Antikens filosofi

1
Antikens filosofi
Antikens filosofi
Epikurism
Gnosticism
Nyplatonism
Platonism
Skepticism
Sofism
Stoicism
Antikens Grekland
Artiklar om antikens Grekland
Antik grekisk religion
Grekisk mytologi
Antikens filosofi
Antikens olympiska spel
Den grekiska antikens konst
Den grekiska antikens musik
Den grekiska antikens litteratur
Antikt grekiskt drama
Det antika Greklands keramik
Den grekiska antikens arkitektur
Antiken
Artiklar om antiken
Antikens filosofi
Antikens konst
Antikens musik
Antikens litteratur
Antikens filosofi syftar framfr allt p den filosofi som bedrevs i Grekland under 400- och 300-talen f.Kr. De tre
stora tnkarna under denna tid var Sokrates, Platon och Aristoteles. Filosoferna som verkade innan dessa kallas idag
frsokratiska filosofer.
Antikens filosofi
2
Frsokraterna
De allra frsta europeiska filosoferna som vi knner till r frsokraterna, vilka precis som namnet antyder verkade
fre Sokrates. Knda frsokrater var Thales frn Miletos, Parmenides och Herakleitos. Deras frgestllningar
cirklade huvudsakligen kring metafysiska frgor som skande efter ett urmne, det mne som allt annat var uppbyggt
av. Av denna anledning brukar frsokraterna ibland benmnas som naturfilosofer.
Den vsterlndska filosofins historia brjar med frsokratikerna som var de frsta som stllde frgor om vrlden
utan att ge religisa svar p frgorna. Genom att ta fram teorier om vrlden och sedan utstta teorierna fr kritik,
diskussion och granskning s utvecklade frsokraterna det vetenskapliga arbetssttet (ven om det var frst med
Francis Bacon, Galileo Galilei och den naturvetenskapliga revolutionen p 1600-talet som den vetenskapliga
metoden i egentlig mening teoretiskt formulerades och praktiskt brjade tillmpas). Det ldsta bevarade
manuskriptet r Derveni-papyrusen.
Aristoteles sa att Thales frn Miletos var den filosof som grundade den filosofi som handlar om att frklara vad allt
varande r uppbyggt av. Aristoteles sger att Thales svarade vatten p den frgan. Thales anses
allmntWikipedia:Undvik frstliga referenser som den frsta representanten fr vsterlndsk filosofi.
Det var att finna ett urmne (arche) som var de tidigaste filosofers frmsta frga. Fr att kunna bestmma vilket som
var urmnet s mste de kunna frklara allt som hnder genom det valda mnets lagar och funktioner. Det r det
frsta knda frsket att stlla upp en generell teori baserad p observationer av verkligheten. Parmenides var ocks
en av de frmsta frsokraterna. Parmenides menade att vr uppfattning om vrlden omkring oss som skapas utifrn
vra sinnesorgan var felaktig och att det finns en sann verklighet som bestr oberoende av oss. Han menade ocks att
tomrum inte existerade, eftersom det ju inte kunde existera ngot som inte var ngot. Och eftersom rrelse behver
ett tomrum att fylla upp fr att vara en rrelse s kunde inte heller rrelser existera.
Pythagoreerna med Pythagoras i spetsen utgr en annan viktig skola inom frsokraterna. De utmrks av att
matematisk och astronomisk forskning blandat med talmystik.
Antiken
Naturfilosofernas storhetstid nr sin hjdpunkt i och med Demokritos och Leukippos atomteorier. Demokritos
menade att all materia bestr av en mycket liten elementarpartikel som han kallade atom (vilket betyder "odelbar").
Efter detta tog moral- och samhllsfilosofiska frgor ver hos sofisterna eller vishetslrarna vilka arbetade som lrare
i politisk retorik i det demokratiska Aten eller professionella filosofier. Under denna tid i filosofins historia nddes
hjder som inte terkom frrn den muslimska filosofin och i mnga frgor inte frrn i vra dagar.
Antikens filosofi
3
Platon och Aristoteles av Raphael
I denna diskussion om relationen mellan natur och lag, mellan
naturgivet beteende och hgre moraliska principer intrde Sokrates
(470399 f.Kr), som under rhundraden sgs som en slags filosofisk
idealgestalt. Sokrates dmdes till dden fr att ha "frlett ungdomen
och frsakat gudarna". Troligen var det egentligen ett straff fr att han
hade ifrgasatt den politiska ledningen. Sokrates efterlmnade inga
egna texter, men hans lrjunge Platon (427347 f.Kr) efterlmnande
skrifter. S det vi vet om Sokrates r nedtecknat av Platon. I Platons
texter verkar figuren Sokrates st fr Platons sikter, snarare n fr den
riktige Sokrates sikter. Sokrates undervisade gratis till skillnad frn
sofisterna.
Ocks historikern Xenofon nmner Sokrates, men Xenofon var dock
inte insatt i filosofi och inte en s tillfrlitlig klla fr Sokrates
filosofiska ider. Xenofon anstrnger sig mycket fr att bevisa att
Sokrates ddsdom var felaktig och framstller Sokrates som en ganska
klen figur som egentligen inte utgjorde ngot hot fr de ledande
atenarna. Platon och Xenofon r dock verens ver att Sokrates menade att filosoferna var de mest lmpade att skta
politik och juridik, inte militrerna eller de frmgna aristokraterna. Bland Platons mer inflytelserika teorier mrks
hans idlra, dr han i en enhetlig teori ger en modell fr att besvara en mngfald av filosofiska frgor. Det r under
Platon och Sokrates som den hr typen av mer heltckande filosofiska system uppstr. Platon hade ocks teorier om
hur staten skulle styras som verensstmde ganska vl med Sokrates ider.
n mer mngsidig var Platons elev Aristoteles (384322 f.Kr), han behandlade i sina verk i stort sett alla d knda
vetenskapsomrden och flera av hans insatser fick st overtrffad i rhundraden och har utgjort en viktig del i alla
filosofi drefter. Aristoteles studium av korrekta respektive inkorrekta slutledningar brukar ses som logikens
ursprung, som vetenskap betraktat, och hans logiks arrangemang vertrffades vetenskapligt frst mot slutet av
1800-talet. Aristoteles ansg att mnniskor av naturen r politiska varelser. Det betydde att mnniskor ocks r
sociala varelser och att varje frstelse av mnskligt beteende och behov mste inkludera sociala vervganden. Han
analyserade ocks vrdet av olika politiska system, beskrev deras fr- och nackdelar och klassificerade dem som
monarki, oligarki, tyranni, demokrati och republik.
Aristoteles verkade i Aten under Alexander den stores tid och var ocks hans lrare.
Antikens filosofi
4
Senantiken
Aristoteles vann ret efter Alexander och i de rhundraden av strider som fljde upplsandet av Alexanders rike kom
livsskdningsproblem upp i frgrunden och olika filosofiska livsskdningar dk upp i konkurrens med olika
religioner och kulturer som var p uppgende (Mithraskulten, kristendomen med flera). Bland dessa filosofiska
livsskdningar mrks epikurismen, stoicismen och skepticismen.
Epikuros
Epikurismen fresprkar att mnniskan gr bst i att dra sig undan allt
bekymmersamt, ssom politik och offentligt liv, och i stllet gna sig t ett stillsamt
liv bland vnner, dr hon undviker allt smrtsamt, och sker de ting som ger henne
varaktig lycka. Epikurismens skapare Epikuros ansg att man br leva hr och nu
och inte vara rdd fr efterlivet, eftersom det inte finns ngot liv efter dden.
Epikuros anser att frnvaron av smrta r den hgsta olyckan.
Stoicismen menar att man inte ska hetsa upp sig ver ngot i ondan. Vi rr enbart
ver den egna viljan. Alla livets skiften skall den vise mta med lugn oberrdhet.
Man ska viljefast st emot alla drifter fr att upprtthlla "dygden".
Skepticismen hvdar att all kunskap r osker och det inte finns ngra skra stt att
skilja det som r sant frn en sikt. Bst r att avst frn att yttra ngon uppfattning
och frska leva ett oengagerat liv i sinnesro.
Genom att Romerska riket blev den dominerande makten vid Medelhavet kom den
grekiska filosofin att infrlivas i den romerska kulturen. Roms egna bidrag till
filosofin var dock f, den romerska pliktmoralen passade bst ihop med stoicismen
som vann anhngare frn mnga olika skikt i samhllet, frn slaven Epiktetos till
kejsare Marcus Aurelius (121180). Sextierna brukar sgas vara enda romerska
filosofiskolan.
Med Vstromerska rikets nedgng gick ocks filosofin tillbaka. Kyrkofadern Augustinus (354450) r en av de sista
filosoferna som kan rknas till antiken. Under inflytande av nyplatonismen utformade han en kristen teologi som
byggde p nyplatonismen uppdelning mellan kroppen och sjlen. Liksom Platon ansg Augustinus att mnniskan
bestod av kropp och sjl (dualism), dr kroppen var av mindre vrde n sjlen. Kroppen, den materiella delen av
mnniskan, var enligt den nyplatonismen oviktig.
Artikelkllor och frfattare
5
Artikelkllor och frfattare
Antikens filosofi Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24691966 Bidragsgivare: Arkaisk, BjrnF, Bruno Rosta, Epim, Grn, Hangsna, Hannibal, Harka, Hejkompis, Hobe, IP,
Kung Midas, Kurtan, Lamr, Maundwiki, Nicke L, Popperipopp, Sephiroth, TKU, Tommy Kronkvist, Tsimtsum, Urbourbo, Wasell, 12 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Bild:Sanzio 01 Plato Aristotle.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Auntof6, Beria, Bibi Saint-Pol,
G.dallorto, Jacobolus, Kentin, Mattes, MonteChristof, Sailko, Tomisti, Wutsje, 5 anonyma redigeringar
Fil:Sanzio 01 Plato Aristotle.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sanzio_01_Plato_Aristotle.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Auntof6, Beria, Bibi Saint-Pol,
G.dallorto, Jacobolus, Kentin, Mattes, MonteChristof, Sailko, Tomisti, Wutsje, 5 anonyma redigeringar
Fil:Epikur.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Epikur.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bibi Saint-Pol, Carlomorino, CommonsDelinker, DenghiComm,
Ecummenic, G.dallorto, Lavallen, Mattes, Nemo bis, Schimmelreiter, 4 anonyma redigeringar
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/