Retorik

1
Retorik
Sprkvetenskapliga discipliner
Dialektologi
Fonetik
Fonologi
Grammatik
Historisk lingvistik
Lexikologi
Morfologi
Ortografi
Pragmatik
Semantik
Semiotik
Sprkfilosofi
Sprksociologi
Sprktypologi
Retorik
Onomastik
En byst av Aristoteles
Retorik r lran om talekonsten, vilken utvecklades under 400-talet
f.Kr.
[1]
Den mest vlknda definitionen kommer frn Aristoteles, som
beskrev retoriken som "konsten att vad det n gller finna det som r
bst gnat att vertyga".
[2]
Aristoteles indelningar av retoriken fungerar
n i dag som utgngspunkt fr mnga retoriska tnkare och teoretiker.
Det finns emellertid ingen allmnt etablerad definition av mnet, och
flera retorikforskare hvdar att styrkan hos retoriken ligger i
definitionens mngfald. Den utbildade talaren kallades under antiken fr
retor eller orator; retor kunde d ven betyda en lrare i retorik.
Retorik
2
Historia
Marcus Tullius Cicero, en knd romersk retoriker.
Aristoteles hrleder upptckten av retoriken till tv personer,
Korax och Tisias. Enligt historien hade upprttandet av en
demokrati p Sicilien under 400-talet f.Kr. lett till en livlig debatt
gllande vem som gde vad, framfrallt i markfrgor, vilket gjorde
att det vxte fram ett behov av att kunna tala fr sin sak. Platon
uttryckte ogillande ver retoriken i dialogen Gorgias, men
presenterade sedan en mer nyanserad bild av retoriken i Faidros.
Drigenom blev retoriken det frsta klart avgrnsade
kunskapsomrde som blir freml fr skriftlig systematisering och
objektiv teoretisering, det vill sga vetenskaplig analys. Retoriken
uppfanns slunda inte, utan upptcktes, och ngra av de ldsta
bevarade texterna som beskriver denna grundlggande
systematisering r av Aristoteles hand. Bland andra knda
lroboksfrfattare i mnet br nmnas Cicero, Isokrates och
Quintilianus, alla tre verksamma under antiken, samt Vossius.
Retorik har sedan antikens dagar varit ett framstende och hgt
aktat mne vid utbildningar i vstvrlden, om n med en viss
statusfrlust under 1700- och 1800-talet. Genom rhundradena
hade retoriken haft en sjlvklar roll inom litteraturen och i och med
tillfllesdiktens starka framvxt frn 1500-talet och framt
komponerades det stora flertalet av dikterna i form av konstfullt, retoriskt utformade tal. Nr romantiken s
smningom vxte fram inom litteraturen ansg man att den i hg grad schematiska komposition som retoriken bidrog
med var obsolet och hade spelat ut sin roll. Retoriken kom slunda under 1800-talets senare hlft av sakta frsvinna
frn skolschemat. Efter andra vrldskriget brjade man dock intressera sig fr retoriken igen. En orsak var att man
under kriget hade sett prov p vilket enormt genomslag propaganda har p en strre allmnhet. Vidare brjade man
inom de humanistiska vetenskaperna inse frtjnsterna med retorikens analytiska verktyg. Fr retoriken ppnade det
senare upp en helt ny arena och idag r det vanligt frekommande att forskare inom omrden som exempelvis
psykologi, litteraturvetenskap, kommunikationsvetenskap, juridik, filosofi och sprkvetenskap anvnder sig av
retoriska analysmetoder. I en del lnder kan man i dag drfr fortfarande tala om tv varianter av retorik. Dels den
litteraturinriktade retoriken, som fddes som ett frsk att fly undan Platons kritik av retoriken, vilken frmst
fokuserar p sprkliga figurer och topiker (topos), och dels den mer moderna tillmpningen dr den klassiska
retorikens grundprinciper utvecklats fr att appliceras p i stort all form av kommunikation. Hr br Chaim Perelman
nmnas som en av de stora frgrundsfigurerna, frmst inom omrdet fr argumentation. I modernt svenskt sprkbruk
frekommer ven brukandet av ordet retorik i betydelsen "konstfullt utformat men i huvudsak innehllslst
sprk".Retoriken r modermnet i den humanistiska bildningstraditionen och har alltid varit nra frbundet med
undervisning. Inom den klassiska retoriken anvndes progymnasmata
[3]
fr att lra ut retorik. Tanken var att precis
som man kunde va sin kropp med ett trningsprogram med olika vningar i gymnastik, kunde man va sitt
tnkande och sin sprkliga frmga med retoriska vningar, progymnasmata. Ordet gymnasium kommer frn denna
utbildningstradition. De retoriska vningarna var obligatoriska i skolvsendet nda fram till 1800-talet, och har idag
ftt ett nytt uppsving, tack vare retorikens upprttelse. Idag har man dock insett att konsten att vertyga inte enbart
handlar om retorik och ordvalens betydelse i sammanhanget utan framfrallt ven mycket som handlar om
kroppssprket, budskapet och det egna engagemanget vid framfrandet. Drfr r utbildning och trning i retorik
oftast inte tillrcklig utan idag talar man mer och mer om presentationsteknik som ett samlat ord fr att trna sig i att
f ett kat genomslag nr man presenterar infr olika grupper.
Retorik
3
Samtida retorik
Karlyn Kohrs Campbell, Cham Perelman, Jrgen Fafner, Kenneth Burke, Lloyd Bitzer och Dorothy Leeds r ngra
av de frfattare och teoretiker som bidragit till utvecklingen av den moderna retoriken och konsten att tala infr olika
grupper.
Retorik i Sverige
Idag r retoriken ett sjlvstndigt mne p fyra institutioner. P dessa platser bedrivs bde forskning och utbildning i
mnet. Dessa fyra r Uppsala universitet, rebro universitet, Lunds universitet och Sdertrns hgskola. Utver
dessa lrosten finns enstaka, kortare retorikkurser p ett flertal svenska lrosten. Sverige har ocks sju nu
verksamma professorer, Mats Rosengren (Sdertrns hgskola), Jens E. Kjeldsen (Sdertrns hgskola), Annika
Strm (Sdertrns hgskola), Orla Vigs (Sdertrns hgskola), Otto Fischer (Uppsala universitet), Brigitte Mral
(rebro universitet) och Anders Sigrell (Lunds universitet) samt tv professorer emeriti: Lennart Hellspong
(Sdertrns hgskola) och Kurt Johannesson (Uppsala universitet).
Retorik som begrepp
Retoriken sker stndigt - i det dolda svl som i det ppna - eftersom retorik r en naturlig del av mnniskans
vardagliga kommunikation. Retoriken anvnds p tre olika plan: fr praktik (rhetorica utens), fr teori (rhetorica
docens) och fr analys (rhetorica studens). n i dag har begreppen inte kunnat spras till ngon specifik person, tid
eller plats, men troligen har begreppen tillmpats sedan medeltiden. Begreppen utens och docens tros vara sprungna
frn Aristoteles verk Den nikomachiska etiken. Denna bok ska ha haft stort inflytande under medeltiden och sttt
som underlag fr den tidens stora tnkare. I Cambridge History of Later Medieval Philosophy str det att biskopen
Albertus Magnus utfrde en tolkning p Aristoteles verk utifrn sin kristna tro. Dr definierar han begreppen ethica
utens och docens p liknande vis som grs i dag med rhetorica utens och docens, och drfr r det troligt att de
retoriska begreppen uppkom under medeltiden
[4]
. Gllande rhetorica studens tillkom det troligtvis mycket senare.
Begreppen kom senare till att d ut, men terupptcktes under 1950-talet av den amerikanske litteraturteoretikern
och filosofen Kenneth Burke som omnmnde rhetorica utens och docens i sin bok A Rhetoric of Motives.
[5][6]
Rhetorica utens betecknar tillmpad retorik, men direkt versatt frn latin betyder adjektivet utens egentligen att ha
pengar att anvnda vilket kan vara missvisande. Dremot r ordet utens beslktat med utilias som betyder nytta och
som kan hrledas till retorisk kommunikation. Rhetorica utens betecknar det praktiska utfrandet av retoriken.
Praktisk retorik kan till exempel vara politiska tal, debatter, blogginlgg eller reklam som vill vcka kplust. Praktisk
retorik sker verallt och eftersom det r en del av hur mnniskor kommunicerar med varandra r den fullkomligt
oundviklig. Rhetorica docens betecknar teoretisk retorik, och direkt versatt frn latin betyder det beslktade ordet
docens att lra, undervisa eller frkunna. Till skillnad frn rhetorica utens inbegriper rhetorica docens allts den
teoretiska lran om hur retoriken anvnds i praktiken. Rhetorica studens betecknar retorisk analys och kritisk diskurs.
Nr ett retoriskt objekt blir analyserat tillmpas en retorisk analys.
[7]
Retorik
4
Retorisk analys
Inom framfrallt den angloamerikanska retorikforskningen har den retoriska analysen blivit en central del, bland
annat tack vare Sonja K. Foss verk Rhetorical criticism. Ngra av de analysmetoder som brukar rknas som retoriska
r Fantasy-Themeanalys, pentadanalys, topikanalys, klusteranalys och metaforanalys.
Retorikens delar
Talgenrer
Sedan antiken har retoriklrarna kunnat urskilja tre typer av tal, vilka kallas fr rttsliga, politiska och ceremoniella
tal. Dessa tre typer av tal utgr de tre retoriska genrerna: genus judiciale, genus deliberativum och genus
demonstrativum.
[8]
Genus judiciale Den juridiska genren till vilken rttsliga tal hnfrs. Exempelvis tal som framfrs i domstol,
anklagelsetal och frsvarstal.
Genus deliberativum Den politiska genren till vilken rdstal hnfrs. Exempelvis tal om vilka lagar som
borde stiftas.
Genus demonstrativum Den demonstrativa genren till vilken lovtal eller smdelsetal hnfrs. Exempelvis
begravningstal och brllopstal.
Talarens tre plikter
Enligt den romerske retorn Cicero ligger det retorn tre plikter att uppfylla i ett framfrande:
[9]
Delectre Att behaga sin publik.
Docre Att undervisa sin publik.
Movre Att (be)rra sin publik.
Dessa plikter svarar till viss del mot Aristoteles tre vertalningsmedel: ethos, logos och pathos.
[10]
Partes
Partes eller parteslran r den praktiska modellen som retorn tillmpar vid skapandet av ett tal eller text.
Ursprungligen bestod modellen av de fem delarna: inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio. Under det
senaste rhundradet har olikaretorikergjort tillgg tillpartesmodellen. De tillgg som ftt strst genomslag i Sverige
r retorikprofessor Lennart Hellspongs inledandeintellectio samt begreppet emendatio.
[11]
Intellectio
Att frst. Retorn analyserar mnet och den retoriska situationen samt klargr framstllningens syfte. I denna del av
processen har retorn att frhlla sig till den givna situationens kritiska tidpunkt, kairos, vad som r passande,
decorum/aptum, samt publikens frestllningar och uppfattningar, doxa.
Inventio
Att finna. Retorn samlar stoff till sitt tal eller text. Till sin hjlp anvnder retorn sig av topiker, vilket r lran om de
stllen dr mnen, material och argument finns.
Dispositio
Att disponera stoffet. Retorn ordnar sitt stoff till talet eller texten. Stoffet kan ordnas enligt flera olika dispositioner,
dribland den klassiska retorikens dispositionsordning:
[12]
Exordium - Inledning. Retorn har till syfte att gra sin publik uppmrksam, vlvilligt instlld och lraktig.
Narratio - Bakgrund. En kortfattad beskrivning av utgngspunkten och frutsttningar fr talets efterfljande
argumentation.
Propositio - Tes. Retorn klargr framstllningens budskap.
Retorik
5
Argumentatio - Argumentation. Argumentation fr tesen (probatio) och mot tesen (refutatio).
Conclusio/Peroratio - Avslutning. Retorn har till syfte att sammanfatta budskapet, mana sin publik till handling
och avrunda anfrandet.
[13]
Elocutio
Att formulera. Retorn utformar och utsmyckar stoffet med ord. Till sin hjlp anvnder retorn sig av troper och
stilfigurer:
Troper
Ironi
Metafor
Metonymi
Synekdoke
Stilfigurer, t.ex.
Allitteration
Anafor
Antites
Interrogatio/Retorisk frga
Huvudartiklar: Stilfigur och Trop (retorik)
Memoria
Att minnas. Retorn memorerar manuset infr muntligt framfrande. Till sin hjlp har retorn olika minnestekniker:
Innantillrning
Mindmap
Platser, loci
Rytm/rim
Struktur
Siffror
Visualisering
Actio
Att framfra. Retorn hller sitt anfrande. Till sin hjlp har retorn sin rst, kroppssprk och andra hjlpmedel (t.ex.
kldsel, rekvisita och PowerPoint).
Emendatio
Att korrigera. Retorn reflekterar, utvrderar och bedmer anfrandet eller texten. Erfarenheter och lrdomar lggs i
retorns copia - den retoriska verktygsldan.
Statuslran
Huvudartikel: Statuslran
Enligt den klassiskaretorikenfanns det fyra olika tillvgagngsstt att reda ut oenigheter p:
[14]
Status coniecturalis - Fakticitetsfrgan
Status definitionis - Definitionsfrgan
Status qualitatis - Kvalitetsfrgan
Status translationis - Procedurfrgan
Retorik
6
Argumentation
Argumentation r presentation av argument fr eller mot en tes. Irrelevantaargumenteller felaktigheteri logiska
resonemang r argumentationsfel, vilket inom retoriken betecknas som en fallasi. Argumentationens ml r vad
retoriken benmner fr persuasio, vilket kan versttas med vertyga eller vertala. En frutsttning fr denna
vertygelse eller vertalning menar Aristoteles ligger i retorns ethos, logos och pathos:
Ethos Retorns karaktr. Utgrs av tre egenskaper:
[15]
Arete duglighet, dygd, moraliska egenskaper
Fronesis handlingsklokhet
Eunoia god vilja
Logos Retorns sakskl.
Pathos Retorns visande eller vckande av knslor.
Vidare kan argumenten baseras p olika premisser:
Syllogism deduktiv slutledningsform
Paradigm exempelargument
Enthymem syllogism med osker eller dold premiss
Retorik och kunskap
Relationen mellan retorik och kunskap prglar den mnskliga frstelsens natur, och dri avspeglas tv
nrbeslktade men ven motsgande traditioner. Retorikens egenart utgrs av pverkan p trosfrestllningar eller
beteenden med hjlp av tillgngliga medel, och vanligtvis fr att uppn vissa effekter, t ex konsensus gllande ngon
frga. Kunskapens egenart utgrs av rttfrdigande av trosfrestllningar med hjlp av tillgngliga bevis eller goda
skl.
Bde retorik och kunskap pverkar vra trosfrestllningar, men hanterar dom p olika stt. Medan sanna pstenden
r mlet fr kunskap r dom bara ett av flera mjliga medel fr retorik beroende p effekten som r retorikens ml.
Platon kritiserade sofisterna fr att pverka mnniskors tro enbart fr att uppn godtyckliga effekter utan att bry sig
om sanning eller goda skl: fr det var retorik och frtal som pverkade folket att dma hans vn Sokrates till dden.
Om ingen skulle bry sig om sanning eller rttvisa, s kan vem som helst eller hela samhllen frstras godtyckligt
eller slumpmssigt.
Filosofer tillskriver retorik sllan ngot epistemiskt vrde. Men en del frfattare (t ex i traditionen frn Nietzsche,
kontinental filosofi, postmodern "teori") uppskattar den mer, ofta i samband med antagandet att kunskap inte r
baserad p sanning utan sociala eller pragmatiska verenskommelser. I s fall kanske retoriken skulle ha mer
inflytande p kunskapen. Men ven sdana verenskommelser torde inneha egenskaper eller relationer som kan
upptckas och identifieras som just 'sociala' eller 'pragmatiska' snarare n t ex 'slumpmssiga' eller 'mekaniska'. I s
fall r kunskapen inte primrt baserad p verenskommelser utan upptckter.
Men d retoriken omfattar anvndningen av argument fr att rttfrdiga slutsatser eller uppn effekten av
upplysning, t ex genom upptckter, s r retoriken nra beslktad med kunskapen.
Retorik
7
Referenser
[1] Kjeldsen, Jens Elmelund (2008), Retorik idag - Introduktion till modern retorikteori. Lund: Studentlitteratur. S. 28 f.
[2] Ar. Rhet. 1.2.1 (1355b).
[3] Retoriska vningar : Afthonios' Progymnasmata / av Anders Eriksson (http:/ / libris. kb. se/ bib/ 8542845)
[4] Kenny, Anthony, Kretzmann, Norman, Pinborg, Jan (2000), Cambridge History of Later Medieval Philosophy. Cambridge: University Press.
S. 281, 660 f.
[5] Jasinski, James (2001). Sourcebook on Rhetoric Key Concepts in Contemporary Rhetorical Studies. Thousand Oaks: Sage Publications,
Inc. Sid. 14
[6] [6] Burke, Kenneth (1950). A Rhetoric of Motives. Berkeley: University of California Press. Sid. 163
[7] Kjeldsen, Jens Elmelund (2008), Retorik idag - Introduktion till modern retorikteori. Lund: Studentlitteratur. S. 13 ff.
[8] Lindqvist, Janne Grinde (2008), Klassisk retorik fr vr tid. Lund: Studentlitteratur AB. S. 50 ff.
[9] Hellspong, Lennart (2011), Konsten att tala - handbok i praktisk retorik. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB. S. 46 ff.
[10] Lindqvist, Janne Grinde (2008), Klassisk retorik fr vr tid. Lund: Studentlitteratur. S. 58.
[11] Lindqvist, Janne Grinde (2008), Klassisk retorik fr vr tid. Lund: Studentlitteratur AB. S. 59 f.
[12] Arrangement (http:/ / rhetoric. byu.edu/ Canons/ Arrangement. htm), 24 mars 2009.
[13] Renberg, Bo (2007), Retorikanalys. Lund: Studentlitteratur. S. 24 f.
[14] Lindqvist, Janne Grinde (2008), Klassisk retorik fr vr tid. Lund: Studentlitteratur AB. S. 71 ff.
[15] Lindqvist, Janne Grinde (2008), Klassisk retorik fr vr tid. Lund: Studentlitteratur AB. S. 91 ff.
Externa lnkar
Omfattande engelsksprkig sida om retorik (humanities.byu.edu) (http:/ / humanities. byu. edu/ rhetoric/ silva.
htm)
Bra sida fr den som r intresserad av amerikansk retorik (www.americanrhetoric.com) (http:/ / www.
americanrhetoric. com/ )
Artikelkllor och frfattare
8
Artikelkllor och frfattare
Retorik Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25016793 Bidragsgivare: AHA, Alexander01, Andreas Rejbrand, Anna Quist, Annika64, Barfotahippien, Bero, Bounce1337,
Chmod007, Christhebalrog, Civicnightwatcher, Deflexula, Den fjttrade ankan, Deryni, Drusilla, E.G., E23, Erikwincent, Expiodo, Flurro, Galadan, Gthyni, Hangsna, Hannibal, Hashar, Hedning,
Hejkompis, Humanders, IP, Isabel.S, Jorva, Judasguy, Julle, Kapten Kaos, Karmosin, Kjeldsen, Kjell Andr, Knuckles, Kopare, Kung Midas, Lamr, Le Lapin Vert, Liisaa, Lokalvrdaren,
MartinHagberg, Max Walter, Merkurius, Mkh, Mr portnoy, Nirmos, OlofE, Oststina, Pluto43, RaSten, Retorn, Rosp, Sardur, Sargoth, Simulacra2010, SloaneHWDR, Stigfinnare, TJ, Tegel,
Ternarius, Thoasp, Tomasf, Torvindus, Tottelofstrom, Tournesol, Tricky, Wolfgangus Mozart, Xenus, Yger, 104 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Aristoteles.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Aristoteles.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Kaio hfd
Fil:CiceroBust.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:CiceroBust.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Infrogmation
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/