PDF skapad med hjlp av det ppna kllkod-verktyget mwlib. Se http://code.pediapress.com/ fr mer information.

PDF generated at: Mon, 05 May 2014 10:09:03 UTC

Frsokratisk filosofi
En liten presentation
Innehll
Artiklar
Frsokratisk filosofi 1
Greklands sju vise 2
Thales 3
Solon 4
De joniska naturfilosoferna 6
Parmenides frn Elea 7
Anaxagoras 9
Herakleitos 10
Derveni-papyrusen 12
Referenser
Artikelkllor och frfattare 14
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare 15
Artikellicenser
Licens 16
Frsokratisk filosofi
1
Frsokratisk filosofi
Tidsaxel ver de mest vlknda frsokratiska filosofernas fdelsedatum.
Frsokratiker (omkring 600-400 f.Kr)
r samlingsnamnet p de frsta knda
filosoferna som verkade fre Sokrates.
Termen frsokratiker anvndes, svitt
knt, frsta gngen av den brittiske
historikern George Grote i hans verk
Plato and the other companions af
Socrates (1865). Den vsterlndska
filosofins historia brjar med
frsokratikerna, som anses ha varit de
frsta som stllde frgor om vrlden
utan att nja sig med mytologiska och
antropomorfierade svar. Knda frsokratiker inkluderar Thales frn Miletos, Parmenides, Anaxagoras och
Herakleitos. Det ldsta bevarade frsokratiska manuskriptet r Derveni-papyrusen.
Genom att utarbeta teorier om vrlden och dess samband, som inte blandade in mytiska frklaringar, och sedan
utstta dem fr kritik, granskning och diskussion utvecklades det vetenskapliga arbetssttet. Man kan p god grund
sga att det var d vetenskapen, som vi knner den, brjade, ven om man tidigare arbetat med problem i fysik och
matematik.
De frsokratiska filosofernas frgestllningar skte efter en vergripande frklaring till universum. Deras frgor
kretsade drfr kring metafysiska frgor, som skandet efter ett urmne, arche. En viktig frsokratiska skola var de
joniska naturfilosoferna.
I matematiken kan det nya synsttet beskrivas s att d man tidigare var njd med att man ftt fram en formel fr att
bygga ett altare eller dela upp en vinst, s var nu beviset fr formeln viktigt. Att filosofin brjar med Thales som
menade att allt bestod av vatten kan ha avskrckt en och annan student, men den metod som anvndes, att ta fram en
djrv hypotes och utstta den fr skarp kritik s ett en bttre hypotes kan uppst ur spillrorna, skulle komma att visa
sig vara den grund som byggde den vstliga civilisationen med dess vetenskap och teknologi.
Greklands sju vise
2
Greklands sju vise
Greklands sju vise var sju mn i antikens Grekland som levde 620 f.Kr. - 550 f.Kr. vilka var knda fr sin vishet,
och vilkas visdomsord fanns att lsa hos oraklet i Delfi. Namnen p dessa sju har frevigats genom Platons dialog
Protagoras, men det har funnits andra som ocks inrknats. Liknande vise mn har funnits i de flesta kulturer, och
att vara en av dessa vise innebar en srskild roll i samhllet.
I Platons dialog Protagoras nmns fljande sju vise:
Thales frn Miletos
Pittakos av Mytilene
Bias av Priene
Solon
Kleobulos av Lindos
Myson av Chene
Chilon av Sparta
Dessa sju var "lrjungar och anhngare av den spartanska lrdomen", och hade bevisat sin visdom genom att frfatta
kortfattade tnkesprk, som fanns att lsa hos oraklet i Delfi, till exempel "Knn dig sjlv" och "Mtta i allt". Av
dialogen framgr att de sju trffade varandra hos oraklet, och av detta framgr att det inte endast var frga om en
hederstitel utan krav p motprestation. De sju tillhrde ven var sin av de stammar som fanns i Grekland. Platon
upphjde dem i denna dialog till sinnebild fr lakoniserandet, vad som vad typiskt fr dem frn Lakedemon,
eftersom de uttryckte sin visdom lika kortfattat och med en strre krlek till filosofin n till kroppsvningar, som var
knnetecknande fr spartanerna.
"Att vara spartansk r i mycket hgre grad att lska vishet n att lska gymnastik, det finns det mnniskor bde
nu och i det frgngna som har fattat: de vet att det bara r en grundligt bildad person som kan uttala sdana
korta sentenser. Till dessa mnniskor hrde Thales frn Miletos, Pittakos frn Mytilene, Bias frn Priene, vr
egen Solon, Kleobulos frn Lindos och Myson frn Chenai, och som den sjunde nmndes spartanen Chilon.
Alla dessa var anhngare, beundrare och lrjungar, till spartanernas bildning, och att deras vishet var av det hr
slaget framgr av de minnesvrda korta sentenser som var och en av dem uttalat. De samlades ocks i
Apollons tempel i Delfi och offrade dr sin visdoms frmsta frukter genom att skriva Knn dig sjlv och Inget
i vermtt, satser som r i var mans mun." (Platon: Skrifter. Bok 2. Protagoras 342e-343b, s.110)
Pausanias, och flera andra, ger dock en ngot olikartad lista ver vilka de sju var: han tar inte med Myson men
Periander av Korinth. Sammanlagt frekommer genom tiderna 17 olika personer i upprkningen av de sju.
[1]
De sju vises ordsprk var, enligt Pausanias, ingraverade i oraklets frtempel, som de hade dedicerat till Apollo.
Noter
[1] [1] Platon: Skrifter. Bok 2. Protagoras, not 58, s.476.
Kllor
Pausanias, Description of Greece (10.24) (http:/ / www. perseus. tufts. edu/ cgi-bin/ ptext?doc=Perseus:text:1999.
01. 0160& layout=& loc=10. 24. 1)
Platon, Protagorias, Skrifter. Bok 2, Atlantis frlag 2001. versttning, frord och noter av Jan Stolpe.
Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Greklands sju vise.
Thales
3
Thales
Fr andra betydelser, se Thales (olika betydelser).
Thales frn Miletos
Thales frn Miletos (grekiska ), fdd
cirka 625 f.Kr. i Miletos, dd cirka 545 f.Kr., var en grekisk
frsokratisk filosof, allmnt benmnd som den frste
filosofen
[1]
men knd ocks fr insatser inom astronomi och
matematik. Han levde och verkade i Miletos. Han var en av
Greklands sju vise.
Biografi
Thales r den frste filosof som Diogenes Laertios nmner i
sin omfattande biografi ver antikens filosofer. Diogenes
skriver att Thales var son till Examyes och Cleobulina och
delvis var av feniciskt ursprung. Han var den frste som blev
utnmnd till "vis man", men gnade sig till en brjan t
naturvetenskap, i synnerhet astronomi.
Han r knd bland annat genom historieskrivaren Herodotos
vilken berttar att Thales var en berest man som varit i
Egypten och andra lnder, att han hade kunskap i geometri.
Aristoteles utnmnde honom till grundaren av den filosofi
vilken frgar sig vad allt vara uppstr ifrn. Aristoteles sger
att Thales svarade vatten p den frgan. Han menade att "allt r vatten".
Thales stllde frgan om vad det r som r ofrnderligt i det frnderliga, vad r det som r enheten i mngfalden.
Han skte en slags byggsten, ett urmne, arche. Observationer av vattnets funktion ledde honom till ett svar; ur
vatten kommer liv, vatten kan anta olika form: fast, flytande, nga. Pongen i Thales pstende, och anledningen till
att han och inte ngon fregngare utnmns till vsterlandets frste filosof,
[2]
r att om nu allt bestr av vatten mste
ocks allt som hnder kunna frklaras om man lr knna vattnets lagar och funktioner, allt kan frklaras om vi kan
frklara vatten. Det r det frsta knda frsket att stlla upp en generell teori baserad p observationer av
verkligheten.
Genom sin filosofi har Thales kommit att betraktas som en frgrundsgestalt i grundandet av den vsterlndska
vetenskapen i och med att han menade att allt kunde frklaras med hjlp av det mnskliga frnuftet utan beropande
av gudarna
[3]
. Thales menade att allt r frsteligt fr den mnskliga tanken.
Diogenes berttar att Thales var den frste som bevisade att mnniskans sjl r oddlig, fastn han medger att
Aristoteles och Hippias menade att han sagt att ven livlsa ting har sjl. Enligt Diogenes berknade Thales solens
storlek till 720 gnger strre n mnen, bestmde att mnaden har trettio dagar och berknade rets dagar till 365.
Thales dog under en gymnastisk vning som han beskdade, utmattad av hetta, lder och trst, berttar Diogenes.
Thales
4
Referenser
Hgns, Sten, Idernas historia: en versikt. Lund: Historiska media 2003. ISBN 91-89442-92-X
Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils, Filosofins historia. Gteborg: Daidalos 1995. ISBN 91-7173-042-7
H. W. Turnbull, De stora matematikerna ur antologin SIGMA: en matematikens kulturhistoria (sex band) band I,
s 29-30. Forum 1965 2:a uppl. Redaktr: Tord Hall (orig. The World of Mathematics Simon & Schuster 1956)
Webbkllor
Diogenes Laertios "Life of Thales"
[4]
(Webbtkomst 2009-03-16)
Noter
[1] Skirbekk, Gunnar & Gilje, Nils, Filosofins historia. Gteborg: Daidalos 1995, s. 23. ISBN 91-7173-042-7
[2] Skirbekk & Gilje, s. 23.
[3] Hgns, Sten, Idernas historia: en versikt. Lund: Historiska media 2003, s. 18. ISBN 91-89442-92-X
[4] http:/ / classicpersuasion.org/ pw/ diogenes/ dlthales.htm
Solon
Fr andra betydelser, se Solon (olika betydelser).
Solon
Solon (grekiska: , ca 640 - 558 f.Kr.) utnmndes till arkont, den
hgsta mbetsmannatiteln i Aten. Hans rttsliga, ekonomiska och
politiska reformer, Solons konstitution, frebdade republik. Solon var
en av Greklands sju vise, och diktare.
Biografi
Solon hrstammade frn nelidernas gamla konungahus, var son till
Execestides, och atenare. Sina landsmns tacksamhet och frtroende
hade han vunnit genom terervringen av Salamis (vilken dock av
ngra frlgges till en senare tidpunkt), igenom sin medverkan till
Atens kraftiga upptrdande i heliga kriget mot Krisa och genom det
med bistnd av Epimenides verkstllda utplnandet av Kylonska
blodskulden.
Som arkont fr ret 594 f.Kr. fick han det svra uppdraget att i
egenskap av lagstiftare med oinskrnkt fullmakt nyordna hela
statsskicket. Den gngse sikten i ldre tider att den statsfrfattning
som Solon infrt varit en sjlvstndig nyskapelse, blev inte obetydligt
reducerad genom Aristoteles 1890 terfunna skrift om Atens
statsfrfattning.
Det attiska samhllet var sedan en lngre tid tillbaka snderslitet av svra strider mellan det Aristokratiska partiet
eller eupatriderna, vilka tillika var i besittning av nstan all jordegendom, och det lgre folket, som saknade politiska
rttigheter och dessutom hlls i ekonomiskt beroende av eupatriderna p grund av de strnga skuldfordringslagarna,
enligt vilka en gldenr som ej kunde tillfredsstlla sin fordringsgare blev slav och hemfallen t dennes godtycke.
Fr dessa frhllanden, vilka Drakons lagstiftning synes mera ha tjnat att faststlla n att avhjlpa, var Solon kallad
att rda bot.
Solon
5
Hans frsta tgrd var att undanrja det vrsta ekonomiska elndet genom en skuldlindringslag (seisachtheia, eg
"skuldavskakning"). Om betydelsen av denna lag har redan under forntiden ganska olika meningar varit rdande, i
det att somliga har ansett att den inneburit ett fullstndigt eftersknkande av alla skulder, andra, att den bara avsett ett
underlttande av deras avbetalning genom snkning av rntan och nedsttande med 27 procent av myntfoten.
Otvivelaktigt r dock att Solon dels pbjudit frigivning av alla dem som p grund av skuldsttning rkat i slaveri,
dels avlyst all p skuld som lg p jordegendom. Bda delarna vitsordas bland annat av Solon sjlv i ett hos
Aristoteles tergivet diktfragment.
Till grund fr sin statsfrfattning lade Solon en i sina huvuddrag redan frut bestende timokratisk (p
frmgenhetstaxering vilande) klassindelning. Den frsta klassen utgjordes av pentakosiomedimner, det vill sga de
frmgnaste medborgarna, vilkas rsinkomst av jordegendom motsvarade ett vrde av minst 500 medimner sd. Den
andra klassen, hos vilken frutsattes en inkomst av minst 300 medimner, kallades riddare (hippeis), emedan de
ansgs tillrckligt frmgna att p egen bekostnad gra krigstjnst till hst. Den tredje klassen, med en inkomst av
200 medimner (enligt annan uppgift 150), kallades zeugiter, emedan de fr sktseln av sitt jordbruk behvde ett
spann dragare. I den fjrde klassen sammansattes under benmningen "daglnare" (thetes) alla dem vilkas rliga
inkomst inte uppgick till sistnmnda belopp. I frhllande till taxeringsbeloppen var ven medborgarnas svl
skyldigheter som rttigheter bestmda. Slunda kunde statens hgsta personer, de nio arkonterna, och ven de hgre
finansmbetsmnnen vljas endast ur pentakosiomedimnernas klass, men till alla andra mbeten var mn ur de tre
hgsta klasserna utan tskillnad valbara. andra sidan var medborgarna inom dessa klasser frbundna till personlig
krigstjnst p egen bekostnad och ven att i frhllande till sin frmgenhet vidknnas vriga plagor. Den fjrde
klassen dremot var utesluten frn alla statsmbeten, men ven fri frn svl skatter som krigstjnst eller tminstone
frn den betungande hoplittjnsten i full rustning. I folkfrsamlingen och som bisittare vid domstolarna kunde alla
medborgare, utan avseende p frmgenhet, deltaga i statens angelgenheter.
Ett genomgende syfte i Solons lagstiftning r att utan vldsamma omstrtningar utjmna bestende
missfrhllanden och frsona de stridiga intressena. Men fljden av denna moderation blev att bda de stridande
parterna blev besvikna. De rika hade vntat att Solon skulle lagfsta den bestende ordningen med ingen eller ringa
frndring; de fattige dremot hade hoppats p en allmn egendomsfrdelning. Den egentliga regeringsmakten
verlmnade Solon t det redan frut befintliga, men av honom mhnda omgestaltade rdet (bul), efter
ledamternas antal vanligen kallat "de fyrahundrades rd". Vid sidan av detta, eller i vissa fall mhnda ver
detsamma, stod ssom vktare ver lagarna och frfattningen det frn urldrig tid hrrrande "rdet p Areopagen".
Av strsta betydelse var inrttningen av folkdomstolarna, heliaia, vilken tminstone i sina grunddrag utgtt frn
Solon. Sjlv yttrade han om sina lagars vrde att de var vl inte de bsta som kunde skrivas, men dock de bsta som
hade ngon utsikt att vinna bifall hos hans landsmn. Fr att skydda dem mot otidiga ndringsfrsk innan deras
vrde hunnit prvas, skall han dock ha ltit rdet och arkonterna svra att bibehlla dem ofrndrade i 100 r (enligt
en annan uppgift i 10 r). Fr att inte personligen indragas i de stridigheter som var oundvikliga vid de nya lagarnas
tillmpning, begav sig Solon p vidstrckta resor, bland annat till Egypten.
Solons lagar upptecknades p fyrkantiga, vridbara trpelare, sedermera p stenpelare. Dessa urkunder r sedan lnge
frsvunna, och vr knnedom om deras innehll r hmtad frn senare frfattare, i synnerhet de attiska talarna. Dessa
kllor mste dock begagnas med frsiktighet, emedan vrdnaden fr lagstiftaren gjorde att man grna ville betrakta
Atens hela lagstiftning ssom solonsk, utan avseende p att mnga lagar bevisligen tillkommit lngt efter Solons tid.
Om hans senare levnadsden, hans beslutsamma, men fruktlsa upptrdande mot Peisistratos vilken under Solons
frnvaro banat sig vg till envldsmakten, finns sinsemellan avvikande berttelser. Solon stod i varje avseende p
hjden av sin tids bildning och rknades till "Greklands sju vise". ven som skald intog han en betydande plats och
r den ldste knde representanten fr attisk diktning. Bermd var i synnerhet hans patriotiska elegi Salamis. Under
hans namn finns ett tmligen stort antal fragment p elegiskt, jambiskt och trokaiskt versmtt.
Solons biografi r tecknad av Plutarchos, vilken om honom fller bland annat det omdmet att han mer n ngon
annan var fri frn de fel och svagheter som vidlg hans samtida. ven Diogenes Lartius har meddelat ngra notiser
Solon
6
om Solons verksamhet samt ngra, enligt uppgift av denne, frfattade brev.
Kllor
Den hr artikeln r helt eller delvis baserad p material frn Nordisk familjebok
[1]
, 19041926.
Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Solon.
Wikiquote har citat av eller om Solon.
Referenser
[1] http:/ / runeberg.org/ nf/ index. htm
De joniska naturfilosoferna
De joniska naturfilosoferna r ett samlingsbegrepp fr ett antal frsokratiska tnkare som var verksamma p
500-talet f.Kr. i Jonien, de grekiska kolonierna lngs nuvarande Turkiets vstkust. Omrdet var med staden Miletos
som ett av flera centra ursprunget till den mycket kraftiga expansion som det filosofiska tnkandet i Grekland
uppvisade under 500- och 400-talet f.Kr, och hrifrn hrstammar de frsta bevarade skriftfragmenten som pminner
om filosofisk verksamhet i striktare mening. De naturfilosofiska spekulationerna r inte vetenskapliga i dagens
betydelse av ordet utan prglas av mngtydighet och mysticism, men r nd tydligt avskiljda frn dtidens
folkreligion och mytologiska skaldekonst. Omrdet ervrades i slutet av 500-talet av perserna, men den filosofiska
expansionen fortsatte p andra hll i den grekiska vrlden, inte minst i Magna Graecia, de grekiska kolonierna i
sdra Italien.
Thales, Anaximander, Anaximenes och Anaxagoras r ngra av de mest knda fretrdarna fr de joniska
naturfilosoferna. Benmningen naturfilosofer kommer av dessa filosofers engagemang i metafysiska frgor och i
skandet efter arche, alltings upphov eller alltings urmne. De joniska naturfilosoferna var inte frmst intresserade av
tekniska detaljproblem utan ville finna generella principer bakom naturens processer. Hur vrlden har uppsttt, hur
universum ser ut, och s vidare. En central frga fr naturfilosoferna var problemet med frndring, eller "de gamlas
problem", vilket syftar p hur det kan komma sig att en och samma sak kan frndras, samtidigt som det frblir vad
det r.
De texter av de joniska naturfilosoferna som finns bevarade idag r f och fragmentariska. I original har ingenting
verlevt, utan de brottstycken som terstr r hmtade frn andra antika frfattare, srskilt Aristoteles och hans
lrjunge Theofrastos.
Referenser
Kllor
Marc-Wogau Konrad, red (2003). Filosofin genom tiderna. Antiken, medeltiden, renssansen : texter. Stockholm:
Thales. ISBN 91-7235-028-8 (inb.)
Noter
Parmenides frn Elea
7
Parmenides frn Elea
Parmenides
Parmenides p Rafaels fresk Skolan i
Aten
Parmenides, fdd omkring 520/515, dd omkring 460/455 f.Kr., var en filosof
som fddes i den grekiska kolonin Elea i sdra Italien.
Parmenides r en av de grekiska filosoferna frn den klassiska perioden. Han r
en av de mest framstende bland frsokratikerna. Hans verk "Om naturen", en
dikt p hexameter, r endast delvis bevarat.
Lra
Parmenides menade, att vr uppfattning om vrlden omkring oss som skapas
utifrn vra sinnesorgan r felaktig och att det finns en sann verklighet som
bestr oberoende av vra sinnen. Han lrde vidare att endast det som existerar
finns till. Det som inte existerar har inte funnits, finns inte nu och kommer inte
att finnas i framtiden. Utifrn detta menade han att varat, materien, alltid har
funnits och kommer alltid att finnas eftersom ingenting kan bli till av ingenting.
Parmenides menade sledes, att tanken p det icke varande inte heller r mjlig.
Detta fr till fljd att tomrum r ngot som inte existerar, vilket i sin tur betyder
att det inte kan finnas rrelse, eftersom rrelse krver tomrum att fylla upp. Det
r inte bara rrelsen som krver tomrummet, det icke varande, utan ven
frndring och mngfald. Det kan inte finnas flera freml, d dessa krver
tomrum som avgrnsar dem frn varandra. D det inte finns ngot tomrum och
drmed inte heller ngot som avgrnsar dem, s kan det bara finnas ett freml.
En av Parmenides viktigaste slutsatser var tanken p att verkligheten r ett klot,
orrligt och ofrnderligt. Parmenides frkastar all frndring.
En alternativ sammanfattning betrffande bland annat Parmenides uppfattning
om verklighetens beskaffenhet r som fljer: Parmenides menar att uppfattning
om verkligheten baserad p hur den yttrar sig infr vra sinnen, den frnderliga
mngfalden freml, det icke bestende, det intiga, det icke existenta, det icke
substantiella, det rrliga, det skapade, r felaktig och att det verifierbart finns en
sann verklighet som bestr och oavbrutet orsakar mngfalden.
Parmenides viktigaste och verifierbara slutsats r att verkligheten, varat, r en
existent, ofrnderlig och komplett helhet. Han varnar fr vanetnkande.
Parmenides grundade den eleatiska skolan och en av hans lrjungar var Zenon.
Parmenides frn Elea
8
Noter och referenser
Austin, Scott (2007) Parmenides and the History of Dialectic: Three Essays, Parmenides Publishing, ISBN
978-1-930972-19-3
Bakalis Nikolaos (2005) Handbook of Greek Philosophy: From Thales to the Stoics Analysis and Fragments,
Trafford Publishing, ISBN 1-4120-4843-5
Barnes, Jonathan (1978). The Presocratic Philosophers (Two Volumes). Routledge and Kegan Paul
apek, Mili (1991) The New Aspects of Time, Kluwer
Cordero, Nestor-Luis (2004) By Being, It Is: The Thesis of Parmenides. Parmenides Publishing, ISBN
978-1-930972-03-2
Cordero Nstor-Luis (ed.) Parmenides, Venerable and Awesome (Plato, Theaetetus 183e) Las Vegas: Parmenides
Publishing 2011. Proceedings of the International Symposium (Buenos Aires, 2007), ISBN 978-1-930972-33-9
Allan H. Coxon; The Fragments of Parmenides: A Critical Text With Introduction and Translation, the Ancient
Testimonia and a Commentary. Las Vegas, Parmenides Publishing (new edition of Coxon 1986) (2009). ISBN
978-1-930972-67-4
Curd, Patricia (2004). The Legacy of Parmenides: Eleatic Monism and Later Presocratic Thought, Parmenides
Publishing, ISBN 978-1-930972-15-5 (First edition Princeton University Press 1998)
Gallop David. (1991) Parmenides of Elea Fragments, University of Toronto Press.
Heidegger, Martin, Parmenides (trans. Andr Schuwer and Richard Rojcewicz, Indiana University Press, 1992)
Hermann, Arnold (2005) The Illustrated To Think Like God: Pythagoras and Parmenides-The Origins of
Philosophy, Parmenides Publishing. ISBN 978-1-930972-17-9
Hermann, Arnold (2010) Plato's Parmenides: Text, Translation & Introductory Essay, Parmenides Publishing.
ISBN 978-1-930972-71-1
Geoffrey Kirk, John Raven and Schofield M.; The Presocratic Philosophers, Cambridge University Press, Second
edition (1983).
Hyman, Anthony (2007), "The Selfseeker", Teignvalley Press. Utforskar Parmenides dialektik och dess
tillmpning p modern vetenskap.
Lnstroth, Margarete: Teilhaben und Erleiden in Platons Parmenides. Untersuchungen zum Gebrauch von
und . Vertumnus vol. 6. Edition Ruprecht: Gttingen (2006). ISBN 978-3-7675-3080-5
Mourelatos, Alexander P. D. (2007) The Route of Parmenides: A Study of Word, Image, and Argument in the
Fragments, Parmenides Publishing, ISBN 978-1-930972-11-7 (First edition Yale University Press 1970)
Popper, Karl R. (1998). The World of Parmenides. Routledge. ISBN 0-415-17301-9
Externa lnkar
Parmenides and the Question of Being in Greek Thought (http:/ / www. ontology. co/ parmenides. htm)
Anaxagoras
9
Anaxagoras
Anaxagoras
Anaxagras (grekiska , latinskt uttal: Anaxgoras), fdd
500/488 i Klazomenai, dd i exil 428 f.Kr., var en grekisk filosof,
frsokratiker som kom till Aten 464 f.Kr.
Anaxagoras hade studerat Anaximenes lror i Miletos och umgicks i
Aten med bland andra Perikles (politiker) och Euripides (poet). Han
grundade en skola, som de flesta filosoferna, och bedrev undervisning i
trettio r. han blev bedmd som kttare och dmd till dden fr sina
lror men rddades av Perikles som omvandlade straffet till utvisning.
Orsaken var att han ansg att stjrnorna, solen, mnen och jorden r
gjorda av samma materia och att solen r en varm gldande kropp.
I sin bok Peri Fyseos menar Anaxagoras att det finns ett ondligt antal
av de enkla element som han kallade frn eller spermata och att allting
var uppbyggt av detta och att ngonting inte kan uppkomma ur ingenting. Ett knt uttryck r Allt r i allt, med vilket
han menar att allt som ngot kan bli, har dessa bestndsdelar i sig. Till skillnad frn andra antika tnkare som skte
ett urmne trodde Anaxagoras att det fanns ett ondligt antal urmnen.
Anaxagoras hade vetenskapliga tankar runt termodynamik och rrelselra trots att han allts levde kring 2000 r
fre Newton. Han insg till exempel att fr att en rrelse ska uppkomma hos ett objekt, mste en yttre kraft (nous =
sinne) pverka det. Fr honom var jorden en platt skiva. Han hade ocks mnga vetenskapliga frklaringar av
fenomen som solfrmrkelse, regnbgen och alltings uppbyggelse.
Enligt Diogenes Laertius var han den frste som satte sinnet fre tingen. Anaxagoras menade att allting fanns, men
var i kaos och nr nous, sinnet, kom in i kaos blev det ordning. Platon och Aristoteles aktade Anaxagoras d han var
den frste som anvnde frnuftet som ursprung till allt; ven om de var besvikna ver att han inte drog det till sin
spets.
Externa lnkar
Stefan Stenudd
[1]
in2greece
[2]
Referenser
Singer: A Short History of Scientific Ideas, Oxford UP 1982
Farrington B: Grekisk vetenskap, Prisma 1988
Marc-Wague K: Filosofin genom tiderna vol 1-3, Bonniers 1965
Diogenes Laertius, Lives of Eminent Philosophers, translated by R. D. Hicks, volume I, Loeb, London 1942.
Sider, David, The Fragments of Anaxagoras, Beitrge zur Klassischen Philologie 118, Hain 1981.
Referenser
[1] http:/ / www. stenudd. com/ myth/ greek/ anaxagoras.htm
[2] http:/ / www. in2greece. com/ swedish/ historymyth/ history/ ancient/ anaxagoras. htm
Herakleitos
10
Herakleitos
Herakleitos, Mlning av Johannes Moreelse
(1604-1634)
Herakleitos (grekiska , latin Heraclitus, ldre svensk form
Heraklit), var en grekisk filosof frn staden Efesos som levde mot
slutet av 500-talet f.Kr., Han rknas som en av frsokratikerna, det vill
sga de filosofer som levde och verkade fre Sokrates. Inget r skert
knt om hans liv eller person.
Fragmenten
Herakleitos skrev ngon typ av bok som i sin fullstndiga form gtt
frlorad, men delar av texten finns bevarade i form av ett drygt
hundratal citat - de s kallade Herakleitosfragmenten - hos olika antika
frfattare under ett tidsspann frn Platons generation fram till 300-talet
e.Kr.
Fragmenten, som gavs en textkritisk edition av den tyske filologen Hermann Diels vid det frra sekelskiftet, r av
skiftande lngd och kvalitet. Totalt innehller Diels samling 139 textstllen. Ett sjuttiotal betraktas som mer eller
mindre autentiska Herakleitoscitat, en del skrade genom flera oberoende kllor. Andra br vara omskrivningar eller
referat av Herakleitos ord med varierande relevans. Ytterligare andra betraktas av forskningen som rena
frfalskningar, till exempel det i vra dagar ibland anfrda panta rei; "allt flyter", som ursprungligen r ett yttrande
av Sokrates i Platons dialog Kratylos (se nedan).
Herakleitos har ofta tillskrivits orden "Man kan inte tv gnger kliva ner i samma flod", men inte heller det betraktas
i dag som ett autentiskt fragment, utan r en frklarande omskrivning av vad Herakleitos menade av Plutarchos, som
levde cirka 600 r senare.
Lra
Herakleitos har kallats den frste dialektikern. Med det menas att han formulerade den frst knda lran om
motsatsernas kamp och enhet. Han har ocks kallats "den dunkle", och fragmenten r mngtydiga och svrtolkade.
Inte desto mindre har de haft ett inte obetydligt inflytande p den nyare tidens europeiska filosofer som till exempel
Hegel, Nietzsche och Heidegger.
Logos (grek. fr ord, frnuft, proportion), som behandlas i det lngsta bevarade fragmentet (Diels 1 frn Sextos
Empirikos), tycks spela en central roll i hans lra. Mjligen kan det tolkas som en ordnande princip, en rationalitet av
motsatsernas kamp och enhet i stndig frndring, som verkar bde i det objektiva (vrlden, universum) och i det
subjektiva (mnniskors tnkande, iderna). Dess verkliga innebrd r emellertid enligt Herakleitos frdold fr de
flesta.
Det finns en sprklig struktur i de bst bevarade fragmenten, som kan vara betydelsebrande och relevant fr att
frst vad Herakleitos ville sga till dem som var visa nog att inse vad som dolde sig under skalet. Denna struktur
liknar den antika, retoriska figuren kiasm ("X-form"), det vill sga en sats av typen "Solen r gul, bltt r havet".
Ngra av de lngre fragmenten, till exempel det ovan nmnda Diels 1, tycks vara bildat efter ett utvidgat sdant
mnster, dr bda leden egentligen beskriver samma sak, men i ena instansen i objektiv och i andra i subjektiv
mening. Kanske kan detta tolkas s att Herakleitos var en av de frsta som reflekterade ver frhllandet mellan id
och materia, en av den efterkommande filosofiska spekulationens huvudteman.
I dialogen Kratylos lter Platon Sokrates diskutera med en anhngare av Herakleitos lra i Aten p 300-talet f.Kr.
Hr tycks emellertid Platons syfte ha varit att visa att den tidens "herakleitianer" inte hade begripit vad Herakleitos
egentligen menade och att Sokrates, som mellan raderna frefaller driva gck med sin samtalspartner, hade en bttre
Herakleitos
11
frstelse. Men inget sgs klart ut och dialogen i frga prglas av en mngtydighet som kanske kan liknas vid
Herakleitos egen. Platon lr sjlv ha varit "herakleitian" i sin ungdom.
En tidigare vanlig tolkning av Herakleitos lra som hrrr frn Aristoteles, var att han hll eld fr att vara "urmnet"
till allt, p liknande vis som Thales frn Miletos hll vatten fr att vara alltings ursprung och Anaximenes menade att
allt r olika frttningar av luft. Eld frekommer i fragmenten, och ven om dess betydelse i Herakleitos idvrld
kanske inte kan reduceras till enbart en symbol eller liknelse, s finns det egentligen inget som tyder p att det var en
naturfilosofisk urmneslra han formulerade.
[1]
Diogenes Laertios om Herakleitos
I doxografin Om knda filosofers liv och tankar frn brjan av 300-talet e.Kr. av Diogenes Laertios finns ett kapitel
om Herakleitos med biografiskt och anekdotiskt material. Hans levnadstid anges dr till 535 f.Kr.-475 f.Kr.. Bland
annat berttas att Herakleitos lmnade Efesos fr att leva i avskildhet i bergen samt att han vid ett tillflle blev
ombedd att reformera Efesos lagar men vgrade, d han ansg att stadens invnare hade barbarsjlar. Srskilt
fantasifulla r anekdoterna om Herakleitos dd, som skildras i flera versioner. Enligt en blev han levande uppten av
hundar, enligt en annan dog han efter att p egen begran blivit nergrvd i en gdselstack, d han trodde att vrmen
skulle dra fukten ur hans kropp. Diogenes Laertios doxografi formade under lng tid eftervrldens bild av
Herakleitos, men anses idag av forskningen vara utan relevans nr det gller faktiska uppgifter om hans liv och
leverne (se exempelvis Kahn nedan).
Litteratur
Diels H., Herakleitos, Die Fragmente der Vorsokratiker (bearbetad av W. Kranz, Berlin 1951)
Kahn, C. Herakleitos, The Art and Thought of Heraclitus (Cambridge 1979)
Marcovich, M., Heraclitus, editio maior (Merida, Venezuela 1967)
Norden, E., Die Antike Kunstprosa (Leipzig: Teubner, 1898)
Platon: Skrifter. Bok 2. vers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis 2001)
Ruin H., Rehnberg H., Herakleitos: Fragment (Lund: Propexus 1997).
Externa lnkar
Hraclite, Heraclitus
[2]
- Samtliga bevarade fragment av Herakleitos skrifter (varav en del apokryfiska) p
grekiska (Hermann Dielss frsta upplaga), franska (Paul Tannerys versttning 1887) och engelska (John
Burnetts versttning 1892).
Heraclitus
[3]
- Stanford Encyclopedia of Philosophy
Referenser
[1] D.W. Hamlyn, Filosofins historia (1987), svensk versttning Bengt Hansson 1994, Bokfrlaget Thales, ISBN 91-7643-437-0, s. 20
[2] http:/ / philoctetes. free. fr/ heraclitefraneng.htm
[3] http:/ / plato. stanford. edu/ entries/ heraclitus/
Derveni-papyrusen
12
Derveni-papyrusen
Derveni-papyrusen.
Derveni-papyrusen (Papyrus Derveni)
r ett papyrusfynd frn Antikens
Grekland och innehller den ldsta
bevarade texten med Frsokratisk
filosofi. Det r den ldsta bevarade
europeiska handskriften och ett av f
papyrusfynd i Europa. Papyrusen
dateras till cirka 400-talet f.Kr. och
frvaras idag p Arkeologiska museet i
Thessalonki.
[1][2][3][4][5][6][7]
Manuskriptet
Derveni-papyrusen r endast en samling
om cirka 260 fragmenterade
papyrusbitar, fragmentens storlek varierar.
Den restaurerade texten omfattar 26 kolumner och r skriven p Klassisk grekiska, manuskriptet dateras till mellan
400 och 300 f. Kr. kring Filip II av Makedoniens regeringstid.
Texten r en filosofisk avhandling kring gudarnas fdelse. Den citerar delar av en dikt (skriven p versmttet
Hexameter i en orficistisk stil) tillgnad Orfeus och dikten kommenteras och diskuteras. Dikten inleds med orden
"Stng drrarna ni oinvigda", en fras som ven Platon anvnde.
Texten ger en viktig inblick i Antikens filosofi, dtidens grekiska religisa ceremonier och synen p livet i
eftervrlden.
Manuskriptet r det ldsta bevarade p grekiska.
Historia
Papyrusfragmentet upptcktes i januari 1962 under utgrvningar kring byn Derveni i regionen Makedonien i norra
Grekland. Fyndplatsen var en aristokratisk grav i nekropolen till den historiska staden Lete och papyrusen terfanns
bland resterna av ett begravningsbl.
Frfattaren r oknd men verkar vl insatt i joniska sprket och tankestt, mjligen kan frfattaren vara Euthyphron
(motpersonen i en av Platons dialoger). Mjligen hrstammar fragmentet frn ett manuskript skriven runt kretsen
kring filosofen Anaxagoras.
1997 publicerade franske Andr Laks och amerikanske Glenn Warren Most en beskrivning i boken "Studies on the
Derveni papyrus".
[5]
2005 brjade en grupp forskare frn Oxfords universitet och Brigham Young University att underska
papyrusfragmenten med multispektral teknik.
I oktober 2006 publicerade grekiske arkeologiprofessorn Kyriakos Tsantsanoglou vid Aristotelesuniversitetet i
Thessaloniki den frsta versttningen hela texten.
Derveni-papyrusen
13
Referenser
Litteratur
Kouremenos T, Parssoglou G M, Tsantsanoglou K (2006). The Derveni papyrus. Florens,: Leo. S. Olschki
Editore. ISBN 88-222-5567-4
Noter
[1] Terrae Antiqvae (http:/ / terraeantiqvae. blogia. com/ 2006/
053101-logran-traducir-el-manuscrito-griego-mas-antiguo-del-mundo-el-papiro-de-derveni-. php) (lst 25 april 2011)
[2] Ekathimerini.com (http:/ / archive.ekathimerini. com/ 4dcgi/ _w_articles_politics_100018_30/ 05/ 2006_70297) (lst 25 april 2011)
[3] Hellenic Ministry of Culture (http:/ / classic-web.archive. org/ web/ 20060428200149/ http:/ / www. culture. gr/ 2/ 21/ 215/ 21505/ 215052/
e21505206.html) (lst 25 april 2011)
[4] Bryn Mawr Classical Review 2006 (http:/ / bmcr.brynmawr. edu/ 2006/ 2006-10-29. html) (lst 25 april 2011)
[5] J. R. Russell, Harward University (http:/ / www.humanities. uci. edu/ sasanika/ pdf/ russel. pdf) (lst 25 april 2011)
[6] National Geographic Society (http:/ / news.nationalgeographic. com/ news/ 2006/ 06/ 060606-greek-scroll. html) (lst 25 april 2011)
[7] Science, msnbc (http:/ / www.msnbc.msn. com/ id/ 13081639/ ) (lst 25 april 2011)
Externa lnkar
Om Derveni-papyrusen (http:/ / bmcr. brynmawr. edu/ 2005/ 2005-01-27. html)
Bilder p Derveni-papyrusen (http:/ / terraeantiqvae. blogia. com/ 2006/
053101-logran-traducir-el-manuscrito-griego-mas-antiguo-del-mundo-el-papiro-de-derveni-. php)
Artikelkllor och frfattare
14
Artikelkllor och frfattare
Frsokratisk filosofi Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24415309 Bidragsgivare: Alex2010, Bjankuloski06sv, Epim, Graktd, Grillo, Grn, Gyrogearloose, Hejkompis, Hkan,
Hobe, Hylas, IP, Kruosio, Kurtan, Maundwiki, Mkh, Popperipopp, Robin Hood, Wolfgangus Mozart, 5 anonyma redigeringar
Greklands sju vise Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=20351213 Bidragsgivare: Hercule, IP, Joakim589, Jssfrk, NERIUM, Yvwv, 1 anonyma redigeringar
Thales Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24703119 Bidragsgivare: AngelLilly, Damast, Eriatlov, Fenix, Flinga, Freddis, Grn, Gyrogearloose, Hellstormen, Hkan, Huesos, IP,
Jaentz, Jssfrk, Kam Solusar, Kruosio, Kurtan, Lamr, Lixer, Ludde23, Mariannez, MattiasAlsander, Nicke L, Nicke Lilltroll, Peterhamrin, Robin Hood, Rudolf 1922, Skolan1, Smutsmun,
Timpani, Torvindus, Tostarpadius, Tubaist, 33 anonyma redigeringar
Solon Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=20147950 Bidragsgivare: AFP, Aciram, Ainali, Albanau, Bruno Rosta, Darth Vader, Grey ghost, Grundin, Hangsna, IP, Lord Pelle,
NERIUM, Nicke L, Torvindus, Wiiner, 5 anonyma redigeringar
De joniska naturfilosoferna Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=20157098 Bidragsgivare: Grundin, Hkan, Kurtan, Marfuas, Robin Hood, Travpeter, 1 anonyma redigeringar
Parmenides frn Elea Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=21704384 Bidragsgivare: Alex2010, BjrnF, Essin, Hangsna, Hkan, IP, Imperto, Jorunn, Kurtan, Lamr, Lojak,
Ludde23, Ontoraul, Palica, Pieter Kuiper, Robin Hood, Thuresson, Travpeter, Vogler, 17 anonyma redigeringar
Anaxagoras Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=20157123 Bidragsgivare: AFP, CommonsDelinker, Darth Vader, Dodde, Epim, Hkan, Imperto, Jopparn, Jssfrk, Kurtan, Mkh,
Pontus, Prematureburial, Qwerty 42, Robin Hood, Rudolf 1922, Shellwood, Tamasis, Torvindus, Travpeter, 4 anonyma redigeringar
Herakleitos Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=20136070 Bidragsgivare: AFP, Anni, Areasope, Calandrella, Dieselmotorvagnar, Flinga, Fred J, Hangsna, Imperto, Jorunn, Kung
Midas, Kurtan, Lamr, Motstndsmannen, Nicke L, Ntb, Popperipopp, Robin Hood, Rudolf 1922, Rmih, Skolan1, StefanB, Torvindus, Vogler, 25 anonyma redigeringar
Derveni-papyrusen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=20542381 Bidragsgivare: Hobe, 3 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
15
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Forsokrat_2.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Forsokrat_2.JPG Licens: Public Domain Bidragsgivare: Popperipopp
Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Fil:Thales.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Thales.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bibi Saint-Pol, Tomisti
Fil:Solon.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Solon.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bibi Saint-Pol, DenghiComm, G.dallorto, Gabor, Kpjas, Ptyx, 6 anonyma
redigeringar
Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Small_Sketch_of_Owl.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Fred Chess
Fil:Wikiquote-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Wikiquote-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: -xfi-, Dbc334, Doodledoo, Elian, Guillom, Jeffq,
Krinkle, Maderibeyza, Majorly, Nishkid64, RedCoat, Rei-artur, Rocket000, 11 anonyma redigeringar
Fil:Parmenides.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Parmenides.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: BjrnF, Ecummenic, G.dallorto, Giaros,
Jarekt, Pasicles, 1 anonyma redigeringar
Fil:Sanzio 01 Parmenides.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Sanzio_01_Parmenides.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bibi Saint-Pol, Mattes, Sailko,
Singinglemon, Tomisti, Warburg, 1 anonyma redigeringar
Fil:Anaxagoras.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Anaxagoras.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Original uploader was FranksValli at en.wikipedia
Fil:Heraclitus, Johannes Moreelse.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Heraclitus,_Johannes_Moreelse.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bibi Saint-Pol, Bukk,
Duesentrieb, Mattes, Persio, Shakko, Sparkit, Taragui, Vincent Steenberg, Wst
Fil:Derveni-papyrus.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Derveni-papyrus.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Jmorbla, Mu, Neithsabes, Rauenstein,
Licens
16
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/