!"#$ $&'()*+) ,#-..

-$*)
Morgan Nilsson
2005-03-18





,











3
/01-2'$'$

A |a| som sv. h-tt
A |a:| som sv. I-sicken (med ljust a-ljud)
B |b|
C |ts|
! |"| sv. lattjo
D |d|
# |d!| ung. som sv. tre3&e
E |e| som sv. 4tt
E |e:| som sv. 4ta
$ |je|
F |I|
G |g|
H |h|
CH |ch| liknar sv. (5oklad med mindre prestigeIyllt uttal
I |i|
I |i:| som sv. *s men med slappare tungspets
J |j|
K |k|
L |l|
M |m|
N |n|
% |n!| som i spanskans se6or eller Iranskans champa,7e
O |o| som sv. 8ska
O |o:| som sv. 8t
P |p|
R |r|
& |'| ett r med betydligt kraItigare luItstrm
S |s|
S |s| sj-ljud, som i engelskans +5e
T |t|
( |t!| ung. som sv. vi$$&a
U |u| som sv. "st
U |u:| som sv. "s men med mindre Iramskjutna lppar
) |u:| som sv. "s men med mindre Iramskjutna lppar
V |v|
X |ks|/|gz|


4
Y |i|
Y |i:| som sv. is men med slappare tungspets
Z |z| tonande s, som i tyskans sieben
Z |z| som i Iranskans jour


Betoning

Betoning ligger i tjeckiskan p Irsta stavelsen i ordet.
Praha, Novkov

Preposition Iljande ord betraktas ur betoningssynpunkt som ett ord.
do Prahy


Uttalet av i/y

i och y uttalas p precis samma stt, som |i|.
bil han slog, byl han var

Dremot uttalas d, t, n p olika stt beroende p om de Iljs av i eller y.
Nr d, t, n Iljs av i/ uttalas de mjukt, dvs, som |*|, |+|, |,|.
Nr d, t, n Iljs av y/ uttalas de hrt, dvs, som de vanliga |d|, |t|, |n|.
dl |*il| del, dl |dil| lngre
I Irmmande ord uttalas dock oIta d, t, n hrt ven Ire i/.
diplom |diplom| diplom


Uttalet av -

Bokstaven ! uttalas p tre olika stt beroende p vilket ljud som nrmast
Iregr.
EIter b, p, v, f uttalas ! som |je|.
ob!d |objet| middag, lunch
p!sky |pjeski| till fots
V!ra |vjera|
EIter m uttals ! som |,e|.
m!sto |m,esto| stad


5
Nr ! str eIter d, t, n hr haken egentligen till den Iregende
konsonanten som allts skall uttalas mjukt, som |*|, |+|, |,|.
t! |+e| dig
d!l |*ela| han, hon gr
n!co |,etso| ngot


Uttalet av obstruenter

Obstruenterna Irekommer i par om tonande och tonlsa.
Tonande b v d * g z z dz dz h
Tonlsa p I t + k s s c " ch

Sist i ett ord uttalas tonande obstruent som motsvarande tonlsa.
chlb |chlep| brd Trutnov |trutnoI| ob!d |objet| lunch

Detta gller inte prepositioner som Iljs av och lses ihop med ytterligare
ord.
p"ed obchodem |p'edopchodem| framfr affren

Nr Ilera obstruenter str intill varandra i ett ord mste samtliga uttalas
tonande eller tonlst. Den sista obstruenten i gruppen avgr om uttalet
skall bli tonande eller tonlst.
kdo |gdo| vem obchod |opchot| affr

Obstruenten v r svagare n de vriga och kan inte pverka andra
obstruenter.
tv#j |tvuj| din

Prepositioner pverkas om nsta ord brjar med obstruent.
v pokoji |Ipokoji| i rummet s babi$kou |zbabi"kow|

Prepositionerna v och z uttalas |I| resp. |s| om nsta ord brjar p vokal.
v Ostrav! |I ostravje| z Afriky |s aIriki|




6
@$$-0'$ -= n

Fre , och ) uttalas 7 som svenskt ng-ljud.
2-7)- |ba"ka| 8"#9
I denna Iramstllning kommer dock inte tecknet |"| att anvndas eItersom
det Ir svenskar Ialler sig naturligt att uttala 7 Ire ) och , som ett ng-ljud.


@$$-0+1L#'7)0*7,-#

& Irst i ord Ire konsonant Ialler bort i vardagligt uttal.
&+'. |sem| :"( -* &3'.' |deme| ). (7*


7
J#$",#-1*

M anvnds Irst i ord.
# anvnds inuti och sist i ord.


8
Fonologi


Frmre
t d n r
b p v I m s z l

Hrda

Centrala
b p v I m s z l
j c s z " ' + * ,

Mjuka

Bakre


k g h ch


Hrda

EIter hrda konsonanter kan man inte skriva i.
EIter mjuka konsonanter kan man inte skriva y.

I ett konkret ord r alltid p, b, f, v, m, l, s, z, x hrda eller mjuka, vilket
pverkar valet av bjningsndelser. Att konsonanten sist i ett ord r mjuk
kan markeras i t.ex. ordlistor med en apostroI.
kostel 9;*9", Gsg kostela, Lsg kostele, Dsg kostelu
p"tel` )-#, AGsg p"tele, LDsg p"teli
les %9'(, Gsg lesa, Lsg lese, Dsg lesu
Denis`, AGsg Denise, Vsg Denisi
broskev` /,*%.9", Gsg NApl broskve


Konsonantvxlingar

Endast Ire e
p ! |pj| b ! |bj| I ! |Ij| v ! |vj| m ! |m,|

Fre alla
Nomen Verb (oItast)
k ! c h ! z ch ! s k ! " h ! z
t ! + d ! * n ! , t ! c d ! z
r ! ' s ! s z ! z




9
F")-0=4O0*7,-#

P grund av en ljudIrndring som intrIIade i tjeckiskan under medeltiden
kan en mjuk konsonant i princip bara Iljas av de Irmre korta vokalerna *
och ', samt av den lnga vokalen B. Nr en bjningsndelse brjar med en
annan vokal och denna vokal skulle komma att hamna eIter mjuk
konsonant byts den ut mot motsvarande mjuk vokal.

i u
y
e o

a

T.ex.
Hrd bjning Mjuk bjning
NOM sg R'7- 9).##" a --~ e ##R'
ACK R'7G u --~ i ##R*
GEN R'7? y --~ e ##R'
L&D R'7! e --~ i ##R*
INS R'7"G ou --~ i ##RB
VOK R'7" o --~ e ##R'
N&A pl R'7? y --~ e ##R'
LOK R'7>(5 a --~ i ##RB(5
DAT R'7>. a --~ i ##RB.
INS R'7-.* a --~ e ##R'.*

i ou
y
e .

a




10
Flyktig vokal

En konsonantgrupp sist i ett ord bryts oItast upp genom inskott av en
Ilyktig vokal i Iorm av ett e om ingen bjningsndelse Iinns. Flyktigt e
brukar i ordbcker och grammatikor markeras med en liten ring under
vokalen, dvs. e!.
lste!k lapp, bilfett, NApl lstky
matka mor, Gpl mate!k


Flyktig vokal efter prepositioner

Prepositionen k Ir en Ilyktig vokal om nsta ord brjar p k eller g.
ke! kostelu

Prepositionen v Ir en Ilyktig vokal om nsta ord brjar p v eller f.
ve! vod!

Prepositionerna k och v Ir en Ilyktig vokal om nsta ord brjar p s, z, s, z
ytterligare en konsonant.
ve! skole, ve! slovnku, ke! studentovi

Prepositionerna s och z Ir en Ilyktig vokal om nsta ord brjar p s, z, s, z.
se! synem

Prepositionerna k, v, s och z Ir en Ilyktig vokal om nsta ord r enstavigt
och har en stam som innehller en Ilyktig vokal.
pe!s hund se! psem
hra spel, pfs, Gpl he!r ve! h"e

Flyktig vokal eIter preposition r dessutom obligatorisk i ett antal andra
uttryck, t.ex.
se! mnou, ke! mn!

Flyktig vokal eIter preposition r dessutom vanlig i ett antal andra uttryck,
t.ex.
ve! m!st! (mindre oIta v m!st!) i staden


11
T'7G+

Varje substantiv tillhr ett av de tre genusen: maskulinum, Iemininum eller
neutrum.

Ett substantivens genus avgrs allra oItast av ordets slut.

maskulina r neutrala r Ieminina r
ord Ir mn

ord p konsonant


ord p U"; UB

mnga ord p U'; U!

latinska ord p UG.
ord Ir kvinnor

ord p U-

de Ilesta ord p U'; U!

vissa ord p konsonant

Feminina r bl.a. )"0'& spr, studenthem, .?E mus, 7"( natt, DB+'! % sng,
$#-.=-& sprvagn, =!( sak samt substantiv som slutar p U"+$, t.ex. )"+$
ben (i skelett)

Alla bestmningar mste st i samma genus som det ord bestmningen
syIter p.

='0)C 3#. ett stort hus $'+)C $G#*+$- en tfeckisk turist
='0)> E)"0- en stor skola $'+)> .*7*+$#?7! en tfeckisk kvinnlig minster
='0)H .!+$" en stor stad $'+)H 3B$! ett tfeckiskt barn




12
Nominativ

anvnds
Ir att beteckna subjektet.
1an je doma. Jan r hemma. Petr bydl v Brn!. Petr bor i Brno.
V!ra zn japonskho rezisra. J!ra knner en fapansk regissr.
Ir att beteckna predikatsIyllnaden.
1an je student. Jan r student. Koupelna je mal. Badrummet r
litet.

PERSONLIGA PRONOMEN
1 person 2 person 3 person
singular j ty on m.
ona I.
ono n.
plural my vy oni inkl. mv.
ony exkl. mv.
ona n.




13
<".*7-$*= +*7,G0-#

Nominativ singular kallas oIta ven Ir ordets grundIorm.
Fr adjektiv, pronomen och rkneord anses den maskulina Iormen i
nominativ singular vara ordets grundIorm.
GrundIormen anvnds som uppslagsIorm i ordbcker.

PRONOMEN
mask. neutr. Iem.
hrda ord -# -o -a
mjuka ord -# -e -e

ADJEKTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -y -e -a
mjuka ord -i -i -i

Ett pronomen har helt oregelbunden Iorm i mask. Nsg.
$'7; $"; $- den, denna
Vissa pronomen har lng vokal i den ndelselsa maskulina Iormen.
+>.; +-."; +-.- sflv, ensam, sflvaste (bara)
.#&; ."&' min
$=#&; $="&' din
+=#&; +="&' sin
7>E; 7-E' vr
=>E; =-E' er
Andra har Ilyktig vokal i den ndelselsa maskulina Iormen.
&'3'!7; &'37"; &'37- en
=E'(5'!7; =E'(57"; =E'(57- all, hela



14
NL#473#*7,-# * +$-..'7

Mnga substantiv som i grundIormen nominativ singular slutar p
konsonant uppvisar olika typer av Irndringar i stammen s att
grundIormen i nominativ singular har en stam och alla de vriga bjda
Iormerna en annan stam.


F")-0047,3

I vissa ord har den ndelselsa grundIormen lng vokal medan alla Iormer
med ndesle har kort vokal.

i ~ e +7B5 %#6, GLDsg +7!5G, Isg +7!5'.
e ~ e (50H2 8*6+, Gsg (50'2-
. ~ o 3#. !2%, GDsg 3".G, Lsg 3".!, Isg 3".'., NApl 3".?

'! W "

OIta innehller den ndelselsa grundIormen ett ' medan andra Iormer
med ndesle saknar detta '. Ett sdant ' kallas Ilyktig vokal och markeras i
grammatiken som '!.

e ~ # X*#'!), AGsg X*#)-, LDsg X*#)"=*, Isg X*#)'.




15
<".*7-$*= D0G#-0

PRONOMEN
mask. varelser mask. ting &
Iem.
neutr.
hrda ord -y -a
mjuka ord

i
-e -e

ADJEKTIV
mask. varelser mask. ting &
Iem.
neutr.
hrda ord -e -a
mjuka ord

i
-i -i

SUBSTANTIV
mask. varelser mask. ting &
Iem.
neutr.
hrda ord -y -a
mjuka ord

i, -ove, -e
-e -e

Den grundlggande ndelsen Ir maskulina varelsebetecknande substantiv
r Y*.
De konsonantvxlingar som intrIIar r:
t ! |+| student studenti
d ! |*| m!"dy m!"di
n ! |,|
r ! ' doktor dokto'i dobry dob'i
k ! c Polak Polaci velky velci
h ! z vrah vrazi drahy drazi
ch ! s !ech !esi
Samt Ir adjektiven dessutom:
sk ! |s+| "esky "esti
ck ! |"+| anglicky angli"ti

Maskulina varelsebetecknande substantiv bildade med suIIixen U$'0 och
U-7 samt enstaka andra har ndelsen UH.
G$*$'0H &-*"*,, D">$'0H )-##,*, /7,0*$-7H ,#(,&%0-#, +"G+'3H
(*"##"*, 0*3H 0-##.%9'*


16
Mnga korta maskulina varelsebetecknande substantiv som betecknar yrke,
slktskap eller nationalitet, men ven en del lite lngre, har ndelsen U"=H.
+?7"=H sner, Z=H3"=H svenskar, Q>7"=H danskar, <"#"=H norrmn,
N*7"=H finnar, D+?(5"0","=H psvkologer

Vissa Ieminina substantiv med grundIorm p konsonant har Npl p U*.
.?E*; 7"(*; =!(* samt alla ord p U"+$, t.ex. )"+$*.

Helt oregelbunden Iorm i nominativ plural har:
)"7! hstar, #"3*$' frldrar, #G(' hnder.

Genomgende annan stam i plural n i singular har:
$0"=!) mnniska, pl. 0*3H; 0*3*; 0*3B; 0*3'(5; 0*3'.; 0*3.*
D"B$'0 vn, pl. D#>$'0H; D">$'0'; D">$'0; D">$'0B(5; D">$'0#.; D">$'0*
Fljande tre ord byter dessutom genus Irn neutrum i singular till
Iemininum i plural.
3B$! barn, pl. 3!$*; 3!$*; 3!$B; 3!$'(5; 3!$'.; 3!$.*
")" ga, pl. "$*; "$*; "$B; "$B(5; "$B.; "$*.-
G(5" ra, pl. GE*; GE*; GEB; GEB(5; GEB.; GE*.-



17
Ackusativ

anvnds
Ir att beteckna det direkt objektet.
Koupil jsem kvu. Jag har kpt kaffe. Znm tvoji sestru. Jag knner
din svster. Mm rd banny. Jag tvcker om bananer.
eIter mnga prepositioner
mimo utanfr, inte i, utom, frutom
mimo Prahu inte i Prag, mimo republiku utanfr landet, kazd
den mimo pond!l varfe dag utom mndag, mimo jin bland
annat
na till, p betecknar rrelse och IrIlyttning till en yta eller plats
na koupalist! till badplatsen, na postu till posten
Sedl si na st#l. Han satte sig p bordet.
na fr betecknar det ett objekt r avsett Ir
sesit na slov$ka ett hfte fr glosor, sklenka na pivo ett lglas
pro fr, t, till
to je pro tebe det r till dig
pro efter, fr att hmta/kpa vid rrelseverb
sel do trafiky pro cigarety han gick till kiosken efter cigaretter
p"es ver, via
jel p"es most han kte ver bron
skrz genom
sel skrz les han gick genom skogen
v p vid veckodag, klockslag m.m.
v sobotu p lrdag, v jednu klockan ett (eng. at one oclock)
za fr med avseende p pris, tack m.m.
cena za kvu priset fr kaffet, d!kuju za knihu tack fr boken
za om med avseende p tid
Koncert za$n za hodinu. Konserten brfar om en timme.
nad upp ver, pod in under, p"ed framfr, za bakom, mezi in emellan
nr dessa prepositioner Irknippas med en handling som innebr
ngon som helst rrelse.



18
PERSONLIGA PRONOMEN
1 person 2 person 3 person
singular .! $! A $'2' 5" A &'5" mv.
5" A &'& m./n.
&&' n.
&* I.
plural 7>+ =>+ &'
EIter preposition 7!5"; 7!&; &7!; 7*; 7!



19
/()G+-$*= +*7,G0-#

I singular har ackusativen srskilda ndelser endast Ir Ieminina ord som i
grundIormen slutar p vokal.
Fr maskulina varelser anvnds samma Iorm som i genitiv.
Fr maskulina ting och neutrala ord anvnds samma Iorm som i
grundIormen nominativ.

PRONOMEN
mask. varelser Iem.
hrda ord -oho -u
mjuka ord -eho -i

ADJEKTIV
mask. varelser Iem.
hrda ord -eho -ou
mjuka ord -iho -i

SUBSTANTIV
mask. varelser Iem.
hrda ord -a -u
mjuka ord -e -i



20
/()G+-$*= D0G#-0

I plural har ackusativen srskilda ndelser endast Ir maskulina
varelsebetecknande ord. Dessa Iormer har samma ndelser som de
maskulina tingbetecknande och Ieminina orden i nominativ.
Fr alla andra ord anvnds samma Iorm som i grundIormen nominativ.

PRONOMEN
mask. & Iem. neutr.
hrda ord -y -a
mjuka ord -e -e

ADJEKTIV
mask. & Iem. neutr.
hrda ord -e -a
mjuka ord -i -i

SUBSTANTIV
mask. & Iem. neutr.
hrda ord -y -a
mjuka ord -e -e



21
Genitiv

anvnds
Ir att beteckna gare eller annan tillhrighet eller samhrighet, t.ex. att
ngot r en del av ngot strre.
syn Petra Novka Petr Novaks son (gande)
ob$an 'esk republiky en medborgare i Tfeckiska republiken
(tillhrighet, oIta preposition i svenskan)
kus dortu en bit av en trta, en trtbit (del av strre enhet, oIta
sammansatt ord p svenska)
eIter alla uttryck Ir mngd och mtt.
litr mlka, mnoho pacient#, trochu $aje
rkneord Irn 5 och uppt styr genitiv plural.
p!t milion# fem milfoner, milion lid en milfon mnniskor
rkneordet p#l halv styr genitiv singular.
p#l milionu en halv milfon
eIter mnga prepositioner
blzko nra

do till, in i

od frn

oko!o omkring

podle enligt

u hos, vid

vedle bredvid

z frn, ur, av
z Gteborgu frn Gteborg



22
PERSONLIGA PRONOMEN
1 person 2 person 3 person
singular .! $! A $'2' 5" A &'5" m./n.
5" A (&'& m./n.
&B I.
plural 7>+ =>+ &*(5
EIter preposition 7!5"; 7!&; 7B; 7*(5


23
Genitiv singular

PRONOMEN
mask. neutr. Iem.
hrda ord -oho -e
mjuka ord -eho -i

ADJEKTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -eho -e
mjuka ord -iho -i

SUBSTANTIV
m. var. m. ting neutr. Iem.
hrda ord -a -u (-a) -a -y
mjuka ord -e -e -e -e

De allra Ilesta maskulina tingbetecknande substantiven har ndelsen -u.
Endast ett mindre antal har ndelsen -a. Dessa mste lras utantill.
chleba brd, jazyka sprk, ob!da middag, lunch
Som regel har ord p -n, -n, -ov ndelsen -a.
do Berlna, Londna, Benesova

Feminina substantiv med Npl. p -i har denna ndelse ven i Gsg.
mysi, noci, v!ci samt alla ord p -ost, t.ex. kosti.




24
T'7*$*= D0G#-0

PRONOMEN
hrda ord ech
mjuka ord -ich

ADJEKTIV
hrda ord -ych
mjuka ord -ich

SUBSTANTIV
mask. Iem. & neutr.
hrda ord -#
mjuka ord

-.
-i

De Ilesta Ieminina och neutrala substantiv utan ndelse Ir Ilyktig vokal
om stammen slutar p mer n en konsonant.
# ~ e$ .-$'!) mdrar, 5"0'!) tfefer, 1*#'! . firmor

Ett litet antal Ieminina och neutrala substantiv, Irmst de utan ndesle i
Gpl, Ir vokalIrkortning.
a ~ a )#-= kor, D#-(B arbeten
ou ~ u 5G2 svampar

Feminina ord p U*('; U*0'; U?7! och neutrala ord p U*E$! har oItast Gpl p
U".
G0*( gator, )"E*0 skfortor, )"0',?% kolleger, 0'$*E) flvgplatser

Feminina substantiv med grundIorm p konsonant har alltid Gpl p UB.
7"(B; =!(B; )"+$B

Andra undantag:
D">$'0 vnner
3!$B barn, 0*3B mnniskor, "$B gon, GEB ron
7"5"G ben, ftter, #G)"G armar, hnder




25
]")-$*=

anvnds
eIter perpositionerna
= i
= TL$'2"#,G i Gteborg
7- p
7- G7*='#K*$! p universitetet
" om
" :#-K' om Prag
D" efter
D" "2!3! efter lunchen
D"* vid

PERSONLIGA PRONOMEN
1 person 2 person 3 person
singular .7! $"2! 7!. m./n.
7B I.
plural 7>+ =>+ 7*(5



26
]")-$*= +*7,G0-#

PRONOMEN
mask. neutr. Iem.
hrda ord -om -e
mjuka ord -em -i

ADJEKTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -em -e
mjuka ord -im -i

SUBSTANTIV
m. pers. m. vr. neutr. Iem.
hrda ord -ovi -u e / -u e
mjuka ord -i -i -i -i

De Ilesta hrda neutrala substantiv brukar ha ndelsen Y'.
Ord som slutar p U)"; U,"; U(5"; U5"; U#"; U+$=" brukar ha ndelsen UG.
Ngra helt exakta regler Iinns dock inte.
= -G$! i bilen
7- .*7*+$'#+$=G p departementet
men:
= .0H(' i mflken


!"7+"7-7$=4O0*7,-#

Alla genus
b ! |bj|
p ! |pj|
w ! |vj|
I ! |Ij|
m ! |m,|
t ! |+| .!+$" stad =' .!+$!
d ! |*| "2!3 lunch D" "2!3!
n ! |,|
r ! '


27
FramIr allt i Iemininum
k ! c
h ! z kniha bok v knize
g ! z Olga o Olze
ch ! s st"echa tak na st"ese


Undantag

Ett hrt maskulint personbetecknande substantiv Iljs av ytterligare ett
substantiv Ir ndeslen -u.
o Petru Novkovi, o panu Novkovi

Ett mjukt maskulint personnamn som inte Iljs av ytterligare substantiv Ir
ndelsen -ovi
o Milosovi, o Gasparovi$ovi
men:
o Milosi Novkovi

Ett mindre antal hrda maskulina tingbetecknande substantiv brukar ha
ndelsen +e.
Detta gller bl.a. stder p -ov, -n, -n.
v Londn! i London
Andra mste lras utantill, bl.a.
na hrad! p borgen, v kostele i kvrkan, v lese i skogen, na most! p
bron, po ob!d! efter lunchen
Det r dock inte Irgan om ngra hundraprocentiga regler utan snarare om
starkare eller svagare tendenser. Mnga ord, i synnerhet sdana av
internationell karaktr, har bda ndelserna, t.ex.
oItast v jazyce men ven v jazyku i sprket
oItast v obchod! men ven v obchodu i affren
oItast v autobuse men ven v autobusu i bussen
lika oIta na koncert! som na koncertu p konserten
oItast v parlamentu men ven v parlament! i parlamentet
Om bda ndelserna r mjliga brukar det anses bttre att anvnda +e.



28
]")-$*= D0G#-0

PRONOMEN
mask. neutr. Iem.
hrda ord ech
mjuka ord -ich

ADJEKTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -ych
mjuka ord -ich

SUBSTANTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord
ord p )/,/5/(5
-ech
ich
-ech
-ach
-ach
mjuka ord -ich

Fr hrda maskulina och neutrala ord r den normala ndelsen U'(5.
EIter ); ,; 5; (5 anvnds dock YB(5 i maskulinum och U>(5 i neutrum.

Mnga Ieminina substantiv med Npl. p U* har Lpl p U'(5.
=!('(5 samt alla ord p U"+$, t.ex. )"+$'(5.

Andra undantag:
3!$'(5 barn, 0*3'(5 mnniskor
7"5"G ben, ftter, #G)"G armar, hnder



29
Dativ

anvnds
Ir att beteckna det indirekta objektet, dvs. oItast den person i satsen
som Ir ngonting.
Babi$ka ud!lala Mirkovi slek $aje. Farmor gforde en kopp te t
Mirek.
eIter vissa verb
pomh > pom#ze hflpa
Mirka pomh mamince. Mirka hflper mamma.
d!kuje > pod!kuje tacka
Mirek d!kuje str$kovi. Mirek tackar sin morbror.
vid en rad uttryck Ir knslor och upplevelser anvnds dativ Ir att
beteckna den som upplever eller knner ngot.
1ejich d#m se mi lb. Jag gillar deras hus. 1e ti zima? Frvser du?
eIter perpositionerna
dky tack vare
dky Mirkovi tack vare Mirek
k till (person), mot
sla k zrcadlu hon gick fram till spegeln
naproti emot, mittemot, till mtes
naproti vchodu mittemot ingngen, sla jim naproti hon gick
dem till mtes
proti mot
boj proti zlo$inu kampen mot brottslighet

PERSONLIGA PRONOMEN
1 person 2 person 3 person
singular mi / mn! ti / tob! mu / jemu m./n.
j I.
plural nm vm jim
EIter preposition n!mu, n, nim.



30
Q-$*= +*7,G0-#

Dativ singular sammanIaller i Iemininum helt och hllet med lokativen.

Dativ singular sammanIaller Ir de maskulina och neutrala substantivens
del till strsta delen med lokativen. Enda skillnaden r att problemet med
valet mellan Y' och UG inte Ireligger i dativ. I dativ anvnds bara UG.

PRONOMEN
mask. neutr. Iem.
hrda ord -omu -e
mjuka ord -emu -i

ADJEKTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -emu -e
mjuka ord -imu -i

SUBSTANTIV
m. pers. m. vr. neutr. Iem.
hrda ord -ovi -u -u e
mjuka ord -i -i -i -i




31
Q-$*= D0G#-0

PRONOMEN
mask. neutr. Iem.
hrda ord em
mjuka ord -im

ADJEKTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -ym
mjuka ord -im

SUBSTANTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -.m -.m -am
mjuka ord -.m -im -im

Mnga Ieminina substantiv med Npl. p U* har Dpl p U'..
=!('. samt alla ord p U"+$, t.ex. )"+$'..

Andra undantag:
3!$'. 8"*#, 0*3'. 0-##.%9'*



32
Instrumentalis

anvnds
Ir att beteckna det redskap som en handling utIr med.
Petr psou novou tuzkou. Petr skriver med en nv penna.
Pojedeme tam metrem. Ji ker dit med tunnelbanan.
Ir att beteckna substantivisk predikatsIyllnad i hgre stil.
Petr je vbornm lka"em. Petr r en utmrkt lkare.
eIter prepositioner
s (tillsammans) med.
s manzelkou a synem med hustrun och sonen
mezi mellan, bland

nad ovanfr, ver

pod nedanfr, under

p"ed framfr (rumsrelation), fr . sedan (tidsrelation)
p"ed obchodem framfr affren, p"ed hodinou fr en timme
sedan
za bakom, bortom

PERSONLIGA PRONOMEN
1 person 2 person 3 person
singular mnou tebou jm m./n.
j I.
plural nmi vmi jimi
EIter preposition nm, n, nimi.


33
`7+$#G.'7$-0*+ +*7,G0-#

PRONOMEN
mask. neutr. Iem.
hrda ord im -ou
mjuka ord -im -i

ADJEKTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -ym -ou
mjuka ord -im -i

SUBSTANTIV
mask. neutr. Iem.
hrda ord -ou
mjuka ord

-em
-i




34
`7+$#G.'7$-0*+ D0G#-0

PRONOMEN
hrda ord emi
mjuka ord -imi

ADJEKTIV
hrda ord -ymi
mjuka ord -imi

SUBSTANTIV
mask. & neutr. Iem.
hrda ord -y -ami
mjuka ord -i -emi

De Ilesta Ieminina substantiv med Npl. p U* har Ipl p U.*.
.?E.*; =!(.* samt alla ord p U"+$, t.ex. )"+$.*.

Andra undantag:
3!$.* 8"*#, 0*3.* 0-##.%9'*
Vidare ett antal oregelbundna ord som krver attribut p UC.-; UB.-;
Y'.-; U*.-.
7"5-.-; "$*.-; #G)-.-; GE*.-


35
F")-$*=

anvnds
Ir att markera direkt tilltal.


F")-$*= +*7,G0-#

Vokativen Iinns bara i maskulinum och Iemininum singular av substantiv.
I alla andra Iall uttrycks tilltal med nominativIormen.

SUBSTANTIV
mask. & neutr. Iem.
hrda ord
ord p )/,/5/(5
-e
-u
-o
mjuka ord -i -e

Feminina substantiv med grundIorm p konsonant har alltid Vsg p U*.
7"(*; DB+7*; =!(*; )"+$*




36
Substantiv med avvikande bjning

Maskulina ord som slutar p -a bjs i hela singular Irutom LDsg som
Ieminina substantiv och i hela plural samt LDsg som maskulina substantiv.
Nsg kolega, A kolegu, G kolegy, LD kolegovi, I kolegou, V kolego
Npl kolegov, A kolegy, G koleg#, L kolezch, D koleg#m, I kolegy




37
/3&')$*=

Bjning

Adjektiven bjs i genus, numerus och kasus. Dessutom uppvisar de Ilesta
egenskapsbetecknande adjektiv och ett mindre antal relationsbetecknande
adjektiv tre komparationsgrader: positiv, komparativ och superlativ.

Adjektiven saknar srskild Iorm i vokativ. Nominativen anvnds i stllet
genomgende.

Vidare kan ett stort antal IormsammanIall iakttas.

I singular grs Iull genusdistinktion endast i nominativ och ackusativ. I
vriga kasus har maskulinum och neutrum en gemensam Iorm medan
Iemininum har en annan Iorm.

I Iemininum singular sammanIaller genitiv, lokativ och dativ.

I plural grs endast genusdistinktion i nominativ och ackusativ.

I plural sammanIaller genitiv och lokativ.




38
Hrda stammar

liten`
mv mt n I mv mt n I
y e a Nsg mal mal mal
eho y e ou A malho mal mal malou
eho e G malho mal
em e L malm mal
emu e D malm
u
mal
ym ou I malm malou
mv mt I n mv mt I n
i e a Npl mal mal mal
e a A mal mal
ych G malch
ych L malch
ym D malm
ymi I malmi

I Npl mv ger ndelsen /i/ upphov till Iljande konsonantvxlingar.
/t/ /d/ /n/ /r/ /k/ /h/ /x/ /st/ /ck/
" " " " " " " " "
/+/ /*/ /,/ /'/ /c/ /z/ /s/ /s+/ /"+/

Nsg m dobr Npl dob" bra
Nsg m velk Npl velc stor
Nsg m drah Npl draz dvr, kr
Nsg m $ern Npl $ern svart
Nsg m $esk Npl $est tfeckisk
Nsg m praktick Npl prakti$t praktisk




39
Mjuka stammar

Irmmande`
mv mt n I mv mt n I
i Nsg (*KB
iho i A (*KB5" (*KB
iho i G (*KB5" (*KB
im i L (*KB. (*KB
imu i D (*KB.G (*KB
im i I (*KB. (*KB
i Npl (*KB
i A (*KB
ich G (*KB(5
ich L (*KB(5
im D (*KB.
imi I (*KB.*


I I I I
I I
I I I I
I I


40
KortIormer

Ett stort antal vanliga adjektiv samt i synnerhet alla passiva particip har i
nominativ Irutom de ovan redovisade normala Iormerna, de s.k.
lngIormerna, ven en parallell substantivisk/pronominell bjning. Dessa
Iormer slutar p kort vokal och brukar drIr kallas adjektivets kortIormer.
KortIormerna kan endast anvndas predikativt och Irekommer som regel
endast i hgre stil.

mv mt I n
Nsg # a o
Npl i y a

mv mt I n
Nsg adj/lng spokojen spokoje
n
spokoje
n
subst/kor
t
spokojen spokoje
na
spokoje
no
Npl adj/lng spokoje
n
spokojen spokoje
n
subst/kor
t
spokoje
ni
spokojeny spokoje
na

Frutom participen uppvisar bl.a. Iljande adjektiv emellant predikativa
kortIormer. Observera att vokalIrlngning i stammen eller inskott av
Ilyktig vokal Irekommer. Vanligast Irekommande r Iormen i
maskulinum singular samt vid ngra adjektiv Iormen i mv pl.
mld, mlda mlad, mlad ung
mrte!v, mrtva, mrtvi mrtv, mrtv, mrtv dd
nemoce!n, nemocna,
nemocni
nemocn, nemocn,
nemocn
sfuk
smute!n, smutna,
smutni
smutn, smutn,
smutn
ledsen,
sorgsen
str, stra star, star gammal
s)aste!n, s)astna,
s)astni
s)astn, s)astn,
s)astn
lvcklig
zdrv, zdrva, zdrvi zdrav, zdrav,
zdrav
frisk



41
Ngra adjektiv anvnds dock oIta i kortIorm i samtliga genus i bda
numerus, bl.a.
jist, jista, -o, -i, -y, -a jist sker
1

ochote!n, ochotna, -o,
-i, -y, -a
ochotn villig
povine!n, povinna, -o,
-i, -y, -a
povinn skvldig

Adjektivet rd glad, grna Irekommer endast predikativt och har bara
kortIormer.
mv mt I n
Sing rd rda rdo
Plur rdi rdy rda

Vokalen -- i rd Irkortas d negationspreIixet ne- lggs till: nerad,
nerada...


Possessiva adjektiv

P tjeckiska kan man av personbetecknande maskulina och Ieminina
substantiv bilda srskilda possessiva adjektiv.
Av regelbundna mv substantiv, liksom av mv substantiv p -/a/ bildas
possessiva adjektiv med suIIixet -#v/-ov-.
ote!c, otc#v $in far, fars handling
Kare!l, Karl#v most Karl, Karlsbron
Kare!l, Karlova ulice Karl, Karlsgatan
p"edseda, p"edsed#v bratr ordfrande, ordfrandens bror

Av Ieminina substantiv bildas de med suIIixet +in, vilket ger upphov till
Iljande konsonantvxlingar.
/t/ /d/ /n/ /r/ /k/ /h/ /x/
" " " " " " "
/+/ /*/ /,/ /'/ /c/ /z/ /s/

matka, mat$in plat mor, mors ln
sestra, sest"ina svatba svster, svsterns brllop
Olga, Olziny dopisy Olga, Olgas brev

1
Bde lng- och kortIormerna tIljs i denna betydelse av det reIlexiva pronomenet si, t.ex. Nejsem si jist. Jag r inte sker.


42

Dessa adjektiv bjs sedan med substantiviska ndelser i NAGLDsg och
NApl och med adjektiviska ndelser i Isg och GLDIpl.

mv mt n I mv mt n I
# o a Nsg Karl#v Karlovo Karlova
a # e u A Karlova Karl#v Karlovo Karlovu
a y G Karlova Karlovy
e L Karlov!
u e D Karlovu Karlov!
ym ou I Karlovm Karlovo
u
mv mt I n mv mt I n
i y a Npl Karlovi Karlovy Karlova
y a A Karlovy Karlova
ych G Karlovch
ych L Karlovch
ym D Karlovm
ymi I Karlovmi

na Karlov! most! p Karlsbron
v Karlov! ulici p Karlsgatan
k mat$in! sest"e till mors svster

Av maskulina personnamn som slutar p Irmre vokal eller som har
adjektivisk bjning kan possessiva adjektiv inte bildas. I stllet anvnds
IramIrstlld genitiv, t.ex.
Palackho nm!st Palackvtorget

KOMPARATION

Den vanligaste komparativndelsen r /ejsi/. Den anvnds vid Ilertalet
hrda och alla mjuka adjektiv.
milejs mil rar, kr
modern!js modern modern

Fre /ejsi/ i komparativ intrIIar Iljande konsonantvxlingar.
/p/ ! /pj/ hloup!js hloup dum
/b/ ! /bj/


43
/I/ ! /Ij/
/v/ ! /vj/ nov!js nov nv
/m/ ! /m,/ znm!js znm knd
/t/ ! /+/
/d/ ! /*/
/n/ ! /,/ cenn!js cenn vrdefull
/r/ ! /'/ moud"ejs moudr klok
/k/ ! /"/ divo$ejs divok vild
/sk/ ! /s+/ lidst!js lidsk mnsklig
/ck/ ! /"+/ prakti$t!js praktick praktisk

I ett adjektiv intrIIas hrvid en anmrkningsvrd vokalvxling.
/a/ ! /je/ sv!t!js svat helig

Ett mindre antal adjektiv har ndelsen /si/ i komparativ. Den anvnds vid
mnga adjektiv med stam p bakre konsonant. Fljande Irndringar sker
hrvid i stammen:
positivens -k-, -ok-, -ek- Ialler som regel bort
dals dalek avlgsen
hlubs hlubok dfup
sirs sirok bred
slads sladk st
t!zs t!zk tung, svr
vidare Irkortas stammens vokal
krats krtk kort
dessutom intrIIar Iljande konsonantvxlingar:
/s/ ! /s/ vyss vysok hg
/z/ ! /z/ blizs blzk nrbelgen
nizs nzk lg
uzs zk smal, trng
/x/ ! /s/ tiss tich tvst
/h/ ! /z/ drazs drah dvr, kr

Helt regelbund et kompareras dock divok vild liksom alla avledda
adjektiv p -/sky/ och -/cky/, t.ex. lidsk mnsklig och praktick praktisk.

I ett litet antal adjektiv Ialler inte -k- utan i stllet intrIIar en ngot
anmrkningsvrd konsonantvxling.
/k//si/ hez$ hezk vacker


44
!
/"si/ !
/"i/
leh$ lehk ltt
m!k$ m!kk mfuk
ten$ tenk tunn

Komparativndelsen -/si/ anvnds ven vid ett litet antal adjektiv med stam
p
-by slabs slab svag
-vy tmavs tmav mrk
-dy mlads mlad ung
tvrds tvrd hrd
-ry stars star gammal

Vid vissa adjektiv Irekommer parallellIormer.
bohats # bohat!js bohat rik
$ists # $ist!js $ist ren
hrubs ~ hrub!js hrub grov

Ngra adjektiv har oregelbundna komparativIormer:
leps dobr god, bra
hors smre zl dlig
zlejs ondare zl ond, arg
hors # spatn!js spatn dlig
v!ts vel(i)k stor
mens mal liten
dels dlouh lng


Superlativ

Alla superlativIormer bildas genom att preIixet nej- lggs till
komparativIormerna.
positiv komparativ superlativ
dobr bra, god leps nejleps
star gammal stars nejstars
nov nv nov!js nejnov!js


Analytisk komparation

D D


45
Vid mnga adjektiv Irekommer ven analytisk komparation med
adverben $ vce # vc mer respektive $ nejvce # nejvc mest. Analytisk
komparativ mste anvndas vid bl.a. presens particip.
rozhodujc avgrande vc(e) rozhodujc nejvc(e) rozhodujc

Negativ komparation uttrycks alltid syntetiskt med adverben $ mn! #
m% mindre respektive $ nejmn! # nejm% minst.
drah dvr mn! drah nejmn! drah
mindre dvr minst dvr


Komparationsgrader

Vid jmIrelse av tv Ireml kan inte superlativ, utan endast komparativ
anvndas. Superlativ Irutstter ett val bland minst tre objekt. Om antalet
inte anges kan man allts med ledning av komparationsgraden sluta sig till
hur stort urvalet r: tv respektive minst tre.
Kter z t!chto (dvou)
u$ebnic je leps?
Jilken av de hr (tv)
lrobckerna r bst?
Kter z t!chto (t") kv!tin je
nejhez$?
Jilken av de hr (tre)
blommorna r vackrast?



46
Adverbens bildning

Adjektivndelsen erstts som regel av +e.
adj rychl snabb adv rychle snabbt

Denna ndelse medIr Iljande konsonantvxlingar.
/p/ /b/ /I/ /v/ /m/ /t/ /d/ /n/ /r/ /k/ /h/ /x/
" " " " " " " " " " " "
/pj/ /bj/ /Ij/ /vj/ /m,
/
/+/ /*/ /,/ /'/ /c/ /z/ /s/

adj dobr god, bra adv dob"e bra, vl
such torr suse torrt
prost enkel prost! enkelt
hloup dum hloup! dumt

Av adjektiv p -sk/-ck/-zk bildas adverb p -sky/-cky/-zky.
adj p"telsk vnskaplig adv p"telsky vnligt
n!meck tvsk n!mecky p tvskt stt
hezk vacker hezky vackert

Ngra adverb bildas med ndelsen -o.
adj $ast vanlig adv $asto ofta

Dessa har i ngra Iall dessutom parallellIormer p +e. De senare har d en
verIrd betydelse.
adj dalek avlgsen adv daleko lngt borta
dalece avlgset
blzk nra, nrbelgen blzko nra, nrbelget
blzce nra, intimt



47
Adverbens komparation

Komparativ av adverb p +e bildas alltid med +eji. Samma
konsonantvxling som i positivIormen kvarstr ven i komparativen.
pos pozd! sent komp pozd!ji senare
vesele glatt veseleji gladare

ven vissa adverb med annat slut har i komparativ ndelsen +eji som
medIr Iljande konsonantvxlingar.
/p/ /b/ /I/ /v/ /m/ /t/ /d/ /n/ /r/ /x/
" " " " " " " " " "
/pj/ /bj/ /Ij/ /vj/ /m,
/
/+/ /*/ /,/ /'/ /s/

pos pomalu lngsamt komp pomaleji lngsammare
$asto ofta $ast!ji oftare

Komparativ av adverb p -sky/-cky samt vissa p -ky/-ko/-ce bildas ocks
med ndelsen +eji. Fljande konsonantvxling ger rum:
/sk/ /ck/ /c/ /k/
" " " "
/s+/ /"+/ /"/ /"/

pos prakticky praktiskt komp prakti$t!ji mera praktiskt
hezky vackert hez$eji vackrare
hladce / hladko fmnt, sltt hlad$eji fmnare,
sltare
krtko kort krat$eji kortare
lehce / lehko ltt leh$eji lttare
prudce hftigt, kraftigt prud$eji hftigare

Komparativ av adverb p -oko och -eko samt vissa p -ko och -o bildas
med ndelsen +e i skriItsprket och +" i talsprket.
! SuIIixen -k-, -ok-, -ek- Ialler bort i komparativIormerna.
! Stamvokalen Irlngs.
! Fljande Konsonantvxlingar intrIIar:
/r/ /s/ /z/ /h/
" " " "
/'/ /s/ /z/ /z/


48

pos draho dvrt komp drz $ drze dvrare
vysoko hgt vs $ vse hgre
daleko lngt dl $ dle lngre
blzko nra blz $ blze nrmare
nzko lgt nz $ nze lgre
t!zko tungt, svrt tz $ tze tvngre,
svrare

Vissa ord vacklar mellan +eji och +e / +".
pos siroko brett komp s"eji / s" $ s"e bredare
zko trngt zeji $ ze trngre

Oregelbundna r:
pos hluboko dfupt komp hloub!ji $ hloub dfupare
dlouho lnge $ dle ## dl lngre
dob"e bra, vl $ lpe # lp bttre
brzo / brzy snart, tidigt d"v $ d"ve frr,
tidigare
mlo lite $ mn! ## m% mindre
mnoho, moc, hodn! mvcket vc $ vce mera
zle, spatn! illa, dligt h#" $ h#"e smre
rd grna rad!ji / radsi hellre


Superlativ

Superlativ bildas precis som av adjektiv med hjlp av preIixet nej- som
Iogas till komparativIormen.


49
:#"7".'7

betonad &
vid prep.

obetonad
betonad &
vid prep.

obetonad
&> NOM $?
ACK .!
.!

GEN
$'2'
$'2'
$!
$!
LOK .7!
.7! .* DAT
$"2!
$"2! $*
.7"G INS $'2"G

vid prep. betonad obetonad vid prep. annars
"7 0
"7" #
NOM "7-
7!5" 0)
7!& 0E#
/7! #
&'5" 0)
&'& 0E#
/&' #
5" ACK 7* &*
7!5"
7!&
&'5"
&'&
5" GEN 7B &B
7!. LOK 7B
7!.G &'.G .G DAT 7B &B
7B. &B. INS 7B &B

vid prep. annars
.? =? NOM "7* .#9&@ 0)
"7? ,S9&@ 0)
"7- #
7>+ =>+ ACK 7! &'
7>+ =>+ GEN 7*(5 &*(5
7>+ =>+ LOK 7*(5
7>. =>. DAT 7*. &*.
7>.* =>.* INS 7*.* &*.*



50

betonad &
vid prep.

obetonad
ACK
GEN
+'2'
+'2'
+'
+'
LOK +"2!
DAT +"2! +*
INS +'2"G

NOM )3" ("
ACK )"5" ("
GEN )"5" $'5"
LOK )". $'.
DAT )".G $'.G
INS )C. $B.

Obestmda pronomen bildas av de Irgande med preIixet 7!U.
7!)3" #7('#, 7!(" #7('4, 7!)3' #7('#%4"#%

Negerade pronomen bildas av de Irgande med preIixet 7*U.
7*)3" .#(,#, 7*( .#(,4, 7*)3' .#(,#%4"#%



51
Rkneord

Grundtal

0 nula
1 jedna

Rkneorden jed"#n har hrd pronominell bjning.
mv mt n I
jede!n jedno jedna
jedno
ho
jede!n jedno jednu
jednoho jedn
jednom jedn
jednomu jedn
jednm jednou

2 dv!
3 t"i
4 $ty"i

D rkneorden anvnds utan ngon speciell syItning som d man rknar,
numrerar eller lser matematiska problem anvnds som regel de Ieminina
Iormerna jedna ,44, dv! 4)7 men dva 4)7 Irekommer ocks. D man
rknar takten anvnds raz, dva, t"i ,441 4)71 4*,.

4)7 87+" 4*, 5;*"
N dva m, dv! I/n oba m, ob! I/n t"i $ty"i
A dva m, dv! I/n oba m, ob! I/n t"i $ty"i
G dvou obou t" # t"ech $ty" # $ty"ech
L dvou obou t"ech $ty"ech
D dv!ma ob!ma t"em $ty"em
I dv!ma ob!ma t"emi $ty"mi

5 p!t
6 sest
7 sedm %&'()*+|
8 osm |&,'*+|
9 dev!t


52
10 3'+'$
11 &'3'7>($
12 3=-7>($
13 $"*7>($
14 $$#7>($
15 D-$7>($
16 E'+$7>($
17 +'3.7>($
18 "+.7>($
19 3'=-$'7>($
20 3=-('$
21 3=-('$ &'37- &'3'7-3=-('$
22 3=-('$ 3=- 3=--3=-('$
23 3=-('$ $"* $"*-3=-('$
24 3=-('$ $$?"* $$?"*-3=-('$
30 $"*('$
40 $$?"*('$
50 D-3'+>$
60 E'3'+>$
70 +'3.3'+>$
80 "+.3'+>$
90 3'=-3'+>$

I sammansttningar av strre enheter och ental anvnds genomgende
&'37- och 3=- utan hnsyn till det ord rkneordet syItar p.
21 3=-('$ &'37-
22 3=-('$ 3=-
101 +$" &'37-
202 3=! +$! 3=-

Sammansttningar av ental och tiotal kan p tjeckiska se ut p tv stt.
Tiotalen kan Ireg entalen precis som p svenska:
55 D-3'+>$ D!$
72 +'3.3'+>$ 3=-
91 3'=-3'+>$ &'37-

Entalen kan ocks Ireg tiotalen som p tyska. Rkneorden Iogas d
samman med konjunktionen - '3!. ven d anvnds genomgende
Iormerna &'3'7 och 3=-.


53
55 p!tapadest
72 dvaasedmdest
91 jedenadevadest

Rkneord Irn 5,0 och uppt har i oblika kasus utom ackusativ ndelsen
+i.
NA GLDI
5 p!t p!ti
6 sest sesti
7 sedm %'()*+| sedmi |'()+-|
8 osm |,'*+| osmi |,'+-|
15 patnct patncti
men:
9 dev!t devti
10 deset deseti ~ desti
55 padest p!t padesti p!ti
p!tapadest p!tapadesti

100 sto
101 sto jedna
200 dv! st!
300 t"i sta
400 $ty"i sta
500 p!t set
600 sest set
700 sedm set
800 osm set
900 dev!t set
1 000 tisc
2 000 dva tisce
3 000 t"i tisce
4 000 $ty"i tisce
5 000 p!t tisc
6 000 sest tisc
1 000
000
milion ~ milin

Vid sammansatta tal srskrivs varje deltal.
dva tisce dv! st! dvacet dva 4)742%,# 4)7!2#+*" 4:2('4)7


54

Bjning:
NA )"0*) hur mnga 7!)"0*) ngra .7"5" mnga
GLDI )"0*)- 7!)"0*)- .7"5-

Objliga:
.>0" lite, f, D># ett par




..
J#37*7,+$-0

- 7G0$C
1 D#=7B $ D#=C
, 3#G5C
0 $"'$B
g $$=#$C
. D>$C
u E'+$C
v +'3.C
2 "+.C
x 3'=>$C
1- 3'+>$C
11 &'3'7>($C
1, 3=-7>($C
10 $"*7>($C
1g $$#7>($C
1. D-$7>($C
1u E'+$7>($C
1v +'3.7>($C
12 "+.7>($C
1x 3'=-$'7>($C
,- 3=-(>$C
,1 3=-(>$C D#=7B &'3'7-3=-(>$C
0- $"*(>$C
g- $$?"*(>$C
.- D-3'+>$C
u- E'3'+>$C
v- +'3.3'+>$C
2- "+.3'+>$C
x- 3'=-3'+>$C
1-- +$C
,-- 3="G+$C
0-- $"B+$C
g-- $$?"+$C
.-- D!$*+$C
u-- E'+$*+$C
v-- +'3.*+$C
2-- "+.*+$C


56
900 3'=B$*+$C
1 000 $*+B(B
2 000 3="G$*+B(B
3 000 $#B$*+B(B
4 000 $$?"$*+B(B
5 000 DE$*$*+B(B
6 000 E'+$*$*+B(B
1 000
000
.*0*"7"e?

Observera att Irledet i hundratal och tusental utgrs av de respektive
entalens genitivIorm.

Vid sammansatta ordningstal str samtliga led som ordningstal.
+$C D-3'+>$C D>$C etthundra femtiofemte
$*+B(B D#=7B ettusen frsta

Interrogativt ordningstal: )"0*)>$C vilken (i ordningen).
IndeIinit ordningstal: 7!)"0*)>$C ngon, en (i ordningen).
Ett determinativt ordningstal r D"+0'37B sista.




57
!"00')$*=- #4)7'"#3

1 &'37? 8 "+.'#?
2 3="&' 9 3'=-$'#?
3 $#"&' 10 3'+-$'#?
4 $$='#? 11 &'3'7>($'#?
5 D-$'#? 20 3=-(-$'#?
6 E'+$'#? 21 &'3'7-3=-(-$'#?
7 +'3.'#? etc.

Tiotal och ental kan endast kombineras genom att entalet Ir Ireg
tiotalet.

IndeIinit kollektivt rkneord: 7!)"0*)'#? ngra, flera.
Interrogativa kollektiva rkneordet: )"0*)'#? hur mvcket, mnga.

Kollektiva rkneord Iinns ej i varelsebetecknande maskulinum.
I alla oblika Iormer har de adjektivisk bjning.

mtI n
N &'37? &'37-
A &'37? &'37-
G &'37!(5
L &'37!(5
D &'37!.
I &'37!.*

mtI n
N 3="&'; $#"&'
A 3="&'; $#"&'
G 3="&B(5; $#"&B(5
L 3="&B(5; $#"&B(5
D 3="&B.; $#"&B.
I 3="&B.*; $#"&B.*

mtI n
N $$='#? $$='#-
A $$='#? $$='#-
-
-
I
-
-
-
-
I
-
-


58
G $$='#C(5
L $$='#C(5
D $$='#C.
I $$='#C.*
Som $$='#? fvra bjs alla vriga kollektiva rkneord.

Kollektiva rkneord anvnds
vid substantiv som r plurale tantum, t.ex.
&'37? 3='"'; 3="&' 3='"' en drr, tv drrar
$$='#? 7#R)? fvra saxar
&'37? )-05"$? ett par bvxor
3="&' 2#C0' tv par glasgon
vid substantiv som vanligtvis Irekommer i viss uppsttning. De
kollektiva rkneorden erstter d motsvarande grundtal Iljt av lmpligt
mttsangivande substantiv, t.ex. D># par, 2-0'7B frpackning etc.
&'37? #G)-=*(' W &'3'7 D>#
#G)-=*(
ett par handskar
&'37? D0'7)? W &'37" 2-0'7B
D0'7'!)
ett paket blfor


--


59
I-0+G2+$-7$*=

0 7G0- nolla
1 &'37*$)- etta
2 3="&)- tva
3 $#"&)- trea
4 $$?")- fvra
5 D!$)- femma
6 E'+$)- sexa
7 +'3.*$)- sfua
8 "+.*$)- tta
9 3'=B$)- nia
10 3'+B$)- tia
11 &'3'7>($)- elva
12 3=-7>($)- tolva
13 $"*7>($)-
20 3=-(B$)-
21 &'3'7-3=-(B$)- tfugoetta
30 $"*(B$)- trettia
40 $$?"*(B$)- fvrtia
50 D-3'+>$)- femtia
100 +$"=)-
200 3="G+$"=)-
300 $"B+$"=)-

Talsubstantiven kan tillmpas i en snart sagt obegrnsad rad betydelser, t
ex
&'37*$)-; 3="&)-; $#"&)- buss, sprvagn etc. nr 1, 2, 3
&'37*$)-; 3="&)-; $#"&)-;
$$?")-; D!$)-
skolbetvg 1, 2, 3, 4, 5
2

$$?"*(B$)-; D-3'+>$)- en lder p 40, 50 etc. r
+$"=)- hundralapp


2
I Tjeckien tillmpad omvnd betygssttning s att betyget 1 r det bsta och 5 det smsta.


60
F'#2'$+ 1"#.'#

Pgende aspekt Fullbordad aspekt

InIinitiv )GD"=-$ )"GD*$

Preteritum )GD"=-0; )GD"=-0- &+'.
)GD"=-0; )GD"=-0- &+*
)GD"=-0; )GD"=-0-; )GD"=-0"
)GD"=-0*; )GD"=-0? &+.'
)GD"=-0*; )GD"=-0? &+$'
)GD"=-0*; )GD"=-0?; )GD"=-0-
)"GD*0; )"GD*0- &+'.
)"GD*0; )"GD*0- &+*
)"GD*0; )"GD*0-; )"GD*0"
)"GD*0*; )"GD*0? &+.'
)"GD*0*; )"GD*0? &+$'
)"GD*0*; )"GD*0?; )"GD*0-
Pret. part. )GD"=>7 )"GD'7
Verbalsubst )GD"=>7B )"GD'7B

Presens )GDG&G
)GDG&'E
)GDG&'
)GDG&'.'
)GDG&'$'
)GDG&"G

Pres. part. )GDG&B(B

Futurum 2G3G )GD"=-$
2G3'E )GD"=-$
2G3' )GD"=-$
2G3'.' )GD"=-$
2G3'$' )GD"=-$
2G3"G )GD"=-$
)"GDB.
)"GDBE
)"GDB
)"GDB.'
)"GDB$'
)"GDB

Imperativ )GDG&
)GDG&$'
)GD
)GD$'



61
F'#2'$+ -+D')$'#

Fullbordat verb bildas av pgende med hjlp av preIix

pgende ~ Iullbordat med preIix
"eka "ekal ~ po"ka po"kal vnta
d-la d-lal ~ ud-la ud-lal gra
ji jedl ~ sni sn-dl ta
myje myl ~ umyje umyl tvtta
pije pil ~ vypije vypil dricka
pise psal ~ napise napsal skriva
p!ati platil ~ zaplati zaplatil betala
pta se ptal se ~ zepta se zeptal se frga


Pgende verb bildas av Iullbordat med hjlp av suIIix

Iullbordat pgende med suIIix
da da! dava daval ge
poda podal podava podaval rcka




Pgende verb bildas av Iullbordat med mindre modiIiering av stammen

Iullbordat pgende med suIIix
vrati vratil vraci vracel lmna

tillbaka




Verben hr till olika konjugationer

Iullbordat I-verb pgende A-verb
povi pov-d-l povida povidal sga
odpovi odpov-d-l odpovida odpovidal svara


62



Iullbordat E-verb pgende A-verb
vybere vybral vybira vybiral )-&:"

pom.ze pomohl pomaha pomahal !:-&/"

sedne si sedl si seda si seda! $% %-44" %.(



Iullbordat E-verb pgende I-verb
p'ijede p'ijel p'ijizdi p'ijizd-l 9'00"
vjede vjel vjizdi vjizd-l 79" .#
vyjede vyjel vyjizdi vyjizd-l 79" 24



Iullbordat I-verb pgende UJE-verb (med suIIix)
koupi koupil kupuje kupoval 96/"

Iullbordat E-verb pgende UJE-verb (med suIIix)

ukaze ukaza! ukazuje ukazoval ).%"


Verben r helt olika

pgende ~ Iullbordat
bere bra! ~ vezme vzal 4"

p'ichazi p'ichazel ~ p'ijde p'ise$l 9'00"

k!ade k!ad! ~ po!ozi po!ozil &-(("

vk!ada vkladal ~ vlozi vlozil &-((" .




63
Mnga mera statiska verb Irekommer bara i pgende aspekt.
bydli bydlel ~ 8'
je by! ~ )"*"
lezi lezel ~ &.(("
mluvi mluvil ~ 4"&"
m.ze mohl ~ 92##"
sedi sed-l ~ %.44"
vi v-d-l ~ ),4"
visi visel ~ !-#("

Grundlggande mlinriktade rrelseverb har bara en Iorm Ir bda
aspekterna.
jde se$l /~ (7
jede jel /~ 79"
leti let-l /~ 5&;("
b-zi b-zel /~ %/*.#("

Icke mlinriktade rrelseverb Iinns bara i den pgende aspekten.
chodi chodil ~ (7
jezdi jezdil ~ 79"
lita lital ~ 5&;("
b-ha b-hal ~ %/*.#("



64
Verbets bjning

Presens / Iullbordat Iuturum
Verbets viktigaste Iorm.
Denna Iorm utan vokallngd utgr grunden Ir bildandet av alla vriga
Iormer. (d-la-, prosi-, nese-)

Presens particip
3 p pl ci. Bildas endast av pgende verb.

VERBETS FORMER

Verbets tv stammar

Infinitiv

InIinitiv bildas med ndelsen +t:
vid!t /vi*/-/e//t/ %,

Enstaviga inIinitiver har som regel Irlngd stamvokal.
dt /d/-/a//t/ (,
men
d!lat /*el/-/a//t/ (6*"

nu-stammar har alltid vokalIrlngning i inIinitiv.
minout /mi/-/nu//t/ /"%%,*"

Detta gr att inIinitiven har lng vokal medan l-participet som regel har
kort vokal.
InIinitiv L-particip
a ~ a znt 9-##" znal
e ~ e vzt 4*"#%/'*4,*" vezl
i ~ e "ct %-(" "ekl
mt !" m!l
i ~ i bt %&7 bil
y ~ y bt )"*" byl
. ~ o r#st )-S" rostl
ou ~ u minout /"%%,*" minul


65

Tre verb har dock enstavig inIinitiv med kort vokal:
jet ka jel
moct kunna mohl
sm!t f lov sm!l

Om en enstavig inIinitiv p -t preIigeras uteblir vokalIrlngningen.
pst ~ napsat, nepsat skriva, inte skriva
ptt se ~ zeptat se frga
znt, poznat knna, lra knna

Vid alla andra vokaler intrIIar dock Irlngningen ven vid preIigering.
nst, p"inst bra, hmta
st ~ ust sv

Dessutom intrIIar i inIinitiv vissa konsonantvxlingar hos obstruent-
stammar:
/k/ /h/ /t/ /d/ /b/
" " " " "
/c/ /c/ /s/ /s/ /bs/

pct /pek//t/ baka
$st /"&'t//t/ lsa
zbst /z`ab//t/ frvsa

De stammar som slutar p -k-/-h- har i hgre stil i stllet inIinitivndelsen
+i.
pct $ pci baka
"ct $ "ci sga
Vid verbet moct/moci anses dock inte ndelsen +t riktigt neutral utan den
har en talsprklig klang.
# moct $ moci kunna

nda Iram till 1950-talet hade inIinitivndelsen Iormen +ti i stllet Ir +t
inom vetenskaplig litteratur och i hgre stil. I dag mste sdana Iormer
anses arkaiska.
vid!t $$ vid!ti se




66
L-particip

L-participet bildas med ndelsen -l. I jmIrelse med inIinitiven har
l-participet alltid den underliggande vokalens kvantitet, vilket oIta innebr
att stamvokalen i l-participet r kort medan den r lng (genom
Irlngning) i inIinitiv.
brt 4" bral /b#r/-/a/-/l/
pct 8"9" pekl /pek/-/#/-/l/
moct 92#+, mohl /moh/-/#/-/l/
sed!t %.44" sed!l /se*/-/e/-/l/
bydlet 8' bydlel /bidl/-/e/-/l/
pst %9*.)" psal /p#s/-/a/-/l/
mt !" m!l /mj/-/e/-/l/
bt %&7 bil /bi/-/#/-/l/
"ct %-(" "ekl /'ek/-/#/-/l/
jst -4" jedl /jed/-/#/-/l/
$st &-%" $etl /"#t/-/#/-/l/
minout /"%%,*" minul /mi/-/nu/-/l/
r#st )-S" rostl /rost/-/#/-/l/

Hos nu-stammarna Ialler normalt detta -nu- bort i l-participet om det
Iregs av konsonant. I talsprket Iinns det dock som regel med ven i
denna grupp.
minul /mi/-/nu/-/l/ /"%%,*"+,
tiskl # tisknul /+isk/-/nu/-/l/ 4*;394,

Oregelbundet r:
jt (7 s"#l

Detta particip bjs substantiviskt i genus och numerus:
mv mt I n mv mt I n
# a o Sg d!lal d!lal
a
d!lalo
i y a Pl d!lali d!laly d!lala

L-participet Irekommer endast i det sammansatta tempuset preteritum
samt i konjunktiv.

I I
I I
I I
I I


67
VERBETS TRE TEMPUS

:#'$'#*$G.

genom kombination av l-participet och presensIormerna av hjlpverbet 2C$
i 1 och 2 p sg och pl (&+'.; &+*; &+.'; &+$') och med rent l-particip i 3 pers
sg och pl.
m I n
1sg 3!0-0 &+'. 3!0-0- &+'. gforde
2sg 3!0-0 &+* 3!0-0- &+*
hvligt 3!0-0 &+$' 3!0-0- &+$'
3sg 3!0-0 3!0-0- 3!0-0"

inkl mv exkl mv endast n
1pl 3!0-0* &+.' 3!0-0? &+.'
2pl 3!0-0* &+$' 3!0-0? &+$'
3pl 3!0-0* 3!0-0? 3!0-0-

I 2sg kan hjlpverbet ersttas med ndelsen U+.
3!0-0+ f 3!0-0 &+* du gforde (m)
3!0-0-+ f 3!0-0- &+* du gforde (I)

Detta U+ Iogas till nrmast Iregende ord.
I?+ af $? &+*b $" 7-D+-0_ Har du skrivit det?
g"+ af (" &+*b "B)-0_ Jad sade du?

Vid reIlexiva verb r denna sammandragning regelmssig i ett korrekt
sprkbruk. U+ Iogas d alltid till det eIterIljande reIlexiva pronomenet +'
eller +*
!3' +'+ 7-G$*0 $'+)?_ Jar har du lrt dig tfeckiska?
## !3' &+* +' 7-G$*0 $'+)?_
:#"$ +'+ +.>0_ Jarfr skrattade du?
## :#"$ &+* +' +.>0_
!3' +*+ )"GD*0 $" D'#"_ Jar har du kpt den pennan?
## !3' &+* +* )"GD*0 $" D'#"_

I synnerhet i 1 pers sg, men ven ibland i 1 pers pl, utelmnas i talsprk
hjlpverbet i preteritum under Irutsttning att det personliga pronomenet
Iinns utsatt i stllet.


68
# 1 si sedl ke svmu stolu. Jag satte mig vid mitt bord.


Presens och fullbordad futurum

Fullbordat Presens

Ssom gnomiskt eller historiskt presens Irekommer presens av
Iullbordade verb.
To byste se divil, co lid ukradnou. Ni skulle bli frvnad vad folk
stfl.
Tam uz n!kdo $ek, a vsechno odveze. Dr vntar ngon redan och
kr bort
alltihop.



Presens samt Iullbordat eller enkelt Iuturum bildas p samma stt. I
praktiken Irdelar sig verben i presens p tre bjningstyper dr varje
bjningstyp har sin temavokal: , eller e.

a-bjn i-bjn e-bjn
1p sg -m/-u/-i -m -m -u (-i)
2p sg -s -s -s -es
3p sg -# - - -e
1p pl -me -me -me -eme
2p pl -te -te -te -ete
3p pl -ou/-i/-ji -aj - (-ej) -ou (-)

Verbens e-bjning i presens har i normalt sprkbruk genomgende de
hrda ndelserna +u och +ou i 1 p sg och 3 p pl. I hgre stil intrIIar dock
vokalvxling i 1sg och 3pl eIter mjukt stamslut och dessa ndelser
motsvaras av -i och -, t ex
psu $ psi fag skriver
psou $ ps de skriver
# kupuju $ kupuji fag kper
# kupujou $ kupuj de kper

Vid det ngot oregelbundna verbet moct kunna Irekommer dock i stllet


69
varianter med mjuk eller hrd konsonant i stamslutet (z $ h) Ire -u/-ou.
# m#zu $ mohu fag kan
# m#zou $ mohou de kan

Futurum av Iullbordade verb sammanIaller Iormellt med presens. Aktuellt
presens bildas endast av oIullbordade verb. Historiskt presens eller
generellt presens kan dock bildas av bda aspekterna.


Pagaende futurum

med hjlp av hjlpverbet bt i Iuturum (budu, budes, bude, budeme,
budete, budou).
budu sed!t fag kommer att sitta
bude $st han kommer att lsa

De bestmda rrelseverben b!zet springa, hnt driva, faga, jet ka, jt g,
let!t flvga, nst bra, thnout dra, vst fra, vzt transportera bildar
Iuturum med preIixet p#-/po- som Iogas till presensIormerna.
pob!zm fag skall springa
pozenu fag skall driva
pojedu fag skall ka
p#jdu fag skall g
poletm fag skall flvga
ponesu fag skall bra
pothnu fag skall dra
povedu fag skall fra
povezu fag skall transportera, kra

OIta anvnds dock i stllet Ir IuturumIormer av bestmda rrelseverb rent
presens med Iutural betydelse.
Ztra letm do Kanady. Jag flvger till Kanada i morgon.

De Iyra verben hnt driva, faga, nst bra, thnout dra, vst fra kan i
verIrd betydelse ven bilda Iuturum med hjlpverb.
Banka ponese ~ bude nst odpov!dnost. Banken kommer att bra
ansvaret. Afra se pothne ~ bude thnout do z". Affren
kommer att dra ut p tiden till september. Speciln tm povede ~
bude vst vyset"ovn. En speciellt team kommer att leda


70
underskningen.


VERBETS VRIGA MODUS

`.D'#-$*=

Imperativ i 2sg bildas genom att den utljudande vokalen avlgsnas Irn
3sg.
2'# /ber/-/e/ ta
+'* /se*/-/i/ sitt

Hos -A>-stammar tillggs ndelsen U'& i imperativ.
3>='& /dav/-/a/ ge
ven vid vissa 'AB-stammar tillggs U'& i imperativ.
G.!& /umj/-/i/ se till att kunna

Frkortning av stamvokal intrIIar.
D*E /pis/-/e/ skriv

VokalIrlngning Irekommer vid ett verb:
+$#& /stoj/-/i/ st, stanna

I imperativ intrIIar Iljande konsonantvxlingar:
d
"
*
t
"
+
n
"
,
D"&* /p.jd/-/e/ kom

EIter mer n en konsonant lggs U* till.
"')7* /'ek/-/ne/ sg

I 1pl tillggs U.', i 2pl U$'.
+'*.' /se*/-/i/ lt oss sitta
D*E$' /pis/-/e/ skriv

I stllet Ir U* anvnds inskottsvokalen U'U eIter mer n en konsonant i 2sg
och 1pl.
"')7!$' /'ek/-/ne/ sg, tala om
I I I I I I I I


71
jd!te /jd/-/e/ g
tiskn!te /tisk/-/ne/ trvck



Enkel konjunktiv
Konjunktiv

Tjeckisk konjunktiv motsvarar ungeIr andra sprks konjunktiv och
konditionalis.
+ekla vrtnmu, aby j zavolal. Hon hade sagt till portiern, att
han skulle
ringa henne.
Mohl bych ti o tom vypravovat. Jag skulle kunna bertta fr dig
om det.



Enkel konjunktiv bildas genom kombination av l-participet med de
konjunktivbildande Iormerna av hjlpberbet bt (bych, bys, by, bychom,
byste, by).

m I n hjlpverb
1sg d!lal d!lala bych skulle gra
2sg d!lal d!lala bys
hvl. d!lal d!lala byste
3sg d!lal d!lala d!lalo by

inkl mv exkl mv endast n
1pl d!lali d!laly bychom
2pl d!lali d!laly byste
3pl d!lali d!laly d!lala by


Konditional konjunktiv

Konditional konjunktiv bildas genom att det konjunktivbildande
hjlpverbet utvidgas med den konditionala partiekln kdy- till kdybych,
kdybys, kdyby, kdybychom, kdybyste, kdyby.


72


Final konjunktiv

Final konjunktiv bildas genom att det konjunktivbildande hjlpverbet
utvidgas med den Iinala partikeln a- till abych, abys, aby, abychom,
abyste, aby.


Optativ

Optativ bildas genom att presens / Iullbordat Iuturum Iregs av partikeln
a).

1sg a) (u)d!lm 1pl a) (u)d!lme
2sg a) (u)d!ls 2pl a) (u)d!lte
3sg a) (u)d!l 3pl a) (u)d!laj


VRIGA INFINITA FORMER

Preteritum gerundium

Preteritum gerundium bildas som regel endast av Iullbordade verb och
detta sker med ndelserna -v (m sg), -vsi (I/n sg), -vse (pl). Formerna
Irekommer endast i skriItsprket i hgre stil.
$ koupiv /koup/-/i/-/v/ !")"#+, 96/4 (m sg)
$ koupivsi /koup/-/i/-/v/-/si/ !")"#+, 96/4 (I/n sg)
Om stammen slutar p konsonant Ialler -v- bort.
$ p"ines /p'i/-/nes/-/#/-/#/ !")"#+, !-04"4 (m sg)
$ p"inessi /p'i/-/nes/-/#/-/#/-/si/ !")"#+, !-04"4 (I/n sg)


Preteritum particip

Passivt particip bildas i det stora Ilertalet Iall av preteritumstammen med
hjlp av suIIixet -n.
vid!n /vi*//e/-/n/ %,++


73

i/-stammar, samt vissa e/- och nu/ne-stammar Ir ndelsen /en/ som ger
upphov till Iljande konsonantvxlingarpverkar de bakre konsonanterna
och s, z samt sk ~ s). Vxlingarna intrIIar dock inte konsekvent.
s
"
s
z
"
z
+
"
c
*
"
z
sk
"
s+

prosen bedd prosit be
tist!n trvckt tisknout trvcka

SuIIixet -t anvnds i ett mindre antal Iall. Det anvnds alltid hos #/je-,
nu/ne- och a/n-stammarna samt vid ett Ital andra verb.
kryt /kry/-/#/-/t/ tckt
minut /mi/-/nu/-/t/ passerad
za$at /za/-/"/-/a/-/t/ pbrfad


Detta particip bjs substantiviskt/pronominellt eller adjektiviskt. Formerna
benmns oIta kortIorm respektive lngIorm.

Frlngning av -/a/- intrIIar Ire -/n/ i de substantiviskt bjda
kortIormerna.
dn /d/-/a/-/n/ given
brn /b#r/-/a/-/n/ tagen

Frkortning av -/a/- intrIIar Ire -/n/- i de adjektiviskt bjda lngIormerna.
hran /hr/-/a/-/n/-/y/ spelad
dan /d/-/a/-/n/-/y/ given

mv mt I n
Sg $ dn $
dna
$
dno
dan dan dan
Pl $
dni
$ dny $
dna
dan dan dan

De korta Iormerna tillhr skriItsprket och kan bara anvndas predikativt.


74
De anvnds Ilitigt Ir att bilda sammansatt passivum, vilket r en verbIorm
som Irekommer IramIr allt i hgre stil.


Verbalsubstantiv

med ndelsen -n eller -t. Frdelningen av dessa ndelser r den samma
som vid -n- och -t- i preteritum particip.
vid!n /vi*//e/-/,i/ seende
myt /my/-/#/-/+i/ tvttande
minut /mi/-/nu/-/+i/ passerande

Tvstaviga verbalsubstantiv med a/e- eller a/-stam har i
verbalsubstantivet kort vokal -a- medan andra tvstavig liksom alla
Ilerstaviga i verbalsubstantivet har lng vokal --.
pran /p#r/-/a/-/,i/ tvttning, tvtt
pokra$ovn /po/-/kra"/-/ova/-/,i/ fortsttning
dock
stn (a/oji)


Verbaladjektiv

Verbaladjktiv bildas genom att ndelsen -c -/c/-/y/ lggs till
inIinitivstammen.
psac st#l /ps/-/a/-/c/-/y/ skrivbord
sec stroj /se/-/#/-/c/-/y/ smaskin
VokalIrkortning intrIIar.
hrac automat /hr/-/a/-/c/-/y/ spelautomat

Vid "/e-stammar och nu/ne-stammar med rot p konsonant anvnds
stamaIIixet -/a/-. -nu- Ialler hrvid bort.
tiskac psmena /tisk/-/a/-/c/-/y/ trvckbokstver
pletac /plet/-/a/-/c/-/y/ stick-

Presens gerundium

Presens gerundium bildas endast av pgende verb och Irekommer endast


75
i skriItsprket i hgre stil. ndelserna r:
vid hrd
stam
vid mjuk
stam
m sg -a -e
I/n
sg
-ouc -c
pl -ouce -ce

$ nesa, nesouc, nesouce /nes/-/e/ brande
$ sed! , sedc, sedce /se*/-/i/ sittande


Presens particip

ven presens particip bildas endast av pgende verb. ndelserna r:
vid hrd
stam
vid mjuk
stam
m sg -ouc -c

nesouc /nes/-/e/ brande
sedc /se*/-/i/ sittande

Presens particip bjs som ett mjukt adjektiv.
Vidm lezcho chlapce. Jag ser en liggande pofke.
Imperativ

Verb med grundIorm (3 person singular pgende presens eller Iullbordat
Iuturum) p

- har imperativ p -ej

d!l > gr d!lej !
$ek > vntar $ekej !
lb > kvsser lbej !
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- har ingen ndelse i imperativ om stammen slutar p en konsonant
-e har ndelsen -i om stammen slutar p mer n en konsonant.

I ; I ;


76
pros > ber pros !
zast"el < skall skfuta zast"el !
bav se > roar sig bav se !
bere > tar ber !
zere > vrker i sig zer !
pozdravuje > hlsar pozdravuj !
pamatuje > kommer ihg pamatuj !
pracuje > arbetar pracuj !
nese > br nes !

mysl > tnker, tvcker mysli !
jde > gr jdi !
"ekne < skall sga "ekni !
vezme < skall ta vezmi ! talspr. vem!
za$ne < skall brfa za$ni !

men:
p"ijde < kommer p"ij* ! (-j- uttalas nmligen oIta inte)

Observera att l och r kan Iungera som vokal i stammen

vypln < skall fvlla i vypl% !

Om stammen slutar p d, t, n blir dessa alltid mjuka (dvs. Irsedda med
hake)

jede > ker je* !
let > flvger le) !

Om stammen innehller lng vokal blir denna kort (ou > u, # > o)

koup < skall kpa kup !
p"estoup < skall bvta p"estup !
kou" > rker ku" !
navstv < skall beska navstiv !
p#jde skall g poj* ! kom (hit) '
vrt se < skall komma tilllbaka vra) se !
pse > skriver pis !
vy"d < skall framfra, meddela vy"i* !


77

PluralIormen av imperativ bildas
om singular slutar p konsonant lgg till -te
d!lej ! d!lejte!
je* ! je*te !
kup ! kupte !

om singular slutar p -di, -ti, -ni ndra till -d!te, -t!te, -n!te
-mi, -bi, -pi, -vi, -fi -m!te, -b!te, -p!te, -v!te, -f!te
jdi ! jd!te !
"ekni ! "ekn!te !
vezmi ! vezm!te !

om singular annars slutar p -i ndra till -ete
mysli ! myslete !

Preteritum
Bildas av de Ilesta verb genom att lgga -l till 3 p sg pres / Ib Iut, obs kort
vokal
En stor grupp starka verb har oregelbunden preteritum

InIinitiv
Bildas genom att byta preteritums -l mot -t
Enstaviga Ir Irlngd vokal.
hl, kl blir -ct
dl, tl blir -st

Preteritum particip
Bildas

Verbalsubstantiv
Bildas av pret part



78
Regelbunden a-bjning

inI. d!lat (6*"

pret. d!lal / d!lala jsem
d!lal / d!lala jsi / jste
d!lal / d!lala / d!lalo
d!lali / d!laly jsme
d!lali / d!laly jste
d!lali / d!laly / d!lala

pret. part. d!ln / d!lan

verbalsubst. d!ln
pres. d!lm
d!ls
d!l
d!lme
d!lte
d!laj

pres. part. d!lajc

imp. d!lej
d!lejte




79
Regelbunden i-bjning

inI. prosit 8,

pret. prosil / prosila jsem
prosil / prosila jsi / jste
prosil / prosila / prosilo
prosili / prosily jsme
prosili / prosily jste
prosili / prosily / prosila

pret. part. prosen / prosen

verbalsubst. prosen
pres. prosm
pross
pros
prosme
proste
pros

pres. part. prosc

imp. pros
proste

Konsonantvxlingar i preteritum particip och verbalsubstantiv intrIIar i
vissa verb, men inte i alla.
s ! s pros prosen 8,++ prosen
z ! z
t ! c plat placen 8,4"&+ placen
d ! z



80
Regelbundna e-bjningar

inI. kupovat 96/"

pret. kupoval / kupovala jsem
kupoval / kupoval) +'( / jste
kupoval / kupovala / kupovalo
kupoval / kupovaly jsme
kupoval / kupovaly jste
kupoval / kupovaly / kupovala

pret. part. kupovn / kupovan

verbalsubst. kupovn
pres. kupuju ! -uji
kupujes
kupuje
kupujeme
kupujete
kupujou ! -uj

pres. part. kupujc

imp. kupuj
kupujte


inI. minout /"%%,*"

pret. minul / minula jsem
minul / minu!) +'( / jste
minul / minula / minulo
minuli / minuly jsme
minuli / minuly jste
minuli / minuly / minula

pret. part. minut / minut

verbalsubst. minut
pres. minu
mines
mine
mineme
minete
minou

pres. part. minouc

imp. mi%
mi%te




81
Bjning av starka verb

De starka verben skiljer sig Irn de regelbundna verben genom att det inte
Iinns ngon mjlighet att bilda preteritum/inIinitiv om man bara knner till
presens/Iuturum. Bde presens och preteritum mste lras in.

Inga starka verb har a-bjning i presens.

Starka verb med I-bjning:

3sg 3pl imp pret inI p.part. v.subst.
gra
ont
bol boli bolel bolet
frst rozum bjs som um
sitta sed sedi se* sed!l sed-t sezeni
sed-ni
kunna um um-ji um-j um!l um-t
hnga vis visi vis visel viset
st stoj stoji st.j stl stat stani
sova sp spi spi spal spat spani

Ett antal av verben med preteritum och inIinitiv p -el/-et har imperativ p
-ej. I skriItsprket har de ven 3p.pl. p -ej.
um kan um!j! oni um ~ um!j

Starka verb med E-bjning:

3sg 3pl imp pret inI p.part. v.subst.
tvtta myje myjou myj myl myt myt myti
dricka pije pijou pij pil pit pit piti
ka jede jedou je* jel jet
bra nese nesou nes nesl nest nesen neseni
ta bere nerou ber bral brat bran brani
tvtta pere perou per pral prat pran prani
skriva pse pisou pis psal psat psan psani
ta ~ vezme vezmou vezmi vzal vzit vzat vzeti



82
Oregelbundna verb:

3sg 3pl imp pret inI p.part. v.subst.
ha ma maji m!j m-l mit
g / jde jdou jdi se!l jit
~ -jde -jdou -j* -se!l -jit
ta ji jed jez jedl jist
veta vi v!d v!z v-d-l v-d-t
se vidi vidi (viz) vid-l vid-t vid-n vid-ni
Imperativen viz anvnds bara vid hnvisningar i texter av typen se sid. 57.
Annars anvnds (po)dvej (se) titta.

pov!d!t sga, odpov!d!t svara bjs som v!d!t.

bt
pres. ja jsem, ty jsi, on je, my jsme, wy jste, oni jsou
neg.pr. ja nejsem, ty nejsi, on nen, my nejsme, vy nejste, oni nejsou
Iut. bude, budou
imp. bu*
pret. by!
inI. bt
v.subst. byt




83
Reflexiva verb

Polskans reIlexiva verb anvnds p en rad sinsemellan ganska skilda stt.

reIlexivitet
Myju se. Jag tvttar mig. Myjes se. Du tvttar dig. Myje se. Han/hon
tvttar sig. Myjeme se. Ji tvttar oss. Myjete se. Ni tvttar er.
Myjou se. De tvttar sig.

msesidighet (reciprocitet)

passivum

intransitivitet

obestmt subjekt liknande svenskans man.

ingen Iunktion alls, s.k. reIlexivum tantum
Bojm se. Jag r rdd. Sm!jou se. De skrattar.





84
Bildning av rrelseverb med prefix

na-
Irena nastupuje do vlaku. Irena stiger ombord p tget.

p"e- ver, genom

p"i- fram, till mlet
Petr p"ichz do prce v osm. Piotr kommer till arbetet klockan tta.

v- (ve!-) in
Pacient vchz do ordinace. Patienten kommer in i
mottagningsrummet.

vy- ut
Pacient vychz z ordinace. Patienten kommer ut frn
mottagningsrummet. Irena vystupuje z vlaku. Irena stiger av tget.


Andra avledningar med prefix

po- Iullbordat liten stund
posed!t sitta en stund




85
Prepositioner

blzko G nra
dky D tack vare
do G till, in i
k D mot, till
mezi I mellan (position)
mezi A in emellan (rrelse)
mimo A utanfr, utom, frutom
na L p
na A till, fr
nad I ovanfr, ver (position)
nad A upp ver (rrelse)
naproti D mittemot, till mtes
o L om (eng. about)
od G frn
okolo G omkring
po L efter (tid, plats)
po A efter, fr att hmta/kpa
(nda) till (viss grns)
pod I under (position)
pod A in under (rrelse)
podle G enligt
pro A fr, t
proti D mot
p"ed I framfr (position), fre, fr . sedan
p"ed A framfr (rrelse)
p"es A genom, p grund av, av (agent)
p"i L vid
s I med
u G hos, vid
v L i
v A p (veckodag), klockan (klockslag)
vedle G bredvid
z G frn, ur, av
za I bakom, bortom (position), till (person)
za A bakom, bortom (rrelse), om (tid), fr (tack, pris)


86
!"7,#G'7+

F*3 #4)7'"#3

2, 3, 4 Iljs av nominativ plural. Talet tv heter 3=- om det Iljande
substantivet r maskulint, 3=! om det r Ieminint eller neutralt.
3=- 2-7>7?
3=! 5#GE)?
3=! &-20)-
$"* &",G#$?

Alla hgre tal Iljs av genitiv plural. Tal som slutar p ,44 resp. 4)7 slutar
p tjeckiska alltid p &'37- resp. 3=- oavsett det Iljande substantivets
genus.
D!$ 2-7>7#
&'3'7>($ 5"3*7
$"*('$ &'37- 5"3*7
+$" 3=- R'7



87
Subjekt - predikat

Om subjektet bestr av Ilera ord som str eIter predikatet rttar sig
predikatet oItast bara eIter det Irsta ordet.
V pokoji je velk st#l, $ty"i k"esla a jedna zidle.
Om subjektet utgrs av mnniskor tar man dock hnsyn till hela gruppen.
P"isli k nm babi$ka a d!de$ek.

Om huvudordet i subjektet str i genitiv s str predikatsverbet i singular
och i preteritum dessutom i neutrum.
V pokoji je p!t k"esel.
V pond!l p"islo p!t novch studentek.