Modernism

1
Modernism
Fr den katolska idstrmningen se modernism (teologi). Fr det moderna samhllet, modernitet.
Modernismen
Artiklar om modernismen
Modernistisk arkitektur
Modernistisk konst
Modernistisk musik
Modernismens litteratur
Modernism r en kulturell rrelse inom vsterlndsk kultur p det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet synlig inom
konst, arkitektur, musik, litteratur. P den mest grundlggande nivn kan modernism beskrivas som ett
experimenterande av den mnskliga upplevelsen
[1]
och graden av sjlvmedvetenhet, karakteriserad av avvikelser
frn samhllets normer.
[2][3]
Modernism som en tankegng vilar p mnniskans frmga att kunna skapa, frbttra och frndra sin omgivning,
med hjlp av praktiska experiment, vetenskaplig kunskap och teknologi.
[4]
Diskussion:Modernism Modernismen
uppmanade en omvrdering av varje aspekt inom existensen, frn handel till filosofi, med mlet att hitta det som
"hll tillbaka" social utveckling och att erstta detta med nya, progressiva och drfr bttre, stt att uppn hg grad
av sjlvmedvetenhet i upplevelsen. Modernismen omfamnar i detta frndring, det nuvarande och framtiden, och
modernismen inkluderar personer som var medvetna och kritiska mot 1800-talets akademiska och historicistiska
traditioner genom att anse att "traditionella" typer av konst, arkitektur, litteratur, religion, sociala organisationer och
vardagsliv var p vg att frldras; de konfronterade de nya ekonomiska, sociala och politiska frhllanden som
vxte fram i en fullt industrialiserad vrld.
Somliga delar tidsmssigt 1900-talet i modernism och postmodernism, medan ter andra ser bda som delar av
samma rrelse. Men i en snvare mening r Modernismen enastende i sitt frhllande till Postmodernismen vad
avser synen p rationalitet och socio-teknisk utveckling.
[5]
Wikipedia:Inledning och sammanhang#Frklara
sammanhanget
Det moderna samhllet
Det moderna samhllet kan ses som en historisk tidsperiod som vxer fram i och med industrialismen.
[6]
Under 1600-talet brjade iderna om det moderna samhllet att gro. Francis Bacon och Ren Descartes hade brjat
tnka igenom drmmen om ett modernt samhlle. Ett samhlle dr kyrkans ord inte lngre var lag, dr man hade stor
tilltro till vetenskapen och som byggde p det rationella och frnuftiga tnkandet hos individen.
[7]
Mjligtvis nnu mer prevalent fr modernismen r idn att alla mnniskor tolkar verkligheten olika. Verkligheten r
frgad av hur just du r som en person; vad du gillar och ogillar, vad du tycker r rtt och fel och s vidare. Detta
innebr att verkligheten p stt och vis inte existerar, d den bara ser ut som den gr fr en specifik individ. Det
innebr ocks att en ondlig mngd verkligheter kommer att existera, d den r olika fr alla, och att den ndras
konstant d mnniskor ocks utvecklas konstant. Detta speglas i bland annat frfattaren Ernest Hemingways texter.
Han anvnde sig av den s kallade isbergstekniken. Man jmfr d sjlva texten med toppen p isberget som r
synlig, och vad den egentligen vill sga, alternativt vad den ocks sger, r som resten av isberget gmt under ytan.
Detta gjorde att Hemingways texter kunde tolkas p en mngd olika stt, beroende p vilka personliga vrderingar
man har. Precis som Picasso var det hr ingen revolution, utan ldre verk ssom Don Quijote kan tillskrivas den hr
egenskapen (och denna egenskap kan vara en anledning till att den r s populr idag).
Modernism
2
Modernismens samhlle karaktriseras av en stark tro till mnniskans sjlvfrstelse och frigrelse. Frigrelsen ska
ske p tv plan ekonomiskt och psykologiskt. Ekonomiskt var industrialiseringen nyckeln i och med att den sgs
som en mjlighet fr mnniskan att i framtiden kunna knna sig ekonomiskt fri till arbete och skapande. Men det
frutsattes ocks av den psykologiska nivn som krvdes fr att gra mnniskan medveten om att hon sjlv kunde
skapa framtiden bttre n nuet. Insikten som detta innebar tillskrevs primrt mnniskans sjlvmedvetenhet och
endast genom den kunde hon n verklig kunskap om vrlden i sig sjlv.
[8]
I det moderna samhllet frndrades
tidsuppfattningen frn att ha varit cykliskWikipedia:Inledning och sammanhang#Frklara sammanhanget till
linjr.
[9]
.
Modernismen avvisade den, i slutet av 1800-talet, kvardrjande vissheten av upplysningstidens ider och
frestllningen om en medknnande allsmktig Skapare.
[10][11]
Det betyder inte att modernismen kategoriskt
avvisade religion eller upplysningstidens ider, utan modernismen ska snarare ses som ett ifrgasttande av
upplysningstidens axiomatiska vrden. Ett exempel p det moderna samhllet r att mnniskan tnkte mer rationellt
och frlitade sig p vetenskapen och lmnade den starka religisa tron som funnits tidigare. Detta ser vi ven idag
med den tydliga separationen mellan kyrka och stat.
Modernismen inom litteraturen
Modernismen inom litteraturen knnetecknas av formexperiment, fri vers och avancerad berttarstruktur.
Frfattaridealet blev inom modernismen allt mer profetiskt d frfattarna skulle frst och skildra det som de trodde
skulle bli tongivande i framtiden. De olika modernistiska rrelserna hade program fr hur litteratur skulle skrivas;
inte sllan uppstod strider om hur en rrelses principer skulle tolkas. De modernistiska romanerna upplevdes ofta
som chockerande. James Joyces Odysseus frbjds till exempel i bde England och USA fr att den betraktades som
osedlig.
Musikalisk modernism
Kallas sdana riktningar inom musiken som medvetet avviker frn och revolterar mot traditionella former och
traditionellt tonsprk.
Arnold Schnbergs atonala musik fre frsta vrldskriget, senare hans tolvtonsmusik var en brjan. Ett
genombrottsverk fr den musikaliska modernismen i det allmnna medvetandet var Stravinskijs Vroffer frn 1913.
Andra mer sentida och betydligt radikalare riktningar r aleatorisk och stokastisk, samt den srskilt av John Cage
fretrdda chance music. ven instrumental teater och text-ljud-kompositioner kan sgas hra till musikalisk
modernism.
Modernistisk arkitektur
Villa Schrder i Utrecht (1924). Gerrit Rietveld.
I efterdyningarna av frsta vrldskriget vnde sig mnga inom den
konstnrliga vrlden bort frn krig och man ansg att en helt ny vrld
mste byggas upp. Inom byggsektorn hade kriget lett till en brist p
arbetskraft och som resultat sg man en allt strre industrialisering av
arkitekturen. Bidragande var ven det faktum att krigsindustrin, srskilt
i Tyskland, nu var tvungen att stlla om till mer fredliga syften.
Inspirationen till den nya arkitekturen togs dremot inte frn industrin,
utan frn bildkonsten; samspelet mellan konstnrer och arkitekter hade
redan under kriget funnits inom den ryska konstruktivismen och den
hollndska De Stijl-rrelsen. Inom De Stijl hade ett ftal byggnader
Modernism
3
Bauhausskolan i Dessau (1925-26). Walter
Gropius.
skapats inspiration frn dess tavlor, mest knd r Gerrit Rietvelds Villa
Schrder. Inom den modernistiska rrelsen kom flera olika stilar att
utvecklas. En av Behrens lrlingar, Adolf Meyer, fresprkade en strikt
och geometrisk modernism, som srskilt ses i Fagusfabriken
(1910-1914), en byggnad han ritade i samarbete med Walter Gropius.
Mot Meyers strikta form av funktionalism uppkom p 1920-talet en
mer organisk funktionalism, med arkitekter som Mendelsohn, Hugo
Hring och Hans Scharoun som frgrundsmn.
De Stijl-gruppens arkitektur kom tillsammans med den ryska
konstruktivismen att inspirera och pverka den tyska konstskolan
Bauhaus, som 1919 vertogs av Walter Gropius, och som till stor del
kom att pverka den modernistiska rrelsen. Den arkitektur som uppstod i Bauhausskolan i Tyskland, liksom i
Nederlnderna och Tjeckoslovakien, benmndes av utvarna sjlva helst som "ny saklighet" (neue Sachlichkeit).
Man sg sig inte som endast arkitekter, utan ven som samhllsomdanare, inte endast i ett regionalt eller nationellt
perspektiv utan ven internationellt. Flera arkitekter motsatte sig benmningen "funktionalism", men denna term har
nd blivit den mest anvnda i bland annat Tyskland och Skandinavien. ven om motsttningarna inom rrelsen
ibland var stora var samarbetet mellan de olika modernisterna mycket utbrett, ven p en internationell niv i
samarbetsorganet CIAM, vilket var en av grunderna till att de som fresprkade en mer traditionell arkitektur allt
mer tappade initiativet. Tre huvuddrag kan urskiljas fr den nya arkitekturen: byggnaderna behandlas som volymer
och inte som fasta kroppar som frr; byggnadernas nya stl- eller betongkonstruktioner skapar en regelbundenhet
och en underliggande rytm; alla former av pklistrad dekor eller ornament tas avstnd ifrn. De tidiga frontfigurerna
fr funktionalismen var frutom den frutnmnda Gropius, den schweiziskfdde franske arkitekten Le Corbusier och
den tysk-hollndske arkitekten Ludwig Mies van der Rohe. Le Corbusier anvnde sig av rena geometriska former
och utgick ofta frn den klassiska lran om proportioner tillsammans med den nya tidens byggnadsteknik och
transportteknik. Ett av hans mest knda verk r Villa Savoye, byggd 1929-30. Mies van der Rohe var den siste
ledaren fr Bauhausskolan till dess att den stngdes av nazisterna 1932. Mies tog intryck av De Stijl och dess
mlningars horisontala och vertikala linjer. Denna inspiration kan ses i flera planlsningar till Mies byggnader, dr
det mest framstende exemplet r Barcelonapaviljongen frn 1929.
Norden dominerades lnge av 20-talets nyklassicism, vilket frsenade funktionalismen i dessa lnder. Modernismen
fick sitt stora genombrott i Sverige i och med Stockholmsutstllningen 1930 och programskriften Acceptera av Uno
hren som kom ret efter. I USA fanns under denna period samma strvan mot enkelhet, srskilt i verk frn Louis
Sullivan och Frank Lloyd Wright, som p mnga stt bde fregick och inspirerade den modernistiska rrelsen i
Europa. Den amerikanska modernismen kom senare att allt mer pverkas av europer; dels de som valt att fly undan
de allt mer totalitra regeringarna i sina hemlnder, till exempel Marcel Breuer, Gropius samt Mies van der Rohe;
dels de modernister som hade svrt att f gehr fr sina ider i hemlnderna. I bland annat Sverige och England,
utvecklades under andra vrldskriget en typ av modernism, som tog upp traditionella drag och byggnadsmaterial frn
regionen, som till exempel sadeltak och naturmaterial. Detta berodde dels p de materialbrist som uppstod under
kriget och dels p ett motstnd mot modernismen, som ansgs vara fr doktrinr.
Modernism
4
Unit d'habitation av Le Corbusier (1957) i Berlin
Den stora spridning som Modernismen har idag skedde inte frrn
efter andra vrldskrigets slut. I flera av de europeiska lnderna
existerade den parallellt med klassicismen, men det var i de europeiska
diktaturerna under 30-talet som klassicismen kom att dominera
Nazisterna till exempel avvisade absolut Modernismen. Modernismen,
som under kriget hade utvecklats och anvnts i de demokratiska
staterna, kom dremot att symbolisera demokrati. Modernismen efter
andra vrldskriget var dock stpt i en ngot annorlunda form. Le
Corbusier terkom till exempel med ett nytt och mer grovt formsprk
med blottad rbetong i fasaderna och mer bastant konstruktion, som
kan ses i verken Unit d'Habitation. Denna typ av arkitektur kom till stor del att inspirera en yngre generation
arkitekter, ven om dessa till stor del kritiserade den ldre generationen modernister.
Den nya inriktningen, ledd av bland annat Alison och Peter Smithson, kom att kallas brutalism och dess fresprkare
ansg att det inte var arkitekternas uppgift att omforma samhllet, utan dessa skulle endast avspegla vrlden i Kalla
krigets skugga som den var; r och brutal, full av arbetslshet, bostadsbrist och sociala spnningar.
Efter andra vrldskriget brjade Europa i slutet av 1950-talet terhmta sig, vilket ledde till en kraftig kning av
konsumtion, vilket tfljdes av en kad efterfrgan p bostder. Mnga menade att framtiden skulle erbjuda en
snabbt frnderlig vrld, dr mnniskors individualism skulle ge upphov till, fr arkitekterna, alltmer ofrutsebara
behov. Som svar ansg flera arkitekter att man i den nya arkitekturen skulle erbjuda en strre, fast konstruktion, ofta
i form av ett slags ramverk, dr man efter behov kunde lgga till, ta bort eller ndra vissa bostadsenheter efter olika
nskeml. Denna typ av arkitektur, benmnd strukturalism, var oftast mest teoretisk, men den inspirerade nd i
olika grad den arkitektur som senare kom att benmnas High tech-arkitektur. Det var dremot inte endast
strukturalismen som pverkade High tech, utan inspiration kom ven frn konstruktivismen, futurismen och Le
Corbusier. Denna inriktning var den frsta p lnge som lt sjlva konstruktionen diktera villkoren fr byggnadens
form och karaktr, till exempel i Frei Ottos Olympiastadion i Mnchen (1968-72) och i Centre Pompidou i Paris,
ritat av Renzo Piano och Richard Rogers (1971-77).
Inriktningar
De Stijl
Bauhaus
Funktionalism
Brutalism
Strukturalism
High tech-arkitektur
Knda modernister
Arkitektur: Le Corbusier, Ludwig Mies van der Rohe, Gunnar Asplund, Eileen Gray
Mleri: Henri Matisse, Pablo Picasso, Isaac Grnewald
Litteratur: Gertrude Stein, Marcel Proust, Virginia Woolf, Franz Kafka, James Joyce, Albert Camus
Musik: Arnold Schnberg, Anton Webern, Alban Berg, Luigi Dallapiccola, Luciano Berio , Igor Stravinskij, Bla
Bartk, Olivier Messiaen , Hilding Rosenberg, Pierre Boulez, Gyrgy Ligeti, Luigi Nono, Karlheinz Stockhausen,
Witold Lutosawski, Maurice Ravel, Claude Debussy, Aleksandr Skrjabin
Modernism
5
Riktningar inom modernismen
Dadaism
Absurdism
Imagism
Primitivism
Expressionism
Futurism
Impressionism
Konstruktivism
Kubism
Orfism
Happening
Fluxus
Popkonst
Performance
Surrealism
Referenser
[1] Slunda talade Zarathustra, Sju Ensamheter av Friedrich Nietzsche, tolkad och versatt frn tyskan av Tage Thiel, utgiven av Carlsson
Bokfrlag, Stockholm 1989, ISBN 91-7798-244-4, s. 157, "Man upplever dock till sist blott sig sjlv!".
[2] Gates, Henry Ammouri. The Norton Anthology of African American Literature. W.W. Norton & Company, Inc., 2004.
[3] Gardner, Helen, Horst De la Croix, Richard G. Tansey, and Diane Kirkpatrick. Gardner's Art Through the Ages (San Diego: Harcourt Brace
Jovanovich, 1991). ISBN 0-15-503770-6. p. 953.
[4] [4] "In the twentieth century, the social processes that bring this maelstrom into being, and keep it in a state of perpetual becoming, have come to
be called 'modernization'. These world-historical processes have nourished an amazing variety of visions and ideas that aim to make men and
women the subjects as well as the objects of modernization, to give them the power to change the world that is changing them, to make their
way through the maelstrom and make it their own. Over the past century, these visions and values have come to be loosely grouped together
under the name of 'modernism'" (Berman 1988, 16).
[5] [5] Wagner, British, Irish and American Literature, Trier 2002, p. 210-2
[6] Philip Lalander & Thomas Johansson, Ungdomsgrupper i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2007, ISBN 978-91-44-01474-6, s. 14.
[7] (Berg,Magnus. Modernitet som empiriskt flt, som teoretisk redskap.1997)
[8] Gunnar Ekelf, Dikter och prosastycken i urval av Carl Olov Sommar, Ingrid Ekelf, Albert Bonniers Frlag, Stockholm, 1990, ISBN
91-0-050207-3, s. 70, "En vrld r varje mnniska".
[9] Jonas Frykman & Orvar lfgren, "Den kultiverade mnniskan", Gleerups frlag, 1979, Malm, ISBN 91-40-30234-2, s.26
[10] Pericles Lewis, Modernism, Nationalism, and the Novel (Cambridge University Press, 2000). pp 38-39.
[11] "[James] Joyce's Ulysses is a comedy not divine, ending, like Dante's, in the vision of a God whose will is our peace, but human
all-too-human..." Peter Faulkner, Modernism (Taylor & Francis, 1990). p 60.
Artikelkllor och frfattare
6
Artikelkllor och frfattare
Modernism Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24973455 Bidragsgivare: -nothingman-, AHA, AlphaZeta, Andejons, Annika64, Auc, B****n, Boberger, C.Nilsson,
CommonsDelinker, Crocuta, EliasAlucard, Ettrig, Fluff, FredettaMH, Habj, Hashar, Hejkompis, Hstblomma, IP, Idunius, Inteloutside2, Jonkerz, Jsdo1980, Julle, Koios, Lamr, Lars Trnqvist,
Maundwiki, Melo man, Nicke L, Nn, Notwist, Oblaserad, Overengen, Paeronet, Quispiam, Rex Sueci, Rudolf 1922, Rntgendiffraktion, Sintram, Sonicsomething, StefanB, SweJohan, TKU,
Tegel, Tomasmatts, Torvindus, Vesihiisi, Wasell, Yger, Yvwv, 82 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:RietveldSchroederhuis.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:RietveldSchroederhuis.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Fransvannes, Steinbach
Fil:Bauhaus.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bauhaus.JPG Licens: Public Domain Bidragsgivare: Mewes in de-Wikipedia
Fil:Corbusier Unite Berlin.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Corbusier_Unite_Berlin.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: Aviad2001,
BLueFiSH.as, Beek100, Jcornelius, Kocio, MB-one, Olivier, Ronaldino, Shaqspeare, Srittau, Wiiii
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/