Metafysik

1
Metafysik
Metafysik r den gren inom filosofin som behandlar frgan om verklighetens grundlggande natur och frsker gra
rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sdant som vi inte kan uppfatta med
vra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta r inte en tillrcklig definition. Frn att ursprungligen ha varit
ett mer vldefinierat mne - som kan sgas ha haft "varande i sig" eller "frsta orsaker" som sitt studiemne - har det
idag kommit att inkludera frgor som exempelvis viljans frihet, som frr inte skulle ha betraktats som en metafysisk
frga. Andra frgor som har behandlats inom metafysiken r Hur r naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken r
mnniskans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet. Denna utveckling av mnet har
gjort att det numera r mycket svrdefinierbart. Dr vetenskapen slutar brjar metafysiken. Metafysiken r ingen
vetenskap,utan frgor om vr existens vad r orsaken till att vi existerar och vad r syftet med vr existens. Frgor
som sker efter meningen med mnniskans existens.
Historia
Det frsta genomarbetade metafysiska systemet anses vara Aristoteles "frsta filosofi". Termen "metafysik"
hrstammar frn samlingsnamnet p fjorton av Aristoteles bcker. Aristoteles sjlv knde dremot aldrig till termen;
bckerna fick sitt namn ungefr hundra r efter hans dd d en sammanstllare av Aristoteles skrifter benmnde
dessa fjorton bcker "Ta meta ta phusika", ungefr "det som kommer efter det fysiska". Tanken var troligen att man
frst skulle ha tagit sig igenom Aristoteles "fysik", det vill sga hans naturvetenskapliga bcker, innan man gav sig
p "metafysiken".
Med tiden blev det grekiska "ta meta ta phusika" substantiverat till latinets "metaphysica". I det medeltida tnkandet
hade metafysiken till uppgift att klargra enheten mellan det immanenta och det transcendenta och sammanfll d i
stor utstrckning med den naturliga teologin. Termen "metafysik" kom att beteckna bde Aristoteles verk och mnet
fr detta verk.
I och med renssansens intg brjade metafysiken som mne frndras, framfrallt av den gruppen filosofer som
idag benmns rationalisterna. Christian Wolff delade upp mnet i generell och speciell metafysik. Aristoteles
metafysiska lra insorterades och likstlldes med den generella versionen vari man studerade varandet ur varandes
perspektiv. Inom den speciella versionen rymdes tre omrden som dittills inte hade haft egna namn; kosmologi,
rationell psykologi samt naturlig teologi. Det var vid den hr tiden som termen "ontologi" dk upp, som ersttare fr
"metafysikens" gamla roll som studiet av "varande i sig", nu nr metafysikens studieomrde blivit s brett. Den
generella metafysiken kan hr ses som synonym med ontologin.
I samband med Immanuel Kants filosofi utvecklades en deskriptiv syn p metafysiken. Kant ansg att vi inte kan n
t tinget i sig. Med andra ord, den objektiva verkligheten r fr oss otkomlig. Han menade att vi stndigt br p ett
par begreppsliga glasgon som tolkar vrlden p ett speciellt stt. En konsekvens av detta var att Kant skilde mellan
transcendent metafysik och sin egna kritiska metafysik. Dr den transcendenta metafysiken mnade beskriva vrlden
ssom den faktiskt r oberoende av oss, ville Kant inrikta studiet p vra egna begreppsliga ramar som tolkade
vrlden t oss.
Metafysik
2
Metafysiska mnen
Varandets kategorier
Vilka kategorier av entiteter som existerar har alltid varit en central frga inom metafysiken. Aristoteles presenterade
i sin text Kategorier de tio kategorier som han ansg att allt varande sorterade under. Dessa tio var substans,
kvantitet, kvalitet, relation, stlle/plats, tid, stllning, det att ha, handling och passivitet.
Immanuel Kant presenterade ven han ett system av tolv kategorier, indelade i fyra grupper. Senare kategorier har
presenterats av Charles Peirce, Edmund Husserl, Wilfrid Sellars, Roderic Chisholm med flera.
Egenskaper
I diskussionen kring vad egenskaper r fr ngot terfinns tv huvudsakliga stndpunkter; universalierealism samt
nominalism. Universalierealisten hvdar att egenskaper r abstrakta entiteter som de kallar fr universalier. Denna
syn hade bland andra Platon. Nominalisten dremot, hvdar att det enda som existerar r konkreta ting, ven kallade
partikulrer. Nominalismen har dock en rad olika svar p hur man till exempel ska frst s satser med s kallad
abstrakt referens ssom "Mod r en dygd" dr man tycks tala om ngot abstrakt. Exempel p inriktningar r
metalingvistisk nominalism, spartansk nominalism samt tropteori.
Modalitet
Modalitet r en egenskap hos sprkliga satser med avseende p deras frhllande till sanning. Det finns en viktig
distinktion mellan alla sanna satser, den mellan dem som kan vara (eller kunde ha varit) falska och de som inte kan
vara falska. Samma distinktion finns hos falska satser. Det som skiljer satserna t r deras modalitet. Man talar inom
metafysiken om ndvndigt- respektive kontingent sanna eller falska satser. Ett annat stt att uttrycka detta p r att
tala om mjliga vrldar. En sats r ndvndigt sann om den r sann i alla tnkbara mjliga vrldar och kontingent
sann om det finns ngon vrld dr den r falsk.
Fri vilja
Ofta kontrasterar man tanken om en fri vilja mot determinismen, tv begrepp som inte ndvndigtvis str i konflikt
med varandra. Frenlighet mellan dessa kallas kompatibilism. Den riktning av deterministiska tnkare som anser att
en deterministisk vrld inte r kompatibel med en fri vilja vrd namnet kallas ofta fr inkompatibilism, eller hrd
determinism; motsatsen kallas d naturligt mjuk determinism. Enligt dessa r vr vilja, precis som allt annat,
orsaksbestmd.
Kausalitet
Kausalitet, det vill sga orsak och verkan, r ngot som vi vardagligen betraktar som sjlvklart. Idn om ett
orsakssamband har dock ifrgasatts p empiristiska grunder frmst av den skotska 1700-talsfilosofen David Hume.
Kritik
mnet metafysik har ftt utst mycket stark kritik, srskilt under 1900-talet. Kritiken har kommit i olika skepnader
varav den allra starkaste troligtvis r den som formulerades av den logiska positivismens anhngare. Enligt vissa av
dessa, exempelvis A.J. Ayer, r metafysiska utsagor inte bara svra att bevisa eller ens falska, de r meningslsa.
Mindre kraftig kritik har inriktat sig p metafysikens kunskapsteoretiska problem; hur kan man bevisa pstenden
om de inte kan hanteras av vetenskapen?
Metafysik
3
Referenser
Loux, Michael J., Metaphysics, a contemporary introduction, (2006), ISBN 0-415-40134-8
Uppslagsordet Metaphysics
[1]
frn Stanford Encyclopedia of Philosophy
Filosofiportalen portalen fr filosofi p svensksprkiga Wikipedia.
Referenser
[1] http:/ / plato. stanford. edu/ entries/ metaphysics/
Artikelkllor och frfattare
4
Artikelkllor och frfattare
Metafysik Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25057359 Bidragsgivare: BjrnF, Bongoman, Epim, Fenix, Hashar, Herr X, IP, Inteloutside2, Isthmus, Kaj@kth.se, Maundwiki,
Mux, NERIUM, Nixdorf, Popperipopp, Robin Hood, Sj, SvenSandberg, Torvindus, conversion script, 20 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Bild:Socrates blue version2.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Socrates_blue_version2.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: Lobo, Lordwhizkid, Mac, Pasicles,
VIGNERON, 1 anonyma redigeringar
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/