Pontus Fahlbeck, tidsandan och

folkrrelserna
Erik Ringmar, Statsvetenskapen, Lunds universitet
1
I ett gvobrev, daterat Djursholm, 21 september, 11!, donerade den avgende
chefredaktren, Pontus Fahlbeck, generst 2"#,### kronor till en stiftelse som
skulle ansvara fr den framtida utgivningen av Statsvetenskaplig tidskrift$
2
%ad det
g&ller tidskriftens innehll ville Fahlbeck inte binda kommande redaktrer, sa han,
men han understrk att artiklarna ska vara av vetenskaplig och inte av partipolitisk
natur$ '(lott i en punkt skall jag tillta mig att angiva ett nskeml fr det
vetenskapliga arbete, som jag hoppas genom denna stiftelse fr&mja$' )ch det
g&llde 'det stora &mnet om folks, staters or kulturers frfall och undergng.'
*
+&r Fahlbeck skrev sitt gvobrev hll det frsta v&rldskriget precis p att
avslutas , den t-ska, villkorslsa, kapitulationen kom tre, och krigsstillestndet
sju, veckor senare$ +&r han beskrev 'den fruktansv&rda kris, som den civiliserade
v&rlden genomgr,' var det slunda uppenbart vad Fahlbeck refererade till$ .en, sa
han, medan manspillan och del&ggelse kan 'ers&ttas snart inom ett livskraftigt
folk,' beror kulturers undergng och fall inte fr&mst p frluster i krig utan ist&llet
1 /nder utgivning i Statsvetenskaplig tidskrift$ 0ag &r tacksam till Peter (aehr
och till 1ustav 2id3n och hans kollegor p .itt4universitetet i 5undsvall fr
kommentarer p en tidigare version av den h&r artikeln$ 6ack ocks till arkivet
fr Statsvetenskaplig tidskrift ,
http788journals$lub$lu$se8inde9$php8st8issue8archive , d&r alla tidigare
nummer av tidskriften finns tillg&ngliga$
2 Fahlbeck, :5trdda meddelanden'; 5torleken p donationen &r antagligen inte
en tillf&llighet < r 11! f-llde 2unds universitet 2"# r$ Fahlbeck hade som
ung ekonomiska problem men gifte sig rikt och investerade arvet frn sin fru
bland annat i 5knes d m-cket framgngsrika sockerindustri$ 6illsammans
med sin fru sk&nkte Fahlbeck r 11 en halv million finska mark till
uppr&ttandet av en professur i statistik vid =bo akademi$ >arlsson, :Pontus
?rland @ndersson Fahlbeck$'
* Fahlbeck, :5trdda meddelanden,' 2*", kursiverat i originalte9ten$
1
p 'inre brister, sjukdomar i k&nsla och vilja$' Dessa k&nslo4 och vilje4baserade
sjukdomar drabbar inte bara de krigfrande parterna, och 5verige &r slunda inte
undantaget$ 6v&rt om$ %rt land har 'redan l&nge vittnat om folklig oh&lsa$'
A

6iden visade upp en rad sjukdomstecken7 en allt mer utbredd materialism , 'med
kapitalism ovantill i samh&llet och socialism nedan' , men ocks svenskarnas
'ringa &ktenskaplighet' och det stora antalet utom&ktenskapliga barn$ Dessutom
saknar svenskarna den r&tta nationalk&nslan vilket visar sig i en stor emigration
och i en ovilja att frsvara landet$ I det allm&nna livet har 'statsk&nslan' och
'statsl-dnaden' undantr&ngts av privata intressen, och i det privata livet har
'partik&nslan' och 'partil-dnaden' ersatt r&ttsk&nslan$ Det var anal-sen av detta
sjukdomss-ndrom som Fahlbeck hoppades att Statsvetenskaplig tidskrift skulle ta
sig an$ '5tatsvetenskaperna kunna ingen hgre uppgift ha,' sammanfattade han,
'&n att h&remot ska bot, om bot str att vinna$'
@tt studera denna m&ktiga freteelse, staters frfall och undergng,
genom tiderna, dess frebud och dess frlopp, frn 1rekland och Bom
och &nnu &ldre kulturer till vra dagars folk och stater, samt uppl-sa och
varna , det &r den uppgift, som jag ssom mitt vetenskapliga
testamente l&gger denna stiftelse s&rskilt om hj&rtat$
"
Fahlbecks uppmaningar har fallit p dva ron$ Inga svenska statsvetare har
s-sslat med frgor om staters uppgng och fall$ .edan statsvetare glatt tagit emot
stipendier frn Fahlbeckska stiftelsen, har de helt ignorerat donatorns intentioner$ I
den mn det ursprungliga gvobrevet alls har l&sts, har dess sprkbruk setts som
pinsamt$ De problem Fahlbeck st&ller upp , hans tal om 'sjukdomar i k&nsla och
vilja' , avsljar honom som en produkt av sin tid$ 6idsandan har fr&ndrats sedan
11! och det har givit oss r&tten att s-ssla med helt andra frgor$
Det var mnga som skrev p det h&r s&ttet under ren kring frsta
v&rldskriget$ Fre kriget beskrev sociologer som .a9 Ceber och 1eorg 5immel hur
A Ibid$
" Ibid$, 2*"<2*D$
2
det moderna samh&llet bervat individer dess handlingskraft, och politiker som
6heodore Boosevelt b-ggde ett helt politiskt program kring metaforer om sjukdom,
livskraft och nationell st-rka$ ?fter kriget blev kulturpessimismen akut, framfr allt
hos konservativa och t-sklandsv&nner$ ?fter 6-sklands sammanbrott blev Fahlbeck
nedslagen och bitter och hans gvobrev skrevs bara mnader efter publikationen av
den frsta vol-men av )sEald 5penglers Untergang des Abendlandes, en bok som
redan flitigt diskuterades bland europeiska intellektuella$
D
5amtidigt, som vi ska se,
var Fahlbecks anal-s helt annorlunda$ Fans slutsatser var lika pessimistiska som
Cebers, 5immels och 5penglers, och lika konservativa som Boosevelts, men han
identifierade andra problem och freslog andra lsningar$ 5veriges problem var inte
omv&rldens, och den tidsanda som givit senare generationer av svenska statsvetare
en frev&ndning att ignorera Fahlbecks uppmaningar, var unikt svensk$
ontus !ahlbeck
Pontus Fahlbeck var en v&rml&ndsk bondpojke, fdd 1!"#, som tjugo r gammal
brjade studera vid 2unds universitet$
G
Fem r senare avlade han kandidate9amen
och tio r senare doktorse9amen$ Fan fortsattes som docent i historia, men
intresserade sig ocks fr statistik och nationalekonomi$ Det var hans argument fr
en protektionistisk ekonomisk politik, framlagda under den stora tullstriden 1!!G,
som frst gjorde honom k&nd bland en strre allm&nhet$ /nder de fljande ren
var Fahlbeck en flitig deltagare i den offentliga debatten d&r han fortsatte att
frsvara konservativa stndpunkter$ =r 1!! blev han professor i historia och
statskunskap, en titel som 1#2 frvandlades till en professur i statskunskap och
D )m Fahlbecks reaktioner p resultatet av kriget, se >arlsson, :Pontus ?rland
@ndersson Fahlbeck' Hven om Fahlbeck kan ha varit pverkad av 5penglers
"ulturpessimismus, s var han inte m&rkbart pverkad av hans metahistoriska
teorier$ De kommer d&rfr inte att vidare diskuteras i den h&r uppsatsen$
G Callengren, :Pontus Fahlbeck,' 21#<22!; :Fahlbeck, Pontus ?rland,' 1D!;
:Fahlbeck, Pontus ?rland,' 1#G$
*
statistik$ =r 1!# gifte han sig med @nna @lice von Cillebrand, dottern till en
finlandssvensk friherre$
!
Fan valdes till riksdagsledamot fr Fgerpartiet r 1#*,
pensionerades frn universitetet 11", och dog tta r senare$ Fan &r begravd p
+orra k-rkogrden i 2und$

.en det var Statsvetenskaplig tidskrift, ursprungligen #5tatsvetenskaplig

tidskrift fr politik4statistik4ekonomi,' som var hans speciella sktebarn$ Fan
grundade tidskriften redan 1!G , American olitical Science Revie$ grundades
frst 1#D , och l-ckades snart engagera en m-cket prominent skara
artikelfrfattare7 statsvetare som Budolf Ijell3n och @9el (ruseEitJ,
ekonomhistorikern ?li Feckscher och statistikern 1ustav 5undb&rg, bland andra$
.en den oj&mfrligt flitigaste skribenten var Fahlbeck sj&lv$ /nder hans
redaktrskap, 1!G411!, publicerades *"" artiklar, inte mindre &n D! av dem
skrivna av Fahlbeck, motsvarande en femtedel av materialet$ 'KDL ej fr&mmande
bidrag, strre eller mindre, b&ttre eller s&mre, r&ckte till,' urskuldande han sig n&r
han 11! sg tillbaka p sin g&rning, 'mste redaktren sj&lv gripa till pennan fr
att f-lla de utlovade fem h&ftena om tillsammans minst tjugo ark$'
1#
6rots
uppmaningarna till sina efterfljande redaktrer att undvika partipolitiska
stndpunkter s var Fahlbecks egna artiklar ofta inl&gg snarare &n vetenskap, och
han frsvarade n&stan alltid Fgerpartiet$
11
Fan skrev om 5veriges grundlag och
om vals-stemet, om arbetarklassens framv&9t och om faran av socialism; han
! Fahlbeck var en av undertecknarna av :Pro Finlandia,' 1!, ett upprop bland
europeiska intellektuella mot russifieringen av Finland$ >arlsson, :Pontus
?rland @ndersson Fahlbeck'; 5e vidare Fahlbeck, :?tt frsummat tillf&lle,' 1AG<
1"$
Fan fick tv festskrifter till&gnade sig$ Fahlbeck, !estskrift till ontus !ahlbeck
Den andra var ett nummer av Statsvetenskaplig tidskrift, 2*7A, 12#,
dedicerat till honom$
1# Fahlbeck, :@vskedsord,' 2D#$
11 'Inappast ngon svensk vetenskapsman,' som >arlsson diplomatiskt uttr-cker
det, 'har i s hg grad som F$ betonat sambandet mellan samh&llsvetenskaplig
forskning och aktiv politisk verksamhet$' >arlsson, :Pontus ?rland @ndersson
Fahlbeck$'
A
diskuterade 5veriges ekonomi och demografiska tendenser; och kr&vde mer, och
mer e9akt, svensk statistik$ Fan skrev ocks om frsvarsfrgan och innan
v&rldskriget var han en prominent fresprkare fr ett svenskt deltagande p
6-sklands sida$ +&r Fahlbeck pensionerades innehll hans bibliografi 1A titlar$
Ianske skrev han lite fr fort och lite fr m-cket, men 'genom tankens dj&rvhet och
uppslagens rikedom har han p sina skilda arbetsomrden verkat som en eggande
och frn-ande kraft$'
12
Fahlbecks d-stra varningar angende kulturell nedgng och nationellt frfall
var intellektuellt allm&ngods under 1##4talets frsta rtionden, framfr allt bland
konservativa$ ?n frga som oroade dem var den framv&9ande arbetarklassen, dess
uppenbara mis&r och allt mer hgljudda krav$ Fahlbeck tog sig an problemet i
boken Stnd och klasser, 1!2, och i en serie artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift r
1#"$ F&r kritiserade han socialismen, och socialdemokratiska lsningar, men
erk&nde samtidigt att ngonting mste gras fr att frb&ttra arbetarnas situation$
Boten till det onda, som Fahlbeck sg det, var bristen p fasta
anst&llningsfrhllanden$ Det var 'det fria eller lsa arbetsavtalet' som mer &n
ngonting annat proletariserade arbetaren$ Fans frslag till lsning var en
kombination av statligt std , socialfrs&kring och sk-ddslagstiftning , och
moralisk upprustning , n-kterhet och folkbildning, men framfr allt fresprkade
han fasta anst&llningar som kunde ge 'arbetaren en livsvarig anst&llning och
tj&nstemans karakt&r$'
1*
5om Fahlbecks eftertr&dare, 5igfrid Callengren, ppekade
i runan i Statsvetenskaplig tidskrift &r det :en anordning, vars frenlighet i sin
generella form med det ekonomiska livets fruts&ttningar s-nes r&tt s
tvivelaktig$'
1A
12 Callengren, :Pontus Fahlbeck,' 22D; Fahlbecks bibliografi finns tergiven i
Fahlbeck, !estskrift till ontus !ahlbeck, *DG<*GG$
1* Fahlbeck, :?tt politiskt program,' 21D<21!$
1A Callengren, :Pontus Fahlbeck,' 21"$
"
Fahlbeck var, som han sj&lv uttr-ckte det, 'radikal i sociala ting, konservativ i
politiska$' Det vill s&ga, han 'var med utvecklingen i arbetarefrgor och till och
med lng fre den, men mot densamma p frfattningens omrde$'
1"
?tt e9empel
p det senare g&llde rstr&tten$ Hven om han i princip inte var emot en utvidgad
rstr&tt, var han r&dd fr partipolitik och pbelv&lde$ Den svenska frihetstidens
kaos och korruption var ett skr&cke9empel han ofta terkom till$
1D
Fr att frhindra
att historien upprepade sig insisterade han p att maktdelningsprincipen i 1!# rs
grundlag skulle uppr&tthllas och att kungamakten inte skulle abdikera infr
demokratin$
1G
6iteln p en av hans artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift ,
'Personligt rdsv&lde eller folkligt kungadme' , sammanfattar alternativen$
1!

.edan det personliga rdsv&ldet g-nnade egoistiska s&rintressen, var det folkliga
kungadmet ett st-re i hela landets intresse$ .en egentligen g&llde problemet inte
demokratins principer utan ist&llet kvalit3n p de potentiella v&ljarna$ 5verige, slog
Fahlbeck fast, hade alltfr mnga innevnare som var 'intellektuellt och moraliskt
undermliga' och som inte kunde skta eller fda sig sj&lva$
1
1enom
partiv&sendet och den moderna parlamentarismens principer kunde dessa grupper
'bli utslagsgivande och herrskande i staten$'
2#
.en ingenting oroade Fahlbeck mer &n den 'folkliga oh&lsa' och de 'inre
brister, sjukdomar i k&nsla och vilja' p vilka han sg s mnga tecken$ Det &r
dessa sjukdomar som leder till staters, rasers och folks frfall, och det &r dessa
sjukdomar som han ville att statskunskapen skulle bek&mpa$ I gvobrevet frn
11! sa han inte m-cket om sin egen anal-s av problemet, men han hade
diskuterat det tidigare, inte minst i ett tal till 6-ska Bash-gieniska 5&llskapets mte
1" Fahlbeck, :@vskedsord,' 2D#, kursiverat i originalte9ten$
1D Fahlbeck, :Personligt rdsv&lde eller folkligt konungadme,' "; Fahlbeck, :?tt
politiskt program,' 2#!<2#; Fahlbeck, :?tt frsummat tillf&lle,' 1"A$
1G Callengren, :Pontus Fahlbeck,' 222$
1! Fahlbeck, :Personligt rdsv&lde eller folkligt konungadme$'
1 Fahlbeck, :@vskedsord,' 2D1$
2# Ibid$, 2D2$
D
i Dresden, 111, tergett i Statsvetenskaplig tidskrift$
21
F&r var det inte folkets
f-siska defekter som oroade Fahlbeck, eller individers frmenta intellektuella eller
moraliska svagheter$ 5 l&nge samh&llet &r tillr&ckligt meritokratiskt och har hg
social rrlighet, frklarade han, kommer alltid de mest dugliga att kunna avancera
uppt och ta ansvar sitt fr statens sktsel$
22
Degenereringen g&llde ist&llet den
'andliga arfsmassan' , folks inst&llningar, samh&llets seder, och det politiska livets
v&rderingar och attit-der$ %i &r p v&g att beg kollektivt sj&lvmord, varnade
Fahlbeck, och det mest uppenbara tecknet var det sjunkande barnafdandet , ett
&mne som, som Callengren ppekade, 'i hgsta grad kom hans sociala sinne att
vibrera$'
2*
Fahlbeck identifierade tre orsaker till den sjunkande nativiteten7 det kande
v&lstndet, fr&ndringen av relationerna mellan knen, och den n-a rationalistiska
v&rldsskdningen$
2A
.ed kat v&lstnd utvecklar bde m&n och kvinnor n-a
behov; 'familjelif och knsumg&nge' blir mindre viktiga; och bda parter kan leva
bekv&mt utan barn och familj$ 5j&lvst&ndiga, emanciperade, kvinnor &r dessutom
mer oben&gna att 'underkasta sig moderskapets brda$'
2"
Det g&ller framfr allt
kvinnor 'inom de hgre klasserna' och deras m&n som allt mer l-ssnar till dem$
2D

5amtidigt gjorde den tilltagande rationalismen samh&llet allt mer individualistiskt$
F&runder minskas vrdnaden fr forna seder och bestende inr&ttningar$
Familj och sl&kt och stat, som tidigare omgifvits med religis helgd,
betraktas som inr&ttningar, hvilka ha sitt v&rde, endast i den mn de
sk&nka individen n-tta$ .&nniskan, d$v$s$ den enskilde och hans frdel
21 Fahlbeck, :+-malthusianismen frn rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'
*1A<**A$
22 Ibid$, *21; 0mf$ Fahlbecks anal-s av 5veriges beslut att inte ingripa i finska
inbrdeskriget vren 11!7 'om f-sisk degeneration kan icke vara tal$
5venskarna &ro nog lika kraftfulla och lika tappra som frr M Det &r varken
f-sisk kraft eller mod som fattas$ Det var viljan allenast, som svek$' Fahlbeck,
:?tt frsummat tillf&lle,' 1"1$
2* Callengren, :Pontus Fahlbeck,' 21G$
2A Fahlbeck, :+-malthusianismen frn rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'
*2*$
2" Ibid$
2D Fahlbeck, :+-malthusianism,' 2!G$
G
blir alltings mtt$
2G
.oderna samh&llen &r lngt mer civiliserade &n tidigare samh&llen men
civilisationen hller samtidigt p att undergr&va sig sj&lv$ .oderna m&nniskor &r
frfinade och vekliga, de har frlorat sin samhrighetsk&nsla, blivit
v&rldsmedborgare och frfallit till upprivande inre strider$
2!
.aterialistiska och
sj&lvupptagna m&nniskor &r emottagliga fr argument frn 'n-malthusianer' som
fresprkar mindre familjer , det s kallade 'tvbarnss-stemet$' ?nligt 5veriges
ledande n-malthusian, /ppsalaekonomen Inut Ciksell, gr mindre familjer att det
finns det f&rre munnar att m&tta, och d&rmed ocks f&rre arbetslsa och fattiga fr
staten att ta hand om$ .en Fahlbeck varnade skarpt fr alla sdana slutsatser$
F&rre invnare gr en stat svagare, inte starkare$ Det &r till e9empel den 'vita
rasens' snabbt v&9ande antal , och dess behovet av e9istentiellt 'armbgsrum' ,
som frklarar varfr europ3erna e9panderade s snabbt ver v&rlden under 1!##4
talet$ )m vi nu minskar i antal kommer andra, mer livskraftiga men kulturellt
underl&gsna, raser snart att ta ver$ Frst kommer de gula raserna, varnade
Fahlbeck, och sedan de svarta; frst som tj&nare och sedan som herrar$
2
Pontus Fahlbeck stod p fel sida n&r v&rldshistorien rrde p sig och till slut
blev han verkrd$ %ad han nskade sig var ett enklare och mer v&lordnat
samh&lle, en nationell gemenskap d&r m&nniskor br-dde sig om varandra och alla
hade sin givna plats i en hierarkisk struktur$ .en den sortens konservativa ideal
tillhrde en frgngen tid$ @v senare generationers svenskar sgs hans
konservatism som reaktion&r, hans nationalism som krigshetsande, och hans
varningar angende 'rash-gien' som ett s&tt att rja v&g fr Fitler$
2G Fahlbeck, :+-malthusianismen frn rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'
*2A$
2! Ibid$
2 Ibid$, **1$
!
%idsandan
Det har nu snart gtt hundra r sedan Pontus Fahlbeck skrev sitt gvobrev och man
kan undra i vilken mn svenska statsvetare br-tt sig om hans uppfordringar$
5varet &r n&stan inte alls$
*#
5venska statsvetare har inte s-sslat med den t-p av
historisk makrosociologi som Fahlbecks ville uppmuntra$ Det finns n&stan ingenting
i deras sammantagna frfattarskap om staters uppgng och fall , ingenting som
liknar 1ibbons, 5penglers eller 6o-nbees spekulationer , och de har inte br-tt sig
m-cket om tillstndet hos 'den andliga arfsmassan$' 5venska statsvetare har
befunnit sig m-cket n&rmare marken, m-cket n&rmare den politiska makten, och
de har studerat det politiska s-stemet utan den krismedvetenhet som fick
Fahlbecks sociala sinne att vibrera$
*1
.-cket h&nger naturligtvis p hur vi definierar 'den andliga arfsmassan$'
Callengren , som redan han verkar l&tt generad ver begreppet , vers&tter det
som en frga om ett samh&lles 'inst&llningar, seder, och det politiska livets
v&rderingar och attit-der$'
*2
)ch om det &r en studie av dessa &mnen som
uppgiften g&ller s har svenska statsvetare naturligtvis inte sktt sig s illa$ Det
finns en lng rad studier av v&ljarbeteenden d&r folks inst&llningar har underskts;
det finns ocks mnga underskningar, inte minst den 6ingstenska
argumentanal-sen, d&r politiska v&rderingar nagelfarits med stor sk&rpa$ )ch
'samh&llets seder' &r ett &mne som bde gamla id3historiker och postmoderna
*# Fr en vergripande disciplinhistoria se bidragen till 0erneck and (adersten,
"ontraster och n&anser; Iortare genomgngar &r Buin, :Political 5cience
Besearch in 5Eeden 1D#<1G",' 1"G<1!A; Buin, :Political 5cience on the
Peripher-,' A1<"A; )m studiet av internationell politik i 5verige se 0nsson,
:International Politics,' 1A<1D"$
*1 +got som Fahlbeck var medveten om$ 'Den politiska vetenskapen,' ppekade
han, 'har hos oss icke vunnit en utveckling, svarande mot de rika politiska
erfarenheter, som h&r samlats under rhundraden$' 5verige har ingen
motsvarighet till @ristoteles, (odin, 1rotius, 2ocke eller .ontesNuieu$ Fahlbeck,
:5tatsvetenskaperna vid universiteten,' 2G$
*2 Callengren, :Pontus Fahlbeck,' 22G$

teoretiker tagit sig an$ .en samtidigt missar studier som dessa hela vitsen med
Fahlbecks uppdrag$ Det var en sjukdomsdiagnostik han ville att statsvetare skulle
&gna sig t$ /ppgiften var inte bara att beskriva folksj&len utan att bota den$
5venska statsvetare har inte , i alla fall inte sedan 1A" , delat den diagnosen,
och d&rfr har de inte kunnat motsvara Fahlbecks frv&ntningar$ 6idsandan har
fr&ndrats sedan 11! och det har givit oss r&tten att s-ssla med helt andra frgor$
5venska statsvetare har varit ointresserade av etiologi eftersom de helt saknat
sjukdomsinsikt$
Pontus Fahlbeck, kan vi konstatera, var alldeles fr m-cket ett barn av sin tid$
Fans sprkbruk och v&rderingar var konservativa i en gammaldags konserverande
bem&rkelse som inte verlevde det andra v&rldskriget$ Det var inte v&rlden som
hll p att g under, utan hans v&rld; inte kulturen eller nationen som var i kris,
utan hans kultur och nation$ Fahlbecks artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift var
hans frsk att frlika sig med sin samtid, men ocks att protestera emot och att
motarbeta den$ Fans "ulturpessimismus var en del av tidsandan, men sen
fr&ndrades tidsandan och med den statsvetarnas forskningsinrikning$ Ingen
svensk statsvetare har kunnat ta sig an de uppgifter Fahlbeck anvisade eftersom vi
lever i en annan tid och i en annan tids anda$
.en den slutsatsen tvingar oss frsts att ocks relativisera senare tiders
forskning p e9akt samma s&tt$ 6idsandan pr&glar oss alla, inte bara Fahlbeck, och
&ven de frment mest objektiva av forskningsresultat kommer p s s&tt att hra
hemma i en viss tid, med den tidens egen anal-s av samh&llets 'sjukdomar i k&nsla
och vilja$' Dagens svenska statsvetare har visst sjukdomsinsikt och intresse fr
etiologi, men vra insikter identifierar andra sjukdomar och andra orsakssamband$
**
.en just d&rfr kommer ocks vr tids forskning en dag att framst som frlegad
och lite l&tt ljlig$ Den slutsatsen bet-der inte att vetenskaplig objektivitet &r
** 5e vidare 6a-lor, :+eutralit- in Political 5cience,' !<#$
1#
omjlig, eller ens att forskningsresultat alltid &r beroende av forskarens egna
v&rderingar, men det bet-der att all relevant forskning &r relevant bara i relation till
en viss tids m&nniskor och de problem de definierar$ P s s&tt kommer
statsvetenskapen inte bara att handla om objektiva fakta utan ocks om den
bet-delse som m&nniskor i en viss tid ger till objektiva fakta$
Den h&r slutsatsen ppnar fr ett annat s&tt att frst Fahlbecks uppdrag$
)m all samh&llsvetenskaplig forskning pr&glas av en viss tids anda, kan en studie
av den samh&llsvetenskapliga forskningen inte bara hj&lpa oss att b&ttre frst
samh&llet utan ocks den tids anda i vilken varje forskningsresultat presenterats$
?n sdan studie ligger m-cket n&ra Fahlbecks intresse fr tillstndet hos den
'andliga arfsmassa,' och att studera tidsandan skulle slunda vara ett s&tt att
faktiskt ta sig an det projekt Fahlbecks anvisade$ Problemet &r bara att frst vad
en 'tidsanda' kan vara$
*A
F&nvisningar till tidsandor och nationella st&mningar &r m-cket vanligt
frekommande bland lekm&n och journalister$ .an l&ser till e9empel ofta om hur
1D#4talets tidsanda ledde till antikrigsdemonstrationer, drogmissbruk och se9uell
promiskuitet, eller nu senast om hur nationella st&mningar gjort r-ssar allt mer
skeptiska gentemot ?uropa och europ3er allt mer skeptiska gentemot ?/$ .en
samh&llsvetare har aldrig anv&nt sig av den h&r t-pen av frklaringar$ (egrepp
som 'tidsanda' eller 'st&mning' &r alltfr luddiga, efem&ra, och metaf-siskt
suspekta$ )ch &ven om st&mningarna i frga kan tillfredsst&llande definieras, s
kan de inte empiriskt bel&ggas och d&rmed varken studeras eller anv&ndas i en
frklarande modell$
Ist&llet har samh&llsvetare reducerat andor och st&mningar till en frga om
*A )m behovet av en studie av st&mningar, se Fofstadter, :.anifest Destin- and
the Philippines,' 1G, 1; )m :moods,' se 5tanghellini and Bosfort, Emotions
and ersonhood, 1""<1DD; B-le, %he 'oncept of (ind, *<1#A; Fan4Pile,
:@ffectivit-,' 2A1<2A!$
11
attit-der$
*"
.en en tidsanda och en st&mning &r inte det samma som en sikt$
Detta beror frst och fr&mst p ett aggregationsproblem$ Det kan vara en stor
skillnad p individers sinnesst&mningar och sinnesst&mningarna hos samh&llet som
helhet och de senare kan inte alltid reduceras till de frra$ 5 till e9empel skapade
811 attackerna i /5@ en st&mning av ngest hos den amerikanska nationen som
inte ndv&ndigtvis motsvarades av en ngest hos enskilda amerikaner$ %i kan vara
panikslagna som nationer men &nd forts&tta att leva vra individuella liv ungef&r
som vanligt$ P samma s&tt behver det inte ha varit ngonting fel p de svenskar
som Fahlbeck diskuterade , de som inte fdde barn och som utvandrade till
@merika$ Det var inte de som var sjuka, ist&llet var det 5verige som helhet som
var sjukt$
Den andra, och mer grundl&ggande, orsaken &r att st&mningar inte har ngot
kognitivt innehll och d&rfr inte kan studeras genom opinionsunderskningar$
*D

5t&mningar &r inte sikter, men de &r inte heller k&nslor$ )m en leopard hoppar p
oss i djungeln blir vi r&dda$ B&dslan fljer mer eller mindre omedelbart s fort
leopardens n&rvaro har registrerats av vra sinnen, och &ven om r&dslan inte
kr&ver en medveten kognitiv bearbetning s har den &nd ett kognitivt innehll$ %i
blir r&dda fr ngonting , fr leoparden , och vi springer iv&g$ 5t&mningar
fungerar inte s$ ?n st&mning handlar inte om ngonting och den ger oss inga
instruktioner fr hur vi ska bete oss$
*G
?n st&mning &r inte ngonting vi har utan
ist&llet ett tillstnd vi befinner oss i; det &r en ton eller en n-ans som f&rgar av sig
p allt vi frnimmer och som pverkar allt vi t&nker och minns$
*!
D&rfr vet vi ofta
inte vilken st&mning vi befinner oss i frr&n den pekats ut t oss eller frr&n den
*" 5e, t$e9$ Bahn, Iroeger, and Iite, :@ FrameEork for the 5tud- of Public .ood,'
2<"!; 5iJer, :6oEards @ >omputational 6heor- of .ood,' GA* <GG#; 5timson,
:)n the .eaning O .easurement of .ood,' 2*<*A$
*D >arroll, :@rt and .ood,' "2"<"**$
*G B-le, %he 'oncept of (ind, D<G$
*! >arroll, :@rt and .ood,' "2<"*1; Dre-fus, )eing*in*the*+orld, 1G*<1G"$
12
hunnit fr&ndras$ Det &r frst n&r min fru reagerar p ngot korthugget jag s&ger
ver frukostbordet som jag frstr att jag &r p dligt humr idag, och det var frst
n&r kulturpessimismen under 12#4talet frb-tts till hedonistisk dekadens som
11#4talets tidsanda kunde anal-seras och frsts$
*
5j&lva order 'st&mning' kan hj&lpa oss en bit p v&gen$
A#
@tt st&mma ett
instrument &r att etablera en relation mellan tv str&ngar som bringar dem i
harmoni med varandra$ P samma s&tt kan en person bringas i samklang med den
situation hon befinner sig i, eller sinnesst&mningen hos tv personer kan bringas i
samklang med varandra$ Den musikaliska metaforen &r v&l vald$ .usik, precis
som st&mningar, saknar kognitivt innehll$ .usik handlar inte heller om ngonting
och ger oss inte heller ngra instruktioner fr hur vi ska handla$ .en musik &r
samtidigt v&ldigt bra p att fnga en sinnesst&mning, eller , som alla
filmregissrer vet , p att fr&ndra den$
A1

Ist&llet bestr musik av mnster av toner och r-tmer som stegrar sig och
faller, accentueras och stannar av, ondulerar och pulserar$ De mnster som
musiken reproducerar beskriver till e9empel , och kanske framfr allt , de olika
s&tt p vilka vra kroppar rr, eller skulle kunna rra, sig$
A2
.usik handlar om hur
kroppen befinner sig i rummet, och att l-ssna p musik &r d&rfr att underska de
rrelsescheman som str oss till buds$ Det &r slunda inte en tillf&llighet att musik
ofta anv&nds fr att beskriva en viss tids anda$ Det snabbaste s&ttet att frst D#4
talets tidsanda &r trots allt att spela en skiva av (ob D-lan eller 6he (eatles, och
det b&sta s&ttet att frst 6hatchers 5torbritannien &r att l-ssna p punkmusik$
Det &r i musiken som samh&llet finner sig sj&lvt och det &r i musiken som vi finner
* Fan4Pile, :@ffectivit-,' 2A"$
A# )m st&mningar, Stimmungen, i Feideggers filosofi, se Dre-fus, )eing*in*the*
+orld, 1D<1G"$
A1 Bigg and .urchison, :6he .ood ?ffects of .usic,' A2G<A*!; 0mf$ .ac2eod,
:Facing the .uJak,' 1!<*1$
A2 2anger, hilosoph& in a ,e$ "e&, 22G<22!; DeEe-, Art as E-perience, 1G<
1!*$
1*
samh&llet$
@tt vara i en viss st&mning handlar slunda om en viss kroppshllning$
A*
)m
vi &r uttrkade hller vi kroppen p ett visst s&tt; om vi &r glada eller optimistiska
hller vi den p ett helt annat s&tt$ Iroppshllningen visar vilken st&mning vi
befinner oss i; eller snarare, det &r i st&mningen som vra kroppar uttr-cker som vi
finner oss sj&lva$ ?n tidsanda, kan vi slunda sammanfatta, beskrivs b&st i termer
av en kroppshllning, kroppens plats i rummet, och genom de rrelsemnster som
varje tidsperiod gr mjliga$ Det g&ller vra enskilda men ocks vra kollektiva
jag$ 5 till e9empel karakt&riserade frsvarsminister Donald Bumsfeld vid ett flertal
tillf&llen /5@s hllning efter 811 som :a forEard4leaning posture' , 'framtlutad,'
och kan vi till&gga, 'beredd att sl till$'
AA
.en den beskrivningen g&ller den
kollektiva samh&llskroppen och det bet-der inte att enskilda amerikaner var
speciellt framtlutade$ P samma s&tt kan Fahlbecks 5verige beskrivas som
'smnigt' eller 'stillastende' utan att individuella svenskar, i genomsnitt eller i
huvudsak, var varken smniga eller orrliga$
%re s.tt att rra sig
%i kan nu terv&nda till Fahlbecks egen tid och frska oss p en anal-s av de 'inre
brister, sjukdomar i k&nsla och vilja' som han oroade sig fr$ %r uppgift &r att
studera de samtida studierna av samh&llet, men inte fr dess innehlls skull utan
ist&llet fr de st&mningar de uttr-cker$ 6iden kring det frst v&rldskriget, sa vi,
pr&glades av en utspridd kulturpessimism och tre e9ponenter fr tidsandan var .a9
Ceber, 1eorg 5immel och 6heodore Boosevelt , den sistn&mnde naturligtvis
president i /5@ med ocks, bde fre och efter %ita Fuset, en flitig frfattare och
A* 5tanghellini and Bosfort, Emotions and ersonhood, 1""<1D2; 5e vidare
Poung, :6hroEing 2ike a 1irl,' 1*G<1"D$
AA CoodEard, lan of Attack, 1; CoodEard, )ush at +ar, 2#$
1A
debattr$
A"
.en innan vi kan sammanfatta deras anal-ser mste vi rensa bort det
kognitiva innehllet i te9terna och leta efter musiken$ %i &r intresserade av
kroppshllningar, av kroppens plats i rummet, och av de rrelsemnster som tiden
gjorde mjliga$
)ch m-cket riktigt ger n&stan alla samtida samh&llsvetenskapliga studier
uttr-ck fr en k&nsla av missmod, och dessutom passivitet$ /nder 1!##4talet hade
europ3er fl-ttat p sig som aldrig tidigare , brutit upp frn landet och rest till de
stora n-a st&derna eller emigrerat till +ordamerika och @ustralien$ .en n&r de v&l
etablerat sig i sina n-a miljer verkade de ha tappat all sin handlingskraft$
?urop3erna var hglsa, och en k&nsla av ennui, spleen, och Lange$eile spred sig
till stora delar av befolkningen$
AD
)ch vi hittar diagnosen ocks d&r vi minst av allt
skulle v&nta oss den , i det framgngsrika och framtidsinriktade /5@$
>ivilisationens framv&9t hade inte gjort amerikanerna sj&lvs&kra och optimistiska,
utan tv&rt om svaga, nervsa och oroliga$ @merikanska l&kare gav diagnosen
neurasthenia, 'neurasteni,' t s-mptomen, ett tillstnd som kunde liknas vid

'kroniskt trtthetss-ndrom' eller 'utbr&ndhet$'

AG
+eurasteni bestr, sa Cilliam
0ames, som sj&lv led av sjukdomen, 'av en kronisk k&nsla av svaghet, slhet,
letargi, utmattning, otillr&cklighet, brist p mjligheter, av en overklighetsk&nsla
och viljelshet$'
A!
.a9 Ceber var hela sitt liv plgad av svra depressioner$ Fsten 1!G,
trettiotre r gammal, blev han sjuk fr frsta gngen, och han fick avbr-ta sin
akademiska karri&r$ Fan led av akut utmattning och ngest och kunde sitta framfr
A" Fofstadter, %he American olitical %radition, 2DD4*#G$
AD 0mf$ 1oodsteins diskussion om 'boredom and the moderniJation of
subjectivit-,' i 1oodstein, E-perience +ithout /ualities, 1#1<2AD$
AG 6ermen introducerades av 1eorge (eard i (eard, American ,ervousness; 5e
ocks .itchell, !at and )lood and 0o$ to (ake %hem; .itchell, +ear and
%ear; 0mf$ 5chuster, ,eurasthenic ,ation, *D<AD; 2utJ, American
,ervousness, 1<*G$
A! 0ames, :6he ?nergies of .en,' 2*$
1"
fnstret i timmar och titta tomt framfr sig$
A
I 'Cissenschaft als (eruf,' en
frel&sning han hll den G november, 11G, beskrev Ceber ett samh&lle som blivit
allt mer rationalistiskt, teknokratiskt och b-rkratiserat$
"#
%r v&rld &r inte l&ngre
besj&lad av hgre s-ften, frklarade han, utan har reducerats till en samling 'fakta'
som objektivt kan observeras, m&tas och frklaras$ .&nniskan &r bara ett sdant
faktum bland andra$ +&r allting mste motiveras i rationella termer l&mnar
gudarna oss t vrt de$ %i jobbar allt hrdare, mer gl&djelst, men livet har
tappat sin mening; allt vi har kvar &r vr ekonomiska tillv&9t och vra allt djupare
depressioner$
"1
Cebers klassiska te9t, 1ie protestantische Ethik und der 2eist des
"apitalismus, reviderad upplaga 12#421, slutar med bilden av ett stahlhartes
2eh.use , ett 'skal hrt som stl' , i vilket vi inneslutit oss sj&lva$
"2
.&nniskor
som innesluter sig sj&lva i stlskal &r inte l&ngre fullst&ndiga m&nniskor$ Deras
rrelsemnster &r mekaniska; de str stela i sina poser och deras kroppsst&llningar
uttr-cker inte deras sinnesst&mningar; de kan inte l&ngre anv&nda sina kroppar fr
att k&nna sig fram i, och fr att frst, sin omv&rld$
"*
.usiken som beskriver dessa
rrelsemnster &r metallisk, repetitiv och begr&nsad, kanske som framfrd p en av
de sj&lvspelande pianon som var s popul&ra under tiden kring sekelskriftet$
"A
Frst
blir man frvnad ver att ingen sitter vid tangentbordet, sen blir man imponerad
ver tekniken, men till sist blir man galen p det mekaniska och k&nsolsa
hamrandet$
1eorg 5immels anal-s liknar Cebers, men han fokuserade framfr allt p
konsekvenserna av livet i den moderna staden$
""
.oderna st&der &r inr&ttade efter
A (endi9, (a- +eber, 2D$
"# Ceber, :5cience as a %ocation,' in !rom (a- +eber, 1*41AA$
"1 (aehr, :Iron >ase and 5hell Fard as 5teel,' 1D#$
"2 Ceber, rotestant Ethic, 1!1; 6alcott Parsons vers&ttning av stahlhartes
2eh.use som :iron cage' &r, som (aehr ppekar, en felvers&ttning$ (aehr,
:Iron >ase and 5hell Fard as 5teel,' 1"*<1D$
"* (aehr, :Iron >ase and 5hell Fard as 5teel,' 1D*<1D"$
"A ?vans, :Pianola .usic,' GD1<GDA$
"" 5immel, :6he .etropolis and .ental 2ife,' 11<1; 0mf$ 1oodstein, E-perience
1D
de principer som st-r ekonomiska marknader7 p en marknad har allting sitt pris
och en vara kan l&tt j&mfras med alla andra varor$ @llting kan d&rfr ocks l&tt
ers&ttas med ngonting annat$ I den moderna staden blir vi till konsumenter av
livsstilar, sikter och se9uella partners, men ingenting berr oss eftersom allt &r
ers&ttningsbart$
"D
?ftersom marknadsrelationer &r opersonliga kan transaktionerna
utfras i allt snabbare takt, och i allt vidare, och till slut v&rldsomsp&nnande,
n&tverk$ ?nskilda m&nniskor blir snart verstimulerade av alla dessa disparata
intr-ck och till slut kan vi inte l&ngre ta emot och behandla all information som
kastas emot oss$ Fr att klara oss rationaliserar vi vra erfarenheter , vi t&nker
fr m-cket och k&nner fr lite , och p s s&tt frlorar vi den direkta,
frkroppsligade, kontakten med omv&rlden$ .oderna m&nniskor &r blas3 4
fullkomligt ointresserade av den v&rld de lever i$
"G
.en 5immel hittar ett annat rrelsemnster &n Ceber, tminstone hos de
mest sofistikerade m&nniskorna i de stora st&derna$ De &r st&ndigt p jakt efter
n-a intr-ck, n-a stimulanser, n-a droger, och kan d&rfr aldrig sitta stilla$ De fl-r
frn sina vardagliga liv, frn sina blaserade jag, och kl&ttrar i berg, d-ker bland
korallrev, genomkorsar knar och djungler , eller beger sig rastlst frn ett
se9uellt &vent-r till ett annat$
"!
.oderna storstadsbor &r intendenter fr den
tavelutst&llning som &r deras erfarenheter, men en tavelutst&llning &r inte ett liv,
tminstone inte om vi kr&ver att ett liv ska organiseras kring ett sammanhllande
narrativ$ .usiken som ackompanjerar utst&llningen &r ocks den rastls, hetsande
och snderbruten , som @rnold 5chnbergs 124tons musik som aldrig hittar ngon
plats att vila, eller som Igor 5travinskijs 5roffer, 11*, med sin frment
+ithout /ualities, 2A<2!#$
"D 5immel, %he hilosoph& of (one&, *AG<*"A$
"G @ho, :5immel on @cceleration, (oredom, and ?9treme @esthesia,' A$
"! 5immel, :6he @lpine 0ourne-,' 21<221; 5immel, :6he @dventure,' 221<2*2;;
0mf$ Iierkegaard, :ForfQrerens Dagbog$'
1G
animaliska e9otism$
"
.nga amerikaner, sa vi, delade den h&r anal-sen$ De led av neurasteni, en
sjukdom som amerikanerna sj&lva identifierade som t-piskt amerikansk$ Det var i
/5@ trots allt som livet var som mest hektiskt, d&r folk arbetade de l&ngsta
arbetstiderna och hade de hgsta stressniverna$ Dessutom var trafiken i
amerikanska storst&der intensiv, bullret ronbedvande, och blandningen av sprk
och kulturer bde frvirrande och utmattande$
D#
/5@ var v&rldens mest moderna
land, och d&rmed det mest civiliserade, men samtidigt hade civilisationen gjort
amerikanska m&n omanliga och amerikanska kvinnor okvinnliga$ Det framgick
direkt frn deras rrelsemnster$
D1
.oderna amerikanska m&n var br&ckliga och
rrde sig frsiktigt och nedhukade; amerikanska kvinnor var endera manhaftigt
oregerliga eller s verstimulerade att de st&ndigt mste ligga till s&ngs$
Ceber gav inte mnga konkreta rd fr hur vi skulle kunna komma ur vrt
stlskal$ Hven om han var pessimistisk, s visste han att den moderna
kapitalismen mste bejakas$ 6-skland mste efterlikna det framgngsrika
?ngland$
D2
5immel gav inte heller han ngra direkta rd till sina l&sare, men i
andra delar av hans frfattarskap betonade han bet-delsen av m&nniskans
sociabilitet$
D*
%i kan bara utveckla vr personlighet om vi kan hitta sk-dd frn
marknadens logik och umgs p ett personligt och intimt s&tt med andra
m&nniskor$ Det kan vi till e9empel gra i konversationer med andra$
DA
P tehus, p
pubar och i borgerskapets salonger , och 5immel sj&lv hll i en m-cket
" )m det frsta framfrandet den 2 maj, 11*, se ?ksteins, Rites of Spring,
1#<"A$
D# @ho, :5immel on @cceleration, (oredom, and ?9treme @esthesia,' A"1<A""$
D1 .auss, :+otion de techniNue du corps,' *D"<*!D$ Fast .auss anal-s av
skillnaderna i amerikanska och franska kvinnors s&tt att rra sig resulterade i
helt andra slutsatser$
D2 (aehr, :Iron >ase and 5hell Fard as 5teel,' 1DD$
D* 5immel, :6he 5ociolog- of 5ociabilit-,' 12#<1*#$
DA (istis, :5immel and (ergson,' *G<*!; )m konversationens moral i moderna
samh&llen se ocks Bingmar, (echanics of (odernit&, 11*<11"$
1!
framgngsrik salong , kan m&nniskor tr&ffas och konversera utan att behva t&nka
p vad som &r n-ttigt och rationellt$ 1enom att st&nga drren till den hektiska och
opersonliga v&rlden utanfr kan vi teruppr&tta vra relationer med andra,
konkreta och namngivna, individer, och d&rmed frsvara vr individualitet$
D"

.usiken som ackompanjerar dessa samtal &r ett st-cke kammarmusik, kanske en
av (eethovens sista strkkvartetter$ Iammarmusik &r musik fr det avskilda
rummet, och ocks den organiserad genom de regler som g&ller fr intim
konversation$
DD

6rots sitt allvarliga tillstnd var amerikaner i allm&nhet optimistiska vad det
g&llde mjligheterna till en framgngsrik behandling$ 6heodore Boosevelt &r ett
e9empel$ 5om ung man hade ocks han lidit av neurasteni, men han hade botat
sig sj&lv genom f-sisk tr&ning, resor och st&ndiga aktiviteter$ ?tt resml han ofta
terkom till var de klippiga bergen i v&ster, n-ligen ervrade frn dess
ursprungsbefolkning och nu, genom de n-a j&rnv&garna, l&tt tillg&ngliga fr alla
amerikaner$ Boosevelt reste ofta v&sterut fr att jaga buffel och 1!!*, samma r
som han blev guvernr i +eE Pork, kpte han en ranch i Dakota$ Den medicin som
fungerat fr honom sj&lv fresprkade han fr hela landet$ '0ag vill inte predika
l&ran om den skamliga l&ttjan,R frklarade han, Rutan l&ran om det kr&vande livet,
livet av mda och anstr&ngning, arbete och kamp$R
DG
%i beundrar inte mannen som fresprkar den r&ddhgade freden$ %i
beundrar mannen som frkroppsligar de segrande anstr&ngningarna;
mannen som aldrig gr ngonting or&tt mot sin granne, som &r snabb
att hj&lpa en v&n, men som har de manliga kvaliteter som behvs fr att
g segrande ur det verkliga livets st&ndiga strider$
D!
?konomiska marknaden kan m-cket riktigt begr&nsa vr handlingskraft, menade
D" 5immel, :6he 5ociolog- of 5ociabilit-,' 122<1*#; 0mf$ Bingmar, Surviving
'apitalism, *1<A2$
DD 5chStJ, :.aking .usic 6ogether,' GD<G$
DG Boosevelt, :6he 5trenuous 2ife,' *$
D! Ibid$, A$
1
Boosevelt, men hans anal-s var lngt mer konkret &n 5immels$ Problemet &r
framfr allt de stora kartellerna som skaffar sig monopol p en viss marknad och
som gr det omjligt fr vanliga amerikaner att starta egna fretag$
D
.en det
finns ingenting avhumaniserande hos kapitalismen som sdan och marknaden kan
frb&ttras genom lagar som frbjuder karteller och monopol$ .en framfr allt
mste marknadslogiken kombineras med en mer ursprunglig logik som ger
stillasittande, verciviliserade och avknade amerikanska m&n chansen att
terkn-ta bekantskapen med sina tidigare, mer maskulina, jag$
G#
Iom och besk
vra n-a nationalparker, uppmanade Boosevelts v&n 0ohn .uir sina landsm&n7
6usentals trtta, nervskadade, ver4civiliserade m&nniskor brjar
uppt&cka att en resa till bergen &r en resa hem; att vildhet &r en
ndv&ndighet; och att nationalparker och reservat &r anv&ndbara inte
bara som k&llor till timmer och bevattnande floder, men som k&llor till
livet$
G1
5amtidigt hade gr&nsen v&sterut nu slutligen st&ngts$
G2
+&r allt land mellan
@tlanten och 5tilla Favet p 1!G#4talet inkorporerats i det amerikanska imperiet
fanns det inte l&ngre ngonting n-tt att uppt&cka och d&rfr ingen plats d&r
amerikanernas drmmar kunde realiseras$ (risten p rrelsefrihet hos bde
kroppen och tanken oroade samtida kommentatorer$ Ianske kunde amerikanerna
anv&nda jakten p pengar som ett substitut, freslog ngra, eller kanske kunde
amerikaner bege sig som l&kare eller mission&rer till delar av v&rlden som &nnu inte
ntts av civilisationen$
G*
.en fr de flesta amerikaner var sdana lsningar
orealistiska$ Ist&llet drmde de sig iv&g$ Det &r ironiskt, men ocks l&ttfrklarat,
D Fofstadter, %he American olitical %radition, 21<2D$
G# )m kvinnors kurer mot neurasteni, se 2utJ, American ,ervousness, *1<*G;
5chuster, ,eurasthenic ,ation, "<112$
G1 .uir, :6he Cild Parks and the Forest Preservation of the Cest,' 1; 5e vidare
5chuster, ,eurasthenic ,ation, 1*D<1*!$
G2 6urner, :6he 5ignificance of the Frontier in @merican Fistor-'; +orris, :6he
Frontier 1one at 2ast,' D<!1$
G* 0ames, :6he .oral ?Nuivalent of Car'; >avert, :6he .issionar- ?nterprise as
the .oral ?Nuivalent of Car,' *A!<*"2$
2#
att den frsta riktiga coEbo-boken, )Een Cisters %he 5irginian, kom ut 1#*,
precis n&r den v&rld som boken beskrev redan frsvunnit$
GA
5om konsumenter av
coEbo-bcker, och senare av filmer och 6% program, frvandlades de passiviserade
amerikanerna till manliga hj&ltar i sin egen fantasi$
Den lsning Boosevelt sj&lv fresprkade gick ut p nationell e9pansion$ P
andra sidan 5tilla havet kunde ett n-tt gr&nsland ppnas upp och kriget med
5panien som startade i april 1!! erbjd en mjlighet$
G"
/5@ invaderade
Filipinerna i februari 1! och under de kommande tre ren utk&mpades ett gr-mt
kolonialkrig$ %alet var, sa Boosevelt n&r han sg tillbaka p invasionen, 'om vi fegt
skulle dra oss ur sammandrabbningen, eller om vi skulle g in i den som det anstr
ett modigt och livfullt folk; och om vi, n&r vi v&l var inne i den, skulle krna vra
bann3r med missl-ckande eller med framgng$'
GD
/5@ &r ett civiliserat samh&lle,
men fr inte frlora kontakten med sitt mer primitiva jag$ I sin utrikespolitik mste
amerikanerna tala v&nligt med andra stater men samtidigt 'b&ra en stor pk$'
GG

B-tmen som b&st passade ihop med den kroppshllningen var frsts
marschmusiken som vann en stor publik i /5@ under 1!!#4talet och framt$ 0ag
tror amerikaner svarar s starkt p marschmusik, skrev 0ohn Philip 5ousa, genrens
okrnte kung, 'eftersom den appellerar till deras kamplust$'
5om r-tmen hos en afrikansk stridstrumma talar marschmusiken till en
grundl&ggande r-tm i m&nniskans konstitution, och den besvaras$ ?n
marsch stimulerar varje livgivande centrum, v&cker fantasin och sporrar
patriotiska impulser som kan ha varit slumrande under ratal$
G!
GA Cister, %he 5irginian6 A 0orseman of the lains; Calker, :Cister, Boosevelt and
0ames,' *"!<*DD; 0mf$ Fofstadter, %he Age of Reform, 2*<"$
G" Fofstadter, :.anifest Destin- and the Philippines,' 1G*<2##$
GD Boosevelt, :6he 5trenuous 2ife,' !$
GG '5peak softl-, but carr- a big stick$' Boosevelt anv&nde frst frasen i ett brev
till Fenr- C$ 5prague den 2D januari, 1##$ 5e '@merican 6reatsures of the
2ibrar- of >ongress,' http788EEE$loc$gov8e9hibits8treasures8trm1*$html$
G! 5ousa, (arching along, *"!; 0mf$ .c+eill, "eeping %ogether in %ime, 1#1<
1"#$
21
)cks i ?uropa tgade folk i takt med marschmusik$
G
?urop3er mobiliserades
genom olika rrelser t&nkta att ge n- energi t samh&llskroppen , arbetarrrelsen,
g-mnastikrrelsen, n-kterhetsrrelsen, scoutrrelsen, +andervogeln,
kooperationen och nudismen$ .en till slut var det kriget som lste problemet$
Iriget skulle ge europ3erna handlingskraften tillbaka$ '?fter att ha vu9it upp i en
tr-gg era,' skrev den skotske frfattaren >ompton .ackenJie, 's l&ngtade vi efter
strre risker, efter det e9traordin&ra, efter m&ktiga och fruktansv&rda
erfarenheter'; &ntligen, skrev den franske frfattaren .aurice (arrTs, kan vra 'gr
monotona liv' frlossas av kriget; 'jag vill inte d fr kung och fosterland,' enligt
den engelske poeten Ferbert Bead, 'om jag dr s &r det fr min sj&ls fr&lsning$'
!#

.ed tillfrsikt och sj&lvfrtroende marscherade en generation europ3er mot
frintelsen$
ontus !ahlbeck och folkrrelserna
Pontus Fahlbeck bek-mrade sig hela livet fr sin h&lsa, och frn slutet av 1!G#4talet
diagnostiserade han sig sj&lv som 'neurasteniker$'
!1
Fan besv&rades av en svr och
st&ndigt terkommande huvudv&rk som gjorde honom 'allvarlig och sluten,' han
var en 'enstring,' och grubblade inte bara ver statsvetenskapliga problem utan
ocks ver e9istentiella frgor om vadan och varth&n$
!2
6rots de 1A verken i hans
bibliografi beskrev han sig sj&lv som en 'arbetets invalid$' Precis som Boosevelt
frskte han ocks att p olika s&tt att kurera sig sj&lv och l-ckades 'med 1uds
hj&lp' hlla krafterna uppe$ Fan reste p rlig sommarsemester till sin frus sl&kt i
G )m engelska milit&rmusikband, se Bussell, opular (usic in England, 789:*
7;79, 1D2<1!$
!# Dessa tre citat &r frn 5tromberg, Redemption b& +ar, AA<A"; 0mf$ Bingmar
and Iustermans, :.odernit-, (oredom and Car,' 1G!*<1G!D$
!1 Iarakt&ristiken av Fahlbeck i detta st-cke &r frn >arlsson, :Pontus ?rland
@ndersson Fahlbeck$'
!2 ?n del av de senare publicerade som Fahlbeck, 5.rldsskdning och
lifsutsikter$
22
Finland; studerade det gamla antiken , ett forskningsomrde han kallade 'en
fridl-st plats' , och efter sekelskiftet hll han sig dessutom aktiv med ekonomiska
aff&rer och satt med i st-relser fr fretag runt om i 5verige$
!*
I praktiken verkar
han dock ha hittat en 5immelsk lsning p sina nervproblem7 Fahlbecks hem, bde
i 2und och senare i Djursholm dit han fl-ttade 1#", var en salong d&r tidens
intellektuella och kulturpersonligheter samlades$ F&r kompenserade hans frus
s&llskapstalanger fr de sociala gvor Fahlbeck saknade$ Fon var 'gladl-nt och
spirituell, g&stfri och trofast, konstn&rligt och musikaliskt initierad samt djupt
intresserad fr m&nniskor av olika slag och blev d&rfr en strlande, sent glmd
v&rdinna$'
!A
.en Fahlbeck drog aldrig den Booseveltska slutsatsen att svenskar i allm&nhet
led av samma problem som han sj&lv$ +&rhelst han rrde vid frgan om individers
'degeneration' < ett &mne som upptog samtidens rash-gienister < insisterade han
tv&rt om p att alla eventuella f-siska eller ps-kologiska defekter hos individer var
'smsaker$'
!"
%isserligen innehll framfr allt de l&gre klasserna i samh&llet en
'ingalunda obet-dlig stock svagt begfvade,' men det var en naturens ordning och
inte en konsekvens av 'rasens frs&mring$'
!D
I allm&nhet sg Fahlbeck kritiskt p
svenskars frmga$ Fan kallade sina landsm&n 'intellektuellt godtrogna,' bristande
i 'sj&lvst&ndigt t&nkande,' och 'omdmeslsa i allt som icke rr tekniska eller
alldagliga ting' < men inget av dessa karakt&rsdrag sg han som en konsekvens av
det moderna samh&llet eller av civilisationens framfart$
!G
I sj&lva verket var svenskarnas personlighet en sorts v&lsignelse eftersom den
!* >arlsson ser donationen som skapade den Fahlbeckska stiftelsen som ett
frsk frn Fahlbecks sida att kompensera 2unds universitet fr att han i stort
sett varit tj&nstledig frn 1#1 fram till pensionen 11"$ >arlsson, :Pontus
?rland @ndersson Fahlbeck$'
!A Ibid$
!" Fahlbeck, :Det svenska folkl-nnet,' 2!A$
!D Fahlbeck, :+-malthusianismen frn rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'
*2$
!G Fahlbeck, :?tt frsummat tillf&lle,' 1""; Fahlbeck, :@vskedsord,' 2D2$
2*
sk-ddade dem frn neurasteni och andra moderna sjukdomar$ 5venskarna var helt
enkelt fr lantliga och fr omoderna$ 5venska st&der var fr sm, arbetstakten och
stressen fr lg, och det fanns inte tillr&ckligt med etniskt eller kulturell blandning$
5venskarna anv&nde sina kroppar mer &n sina nerver och drabbades d&rfr inte av
nervs utmattning$
!!
D&rfr st&mmer inte heller 5immels beskrivning av tidsandan
in p fallet 5verige$ .nga svenskar levde lngt frn arbetsmarknaden och n&ra
sj&lvhushllet, och marknadens logik var d&rfr inte alls lika omdanande$
Dessutom var det aldrig lngt till naturen$ Det fanns ingen risk att svenska m&n
skulle frlora sin manlighet s l&nge skogarna var djupa och krarna besv&rliga att
plja$ 5verige hade d&rfr f blaserade individer med behov av e9trema njen och
e9centriciteter$
!
@tt Fahlbeck sj&lv drabbats av neurasteni, och att han behvde en
5immelsk kur, var snarare ett tecken p hur m-cket mer sofistikerad &n andra
svenskar han ansg sig vara$
#
I allm&nhet oroade sig Fahlbeck inte m-cket ver individernas den i det
moderna samh&llet$ Fan varnade slunda, precis som Ceber, fr rationalitetens
kande roll, men han identifierade ingen Ceberiansk rationaliseringsprocess$ Fan
var inte m&rkbart orolig fr ett frtingligande av m&nskliga v&rden och han hittade
inget 'stlskal' hos svenskarna$ Ist&llet kopplade han rationalismen till en
tilltagande misstro mot traditionella auktoriteter$ Bationalismen hade givit vanligt
folk vad de trodde var goda argument att anv&nda mot 1ud och Iungen$ .en
framfr allt bet-dde rationalismen en kad individualism, och individualism bet-dde
i sin tur egenintresse$ I ett samh&lle d&r rationella lagar st-r t&nker alla bara p sig
!! P det viset liknade svenskarna andra invandrare som n-ligen anl&nt till /5@$
5chuster, ,eurasthenic ,ation, 22$
! Fjalmar 5derberg, eller tminstone huvudpersonen i en bok som 1oktor 2las,
skulle kunna utgra ett undantag$ 5derbergs frfattarskap &r dock m-cket
5tockholms4centrerat$ 5derberg, 1oktor 2las$
# ?ftersom neurasteni ofta drabbade medlemmar av verklassen var diagnosen
ofta efterskt av andra samh&llsklasser$ 5chuster, ,eurasthenic ,ation, 2A,
**<*A$
2A
sj&lva7 m&n behver inte l&ngre kvinnor och kvinnor behver inte m&n; svenskar
emigrerar till /5@ och vill inte l&ngre gra v&rnplikt$ .en det var framfr allt
gruppegoismen som oroade Fahlbeck$ I ett 5verige d&r 'partik&nslan' och
'partil-dnaden' hade ersatt r&ttsk&nslan hll samh&llet p att falla snder i
stridande partiintressen$ Den n-a arbetarklassen var det b&sta e9emplet, men
parlamentarismen var ocks frkastligt eftersom den gjorde statsministern till
'partiman' och kungen till en 'jaherre' som mste g med p allt som regeringen
best&mde$
1
(ara en regering som ser helheten kan st-ra i hela landets intresse$
2
@tt 5verige var ett enat och sj&lvst&ndigt land var en sj&lvklarhet fr
Fahlbeck$ 5 h&vdade han till e9empel i ett av sina frsta publikationer att den s
kallade 'striden mellan 5vear och 1tar' som skulle ha utk&mpats frn 11##4talet
framt, aldrig intr&ffat$ I sj&lva verket var de tv folken delar av 'en stam$'
*
+&r
norrm&nnen 1#" brt unionen med 5verige var Fahlbeck ocks glad att se dem g,
en stndpunkt ovanlig bland dtidens konservativa$ .en bara genom en
separation, menade Fahlbeck, kunde ocks svenskarna f tillbaka sitt land$
A

Fahlbeck var ocks skeptisk till utl&ndska influenser, tminstone s l&nge de inte
kom frn 6-skland$
"
Fan var till e9empel best&mt emot att svenskarna, vilket var
vanligt vid den h&r tiden, b-tte ut sina traditionella son4namn till namn 'utan
mening och utan att svenskt sprk d&ri kan spras$'
D
De n-a namn de tagit fick
honom att t&nka p 'fransm&n, r-ssar och hottentotter$' Familjen Fahlbeck hette
frresten ursprungligen @ndersson$
1 )m arbetarrrelsen, se Fahlbeck, :Den svenska arbetarerrelsen p afv&gar,'
1*<21#; )m parlamentarismen se Fahlbeck, :Personligt rdsv&lde eller
folkligt konungadme,' $
2 Fahlbeck, :Personligt rdsv&lde eller folkligt konungadme,' 1#2$
* Fahlbeck, Striden mellan Svear och 2tar, 2*$
A Fahlbeck, :Fvarfr brjade vi ej krig mot +orgeU,' 2#<22"$
" :Fela hans vetenskapliga inriktning,' som >arlsson ppekar, :predestinerade
honom verhuvud till t-skv&nlighet$ 6alrika besk i 6-skland st&rkte dessa
s-mpatier$' >arlsson, :Pontus ?rland @ndersson Fahlbeck$'
D Fahlbeck, :Det svenska folkl-nnet,' 2!A; 0mf$ B-dberg, :)m frnamn i
allm&nhet och de nordiska i s-nnerhet,' "#<"1"$
2"
Den tidsanda som Fahlbeck beskrev var sledes helt annorlunda &n den som
rdde p kontinenten$ 5venskarna var inte passiva och neurasteniska utan tv&rt
om alldeles fr aktiva$ +&r den industriella revolutionen &ntligen ndde 5verige,
brjade svenska folket rra p sig; individer och grupper frfl-ttade sig p ett allt
friare s&tt och i en allt snabbare takt$ Det fr&msta e9emplet var arbetarklassens
framv&9t < arbetarklassen var 'framr-ckande' och 'framstormande' och dess
'uppstigande' var 'den stora tidsrrelsen sj&lv$'
G
?migrationen till /5@ var ett
annat e9empel p en folkrrelse som tagit karakt&ren av 'en flod' och en 'verklig
folkvandring$'
!
)ch kvinnors allt oftare hrda krav p j&mst&lldhet med m&nnen
liknade Fahlbeck vid en 'pgende sj&lfst&ndighetsrrelse$'

Problemet var bara

att dessa rrelserna ofta skedde i diametralt olika riktningar och att de inte l&ngre
kunde kontrollerades av varken kungen eller k-rkan$ @mbitisa unga m&n frn
bondestndet vill 'kunna fullborda den sociala cirkulationen och n upp till
herrskapsklassen,' men d blir det 'en stor tr&ngsel inom denna klass' som hotar
att spr&nga hela samh&llsb-gget$
1##
.en ker de andra sidan till /5@ frlorar
svenskarna den nationella samhrighetsk&nslan, 'sj&lva lifsvillkoret fr dess
e9istens som folk$'
1#1
%ad kunde d grasU Fahlbeck hade ingenting alls emot rrlighet < varken
f-siskt eller metaforisk < men han ville att folket skulle rra p sig tillsammans,
som en kropp och t samma hll$ Fan t&nkte sig ett samh&lle som inneslt sina
medlemmar i en n- gemenskap d&r social rrlighet kunde kombinerades med
nationell samling och enighet$ Den musik som Fahlbeck hrde i sitt sinne var en
psalm som klingade ut frn en svensk lantk-rka eller nationalsngen som den
G Fahlbeck, :?tt politiskt program,' 2#A, 21*$
! Fahlbeck, :?migrationen,' 1, 2#1$
Fahlbeck, :+-malthusianism,' 2!G; :Iraven p kvinnornas politiska och
kulturella emancipation,' som >arlsson ppekar, :hade i honom en svr
vedersakare$' >arlsson, :Pontus ?rland @ndersson Fahlbeck$'
1## Fahlbeck, :+-malthusianism,' 2"A$
1#1 Fahlbeck, :Det svenska folkl-nnet,' 2!A$
2D
sjngs den sj&tte november varje r$
1#2
Psalmer och nationalsnger sjungs unisont,
med en rst; de &r enkla i sina melodier och alla kan sjunga med; inga individuella
rster hrs och det finns ingen plats fr individuella uttr-ck$
1#*
2edaren fr den
allsvenska kren var sj&lvklart kungen, och Fahlbeck terkom ofta till grundlagens
ord att 'Ionungen &ger att allena st-ra riket$'
1#A
.en -ttre fiender och hot kunde
ocks anv&ndas fr n enighet$
1#"
Det var slunda ett problem att 5verige inte varit
i krig sedan 1!# och att landet fre 1#" inte ens, p grund av unionen med
+orge, haft en egen utrikespolitik$ 'KFLrnvaron af en sp&nnande och samlande
utrikespolitik, fick den svenska nationalk&nslan att fullst&ndigt inslumra$'
1#D
Fr
Fahlbeck var det h&r ett argument fr 5veriges deltagande i frsta kriget och fr ett
direkt ingripande i inbrdeskriget i Finland, men argumentet &r inte det samma
som det Boosevelt anv&nde vid /5@s invasion av Filippinerna$ I 5veriges fall fanns
det ingen koppling mellan individuell hglshet och en hgls stat; det var tv&rt om
den verdrivna rrligheten hos grupper och individer som utrikespolitiken skulle
anv&ndas fr att 'st&fja$'
.en den kraft som mer &n ngon annan satte folket i rrelse var
barnafdandet och det var barnafdandet som b&ttre &n ngonting annat gav svar
p frgan om nationers nedgng och fall$ I gvobrevet frn 11! l&mnade
Fahlbeck orsakssambanden ppna och hoppades att de b&ttre skulle underskas av
kommande generationer av statsvetare$ .en i sina egna artiklar &r det inget tvivel
om hur det hela h&nger ihop7 nativiteten &r nationens motor; det &r barnafdandet
som s&tter folket i rrelse$ '6- folken k&mpa om utr-mmet och framtiden icke blott
1#2 )m anv&ndandet av musikaliska metaforer i politisk retorik, se Bingmar,
:.etaphors of 5ocial )rder,' D1<D*$
1#* 5e till e9empel >erulo, :5ociopolitical >ontrol and the 5tructure of +ational
5-mbols,' GD<!$
1#A 'Fr svenskarna med deras trga sinnelag och osj&lvst&ndiga t&nkande passar
b&st en st-relse med en kraftfull konung i spetsen$' Fahlbeck, :?tt frsummat
tillf&lle,' 1"A$
1#" Fahlbeck, Svensk och nordisk utrikespolitik$
1#D Fahlbeck, :Det svenska folkl-nnet,' 2!*$
2G
med vapen och den ekonomiska konkurrensen utan -tterst genom det antal lif, som
rligen s&ttas i v&rlden$'
1#G
Det var slunda den snabbt sjunkande mortaliteten
under 1!##4talet som skapat behov av 'armbgsrum' och gjort det mjligt fr
europ3erna att snabbt sprida sig ver v&rlden$ Folkkningen 'franleder en
sp&nning af alla krafter med d&raf fljande snabb kulturutveckling samt kad
politisk makt$'
1#!
Folkminskning andra sidan fr de motsatta effekterna , ett
land med sjunkande nativitet har inget behov av att rra p sig och till slut tappar
det till och med viljan att frsvara sig$ Det var det som h&nde i det antika 1rekland
och Bom$ 1reker och romare litade p en klassisk version av 'tvbarnss-stemet,'
och som ett resultat fddes det alldeles fr f barn$ I det demografiska vakuum
som skapades sgs utomstende folkslag in, och den antika kulturen togs till slut
ver av barbarer$
1#
Idag, menade Fahlbeck, str 5verige infr e9akt samma
situation$ Hven om det inte &r oss svenskar frunnat att 'vara med om jordklotets
slutliga delning,' mste vi &nd 'bevara vr sj&lvst&ndighet p det st-cke land, som
vi inneha$'
11#
I 5verige var det 5ocialdemokraterna som till slut hittade lsningarna p de
problem Fahlbeck identifierade$ Folkets rrelser blev till 'folkrrelser' som
organiserades och kontrollerades inte av kungen eller k-rkan utan av en
socialdemokratisk v&lf&rdsstat$ .en kontinuiteten mellan 11! rs konservativa
kulturpessimism och 1*#4talets progressiva reformister &r &nd lngt strre &n
vad de senare har velat erk&nna$ 5ocialdemokraterna vann den ideologiska striden
framfr allt genom att anpassa det konservativa tankegodset efter tidens krav$ Den
nationella gemenskapen blev ett 'folkhem,' marknadens nedbr-tande krafter
stoppades av v&lf&rdsstaten, och folkstammens frvekligande blev till en 'kris i
1#G Ibid$, 2!D$
1#! Fahlbeck, :+-malthusianism,' 2"D<2"G$
1# Ibid$, 2!2$
11# Ibid$, 2!D$
2!
befolkningsfrgan' som motarbetades av socialpolitik och tvngssteriliseringar$
111

+ativiteten uppmuntrades aktivt av en stat som &n i dag ser barnafdandet som
svenskarnas viktigaste uppgift$ %ad det g&ller kroppshllningar och rrelsemnster
s mobiliserades arbetarklassen, men samtidigt hlls den tillbaka$ /nder
5ocialdemokratins ledning blev folket allt mer rrligt, men det var, precis som
Fahlbeck nskat, en frga om en kontrollerad rrlighet under ansvar$ Det &r
naturligtvis stora skillnader mellan nationalsocialismen och socialnationalismen,
men lngt strre likheter mellan Pontus Fahlbeck och Per @lbin Fansson$
111 )m anv&ndandet av familjemetaforer i politisk retorik, se Bingmar, :.etaphors
of 5ocial )rder,' D#<D1$
2
)ibliografi
@ho, Ievin$ :5immel on @cceleration, (oredom, and ?9treme @esthesia$' <ournal for
the %heor& of Social )ehaviour *G, no$ A VDecember 1, 2##GW7 AAG<D2$
(aehr, Peter$ :6he XIron >ageY and the X5hell as Fard as 5teelY7 Parsons, Ceber, and
the 5tahlhartes 1ehause .etaphor in the Protestant ?thic and the 5pirit of
>apitalism$' 0istor& and %heor& A#, no$ 2 V.a- 2##1W7 1"*<D$
(eard, 1eorge .iller$ American ,ervousness6 =ts 'auses and 'onse>uences, a
Supplement to ,ervous E-haustion ?,eurasthenia@$ +eE Pork7 Putnam,
1!!1$
(endi9, Beinhard$ (a- +eber6 An =ntellectual ortrait$ +eE Pork7 Doubleda-, 1D2$
(istis, .argo$ :5immel and (ergson7 6he 6heorist and the ?9emplar of the X(las3
Person$Y' <ournal of European Studies *", no$ A V2##"W7 *"<A1!$
>arlsson, 5ten$ :Pontus ?rland @ndersson Fahlbeck$' Svenskt )iografiskt Le-ikon,
1"*$ http788sok$riksarkivet$se8sbl8Presentation$asp9UidZ1"D1!$
>arroll, +o[l$ :@rt and .ood7 Preliminar- +otes and >onjectures$' %he (onist !D,
no$ A V2##*W$
>avert, 5amuel .c>rea$ :6he .issionar- ?nterprise as the .oral ?Nuivalent of Car$'
%he )iblical +orld "#, no$ D VDecember 11GW7 *A!<"2$
>erulo, Iaren @$ :5ociopolitical >ontrol and the 5tructure of +ational 5-mbols7 @n
?mpirical @nal-sis of +ational @nthems$' Social !orces D!, no$ 1 V5eptember
1!W7 GD<!$
DeEe-, 0ohn$ Art as E-perience$ ?dited b- 0o @nn (o-dston$ )riginall- published in
1*A$ 6he 2ater Corks, 12"41"* 1#$ >arbondale7 5outhern Illinois
/niversit- Press, 1!G$
Dre-fus, Fubert 2$ )eing*in*the*+orld6 A 'ommentar& on 0eideggerAs )eing and
%ime, 1ivision =$ >ambridge7 .I6 Press, 1#$
?ksteins, .odris$ Rites of Spring6 %he 2reat +ar and the )irth of the (odern Age$
+eE Pork7 .ariner (ooks, 1!$
?vans, ?dEin$ :Pianola .usic$' %he (usical %imes D2, no$ A" V+ovember 1, 121W7
GD1<DA$ doi71#$2*#G8#!"2$
Fahlbeck, Pontus$ 1en s.k. striden mellan Svear och 2tar, dess verkliga karakt.r
och orsaker$ 5tockholm, 1!!A$
,,,$ :Den svenska arbetarerrelsen p afv&gar$' Statsvetenskaplig tidskrift 11,
no$ A V1#!W7 1*<21#$
,,,$ :Det svenska folkl-nnet$' Statsvetenskaplig tidskrift 1A, no$ A V111W7 2G<
!!$
,,,$ :?migrationen$' Statsvetenskaplig %idskrift D, no$ A V1#*W$
,,,$ :?tt frsummat tillf&lle7 ?tt ord fr dagen tillika en folkps-kologisk studie$'
Statsvetenskaplig tidskrift 21, no$ * V11!W7 1AG<"$
,,,$ :?tt politiskt program$' Statsvetenskaplig tidskrift !, no$ A V1#"W$
,,,$ !estskrift till ontus !ahlbeck 6 1en 7B Cktober 7;7B$ 2und, 11", 11"$
,,,$ :Fvarfr brjade vi ej krig mot +orgeU' Statsvetenskaplig tidskrift 1#, no$ A
V1#GW7 2#<2"$
,,,$ :+-malthusianism$' Statsvetenskaplig tidskrift ", no$ A V1#2W$
,,,$ :+-malthusianismen frn rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt$'
*#
Statsvetenskaplig tidskrift 1A, no$ " V111W7 *1A<*A$
,,,$ :Personligt rdsv&lde eller folkligt konungadme$' Statsvetenskaplig tidskrift
1G, no$ 2 V11AW$
,,,$ :5tatsvetenskaperna vid universiteten$' Statsvetenskaplig tidskrift 2, no$ 1
V1!W7 2GG<!#$
,,,$ :5trdda meddelanden$' Statsvetenskaplig tidskrift, n$d$, 2**<A#$
,,,$ Svensk och nordisk utrikespolitik$ @$ (onnier, 112$
,,,$ :6ill 5tatsvetenskaplig 6idskrifts l&sare7 ?tt avskedsord$' Statsvetenskaplig
tidskrift 21, no$ " V11!W7 2"G<D2$
,,,$ 5.rldsskdning och lifsutsikter6 fredrag$ 2und7 1leerup, 11#$
:Fahlbeck, Pontus ?rland$' ,ordisk familDebok, 1#G$
http788runeberg$org8nfbg8#DG$html$
:Fahlbeck, Pontus ?rland$' Enc&clopedia of the Social Sciences$ 1ale, 1D!$
1oodstein, ?liJabeth$ E-perience +ithout /ualities6 )oredom and (odernit&$
5tanford7 5tanford /niversit- Press, 2##"$
Fan4Pile, (3atrice$ :@ffectivit-$' In A 'ompanion to henomenolog& and
E-istentialism, edited b- Fubert 2$ Dre-fus and .ark @$ Crathall, 2A#<"2$
)9ford7 Cile-4(lackEell, 2##$
Fofstadter, Bichard$ :.anifest Destin- and the Philippines$' In America in 'risis,
!ourteen 'rucial Episodes in American 0istor&, edited b- Daniel @aron, 1G*<
2##$ +eE Pork7 @lfred @$ Inopf, 1"2$
,,,$ %he Age of Reform6 !rom )r&an to !.1.R. +eE Pork7 %intage (ooks, 1""$
,,,$ %he American olitical %radition6 And the (en +ho (ade =t$ Beissue edition$
+eE Pork7 %intage, 1!$
0ames, Cilliam$ :6he ?nergies of .en$' In Cn 5ital Reserves, *<*$ +eE Pork7
Fenr- Folt O >o, 111$
,,,$ :6he .oral ?Nuivalent of Car$' +ikisource 5peech given at 5tanford V1#DW$
0erneck, .agnus, and (jrn (adersten, eds$ "ontraster och n&anser6 svensk
statsvetenskap i br&tningstid$ 2und7 5tatsvetenskaplig tidskrift, 2#1#$
0nsson, >hrister$ :International Politics7 5candinavian Identit- @midst @merican
Fegemon-U' Scandinavian olitical Studies 1D, no$ 2 V1*W7 1A<D"$
Iierkegaard, 5Qren$ :ForfQrerens Dagbog$' In Enten*Eller6 Et Livs*!ragment$
>openhagen7 >$ @$ BeitJel, 1!G!$
2anger, 5usanne I$ hilosoph& in a ,e$ "e&6 A Stud& in the S&mbolism of Reason,
Rite, and Art$ >ambridge7 Farvard /niversit- Press, 1"G$
2utJ, 6om$ American ,ervousness, 7;:E6 An Anecdotal 0istor&$ Ithaca7 >ornell
/niversit- Press, 11$
.ac2eod, (ruce$ :Facing the .uJak$' opular (usic and Societ& G, no$ 1 V1GW7
1!<*1$
.auss, .arcel$ :+otion de techniNue du corps$' Anthropologie et Sociologie, 1"#,
*D"<!D$
.c+eill, Cilliam F$ "eeping %ogether in %ime6 1ance and 1rill in 0uman 0istor&$
+eE Pork, /5@7 @>25 Fumanities ?4(ook, 2##!$
.itchell, 5$ Ceir$ !at and )lood and 0o$ to (ake %hem$ 2d ed$, rev$ Philadelphia7
0$($ 2ippincott O co$, 1!G!$
,,,$ +ear and %ear Cr, 0ints for the Cver$orked$ ?d$ !, rev$ Philadelphia7
2ippincott, 1!G$
*1
.uir, 0ohn$ :6he Cild Parks and the Forest Preservation of the Cest$' In Cur
,ational arks$ (oston7 Foughton .ifflin, 1#*$
+orris, Frank$ :6he Frontier 1one at 2ast$' In %he Responsibilities of a ,ovelist, D<
!1$ +eE Pork7 Doubleda-, Page O >o, 1#*$
Bahn, Cend- .$, (rian Iroeger, and >-nthia .$ Iite$ :@ FrameEork for the 5tud- of
Public .ood$' olitical s&cholog& 1G, no$ 1 V.arch 1DW7 2<"!$
Bigg, .elvin 1$, and >arl .urchison$ :6he .ood ?ffects of .usic7 @ >omparison of
Data from Four Investigators$' %he <ournal of s&cholog& "!, no$ 2 V)ctober
1DAW7 A2G<*!$
Bingmar, ?rik$ :.etaphors of 5ocial )rder$' In olitics, Language and (etaphor,
edited b- 6errell >arver and 0ernej Pikalo, *#A$ 2ondon7 Boutledge, 2##!$
,,,$ Surviving 'apitalism6 0o$ +e Learned to Live $ith the (arket and
Remained Almost 0uman$ 2ondon7 @nthem Press, 2##"$
,,,$ %he (echanics of (odernit& in Europe and East Asia6 %he =nstitutional
Crigins of Social 'hange and Stagnation$ 2ondon7 Boutledge, 2##$
Bingmar, ?rik, and 0org Iustermans$ :.odernit-, (oredom and Car7 @ 5uggestive
?ssa-$' Revie$ of =nternational Studies *A, no$ * V)ctober 2#11W7 1GG"<2$
Boosevelt, 6heodore$ :6he 5trenuous 2ife$' In %he Strenuous Life6 Essa&s and
Addresses, *<22$ Philadelphia7 1ebbie O >o, 1#*$
Buin, )lof$ :Political 5cience on the Peripher-7 5Eeden$' Annual Revie$ of olitical
Science D, no$ 1 V2##*W7 A1<"A$
,,,$ :Political 5cience Besearch in 5Eeden 1D#<1G"7 @n )vervieE$'
Scandinavian olitical Studies 12, no$ @12 V1GGW7 1"G<!A$
Bussell, Dave$ opular (usic in England, 789:*7;796 A Social 0istor&$ .ontreal7
>arleton /niversit- Press, 1!G$
B-dberg, %iktor$ :)m frnamn i allm&nhet och de nordiska i s-nnerhet$' In 5aria av
5iktor R&dberg6 filosofiska, historiska, sprkvetenskapliga .mnen, "#<1"$
5tockholm7 @lbert (onniers frlag, 11#$
B-le, 1ilbert$ %he 'oncept of (ind$ >hicago7 /niversit- of >hicago Press, 1A$
5chuster, David 1$ ,eurasthenic ,ation6 AmericaAs Search for 0ealth, 0appiness,
and 'omfort, 78F;*7;G:$ >ritical Issues in Fealth and .edicine$ +eE
(runsEick7 Butgers /niversit- Press, 2#11$
5chStJ, @lfred$ :.aking .usic 6ogether7 @ 5tud- in 5ocial Belationship$' Social
Research 1!, no$ 1 V.arch 1"1W7 GD<G$
5immel, 1eorg$ :6he @dventure$' In Simmel on 'ulture6 Selected +ritings, 221<*2$
)riginall- Published in 111$ 2ondon7 5age, 1!$
,,,$ :6he @lpine 0ourne-$' In Simmel on 'ulture6 Selected +ritings, 21<2#$
2ondon7 5age, 1!$
,,,$ :6he .etropolis and .ental 2ife$' In 2eorg Simmel on =ndividualit& and
Social !orms, 11<1$ >hicago7 /niversit- of >hicago Press, 1G2$
,,,$ %he hilosoph& of (one&$ ?dited b- David Frisb- and >harles 2emert$
@bingdon7 Boutledge, 2#11$
,,,$ :6he 5ociolog- of 5ociabilit-$' American <ournal of Sociolog& "", no$ *
V+ovember 1AW7 2"A<D1$
5iJer, 2aura$ :6oEards @ >omputational 6heor- of .ood$' %he )ritish <ournal for the
hilosoph& of Science "1, no$ A VDecember 1, 2###W7 GA* <GG#$
5derberg, Fjalmar$ 1oktor 2las$ 5tockholm7 @lbert (onniers frlag, 1#"$
http788runeberg$org8drglas8$
*2
5ousa, 0ohn Philip$ (arching Along6 Recollections of (en, +omen, and (usic$
?dited b- Paul ? (ierle-$ Cesterville7 Integrit- Press, 1A$
5tanghellini, 1iovanni, and Ben3 Bosfort$ Emotions and ersonhood6 E-ploring
!ragilit&, (aking Sense of 5ulnerabilit&$ )9ford7 )9ford /niversit- Press,
2#1*$
5timson, 0ames @$1$ :)n the .eaning O .easurement of .ood$' 1aedalus 1A1, no$
A VFall 2#12W7 2*<*A$
5tromberg, Boland +$ Redemption b& +ar6 %he =ntellectuals and 7;79$ 2aErence7
/niversit- Press of Iansas, 1!2$
6a-lor, >harles$ :+eutralit- in Political 5cience$' In hilosophical apers6 hilosoph&
and the 0uman Sciences, 27"!<#$ >ambridge7 >ambridge /niversit- Press,
1!"$
6urner, Frederick 0ackson$ :6he 5ignificance of the Frontier in @merican Fistor-$' In
!rontier and Section6 Selected Essa&s of !rederick <ackson %urner, )riginall-
published in 1!*$ ?ngleEood >liffs7 Prentice4Fall, 1D1$
Calker, Don D$ :Cister, Boosevelt and 0ames7 @ +ote on the Cestern$' American
/uarterl&, 1D#, *"!<DD$
Callengren, 5igfrid$ :Pontus Fahlbeck$' Statsvetenskaplig %idskrift 2D, no$ * V12*W7
21#<2!$
Ceber, .a9$ :5cience as a %ocation$' 1aedalus !G, no$ 1 V0anuar- 1, 1"!W7 111<
*A$
,,,$ %he rotestant Ethic and the Spirit of 'apitalism$ 6ranslated b- 6alcott
Parsons$ +eE Pork7 >harles 5cribnerYs 5ons, 1*#$
Cister, )Een$ %he 5irginian6 A 0orseman of the lains$ +eE Pork7 .acmillan, 1#A$
CoodEard, (ob$ )ush at +ar$ +eE Pork7 5imon O 5chuster, 2##2$
,,,$ lan of Attack$ +eE Pork7 5imon O 5chuster, 2##A$
Poung, Iris .arion$ :6hroEing 2ike a 1irl7 @ Phenomenolog- of Feminine (od-
>omportment, .otilit- and 5patialit-$' 0uman Studies * V1!#W7 1*G<"D$
**