Romerska kejsardmet

1
Romerska kejsardmet
Romerska kejsardmet
latin:
Imperium Romanum

27
f.Kr.476
Flagga
Valsprk: Senatus Populusque Romanus (SPQR)
Senaten och det romerska folket
Romerska riket som strst 117 e.Kr., under Trajanus.
Huvudstad Rom
Sprk Latin
Religion Romersk religion, Kejsarkult (till och med 380 e.kr.). Kristendom (efter 380 e.kr.).
Statsskick Autokrati
Sista kejsare Romulus Augustulus
Bildades 27 f.Kr.
bildadesur Romerska republiken
Upphrde 395
upphrdegenom Romarrikets splittring till st och vst
uppgick i Bysantinska riket och Vstromerska riket
Romerska kejsardmet
2
Areal 2750000 km (25 f.Kr.),
4200000 km (50),
5000000 km (117),
4400000 km (390)km
Folkmngd 56800000 (25 f.Kr.),
88000000 (117)
Valuta solidus, aureus, dinar,
sestertius, as
Den hr artikeln handlar om det romerska riket frn 509 f.Kr. till 27 f.Kr. Fr ett lngre perspektiv, se
romerska riket.
Fr andra betydelser, se Rom (olika betydelser).
Romerska riket
Historia
Kungariket (753 f.Kr. 509 f.Kr.)
Romerska republiken (509 f.Kr. 27 f.Kr.)
Inre utveckling (300 f.Kr. 60 f.Kr.)
Romerska kejsardmet (27 f.Kr. 476 e.Kr.)
Principatet (27 f.Kr. 284 e.Kr.)
Dominatet (284 e.Kr. 395 e.Kr.)
Imperiets fall (395 e.Kr. 476 e.Kr.)
Bysantinska riket, Tysk-romerska riket
Staden Roms historia
Organisation
Provinser
Militr, Romersk legion
Juridik
Kultur
Konst
Arkitektur
Litteratur
Romerska kket
Religion, mytologi
Hitta fler artiklar i Romportalen
redigera
[1]
Romerska riket eller Romarriket avser vanligtvis kejsartiden, tiden efter r 31 f.Kr. som avlste den romerska
republiken (Se tabell till hger) men ibland det romerska imperiet, Imperium Romanum, som helhet. Skillnaden
mellan de tv lg framfr allt i styrelseskicket, ven republiken kontrollerade lydstater. Bda hade staden Rom som
sitt centrum. Under sin ervring av Europa var romarriket oftast knt under frkortningen SPQR. Under sin
hjdpunkt omfattande det romerska riket med romarna cirka en fjrdedel av jordens dvarande befolkning, vilket gr
romerska riket till det relativt sett mest folkrika imperium som ngonsin existerat.
Under mnga r gjorde historiker en distinktion mellan principatet, perioden frn Augustus till den romerska krisen
under 200-talet under dominatet, och perioden frn Diocletianus till slutet p Vstrom. Enligt denna distinktion ska
under principatet (latin: princeps, "den frsta", den enda titel som Augustus unnade sig) diktaturens verklighet ha
hllits dold bakom en republikliknande kuliss; medan dominatet (dominus, "mstare") ppet exponerade sin makt
Romerska kejsardmet
3
med gyllene kronor och verlastade kejserliga ritualer. Idag vet vi att verkligheten var mer nyanserad: Delar av den
romerska administrationen levde vidare i det bysantinska riket mer n tusen r efter att de skapats och att kejserligt
majestt knappast var oknt i kejsartidens inledning.
Det romerska riket kontrollerade alla de hellenistiska lnderna kring Medelhavet och hela det keltiska Vsteuropa.
Nr imperiet delades upp i tv administrativa delar, Vstrom och strom, terspeglade det skillnaden mellan dessa
kulturella omrden. Nr Odovakar tog makten ver den vstra halvan hade den redan brjat frndras i sin egen
riktning. Kyrkan hade vertagit stora delar av administrationen och den vlgrenhet som tidigare hade ombesrjts av
den sekulra regimen. Den stra halvan, med sitt centrum i Konstantin den stores huvudstad Konstantinopel, frblev
den romerska statens hjrta nda fram till 1453 d det bysantinska riket inkorporerades i det Osmanska riket.
Det romerska riket har haft utomordentligt stor pverkan p styrelseskick, lagar och monumental arkitektur hos
mnga efterfljande kulturer i vst. Under lng tid har romerska titlar anvnts av deras eftertrdare som gjort ansprk
p att hrska ver ett imperium. Bland annat frankerna, Tysk-romerska riket, det frsta och andra bulgariska
imperiet, Ryska/Kiev dynastier (se Tsarer) och Tyska riket (se Kaiser).
En vers i romarnas nationella hjltesaga Aeneiden, skriven av skalden Vergilius p 100-talet f.Kr., lyder: Din lott,
romare, r att styra de vriga folken!
Historik
Se ven uppslagsorden romersk kejsare och bysantinska kejsare.
Romerska riket under 100-talet e.kr., nr det var som strst - och omslt hela
Medelhavet.
Romarriket var frn brjan bara en stadsstat
men utvecklades till ett av vrldshistoriens
mktigaste riken. ven efter att riket blivit
kejsardme skulle det best i cirka 400 r
som enat rike (nstan 1500 r om man
rknar med det Bysantinska rikets historia)
och mycket skulle frndras i imperiet under
tiden fram till Vstroms fall 476 e.Kr.
Det romerska riket brukar sgas ha uppsttt
med det styrelseskick som fljde slaget vid
Actium 31 f.Kr.. Den romerska republikens
institutioner i Rom hade dock frstrts
under det fregende seklet, och Rom hade i
praktiken styrts av en despot sedan Sulla.
Principatet 27 f.Kr. - 284 e.Kr.
Dominatet 284 e.Kr. - 476 e.Kr.
Romerska imperiets fall
Se ven:
Viktiga rtal i det romerska kejsardmet (fram till 476)
Romarriket frndras och internationaliseras
Kristendomen i Romarriket
Romerska kejsardmet
4
Detaljerad historisk karta ver det romerska riket p 200- och 300-talet.
Principatet
Huvudartikel: Principatet varade 27
f.Kr.-284 e.Kr.
Principatet benmns en period i det
romerska rikets historia mellan 27 f.Kr. och
284 e.Kr.
Augustus (31 f.Kr.-14 e.Kr.)
Politisk utveckling
Augustus' regering innebar dock en
hjdpunkt. Vid tiden fr slaget vid Actium
fanns det ingen d levande mnniska som
kunde minnas en fungerande republikansk
institution eller ngot tillflle d
inbrdeskrig inte frekommit i Rom. 45 r
senare, vid Augustus' dd, fanns det ingen
som kunde minnas ngot fre hans regim. De genomsnittlige romaren hade en frvntad livslngd p bara 40 r.
Augustus' lnga och fredliga regeringstid utmrktes av konsensus och en generation romare utan knnedom om
ngot annat styrelseskick eller ngon annan kejsare. Detta var den ndvndiga frutsttningen fr att kunna etablera
en rftlig monarki i det Rom som ltit mrda Julius Caesar just p grund av hans kungliga ambitioner. Oavsett om
romarna nskade sig ett envlde eller inte var det, under Augustus tid, det enda de knde till. Envldet skulle komma
att best i flera sekler.
Under Augustus etablerades handelsfrbindelser nda bort till Indien och Kina. Hans regeringstid innebar flera
varaktiga bedrifter som skulle komma att f bestende inverkan p imperiet:
Kejsartitlen, det rftliga mbetet skapades.
Lnenivn i armn slogs fast. Den militra tjnstgringstiden innebar fr det romerska rikets militr det sista
steget bort frn en medborgararm.
Upprttandet av praetoriangardet som skulle komma att tillstta och avstta kejsare under flera sekler.
Expansionen drevs till imperiets naturliga grnser och dessa grnser kom att bli bestende, med mycket sm
variationer under de fljande 400 ren.
Genom att skapa en offentlig sektor som stod fri frn maktstrukturen som omgav den Romerska senaten, vilket
ledde till att senatens makt minskade med tiden.
Lagarna lex Julia 18 f.Kr. och lex Papia Poppaea 9 e.Kr. som belnade barnafdande och bestraffade celibat.
Spridandet av kulten kring den gudfrklarade Julius Caesar ver hela imperiet och understdjandet av Augustus'
halvgudsstatus i den sta, hellenistiska vrlden redan under hans livstid. Denna tradition fanns kvar d Konstantin
den store dog och han utsgs till bde romersk gud och "den trettonde aposteln".
Kulturell utveckling
Den augustinska perioden innebar en blomstring fr poesi, historia, skulptur och arkitektur. Tyvrr vet vi betydligt
mindre om den augustinska perioden n om den sena republiken. Titus Livius skrev visserligen sitt msterliga
historieverk under den augustinska perioden och den tcker frvisso hela den romerska historien nda tillbaka till 9
f.Kr., men bara kortfattade andrahandskllor finns kvar av den del av hans verk som berr den sena republiken och
den augustinska perioden. Vra viktigaste primrkllor utgrs av Res Gestae Divi Augusti, Augustus' hrt vinklade
sjlvbiografi; Historiae Romanae av Velleius Paterculus, ett osammanhngande verk som fungerar som en
tillfrlitlig krnika; och Controversiae och Suasoriae av Seneca d...
Romerska kejsardmet
5
ven om det finns f skrivna kllor frn denna period finns det desto fler diktverk, frordningar och konstruktioner
som ger vrdefulla insikter i den tidens vardag. Genom olika arkeologiska studier har man kunnat f en ganska tydlig
bild av de ekonomiska, sociala och militra frhllandena under perioden.
Viktiga andrahandskllor som tcker perioden r Tacitus, Dio Cassius, Plutarchos och Suetonius. Josefus' Ioudaike
archaiologia r en viktig klla fr information om Juden som blev en provins under Augustus.
Julisk-Claudiska dynastin
Julisk-Claudiska dynastin r benmningen p den dynasti som utgjordes av de fem frsta romerska kejsarna som
tillhrde den julianska tten, samma tt som Julius Caesar - Augustus, Tiberius, Caligula, Claudius och Nero. Kejsar
Augustus adopterades av Julius Caesar, men hrstammade frn tten.
Kejsartiden inleddes efter att Octavianus besegrat Marcus Antonius och Kleopatra i den sista av en lng rad
inbrdeskrig i senrepublikens Rom. Octavianus var adoptivson till Julius Caesar men till skillnad frn sin adoptivfar
var han noga med att inte reta upp aristokratin i senaten. Han var fast besluten att en gng fr alla gra slut p
inbrdeskrigen och skapa en stabil statsmakt, och han var vertygad om att det krvdes envlde fr att n dit.
Octavianus var dock vl medveten om att Caesar blivit mrdad just fr att han utropat sig till diktator p livstid och
hade ambitioner p att bli kung.
Drfr gick han mycket frsiktigare fram n adoptivfadern och knt mer och mer makt till sig bakom en fasad av att
republiken levde kvar. Frn och med r 27 f.Kr. var hans officiella titel princeps, den frmste medlemmen i senaten.
I realiteten var han dock envldshrskare och blev frn och med nu ven benmnd Augustus, den upphjde.
Kejsartiden hade inletts.
Fr att skapa en riktigt stabil stat genomfrde Augustus ett stort antal reformer fr att bringa ordning i den tidigare
kaotiska frvaltningen. De viktigaste tgrderna presenteras ovan. Augustus lyckades i sina ambitioner och de
kommande 200 ren var Romarriket nstan frskonat frn inbrdeskrig. Augustus genomfrde ocks en stor
ombyggnad av Rom, vars befolkning nu var omkring en miljon till antalet.
Utrikespolitiskt vidgades riket ytterligare med bl.a. ervringar av vad som nu r sdra Tyskland, Alpomrdet och de
f landomrden runt Medelhavet som dessfrinnan inte kontrollerades av Rom. Under kort tid ockuperade man
ocks hela omrdet mellan Rhen och Elbe men tvingades dra sig tillbaka efter att armn drabbats av ett frkrossande
nederlag mot germanska stammar r 9 e.Kr. Grnsen mellan Romarriket och Germanien kom sedan att g utmed
Rhen-Donau. Fr att skra successionen adopterade Augustus Tiberius, som eftertrdde honom.
Tiberius blev kejsare r 14 och han skulle inneha kejsartiteln fram till sin dd r 37. Tiberius saknade Augustus
karisma men var en mycket skicklig administratr och skicklig militr ledare. Inrikespolitiskt brottades han med
stora familjeproblem nr det gllde tronfljden. Den tnkte tronarvingen, brorsonen Germanicus avled r 19.
Tiberius egen son Drusus d.y. blev nu tronarvinge men avled r 23, troligen mrdad. Germanicus nka Agrippina
d.. blev landsfrvisad efter en konflikt med Tiberius. Till slut blev det Germanicus son, Caligula som eftertrdde
Tiberius. Roms andre kejsare genomfrde inga strre ervringar utan satsade i frsta hand p att skra rikets grnser
mot Germanien.
Caligula, som var kejsare ren 37-41, hette egentligen Gajus Julius Caesar Germanicus. Efter att frst ha varit
omtyckt bland svl senatorer som hos krigsmakten urartade hans styre och han skall ha gjort sig skyldig till otroliga
grymheter. Han spenderade ocks gigantiska summor p lyxliv och diverse olika spektakel i rikets huvudstad. Hans
livsstil som i mngt och mycket liknande de sterlndska monarkernas retade mnga senatsmedlemmar som
fortfarande hade en illusion av att republiken levde kvar. Efter flera misslyckade mordfrsk mrdades Caligula till
slut av officerare i praetoriangardet, kejsarens livvakt.
Claudius (regerade 41-54) blev Romarrikets fjrde kejsare. Claudius fullstndiga namn var Tiberius Claudius Nero
Germanicus och han var dotterson till Marcus Antonius. Claudius var som ung sjuklig och hade problem med att han
stammade nr han pratade. Trots att han aldrig var tnkt som kejsare upphjde praetoriangardet honom till kejsare
efter att Caligula mrdats.
Romerska kejsardmet
6
Claudius visade sig emellertid vara en handlingskraftig regent. Han omdanade och effektiviserade frvaltningen och
ven utrikespolitiskt var han framgngsrik. Under Claudius regenttid infrlivades flera nya provinser i riket, r 43
genomfrdes ocks en invasion av brittiska arna och ngra r senare strckte sig Romarriket nda upp till
nuvarande Skottland.
Claudius var sedan r 49 gift med Agrippina d.y. Vissa kllor hvdar att hon r 54 lt giftmrda sin make fr att
skra tronfljden t sin son Nero. Det r dock mjligt att Claudius dog en naturlig dd.
Nero (regerade 54-68) blev den siste kejsaren inom den julisk-claudiska dynastin. Nero adopterades av Claudius och
frlovade sig med adoptivfaderns dotter Octavia, som Claudius hade ftt i ett tidigare ktenskap. Neros mor,
Agrippina d.y., lyckades vertala Claudius att utse Nero till sin eftertrdare i stllet fr sin egen son, Britannicus.
Trots detta lt Nero mrda sin mor r 59. Britannicus hade mrdats redan r 55.
Neros regeringstid prglades av motsttningar med senaten, och vid flera tillfllen utfrdes utrensningar av verkliga
eller inbillade fiender inom senatsaristokratin. r 64 genomfrde han de frsta organiserade frfljelserna av kristna.
En stor brand i Rom blev formell orsak till frfljelserna som kostade mnga kristna livet. Nero byggde efter
branden ett palats p Esquilinen. Palatset var gigantiskt - 50,6 hektar stort - med bland annat en 37 meter hg staty p
Nero sjlv. Konflikterna med senaten fortsatte och blev akut r 68. Efter att senaten frklarat kejsaren vara fiende till
det romerska folket valde han att beg sjlvmord.
Inbrdeskriget r 68-69
Efter Neros dd och revolten mot honom fljde en orolig period ren 68-69 som kan liknas vid inbrdeskrig innan
den Flaviska dynastin inleddes. Galba blev Neros eftertrdare r 68 men redan r 69 ddades han av sina egna vakter
p order av Otho som i revolten mot Nero var lojal. Senaten godknde Otho som kejsare d han i motsats till Galba
inte var lika allierad med militren. Vitellius, som var legat i Germania, tgade dock mot Rom och ddade Otho r
69. Men ven han kunde inte n stabilitet i riket trots senatens std. Vespasianus ledde under denna tid belgringen
av Jerusalem, men han gav i stllet sin son Titus detta uppdrag, och han lyckades vinna ett slag mot Vitellius och tog
makten.
Flaviska dynastin
Vespasianus tog makten r 69. Han var den frste i Flaviska dynastin, som ven innefattade hans sner Titus och
Domitianus. Hans styre byggde p administration och disciplin och han lyckades stabilisera riket. Han slog ner en
revolt i Gallien (Frankrike) och hans son Titus ervrade Jerusalem och frstrde staden, varp en legat fick ta ver
styret i omrdet. Vespasianus frstrkte grnserna genom att gra dessa omrden beroende av Rom. Han frde en
stram finanspolitik och genom skatt kunde han f en stabil ekonomi. Han uppfrde det bermda Colosseum.
r 79 dog Vespasianus och lmnade ver makten till sin son Titus. Trots sin korta tid som kejsare blev han en av de
mest populra. Under hans tid som regent intrffade mnga katastrofer, bland annat frstrdes Pompeji och
Herculaneum genom utbrottet frn vulkanen Vesuvius i Neapelbukten. Ngra mnader senare frstrdes viktiga
byggande i Rom, bland annat Capitolium, Pantheon och Agrippas bad, av en brand. Titus uppfrde nya byggnader,
bland annat amfiteatrar.
r 81 dog Titus och eftersom han inte hade ngon son fick hans bror Domitianus tronen. Domitianus frskte ka
moralen i landet genom bekmpa korruption och prostitution. De gamla gudatemplen teruppfrdes och andra
religioner frtrycktes. Han insisterade p att bli hlsad Dominus et Deus ("herre och gud"). r 93 lt han avrtta
kristna; det har sagts att hans syskonbarn Flavius Clemens var bland dem. r 96 mrdades han.
Romerska kejsardmet
7
Fem goda kejsare
Nerva tog ver efter Domitianus r 96. Han blev vald av senaten. Militren var missnjd eftersom den gillade den
makt de ftt under den flaviska dynastin. Nervas tid som kejsare blev kort. Han valde sjlv Trajanus som sin
eftertrdare.
Trajanus fick r 98 makten av Nerva. Trajanus ervrade Dakien, (Rumnien) norr om floden Donau och utvidgade
grnsen sterut och ervrade dr Armenien, Assyrien och Mesopotamien. En revolt i Afrika r 115 gjorde att han
tvingades tillbaka till Rom frn kriget i ster. Han dog p vg till Rom i Kilikien r 117.
Hadrianus kom till makten r 117 och behll den fram till sin dd r 138. Under hans tid frndrades Roms
utrikespolitik. Han vergav utvidgningstanken och brja tnka mera p frsvar och fred. Han efterstrvade naturliga
grnser i riket, som till exempel floder och berg. I mellersta Britannia (England och Skottland), dr det inte fanns
naturlig grns, byggde han en mur, som utgjorde rikets grns mot norr. Han lmnade ocks omrden mer eller
mindre frivilligt fr att uppn de naturliga grnser som var ltta att frsvara och drmed inte behvde inte lika
mycket trupper. Av denna anledning lmnade han bland annat norra Dakien r 118.
Antoninus Pius fick makten r 138 av Hadrianus, som han var rdgivare t. Antonius Pius starka sidor var juridik
och administration. Han undvek krig, som han ansg var dyrt. I stllet satsade han p att frbttra stder som Rom,
Ostia, Lanuvium, Tarquinia, Lorium, Antinum, Terraccina, Capua och Puteoli. Efter en tids sjukdom dog han den 7
mars r 161 i staden Lorium.
Marcus Aurelius tog makten r 161. Riket var i stor oro under hans tid. Bland annat brt pesten ut i stra delen av
riket. Han tvingades ocks ut i krig. Marcus Aurelius dog i Vindobona (nuvarande Wien) r 180 under flttget mot
markomannerna, dock ej i strid.
Commodus
Commodus fick makten r 180 efter sin far Marcus Aurelius. Han var en grym tyrann (av de romerska kejsarna anses
endast Nero och Caligula ha varit vrre n honom), som inte var speciellt intresserad av att regera riket. Han
anordnade gladiatorspel och ordnande festivaler och fester, medan rikets ekonomi frddes. Trots hans frsk att
gra sig populr med gladiatorspel kom folk hata honom fr hans hrda lagar. Han kom senare att mrdas r 192; d
hade redan ett flertal mordfrsk gjorts mot honom.
Severiska dynastin
Kejsare av den severiska tten.
Septimius Severus r 193-211
Caracalla r 211-217
Geta r 211-212
Macrinus r 217-218 (usurpator - tillhrde ej den Severiska tten)
Heliogabalus r 218-222
Alexander Severus r 222-235
Dominatet
Huvudartikel: Dominatet varade 284 e.Kr.305 e.Kr.
Tetrarkin
Huvudartikel: Tetrarki
Tetrarki var den romerska regeringsform med fyra kejsare som Diocletianus infrde r 293 och som satte punkt fr
den romerska krisen under 200-talet. Tetrarkin varade fram till r 312 (slaget vid Pons Mulvius) eller 313 (ediktet i
Milano) men upplstes inte formellt frrn r 324, d Konstantins gjorde sig till ensam romersk kejsare.
Romerska kejsardmet
8
Frn romerskt till bysantinskt i st
Konstantin den store
Huvudartikel: Konstantin den store
Konstantin anses vara den kanske viktigaste gestalten i det senantika Romarriket. r 306 utropades Konstantin till
kejsare av faderns trupper. Riket var dock delat mellan flera kejsare. De fljande ren utbrt maktkamp mellan
kejsarna Galerius, Severus II, Maximinus Daia, Maximianus och Licinius. Konstantin besegrade Maxentius vid Pons
Milvius utanfr Rom r 312. Fljande r mttes Konstantin och Licinius i Milano och delade upp riket mellan sig.
Lget var dock spnt mellan dem och 324 besegrade Konstantin Licinius i en serie slag och blev kejsare ver hela
det romerska riket.
Under ren 324-330 lt Konstantin uppfra Konstantinopel vid Bosporen och flyttade r 330 hela rikets
administration dit. Bytet av huvudstad var ett steg p vgen till en permanent delning av riket i tv i realiteten
sjlvstndiga stater - Vstrom och strom. Den slutliga delningen skedde r 395.
Julianus och Jovianus
Julianus Apostata r 361-363
Jovianus r 363-364
Valentinianus
Valentinianus I r 364-375
Slaget vid Adrianopel
I slaget vid Adrianopel 9 augusti 378 besegrades romerska legioner av vstgoternas rytteri, medan den romerska
legionen var slut som offensivt instrument, en hndelse som fr mycket lng tid etablerade rytteriet som det
viktigaste truppslaget.
Teodosius
Huvudartikel: Theodosius I
Theodosius I (den store) (fdd r 346, dd 395) fddes i Spanien och var en av de viktigaste gestalterna i det
senantika Romarriket.
Efter att kejsar Valens stupat i strid med vstgoter vid Adrianopel r 378 utnmnde dennes eftertrdare Gratianus
Teodosius till medkejsare r 379, med srskilt ansvar fr att reda upp situationen med Ostrogoterna. Dessa
besegrades men blev terigen foederati (bundsfrvanter) och fick bostta sig p Balkan. Dessa skulle dock bryta upp
igen p 390-talet och inleda en flera decennier lng plundringsvg p Balkan innan de slog sig ner i Italien.
Teodosius och hans eftertrdare var ofrmgna att stoppa Ostrogoternas framfart. Gratius mrdades r 383 varp
inbrdeskrig brt ut. Theodosius I avgick s smningom med segern och regerade ensam riket fram tills han avled i
Milano r 395. Dessfrinnan hade han r 394 besegrat hrmstaren Arbogastes i ett nytt inbrdeskrig.
r 380 infrde Teodius kristendomen som statsreligion i hela riket och avskaffade i brjan av 390-talet den
religionsfrihet som rtt sedan Konstantin den stores tid. De gamla religionerna levde dock kvar, trots att
kristendomen var den enda tilltna religionen.
Efter Teodoius dd delades riket nyo mellan hans sner, Honorius och Arcadius, en hndelse som brukar utses till
den definitiva delningen av Romarriket i tv sjlvstndiga riken - strom och Vstrom. Teodosius blev den siste
kejsare som regerade ver hela Romarriket. Delningen blev drefter permanent.
Romerska kejsardmet
9
Vstrom och strom
Huvudartiklar: Vstrom och strom
Romerska rikets fall
Huvudartikel: Romerska imperiets fall
r 476 e.Kr. har i traditionell historieskrivning angivits som ret d Romarriket upphrde att existera och medeltiden
inleddes. Den siste vstromerske kejsaren Romulus Augustulus avsattes den 4 september 476. Den stra rikshalvan,
det stromerska riket, senare knt som det Bysantinska riket, levde kvar nda fram till 1453, d osmanerna (ett
turkiskt folk) ervrade Konstantinopel.
Externa lnkar
Wikimedia Commons har media som rr Romerska kejsardmet.
Referenser
[1] http:/ / sv.wikipedia.org/ w/ wiki. phtml?title=Mall:Romerska_riket& action=edit
Artikelkllor och frfattare
10
Artikelkllor och frfattare
Romerska kejsardmet Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=25149492 Bidragsgivare: -nothingman-, Albanau, Baxtrom, Bjohan, BjrnF, Boivie, Calle Widmann, Damast, Dan
Koehl, Den fjttrade ankan, Dillinger, Dodde, E23, E70, Edaen, Erik.hansson, Ermine, Esquilo, Fenix, Fluff24, FredettaMH, Ghostrider, GilliamJF, Glenn, Gotogo, Gottfried Multe, Grillo,
Grn, Hakanand, Hashar, Hedning, Hejkompis, Heldum, Herr Anonymus, Honor, Hsen, IP, Ingetalls, Inteloutside2, J 1982, Jakke Neiro, Jalla, JonasJH, Jsdo1980, Jssfrk, Karmosin, Knuckles,
Kruosio, Lamr, Lars Trnqvist, Lokal Profil, Lord Pelle, Ludde23, Maundwiki, Medivh, Mhenriday, Mike, Mr Bullitt, NERIUM, Nagy, Nicke L, Niklas R, Nilspetter, Nixdorf, Oden, OlofE,
Pieter Kuiper, Pontus, Pralin, RaSten, Riggwelter, Rosp, Rudolf 1922, Rursus, Sannab, Servant Saber, Shinan, Sjunnesson, Sloman, StefanB, Sten Andr, Suisui, Sven Eriksson, Sverdrup,
TERdON, TJ, Tacitus, Taiki, Tegel, Ternarius, Thoasp, Thomaswase, Thuresson, Tompa, Tompa76, Torvindus, Tournesol, Ulf Schyldt, Vints, Wasell, Wolfmann, Wvs, Yger, Yvwv,
Zebulon123, conversion script, 212 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Vexilloid of the Roman Empire.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vexilloid_of_the_Roman_Empire.svg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare:
Ssolbergj
Fil:Flag of PalaeologusEmperor.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_PalaeologusEmperor.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Original uploader was
Dragases at en.wikipedia
Fil:Roman Empire map.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Roman_Empire_map.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0,2.5,2.0,1.0 Bidragsgivare:
Ssolbergj, en:User:Andrei nacu
Fil:Coat of arms of Rome.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_arms_of_Rome.svg Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: S. Solberg J.
Fil:Roman Empire Map.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Roman_Empire_Map.png Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: User:Jniemenmaa
Fil:Romerska vldet p 200 och 500-talet.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Romerska_vldet_p_200_och_500-talet.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare:
Hildebrand, Selander
Fil:Commons-logo.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Commons-logo.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: SVG version was created by User:Grunt and cleaned up
by 3247, based on the earlier PNG version, created by Reidab.
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/