjur att kmpa fr vr verlevnad menar Burenhult vidare att man visserligen kan vlja att leva utan sex men att man dremot inte kan vlja bort sin sexualitet den finns alltid dr. Den mnskliga sexualiteten har dock frndrats p en rad punkter under evolutionen. Den kanske frmsta och strsta skillnaden r den att vrt sexuella signalsystem, den s.k. triggereffekten frn brjan var baserat p lukt i och med kvinnans brunst till att idag i vrt moderna samhlle miljoner r senare baseras p det visuella (och det r dessutom en starkare trigger fr mn n fr kvinnor att uppleva ngonting visuellt). Vi kan inte bortse frn att vi fortfarande r biologiska varelser, att vi r dggdjur, menar Burenhult. I vrt samhlle - som de kulturellt formade, tnkande mnniskor vi blivit stlls vi stndigt infr en problematik som r lngt mer konfliktfylld n vi anar. Samhllet krver vissa saker av oss idag som vi kanske inte r byggda fr och sexualiteten och vra genetiskt medrvda lustar hamnar ofta i klm. Framfrallt r det den kvinnliga sexualiteten som hamnat i klm i dagens samhlle. Burenhult ppekar visserligen en rad rent biologiska skillnader mellan knen, men han menar att kvinnor och mn har samma intelligens och samma lust till sex och jag tolkar resonemangen som att han menar att kvinnor och mn skulle vara mer jmlika i samhllet om mer hnsyn kunde tas till kvinnor och mns egna frutsttningar och att den s.k. sexualiseringen i samhllet kunde avdramatiseras om det fanns en strre frstelse fr biologin och fr bde mn och kvinnors lust och behov av sex. Vidare menar han att mnniskor som r tillfredstllda med sitt sexualliv r mindre bengna att utva sexuell aggression. Vldtkter och liknande torde allts bero p sexuell frustration och i frlngningen av det hr resonemanget skulle man kanske kunna lsa flertalet konflikter enbart genom att ha mer och bttre sex utan skam och skuld (Burenhult, 2012). Med den hr boken vill jag problematisera kvinnoblivandet och genusforskningen, eftersom jag sjlv tror att de biologiska faktorerna styr oss i vrt handlande medvetet och omedvetet och att hur vl vi n kan frklara genus och kn som kulturella konstruktioner s mste vi ven ta biologin och sexualdriften med i berkningen.
22
Tina Mattsson (2010) Intersektionalitet i socialt arbete teori, reflektion och praxis. Intersektionalitet kan beskrivas ungefr som skrningspunkt eller korsning utifrn engelskans intersection. Det r i skrningspunkten mellan kn, sexualitet, klass och etnicitet som maktstrukturer skapas och bildar frtryck och ojmlikhet, menar Tina Mattson (2010). Med hjlp av det intersektionella perspektivet vill jag belysa kvinnoblivandets problematik och komplexitet utifrn flera aspekter. Jag kommer inte att g in p hedersproblematik i min underskning, eller nrmare problematisera specifika kulturer eller specifik etnicitet. D blir analysen allt fr komplicerad och svrgreppbar inom ramen fr mitt syfte. Dremot vill jag visa p att flera dimensioner av att vara kvinna kan spela roll fr hur man pratar om och frhller sig till normer och attityder kring kvinnlig sexualitet idag. D kan det intersektionella perspektivet hjlpa mig att fra en diskussion kring detta. Mattsson (2010) menar att sexualiteten i frsta hand r ngonting vi mnniskor formar och skapar. Hennes syn r att sexualitet r konstruerad och att man br skilja p begr och biologi fr att frst sexualitetens komplexitet. Hon pongterar heteronormativiteten som ett stigma och vidare menar hon att kvinnor som bryter mot de i samhllet oskrivna femininitetsnormerna kommer att srskiljas som kvinnor och utmrka sig som brottslingar mot vad som frvntats av kvinnan. Sammanfattningsvis handlar intersektionalitet om ett synstt dr man ser flera aspekter av och orsaker till varfr saker och ting r som de r. T.ex. att en kvinna hamnar i olika stigma beror kanske p att hon r just kvinna, men kan ocks vara ett led i att hon kommer frn en viss klass, har en viss etnicitet eller en viss sexuell lggning. Intersektionalitet betyder att man ser freteelser med fler nyanser n bara svart eller vitt. Beverly Skeggs - respektabilitet. Beverly Skeggs teori om respektabilitet r en vlanvnd teori av flera forskare fr att beskriva balansakten det innebr att vara kvinna. Till min hjlp kommer jag att ha hennes avhandling Att bli respektabel (1999) som jag beskrev i avsnittet beskrivning av kunskapsomrdet. Begreppet respektabilitet handlar frst och frmst om klasstillhrighet, eller omvnt uttryckt om klassuteslutning. Respektabilitet r och har alltid varit bde en klassmarkr och en klassbrda menar Skeggs (1999) Det r och har alltid varit ngonting att strva mot. I hennes
23
avhandling, dr hon intervjuade och studerade 83 vita arbetarklasskvinnor under tolv rs tid, sg hon hur dessa kvinnor anvnde sig av olika strategier fr att disidentifiera sig med sin arbetarklasstillhrighet och identifiera sig med en hgre klassidentitet. Det handlade om olika typer av beteenden, vad de ansg vara rtt och fel att gra som kvinna, men ven om hur de sg ut och vilka signaler de snde ut till omgivningen. Skeggs menar att arbetarklassen beskrivits som farlig, frorenande, hotande, revolutionr, patologisk och respektls genom historien och att respektabiliteten inte vore efterstrvansvrd om inte dessa negativa beskrivningar funnits. En viktig del av Skeggs resultat r det att kvinnorna i studien snarare ville identifiera sig som feminina kvinnor n som sexuella varelser. Nr det kommer till sexualiteten handlar det, fr de unga kvinnorna, lngt mer om vad som anses vara okej och fint utt n om de inre lustarna. Ngot som tyder p att kvinnlighet och kvinnlig sexualitet har en mngd regler att frhlla sig till. Respektabilitet kan drfr anvndas fr en bredare analys av vad som anses vara ett bra stt att vara kvinna p. Skeggs talar om en ambivalent femininitet som genomsyras av att arbetarklasskvinnor generellt frknippats som sexuella och inte som feminina, ngot som ansetts vara fult. Kvinnorna i hennes studie frsker avvrja sig frn bilden av sig sjlv som vulgra och sexuella och istllet anamma bilden av den respektabla, feminina kvinnan. Detta blir en ambivalens som jag tror gr att verstta till hur mnga kvinnor knner det ver lag. Det r som sagt en balansakt att vara den ultimata kvinnan som varken r fr lite eller fr mycket i utagerandet av sin sexualitet. Skeggs tar ocks upp ett resonemang kring hetero- och homosexualitet, dr hon menar att homosexualitet bland kvinnor riskerar av omgivningen att uppfattas som ett uttryck fr den vulgra sexualiteten snarare n som ett uttryck fr den behrskade femininiteten. Detta baserat p de intervjuer hon utfrde med arbetarklasskvinnorna i sin tolv r lnga studie men jag anser att resonemanget r intressant och anvndbart ven fr mig och min egen underskning. Respektabilitet - att vara respektabel - handlar om att rttfrdiga den egna personen och om att bli godknd av omgivningen fr den man r. Respektabilitet betyder i praktiken olika saker fr olika personer beroende p levnadsvillkor och kontext men i strvan efter att bli respektabel, s som det vrderas i just den kontext man befinner sig, identifierar man sig med och tar till sig vissa epitet som man finner vrdiga att efterstrva och disidentifierar sig med epitet som man finner mindre vrdiga att efterstrva.
24
Sammanfattning De tre ovan beskrivna bckerna och teorierna visar p mnets komplexitet. Med hjlp av Beverly Skeggs teori om respektabilitet (1999) och Tina Mattssons beskrivning av intersektionalitet (2010) kan jag i min analys av resultatet problematisera kvinnoblivandet och kvinnovarandet, och med Gran Burenhults bok (2012) kan jag dessutom koppla till den biologiska sexualiteten, som jag sjlv i allra hgsta grad tror r viktig fr unga tjejer idag, fr deras egen identitet och sjlvknsla. Att jag dessutom valt att stdja mig p Yvonne Hirdmans redogrelse av kn och genus (2003), Judith Butlers teori om performativitet (1993) och Michel Foucaults bokserie om sexualiteten (2002) r fr att pvisa att det finns fler influenser till mina resonemang i den hr uppsatsen n de tre teorier jag valt att fokusera p i analysen.
Forskningsmetod
Uppsatsen bygger p en kvalitativ forskningsmetod/forskningsprocess (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). Med en kvalitativ forskningsmetod blir verkligheten subjektivt beskriven utifrn en individuell, social och kulturell konstruktion med individen i fokus. Viktiga begrepp som betonas inom det kvalitativa forskningsomrdet r innebrd, kontext och process. Intresset ligger i att underska hur individer tolkar och strukturerar sin verklighet i relation till sina tidigare erfarenheter och kunskaper och att studera mnniskan i det riktiga livet snarare n under ordnade laboratoriska former (Backman, 2008). Den kvalitativa forskningstraditionen innehller dock mnga olika forskningsmiljer, vilket gr att man snarare borde tala om frekomsten av ett flertal kvalitativa forskningstraditioner (Sohlberg, Peter & Britt-Marie, 2001). Jag har utfrt fokusgruppsintervjuer fr att f fram analysmaterialet till min underskning. En fokusgrupp r en kvalitativ datainsamlingsmetod som innebr att en mindre grupp mnniskor diskuterar ett givet mne under ledning av en moderator (Fangen & Sellerberg (red.) 2011). Intervjuer Fr att samla in data genomfrde jag diskussionsintervjuer med tio stycken tjejer i k 9 i s.k. fokusgrupper (Fangen & Sellerberg, 2011., Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005., Brinkmann & Kvale, 2009). Detta fr att frska f fram aspekter p mnet som man enbart kan f fram genom interaktion med andra. Mnniskor har en stndig dialog med varandra i det dagliga livet som gr att vi tillsammans skapar en bild av mening med tillvarons alla aspekter (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). Mlet var inte att n lsningar p de frgor som stlls,
25
utan att se vilka olika uppfattningar som kom upp kring frgorna (Brinkmann & Kvale, 2009). Som intervjuare eller moderator i fokusgruppintervjuerna stllde jag frgor som tjejerna sedan ganska fritt kunde diskutera vidare kring (se bilaga.1). Min frfrstelse var att tonrstjejer pratar mycket med varandra om sex och sexualitet men ven om mycket annat och att fokusgruppsintervjuer drfr skulle passa bra bde fr mitt mne och fr min valda mlgrupp. Jag utfrde tv fokusgruppsintervjuer. Den ena gruppen bestod av sju tjejer frn tre olika klasser och den andra gruppen bestod av tre tjejer frn en och samma klass. Samtalen fll ut relativt olika, vilket jag kommer att g in vidare p under rubriken metoddiskussion. Urval och avgrnsningar Nr man gr i k 9 r man mitt uppe i tonrstiden och puberteten men ska snart avsluta grundskolan och vlja linje p gymnasiet eller vlja att gra ngot annat med sitt liv. Jag tnker att just den ldern i just den rskursen r intressant av den anledningen att tjejerna d befinner sig mitt emellan barndomen och vuxenblivandet. Min frfrstelse r att tjejer som gr i 7:an eller 8:an ocks kan vara intressanta att intervjua men att de kanske r lite vl unga fr syftet med min studie. Det skulle skert varit intressant eftersom de kanske nnu mer n tjejerna i k:9 r mitt inne i sin pubertet och sitt kvinnoblivande, tjejerna i k 9 r lite mer p vg bort frn det dr. Men jag motiverar mitt val med att jag tror att just tjejerna i k 9 kan ge mig mer reflekterande och uttmmande svar av den anledningen att de just r p vg till ngot annat i sina liv. Dessutom har de gtt lngre tid p skolan n tjejerna i k 7 och 8 och kan kanske vara mera trygga med varandra i fokusgruppsituation. Att jag valt tjejer som fyllt 15 r r ocks av den anledningen att man i Sverige r s.k. byxmyndig vid 15 rs lder man fr allts ha sex enligt lag vilket kan underltta fr mig som forskare i intervjusituationen nr det gller mnet sexualitet. En tanke var att det, ven om tjejerna i studien r helt anonyma, kunde underltta fr tjejerna om de inte behvde bekymra sig om risken att sga ngonting som kan indikera p att de gjort saker som de enligt lag nnu inte fr lov att gra. Jag valde att avgrnsa mig till att enbart studera tjejer, eftersom jag anser att omrdet blir fr stort och svrgreppbart inom ramen fr min uppsats om jag dessutom skulle underska killar i samma rskurs ven om detta sklart vore mycket intressant. Jag gjorde ett s.k. bekvmlighetsurval (Bryman, 2002) nr det gller att f tag p respondenter fr diskussionsintervjuerna. Jag tog kontakt med min handledare frn skolan dr jag gjorde min studiepraktik genom min utbildning p Socialhgskolan frra terminen och kom verens med
26
den lrare p samma skola som har huvudansvaret fr k 9 om att f komma dit och presentera min uppsatsid och samla ihop ett gng tjejer i k 9 drifrn. P skolan blev jag vl bemtt av svl lrare som elever och jag fick gott om tid att presentera min underskning i klasserna. Jag delade ut ett informationsbrev (se bilaga.2) till samtliga tjejer nrvarande p den klassrdstimme jag ftt till mitt frfogande och kom sedan verrens om att jag nstkommande vecka skulle terkomma vid samma lektionstillflle fr att genomfra intervjuerna. Tillslut blev det att jag beskte skolan vid tre tillfllen: ett d jag delade ut informationsbrevet och tv d jag genomfrde fokusgruppsintervjuerna, en intervju fr varje besk. I vrigt har jag inte gjort ngra avgrnsningar vad gller tjejernas eventuella klasstillhrighet, etnicitet o.s.v. Dock kommer jag att lyfta fram ett intersektionellt perspektiv (Mattsson, 2010) i min analys fr att nd visa p att kultur och etnicitet kan ha betydelse fr hur diskussionen tjejerna emellan ser ut. Milj Jag valde att utfra intervjuerna p skolan dr tjejerna studerar och jag fick tilltelse frn lrarna att intervjua tjejerna p lektionstid. Dessa aspekter r vrda att stanna vid och fundera ver en stund. Kurt Gordan (2004) menar att sdant som rummet och andra yttre betingelser spelar en avgrande roll fr hur det professionella samtalet tar sig uttryck. Att tjejerna blev intervjuade i sin egen hemmaskolmilj kan bde ha haft positiva och negativa konsekvenser. Som Lena Berg skriver:
ena sidan kan skolmiljn fungera som en trygghet fr eleverna. Intervjuerna genomfrs i en milj som de knner till bttre n jag. andra sidan kan valet av skolan som intervjuplats stlla till problem. Skolan r en arena som eleverna frknippar med obligatorisk nrvaro, prestationskrav och ett sammanhang prglat av vuxnas normer och vrderingar.
Skolmiljn r allts bde en frdelaktig och en ngot problematisk plats att utfra denna typ av knsliga intervjudiskussioner p. I efterhand kan jag se att det varit bde fr- och nackdelar med valet av intervjumilj. D jag kom till skolan fr att utfra mina fokusgruppsintervjuer blev jag direkt hnvisad till en ledig sal av den lrare jag haft kontakt med och satt sedan dr och vntade p att tjejerna skulle dyka upp. Det var allts lraren och inte jag som hnvisade de tjejer som var intresserade av att medverka i studien till salen dr jag satt. Detta kan ha ftt konsekvenser fr tjejernas anonymitet. D lraren meddelade att de som ville fick g till en annan sal p skolan fr att diskutera normer och attityder kring kvinnlig sexualitet kunde gra
27
det under pgende lektionstid blev ju tjejerna synliga bde fr lraren och fr vriga klasskamrater. I och med att de enbart var tio till antalet finns risken att deras anonymitet riskerats. Jag har dock varit mycket noga med att anonymisera tjejernas uttalanden i resultatdelen fr att minska risken att ngon av dem ska kunna identifieras. Mer om detta beskrivs och diskuteras under rubriken etiska aspekter. Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Med reliabilitet avses huruvida det r mjligt att, med samma metod, reproducera forskningsresultaten fr andra forskare och vid andra tidpunkter. Frgan blir om intervjupersonerna kommer att ge samma svar p intervjufrgorna om man utfr underskningen igen. Hr br exempelvis diskuteras i vilken grad intervjufrgorna varit ledande eller ej (Brinkmann & Kvale, 2009). En frutsttning fr god reliabilitet r att intervjufrgorna r tydligt formulerade (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). D jag utformade min intervjuguide hade jag till att brja med hjlp av Fanny Ambjrnssons intervjuguide frn hennes studie om unga tjejers sexualitet (2004). Det blev som ett slags utgngsmall fr min egen guide, som jag sedan utformade genom att dela in underskningen i tre olika teman: typiskt kvinnligt, idealbilder och kvinnlig sexualitet. Jag frskte sedan utforma frgor som stmde vl verrens med de tre teman jag valt att fokusera p och frskte vid intervjutillfllet hlla fast vid frgorna medan tjejerna pratade. Sklart beror utfallet av diskussionerna p de aktuella respondenterna, drfr blir inte resultatet exakt det samma fr efterfljande forskare bara en sdan sak som att sprket stndigt utvecklas och frndras bidrar till nya tolkningsmjligheter. Men genom att flja den rda trden i min intervjuguide och dess teman gr det att utfra en ny studie p liknande vis med andra respondenter. Med validitet avses huruvida man faktiskt mter det man avser att mta (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005 & Brinkmann & Kvale, 2009). Bde reliabilitet och validitet kan vara svrt att frhlla sig till i kvalitativ metod (ibid) och man br fundera kring hur man sjlv som forskare pverkar sin underskning (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). Att inte stlla ledande frgor drfr att man som forskare har en egen tanke om hur saker och ting frhller sig r en fallgrop som jag funderat en del kring. Drfr har jag ocks utformat min intervjuguide p s vis att jag stllt ppna frgor. Dock behvde jag ibland stlla fljdfrgor och ibland frtydliga ngonting som tjejerna inte direkt frstod. Jag r medveten om att detta kan ha ftt konsekvenser s som att jag som forskare styrt in tjejernas svar en aning mot de
28
ml jag sjlv velat f fram. Detta har dock skett mer eller mindre omedvetet i stunden. Ett exempel p detta r d jag vid ett par tillfllen summerade vad tjejerna just hade sagt. Ex: okej, s ni menar att en ultimat tjej eller kvinna ser bra ut men hon r ocks sjlvstndig och har ett gott sjlvfrtroende eller s det finns allts inte samma regler fr killar som fr tjejer. Vid dessa tillfllen var min tanke att klargra ngot som tjejerna just sagt fr att alla skulle vara delaktiga och fr att jag sjlv inte skulle missuppfatta vad de menade, men d jag lyssnat igenom intervjuerna kan jag i efterhand se att mina uttalanden hr gjort att tjejerna fastnat en aning i sina resonemang och att jag med dessa uttalanden lste samtalet till detta som jag sa och inte ppnade upp fr ytterligare kommentarer och sikter. Om resultaten av underskningen sedan gr att generalisera beror p underskningens reliabilitet och validitet. Ofta anses att kvalitativa studier inte gr att generalisera eftersom det finns fr f intervjupersoner (Brinkmann & Kvale, 2009). Men den kvalitativa metoden handlar ju om att belysa ngra f individers subjektiva verklighet (Backman, 2008) och ven om min underskning inte kommer att kunna generaliseras i samma utstrckning som om jag hade valt att utfra en kvantitativ underskning s vill jag nd gra en pong med den hr forskningen och jag hoppas trots allt att resultatet i ngon mn kommer att kunna generaliseras. Min underskning behandlar aktuella och relevanta mnen som blir ett bidrag till genusforskningen och forskningen kring unga tjejers situation idag. Etiska aspekter Nr det gller intervjuer i kvalitativ metod uppkommer en rad etiska frgor att, som forskare, ta stllning till. Larsson et. al (2005) menar att det r svrt att ge tydliga etiska regler fr alla situationer, men att det finns vissa etiska riktlinjer som man br frhlla sig till. Dels br man som forskare informera intervjupersonerna om de tnkbara frdelar och risker som kan finnas med att delta i studien. Man pratar om ett s.k. informerat samtycke. Vidare handlar det om konfidentialitet, allts om hur man som forskare vljer att redovisa materialet i den frdiga rapporten. Att se till att intervjupersonerna frblir anonyma s att deras identitet inte kan rjas (Larsson, Lilja & Mannheimer, 2005). Inom den kvalitativa intervjuunderskningen dyker de etiska frgorna upp genom hela forskningsprocessen. De etiska aspekterna br beaktas frn planering till intervjusituation, utskrift, analys, verifiering och rapportering (Brinkmann & Kvale, 2009). D jag genomfrde mina intervjudiskussioner i den hr uppsatsen beskte jag frst skolan, vars lrare jag sedan tidigare hade kontakt med, och informerade i klasserna om min studie.
29
Med mig hade jag ett informationsbrev (se bilaga.2) som jag delade ut till samtliga tjejer nrvarande vid det lektionstillflle jag ftt tilltelse att nrvara vid av lrarna. Jag stannade sedan kvar fr att svara p eventuella frgor. Vid tillfllet fr mitt frsta besk var bde killarna och tjejerna i klassen nrvarande, vilket innebar att svl tjejerna som killarna i klasserna fick muntlig information om min kommande studie. ven om jag sedan vid intervjutillfllet var mycket noga med att frklara fr tjejerna att det de sa inte kommer att kunna kopplas till dem i det frdiga materialet och ven om jag bad dem att inte prata vidare kring det vi diskuterat efter det att intervjuerna var frdiga, mste jag reservera mig fr sdant som att de nd fortsatte att diskutera vidare med varandra efter att jag lmnat dem p skolan. Tjejernas anonymitet och materialets konfidentialitet har varit mycket viktiga genom hela processen. Dock stlldes jag infr ett problem d jag kom till skolan fr att samla in data. Eftersom lraren introducerade mig och min studie och bad de tjejer som var intresserade att medverka i studien att g till salen dr jag satt infr hela klasserna, finns en risk att flera av tjejerna som kanske velat medverka valde att inte gra det av rdsla fr att riskera sin anonymitet i och med att d de gick frn lektionen var synliga fr resten av klassen. Sdana aspekter som grupptryck kan ha spelat en roll fr vilka som slutligen valde att medverka i studien. Man kan sledes fundera ver om sttet att samla in tjejerna till gruppintervju varit den bsta. Men i slutndan handlar det frmst om hur resultatet redovisats. Jag har varit noga med att anonymisera det tjejerna sagt under intervjuerna. Eftersom tjejerna jag intervjuat fyllt 15 r och d ska kunna ta ansvar fr sin egen medverkan utan frlders samtycke, kom jag tillsammans med min handledare fram till att informationsbrevet jag delade ut r tjejernas egna att bestmma ver. Om de vill visa det fr sina frldrar fr de, men de behver inte om de inte vill. Databearbetning och analysmetod Fokusgruppsintervjuerna spelades in med hjlp av diktafon. Jag frde sedan ver inspelningsmaterialet till datorn och transkriberade intervjuerna till text. Efter genomfrd transkribering raderades intervjumaterialet frn diktafonen. Till en brjan skrev jag bara ned rakt av vad tjejerna sa undantaget blev vid de tillfllen d de pratade i mun p varandra eller pratade s tyst att jag inte kunde uppfatta vad de faktiskt sa - d hoppade jag ver det. Nr jag ftt ner intervjuerna p papper brjade jag s att rensa och mblera om bland citaten. Eftersom jag i min intervjuguide delade upp intervjun i tre olika teman, valde jag att dela upp resultat och analysdelen p samma stt och plockade ut citaten frn intervjuerna efter dessa
30
valda teman. Det var inte frrn efter detta moment som jag redigerade ngot i citaten dr det behvdes fr att frtydliga vad tjejerna faktiskt menade. Jag har inte ndrat mycket, men jag har justerat talsprket en aning p vissa stllen dr det behvdes fr att ge mer flyt t lsaren och jag har klippt bort en del som jag upplevde var verfldigt att ta med i analysen, s som vissa tillggsord. Den analysmetod jag valt r den hermeneutiska meningstolkningen (Brinkmann & Kvale, 2009) vilket innebr att jag tolkat det transkriberade intervjumaterialet som en helhet byggd av delarna i materialet. Inom den hermeneutiska meningstolkningen pratar man om en god cirkel, eller god spiral (ibid. 2009) och det r lite s jag frskt att se p mitt eget material som att delarna hnger ihop och tillfr varandra mening. Jag diskuterade kvinnlighet, idealbilder och kvinnlig sexualitet med tjejerna och kom ibland in p stickspr, men allting cirklade hela tiden kring krnan: den kvinnliga sexualiteten. Metoddiskussion Jag kan ha haft mindre kontroll i mitt intervjuande jmfrt med om jag valt en annan intervjumetod, men nr det handlar om mnet kvinnlig sexualitet och idealbilder ngot som jag tnker kan vara knsligt och svrt att prata om enskilt fr tjejerna som befinner sig mitt i det hela tror jag att fokusgruppintervjuer varit det bsta valet fr min studie. Det har ven funnits en del svrigheter med min studie, s som det faktum att det r tjejer som gr i 9an med allt vad det innebr av skolarbete, fritidsaktiviteter m.m. och jag reserverade mig fr att det kunde vara svrt att f ihop en grupp tjejer som var villiga att medverka p intervju. Fljaktligen blev jag inte allt fr frvnad d det till den andra fokusgruppsintervjun enbart dk upp tre tjejer ven om jag sklart i stunden knde att det var lite synd med tanke p att jag trots allt ftt lov att ta tid till min underskning p skoltid. Vad gller fokusgrupperna var dynamiken vldigt olika i de tv grupper jag lyckades intervjua. Den frsta gruppen bestod av sju tjejer frn tre olika klasser och jag noterade att de grupperade sig i mindre grupper av tre och tv tjejer samt att tv av dem verkade vara mer eller mindre sjlvstndiga i situationen. Klimatet var gott alla lyssnade p varandra och gav varandra utrymme att prata men i och med att de kom frn olika klasser och knde varandra olika bra blev samtalet vl nyanserat d tjejerna kom med olika synvinklar p frgorna jag stllde. Den andra gruppen bestod av tre tjejer som uppenbarligen var mycket goda vnner. I diskussionen med dem stlldes jag som forskare infr en helt ny situation jmfrt med hur det
31
var i den frsta gruppen. I samtalet med de sju tjejerna i den frsta gruppen behvde jag inte anstrnga mig srskilt mycket fr att samtalet skulle flyta p tjejerna tog egna initiativ och hjlpte varandra in p nya tankebanor. Men i samtalet med de tre tjejerna i den andra gruppen var jag tvungen att hjlpa till betydligt mer fr att f diskussionen flytande. Tjejerna i den gruppen var samstmmiga och fyllde hela tiden i varandras meningar och hade dessutom mycket liknande sikter, vilket stllde hgre krav p mig som forskare att stlla fljdfrgor som mjliggjorde fr tjejerna att de kunde vnda och vrida p resonemangen. Fr min analys fick jag ut ett mer uttmmande material ihop med den frsta, strre, gruppen men fr observationen ver min valda metod gav den andra, mindre, tjejgruppen mig ett intressant perspektiv och en fin inblick i hur olika gruppdynamik kan te sig och de svrigheter man som forskare har att frhlla sig till nr det gller att intervjua i fokusgruppsituationer. Om jag valt att genomfra individuella intervjuer med tjejerna istllet hade resultaten skerligen sett annorlunda ut. Vad jag framfrallt ftt fram genom den valda metoden med fokusgruppsintervjuer r normerna och attityderna som finns inom gruppen, bland tjejerna, p skolan. Deras egna sikter har inte kommit fram i lika stor utstrckning p det hr sttet. T.ex. fanns tydliga sikter om vissa specifika mnen dr tjejerna var mycket samstmmiga. Antagligen hade resultatet blivit mer nyanserat om tjejerna ftt komma till tals var fr sig och utan pverkan frn varandra. Det tjejerna uttrycker i grupp r ju summan av de sikter som r accepterade av de flesta, men fr min underskning fungerar det eftersom syftet faktiskt var att ta reda p normer och attityder kring kvinnlig sexualitet och inte enskilda sikter.
32
Resultat och analys

Nedan presenteras resultaten frn de tv fokusgruppsintervjuerna som jag genomfrde tillsammans med de tio tjejerna i k 9. Avsnittet r uppdelat under tre temarubriker dr en resultatdel inleder och en analysdel fljer under varje tema. Jag har valt att se de bda fokusgruppsintervjuerna som ett samlat material, vilket innebr att citaten r hmtade frn bda gruppdiskussionerna utan inbrdes ordning. Jag har ocks valt att lsrycka en del citat ur diskussionerna d jag upplevde att ngon av tjejerna uttryckte ngonting p ett krnfullt stt vid andra tillfllen valde jag att enbart beskriva vad som sades utan att citera. P ngra stllen har jag ocks valt att citera flera av tjejerna i interaktion med varandra, ngot som visar p samspelet tjejerna emellan. Det frsta tema jag valde att diskutera med tjejerna i min egen studie var kvinnlighet och frgan blev vad som de anser r typiskt kvinnligt. Det andra temat jag valde att diskutera med tjejerna var, som en naturlig fljd av samtalet kring kvinnlighet, idealbilder av att vara kvinna. Frgan blev om de upplever att sdana bilder finns och vilka uttryck det tar sig. S till sist kom diskussionen ner p krnan: den kvinnliga sexualiteten, vilket blev mitt tredje tema i diskussion med tjejerna i studien. Ett fjrde tema i det hr avsnittet valde jag att kalla heteronormativitet eftersom jag upplevde att s pass mycket av det tjejerna i svl den frsta som den andra gruppen sa var ttt sammankopplat till en bde outtalad och uttalad heteronormativitet. Det blev fr mig som forskare omjligt att frbise och fenomenet fr drfr en egen rubrik i analysdelen. Utifrn dessa huvudteman har jag som forskare funnit fyra underteman som jag valt att kalla: den visuella triggereffekten och konstruktioner av kn, accepterad och respektabel, olika frutsttningar och stigma. Efter varje huvudtema fljer ett undertema fr att lsaren lttare ska kunna flja med i mina resonemang och dragna paralleller. Citaten nedan r ibland uppradade som att tjej 1 har sagt ngot och tjej 2 sagt ngonting annat o.s.v. Detta fr att pvisa interaktionen tjejerna emellan. Det betyder dock inte att Tjej 1 alltid r den samma. Jag har numrerat tjejerna i var och ett avsnitt utifrn att den som yttrat sig frst blir nr.1 och nsta blir nr.2 och nr.3 etc. Tjej 1 kan sledes representera flera av tjejerna. Jag valde att gra p det hr viset fr att vrna om tjejernas anonymitet.
33
Typiskt kvinnligt Jag bad tjejerna att bertta vad de spontant tnker nr de hr ordet kvinnlighet. Svaren som kom handlade mycket om yta, om utseende och kropp. I bda grupperna brjade jag intervjun med att frga detta och i bda grupperna var det ngon av tjejerna som direkt utbrast smink:
Smink. Fina klder shra. Allts, smink d menar jag typ shra att man jag vet inte, men det finns vuxna som anvnder typ lppstift. rouge mascara ett vlsktt ansikte shra. Typ klnning, kjol, klackskor, vska.
Att kvinnlighet har med utseende och det yttre att gra verkade vara det frsta som tjejerna kom att tnka p. Detta gllde bde i den frsta och i den andra gruppen. Nr jag frgade om typiskt kvinnligt kunde ha med beteendet att gra fick jag mer nyanserade svar. Denna ordvxling visar hur tjejerna interagerar med varandra, hjlper till och fyller i varandras meningar:
Tjej 1: Typiskt kvinnligt det r vl typ shr: alltid lukta gott, vara snygg, ha fina klder.. se frsch ut. Tjej 2: Du ska inte rapa! Tjej 3: Va lugn. Va shr tjejig av sig. Tjej 1: En tjej vill inte bli smutsig och ... r s lite divig! Tjej 2: Allts, mn de r s allts, det gr inget mina byxor r smutsiga men kvinnor ba h nej, mina byxor blev smutsiga jag mste byta! eller jag mste tvtta dem eller nt snt dr En kille kan g runt med typ samma byxor i flera dar. Det spelar ingen roll, fast om typ en tjej har typ samma byxor i tre dagar d ba varfr byter du inte klder!? Tjej 1: D blir man vl typ shr.. Tjej 2: Folk snackar! Tjej 1: Typ man kan bli kallad pojkflicka. Tjej 3: Eller allts, det beror ju p om man.. Tjej 1:Sjlv vill va det eller Allts om man sjlv vill va divig tjej eller om man vill va pojkflicka. Tjej 2: Om du vljer att va typ shr pojkflicka d mste du acceptera vad folk sger. Och det r skitmnga som snackar.
34
I linje med flera av de avhandlingar jag valt att presentera i den hr uppsatsen ser tjejerna p kvinnligheten som ngonting synonymt med omvrdnad och femininitet (ex. Ambjrnsson (2004), Berg (1999 & 2002), Bjrk (1996), Olsson & Skugge (red) (1999) Skeggs (1999)). Och som Fanny Ambjrnsson (2004) skriver frvntas tjejer vrda sina kroppar och sitt utseende och om man inte gr det anses man vara mindre kvinnlig. Intressant r dock att de ven pratar om att vara en s.k. divig tjej som ngonting som skulle vara en motsats till att vara en pojkflicka. Om jag som forskare tolkar begreppet divig rtt s gr det enligt min mening lite isr frn Ambjrnssons (2004) beskrivning av vikten av den naturliga sknheten, vilket i hennes avhandling visade sig vara efterstrvansvrt. Andra saker som kom upp i diskussion med tjejerna kring begreppet kvinnlighet var sdant som att tjejer kan gra flera saker samtidigt vilket de menar att killar inte kan och att tjejer mognar fortare. En typisk kvinna r ocks mogen enligt ngon. Tjejerna uttrycker att det finns olika frutsttningar fr tjejer och killar. En av dem uttrycker dessutom att hon tnker p kvinnors rtt nr hon tnker p ordet kvinnlighet och att hon tnker att den rtten som kvinnor har r jmfrelsevis liten mot mnnens. En annan menar att det fortfarande r skillnader fr vad som frvntas av tjejer och killar och hon tror att mnga killar n idag vill ha sin kvinna i kket. Liksom Nina Bjrk (1996) pongterar br vi kvinnor med oss ett arv av frtryck, orttvisor och ojmlikhet och tydligen r detta ngonting som tminstone ngra av tjejerna i min studie har funderat kring. Nr detta med kvinnors rtt kommer p tal r det ocks flera av tjejerna som bekrftar att en gammal bild av kvinnan som undergiven mannen fortfarande hnger kvar till viss del n idag. Nr jag frgar vad de anser r mindre kvinnligt sger de att det r beteenden s som att g runt och skrika och hlla p, rapa och snt samt att bete sig som en kille. En av tjejerna i den ena fokusgruppen sger dock shr:
Jag tycker det r lite ljligt att man ska dela upp allting i kvinnligt och manligt och att det ska vara s vldigt separerat. Det spelar ingen roll.
Jag bad tjejerna beskriva om det finns ngonting de gr som fr dem att knna sig mer eller mindre kvinnliga. ter igen handlar det om utseendet och hlsan:
Tjej 1: Man sminkar sig, gr p shr tjejmiddagar typ . Tjej 2: (skratt) Man rakar sig! Typ man rakar benen och snt dr. Tjej 3: Hller sig frsch, typ fixar gonbrynen och sdr.
35

Tjej 2:Allts, man skter man tar hand om sin hygien. Tjej 4:Allts, det r inte fint att vara en tjej som r shr manlig.
I den ena fokusgruppen enas tjejerna om att de knner sig som mest kvinnliga nr de ska g p fest eller nr det hnder ngonting extra, som nr det r skolavslutning eller liknande. De beskriver ocks att det r i skolan och hemma som de knner sig som minst kvinnliga:
Tjej 1: (skratt) nr man r hemma, typ. Hemma d.. ja, jag har mycket smink i skolan men. Hemma d kan man g shra osminkad, inte fixat hr Tjej 2: Allts, man bryr sig inte om, allts hur man ser ut.
Precis som i Fanny Ambjrnssons (2004) avhandling menar tjejerna i min studie att de knner sig mer kvinnliga nr de visar sig ute bland folk och mindre kvinnliga i sitt hem, dr de kan g runt utan smink eller utan att fixa hret. Som ngon av tjejerna i Ambjrnssons studie uttrycker det: sndag r en okvinnlig dag (2004). Tjejerna i min studie menar allts att de knner sig mer kvinnliga nr de klr upp sig och tar p sig smink eller med andra ord d de gr p maskerad genom kvinnligheten fr att knyta an till Nina Bjrks (1996) resonemang. Den visuella triggereffekten och konstruktioner av kn Burenhult (2012) menar att den sexuella triggereffekten ligger i det rent visuella och att det framfrallt fr mn har en stor effekt p sexlusten om det de ser r sensuellt och vackert. Tjejerna i min studie ppekar att det r skillnad fr tjejer och fr killar nr det gller att ta hand om sitt utseende och sin kropp. Tjejer sminkar sig och fixar hret, br vissa klder och uppfr sig p ett visst stt och detta frknippas allts med kvinnlighet. Om man ser till maktstrukturerna i samhllet r det fortfarande s att det r frmst p mnnens villkor vi lever idag ven om det sklart har blivit allt mera jmlikt mellan knen i Sverige p senare r och genom de handlingar vi utfr formas makten performativt (Butler, 1993) och mjligtvis kan det vara mnnen och deras starka visuella begr som stter frutsttningarna och i frlngningen bidrar till att kvinnligheten frknippas med sknhet, med omvrdnad och en rad attribut som frstrker den visuella upplevelsen av kvinnan. Det r tydligt att tjejerna frknippar andras och sin egen kvinnlighet med yttre betingelser, med ett vackert yttre och med attribut som frstrker bilden av det kvinnliga knet. De berttar dessutom att de knner sig mer kvinnliga nr de klr upp sig fr ngonting extra eller
36
nr de har tjejmiddagar. Som forskare stller jag mig ngot frgande till om tjejerna anser sig vara kvinnliga kvinnor eller om de menar att det, likt Nina Bjrk (1996), r ett slags maskerad de vljer att g p frkldda till det som de tnker r kvinnor. Vid ett tillflle pratar ju en av tjejerna om kvinnlighetens alla attribut lppstift, rouge, mascara klackskor, vska som ngonting som tillhr en vuxen person. Det r allts inte hon sjlv som syftas hr, utan snarare kan man se det som ett distanstagande frn den hr tjejens sida eller som disidentifikation fr att anvnda Beverly Skeggs ord (1999). Tjejerna fr ocks ett resonemang kring hur man som tjej frvntas att vara. De uttrycker sig som att det faktiskt finns ett val fr hur de som tjejer/unga kvinnor kan vara/bete sig. Att vara en s.k. pojkflicka r mindre accepterat men verkar av resonemanget att dma nd finnas som en valmjlighet fr dem. Men som en av dem ocks ppekar d mste du acceptera vad folk sger och det r skitmnga som snackar. terigen ser jag en slags disidentifikation (Skeggs, 1999) lysa igenom. Tjejerna pratar om valmjligheten att vara pojkflicka eller divig tjej. Men vad som gller fr dem sjlva blir inte helt tydligt fr mig eftersom jag tycker mig frst att det r andra n de sjlva som de syftar. Idealbilder P liknande stt som i inledningen till fregende tema brjade jag med att frga vad tjejerna tnker nr de hr ordet idealbild och hur de tnker att det gr ihop med fregende tema: kvinnlighet? I bda grupperna var jag tvungen att frklara begreppet idealbild och d jag gjorde det blev det i termer av tankefrestllning fr ert inre ver vad som r den ultimata, eller perfekta kvinnan. om ni har bilden klar fr er hur r hon, hur ser hon ut och vem r hon den hr ultimata kvinnan som r eran idealbild?
Tjej 1: Typ en som ser bra ut, liksom en sn som man vill vara . Tjej 2: Det r ocks nn som r vldigt njd med sig sjlv. Tjej 3: Positiv, man ser lagom bra ut. Man ser personen som en vldigt bra person. Sjlvsker, sdr . Tjej 4: Jag tnker mig en person som gr sin egen vg och str fr vad hon tycker. Tjej 5: Allts, insidan gr utsidan finare. Tjej 6: Eh.. hur r hon? Hon r snll och.. Tjej 7: Felfri!
37
Till viss del gr tjejernas beskrivningar ihop med en del av resultaten i den tidigare forskning jag presenterat. Ngon uttrycker att den ideala kvinnan ser lagom bra ut. Bde Lena Berg (2002) och Beverly Skeggs (1999) beskriver ju att kvinnors strvan efter att bli den ultimata kvinnan handlar om en balansakt dr man strvar efter att bli respektabel och efter att inte vara varken fr mycket eller fr lite. Tjejerna i min studie uttrycker snarare att en ultimat kvinna ska vara lite mer n medel och lagom. En ultimat kvinna enligt mina respondenter ska ju vara vldigt sjlvsker och hon ska dessutom vara felfri! Flera av tjejerna beskriver hret som kvinnlighetsmarkr, det lnga vlsktta hret som symboliserar kvinnlig sknhet och hlsa. Hret ska va wow det mste va wow! Ngon menar att det fortfarande r det smala idealet som gller, ngon menar att det inte lngre r p det viset att tjejer idag ska vara kurviga och smala p rtt stllen. Av en av tjejerna fr jag en vldigt detaljerad beskrivning:
Allts killar vill ha sjuttio centimeter midja, kanske sextiofem vrsta gten, allts rumpa! Shr (visar) s du kan ha i axelbredd. (skratt) typ lite tjockare lr, smala vader. Man ska va kanske 1,65 man ska ha lngt, jttevlsktt hr, det ska va ett fint ansikte.
Nr tjejerna i den ena gruppen diskuterar idealbilder leder samtalet in p avundsjuka och de enas om att det r grupptryck och avundsjuka som stller till det fr tjejer idag:
Tjej 1: Ja, man fr dligt sjlvfrtroende nr nn annan r finare sdr. Allts det ska vara sdr bara fr att hon r fin betyder det inte att du r ful. Hon kanske r finare istllet, men allts. Det betyder inte att du r ful. Alla r fina p sitt stt. Tjej 2: Det finns tjejer som ser saker hos andra tjejer det r sna saker som frstr en kvinna. D r det frstrt. Allts, man ska bara va njd ver sin kropp allts. Folk mrker det d, om hon r sjlvsker fr sig sjlv om man r njd med sig sjlv d r det ingen som ppekar det dliga med en. Tjej 3: Eller om man dljer det om jag kanske hatar att jag har fr stora eller fr sm brst, d om man inte ppekar det hos sig sjlv, d kommer ingen att mrka det. Tjej 2: Om folk mrker det (att man inte trivs med sig sjlv) s blir man liksom nedtryckt. Tjej 4: De brjar hacka p en! De mrker s ah, hon r svag. Henne kan man jiddra med Tjej 2: Om du visar ditt sjlvfrtroende d kommer alla ha respekt fr dig. Tjej 3: Ja, d fr man ju roligare sjlv ocks om man har bttre sjlvfrtroende. Tjej 5: Allts om man vaknar upp varje morgon och ger sig sjlv en komplimang d blir det ett bttre sjlvfrtroende ver dagen. Man behver ju inte visa andra att man inte r njd med sig sjlv.
38

Tjej 4: S allting har med avundsjuka att gra, s man ska inte liksom hacka p nn annan s den mr dligt, man ska frska varfr sprida negativ shra istllet fr att frska gra andra glada.
Vidare menar de att den ultimata kvinnan r sjlvsker, stolt. Hon bryr sig inte om vad andra tycker eller sger om henne och hon gr sin egen vg. Nr jag frgar om det finns beteenden/utseenden som r mer eller mindre accepterade fr tjejer fr jag en del varierade svar. Ngra menar ter igen att det r ett klassiskt manligt beteende som inte r accepterat, s som att skrika och rapa. I den ena gruppen diskuteras vad de kallar ghetto-beteende. De frklarar fr mig att det finns etniskt svenska tjejer som anammat ett stt och en attityd som traditionellt stt tillhrt invandrartjejerna. Det handlar om ett stt att vara som r lite kaxigt och det innefattar ett sprkbruk med mycket slang och uttryck frn andra sprk och lnder. Tjejerna i den ena gruppen diskuterar fenomenet livligt och menar att den hr typen av beteende inte r accepterat om man vill passa in i den kvinnliga mallen. En av tjejerna stter ord p den kvinnliga mallen shr:
Det r som oskrivna normer om hur en tjej ska vara. Man ska ju generellt stt som tjej inte ta fr mycket plats heller. Man ska ju mest sitta i skymundan och bekrfta allt som alla andra sger.
Vad den hr tjejen gr r att hon stter ord p den mttfulla, frsiktiga och empatiska kvinnan som enligt Fanny Ambjrnsson (2004) r den ideala bilden av kvinnan. Ngra andra diskuterar shr.
Tjej 1: Det r jobbigt att man mste ha den perfekta kroppen. Fr att.. Tjej 2: Fr att bli accepterad. Tjej 3: Det r ju som ett krav p tjejer att man ska se bra ut. Tjej 2: Jag sjlv tnker inte s mycket p det det ingr i min vardag.
Vad den sista tjejen sger hr r intressant. Tjejerna i gruppen bekrftade att hon har rtt och vad hon antyder r att kraven p kvinnor r s normaliserade och accepterade att hon inte lngre bryr sig om eller reflekterar nrmare kring det det bara finns dr i hennes vardag, som ngonting helt naturligt. Accepterad och respektabel Liksom kvinnorna i Beverly Skeggs studie (1999) hittar mina respondenter stt att gra sig sjlva respektabla. Genom att ge sig sjlva och andra ett gott sjlvfrtroende uppnr de
39
respektabilitet. Tjejerna pratar visserligen om kroppen - den perfekta kroppen som ngonting de tnker r viktigt att frska leva upp till och de pratar ocks om det som att det r ngonting som r kravfyllt och betungande fr dem. Men de menar ocks att det gr att klara av tillvaron med alla dessa krav genom att vara sjlvsker och stolt, genom att inte visa utt att man kanske r missnjd med ngonting hos sig sjlv. Tjejerna kan allts skapa sin egen respektabilitet genom att visa en sida utt som r mer sker och stolt n vad de kanske innerst inne knner. Dessutom kan de smitta andra och pverka andra att m bttre och bli mera skra i sig sjlva genom att upprtthlla den hr fasaden utt. Men vad som r respektabelt verkar var ngot annorlunda fr tjejerna i min studie jmfrt med kvinnorna i Skeggs studie (1999). Det kan ha att gra med sdant som att tjejerna i min studie r yngre n kvinnorna i Skeggs studie och att de befinner sig i en annan kontext n kvinnorna i hennes studie. Respektabilitet i min underskning blir ngonting annorlunda jmfrt med respektabilitet s som det beskrivs i Skeggs studie, eftersom det i olika kontexter r olika saker som vrderas som respektabla. Det intersektionella perspektivet (Mattsson, 2010) blir vgledande hr, d kvinnor frn olika samhllsklasser och med olika frutsttningar, s som lder och grad av sjlvbestmmande, inte riktigt kan jmfras. Fr att frst vad respektabilitet symboliserar i min underskning behver man se till den kontext och de frutsttningar som tjejerna i min studie har att frhlla sig till. Fenomenet som tjejerna beskriver fr mig som det s.k. ghetto-beteendet kan kopplas till teorin om respektabilitet utifrn att Skeggs (1999) talar om klasstillhrighet och klassuteslutning. Att som svensk tjej anamma en attityd och ett stt att prata som frn brjan tillhrt en annan klass och en annan kultur kan bde tolkas som en disidentifikation med den egna klassen frn tjejerna som anammar stilens sida och som ett beteende som r mindre accepterat och drfr blir ngonting som tjejerna i min studie disidentifierar sig med. Den ultimata kvinnan, eller idealbilden av kvinnan fr tjejerna i min studie r ngon som de tydligt kan mla upp och se fr sitt inre. Det r en kvinna som ser bra ut, som r sjlvsker och str fr sina sikter. Om tjejerna sjlva ser sig som den hr ideala kvinnan r svrare att bedma. Nr de uttrycker att det r jobbigt att leva upp till de kroppsliga kraven indikerar det nd p att de mer eller mindre gr vissa frsk att uppn idealet. Ngon menar ocks att hon inte tnker s mycket p det utan att det ingr i hennes vardag. Nr hon sa detta fick hon ett samstmmigt medhll frn vriga tjejer i gruppen och jag tnker att det speglar ngonting mycket viktigt i samhllet: nmligen att reglerna fr hur kvinnor br se ut och vara r s djupt rotade i oss att vi inte lngre funderar ver dem.
40
Den ultimata kvinnan eller idealbilden av kvinnan kan vara skapad av vrt samhlles konstruktioner eller vara skapad performativt av de handlingar vi utfr, fr att anvnda Judith Butlers teori (1993). Tjejerna beskriver ju den ultimata kvinnan som en bild dels av vad de sjlva tycker att det r och dels av vad de tnker att killar och andra tjejer tycker. Kvinnlig sexualitet I bda fokusgrupperna blev debatten livligare nr jag introducerade det sista temat: kvinnlig sexualitet. Det mrktes tydligt att det var det hr de kommit att trffa mig fr att diskutera. Ganska snart efter att jag stllt min frsta frga om hur lget ser ut fr unga kvinnor idag och bad tjejerna att bertta hur de upplever sin situation fick jag svar som indikerar p att det finns skilda regler fr killar och tjejer:
Tjej 1: Killar kan gra vad de vill! Okej, tjejer kan bli shr cklade han r en player jag vill inte ha honom men allts, om en kille vill ha sex han kan gra det med vem han vill och vad han vill. Tjej 2: Det r ju mer det att tjejer blir stmplade mer som horor och killar blir shr wow, han har gjort det hr och det hr Tjej 1: Killens kompisar brjar shr respektera du har varit med mnga, du r bra. Tjej 3: Killar fr typ heder vad r det vi fr? Skam!
Det debatterades livligt bland tjejerna kring risken de alltid str infr, nr de gr in i sin sexuella karrir, att bli kallade fr hora, att anses vara billig och cklig. De var alla relativt verens i bda grupperna om att fenomenet finns och att det ser helt olika ut fr tjejer och killar:
Tjej 1: Allts, i allting man gr s finns det i alla fall nnting negativt man kan tnka p. Det r typ som om jag nu ligger med jttemnga killar s blir jag kallad fr hora. Fr att, allts.. min kropp r ganska billig fr dem. Och om jag r oskuld det r shr om du r oskuld.. Tjej 2: Det r tvrtom med tjejerna! Om mannen vet att du har tappat oskulden, d allts.. i samhllet, vill inte ha dig och sdr. Tjej 3: Tjejer som gr emot det hr, att bli stmplad och s Tjej 4: Det finns inga sdana tjejer!
Jag fick dock veta av ett par av tjejerna att det gr att kringg reglerna och slippa horastmpeln genom viss maskering:
41

Tjej 1: Typ, en kvinna nu fr tiden det r sdr va att ungdomar de ligger med mnga. De ligger med mnga, de blir kallad fr orre det betyder hora. Men det finns sna tjejer som ligger med mnga och de blir inte kallade fr nnting. Tjej 2: De r sna smyg-orrar. Tjej 1: Smyg-horor allts! De gr saker i smyg. Ingen mrker om du har shr skitfin kropp, fett bra personlighet allts du r perfekt. Tjej 3: bara fr att hon har ett utseende kan hon gra vad hon vill!
De menar vidare att risken att bli stmplad som hora/orre billig cklig finns via ryktesspridning. Mnga killar och tjejer snackar skit och fr elaka rykten vidare och i detta ingr ocks att man som tjej inte ens behver ligga med flertalet killar eller ens ngon fr att f hora-stmpeln. Det kan rcka med att det finns ngon som r avundsjuk p ngon annan kille som tjej och sedan lever ryktet sitt eget liv. Men man kan frsts frhlla sig till det hr p olika stt. Som en av tjejerna uttrycker det:
Jag, ja kr bara livet och gr vidare. Om jag tappar jag tappar: klart. Jag behver inte g runt och sga det till folk.
Som Maria Bckman (2003) beskriver det ser frutsttningarna fr tjejer och killar helt olika ut nr det kommer till att ha flera sexpartners. Tjejer frlorar i vrsta fall sitt anseende om de vljer att ligga med flertalet killar medan killarna istllet vinner status om de vljer att ligga med flertalet tjejer. Enligt Fanny Ambjrnsson (2004) r hora-stmpeln bland det vrsta som kan drabba en Tjej Jag fr intrycket av mina respondenter att det blir allvarligt beroende av hur man sjlv frhller sig till frutsttningarna, ex om jag tappar jag tappar etc. Att den hr diskussionen alls uppkommer och att hora-stmpeln finns som ett begrepp kan ha att gra med det som Linna Johansson skriver i debattboken Fittstim (Olsson & Skugge (red) 1999) om kvinnlig sexualitet, att man i skolan och i samhllet fr veta och lra sig helt olika saker beroende p om man r tjej eller kille. Frutsttningarna fr killar och tjejer ser fortfarande idag helt olika ut och tjejer och killar fr dessutom olika information och olika slags uppmuntran eller varningar vad gller sex frn skolan och frn samhllet i stort. Nr jag frgar om det finns ngra skillnader mellan kvinnlig sexualitet och manlig sexualitet och p manlig och kvinnlig sexlust uppkommer en del delade meningar:
Tjej 1: Eh.. jag tror inte det r s stor skillnad! Nr man vl har blivit av med oskulden s, som bde tjej och kille d vill man vl allts .. d vill man ju.
42

Tjej 2: Man vill ligga mer - sdr! Tjej 3: Ja, det beror p Om det var kul eller sknt frsta gngen, d blir man shr det r ju kul och s fortstter man. Tjej 4: Alla har sin sexlust, vissa vill ha sex tidigare andra senare, vissa vill vnta p den rtta, jag kanske vill leva med den jag tappar min oskuld med.
Medan vi pratar kvinnlig sexualitet kommer samtalet in p det hr med oskulden i diskussion med tjejerna i bda grupperna. Flera av dem ppekar att reglerna r olika fr tjejer med svensk bakgrund och tjejer med utlndsk bakgrund:
Tjej 1: Det skiljer ju sig frn lnder och religioner Tjej 2: Man kanske r rdd ocks i och med att vissa fr inte tappa oskulden, det r verkligen ett nej inom allts, det existerar inte bland vissa familjer. S det r mycket med kultur du fr inte gra si, du fr inte gra s. Allts jag tror att mnga vill frlora sin oskuld men de vgar inte. De vill nd inte svika kulturen eller religionen, ja Tjej 3: Det r ju mycket shr att om en tjej i Sverige frlorar sin oskuld hon har valt det och det r hennes liv liksom. Tjej 4: Det spelar vl inte s stor roll hr i Sverige? Eller vad vet jag? i andra lndre kan det vara shr, om du tappar oskulden kommer du inte hitta en man allts. du r hora och ingen kommer vilja ha dig.
Tjejerna menar vidare att det frmst r invandrarkillar som bryr sig om det hr med oskulden hos tjejer, om hon frlorat den eller har den kvar. Nr det gller sexlusten pratar tjejerna en del om hur det ser ut p deras skola dr killarna springer runt i korridorerna och tar p tjejernas rumpor. De antyder en dubbelhet infr fenomenet. Ngra menar att det r obehagligt, att de riskerar att bli stmplade som horor om de inte orkar sga ifrn nr killarna tafsar. Ngon annan menar att det r lite kul och att hon blir glad av uppmrksamheten som hon fr.
Tjej 1: Det kanske r en kille som man r rdd fr Tjej 2: Eller s vill man att de hller p
Jag frgade varfr man vill att killarna hller p och jag fr som svar av flera av tjejerna att det handlar om uppmrksamhet och om att man vill sticka ut lite frn de andra tjejerna.
43
Vid ett par tillfllen fick samtalen lite mer allvarstyngd och ngon pongterar att det r orttvist att det ser s olika ut fr killar och tjejer idag.
Tjejer kanske inte ska ligga runt med alla, men det r fortfarande hennes egen vilja. Det r fortfarande hon som bestmmer vad hon vill gra och vad hon inte ska gra.
Ovan nmnda citat visar p att man bde ser ner p en tjej som ligger med mnga killar, att det egentligen inte r nskvrt, men att om hon nd gr det borde inte ngon annan bestmma ver henne eller stmpla henne. Olika frutsttningar Tjejerna i min studie vittnar om risken som de hela tiden lever med att bli stmplade som horor eller orrar. De beskriver hur ltt hnt det r att man som tjej rkar ut fr detta och de beskriver hur skillnaderna r mellan knen vad gller att skaffa sig sexuella erfarenheter. Killar som vljer att ha mnga sexuella frbindelser och ligga med flertalet tjejer fr status och respekt medan en tjej som gr det samma istllet riskerar att frlora sin status. Burenhult (2012) menar att sexualundervisningen i skolan i allmnhet brjar fr sent i vrt land. Och kanske finns det en del sanning och tnkvrt i det resonemanget. Som Burenhult menar r sexualiteten den starkaste drivkraften hos mnniskorna och en kraft som om den inte blir tillfredstlld skapar frustration och aggression, och om ungdomar inte fr prata tillrckligt om sin lust och om vad de knner tnker jag att det skert kan ha pverkan p hur klimatet blir mellan ungdomar och mellan killar och tjejer. Det r frsts inte hela sanningen, men mycket skulle skert kunna bli bttre med tidigare och mer nyanserad information till ungdomar. Som nr Linna Johansson skriver i boken Fittstim (Olsson & Skugge (red) 1999) om hur de fick lra sig om sexualitet i skolan: dr beskrivs hndelsefrlopp och knslor helt olika nr det gller tjejer och killar och tjejer och killar fr sledes helt olika bilder och frutsttningar fr sin egen sexualitet. Frutsttningarna skiljer sig ocks mellan lnder och kulturer, menar tjejerna. Med ett intersektionellt synstt (Mattsson, 2010) p problematiken kring kvinnors frutsttningar kan man se att unga kvinnor/tjejer med en annan kulturell bakgrund n den svenska riskerar att stmplas nnu hrdare. Tjejerna pratar om invandrarkillar som de som bryr sig mest och som de som frmst stmplar tjejerna som horor. Kanske kan detta hnga samman med killarnas kulturella bakgrund och hur frutsttningarna fr kvinnor ser ut i de lnder de eller deras frldrar kommer ifrn. Fr tjejer som bor i Sverige och nskar tillgna sig svenska
44
levnadsstt kan det bli en konflikt hr. Som ngon uttrycker det: det spelar vl inte s stor roll hr i Sverige? Frgan r om det gr det och om det spelar ngon roll hur en tjej med utlndsk och annan kulturell bakgrund frhller sig till de svenska normerna och till normerna frn hemlandet. Burenhult (2012) menar att det inte finns ngra skillnader vad gller manlig och kvinnlig sexlust och detta bekrftas av tjejerna i min studie. I alla fall uttrycker de att de inte tror att det r ngon strre skillnad mellan killar och tjejer nr det kommer till lust. Vad som dock r intressent r att de pratar om oskulden som det som fr igng sexlusten. En av tjejerna uttalar ocks att det r efter att man frlorat sin oskuld som man kan f mersmak om man tyckte att det var sknt eller kul frsta gngen, vilket skulle betyda att innan man frlorat denna sin oskuld vore man inte lika intresserad av sex som Tjej Eftersom jag inte stllde ngon fljdfrga till detta i intervjutillfllet kan jag inte dra ngra slutsatser kring detta, men det stmmer inte ihop med Burenhults teori i alla fall. Han menar att alla mnniskor har sin sexlust, han sger ju att man visserligen kan vlja att leva utan att ha sex, men att man inte kan vlja bort sin sexualitet. Detta torde betyda att man har sin sexlust ven innan man frlorat sin oskuld. Nr tjejerna berttar om killar som tafsar menar ngon att det r obehagligt men ngon annan att det r roligt och ngonting man faktiskt vill att killarna ska gra. Kanske r det just ett uttryck fr konflikten mellan det konstruerade knet och den biologiska sexlusten som franleder de tvetydiga reaktionerna frn tjejerna. Att konstrueras som objekt och riskera hora-stmpel r inte nskvrt i strvan efter respektabilitet, men sexualdriften och lusten finns dr och bryr sig inte i alla lgen om de dr riskerna det innebr att tillta en kille att tafsa. Heteronormativitet Eftersom jag ville inkludera alla tjejer p den aktuella skolan som kunde tnkas vilja vara med i diskussion med mig i mina fokusgrupper var jag ocks intresserad av att hra mig fr hur reglerna sg ut fr tjejer som r homosexuella. Redan under samtalens gng i bda grupperna upptckte jag att diskussionerna handlade frmst om killar och tjejer och inte om killar och killar eller tjejer och tjejer, att samtalen hela tiden kretsade kring en omedveten eller medveten heteronormativitet. Nr jag transkriberade intervjumaterialet fastnade jag fr uttalanden s som dessa:
Tjej 1: Det har blivit ett vldigt uppdelat samhlle. Att tjejer r p ett stt och killar p ett stt. Tjejer gr det hr och att killarna gr shr.
45

Tjej 2: Tjejer r ofta avundsjuka, de vill tjejer r mer krnkta. Nr de ser en fin tjej d tnker de ah, hon r skert strsta orren de r avundsjuka fr att hon har ett fint utseende. D blir de s, man frsker hitta p saker fr att killar inte ska vilja ha henne. Tjej 3: Jag tror ocks att det r mnga tjejer som blir uppfostrade till att konkurrera med sina tjejkompisar om killarna och deras uppmrksamhet. Tjej 4: Jag tror mycket p att tjejer gr oftast det killar vill. Allts, t.ex. killar gillar stora rumpor nu d frsker tjejer verkligen skaffa det. Eller tjejer som rker en kille kommer fram till henne och ba vi hatar tjejer som rker d slutar de rka! Tjejer gr mycket efter vad killar gillar och inte gillar. Sger en kille jag gillar inte tjejer med mycket smink d tar hon bort det! De lever efter vad killen tycker, allts jag tycker inte vi tjejer har nt srskilt att leva p sjlv. Jag tycker mest vi gr efter vad folk tycker.
Detta frvnade mig en aning och jag ville se om det jag satt och funderade ver stmde. Drfr frgade jag slutligen uttryckligen om hur reglerna fr homosexuella sg ut i deras tillvaro.
Tjej 1: Allts, du blir mer.. fastn allts om du r homosexuell och du inte ligger med din tjej, det r fortfarande om my god hon r leb, iow sdr. Det spelar ingen roll om den homosexuella ligger med folk, det r fortfarande shr oh my god va ckligt hon r leb sdr. .. allts, hon r annorlunda. Hon r inte som alla andra. Tjej 2: Det r vl den dr pressen frn folket, eller mnniskorna.. sdr att alla ska va som varandra. Tjej 3: Allts, om du r udda det r alltid nn som r udda. Tjej 2: Som andra inte vill acceptera. .. allts, jag tycker det r helt vanligt men det finns folk som tycker att det r sdra usch du r leb Tjej 4: Det r som att ha en kille i omkldningsrummet, faktiskt nr en tjej r homosexuell.
Ngra av tjejerna uttryckte dock att de tycker att homosexualitet r helt normalt men de menar att den allmnna uppfattningen r att det r avvikande, udda och lite ckligt. Och att det r grupptrycket som gr att de hr uppfattningarna fr fste och sprids bland ungdomarna.
Tjej 1: Jag tror att mnga tjejer tycker det r okej med tv killar som r ihop, men om det r tv tjejer s blir det vl liksom fr nra en sjlv. Tjej 2: Det r vl grupptrycket som trycker fram att alla gr runt och kallar varandra saker.. att om tv brkar, sen s hnger alla kompisar p.
Eftersom jag lst in mig p Fanny Ambjrnssons avhandling (2004) och hennes resultat visade att tjejer r med hennes ord homosociala till sin natur, har lttare fr enknade
46
relationer med nrhet och berring samt r mer positivt instllda till homosexualitet n killar frvnade mina egna resultat mig en aning. Stigma Tina Mattsson (2010) menar att sexualiteten r konstruerad och att den normativa heterosexualiteten r en konstruktion som blir ett stigma fr kvinnor idag. Att bryta mot normerna anses vara ett brott och tjejerna i min studie ppekar ocks att en homosexuell person eller en homosexuell kvinna r udda och cklig. De menar visserligen att de sjlva tycker att homosexualitet r helt okej och att det r normalt, men de vittnar om att heterosexualiteten r normen och det som frvntas av dem som kvinnor och att det r mindre accepterat att vara homosexuell. Skeggs (1999) beskriver ocks hur homosexualitet bland kvinnor anses som vulgrt och som motsatsen till den behrskade femininiteten, vilket gr i linje med de resultat jag sjlv ftt fram. Tjejerna uttrycker sig ganska hrt angende lesbiska tjejer och vittnar om att det i frsta hand r heterosexualiteten som r accepterad och att det i mallen fr hur man blir en respektabel kvinna ocks ingr att man r heterosexuell.
47
Sammanfattning Genom diskussioner i fokusgrupper med har jag ftt fram ett datamaterial som bde bekrftat och motsagt mina egna tankar om vad det r att vara ung kvinna idag, vilka intressen som styr och vilka mallar unga tjejer idag frvntas hlla sig inom. En del har varit mindre verraskande och annat har verraskat mig mer. Mina frmsta resultat r: Unga tjejer idag frknippar i frsta hand kvinnlighet med utseende och med attribut som frstrker kvinnans sknhet. Idealbilden av kvinnan fr unga tjejer r en vacker kvinna som dessutom r sjlvsker och kan vara en bra frebild till andra d hon ocks delar med sig av sitt goda sjlvfrtroende och sin sjlvskerhet till andra. Risken att bli stmplad som hora finns stndigt nrvarande i de unga tjejernas liv. Frutsttningarna fr tjejer och killar ser vldigt olika ut vad gller de krav som stlls p utseendet och vad gller de regler som finns kring, och vad som anses vara accepterat, nr det kommer till sex, sexlust och sexualitet. Heterosexualiteten r tydlig som norm Frutsttningarna ser olika ut beroende p vilken kultur man har med sig hemifrn ocks. Invandrartjejer har generellt svrare att passa in i mallen n etniskt svenska tjejer.
48
Diskussion
I det hr avsnittet har jag som forskare valt att diskutera de olika resultaten och fenomenen jag tyckt mig se genom underskningen utifrn de fyra huvudteman och de fyra underteman jag delat in resultat- och analysdelen i. Hr fr jag ett resonemang bde kring resultatet av min egen studie, resultaten i tidigare forskningar och kring de teorier jag valt att fokusera analysen p. Tanken r att ppna upp fr vidare debatt och pongtera vikten av att fra diskussionen om unga tjejers frutsttningar nr det kommer till sexualitet vidare till andra forskare. Typiskt kvinnligt, den visuella triggereffekten och konstruktioner av kn Nr tjejerna s samstmmigt vittnar om att kvinnligheten fr dem i frsta hand frknippas med yttre attribut vars avsikt r att frskna kvinnan, s som smink och klassiska kvinnoklder som klnning, kjol, klackskor, kan jag inte lta bli att fundera ver varfr det fortfarande r p det hr viset. Nr vi diskuterar vidare och jag frgar om det finns saker i beteendet som ocks kan anses vara kvinnligt fr jag visserligen mer nyanserade svar och svar som indikerar p att de tnker att kvinnlighet handlar om fler saker n enbart yta och sknhet men det frsta tjejerna kommer att tnka p nr de tnker p begreppet kvinnlighet r nd det vackra, det rena, frscha, ljuva och behagfulla. De frknippar det dessutom med en slags sknhet som det gr att kl p sig. Oundvikligen kopplar jag direkt till Nina Bjrks (1993) resonemang om maskeraden, den vi kvinnor frvntas att och ocks gr med p att g p i vrt dagliga liv fr att bli de kvinnor vi frvntas vara. Jag tnker ocks p att detta r ett stt fr kvinnor att upprtthlla sin vrdighet i kvinnligheten finns en vrdighet och ngonting eterstrvansvrt: tjejerna menar ju att om man inte lever upp till att vara den diviga tjejen riskerar man att bli kallad t.ex. pojkflicka och d fr man rkna med att folk pratar om en detta r nmligen inte accepterat. Enligt Beverly Skeggs (1999) strvar kvinnor hela tiden efter att vara respektabla p ett eller annat stt. Fr att anses respektabel som kvinna identifierar man sig med ngonting och disidentifierar sig med ngonting som r dess motsats. Eftersom tjejerna i min studie pratar om att vara divig tjej eller pojkflicka som begrepp utanfr sig sjlva tolkar jag det som att den respektabla kvinnan finns ngonstans mitt emellan, eftersom de nmnda begreppen stlls som varandras motsatser i diskussionen tjejerna emellan. Frgan blir varfr de unga tjejerna upplever att de mste vara med och skapa kn (Hirdman, 2003) p det hr viset. Smink, klnning, klackskor etc. r ju enligt min mening tydliga
49
knsmarkrer fr att manifestera att vi r kvinnor och inte mn. Men vad r manligt och vad r kvinnligt? Vad r format genom konstruktioner och vad br vi med oss av biologin? Burenhult (2012) har en pong nr han menar att vi mste ta biologin med i berkningen nr vi talar om kn, genus och sexualitet och nr vi tittar p och frsker frst hur samhllet ser ut idag. Mnniskan br med sig ett arv av stndig sexuell aktivitet uppenbarligen, eftersom vi fortfarande finns till p jorden och enligt Burenhult r den sexuella drivkraften lika stark fr kvinnor som fr mn. Men kvinnor br ocks ett arv av frtryck och ojmlikhet (Bjrk 1993). Frutsttningarna r allts inte helt lika fr mn och kvinnor och tjejerna i min studie bekrftar ocks det. De menar att det stlls hgre krav p dem att vrda sitt utseende och hlla sig rena och frscha, medan killar kan gra lite som de behagar och vill. Som Burenhult (2012) sger r den visuella triggereffekten strre fr mn n fr kvinnor och frgan blir om det r samhllet som skapat idealen fr hur kvinnor ska vara och se ut eller om biologin spelat en roll fr hur fenomenet uppsttt. Frgan r ocks vilket ansvar vi vuxna har fr att unga tjejer ska m bra och knna att de duger som de r - uppenbarligen lever de under ett tungt krav p att vara vackra och kvinnliga. r det vuxenvrlden som format dessa krav genom strukturer i samhllet eller r det vr biologiska drift som styr oss till att upprtthlla knsrollerna och stlla hgre krav p kvinnor n mn att gra sig behagfulla och vackra? Tjejerna pratar ju stundtals om kvinnor som om de menar andra kvinnor n de sjlva mjligtvis vuxna kvinnor men lika ofta speglar de sin egen verklighet bland vnner och klasskamrater. Resultatet blir drfr bredare och mera allmngiltigt n enbart frn de unga tjejernas perspektiv. Idealbilder av kvinnan - accepterad och respektabel Idealbilden av kvinnan, s som den beskrivs av tjejerna i min studie, kan kopplas ihop med teorin om respektabilitet och strvan efter att bli en respektabel och accepterad kvinna (Skeggs, 1999). Den ultimata kvinnan beskrivs av tjejerna som en tjej som dels ser bra ut men ocks som en som inte bryr sig om vad andra tycker och tnker om henne. Den ideala kvinnan r, enligt mina respondenter, en sjlvstndig och sjlvsker kvinna som bde peppar sig sjlv och andra. Detta med det starka sjlvfrtroendet var inte ngonting som jag som forskare trodde skulle komma fram s pass tydligt i diskussionen, men jag blev glatt verraskad ver att tjejerna pratade s pass mycket om det som ngonting efterstrvansvrt. Dock blir jag lite bekymrad
50
eftersom jag samtidigt tnker att det r en svr sak att leva upp till att alltid hlla uppe fasaden och leva upp till bilden av den lyckade, lyckliga och bekvma kvinnan. Tjejerna pratar om avundsjuka tjejer emellan och nr det kommer till bilden av den ideala kvinnan verkar det snarare som att det r andra tjejer som r de huvudsakliga domarna fr hur tjejerna mr snarare n killarna i det hr fallet. De beskriver att den kvinnliga avundsjukan r det som frstr en kvinna och att den mest accepterade eller respektabla kvinnan faktiskt r mer geners n s hon entusiasmerar andra kvinnor till att m bra och till att trivas med sig sjlva p samma stt som hon trivs med sig sjlv. Det ser allts ut som att den ideala kvinnan r mer beroende av andra kvinnors bekrftelse n av mnnens i det hr fallet. Nr tjejerna pratade om idealbilder upplevde jag att de - mer n i diskussion kring temat om kvinnlighet - frde samtalet p en niv som var deras snarare n som om den ideala kvinnan var ngon annan ex en vuxen kvinna. Den ultimata kvinnan blev i diskussion med tjejerna frknippad med en ung kvinna i deras egen lder, kanske till och med ngon p deras skola eller ngon de enkelt kunde se fr sitt inre och jag uppfattade att de egenskaper de radade upp fr mig som beskrivningar fr den ultimata kvinnan faktiskt var en tjej som de sjlva knde igen frn sin egen vardag eller kanske t.o.m. frskte att efterlikna och vara. Kvinnlig sexualitet - olika frutsttningar Att det finns skillnader i bde frvntningar och frutsttningar fr killar och tjejer nr det kommer till sexualiteten str fr mig tydligt efter genomgng av intervjumaterialet frn bda fokusgrupperna. Tjejer fr och kan inte bete sig p samma stt som killar, eftersom horastmpeln alltid finns nrvarande som en riskfaktor. Diskussionerna tenderar att handla relativt mycket om det hr med att tjejer riskerar att bli kallade fr horor/orrar vilket tyder p att detta r tjejernas verklighet och ngonting de stndigt mste frhlla sig till. Vrst r det fr tjejer med ursprung i andra lnder och kulturer och de vrsta domarna r enligt tjejerna invandrarkillar. Ur ett intersektionellt perspektiv (Mattsson, 2010) r detta intressant d det visar p att reglerna r strngare fr tjejer som inte har ett etniskt svenskt ursprung och att reglerna dessutom stts frmst av killar som inte har ett etniskt svenskt ursprung. Nu tror ju inte jag att svenska killar r bttre frebilder eller att svenska tjejer har det mycket lttare, men fenomenet r nd vrt att belysas fr att frst att situationen kan se annorlunda ut och vara olika kravfylld och tung beroende p vilken
51
bakgrund man har. I slutndan r det nd i Sverige dessa skllsord s som hora och orre anvnds. Alla har ett gemensamt ansvar fr det. Frutom hora-stmpeln fr jag veta att ngra av tjejerna faktiskt tycker att det r roligt nr killarna springer runt och tafsar p dem, vilket tydligen r vanligt frekommande i skolan, och att detta grundar sig i att de mr bra av den uppmrksamhet de d fr bde av killarna men ocks av andra tjejer. Hr tnker jag att det r den mer biologiska drivkraften till sexualiteten som styr. Man vill ju vara en sexuell varelse, en som r trdd och som andra vill ha eller vill vara. Jag ser ett slags djuriskt konkurrensbeteende hr om n i liten skala. Nr tjejerna pratar om att de vill ha uppmrksamhet och att de njuter av att gra andra tjejer lite avundsjuka r det ju i praktiken en konkurrens om killarna de pratar om. Det r tydligt att tjejernas sexualitet och nskan att utforska sin lust blir begrnsad i och med att risken att bli stmplad som hora eller orre stndigt finns nrvarande. Konflikten mellan att behlla sin respektabilitet (Skeggs, 1999) och att lta sina biologiska instinkter (Burenhult, 2012) leva blir tydlig och det str ocks klart att killar frvntas ta fr sig mer och utforska sin sexualitet mer fritt och ppet n tjejer. Heteronormativitet som stigma Att heterosexualitet r normen beskrev jag redan i inledningen till den hr uppsatsen. nd frvnade det mig att tjejerna beskriver att det finns s mnga frdomar om homosexualitet, s som att de t.ex. menar det r ckligt. Jag hade en frfrstelse av att heterosexualitet visserligen r den huvudsakliga normen, men jag trodde samtidigt inte att det skulle visa sig s konkret som det nd gjorde i mitt resultat av den hr underskningen. Den hr aspekten ger nnu en djupare insikt i den begrnsade vrld tjejer lever i idag. Det finns mallar fr hur de br bete sig som kvinnor, vad de fr gra och inte fr gra enligt gngse normer dessutom gller reglerna i frsta hand fr tjejer med heterosexuell lggning. En tjej som r homosexuell fr allts en nnu tuffare tillvaro eftersom hon inte passar in i mallen fr den accepterade, respektabla kvinnan verhuvudtaget. Av tjejernas stt att prata om homosexualitet att dma verkar den homosexuella kvinnan eller tjejen inte ens vara med i berkningen nr vi talar om varken sknhetsideal, sexualitet eller sexlust.
52
Slutdiskussion I den hr uppsatsen har jag frskt att ta reda p hur unga tjejer frhller sig till attityder och normer kring kvinnlig sexualitet idag. Jag har trffat och diskuterat med totalt tio stycken tjejer i k:9 uppdelade p tv fokusgrupper. En del av resultaten har bekrftat min frfrstelse medan annat har frvnat mig och t.o.m. gjort mig ledsen. Det hela har varit mycket intressant och tankevckande. Nu r inte min underskning ngon forskning i stor skala, men trots det hoppas jag att jag kan bidra p ngot stt till genusdebatten och till att fler forskare i framtiden fr upp gonen fr unga tjejers situation idag. Jag tror att det r viktigt att man pratar om sexualitet utifrn unga tjejers verklighet och utifrn bde en konstruktivistisk synvinkel och en mer biologisk. Sexualiteten r bland det viktigaste vi har att frhlla oss till och ungdomar behver prata mer inte mindre om sin egen och andras sexualitet. Att samhllet skulle vara verdrivet sexualiserat idag r enligt min mening en verdrift. Visserligen finns det mycket som exponeras i media kvinnors kroppar t.ex. men debatten mste leva vidare och framfrallt: vi mste prata mera om sex - om rdande attityder och normer - och vi mste dessutom inkludera ungdomar till samtalet. Jag r vertygad om att unga mnniskor idag killar som tjejer behver diskutera fr att lra sig mer, fr att frst och fr att f en mera sund instllning till sin egen och andras sexualitet. Genom mer information och diskussion kan man frhoppningsvis bidra till att det i framtiden blir ett vnligare klimat fr ungdomar att vxa upp till, ett klimat dr de inte behver oroa sig fr att stmplas i negativ bemrkelse bara fr att de vill utforska sin egen sexualitet. Sexualiteten r en vrdefull gva som har allt att vinna p att behandlas med mer respekt. Syftet med underskningen var att ta reda p hur unga tjejer pratar om och frhller sig till normer och attityder kring kvinnlig sexualitet. Svaret p detta skulle kunna vara att unga tjejer frhller sig diskuterande, men ngot distanserade till normer och attityder kring kvinnlig sexualitet. Jag har funnit att respondenterna i min studie pratat om att frutsttningarna fr unga kvinnor idag att utforska sin egen sexualitet r begrnsade jmfrt med killar, att vissa stereotypa knsnormer lever kvar och att utgngspunkten fr diskussionen r heteronormativ. Jag har funnit att diskussionen frts p ett plan dr de framfrallt pratar om andra n sig sjlva. Drfr verkar deras frhllningsstt ngot distanserat. Dessutom vittnar tjejerna i min studie om att de finner egna vgar fr att parera det stigma och de stmplar som de hela tiden riskerar att fastna i som unga kvinnor. Tjejerna frhller sig till normer och attityder kring kvinnlig sexualitet p s vis att de funnit fungerande vgar till att bli respektabla.
53
Referenser Ambjrnsson, Fanny (2004) I en klass fr sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. Ambjrnsson, Fanny (2011) Rosa den farliga frgen. Stockholm: Ordfront frlag. Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Berg, Lena (1999) Lagom r bst unga kvinnors berttelser om heterosexuell samvaro och pornografi. Stockholm: Bilda frlag. Berg, Lena (2002) kta krlek: heterosexuell samvaro speglat mot diskurser om krlek, heterosexualitet och kropp. Uppsala: Sociologiska institutionen, Univ. Beauvoirs de, Simone (1949) Det andra knet. Stockholm : Nordstedts. Best, Amy L. (2000) Prom Night. Youth, Schools, and Popular Culture. New York : Routledge. Bjrk, Nina (1996) Under det rosa tcket. Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Stockholm: Wahlstrm & Widstrand. Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Bryman, Alan (2002) Samhllsvetenskapliga metoder. Malm. Liber AB Burenhult, Gran (2012) Den sexuella evolutionen. Stockholm: Pagina frlag. Butler, Judith (1993) Bodies that matter: On the discursive limits of sex. New York: Routledge. Bckman, Maria (2003) Kn och knsla: samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Gteborg: Makadam.
Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011) Mnga mjliga metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
54
Forsberg, Margareta (2007) Brunetter och blondiner: om ungdom och sexualitet i det mngkulturella Sverige. Gteborgs universitet: institutionen fr socialt arbete. Foucault, Michel (2002) Sexualitetens historia del 1, 2 och 3. Gteborg: Daidalos. Gordan, Kurt (2004) 2uppl. 3tryck. Professionella mten. Stockholm: Natur och kultur.
Hirdman, Yvonne (2003) Genus: om det stabilas frnderliga former. Malm: Liber.
Larsson, Sam., Lilja, John & Mannheimer, Katarina (2005) Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB. Lees, Sue (1993) Sugar and Spice. Sexuality and Adolescent Girls. London: Penguin Books. Mattsson, Tina (2010) Intersektionalitet i socialt arbete teori, reflektion och praxis. Malm: Gleerups Utbildning AB. Mill, John Stuart (1869) The subjection of women. Dover Publications Inc. Olsson, Belinda & Skugge, Linda (red.) (1999) Fittstim. Stockholm: Bokfrlaget DN. Skegges, Beverly (1999) Att bli respektabel. Gteborg: Bokfrlaget Daidalos. Sohlberg, Britt & Peter (2001) Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Malm: Liber AB. Statens folkhlsoinstituts rapport nr A 2005:5 Ungdomsmottagningen ungdomar och personal berttar, Zelma Fors. Stockholmsenkten 2012, Stockholmsstad.
55
Elektroniska referenser www.rfsu.se (Riksfrbundet fr sexuell upplysning) www.umo.se (ungdomsmottagningen) www.scb.se (Statistiska Centralbyrn) www.sfh.se (Folkhlsoinstitutet) www.stockholm.se (Stockholms stad)
56
Bilaga.1: Intervjuguide. Tema.1: Kvinnlighet 1. Bertta vad ni tnker nr ni hr ordet kvinnlighet! 2. Vad tycker ni r typiskt kvinnligt? 3. Vad r inte kvinnligt? 4. Finns det ngonting ni gr som fr er att knna er mer eller mindre kvinnliga bertta! Tema.2: Idealbilder 1. Vad tnker ni nr jag sger ordet idealbild och hur tnker ni att det gr ihop med fregende tema: kvinnlighet? 2. Tycker ni att det finns ngon mall fr hur man som tjej ska vara/bete sig/se ut? 3. Finns det beteenden/utseenden som r mer eller mindre accepterade fr tjejer? 4. Hur tycker ni att den ultimata kvinnan r/beter sig/ser ut? 5. Hur tnker ni att andra ex killar tycker att den ultimata kvinnan r/beter sig/ser ut? Tema.3: Kvinnlig sexualitet 1. Nr det gller sexualiteten, kan man som tjej gra som man vill d kan man vara uttagerande/ligga med mnga/vara ppet homosexuell? kan man vara ensam/oskuld/oerfaren? Bertta/beskriv! varfr/varfr inte? 2. Finns det ngra skillnader mellan kvinnlig sexualitet och manlig sexualitet, tycker ni? bertta! 3. Finns det ven skillnader vad gller manlig sexlust och kvinnlig sexlust, tror ni? Hur ser ni i s fall p det? 4. Om ni fick bestmma hur skulle klimatet vara d? Tema.5: Sammanfattning 1. Vad har knts viktigast under vr diskussion hittills? 2. Finns det ngonting som ni vill tillgga innan vi avslutar?
57
Bilaga.2: infobrev. Sexualitet och idealbilder unga tjejers syn p normer och attityder kring kvinnlig sexualitet. Hej! Mitt namn r Aurora Brnnstrm och jag studerar till socionom p Socialhgskolan vid Stockholms universitet. Jag sker respondenter till den examensuppsats, tidigare kallad c-uppsats, som jag just nu pbrjat skrivandet av. Jag har valt att skriva om unga tjejers sexualitet. Jag tnker tillfrga tjejer i k:9 om att medverka i en s.k. fokusgruppintervju tillsammans med mig dr vi diskuterar normer och attityder kring kvinnlig sexualitet samt idealbilder av att vara kvinna. Diskussionen kommer att ledas av mig och innehlla ett antal olika teman, s som kvinnlighet, idealbilder och kvinnlig sexualitet. Vid intervjutillfllet kommer jag ocks att ha en klasskamrat frn min utbildning nrvarande som kan ta anteckningar och vara med som hjlp till mig om jag skulle missa att frga ngonting. Diskussionen kommer att spelas in och drefter transkriberas av mig till skriven text fr analys. Endast jag kommer att ha tillgng till den skrivna texten samt inspelningen och de kommer att frstras efter det att projektet r slutfrt. Nr min uppsats blivit godknd kan den komma att publiceras p ntverket DIVA, vilket r en offentlig samlingssajt fr uppsatser. Tjejerna som vill medverka i studien kommer att vara anonyma jag kommer att utforma texten s att materialet blir konfidentiellt, allts s att det inte gr att se vem som sagt vad o.s.v. Det kommer inte heller att framg vilka som deltagit eller p vilken skola jag genomfrt studien. Jag hoppas att jag kan hitta mina respondenter p RWS! Det kan komma att bli en intressant och givande diskussion om ett mycket viktigt mne. Om du har frgor r du vlkommen att kontakta mig eller min handledare! Aurora Brnnstrm: aurorakarolinabr@gmail.com Lisa Skogens, handledare fr uppsatsen: lisa.skogens@socarb.su.se Stockholms universitet, institutionen fr socialt arbete.
58

Sexualitet Och Idealbilder - Aurora Brännström

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Sexualitet Och Idealbilder - Aurora Brännström

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Stockholm, institutionen fr socialt arbete p Stockholms universitet. Termin 6 HT 2012.

Sexualitet och idealbilder

Frfattare: Aurora Brnnstrm Handledare: Lisa Skogens

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Resultat och analys

Sexualitet och idealbilder

Slutdiskussion Referenser Elektroniska referenser

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Folkhlsoinstitutet formulerar bland annat p sin hemsida (www.fhi.se):

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Resultat och analys

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder

Sexualitet och idealbilder