Den prekra konsthantverkaren

Polat Ghasemloo


Kandidatarbete, skriftlig del. 4,5 hp
Konstfack, Keramik & Glas, 2014
Handledare:
Gestaltning: Sara Isaksson From och sa Jungnelius
Skriftlig del: Charlotte Hyltn-Cavallius


Innehll
Introduktion ................................................................................................................................ 3
Bakgrund .................................................................................................................................... 4
Syfte och frgestllning .............................................................................................................. 7
Metod ......................................................................................................................................... 8
Bearbetning ................................................................................................................................ 9
Sdertlje hamn ...................................................................................................................... 9
versttning ......................................................................................................................... 13
Malmvgen, Sollentuna ........................................................................................................ 16
versttning ......................................................................................................................... 18
Flytspackling ........................................................................................................................ 19
versttning ......................................................................................................................... 20
Mejeriet ................................................................................................................................ 23
versttning ......................................................................................................................... 24
Diskussion ................................................................................................................................ 26
Kllfrteckning ......................................................................................................................... 27
Appendix .................................................................................................................................. 28
Dokumentation ......................................................................................................................... 30
Studiobilder .......................................................................................................................... 30
Examination ......................................................................................................................... 38
Utstllning ............................................................................................................................ 38



Introduktion
Prekariatet, en framvxande ny klass som utmejslar konturerna av en social grupp, hr
sammanfrs individer under samma paraply, trots att de har helt olika utbildningar, eller ingen
utbildning alls, sociala och ekonomiska frhllanden, s delar de samma politiska verklighet.
De som befinner sig i tillvaron upplever att den r provisorisk och de lider av kronisk
otrygghet.

Mitt liv, en del av mitt liv, lever jag i skuggan. Den delen som nstan ingen ser.
Jag har stressfyllda drmmar om mina arbetsplatser, ven fast de inte ringt ut mig p en
vecka. Det blir inte mnga dagar i mnaden som man fr arbeta.
Det finns en norm under socialbidragsnormen, under existensminimum, det r dr jag skulle
befinna mig idag om jag inte studerade ocks.
Jag ska kunna rycka ut med kort varsel, vart som helst, jag fr en kontaktperson, ett
telefonnummer och en adress. Spelar ingen roll om det r i Sdertlje hamn, eller mitt i
Stockholm city. Mig kan man skicka fram och tillbaka, spelar nd ingen roll, det finns alltid
ngon som behver arbete, vi anger varandra fr att skerstlla vra egna platser p
arbetsplatserna, inte alla men tillrckligt mnga.
Ofrivilligt s blir vi systemets vktare och i detta system gr det inte att vara solidarisk. Det
r s det fungerar, bemanningsfretagen hrskar genom rdsla.


Bakgrund
Jag har i fem rs tid p ett experimentellt stt arbetat med materialet lera i studiesyfte. Fr att
lra knna materialets egenskaper och grnser har jag frskt att tnja dem till det yttersta. Jag
sker hela tiden nya metoder och processer i mitt arbete fr att gra det mer intressant fr
mig. Min arbetsprocess utvecklas och stts p prov fr varje nytt projekt jag tar mig an.
Jag har under mina senaste tv stora projekt p konstfack arbetat med experimentellt
konsthantverk p ett mer produktivt stt, jag har skapat min egen metod dr jag frsker
effektivisera alla mina delmoment och hitta nya material, alternativa lsningar p traditionella
gjutmetoder, egenskaper och uttryck i det keramiska materialet.
Tv tydligt exempel p hur jag arbetar gr att beskda i arbetet Kodvxling och Modern times
or he not busy being born is busy dying. Kodvxling som stlldes ut p Gustavsbergs
porslinsfabrik 31 maj 2013, dr objekt frn min process har avgjutits i material som refererar
till hantverk som inte r konsthantverk. Modern times or he not busy being born is busy dying,
som stlldes ut p konstfack I festlokalen 8 januari 2014, som handlade om hur jag frde in
industriell effektivitet i mitt konsthantverkskap. Jag arbetade med att ta fram ett nytt
keramiskt material som skulle klara av en viss effektivitet, genom att gjuta, p alternativa stt,
i alternativa formar och i alternativa material. Med alternativa material menar jag en
lerbaserad massa med andra egenskaper n traditionell lergjutmassa.

Modern times or he not busy being born is busy dying, 2014 (foto: Polat Ghasemloo)
Modern times or he not busy being born is busy dying, 2014, detaljfoto (foto: Polat
Ghasemloo)

Kodvxling, 2013 (foto: Polat Ghasemloo)
Utver mitt konsthantverkskap r jag anstlld p ett bemanningsfretag. I detta klassamhllet
som vi kallar Sverige s finns det mnga unga som gr utan jobb och saknar strre
arbetslivserfarenhet. Bemanningsfretagen r alltid i behov av arbetskraft och dr hamnar
ocks mnga av dagens ungdomar.
Problemet r att man inte ses som en tillgng hos bemanningsfretagen, det ser en som en
mjlighet till billigare arbetskraft och en arbetare som saknar kunskap att sga ifrn nr man
blir utnyttjad. Det finns en tydlig linje hos bemanningsfretagen och gemene arbetsgivare,
mlet r att tjna pengar och effektivisera, men man ser ven en tydlig chans att gra s
genom att utnyttja den anstllde som saknar arbetslivserfarenhet och kunskapen om vad olika
anstllningsformer innebr. Det bildas ett vi och dem tnk mellan dem fastanstllda och
bemanningspersonal.
Mnga fuskar ven medvetet fr att slippa betala garantiln till sina anstllda, ja, listan kan
gras lng p alla problem som finns inom denna bransch. Det hr r en vardag som jag lever
i, en vardag som jag gr in och ut ur allt fr ofta. Den vardag som jag tycker speglar sig i mitt
visuella uttryck, i mitt konsthantverk och i hur jag hela tiden frsker f min
konsthantverkliga arbetsprocess att allt mer likna den process jag har lrt mig att jobba efter
nr jag r ute och jobbar fr bemanningsfretagen.
Jag frsker f min konsthantverkliga process att likna processen p bemanningsfretaget,
genom att arbeta med en produktionshastighet och effektivisering, fr att jag tycker det ger
mina verk en annan dimension, objekten kommer nrmare sanningen, nrmare estetiken och
de visuella berttelser jag frsker att bertta om mina erfarenheter i prekariatet.
Nr jag skriver att jag vill nrma mig estetiken, s menar jag den estetik jag kommit i kontakt
med nr jag varit ute och arbetat. Arbetsplatser dr t.ex. rvaror frdlats och dr produkter
tillverkats framfr mina gon. Jag pratar om estetiken man kan finna i bl.a. svenska
industrifretag, smfretag och olika bemanningsfretagt.
En keramisk konsthantverkare jag tittat p r Mia E Gransson. Gransson r adjungerad
professor i konstkeramik p hgskolan fr design och konsthantverk i Gteborg. Gransson
deltog i utstllningen (Smart Design, Smart Process 2011), en utstllning om material och
kreativa processer.
Urvalet av konstnrer, konsthantverkare och designers som deltog hade det gemensamt att
processen var viktig och att det utgjorde det frdiga resultatet och lt processen styra
utkomsten av verket.
Utstllningen visade olika kreativa processer och var tnkt att inspirera andra att anvnda
dessa metoder fr att komma fram till nyskapande produkter. Genom att inte jobba med
linjra processer kan ovntade och ofrutsedda ider skapas som annars inte kunnat uppst p
annat stt.
Guy Standing r professor vid SOAS (School of Oriental and African Studies) vid Londons
universitet. Hans bok Prekariatet : den nya farliga klassen (Standing 2011) synliggjorde och
satte ord p den klasstruktur som jag fr tillfllet befinner mig i och som senare skulle komma
att genomsyra hela mitt kandidatarbete. I boken sammanfattas den splittrade globala
klasstrukturen som nu ritar om en hel vrld. Ordet "prekr" betyder "mycket bekymmersam".
Den nya samhllsklass som Guy Standing kallar "prekariatet" har det just bekymmersamt.
Syfte och frgestllning
Syftet r att genom att anvnda material, traditioner och processer inom
bemanningsbranschen och integrera dem med min konsthantverkliga process fr att skapa en
visuell berttelse om en klassposition.
Hur kan jag verfra processer, traditioner och material frn bemanningsbranschen till mitt
konsthantverkskap genom att anvnda personliga erfarenhetsberttelser frn
bemanningsbranschen.
Vilka versttningsproblem kommer jag att stta p nr jag ska verstta mina personliga
erfarenhetsberttelser till konsthantverkliga tekniker och konsthantverkliga processer.
Hur kan jag tydligra min kontext i gestaltningen?

Metod
Stor del av mitt frarbete gr ut p att gra material- och formprover. Mina experiment i
verkstaden utgr en vldigt viktig del av min metod, dr jag bland annat hmtar tekniker,
lsningar, estetiska uttryck och keramiska egenskaper till mitt projekt. Upptckterna jag gr
under mina kreativa arbetsprocesser kommer att avgra vad jag i slutndan producerar.
Jag kommer ocks att arbeta med personliga erfarenhetsberttelser som underskande metod.
Erfarenheterna r reflekterade och kommunicerade tolkningar av upplevelser. Det
erfarenheter som jag har tillgng till r det som kommer att skildras i erfarenhetsberttelserna.
En berttelse r, i sin enklaste bemrkelse en sammanhngande framstllning
vilket ger struktur och mening t hndelser och upplevelser genom att skildra
dessa tidsfljd (Labov 1972:359-360). En berttelse r avgrnsad i den mening
att den har en igenknnbar inledning, eller brjan, och slut. I princip kan den
utgras av tv satser vilka r avhngiga varandra (Labov 1972:360). Med
sammanhngande avses ett inbrdes sammanhang mellan berttelsens olika
delar. Det kan vara den rda trden som gr berttelsen logisk och begriplig,
som gr att den har en pong (Johnstone 1990:18, Young 1987:20-21 53ff)

Bearbetning
Sdertlje hamn
Klockan r halv fyra p morgonen. Igr fick jag samtalet frn min arbetsgivare p
bemanningsfretaget att jag ska befinna mig p oljehamnen i Sdertlje hamn klockan sex p
morgonen.
Dagen innan har jag studerat en karta ver Sdertlje hamn, jag frdas kommunalt, jag tar
pendeltget till Sdertlje hamn, sedan buss till industriomrdet och sedan med hjlp av gps i
mobilen guidar jag mig till trffpunkten.
Jag sitter p pendeltget. Det r vldigt tidigt p morgonen, staden har inte riktigt vaknat n,
det r sknt.
Saker jag oftast tnker p nr jag tar mig till jobbet r, vilka kommer jag att arbeta med, hur
lnge kommer jag att arbeta och vilka arbetsuppgifter kommer jag att bli tilldelad.
Man lr sig tidigt att det r ett "vi mot dem"-tnkande mellan oss och dem fastanstllda p
arbetsplatserna.
Egentligen har de ingenting att vara oroliga fr. Man konkurrerar inte med dem, man
konkurrerar med sina egna, vi utan skyddsnt, vi utbytbara. Fr skulle jag inte passa in,
ringer man bara ute nsta.
Vl framme p plats, efter att jag ringt min kontaktperson och blivit inslppt p omrdet
mrker jag att jag kommer att jobba med tre killar frn samma bemanningsfretag och tv
fastanstllda, en ung kille och en ldre man.
Jag var lgst utbildad av killarna frn bemanningsfretaget, alla tre pluggade p masterniv.
Vi blir informerade om att de ska besikta en oljecistern p 8000 kubik i slutet av veckan och
att vi har mellan tre till fyra dagar p oss att tmma det sista i tanken. Det r
vrmeelmeneten lngst ner i den cylinderformade tanken som ska rengras fr att f ett bttre
vrmeflde.
Vra skyddsklder bestod av ett par gummistvlar, tyghandskar och en tunn genomskinlig
syntetoverall. Temperaturen i cisternen hade en lgsta temperatur p cirka tretio grader och
utomhus tckte snn marken.
Oljecistern, 2013
Vi str alla och vntar p att ta oss in i cisternen, det r ett trngt litet hl man ska ta sig
igenom fr att komma in. Frsta killen som frsker kliva in, kliver lika snabbt ut, han
kommer inte igenom hlet, han r fr tjock, det gr inte. Han ker hem, till Stockholm.
Jag str p tur, kliver in, lukten av tallolja r total. Till en brjan r det svrt att andas, efter
ngra minuter knns det lite bttre.
Genom att spola in varm flytande tallolja i cisternen s vrms den befintliga nerkylda och
trga oljan upp. Till slut r all olja i tanken uppvrmd och flytande och d sugs den upp och
arbetet r klart.
Vra uppgifter var att g lngst vggarna med en stlskrapa, flytta p slangen som sg upp
oljan och trampa upp den trgflytande oljan med stvlarna.
Det fanns en gubbe utanfr som skickade in vatten t oss, jag tro man drack fyra till fem liter
vatten varje pass. Vi hade rast i cisternen, vi hade ven lunch i cisternen.
En av killarna jag jobbade med fick knningar i halsen, rdsprngda gon och en nsa som
inte slutade rinna. Han kom inte resten av veckan. Samma sak hnde en annan kille ngra
dagar senare.
Ju lngre in i veckan vi kom desto mer och varmare olja sprutades in. Vi hade en deadline att
passa och ju varmare oljan som sprutades in, ju snabbare gick det att vrma upp den
trgflytande oljan. Nackdelen med det hr var att det blev tyngre att andas, det stack i halsen,
och man var tvungen att g till utandningshlet oftare.
Efter varje arbetspass tog man av sig drkten och stvlarna utanfr cisternen och sprang upp
i bara kalsonger till duschrummet och skrubba sig ren med tvttmedel. Det var fyra
intressanta arbetsdagar i Sdertlje.

Sdertlje hamn, talloljecistern, 2013


versttning

Nr arbetspassen var ver i Sdertlje hamn, kte jag till Konstfack och satte igng med mitt
projekt. Det kndes som att jag stod p trskel mellan tv klasser, att jag hmtar inspiration
frn den ena och uttryckte mig i den andra. Att jag frflyttar mig fram och tillbaka.
Frmiddag och eftermiddag var som dag och natt.
Jag studerade heltid och brjade jobba extra inom bemanningsbranschen. Under dessa r som
jag arbetat s har min konsthantverkliga process frndrats. Den frsta tydliga frndringen
var att jag brjade korta ner alla del moment i skapandet. Jag hade inte alls den lusten jag
tidigare haft att lnga ner den tid som det egentligen skulle ta fr varje moment.
Jag har nstan uteslutande bara arbetat med flytande porslinsmassa under mina projekt p
Konstfack. Efter att jag arbetat i Sdertlje hamn blev ven porslinsmassans tjockhet viktig
fr mig. Medans jag gick omkring i cisternen och frskte rra upp massan s bildades stora
kontraster i oljans tjockhet. Oljan bildade mnster av allt rrelser i cisternen.
Nr man satte sig p en stol dr inne i cisternen och tmde sina stvlar p svett, s bildades
det vldigt vackra mnster, molnliknande former, den vita vtskan mot den mrkbruna
vtskan. Det var vldigt vackert.
Jag har tidigare arbetat med en egen droppteknik som jag dpt till nebula. Nebula r det
latinska namnet fr moln. Det sttet att arbeta p och att utveckla den tekniken blev aktuellt
nu. Jag brjade arbeta i mrkare frger, inspirationen av olja r ganska tydlig, enligt mig,
speciellt om man jmfr med mina tidigare nebulor.

Nebula gjord innan Sdertlje hamn

Nebula gjord efter Sdertlje hamn
Nebula gjord efter Sdertlje hamn



Jag brjade ocks att arbete i torkrummet. Torkrummet r ett rum dr man skyndar p
torkprocessen genom att ha en vrmeflkt i rummet. Det gav mig en helt annan hastighet.
Torktiden kortades ner.
Att f upp en hastighet, att skynda p processen, har alltid intresserat mig. Jag skulle upp i en
hgre hastighet, s fort det bara gick. Jag brjade att koka min massa p en vrmeplatta. Jag
hade utgtt ifrn en porslinsmassa, men blandat in andra material, allt fr att effektivisera och
kunna arbete i ett hgre tempo.
Den nya massan hade papier-mach egenskaper. Jag jobbade med den nr den var varm, den
torkade snabbare p grund av massans vrme och av att jag jobbade inne i torkrummet.
Det gjorde att det ppnades upp tid. Tid som jag egentligen inte var i behov av, men
vetskapen att den fanns, triggade mig och gav en trygghet.
Processbild frn mitt arbete "Modern times or he not busy being born is busy dying", mitt
eget uppvrmd porslinsmaterial, (2014)
Ibland brukade jag tnka att jag sjlv var ett vinstdrivande fretag, min kropp var ett fretag,
mina hnder var arbetarna p golvet.
S hur kortar jag ner arbetskostnaderna och arbetstimmarna?
Allts, hur kan jaget arbeta s att mina hnder slipper arbeta lika mycket, fast jag vill
fortfarande f lika mycket gjort och jag vill gra det sjlv. Jag var p vg att bli min egen
fabrik.
Kunde jag helt slippa torkningsprocessen?
Det kunde jag. Jag slutade torka mina saker innan jag brnde dem. Genom att mtta den
flytande massan med material som brinner upp efter en brnning p 1280 grader, s blev det
inte lika mycket krympning, massan blandades ut till strsta del med vetemjl och kortfibrig
bomull. Den hll formen och genom att str ver aluminiumoxid ver sttplatan, riskerade
man inte att frstra plattorna. Det var bara att producera och brnna.
Jag har arbetat vldigt mycket med experimentugnarna p Konstfack. Det r sm ugnar som
hgbrnner och kyler ner vldigt snabbt. Du kan hgbrnna ena dagen och ta ut godset dagen
drp. Det passar mitt stt att arbete vldigt bra.
Det gjorde att jag kunder blanda ihop mitt eget material ena dag, tillverka det jag tnkte
brnna och ha det frdigt dagen drp.
Nu var jag uppe i den optimala hastigheten, enligt mig. Allt kndes mjligt. Precis allt.

Malmvgen, Sollentuna

Ett annat uppdrag var nr jag jobbade en vecka i Sollentuna med att hgtryckstvtta
hghusfasader. Till min hjlp hade jag en skylift och en hgtryckspistol.
Frsta dagen var min kontaktperson p plats, chefen p fretaget. Resten av dagarna
arbetade jag sjlv.
Han visade mig hur man anvnder en skylift. Den skulle cirka trettiofem meter upp i luften.
Mitt fokus lg p att inte trilla ur den lilla korgen medans jag frsker rengra fasaden, inte
ka in med korgen i fasaden och ha en stadigt tyngdpunkt s jag hller mig kvar i korgen nr
vinden tar tag i krogen.
Ska man flja skyddsreglerna s ska man bra skyddssele och ha en utbildning i hur man
anvnder en skylift, men det hade inte jag. Det r en veckas arbete, man utbildar inte ngon
fr en veckas arbete. Speciellt inte om man r inhyrd frn ett bemanningsfretag.
Fr att f ett bra resultat var man tvungen att ha hgtryckspistolen cirka tio till femton
centimeter ifrn fasaden. Det var vldigt viktigt hur man sprutade p fasaden och att man
hade ett jmnt rrelsemnster, skulle jag ignorera detta s skulle jag inte sjlv mrka ngon
skillnad frn mitt avstnd, men p lngt hll skulle man se att fasaden var ojmnt tvttad,
man skulle f en smutsflammig fasad.
Sollentuna, Malmvgen, 2013

Sollentuna, Malmvgen, 2013


versttning

Det brukar sllan finnas tid fr att lattja runt p arbetsplatserna dr man r inhyrd frn ett
annat fretag. Allt r optimerat. Oftast.
versttningen har oftast varit t en vg. Alltid till min skolmilj, min kreativa milj. Jag har
nstan aldrig knt mig kreativ nr jag varit ute och arbetat.
Jag slr om, fokuset hamnar ngon annanstans. Det r nr jag kommer bort frn den miljn
och hamnar i verkstaden och fr arbeta hmningslst, utan ramar som jag lter mig vara
kreativ. versttningen blir oftast intuitiv.
Min arbetsprocess i verkstaden styr jag, jag frsker att verstta sttet jag arbetar p utanfr
verkstaden med sttet jag arbetar p i verkstaden, men utkomsten, vad som blir gjort, lter jag
oftast bara ske, jag tnker sllan p form och frg. Jag lter det vara i det undermedvetna, jag
frsker hlla det ppet, lta mina hnder arbeta och sjlv bara flja med. Se vad mina gon
stt och skapa efter det. Skapa efter upplevelser.
problemet med mina versttningar, dr jag knt att jag intuitivt versatt en teknik, process
eller metod till mitt konsthantverkskap, har varit om det verkligen har skett, om det r en
versttning, eller ngonting annat. Ngot som kommer frn ngonting annat.
Jag tnker mig att starka intryck, ger starka avtryck, i mitt konsthantverkskap.

Spray-engobe av porslin, 2012
En teknik som jag anvnder i mitt konsthantverkskap r att spray engobesmassor med lgt
tryck p porslin.
En versttning som skedde efter Malmvgen, var att jag brjade att spraya frn olika vinklar,
det som man absolut inte fick gra nr man jobbade p malmvgen, testade jag p i
verkstaden. I verkstaden testade jag alla olika tekniker som gav ett dligt resultat p fasaden.
Jag frskte f fram det flammiga, det vibrerande i frgerna. Jag hade rkat f ett flammigt
parti nr jag var och arbetade p Malmvgen som jag var tvungen att fixa till, men jag minns
att jag fascinerades av fasadens vibrerande flammighet.

Spray-engobe av porslin, 2014
Flytspackling

Jag blir inringd p morgonen frra ret till ett arbete som gick ut p att vi skulle flytspackla
ett kk i centrala Stockholm. Jag hade aldrig flytspacklat tidigare, det var jag och chefen p
fretaget som skulle gra jobbet.
Min uppgift var att jag skulle hjlpa till att avgrnsa omrdet som spacklet skulle befinna sig
i med hjlp av avskrminingslister, flytta undan vitvaror och att blanda ihop spacklet och
brhjlp.


Exempel p flytspackling av golv
versttning

Blandningen av betongen, massans olika konststensstadier, dess rrelsemnster p den
applicerade ytan, avgrnsningslister som hindrar flytspacklet att rinna utanfr markerat
omrde, verktygen och arbetsteknikerna, allt detta frn mina tta timmars arbete med
flytspackling frs ver till mitt stt att arbeta med mitt konsthantverkskap.

Jag arbetade mindre intuitivt och mera medvetet med denna versttning. Jag frska plocka
frn mina erfarenheter inom flytspacklingen.
Marken man flytspacklade fram golvet p symboliseras av wellpappen. Maskeringstejpen r
maskeringslisterna som sitter kvar och dras bort nr spacklet har stelnat. Det frsta lagret och
det andra lagret symboliserar flytspacklets olika stadier av trghet i massan. ven
wellpapplisterna symboliserar rummets ytterkanter.
Sedan anvnder jag en rakel fr att dra massan jmt ver wellpappskivan. Man anvnder ett
liknande verktyg att dra ut flytspacklet ver golvet fr att f en jmn frdelning av spacklet.





Mejeriet

Jag har de senaste sju somrarna vikarierat p ett mejeri uppe i Lule. Jag brjade dr innan
jag valde att blir konsthantverkare.
Mejeriet var lnge min fasta punkt. Spelade ingen roll vart jag befann mig, varje sommar s
kte jag upp till Lule och rttade mig in i ledet. Jag blev en individ i ett skiftlag. Det r det
faktiskt det enda stlle dr jag som timanstlld knt att jag blivit schysst behandlad.

Pallstaplare, 2013
Nr mejeriprodukterna kom in i pallagret s var det jag som hade ansvaret att pallastarna
fungerade, att maskinen lastade p produkten p pallarna. Oftast s rymdes det arton eller tio
packet av mejeriprodukter i varje wellpapptrg och p varje pall rymdes det 182 stycken eller
60 stycken wellpapptrg. Man trdde ver pallarna med wellpappldor och sedan plastade
man in hela pallen och krde ivg den med trucken till pallagret, och s hll man p hela
somrarna, som femskiftare p mejeriet.
versttning

Tiden p mejeriet har verkligen satt sina spr i mitt stt att uttrycka mig p kreativt, jag tycker
att mitt formsprk, mitt stt att uttrycka mig p andas mina erfarenheter min tid p mejeriet.
Det andas industriellproduktion fr mig.
Det r p mejeriet som jag fick min fascination fr wellpapp. Nstan allting var inslaget i
wellpapp, alla produkter frdades i wellpapptrg, alla pallar med wellpapp-trg och vissa
pallar klddes in i wellpapp.

S hr sg det ut vissa dagar p mejeriet. Det var wellpapp verallt. Det var allt man sg. Det
blev verkligen en del av ens vardagsmilj.
En versttning frn mejeriet som r tydlig i mitt konsthantverkskap r den intuitiva
repetitionen, att arbeta monotont, att man nstan kopplar bort tankar och bara styrs av den inre
motorn. Det r ett lge jag har som jag kan sl p och sl av. Lite som att g in i sig sjlv och
lta saker ske utan att man har ngon kontroll. S var det p mejeriet ibland och s har jag
frskt arbeta med mina projekt.




Diskussion
Jag har funderat vldigt mycket p varfr jag inspireras av mina lnearbeten utanfr
Konstfack och hur de synliggrs och tydliggrs i mitt projekt.
Jag ser visuella paralleller mellan mitt projekt och mina arbeten utanfr Konstfack dr jag har
uppmrksammat metoder och processer som jag sen har omfamnat i mitt konsthantverkskap.
Jag har mnga olika arbeten, men bara ett konsthantverkskap, med det vill jag sga att varje
objekt har mnga olika inspirationskllor, baserade metoder och processer frn olika arbeten..
Jag har frskt hrleda helheten och hitta essensen av det jag inspireras av och jag tycker att
jag har lyckats. Jag tycker att man ser kopplingen. Det r en helhet och det gr att frst det
visuella sprket i objekten, Jag tycker att objekten talar sitt eget sprk och att det inte alltid
behver versttas till skriftligt sprk.
Genom mina erfarenhetsberttelser och versttningar har jag frskt synliggra min situation
och ngra utvalda versttningar.

Mina konsthantverkliga objekt r inte en hyllning till min situation. Jag avskyr den situationen
jag r fast i. Finns verkligen inget att hylla, eller ngon att hylla. Jag rkar bara vara i den hr
situationen och gr det bsta av den.
Det hr r mer en berttelse om den moderna kapitalismen sanna vsen, sedd inifrn och
underifrn

Det jag tyckte var problematiskt med mina versttningar var att jag blev osker p om de
speglade verkliga upplevelser eller om det rrde sig om efterkonstruktioner och om det
egentligen spelar ngon roll i frga om autencitet d jag bara frsker gestalta min egen
upplevelse. Jag har inte frskt tvinga fram ngot, bara frskt hitta saker som knns som
uppenbara versttningar fr mig.
Jag har begrnsat mig och frskt att bara anvnda mig av intryck frn fyra olika arbeten, hur
jag utnyttjar olika processer, metoder fr att sedan verstta dem i mitt konsthantverkskap. En
arbetsmetod som jag kontextualiserat fr att synliggra fr mig sjlv hur jag arbetar, fr att i
framtiden kunna utvecklas.
Kllfrteckning

Labov , William 1972, Language in the Inner City. Studies in the Black English Vernacular.
Philadelphia: University of Pennsylvania Press
Johnstone, Barbar 1990. Stories, Community, and Place. Narratives from Middle America.
Bloomington & Indianapoli: Indiana University Press.
Smart Design, Smart Proces. 2011, group exhibition, curator Gustaf Nordenskjld, WDC12,
Helsinki, Finland
Standing, Guy 2011. Prekariatet. Den nya farliga klassen. Gteborg: Daidalos AB
Young, Katharine G. 1987, Taleworlds and Storyrealms. The Phenomenology of Narrative.
Dordrecht: Martinus Nijhoff Publishers.

Appendix

P Utstllningen How - Do - Know p Gustavsbergs konsthall var Charlotta Bellander en av
utstllarna. Hennes verk presenterades p en glasskiva och det inspirerade mig nr jag skulle
stlla ut mitt projekt till examinationen.

Charlotta Bellander, How - Do - Know, Gustavsbergs konsthall, 2014
Reaktioner och kritik under min examination var bland annat att jag jobbat snabbt och med ett
flde, att mottsatsen skapat en kvalitet. Nr man pratar om kvalitativa konsthantverksobjekt,
brukar oftast lngre tillverkningstid vara ett knnetcken p bra kvalitet.
Man pratade om mitt konstverket och dess grnser under min examination. Att utvaren r en
del, berttelsen en del och verket en del. Det tog jag inte med mig till utstllningen och det
kanske jag borde ha gjort, fr det blev inte s tydligt som jag hade velat. Det blev vldigt svrt
att frst kontexten.
Vi pratade om objektens skuggor och att det passade bra in med mitt arbete, det var ngot jag
tog med till utstllningen. Nu i efterhand frstr jag att verket skulle blivit mycket mer
slagkraftigt om jag haft med textberttelser p utstllningen och det r drfr jag inte tycker
att mitt projekt inte fungerade p utstllningen. Verket saknade tyngd p utstllningen. Det
blev keramiska objekt utryckta ur sin kontext.
Projektet i sig har gtt bra. Det viktigaste har varit att flja tidsplanen, vara fokuserad och
strukturerad. De fyra sista veckorna innan examinationen har jag jobbat heltid med lnearbete
och samtidigt skrivit mitt examensarbete och jobbat med mitt keramiska konsthantverk. Det
har varit ett mste fr mig. Jag har levt situationen som jag skrivit om och inte frskt att
kompromissa.
Under examinationen fick jag kritik fr att jag inte fokuserat mer p konsthantverket, att jag
lagt fr mnga timmar p mina lnearbeten. Att jag kastar bort en talang om jag fortstter s
hr.
Jag frstr verkligen kritiken, men om det hr projektet ska ha ngon som helst kthet, s
mste det g till p det hr sttet. Mitt arbete handlar om en situation jag befinner mig i och
det fr man inte glmma bort.
Jag kommer att fortstta arbete med personliga erfarenhetsberttelser och versttningar, det
r en metod jag verkligen vill utveckla i mina arbeten.
Dokumentation
Studiobilder














Examination

Utstllning