Antikens Grekland

1
Antikens Grekland
Antikens Grekland
Artiklar om antikens Grekland
Antik grekisk religion
Grekisk mytologi
Antikens filosofi
Antikens olympiska spel
Den grekiska antikens konst
Den grekiska antikens musik
Den grekiska antikens litteratur
Antikt grekiskt drama
Det antika Greklands keramik
Den grekiska antikens arkitektur
Templet Parthenon, belget p klippan Akropolis i Aten r en av de mest
representativa symbolerna fr det antika Greklands kultur och sofistikerade
samhlle. Templet r mnat t gudinnan Athena
Tidigt mynt frn Aten, som visar gudinnan
Athena med hennes uggla p baksidan.
Antikens Grekland har en tusenrig
historia och betraktas av mnga som den
vsterlndska civilisationens vagga. De
antika grekerna stod emot perserrikets
ervringsfrsk, verlevde Romarrikets
ervring och uppgick senare i det
bysantinska riket. Romarriket pverkades
mycket starkt av grekisk kultur, vilket
bidrog till att den spreds ut ver Europa.
I det antika Grekland skedde genombrottet
fr anvndningen av mynt inom handeln. De
atenska "ugglemynten" dominerade
medelhavshandeln under 400-300-talet f.Kr.
Ugglan var Athenas - vishetens gudinnas -
heliga fgel.
De olympiska spelen, fr att nmna ett
exempel, har sitt ursprung i det grekiska
kulturarvet. Renssansen var ett frsk att
teruppvcka arvet frn Romarriket och det
antika Grekland.
Ursprung
Den grekiska koloniseringen vsterut som
resulterade i Magna Graecia tog sin brjan
runt 800 f.Kr. Man odlade bland annat vin
och oliver (silvermynten kom p denna tid) p buskar och slde detta till Grekland.
Antikens Grekland
2
Grekisk (rtt) och fenicisk (gult) expansion i Medelhavet vid omkring 350 f.Kr.
Andra stder i grtt.
Demokratin i Aten
Den blomstrande ekonomin ledde till krav
p inflytande frn befolkningen i Grekland.
Kungar, tyranner och aristokrater strtades
av stdernas medborgare. Utvecklingen
kulminerade i Aten dr en politisk reform
gav alla medborgare rtt att rsta i viktiga
frgor. Det sgs ofta att inget folk har haft
mer makt n det atenska, men detta
inflytande gllde bara fria mn ver 20 rs
lder (vissa kllor sger 18 rs lder, andra
21 rs lder) som var fdda i Aten av
atenska frldrar. Inga kvinnor, slavar eller
invandrare hade ngon rstrtt. Med andra ord en minoritet av befolkningen (ca 30 000 av Atens 300 000 invnare).
Det atenska demokratiska idealet kom emellertid att snabbt spridas i Grekland och erstta de tidigare kungadmena
och styrande aristokratierna. De slavar som tjnade folket i antikens Grekland hade dock ingen rstrtt eller strre
politisk makt.
Grekiska krig
Karta ver de Peleponnesiska krigens utveckling (tyska).
Mellan 492 f.Kr. och 479 f.Kr. utsattes
grekiska fastlandet fr tv ervringsfrsk
frn det persiska riket - de persiska krigen.
Den grekiska vrlden ervrades av Persien
redan under Kyros II, men med hjlp av
vdrets makter och genom samarbete i olika
omfattning lyckades Aten och Sparta sl
tillbaka landinvasionerna. 490 f.Kr.
landsatte perserna en hr i Grekland som
grekerna dock besegrade i slaget vid
Marathon. 480 f.Kr. gjorde perserna ett nytt
frsk. De hade slagit en bro av skepp ver
Dardanellerna dr de tgade mot Grekland
och hade understd av flottan. Den hr gngen hjlpte spartanerna till, men det stoppade inte persernas
framryckning. Perserna intog och brnde Aten. Detta var en mycket ovanlig handling av persiska kungar. Kung
Xerxes I beordrade Atens terbyggande dagen efter.
[1]
Grekiska styrkorna drog sig tillbaka till Korint och samlade
sin flotta vid Salamis bukt. Avgrandet kom d. Grekerna var vl samlade och besegrade perserna. Efter segern vid
Salamis vergick kriget till ett grekiskt anfall mot perserna som drog sig tillbaka. Den slutliga segern uppnddes i
slaget vid Plataiai.
Bde Aten och Sparta efterstrvade dock total makt ver hela Grekland och hamnade snart i krig med varandra. I de
peloponnesiska krigen (431 f.Kr. - 404 f.Kr.) besegrade Sparta Aten. Sparta lyckades dock inte behlla sin
maktposition srskilt lnge och 338 f.Kr. hade Filip II av Makedonien till slut lyckats lgga alla andra stadsstater
under sig och bildat det Korinthiska frbundet. Filip II mrdades 336 f.Kr. och fljdes av sonen Alexander den store
, som ervrade hela perserriket och lade grunden till hellenismen, den epok d grekiskt sprk och kultur spred sig
ver hela Frmre Orienten och medelhavsomrdet.
Antikens Grekland
3
Det klassiska Grekland
Det Grekiska alfabetet p keramik.
Den turbulenta perioden mellan cirka 480 f.Kr. och 323 f.Kr. brukar trots alla
krig kallas fr Greklands klassiska. Det var under denna period som den
konst, litteratur, filosofi och arkitektur som frknippar med antikens Grekland
skapades. En viktig orsak till detta var det grekiska alfabetet som bara
innehll 20 tecken och var ltt att lra sig. En annan avgrande faktor var
kravet p makthavarna att motivera sina beslut infr medborgarna:
Argumentation blev en frutsttning fr makt och ider spred sig snabbt i
antikens Grekland.
Grekiska hellenismen
De strre hellenistiska rikena inkluderade de Diadokiska rikena: Ptolemaios
kungarikeCassanders kungarikeLysimachos kungarikeSeleucus I Nikators
kungarikeEpirusOcks p kartan:Grekiska kolonierKartago
(icke-grekiskt)Antika Rom (icke-grekiskt)De orangefrgade omrdena var ofta
omstridda efter r 281 F.Kr.
Huvudartikel: Grekiska hellenismen
Den hellenistiska perioden i Greklands
historia var mellan 323 f.Kr., Alexander den
stores dd, och Roms ervrande av
Grekland 146 f.Kr. Greklands militra
styrka avtog s smningom och den
romerska ervringen av Grekland inleddes
168 f.Kr. Den grekiska kulturen hade dock
redan innan dess inlett sin ervring av det
romerska riket och under hela den romerska
tiden kom de stra delarna av imperiet att
domineras av den grekiska kulturen.
Grekland under Rom
Den romerska perioden i Greklands historia var mellan 146 f.Kr. till tiden av delandet av romerska riket i st och
vstrom r 330.
Antikens Grekland
4
Senantiken
Huvudartikel: Senantiken
Nr det romerska imperiet till slut delades i tv delar hamnade Grekland ter i centrum: Med Konstantinopel som
centrum spred strom, sedermera det bysantinska riket, den grekiska kulturen vidare.
Kulturhistoria
Grekisk filosofi, matematik och astronomi
Rafaels mlning ver Platons akademi i Aten.
Huvudartikel: Antikens filosofi
Den vsterlndska filosofins historia brjar
med de frsokratiska filosoferna, ven
kallade naturfilosofer; det ldsta bevarade
manuskriptet r Derveni-papyrusen. Dessa
var de frsta som stllde frgor om vrlden
utan att ge religion, mytologi eller
vidskepelse som argument till svaren. Knda
frsokratiker r Thales frn Miletos,
Parmenides och Herakleitos och deras
frgestllningar kretsade huvudsakligen
kring metafysiska frgor som att ska efter
ett urmne.
Genom att lgga fram teorier om vrlden
och dess samband som inte blandade in
vernaturliga frklaringar och sedan utstta dem fr kritik, granskning och diskussion utvecklades ett vetenskapligt
arbetsstt och man kan p god grund sga att det var d vetenskapen, som vi knner den, startade ven om man redan
tidigare sysslat med problem i fysik och matematik. I den grekiska religionen var det inte gudarna som skapat
vrlden och de styrde heller inte allsmktigt ver mnniskorna. Detta gjorde att grekerna fick en strre frihet nr det
gllde att frst sin omgivning och sitt stt att leva. Genom handeln kom de ocks i kontakt med andra lnder och
deras religioner.
[2]
Frsokratikerna kom att inspirera atomisterna och pythagorerna med matematiker som Pythagoras och Hypatia
samt ven andra knda tnkare som Sokrates, Platon och Aristoteles. Begrepp som arche, apeiron, atom, eter, eld och
inertia upptar i olika grad och innebrd fortfarande tnkarnas tid.
I matematiken kan det nya synsttet beskrivas s att d man tidigare var njd med att ha ftt fram en formel fr att
bygga ett altare eller dela upp en vinst, s kom nu fokus p sjlva beviset fr att formeln var korrekt. Thales metod
att ta fram en djrv hypotes och utstta den fr skarp kritik, s att en bttre hypotes kan uppst ur den ursprungliga
hypotesen, skulle komma att visa sig vara den grund som byggde den vstliga civilisationen med dess vetenskap och
teknik. Ett exempel p teknikens och astronomins framsteg r antikytheramekanismen, ett "urverk" frn r 87 f.Kr.,
som kan beskriva rrelserna hos de d knda himlakropparna. Antikytheramekanismen r ett avancerat astronomiskt
instrument av en typ som man lnge trodde inte brjat tillverkas frrn flera hundra r senare.
[kllabehvs]
Antikens Grekland
5
Grekisk mytologi
Den grekiske verguden Zeus.
Huvudartikel: Grekisk religion och Grekisk mytologi
Grekisk mytologi grundar sig p att Zeus, gudarnas hrskare ver Olympos,
styr ver det generella och mnsklighetens den medan andra, mindre gudar,
till exempel Apollon, styr ver bland annat hlsa genom att beskjuta stder
och folk som misshagat honom och hlla stder som r trogna och dyrkar
honom, vid god vigr. Ett annat exempel r Aeolus, vindarnas gud, som ger
medvind till havs och svalkande brisar p land till sina anhngare men
orkaner och motvind till dem som dyrkar en annan gud. Inom den grekiska
mytologin var offer av bland annat tjurar standard vid ceremonier som
frrttades ungefr en gng i mnaden. Offren var riktade till specifika gudar,
s om det rdde mnga sjukdomar i staden offrade man till Apollon i hopp om
att det skulle bli bttre.
Grekisk litteratur
Panoramavy ver en grekisk teater i Epidaurus.
Huvudartikel: Den grekiska
antikens litteratur
I den grekiska litteraturen intar skalder
som Homeros och Sapfo en ttplats.
Det grekiska dramat har blivit
stilbildande. Drama var gngse uttryck
fr teaterkonst. Konsten att skriva
teatermanus kom att kallas dramatik och den som skriver teater r dramatiker.
Den vsterlndska teatern vxte fram ur de rliga Dionysosfesterna i antikens Grekland. Varje r anordnade man en
fest till vinguden Dionysos ra, dr traditionen utvecklats att bygga en arena fr krsng. Denna leddes av en
frsngare som sjng en vxelsng med kren. En dag fick en frsngare fr sig att tala texten istllet fr att sjunga
och teatern hade ftts. Man ordnade s smningom rliga teaterfestivaler dr tre antika dramatiker fick tvla med
fyra pjser var: tre tragedier och ett lustspel. P den hr tiden var teater som s mycket annat ett nje frbehllet
Greklands medborgare, fria mn. ven p scenen var det bara mn, ocks i kvinnorollerna och man anvnde
masker. Thespiskrran, som fraktade dtidens skdespelare p turn, har blivit en symbol fr teater och scenkonst i
vid bemrkelse.
Antikens Grekland
6
Grekisk konst
Huvudartikel: Grekisk konst
Grekisk arkitektur
Huvudartikel: Grekisk arkitektur
Retorik
Den vsterlndska retoriken, allts systematiseringen av talekonsten, hade sitt ursprung i Grekland och Rom.
Referenser
Noter
[1] [1] Engineering an Empire : Persian Empire; History Channel USA
[2] [2] Hans Nystrm, Perspektiv p historien, Gleerup 2011
Artikelkllor och frfattare
7
Artikelkllor och frfattare
Antikens Grekland Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25059105 Bidragsgivare: -nothingman-, Ace90, Adelgren, Annika64, Astral, BOOO, BjrnF, Bongoman, Bopper93,
Dewil, Dieselmotorvagnar, Diupwijk, Dr. Dyrseke, Dumihuvet, E.G., E70, Edaen, Eidolon369, Emipet24, Fenix, Fluff, Fredde 99, Frederico, GJ!, Gandalf254, Gepgepgep, Global, Hakanand,
Hangsna, Harald2007, Hedning, Hej112, Hejkompis, Hjjh, Hobe, Hstblomma, IP, Idunius, Imperto, Ingerfara, J 1982, Janefeldt, Jkej, JoergenB, JonasJH, JoolzWiki, Jsdo1980, Jssfrk, Julle,
Kattegatt, Knuckles, Koios, Kruosio, Kuljul, Kung Midas, Kurtan, LX, Lars Trnqvist, Lavallen, Lelle1987, LittleGun, Lord Pelle, Ludde23, Ltsvenskanrulla, MagnusA, Majsan1234,
Maundwiki, Micke, Mjau1234, Mkh, Mongobarn1233, Morninglord, Morroth, Mr Bullitt, Nicke L, Nineve, Nirmos, Nitrosis, Njaelkies Lea, Nomer, Noni, Nordelch, OlofE, Olofj, Pieter Kuiper,
Popperipopp, Radix, Redux, Scuzzer, Sertion, Shino918, Simon kalkon, Simon9B, Sjunnesson, Sj, Skistar, Stefan001, SweJohan, Tegel, Tetraedycal, Thesebbeg, Thoasp, Thuresson, Tintin86,
Torvindus, Tournesol, Tubaist, Vesihiisi, Wvs, Yger, Yvwv, 256 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Parthenon from west.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Parthenon_from_west.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: User:Mountain
Fil:EarlyAthenianCoin.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:EarlyAthenianCoin.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare:
PHGCOM
Fil:Griechischen und phnizischen Kolonien.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Griechischen_und_phnizischen_Kolonien.jpg Licens: Creative Commons
Attribution-Sharealike 3.0 Bidragsgivare: User:Gepgepgep
Fil:Pelop_krieg1.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Pelop_krieg1.png Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Bibi Saint-Pol, DenghiComm, Helix84,
Johnanth, Saperaud, Zykasaa
Fil:NAMA Alphabet grec.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:NAMA_Alphabet_grec.jpg Licens: Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported Bidragsgivare:
Bibi Saint-Pol, G.dallorto, Jastrow, JoJan, JurgenNL, Man vyi, Marcus Cyron, Marsyas, 4 anonyma redigeringar
Image:Diadochen1.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Diadochen1.png Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Captain_Blood
Fil:La scuola di Atene.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:La_scuola_di_Atene.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Raffaello Sanzio (1509). Original uploader was
User:Jic, new version User:FranksValli.
Fil:Zeus_Otricoli_Pio-Clementino_Inv257.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Zeus_Otricoli_Pio-Clementino_Inv257.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
User:Jastrow
Fil:Epidaurus Theater.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Epidaurus_Theater.jpg Licens: Public domain Bidragsgivare: Morn
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/