Bild 1 Matspjlkningskanalen bildar ett sammanhngande rr, cirka 6 meter lngt hos en vuxen frn munnen till ndtarmsppningen.

. Kroppens celler behver nring till uppbyggnad och energiproduktion. Denna nring tas ifrn den fda som bryts ner i kroppen.

Matspjlkningssystemets uppgift r att tillfra kroppen nringsmnen och att spjlka eller bryta ner fdan till mindre bestndsdelar som kroppen kan ta upp. Nringsmnena tas upp i blodet frn tarmen, blodet passerar levern och transporterar sedan nringsmnena till cellerna i hela kroppen. De nringsmnen som kroppen inte behver avskiljs som avfring.

Bild 2 I munhlan krossar, sliter eller maler tnderna snder fdan till mindre delar. Saliv bildas i spottkrtlarna som gr fdan hal och lttare att svlja. Saliven innehller bakterieddande mnen och enzymet amylas. Amylas pbrjar nedbrytningen av strkelsen i maten.

Bild 3 Tungan fr fdan bakt i munnen och den svljs ner i svalget och matstrupen. Nr maten svljs ned flls ett struplock ver luftstrupens ppning och hindrar att fdan fastnar i luftstrupen. Matstrupen har en lngsgende och ringformad muskulatur som gr s att maten kan pressas fram. Det r allts mjligt att st p huvudet och svlja maten.

Bild 4

Dr matstrupen och magscken mter varandra finns en ringmuskel som kallas vre magmunnen. Den ppnar och stnger ingngen till magscken.

Magscken har till strsta delen glatt muskulatur i vggarna och kan tnjas s att cirka tv liter mat och vtska ryms i den.

I magscken kndas fdan i 2-6 timmar. Frn epitelcellerna som tcker insidan av magscken utsndras cirka tre liter magsaft varje dag, som innehller slem, saltsyra och enzymet pepsin. Innehllet i magscken blir surt av saltsyran vilket innebr att pepsinet blir verksamt och kan bryta ner proteiner till mindre polypeptider. Den sura miljn ddar ven bakterier och andra mikroorganismer som kan komma in med fdan.

Genom den nedre magmunnen frs fdan i portioner vidare till den vre delen av tarmen. Nervsignaler ppnar och stnger den nedre magmunnen i samband med att pH hjs och snks i tolvfingertarmen.

Bild 5 Den frsta delen av tunntarmen kallas fr tolvfingertarmen och ungefr lika lng som 12 fingrar i bredd, det vill sga cirka 2-3 dm.

Till tolvfingertarmen kommer galla frn levern och bukspott frn bukspottkrteln. Levern utsndrar cirka 0,5-1 liter galla och bukspottkrteln 0,5-2 liter bukspott per dygn. Gallan finfrdelar fettet i fdan till sm kulor som lttare kan angripas av enzymet lipas som finns i bukspottet. Av fettet bildas det fettsyror och glycerol.

Eftersom bukspott innehller bikarbonat hjs pH i tolvfingertarmen och fdan blir alkalisk. I och med att pH hjs blir enzymet amylas som bildades i munhlan ter verksamt och kan teruppta nedbrytningen av strkelse.

Bild 6

Frn tunntarmens krtelceller avges tarmsaft som blandar sig med fdan och den slutliga nedbrytningen av proteiner, fetter och kolhydrater sker. Enzymerna maltas och laktas bryter ner disackarider till monosackarider och peptidas bryter ner dipeptider till aminosyror.

Tunntarmen r 3-4 meter lng och har likt matstrupen en lngsgende och ringformad muskulatur som gr s att maten kan pressas fram i den.

Tunntarmen r bekldd med tarmludd som har 0,5-1,5 mm lnga utskott som kallas fr villi. Varje litet villi innehller tunna blod- och

lymfkrl. Alla villi och tunntarmens veckning frstorar tunntarmens absorptionsyta till cirka 250-300 m2.

Fdans bestndsdelar tas upp tillsammans med vatten av blodet genom de tunna blod- och lymfkrlen i villi. Aminosyror och socker frs till levern dr de omvandlas till kroppsegna mnen innan de distribueras vidare med blodet i kroppen. Glycerol och fettsyror bildar fett som packas in med proteiner och via exocytos transporteras till lymfan. Lymfvtskan ansluter sedan till blodomloppet via den vnstra nyckelbensvenen i hjd med hjrtat.

Bild 7 Tunntarmen vergr till den cirka en meter lnga tjocktarmen via en stngningsbar muskel. Vid vergngen sitter blindtarmen med sitt bihang.

Ungefr 7 liter vatten sugs upp i tjocktarmen per dygn. Om inte vattenupptaget fungerar som det ska leder det till diarr. Hr lever ven en normalflora bestende av cirka 2 kg anaeroba mikroorganismer. Mikroorganismerna frjser en del av det som kroppen inte kan bryta ner, genom att t.ex. cellulosa och tarmgas bildas. Mikroorganismerna framstller ocks en del B- och Kvitaminer som kroppen behver.

Bild 8

Tjocktarmen vergr till ndtarmen som mynnar i anus, som hlls igen av tv muskler, en inre icke viljestyrd och en yttre viljestyrd.

Ngon eller ngra gnger per dygn tms resterna av det man t cirka ett dygn tidigare ut genom ndtarmen. Hlften av avfringen bestr av icke nedbruten fda och vatten medan den andra hlften utgrs av mikroorganismer som lever i tjocktarmen.

Bild 9 Till strsta delen bestr maten vi ter av fett, kolhydrater och proteiner men ven t.ex. vitaminer och mineraler ingr i den. Maten r byggnadsmaterial fr kroppens celler och kemiskt bunden energi som kan anvndas vid energikrvande processer.

Bild 10 Fett finns rikligt i till exempel bacon, makrill och jordntter. Genom att vara en klla fr energi, bygga upp cellmembran, bidra med essentiella fettsyror samt vara brare fr vitaminer s r fetter livsviktiga fr mnniskan.

Energivrdet per viktenhet hos fett r cirka dubbelt s hgt som hos kolhydrater och proteiner. Detta gr fett till den klart gynnsammaste lagringsformen. Fettvv fungerar ven som vrmeisolering.

Bild 11 Kolhydratrik mat r till exempel potatis, brd och pasta. Kolhydrater anvnds i frsta hand som energiklla i kroppen men ven cellernas arvsmassa byggs till viss del upp av socker. Kolhydrater har en annan mycket viktig funktion genom att fungera som receptorer och informationsbrare av cellens identitet p dess och vvnaders ytor.

Bild 12 Ktt, bnor och gg r exempel p mat som innehller mycket proteiner. Proteiner bryts ner till aminosyror och anvnds till att bygga upp nya proteiner som kroppen behver. 8 av de 20 aminosyror som behvs fr att stta samman kroppens proteiner r essentiella och mste intas med fdan. Proteiner har ett flertal viktiga funktioner i kroppen, till exempel som enzymer, antikroppar, hormoner, transportproteiner och att bygga upp olika vvnader.

Bild 13 Vitaminer och mineraler finns i olika stor omfattning i alla delar av kosten. Grnsaker av olika slag r rik p mineraler och vitaminer. Vitaminer deltar i olika reaktioner i cellerna. De ingr ofta som koenzym i enzymer och vid andra rektioner i kroppen. 13 olika vitaminer r essentiella fr mnniskan.

Mineraler r oorganiska och ingr liksom vitaminer i olika reaktioner och enzymer i kroppen. Ett exempel r kalcium som lagras in i skelettet, ett annat r jrn som behvs i hemoglobinmolekylen fr att transportera syre.