Lappland

1
Lappland
Koordinater: 65.929N 16.743
[1]
Fr det finska landskapet Lappland, se Lappland, Finland. Fr andra betydelser, se Lappland (olika
betydelser).
Lappland
Landskap
Lapplands landskapsvapen
Lapplands lge i Sverige.
Land Sverige
Landsdel Norrland
Ln Vsterbottens ln,
Norrbottens ln,
Jmtlands ln
Stift Lule stift
Strsta sj Torne trsk
Hgsta punkt Kebnekaise 2111 m .h.
Yta 109702 km
Folkmngd 92799 (2012-12-31)
Befolkningstthet 0,85 invnare/km
Landskapsblomma Fjllsippa
Landskapsdjur
Fler symboler...
Fjllrv
Lappland r ett landskap i norra Norrlands inland, norra Sverige. I vster grnsar landskapet till Norge, i nordst till
Finland, i ster till Norrbotten, i sydost till Vsterbotten samt i sder till ngermanland och Jmtland.
Lappland
2
Lappland utgr ungefr en fjrdedel av Sveriges yta och r ocks Sveriges strsta landskap, och kallas ibland
"Europas sista vildmark". Landskapet r delat mellan Vsterbottens och Norrbottens ln, med undantag fr en liten
del i sydvst som ingr i Jmtlands ln. Mnga frfattare, mlare och konstnrer har inspirerats av Lappland, bland
annat Ernst Didring. Lappland (finska: Lappi) r ocks namnet p ett finlndskt landskap (se Lappland, Finland),
vilket ursprungligen r den del av Lappland som kom att hamna i Finland efter freden i Fredrikshamn r 1809.
Historia
Landskapet Lappland bildades sedan den s kallade lappmarksgrnsen uppdragits r 1752.
Indelningar
Landskapets bildande 1766 och tidiga indelningar
Det frsta skriftliga belgget fr ordet lappmark r i ett brev av kung Magnus Eriksson 1340, dr han utfrdar
bestmmelser om "the landzender wrtt Rijkes som vidh Helsingeland och ngermannaland liggiandes re, benemdh
Laepmark". I brevet fastslogs att alla "som Christo tro, eller till Christna tro sig omwenda wele" fick ta sig mark
och gor i Lappmarken, under frutsttning att de betalade skatt till kungen och brukade Hlsinglands lag och
sedvnjor (Hlsingelagen).
Ordet har anvnts p olika stt under olika tider. Ursprungligen betecknade det helt enkelt det omrde som
dominerades av mer eller mindre nomadiserande samer, till skillnad frn den odlade bygden. I och med 1673 rs
lappmarksplakat infrdes srskilda frmner fr nybyggare i Lappmarken, och drefter har olika former av
srlagstiftning funnits fr omrdet.
Vsterbottens ln och svenska lappmarken cirka
1796.
tminstone frn 1300-talets brjan och fram till omkring 1550 hade
birkarlarna mer eller mindre monopol p att handla med samerna i
rikets nordligaste delar. De delade upp Lappmarken mellan sig i
handelsdistrikt, som kom att kallas fr Torne, Lule och Pite
lappmarker. Dessa omrden blev sedan administrativa omrden d
Gustav Vasa p 1550-talet avskaffade birkarlarnas gynnade stllning
och i stllet lt egna lappfogdar ta upp skatt direkt av samerna.
Lycksele lappmark (ven kallad Ume lappmark) och sele lappmark
(ven kallad ngermanna lappmark) hade ingen berring med det
ursprungliga birkarlevsendet. Dessa omrden frdes in under
lappmarksbegreppet frst under 1600-talet, i samband med att
lappmarksfrsamlingar etablerades och lappmarksprivilegier infrdes.
Om de olika lappmarkerna kan kortfattat sgas:
Kemi lappmark har i sin helhet tillhrt Finland sedan 1809 rs fred.
Torne lappmark strckte sig p 1500-talet till Atlantkusten, omfattade under hela 1600-talet Finnmarksvidda och
skiftades sedan mellan Sverige, Norge och Finland genom olika mellanstatliga verenskommelser.
Lule lappmark har svitt bekant alltid haft ungefr samma utstrckning som idag.
Pite lappmark omfattade fram till 1607 ven nuvarande Sorsele kommun samt fjllomrdet hela vgen ned till
norra Jmtland.
Ume lappmark var fram till 1607 begrnsad till skogslandet (nuvarande Lycksele kommun och Stensele
frsamling). Frst efter 1673 brjade den kallas fr Lycksele lappmark.
sele lappmark var fram till 1648 begrnsad till skogslandet nedanfr Kultsjn.
Fram till 1600-talets brjan beboddes Lappmarken av allt att dma uteslutande av samer. De tidigaste knda
nybyggena anlades i Tornedalen och i Kemi lappmark omkring 1630 men som tidvis legat de.
Lappland
3
I juni 1750 hlls ett mte i Rusksele fr att diskutera grnsen mellan Lappmarken och nedre landet. Den sydligaste
grnspunkten hade lagts p ngermanbalen i nuvarande Bjurholms kommun. Grnsen mellan ngermanland och
sele lappmark frblev sledes obestmd. Den var mer svrdragen eftersom den samtidigt skulle bli grns mellan
tv ln, Vsterbottens och Vsternorrlands ln. Sveriges stndsriksdag faststllde 1766 lappmarksgrnsen.
Lnsgrnsen har drefter justerats vid ngra tillfllen, varfr lappmarksgrns och lnsgrns inte lngre stmmer
verens.
Indelningar frn 1700-talet
Socknar 1815
Socknar
Socknar i Vsterbottens ln
Lycksele socken frn 1606
Sorsele socken frn 1764
Stensele socken frn 1822
Trna socken frn 1780/1822
rtrsks socken frn 1848/1895
sele socken frn 1648
Fredrika socken frn 1795/1799
Dorotea socken frn 1795/1799
Vilhelmina socken frn 1783/1799
Mal socken frn 1862 (fre 1869 i
Norrbottens ln)
Socknar i Norrbottens ln
Arvidsjaurs socken frn 1606
Arjeplogs socken frn 1640
Jokkmokks socken frn 1607
Gllivare socken frn 1742
Jukkasjrvi socken frn 1606
Karesuando socken frn 1602
Lycksele stad inrttades 1946, Kiruna stad
1948, ingen fick dock egen jurisdiktion.
Ln
Landskapets sdra del ingr i Vsterbottens ln och den norra delen i Norrbottens ln.
Fgderier
Socknarna i Vsterbottens ln, frutom Mal socken hrde till
1720-1728 Vsterbottens sdra fgderi
1728-1810 Sdra Lappmarks fgderi
1810-1946 Vsterbottens lappmarks fgderi
1946- Lycksele fgderi fr Lycksele, Stensele, Sorsele, rtrsk och Trna socknar
1946-1970 sele fgderi fr Vilhelmina, Dorotea, sele och Fredrika socknar
1971-1991 Vilhelmina fgderi fr Vilhelmina, Dorotea, sele och Fredrika socknar
Lappland
4
Mal socken hrde till
1862 till 1867 Norrbottens sdra lappmarks fgderi
1867 till 1869 Pite fgderi
1869 till 1946 Skelleft fgderi
1946-1991 Norsj fgderi
Arvidsjaurs, Arjeplogs, Jokkmokks och Gllivare socknar i Norrbottens ln hrde till
1720-1728 Vsterbottens norra fgderi
1728-1810 Sdra Lappmarks fgderi
1810-1866 Norrbottens sdra lappmarks fgderi
1867-1917 Pite fgderi fr Arvidsjaurs och Arjeplogs socknar
1867-1917 Lule fgderi fr Jokkmokks socken
1867-1917 Kalix fgderi fr Gllivare socken
1918-1945 Lule fgderi fr Arvidsjaurs och Arjeplogs socknar
1946-1991 Arvidsjaurs fgderi fr Arvidsjaurs och Arjeplogs socknar
1918-1991 Gllivare fgderi fr Gllivare och Jokkmokks socknar, Jokkmokks sockan dock bara till 1970)
1971-1991 Bodens fgderi fr Jokkmokks socken
Jukkasjrvi och Karesuando socknar i Norrbottens ln hrde till
1720-1728 Vsterbottens norra fgderi
1728-1810 Norra Lappmarks fgderi
1810-1866 Norrbottens norra lappmarks fgderi
1867-1945 Torne fgderi
1946-1991 Kiruna fgderi
Domsagor, tingslag och tingsrtter
Socknarna Lycksele, Sorsele, Trna, Stensele och rtrsk hrde till
Till 1971 Lycksele tingslag som fre 1922 benmndes Lycksele lappmarks tingslag med domsagorna
1680-1720 Vsterbottens lappmarkers domsaga
1720-1742 Sdra lappmarkens domsaga
1742-1820 Vsterbottens sdra kontrakts domsaga
1821-1831 Lappmarksjurisdiktionens domsaga
1832-1884 Vsterbottens sdra domsaga
1884-1971 Vsterbottens vstra domsaga
Frn 1971 Lycksele tingsrtt
Socknarna Vilhelmina, Dorotea, sele och Fredrika hrde till
Till 1922 sele lappmarks tingslag med domsagorna
-1810 ngermanlands domsaga
1811-1820 Norra ngermanlands domsaga
1821-1831 Lappmarksjurisdiktionens domsaga
1832-1884 Vsterbottens sdra domsaga
1884- Vsterbottens vstra domsaga
1922-1947 Vilhelmina tingslag fr Vilhelmina och Dorotea socknar med domsagan Vsterbottens vstra
domsaga
1922-1947 sele tingslag fr sele och Fredrika socknar med domsagan Vsterbottens vstra domsaga
1948-1970 sele och Vilhelmina tingslag med domsagan Vsterbottens vstra domsaga
1971-Lycksele tingsrtt
Lappland
5
Mal socken hrde till
till 1967 Vsterbotten norra domsaga med
till 1877 Arvidsjaurs tingslag
frn 1877 Mal och Norsj tingslag
frn 1967 till 1971 Skellefte domsaga med
Mal och Norsj tingslag
Frn 1971 Skellefte tingsrtt
Arvidsjaurs och Arjeplogs socken hrde till
Till 1942 Arvidsjaurs tingslag som tidigt benmndes Arvidsjaurs lappmarks tingslag samt Arjeplogs tingslag som
tidigt benmndes Arjeplogs lappmarks tingslag med domsagorna
1680-1720 Vsterbottens lappmarkers domsaga
1720-1742 Sdra lappmarkens domsaga
1742-1820 Vsterbottens sdra kontrakts domsaga
1821-1831 Lappmarksjurisdiktionens domsaga
1832-1876 Vsterbottens norra domsaga
1877-1970 Pite domsaga
mellan 1942 och 1970 Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag i Pite domsaga
frn 1971 Pite tingsrtt
Jokkmokks och Gllivare socken hrde till
Till 1970 Jokkmokks tingslag som tidigt benmndes Jokkmokks lappmarks tingslag samt frn 1751 Gllivare
tingslag som tidigt benmndes Gllivare lappmarks tingslag med domsagorna
1680-1720 Vsterbottens lappmarkers domsaga
1720-1742 Sdra lappmarkens domsaga
1742-1820 Vsterbottens sdra kontrakts domsaga
1821-1838 Norrbottens domsaga
1839-1876 Norrbottens sdra domsaga
1877-1968 Lule domsaga fr Jokkmokks socken och tingslag
1877-1903 Kalix domsaga fr Gllivare socken och tingslag
1903-1970 Gllivare domsaga fr Gllivare socken och tingslag
1969-1970 Bodens domsaga fr Jokkmokks socken och tingslag
frn 1971 Bodens tingsrtt fr Jokkmokks socken
frn 1971 Gllivare tingsrtt fr Gllivare socken
Jukkasjrvi och Karesuandos socknar hrde till
Till 1948 Jukkasjrvi tingslag som tidigt benmndes Jukkasjrvi lappmarks tingslag samt Karesuando tingslag
som tidigt benmndes Karesuando lappmarks tingslag med domsagorna
1680-1720 Vsterbottens lappmarkers domsaga
1720-1742 Norra lappmarkens domsaga
1742-1820 Vsterbottens norra kontrakts domsaga
1821-1838 Norrbottens domsaga
1839-1876 Norrbottens norra domsaga
1877-1903 Torne domsaga
1904-1970 Gllivare domsaga
mellan 1948 och 1970 Jukkasjrvi och Karesuando tingslag i Gllivare domsaga
frn 1971 Gllivare tingsrtt
Lappland
6
Kommuner frn 1971
Landskapet bestr sedan 1971 av fljande kommuner:
Vsterbottens ln
Lycksele kommun
Dorotea kommun
Mal kommun
Sorsele kommun
Storumans kommun
Vilhelmina kommun
sele kommun
Norrbottens ln
Arvidsjaurs kommun
Arjeplogs kommun
Jokkmokks kommun
Gllivare kommun
Kiruna kommun
Lapporten brukar symbolisera ingngen till
Lappland.
Geografi
Lapplands vstra grns gr lngs den skandinaviska bergskedjan.
Landskapet utgrs till strsta delen av ett hglandsomrde. I vster
dominerar fjllmassiv och i ster hglandsplater. Omkring 47 procent
av ytan ligger hgre n 500 meter ver havet och r till ytan lite strre
n Portugal. Den hgsta punkten r Kebnekaises sydtopp, vilken ocks
r Sveriges hgsta fjlltopp med sina 2 111 meter. Inom Lappland
finns dessutom samtliga tolv toppar i Sverige vars hjder verstiger
2000 meter ver havet.
Lapplands natur bestr till stor del av skog (barrskog och
fjllbjrkskog), tundra och fjll.
Sjar
Akkajaure
Hornavan
Stora Lulevatten
Storavan
Storuman
Tornetrsk
Uddjaure
Virihaure
Malgomaj
Vattendrag
Lappland
7
Lule lv Ume lv
Kalix lv ngermanlven
Pite lv Vindellven
Skellefte lv re lv
Torne lv Lgde lv
Byske lv
De 40 strsta orterna i Lappland
Abisko Hakkas Laisvall Storuman
Adak Hemavan Lannavaara Svanabyn
Arjeplog Idivuoma Lycksele Svappavaara
Arvidsjaur Jokkmokk Malmberget Trnaby
Blattnicksele Jukkasjrvi Mal Ullatti
Dorotea Karesuando Nattavaara Vilhelmina
Fredrika Kiruna Porjus Vittangi
Gargns Kristineberg Rusksele Vuollerim
Gunnarn Kuttainen Sorsele sele
Gllivare Kvikkjokk Stensele vre Soppero
Klimat
Lappland har ett fuktigt kalltempererat klimat av kontinental typ. Lngst i norr rder polarklimat. P vintern kan
temperaturen sjunka ner under -40C, men medeltemperaturen i januari ligger mellan -10 och -15C.
Sommartid kan Lappland trots sitt nordliga lge f hyfsat varmt vder med upp till 25-30 grader.
rsnederbrden i lapplandsfjllen ligger mellan 1000 och 1500 millimeter. I Abiskoomrdet faller minst nederbrd i
hela landet, i genomsnitt endast 300 millimeter per r, till fljd av regnskuggan som de vstliga fjllen orsakar dr.
Flora och fauna
Den vstra delen har utprglad fjllflora, speciellt i nordvst. Denna domineras av lga trd, bland annat fjllbjrk,
och andra lga vxter. P tundran vxer inga trd utan dr kan enbart lga buskar och grs sl rot i den frusna
marken. Mnga arter av liljor och orkider trivs p fjllsluttningarna. Lngre sterut r barrtrd dominerande. Fr
vrigt r myrar, liksom i vriga Norrland, vanliga. Vid myrarna trivs trskvxter samt hjortron och andra lga buskar
som med ttheten nstan dljer trskmarken.
Den lapplndska faunan domineras av typiska djur i trakterna som ren, lg, jrv och lodjur, samt den akut hotade
arten fjllrv som mest lever i de vstra delarna av fjllkedjan. ven fjllmmel, skogslmmel, skogshare och bver
r vanliga. P fjllhedarna trivs flertalet fgelarter dr de livnr sig frmst p den mngd myggor som om sommaren
svrmar omkring p de fuktiga hedarna.
Lappland
8
Bibliografier
Lundblad, Gustav (1991). Litteratur om vre Norrland 1951-1960 : bibliografi utgrande fortsttning av Erik
Marklund, vre Norrland i litteraturen
[2]
. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sllskapet, 0348-6664 ; 16.
Ume: Johan Nordlander-sllsk. Libris 12368827
[3]
Marklund, Erik; Engstrm, Gsta (1963). vre Norrland i litteraturen : en bibliografi ver Norrbottens och
Vsterbottens ln
[4]
. Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Ume, 0501-0799 ; 6. Ume. Libris 12368947
[5]
Register
[6]
. Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Ume, 0501-0799 ; 7. Ume. 1966. Libris 12368999
[7]
. http:/ / digibook. ub. umu. se/ misc/ 12368999. pdf
Bothnica
[8]
- Deldatabas i Libris som innehller referenser till litteratur om Norrbotten, Vsterbotten och
Vsternorrland.
Kllor
[1] http:/ / tools.wmflabs. org/ geohack/ geohack. php?language=sv& pagename=Lappland& params=65. 929_N_16. 743_E_
[2] http:/ / digibook.ub. umu. se/ misc/ 12368827. pdf
[3] http:/ / libris. kb. se/ bib/ 12368827
[4] http:/ / digibook.ub. umu. se/ misc/ 12368947. pdf
[5] http:/ / libris. kb. se/ bib/ 12368947
[6] http:/ / digibook.ub. umu. se/ misc/ 12368999. pdf
[7] http:/ / libris. kb. se/ bib/ 12368999
[8] http:/ / libris. kb. se/ form_extended.jsp?f=both
Externa lnkar
Lappland - fakta och karta (http:/ / www. sverigeguiden. com/ landskap/ lapp. htm)
Lyssna till ngra av Lapplands dialekter (http:/ / swedia. ling. umu. se/ Norrland/ Lappland/ index. html)
Lappland - Bilder Lappland (http:/ / www. natur-bilder. se/ bilder/ categories. php?cat_id=8)
Wikimedia Commons har media som rr Lappland.
Artikelkllor och frfattare
9
Artikelkllor och frfattare
Lappland Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24994803 Bidragsgivare: -nothingman-, 777adler, Aaker, Abaddon, Aggedif1, Albaxe1, AlfirmanFIN, Andejons, Andhanq, Andre
Engels, Aner, Ariam, Arvelius, Bewo, Bruno Rosta, Bulver, Caesar, Caspiax, CitroenZX93, Civilspanaren, Daviis, Dcastor, Den fjttrade ankan, Dewil, E.G., E70, Edaen, Essin, Felle2001,
Fenix, Fluff, Fred J, GameOn, Geanixx, Goombah, Gravis, Grillo, Grus, Gustafsmor, HCa, HSE, Habj, Hannibal, Hastaro, Heimvennar, Hellstormen, Hstblomma, Idunius, Impale, Isthmus,
Ivan, Janas, Jensapag, Jlundqvi, Jorchr, Kjell Andr, Konrad B, Kuhviuvvgivsd, LA2, LPfi, Lapplnning, Lars Trnqvist, Larske, Liftarn, Linda W, Linus g o, Litany, Lixer, Lokal Profil,
Lovanski, Lraskolan, MBargo, Mic, MickeH, Mikael Hansson, MoRsE, Moralist, Mr Bullitt, Mrkommun, Muneyama, Nescionomen, NisseSthlm, Oddjob, PJ, Papper, Paracel63, Patafisik,
Patrik77, Portunes, Pralin, Rosp, Rmih, Salcional, Sander, Sangjinhwa, Skogsfrun, Sven, SweJohan, TVTomy, Tegel, Thoasp, Thomas Blomberg, Timon, Torvindus, Tournesol, Tsuchiya
Hikaru, Vesihiisi, Vidasd, Vinterfrid, Vsk, WeRon, Wheresmycake, Yger, Yvwv, Zaphod, 105 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Lappland vapen.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lappland_vapen.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5 Bidragsgivare: Lokal_Profil
Fil:Sverigekarta-Landskap Lappland.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sverigekarta-Landskap_Lappland.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.5
Bidragsgivare: Lapplnning (highlighting by Lokal_Profil)
Fil:Flag of Sweden.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_Sweden.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Jon Harald Sby
Fil:Vsterbottens ln och svenska lappmarken 1796.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vsterbottens_ln_och_svenska_lappmarken_1796.svg Licens: Creative
Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: User:Edaen
Fil:Socknar 1815.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Socknar_1815.png Licens: Creative Commons Zero Bidragsgivare: Skogsfrun
Fil:Lapporten winter.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Lapporten_winter.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 2.0 Bidragsgivare: oskar karlin from
stockholm, sweden
Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/