201 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen

Feministisk teorireception inom

litteraturvetenskapen
Claudia Lindn
Feministisk teoretisering har genomgtt en explosionsartad utveckling de
sista decennierna, bde kvalitativt och kvantitativt. Dagens genusforsk-
ning r ett heterogent flt, med olika teoribildningar, empiriska och meto-
dologiska inriktningar, med gemensamt fokus p genus som analytisk
kategori. ven om utvecklingen har varit intensiv de sista decennierna,
bland annat med tillkomsten av genusvetenskap som universitetsmne,
har feministisk teoretisering en lng, vindlande historia bakom sig, bde
i egen rtt och inom olika akademiska discipliner.
Den feministiska teoribildningens lnga historia och framfrallt dess
disciplinra utbredning gr det idag omjligt att ge en heltckande be-
skrivning av feministisk teorireception i allmnhet. Att feministisk litte-
raturvetenskap kommer att inta en central plats i denna skildring beror
dock inte bara p min egen begrnsade utblick som litteraturvetare, utan
ven p att den feministiska teorireceptionen p 80- och 90-talet var
srskilt intensiv inom just litteraturvetenskapen.
1
Vad som fljer nedan r
sledes en receptionshistoria ur mitt perspektiv, som litteraturvetare och
som feminist med vissa erfarenheter och intressen.
Artikeln r strukturerad kring utvecklingen av ett centralt teoretiskt
problem fr feminismen dikotomin essentialism-konstruktivism och dess
betydelse fr teorireceptionen. Frst fljer en kort begreppsutredning,
drefter ett avstamp i 1970-talets kvinnokulturbegrepp som grund fr det
som blev kvinnolitteraturhistoria och sedan feministisk litteraturteori och
den vetenskapskritik som fortfarande r central fr det feministiska pro-
jektet. Sen visas hur begreppsparet essentialism-konstruktivism blir verk-
samt i sin moderna form i Toril Mois bok Sexual/textual politics (1985),
med dess kritik av amerikansk feminism fr att vara essentialistisk, och
introducerandet av fransk feminism. Drefter driver jag argumentet att
det r just dikotomin essentialismkonstruktivism som r styrande i skif-
tet frn fransk teori till en visserligen fransk och postmodernistiskt inspi-
rerad, men amerikanskt mer politiserad teoribildning. Hr lyfter jag
ocks fram betydelsen av det svenska samhllsklimatet under frsta halv-
an av 90-talet med en feministisk backlash, i kombination med en ny
teoretisering av kroppen. Avslutningsvis kommer jag att sga ngot kort
om intersektionalitetsbegreppet.
202 Claudia Lindn
Startpunkter Vad r kvinnan?
Nr vi talar om teorireception och underfrstr ngot som strcker sig
bakt cirka 2030 r r det viktigt att komma ihg att teorireception och
kunskap om vad som hnder i andra kultursfrer alltid har varit en del
av feministisk teoretisering, emedan exempel ro de mest bindande be-
vis som redan Hedvig Charlotta Nordenycht skrev i fretalet till sin
polemiska dikt Till Fruentimmrets frsvar emot J. J. Rousseau medbor-
gare i Genve (1761). Med den bermda inlagan gick Nordenycht in i
ett internationellt debattflt, och hnvisade till en fond av namnkunniga
Kvinnor, s mnga att hon inte tyckte sig kunna nmna alla utan att det
blir ett lexikon.
2
Det internationella som jmfrelse tog ocks Eva Fryxell nr hon 1880
skrev Qvinnofrgan. Jemfrelser mellan de tre stora kulturfolkens nu-
tidssigter rrande knens psykiska begfning och sociala stllning.
3
Jm-
frelsen mellan tyska, franska och engelska teorier om kvinnan fungerar
som ett stt att visa p det nra sammanhanget mellan frgans teore-
tiska och praktiska natur. Fr Fryxell bestr kvinnofrgan av en teoretisk
del om kvinnans psykiska begfning, och en praktisk om lagar och
medborgarskap. Den teoretiska delen utgr frgans egentliga brnn-
punkt; ty p utgngen af striden mellan de olika uppfattningarna af qvin-
nans personlighet beror ytterst reformens seger eller nederlag.
4
Det r
intressant att Fryxell s tydligt kopplar teori till politik. Fr som hon sger
beror ytterst reformens seger eller nederlag p tolkningen av den teo-
retiska frgan. Teori r politik.
Frgan om kvinnans psykiska begfning, som Fryxell formulerar det,
r liksom hos Nordenycht ett annat stt att formulera feminismens klas-
siska frga Vad r kvinnan. Frgan om vad kvinnan r har kommit
och gtt i den feministiska teorin. Alltid i en ny konstellation, och inte p
samma stt, utan i en ny kontext men nd i relation till det som sagts
tidigare. Den ternns till exempel i formen av ett svar i Simone de Beau-
voirs ofta citerade ord frn 1949 man fds inte till kvinna man blir det.
Beauvoirs ord har kommit att st fr den moderna feministiska teoretise-
ringens grundid; att kvinnan r en kulturell konstruktion. Konstruk-
tionen str i motsttning till en frestllning om det evigt kvinnliga, det
vill sga frestllningen om en, ofta fysiskt grundad, ofrnderlig essen-
tialistisk knsidentitet. De lososka begreppen essentialism och kon-
struktivism har inom feministisk teoretisering kommit att representera en
motsttning i synen p knsskillnaden som ofrnderlig och fysiskt base-
rad, eller kulturellt styrd och drmed mjlig att frndra. Men bda be-
greppen frsts som svar p frgan vad r kvinnan?.
Som ett teoretiskt problem i egen rtt kom dikotomin essentialism och
konstruktivism under sent 80-tal och stora delar av 90-talet att vara en av
feminismens viktiga frgor. Rosi Braidotti menade till exempel att det var
203 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
som en negativ och kritisk pol som termen essentialism hade strst betydel-
se.
5
Hr r det viktigt att komma ihg att begreppet aldrig fungerat som en
positiv beteckning, det vill sga ingen feminist refererar till sig sjlv som es-
sentialist, utan begreppet har endast funktionen av ett kritiskt begrepp.
De engelska begreppen essentialism och konstruktivism r ocks ln-
kande till de svenska srart och likhet (p engelska nns ocks equality
versus difference).
6
Det fanns lnge en frestllning om att feministisk
teoretisering ver tiden pendlade mellan de motsatta positionerna srart
och likhet dr vissa epoker uppfattas som mer srartsbetonade och andra
som mer prglade av likhetstnkande. Tesen om en pendlingsrrelse
genom kvinnorrelsens historia har i svensk forskning sitt ursprung i
Yvonne Hirdmans ofta citerade artikel Srart-likhet: Kvinnorrelsens
Scylla och Karybdis frn 1986.
7
Nr historiesynen om pendlingen mellan de motsatta positionerna sr-
art och likhet mter den inomfeministiska kritiken kodad genom diko-
tomin essentialism-konstruktivism framkallas bilden av motsttningen
essentialism-konstruktivism som konstitutiv fr feministisk politik och
teoribildning. I takt med att en feministisk metateori och kritik utvecklas
under 1980-talet kom begreppen essentialism-konstruktivism att bli ex-
tremt negativt/positivt vrdeladdade. I den meningen kom dikotomin
essentialism-konstruktivism ocks att f funktionen som ett normativt
verktyg fr att exkludera eller sanktionera en viss teori eller teoretiker.
I funktionen av en normerande distinktion har dikotomin essentialism-
konstruktivism, som jag skall frska visa, varit styrande i relation till
teorireceptionen inom feministisk litteraturvetenskap, srskilt skiftet frn
amerikansk till fransk teorireception tillbaks till amerikansk igen under
1980- och 90-talen. Under denna tid rr sig dikotomin frn att spela en
perifer roll till att inta huvudrollen fr att sedan trda i bakgrunden p
nytt.
Kvinnokultur
Feministisk akademisering str i en srskild relation till begreppet kvin-
nokultur.
Ulla Manns ppekar ocks att den tidiga kvinnoforskningen i Sverige
kan beskrivas som en del av tidens kvinnorrelse.
8
Kvinnokulturbegrep-
pet hmtade inspiration frn USA och lanserades i Sverige av Louise
Waldn 1973. Kvinnokulturbegreppet hade rtter i marxism/socialistisk
feminism och radikalfeminism.
9
Denition var ppen men formulerades
som kultur som skapats av kvinnor och kultur som berttar ngot om
kvinnors verklighet.
10
verhuvudtaget var frledet kvinno- som i
kvinnoforskning, kvinnolitteratur populrt p 70-talet och uppfattades
som en radikalisering.
11
Den norska litteraturvetaren Irene Iversen skri-
ver:
204 Claudia Lindn
I fokus sto utforskningen av kvinnen og det kvinnelige, og opplevelsen
av vre p sporet av en ny kunnskap og nye erkjennelser var sterk.
Det var ogs troen p forskningens kritiske og feministiske mulighet.
Forskningen var rettet inn mot forandring.
12
Kvinnokulturbegreppet syftade bde till att lyfta fram kultur av kvinnor
och att ifrgastta vrdenormer, menar Emma Isaksson. Tanken var att
kontra mnnens fretrde i kulturen genom att lyfta fram den kultur
kvinnor faktiskt skapat och samtidigt problematisera genreindelning och
status mellan olika kulturformer. Genom den kunskapsprocess som tog
fart utifrn begreppet kvinnokultur kom dock det svenska kvinnokultur-
begreppet att skilja sig frn sin amerikanska fregngare och frn den mer
socialistiska feminismen, skriver Isaksson.
13
ven om begrepp som kvinnokultur och kvinnoforskning, sedan ver-
gavs, av era skl, banade de vg fr den vetenskaps- och kulturkritik
som fortfarande r ett viktigt inslag i den feministiska teoretiseringen.
Kritiken mot den falska universalismen och androcentrismen i vetenskap
och frmedling av kulturtradition, dr feminismen ppekade att det som
framstlls som att det gller fr alla mnniskor i sjlva verket gller fr
mn, har pgtt oavbrutet inom en mngd discipliner och sammanhang
sedan dess.
14
Att lgga till, att skriva om, att tnka om var imperativet
fr den kunskapsprocess som i sin frlngning ledde till kvinnoforsk-
ningens etablering inom akademin kring 1980, och som sedan blir mnet
genusvetenskap tjugo r senare. Den ofantliga mngd ny kunskap om
synen p kn och sexualitet i vetenskapen och genom historien som pro-
ducerats under de senaste fyra decennierna tillsammans med den teoretis-
ka frdjupningen r ett ptagligt faktum och en process som fortfarande
pgr.
Litteraturen var en del av det kvinnokulturella projektet p era plan.
1970-talet var en litterrt expansiv period fr kvinnliga frfattare. Litte-
raturen kom att knytas till kvinnorrelsen genom att den speglade kvin-
nors erfarenheter samtidigt som den tematiserade rrelsens eget tanke-
gods.
15
Mnga svenska och danska bcker blev viktiga; Agneta Klingspors
Inte skra bara rispa (1977), Kerstin Thorvalls Det mest frbjudna (1976),
Inger Alfvns Dotter till en dotter (1977), danskorna Susanne Brggers
Frls oss ifrn krleken (1974), Dea Trier Mrchs Vinterbarn (1976),
Bente Clods, Uppbrott (1978) och Vita Andersens Hll kften och var st
(1979). Viktiga bcker frn USA var Erica Jongs, Rdd att yga (1973/1975)
och Marilyn Frenchs Kvinnorummet (1977/1978). Simone de Beauvoirs
Det andra knet versattes (1949/1973) liksom Kate Millets Sexualpoli-
tiken (1969/1970) och Germanie Greers Den kvinnliga eunucken
(1970/1971).
16
Den starka kopplingen mellan sknlitteratur och kvinnorrelse utgr
ocks en intressant historisk upprepning mellan 1970-talet och 1880-talet,
205 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
som hade ett liknande genomslag av kvinnliga frfattare som debatterade
kvinnofrgan i sknlitteratur och i dramatik.
17
P 1970-talet ppnade det
ocks fr en terupptckt av just 1800-talets emancipatoriska litteratur.
Frn ideologikritik till kvinnolitteraturforskning
I sin frsta impuls ledde det historiska intresset p 1970-talet dock till en
ideologikritisk underskning av manliga frfattares kvinnosyn, vilket
kallades Feministisk litteraturkritik. Mary Ellmans Thinking about wo-
men (1968) och Kate Millets Sexualpolitiken (1969) r exempel p denna
riktning. Millets ideologikritiska avhandling r bde en historisk expos
ver kvinnosynen i patriarkatet, en term som hon introducerar som
analytiskt verktyg, och en nrlsning av ett antal manliga frfattares
texter. Millet menade att det mste nnas utrymme fr en kritik som
rknar med ocks det vidare kulturella sammanhang vari litteraturhisto-
rien fds och skrivs.
18
Lisbeth Larsson beskriver Millets bok som fort-
farande unik i sitt slag frenar den mycket av just det det engagemang,
det kulturkritiska perspektivet och de vetenskapliga grnsverskridan-
dena som kommit att karakterisera detta forskningsflt.
19
I sin egenskap
av att vara ett av de tidiga radikalfeministiska verken r Millets bok lika
viktig fr sociologer som fr litteraturvetare.
20
Liknande ideologikritiska bcker om kvinnosynen i historien kom
samtidigt p svenska. Teoretiskt har de pverkats av den radikala kvinno-
rrelsen. De bde synliggr knsproblematiken och kritiserar den. Den
tidigaste var Asta Ekenvalls underskning av bland annat Aristoteles syn
p knsskillnaden i Manligt och kvinnligt. Idhistoriska studier (1966).
Ruth Nilssons magnika Kvinnosyn i Sverige. Frn drottning Kristina till
Anna Maria Lenngren (1973) hr ocks till denna tidiga period. Den fr
svensk feministisk litteraturforskning s inytelserika Karin Westman-
Berg skrev frst Studier i C. J. L Almquists kvinnouppfattning (1966) och
sedan antologin Knsroller i litteraturen frn antiken till 1960-talet (1968)
och ett decennium senare Textanalys frn knsrollssynpunkt (1976). Dr
beskriver hon forskningens uppgift som analys av implicita och expli-
cita knsrollsvrderingar i texter br ing som sjlvklara ingredienser i
all textanalys, oberoende av textfrfattarens kn eller textens tillkomst-
tid.
21
Drefter skall inriktningen vara p studiet av kvinnliga frfattare
tills kvinnliga frfattare r lika vl knda som manliga och tills studen-
ternas tendens till maskulina preferenser vid val av uppsats och avhand-
lingsmnen upphrt.
22
Westman-Berg gjorde ytterligare en antologi, vars
titel Grt inte forska! (1979) kom att bli den nya kvinnoforskningens
devis.
23
206 Claudia Lindn
Utvecklingen av feministisk litteraturteori
Den sknlitterra boomen fr kvinnliga frfattare i kombination med
kvinnokulturbegreppet ppnade upp, som redan nmnts, fr ett historiskt
intresse fr tidigare feministisk teori och sknlitteratur. Precis i ver-
gngen mellan 70-tal och 80-tal kom era viktiga feministiskteoretiska
verk, bde engelsksprkiga och fransksprkiga, vars verkan kom att
strcka sig ngot decennium framt. Kvinnolitteraturhistorierna frn slu-
tet av 1970-talet kom att fungera som tidig feministisk litteraturteori, och
ck snabbt genomslag bland feministiskt intresserade litteraturvetare i
Sverige. Fyra litteraturvetenskapliga verk kan tillsammans sga utgra
brjan p den angloamerikanska feministiska teorin, Ellen Moers Lite-
rary women (1976), Elaine Showalters A literature of their own (1977),
Sandra Gilbert och Susan Gubars The madwoman in the attic (1979), och
Lilian Fadermans verk om lesbiskhet i litteraturen och historien Surpassing
the love of men (1981). Svenska varianter gjordes ocks: Kvinnornas litte-
raturhistoria frn antiken till vra dagar (1983) och Kvinnornas littera-
turhistoria del 1. 1800-talet 2. 1900-talet (1983).
24
Ytterligare en paral-
lell mellan sekelskiftet och 1970-talet var det nordiska samarbetet. Ett
exempel r fembandsverket Nordisk kvinnolitteraturhistoria (1993-2000)
som r internationellt unikt i sin ambition att skriva bred kvinnolittera-
turhistoria frn 1000-talet till 1960-talet.
25
Nr Ellen Moers formulerade projektet att lsa kvinnliga frfattare,
ppekade hon att vi lst dem som allt mjligt tidigare, men aldrig som
just som kvinnor: Thus the task at hand is [] to track the deep crea-
tive strategies of the literary mind at work upon the fact of female.
26
I
Moers formulering nns fret till era av de problemomrden som
feministisk litteraturteori kom att sysselstta sig med under det nrmsta
decenniet och som gllde bde vetenskapskritik och frgor kring text och
tolkning. Vad r kvalitet och vem avgjorde vad som var kvalitet? Skrev
kvinnor p ett annat stt? Eller fanns det osynliga normer som gjorde att
det som kvinnor skrev uppfattades som annorlunda, smre, inte allmn-
giltigt?
Gilbert och Gubar tog i The madwoman in the attic (1979) ett steg till
med sin tolkningsteori, dr de lste kvinnliga 1800-talsfrfattares texter
som en palimpsest, ett tekniskt begrepp fr nr en text skrivs ver en an-
nan p pergament. I en kultur dr kvinnan var underordnad mste kvin-
nors berttelser bli dubbla, en palimpsest dr yttexten dolde en annan,
mer upprorisk och sannare text under. Det bsta exemplet p denna lsart
var deras tolkning av Charlotte Bronts Jane Eyre, dr den rasande kvin-
nan p vinden blir en metafor fr den ilska som nns i texten och som
Jane mste hantera fr att kunna bli ett friare subjekt. En historia som
kan lsas som en metaberttelse ver den kvinnliga frfattarens kamp fr
att blir frfattare.
207 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
Utifrn de angloamerikanska texterna vxte ett nytt och vitalt forsk-
ningsflt fram. Moers, Showalter och Gilbert och Gubar ck ett stort
inytande bde internationellt och i Sverige, och avsatte snabbt spr i den
svenska forskningen. I Fredrika Bremer och den borgerliga romanens
fdelse (1981) gjorde Birgitta Holm utifrn Gilbert och Gubars palimp-
sestbegrepp en nytolkning av Bremers debutroman Familjen H, och pro-
blematiserade drmed ven den epokindelning Bremer vanligtvis placerats
i. Danskan Pil Dahlerups Det moderne gennembruds kvinder (1983) an-
spelar p Georg Brandes Det moderne gennembruds maend (1883) dr
han formulerade programmet fr den moderna litteraturen vid sekelslutet.
Titeln signalerade sledes den feministiska litteraturteorins kritik av man-
lig litteraturkritik och kanonbildning, samtidigt som Dahlerup markerade
ambitionen att lyfta fram de kvinnliga frfattarna och visa p deras cen-
trala betydelse fr den moderna litteraturens utveckling. Synen p den
kvinnliga frfattaren som bde utanfr och p samma gng represente-
rande en kritisk frnyelse av sin samtids kultur och litteratur lg till grund
fr mycket av den tidiga forskningen kring 1800-talslitteraturen.
27
Den lsarorienterade underskningen ck ocks ett genomslag med
Janice Radways Reading the romance (1984). Hennes feministiska tolk-
ning av populrkulturella lspraktiker ck senare betydelse fr feminis-
tiska medieforskare som Tania Modleski, Teresa de Lauretis och Laura
Mulvey fr att nmna ngra. En tidig reception av dessa teorier var Lisbeth
Larssons avhandling En annan historia: om kvinnors lsning och svensk
veckopress (1989).
Den feministiska litteraturforskningens koncentration p kvinnliga fr-
fattare betonade att kn r en avgrande faktor i vad, hur och vem vi
lser, det Showalter kallade gynokritik. Drmed ifrgasattes de tradi-
tionella uppfattningarna fr vad det r som styr litterr utveckling, gen-
reindelning och kvalitetsnormer.
28
Kritiken av vetenskapens androcentrism
tog avstamp i en kvinnlig position, men vem eller vad var detta kvinn-
liga egentligen? Fanns det inte en risk att bara upprepa de begrnsande
denitionerna av kvinnlighet som den feministiska teoretiseringen just
ville gra sig av med? Den vetenskapskritiska impulsen ledde ocks vi-
dare till en inomfeministisk kritik som vi skall se nedan.
Toril Moi och den politiska lsningen av Virginia Woolf
Feminismens akademisering i kombination med dess emancipatoriska
ambition tvingade fram en kritisk sjlvreektion, ett metateoretiskt per-
spektiv, ver teorins grundvalar och frutsttningar. Inspirationen hm-
tades frn den franska loson.
29
Den i srklass mest inytelserika boken fr svensk feministisk littera-
turvetenskap var Toril Mois Sexual/textual politics. Feminist literary
theory (1985). Mois bok snde en sttvg genom den svenska littera-
208 Claudia Lindn
turvetenskapliga feminismen, dr de angloamerikanska teoretikerna just
brjat f fste. Sexual/Textual Politics var en reaktion mot vad hon sg
som en antiteoretisk feministisk milj, dr teori stod i motsats till politik,
men den var ocks en reaktion mot en akademisk milj som var alltfr
anglierad och blind fr teoretiska impulser frn Frankrike och Tyskland.
Syftet var att utifrn angloamerikanska och franska feminister diskutera
metoderna, principerna och de politiska funktionerna inom den feminis-
tiska teorin. Och framfrallt att visa att teori r politisk och att teori som
inte r vl tnkt inte heller blir bra politik. I efterordet till nyutgvan
skriver Moi att boken var ett frsk att visa att de feminister som sg en
motsttning mellan teori och politik hade fel:
to make the case for theory by showing that feminists who think they
are not theoretical are mistaken. They are not without a theory, I claim,
they are in grip of a theory they have failed to recognize as such. If we
(feminists) could become more theoretically sophisticated, we would
also become more politically astute, more aware of the implications
of our own positions.
30
Mois syfte var politiskt och teoretiskt, men den ingng hon valde var es-
tetisk. Hon tog avstamp i Elaine Showalters negativa lsning av Virginia
Woolfs androgynitetsideal. Moi menar att Showalters underliggande syn
p bde text och kvinnlighet r problemet. Showalter sker realism, iden-
titet, erfarenhet och autenticitet, vilket fr henne att lsa Wollfs androgy-
nitet som ett feministiskt misslyckande, som en ykt undan kta kvinn-
lighet. Moi nmner inte sexualitet, men tar i sin dekonstruktiva lsart
fasta p just det knsverskridande, subjektsupplsande hos Woolf som
reveals a deeply sceptical attitude to the male-humanist concept of an
essential human identity. For what can this self-identical identity be if all
meaning is a ceaseless play of difference, if absence as much as presence
is the foundation of meaning?
31
Frsta halvan av Mois bok r en kritisk genomgng av de viktigaste
verken inom den angloamerikanska feministiska litteraturtraditionen frn
Kate Millet till Gilbert och Gubar. Moi pekade p att den centrala para-
doxen i den angloamerikanska feminismen var att den trots sitt ofta
starka politiska engagemang till slut nd inte var tillrckligt politisk.
Problemen uppstr kring viljan att konstruera en enhetlig kvinnlig iden-
titet. Frsket att etablera ett kvinnligt frfattarsubjekt i motsats till ett
manligt r kvar i den manligt centrerade humanismen med dess enhetliga
subjekt, som har sttt ut kvinnan som den andra. Genom att stiga in i
samma vsterlndska kanon och identitetstnkande som hon kritiserar
blir feministen sjlv en som fr detta frtryck vidare genom att inte se att
det nns andra kulturer och andra sorters kvinnor n vita vsterlndska
medelklasskvinnor. Viljan att erstta vetenskapens androcentrism riske-
rade att skapa en lika frtryckande norm; en essentialistisk kvinnlighet.
209 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
Frgan om skillnader som klass, ras och sexualitet mellan kvinnor r
ocks ett terkommande tema i den feministiska teoribildningens historia.
I mitten av 1980-talet aktualiseras denna frga p nytt och frdjupas
teoretiskt genom kritiken av den entydiga fokuseringen p Kvinna.
32

P det sttet kom Mois bok att p ett avgrande stt sammankoppla
frgor om text och tolkningspraktik med politiska implikationer av femi-
nistisk teoretisering. ven om Moi var djupt kritisk mot de angloameri-
kanska kvinnolitteraturhistorierna s visade hon samtidigt att det var just
i tolkningspraktiken som den teoretiska utmaningen lg.
Essentialism, konstruktivism och vergngen
frn amerikansk till fransk feminism
Sexual/textual politics andra del handlade om French feminist theory
och behandlade de tre kvinnor som vi kommit att frknippa med den
franska feminismen; Helene Cixous, Luce Irigaray och Julia Kristeva.
33

Filosofen Michle Le Doeuff och den lesbiska teoretikern Monique Wittig
blev inte versatta till engelska i samma utstrckning, och brukar drfr
inte nmnas tillsammans med de andra tre. Cixous och Irigaray versattes
frst i mitten av 80-talet till engelska.
34
Sexual/textual politics kom drfr
att fungera som en introduktion till den franska feminismen i Sverige.
Bokens uppdelning speglar ocks, skriver Moi i sin terblick, den allmn-
na vergngen frn litteraturteori till bara teori som fanns i tiden.
35
Irene Iversen ppekar att Moi, genom det retoriska tricket att lta Show-
alters marxistiska realismnorm st fr hela den angloamerikanska littera-
turforskningen och sedan stlla fransyskorna som motpol skapar ett inn-
tryck av fransk, teoretisk feminisme som en enhetlig gruppering, ved att
den blir stilt opp mot den angloamerikanska feminismen som en ny og
bedre teori.
36
Moi kritiserade de angloamerikanska feministerna fr att
hlla fast i en essentialistisk kvinnlighet, det vill sga en universell upp-
sttning karakteristiska med mjlig grund i kroppen. Mot detta stllde
hon fransyskornas fokusering p text och mening som en alternativ tolk-
ningspraktik som gav utrymme fr en konstruktivistisk syn p kvinnlighet
som kulturell och historiskt frnderlig. Drmed formades hela argumen-
tationen i Sexual/Textual Politics genom dikotomin essentialismkon-
struktivism.
Den franska feminismen skiljde sig radikalt frn den amerikanska ge-
nom sin frankring i en kontinentallososk tanketradition med mnga
begrepp hmtade frn psykoanalys och loso, som den i stor utstrckning
gnade sig t att utveckla och problematisera. Den letade inte efter en
genuin kvinnlighet utan frskte frst hur begreppet kvinna och kvinn-
ligheten som position fungerar i en patriarkal tanketradition. Kvinnan
frsts d som ett symboliskt begrepp som representerar det radikalt
andra.
210 Claudia Lindn
Sexual/textual politics framgng ven p det internationella feminis-
tiska litteraturforskningsfltet gjorde att den lade premissen fr mnga av
de teoretiska diskussionerna p 1980-talet, skriver Iversen. Liksom jag,
ser Iversen hur konfrontationen mellan en traditionell och en ny post-
strukturalistisk feministisk litteraturforskning reste viktiga teoretiska fr-
gor, men ocks, som hon skriver, frt till skinndebatter, som ofte har
gjort problemstillingene uklare.
Det var i stor grad en skinndebatt nr postrukturalistisk orienterte
feminister hele tiden anklaget gamle feminister for biologisme og
essensialisme, selv om de aller esta av dem eksplisitt og med grundig
argumentasjon gjorde det klart at de s p kvinnelighet og kjnn som
historisk og kulturelt skapte strrelser.
37
Fr Iversen r detta i frsta hand en frga om fellsning, de ldre feminis-
terna var inte s essentialistiska som Moi och andra poststrukturalister
gjort gllande. Det som intresserar mig hr r dock inte huruvida Show-
alter var mer eller mindre essentialistisk, utan p vilket stt Mois lsning
av de angloamerikanska feministerna skapar ett nytt tolkningsraster med
dikotomin essentialsimkonstruktivism som kommer att bli absolut sty-
rande fr den feministiska litteraturteorins egen sjlvfrstelse.
Moi lste ven fransyskorna genom dikotomin essentialismkonstruk-
tivism. Kristeva var mest konstruktivistisk, menade Moi, eftersom hon
betraktade oppositionen mellan det kvinnliga och det manliga som en
kvarleva av gammal metafysik. Cixous och Irigaray var intressanta men
problematiska eftersom det fanns drag av essentialistiskt tnkande hos
dem menade Moi. Eftersom Mois bok var s inytelserik i Skandinavien
bidrog hennes, bitvis missvisande, bild av Cixous och Irigary till att ingen
av dem ck ngon strre betydelse i den svenska kontexten.
38
En annan bidragande orsak var ocks att franska tnkare under impor-
ten till Sverige kom att tskiljas i tv separerade fack: feminism och lo-
so. En av konsekvenserna blev att begreppet postmodernism i Sverige
frmst associeras med de manliga franska tnkarna. Luce Irigaray var den
enda kvinnliga originalfrfattare som ck ta plats bland dryga tjugotalet
mn i Symposions serie Moderna franska tnkare, men inte med ngot
av sina viktiga verk utan endast med en tunn antologi.
Mois bok visade p vikten av att kunna metateoretisera ver den femi-
nistiska teoribildningen samtidigt som den erbjd en begreppsapparat fr
att gra detta. Vanan att dela in feminismen i tv motsatta positioner som
srartlikhet i historien fanns i Sverige men var liksom det internatio-
nella essentialismkonstruktivism nnu inte riktigt etablerat mitten av
80-talet.
39
Moi var lngt ifrn ensam om dessa tankar, ven om hon var
tidigt ute, men som norska boende i England intresserad av fransk teori
sg hon problematiken utifrn p ett stt som var ltt att ta till sig frn
ett svenskt perspektiv.
40
211 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
Den problematiska sidoeffekten av Mois berttigade kritik var att fe-
ministisk teoribildning klvs i tv motsatta sorters feminism. Den under-
liggande konnotationen av fel och rtt, omodern och modern, medfrde
att begreppen essentialism och konstruktivism blev starkt vrdeladdade.
Essentialism frstdd som en problematisk implikation av en text som
alltfr enkelt eller vidlyftigt talar om kvinnan i generell mening, blev
benmningen p det som gjorde teorin mindre politisk. Under 1990 talet
kom essentialismkritiken att associeras med inomfeministisk kritik. Det
blev en viktig teoretisk frga hur feminismens grund kunde formuleras
utan att det samtidigt riskerade det emancipatoriska projektet.
Essentialismkonstruktivism och det svenska srartlikhet r inte iden-
tiska, men tillrckligt lika fr att kunna fungera p samma stt, ven om
det senare begreppsparet i frsta hand anvndes p ldre feminism. Mnga,
bde i Sverige och internationellt, ppekade begrnsningarna med sr-
artlikhet som ett verktyg fr att frst skiljelinjer inom feminismen.
41

Samtidigt ifrgasattes inte dikotomin essentialismkonstruktivism som
teoretisk distinktion. Nr synen p de motsatta historiska positionerna
srart och likhet mter den inomfeministiska kritiken kodad genom es-
sentialismkonstruktivism medfr det att en dikotom grund framstr som
konstitutiv fr feministisk teoribildning. Bilden av feminismen kluven i
tv motsatta sorter, som dessutom var starkt vrdeladdade, tycks ha gjort
det omjligt att problematisera det djupare liggande problemet att femi-
nistisk teoretisering skulle bygga p samma dikotoma fundament som den
vsterlndska idtradition som skulle kritiseras.
Essentialismkonstruktivism som styrande
fr teorireceptionen
Som ett negativt laddat verktyg, ett teoretiskt exkluderande korrektiv,
kom dikotomin essentialismkonstruktivism att f en allt starkare bety-
delse frn sent 80-tal till senare delen av 90-talet, och konstruktivistisk
blir frn mitten av 1980-talet ett nyckelbegrepp. Framfrallt som ett rikt-
mrke fr teorireception. Fr den svenska feministiska litteraturteorin ck
Mois bok effekten att den i ett enda svep styrde om intresset frn ameri-
kansk feminism till fransk teori. Efter Mois bok uppfattades amerikansk
feminism som essentialistisk och fransk som konstruktivisk. I den me-
ningen ligger dikotomin essentialismkonstruktivism p ett avgrande stt
bakom skiftet frn anglosaxisk teori till fransk inom den feministiska lit-
teraturteorin under senare delen av 1980-talet. Vad och vem som tolkas
som konstruktivistisk frskjuts dock med tiden, som jag skall visa. Nr
skiftet sker tillbaka till amerikansk teori fljer argumentet samma linje
mellan essentialism och konstruktivism, men d har franskt och ameri-
kanskt bytt plats.
Att Mois bok upplevdes som ett skifte, frn ngot ldre mot ngot nytt,
212 Claudia Lindn
dr det blev viktigt att markera den egna positionen som tillhrig det
nya, vittnar mnga uttalanden om.
42
Birgitta Holm sger till exempel,
trots att hon ser problem, att efter Mois bok torde det bli svrt fr en
litteraturforskare att undg att gra sig medveten om sina egna grundpos-
tulat.
43
Catherine Sandbach-Dahlstrm formulerar det n mer desdigert
som att den akademiska feminismen benner sig idag i ett avgrande
skede. Det gller dess framtida vgval.
44
Tv avhandlingar som konci-
pierats inom ramen fr amerikansk teoribildning, men som blir klara strax
efter Mois bok markerar i inledningen sin tillhrighet till de nya franska
teorierna. Gunilla Domellf hnvisar till Moi nr hon i inledningen till
sin avhandling om Karin Boye I oss r en mngfald levande (1986) pla-
cerar sin forskning i den franskorienterade teoretiska diskussionen, trots
bara ngon enstaka referens till Kristeva.
45
I sin avhandling om Krusens-
tjerna, Sanningen om kvinnorna (1989), anvnder Birgitta Svanberg bde
amerikansk feminism och Kristevas abjektbegrepp och markerar sin kopp-
ling till de nya teorierna: Under den tid som mitt forskningsarbete pgtt
har kvinnolitteraturforskningen befunnit sig i en snabb dynamisk utveck-
ling. Mitt arbete br spr av detta.
46
Den som i strst utstrckning in-
korporerade Kristeva under 80-talet r Ebba Witt-Brattstrm i Moa Mar-
tinsson. Skrift och drift i trettiotalet (1988), dr referenser till Gilbert och
Gubar r lika mnga som till Kristeva. Men det r den senare som Witt-
Brattstrm anvnder fr sina texttolkningar. Att Witt-Brattstrm hade
just Toril Moi till opponent vid sin disputation blev ocks ett tecken p
tillhrigheten till ny feministisk franskorienterad teori.
Vems Kristeva?
Mois utpekande av Kristeva som den mest konstruktivistiska av fran-
syskorna bekrftas ocks av att det hos bde Domellf, Svanberg och
Witt-Brattstrm r Kristeva som fr representera den nya franska teorin.
Importen av fransk feminism med fokus p poststrukturalism, psyko-
analys och lingvistik till Sverige kommer drfr framfrallt att handla om
receptionen av Julia Kristevas texter. Kristevaintresset ck ocks en extra
skjuts av att Moi, ret efter Sexual/textual politics, gav ut textsamlingen
The Kristeva reader (1986) och sedan antologin French feminist thought
(1987). F andra internationella teoretiker har blivit s versatta till svens-
ka, och litteraturstudenter anvnder fortfarande hennes teorier.
47
En bred teoretiker som Kristeva kan dock tolkas p olika stt och Kris-
tevareceptionen i Sverige r ocks en historia om vems Kristeva som skall
f bli hegemonisk. Mnga intresserade sig fr det hon skrivit kvinnans
position som dissident i sprket och kulturen, liksom hennes tolk-
ningar av mor-barn-dyaden under den froidipala fasen. Kristeva sjlv
arbetade inte med kvinnliga frfattarskap (dets ironi r att nr hon vl
gjorde det vid slutet av 90-talet s var hennes tid som ledande teoretiker
213 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
i Sverige ver). Kunde hennes teorier anvndas till sdana lsningar var
en tvistefrga i tiden.
Ebba Witt-Brattstrm intresserade sig fr Kristevas betoning p psyko-
analys, frsprklighet och moderskropp. Kristevas mest bermda mo-
derstext ck ocks ge namn t Witt-Brattstrms textsamling: Stabat Ma-
ter. Julia Kristeva i urval (1990). ven om Witt-Brattstrm inte nmner
angloamerikanskorna eller Moi, s gr hon en liknande positionering i
frordet dr Kristeva stlls mot sjuttiotalets frenklade politiska analy-
ser, vilka frutsattes vara omedelbart tillmpbara ven p det skraste av
mnskligt material: den litterra texten.
48
Kristevaversttningarna, tillsammans med avhandlingen och hennes
andra bok, esssamlingen Ur knets mrker. Litteraturanalyser 1983
1993 (1993) befster under tidigt 90-tal Ebba Witt-Brattstrm som en av
de starkaste representanterna fr en psykoanalytiskt orienterad Kristeva-
reception med fokus p kropp och moderlighet.
49
Ur knets mrker funge-
rar som en exempelsamling p hur Kristeva kan anvndas fr att lsa fram
en sexualitets- och modersdiskurs i litteraturen.
En annan viktig person fr Kristevareceptionen r Carin Franzn, vars
Kristevatolkning skiljer sig frn Witt-Brattstrms, genom att inte foku-
sera kvinnliga frfattare och moderdiskurser utan istllet lgga tyngd-
punkten p Kristevas syn p litteratur och sprk i allmnhet. Franzn var
kritisk mot Witt-Brattstrms stt att anvnda Kristeva som feminist och
lsa just kvinnliga frfattare. I en intervju med Kristeva i Tidskrift fr
litteraturvetenskap (1994) lter hon Kristeva sjlv kritisera en sdan an-
vndning av hennes teorier.
50
Det r en kritik Franzn terkommer till i
avhandlingen om Kristeva Att verstta knslan. En studie i Julia Kriste-
vas psykoanalytiska poetik (1995).
51
Witt-Brattstrms modersorienterade Kristevatolkning blev dock den
mest inytelserika under brjan av 90-talet. Att Kristeva kom att associe-
ras med just moderskroppen r antagligen avgrande fr att hon senare
omkodas frn konstruktivist till essentialist.
Teori och praktik
Ambitionen att undvika essentialistiska lsningar gjorde projektet att
skriva kvinnolitteraturhistoria problematiskt. Litteraturteorin hvdade,
efter Barthes och Foucault, att frfattaren inte fanns och nu fanns inte
heller kvinnan lngre. Hur r det d mjligt tala om den kvinnliga frfat-
taren?
52
Ett stt att kringg problemet med att tala om kvinnor och nd
undvika essentialiseringar blev distinktionen kngenus. Kn str d fr
kroppen som uppfattas som ett neutralt fakta och genus blir den kultu-
rella konstruktionen. Denna tskillnad mellan kn och genus skiljde p
den fysiska kvinnan och den kulturellt konstruerade kvinnan (senare
skulle kritiken av denna distinktion visa, att den inte hindrade vare sig
214 Claudia Lindn
dikotomier eller essentialiseringar av den kulturella kvinnan). Genom att
stta kvinna inom citationstecken gick det att underska skildringar av
kvinnor i litteraturen utan att frutstta en essentialistisk grund.
Nr 70-talets kvinnokulturprojekt mtte 80-talets frdjupade teoreti-
sering skedde sledes inget brott, menar jag. I bsta fall skedde en fusion.
Trots att franska teoretiker som Kristeva inte lste kvinnliga frfattarskap,
och nog strikt menade att det inte gick, fortsatte den feministiska littera-
turvetenskapen i Sverige att skriva om kvinnliga frfattare. Att det stora
projektet Nordisk kvinnolitteraturhistoria bde sjsattes och fortsatte
under hela 90-talet r ett exempel p detta.
Synen p hur de franska teorierna skall och kan anvndas var inte
sjlvklart i brjan av 90-talet. Att Witt-Brattstrms tolkning av Kristeva
blev s tongivande fr betydelse fr nr och hur Kristeva frsvinner som
representant fr frontlinjen inom feministisk teori. Det starka inytandet
frn Kristeva brjar tona bort i mitten av 1990-talet. Ett tecken p det r
Kvinnovetenskaplig Tidskrifts (KVT) nummer feministisk litteraturforsk-
ning (1/1994) dr Kristin Jrvstad ifrgastter den feministiska anvnd-
barheten i Kristevas teorier nr de r lsta till icke ifrgasatt begreppsap-
parat hmtad frn Freud och Lacan, som enligt frfattaren frpassar
kvinnan till en marginaliserad existens i den fallocentriska strukturen.
53

KVT:s nummer vittnar om att ngot r p vg att hnda, som dock nnu
inte har hnt. P framsidan str ord som Omvrderingar!, Perspek-
tivbyten!, Positionsfrndringar!, Mngfald och bredd!. I numret
nns en frgeenkt som KVT gjort: Vad som r det viktigaste som hnt
inom kvinnolitteraturforskningen det senaste decenniet? De esta svarar
att det r just bredden och mngfalden, att det skrivits era avhandlingar
inom mnet och att Nordisk kvinnolitteraturhistoria nu r igng. Flera
tar dock upp frgan om teorins betydelse. Margaretha Fahlgren framhl-
ler srskilt den kade teoretiska medvetenheten under 1980-talet.
54

Teorin nns dr, men exakt hur skall den anvndas? KVT-numrets tryck
p bredd och mngfald och frsiktiga teoretiska stllningstaganden bekrf-
tar de praktiska teoretiska svrigheter som feministiska litteraturvetare
kmpade med fr att kunna stta en kad teoretisk medvetenhet i arbete.
Redaktrerna nmner att mnga i numret refererar till den franske lit-
teratursociologen Pierre Bourdieu och stller sig frgan om fransk kul-
tursociologi kommer att bli fr 90-talets feministiska litteraturforskning
vad Julia Kristevas psykolingvistik var fr 80-talets?
55
Blicken riktades
fortfarande mot Frankrike fr teoretisk frnyelse. Det var dock inte dr-
ifrn den skulle komma utan frn USA, frn amerikanska feminister som
ocks lst fransk teori, men bearbetat den p ett annat stt i relation till
sin egen politiska bakgrund.
215 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
Kroppen
Kring 1990 publiceras i USA era av de teoretiker som kommer att prg-
la debatten under det senare 90- och 2000-talet. Metareektionen som en
del av feministisk teoretisering ck en ytterligare frdjupning redan fem
r efter Moi med Judith Butlers bok Gender trouble (1990) som dock frst
i mitten av 90-talet ck genomslag hr. Den feministiska kritiken av en
kroppsligt grundad kvinnlighet ledde ocks till ett kat intresse fr att
teoretisera och historisera kroppen. Samtidigt exploderade den bioveten-
skapliga backlashen som under 90-talets frsta r producerar en mngd
biologistiska bcker och feminismen i Sverige r upptagen med att svara
p detta. Det ck stor betydelse fr den fortsatta kodningen av feminismen
i dikotomin essentialismkonstruktivism.
Det gr inte att frst svensk feminism under 90-talet utan att titta p
de debatter som delvis frdes utanfr universitet vid denna tid. Bde
kvoteringsdebatten och kritiken mot inrttandet av srskilda kvinnotjns-
ter, s kallade Thamtjnster, p universitetet, och den terkommande
kritiken av feminismen fr att vara fr teoretisk (det vill sga reaktionen
mot feminism som postmodernism) tolkades som en antifeministisk back-
lash. Framfrallt var det biologistiska bcker och tidningsartiklar, varav
era skrivna av kvinnor, som hvdade att knsskillnaden r grundad i
kroppen, som upplevdes som djupt problematiska av mnga feminister.
56

Att Nina Bjrk gnar halva Under det rosa tcket (1996) t polemik mot
de biologistiska sikterna r ett exempel p hur starkt dessa debatter
uppmanade till ett feministiskt svar.
I dagsdebatten hnvisades stndigt till ny forskning om hjrnan och
om hormoner. Framfrallt stlldes denna vetenskap mot 70-talets jmlik-
hetsideal som fakta mot ideologi. S hr kunde det lta:
Generellt sett r kvinnor och mn olika. Delar av hjrnorna r olika.
Hjrnornas mognad och funktion likas. Det pverkar skolan, det
pverkar livet. Men det har varit frbjudet att tala om det. (Annika
Dopping i Dagens Nyheter 14/4 -94).
57
Att lsa citatsamlingen i Nina Bjrks bok r en kuslig pminnelse om hur
utbredda dessa sikter var. De dk upp i skolutredningar, i dagstidningar,
i bcker, och i modepressen. Susan Faludis bok Backlash (1992) ck stort
genomslag i Sverige och titeln blev ett begrepp ven hr. Stdstrumpornas
framgng, feministisk teoribildnings allt strre utbredning p universitetet,
tillsammans med de lften om sanningen om mnniskan som genforsk-
ningen trodde stod fr drren i brjan av 90-talet, skapade tillsammans
ett htskt antifeministiskt klimat.
Bjrks kritik riktades mot frestllningen att en naturgiven knsskillnad
skall ligga till grund fr en kulturell arbetsfrdelning och relation mellan
knen. Som analys och kritik av dagsdebatten var hennes bok lysande
vlformulerad och effektiv. Bjrk positionerade sig dock inte mot en anti-
216 Claudia Lindn
feministisk backlash utan i en inomfeministisk diskussion kodad just enligt
dikotomin essentialismkonstruktivism. Trots att konstruktivismen sttt
i fokus fr feministisk teori sedan minst ett decennium tillbaka stller
Bjrk sin konstruktivism mot det hon kallar livmoderfeminism, det vill
sga essentialism. I Bjrks bok sammansmlter 90-talets biologism och
en schablonbild av 70-talsfeminsimen, som hon ocks ville prolera sig
mot, till den essentialistiska livmoderfeminismen; ett slentrianmssigt
tnkande dr det stts likhetstecken mellan feminism och uppvrderandet
av kvinnors traditionella arbete och vrderingar.
58
Bjrks Under det rosa tcket kom, trots ganska f referenser, att asso-
cieras med Judith Butler (referenserna till Simone de Beauvoir r er och
ven Kristevas tre steg nns med).
59
Sara Danius hade presenterat Butler
i Feministisk bruksanvisning (1995) och d kopplat samman henne med
bde Austens talaktsteori, Foucaults historisering av kroppen och Thomas
Laquers dito i Making sex (1990). Men Bjrks bok ret efter kom, med
sin strre spridning, att rknas som introduktionen av Judith Butler p
svenska. Jag kommer nedan bara kort sga ngot om den svenska Butler-
receptionen och hnvisar fr en frdjupad bild till Sara Edenheims artikel
i denna volym.
Butlers rykte som en teoretiker som betraktade ven kroppen som
konstruerad kopplades samman med Bjrks kritik av den s kallade liv-
moderfeminismen. Det accentuerade bde Bjrk och Butler som just kon-
struktivister. Effekten av att Bjrk kallade biologisterna fr livmoders-
feminister blev att dikotomin essentialismkonstruktivism, frstdd som
en evig spnning inom feminismen, n mer cementerades. Feminismens
frmsta ende blev inte antifeminismen, eller en ogenomtnkt feminism,
utan en annan slags feminism. P det viset bevarades ett dikotomt identi-
tetstnkande inom ramen fr feministisk teoretisering.
Nr amerikanskorna blev konstruktivister
blev fransyskorna essentialister
Hos Moi hade essentialism i frsta hand varit en teoretisk implikation av
en feministisk text, i sin frlngning pekande mot en fast kvinnlig identi-
tet. Genom att Bjrk dremot, i sin vllovliga kritik mot det biologistiska
tnkandet hos bde mn och kvinnor, kallar biologisterna livmoders-
feminister kom essentialismen att associeras med biologiskt grundad
knskonservatism, som hade mycket litet med feminism att gra. Eftersom
biologismen, till skillnad frn allt feministiskt tnkande, vill bevara t-
skillnaden av knen eftersom de menar att den r absolut biologiskt de-
terminerad. Det bidrog till den intensierade grnsdragningen mellan
konstruktivism och essentialism som pgick under 80- och 90-talet inom
svensk feministisk litteraturteori.
Den franskinspirerade feminismen i sin svenska tappning som moder-
217 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
diskurs kom alltmer att upplevas som essentialistisk. Den tidigare kon-
struktivsten Kristeva blir under sent 90-tal essentialistiskt problematisk.
60

I takt med att intresset fr Butler kar i Sverige bidrar ocks hennes kritik
i Gender trouble av Kristevas modersbegrepp som en bestndig meta-
fysisk princip till att intresset fr Kristeva svalnar.
61
Drude Dahlerup
ppekar i KVT (2001) att om srartlikhet ursprungligen avsg ldre
kvinnorrelse s har en allt intensivare anvndning av ordet essentialis-
tisk s anvnds det nu ven p tiden mellan 1960 och 1980. Dahlerup
menar att debatten har ftt frnyad relevans genom den nya och ut-
bredda anvndningen av begreppet essentialism.
62
Genom att kategorin
fr vad som kan tolkas som essentialism hela tiden vidgas utan att mot-
sttningen som sdan problematiseras, lever dikotomin vidare.
Att just Toril Moi, som varit s frknippad med det franska tnkandet,
under sent 90-tal kritiserar Butler fr att driva dekonstruktionen av krop-
pen fr lngt, och istllet framhller ett existentialistiskt frhllningsstt
utifrn Simone de Beauvoir, bidrar snarast till att det franska inytandet
tonar bort.
63
Tio r efter Mois bok r det nu fransk feminism som r
essentialistisk och amerikansk som r konstruktivistisk.
Samma r som Under det rosa tcket kom Lisbeth Larssons antologi
Feminismer (1996). Pluralformen var kopplad till det nya teoretiska pro-
blematiserandet av identitet; feminismen var inte en och enhetlig utan
era. Att en svngning hr ger rum visas genom att alla texterna i anto-
login kommer frn USA. Det som frknippats med fransk feminism nns
inte alls representerat hr, ven om de esta teoretikerna p ett eller annat
stt inspirerats av kontinentalloso och psykoanalys. Larsson kopplar
feminismens utveckling i USA till en politisk utveckling som frnyade och
vitaliserade feministisk teoribildning. Larsson placerar dem i en bert-
telse dr upproret mot 70-talets erfarenhets- och enhetstnkande leder till
en nrmast programmatisk diversiering av feminismen vars minsta nm-
nare r anti-essentialismen, vilken i sin tur nyanseras i 90-talets nysubjek-
tivism.
64
Dikotomin essentialismkonstruktivism som riktmrke fr
teorireceptionen bestr, men aktrerna har bytt plats. Fr som Larsson
skriver r konstruktivismen den gemensamma och brande hllningen
inom 80-talets mnga olikartade feminismer och till de mest extrema
konstruktivisterna hr Judith Butler.
65
Liksom fr Bjrk r det fr Larsson det konstruktivistiska hos Butler
som ger henne ett slags centralposition. Hr sgs inget om Butlers kritik
av heteronormativiteten som senare gr henne till en representant ocks
fr queerteorin. Men 1996 i ett Sverige som sedan ett decennium identi-
erat all feministisk teoribildning inom ramen fr dikotomin essentia-
lismkonstruktivism, i ett samhllsklimat xerat vid biologistiska frkla-
ringsmodeller, var det Butlers radikaliserade kritik av kroppen som dis-
kursiv som frst ck fste och gjorde att hon uppfattades som den mest
extrema konstruktivisten.
66
218 Claudia Lindn
Om Sexual/textual politics ville visa p sambandet mellan teori och
politik och vnde sig mot fransk teori fr att radikalisera den feministiska
teorin, s r det fljdriktigt att stafettpinnen sedan gr tillbaka till USA,
dr fransk teori smlt samman med amerikansk politik. Butlers Gender
trouble r en metateoretisk bok som tnker vidare kring feminismens
fundament, utifrn lika delar fransk loso, psykoanalys och gay and
lesbian studies, i ett uttalat politiskt syfte. Ambitionen att tnka en teori
som inte utestnger genom att vila p dold norm fanns redan hos Moi,
men utgick frmst frn litterra lsarter. Hos Butler vidgas detta till ett
generellt plan Precis som de franska feministerna problematiserar hon
kvinnan nr hon visar att kvinnan br vara feminismens objekt, men
inte dess subjekt. Feminismens kvinna riskerar alltid att underfrst en
viss slags kvinna och drmed skyla ver att skillnader mellan kvinnor, som
sexualitet, klass och etnicitet, kan vara strre n likheterna. verhuvud-
taget blir frgor kring inklusion och exklusion temat fr det sena 90- och
2000-talets feministiska teoretisering.
Med kritiken av heterosexualiteten plockade Butler upp en trd frn
70-talets feminism, med fregngare som Adrienne Rich och fransyskan
Monique Wittig och frde problematiseringen av feminismens grunder ett
steg lngre.
67
Till postmodernismens nedmonterande av Subjektet, Frfat-
taren, Nationen, etc., kan lggas ytterligare en Stor Berttelse i vr kultur,
nmligen att kroppar bara r begripliga som tv tydligt tskilda och iden-
tierbara kn/genus. Dessa tv kn denieras hierarkiskt som varandras
motsatser genom en verordnad heterosexuell matris. Matrisen r central
fr vad som uppfattas som socialt godknt respektive icke-godknt.
Heterosexualiteten som naturlig vidmakthlls i kulturen genom hetero-
normativiteten, det vill sga genom de institutioner, strukturer, hand-
lingar och relationer som fungerar aktivt normerande, baserade p en
binr knsuppfattning. Lika lite som kvinnan br knsskillnaden
hdanefter tas som utgngspunkt fr teorin.
Drmed kan feminismens lmna bakom sig ett lika ihrdigt som frukt-
lst sysslande med manligt mot kvinnligt. Samtidigt antydde Butler
ocks ett mjligt svar p feminismens gta: Varfr detta frtryck? Insikten
att vi lever i en kultur som oavbrutet sysslar med att implementera en
heterosexualitet baserad p tv motsatta kn, dr avvikelser straffas eller
obegripliggrs, bervar denna gta dess arkaiska prgel, och gr den p
ett konkret stt dagsaktuell.
Vitalisering och expansion p 2000-talet
Fr akademisk feminism ck den teoretiska radikaliseringen och politise-
ringen frn andra halvan av 90-talet en vitaliserande effekt. ven om
anti-essentialismen var den feministiska teoribildningens minsta gemen-
samma nmnare, som Larsson skriver, tonar xeringen vid dikotomin
219 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
som sdan bort nr 90-talet vergick i 2000-tal och de tv motsatta sor-
ternas feminism blev era feminismer. Det har att gra med den nya
teoretiseringens diskursiva frhllande till kroppen.
Butlers kritiserade kngenus-distinktionen fr att den inskrev genus
p en frment neutral yta, och drmed placerade genus i ett dikotomt och
hierarkiskt frhllande till kn, dr genus frhll sig till kn som kultur
till natur. Butler menade att genus fregick kn, istllet fr tvrtom. Knet
var inte lngre en neutral yta utan ngot som performativt skapades av
frestllningar om genus. Drmed problematiserades ocks frestllning-
en om kausalitet mellan kn, genus och begr. Framfrallt frskts bety-
delsen av genus frn vara till gra. Innebrden av denna lilla fr-
skjutning var avgrande.
I ett slag ppnade den upp fr ett forskningsflt av samma dignitet som
nr 70-talets feminister upptckte kvinnolitteraturhistorien: materialet r
ondligt. Om kn, kropp och sexualitet var diskursivt producerade pp-
nades mjligheten att underska ven kroppen som ett diskursivt objekt.
Nr betydelsen av kroppen inte lngre var en metafysisk varafrga frigjor-
des det feministiska tnkandet frn att st och stampa i dikotomin essen-
tialismkonstruktivism. Likas ppnades mjligheten att fra in sexuali-
tet och samknat begr i forskningen p ett helt annat stt n tidigare.
68

Under 90- och 00-talet kom den feministiska forskningen, svl inom
litteraturvetenskap som inom andra dicipliner, bde internationellt och i
Sverige, att dekonstruera, kontextualisera och historisera kropp och sex-
ualitet.
69
Postkolonialismen, som behandlas i en separat artikel, har p samma
stt bidragit till en frdjupning och breddning av den feministiska proble-
matiken.
70
Men i Sverige r det kanske frmst forskningen kring sexuali-
tet som prglat 2000-talet. Bde historiker, idhistoriker, antropologer
och litteraturvetare har anvnt sig av queer- och postkoloniala teorier som
vitaliserat forskningen genom att p olika stt problematisera heteronor-
mativa och andra hegemoniska maktstrukturer.
71
Fr feministiska littera-
turvetare innebar det att svrigheten att tala om kvinnan och frfattaren
delvis lstes upp nr de fryttades till ett annat plan. Eve Kosofsky Sedg-
wicks queeriering av Ren Girards begrepp om erotiska trianglar i litte-
raturen, dr Sedgwick visat hur det i en triangel mellan tv mn och en
kvinna ocks alltid nns ett begr mellan mnnen har till exempel anvnts
till lsningar av svl Victoria Benedictsson, August Strindberg som Agnes
von Krusenstjerna.
72
Som en frlngning av den teoretiska frskjutningen frn vara till gra
fungerar intersektionalitetsbegreppet och bekrftar ocks att den hrda
motsttningen mellan essentialism och konstruktivism tonat bort och
ppnat fr att studera hur hegemoniska maktrelationer som sdana upp-
str och vidmakthlls. Begreppet intersektionalitet uppstod ur ett samspel
mellan feministisk teori, postkolonial teori och Black Feminism. I Sverige
220 Claudia Lindn
introducerades det av Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Muli-
nari.
73
Det har sedan diskuterats av Nina Lykke med era i KVT under
mitten av 00-talet.
74

Genus, etnicitet, klass och sexualitet r komplexa frnderliga och
situationsbundna konstruktioner utan essentiell grund, skriver Paulina de
los Reyes och Satu Grndahl, och ppekar att en intersektionalitet ifr-
gastter frgivettagna grnser mellan kategorier fr att istllet utforska
hur dessa kategorier skapar, perforerar och transformerar varandra.
75

Det r ambitionen att se er mnster och att ska de komplexa formerna
fr samverkan mellan olika frtrycksstrukturer som r nytt. Intersektio-
nalitetsbegreppet r fortfarande under utveckling och kritik har riktats
mot begreppet fr att det nd skulle ha blinda ckar.
76
Intersektionali-
tet kan, menar Lykke, fungera fr den feministiska teoretiseringen som
en gemensam nodulpunkt, det vill sga ett samlat ramverk fr hur olika
fenomen ska begreppsliggras.
77
Intersektionalitetsbegreppet r ingen statisk eller frdig metod utan
snarast ett frhllningsstt, en praktik som kan se olika ut frn gng till
gng. Anvnt med viss lyhrdhet och teoretisk uppmrksamhet fr analys-
situationens bestmda omstndigheter, kan intersektionalitetsbegreppet
bidra till frdjupade insikter.
Avslutning
Feministisk teorireception och feministisk teoriutveckling r ingen enkel
och rak historia. Tvrtom r det en snrig mngfacetterad och pgende
utveckling som delvis rr sig i spiraler. I stndiga omtagningar kommer
teorin tillbaka till samma frgor, men p ett annat annorlunda stt med
andra frtecken n gngen innan.
S vad hnde d med dikotomin essentialismkonstruktivism? Frsvann
den helt? Nej, som s ofta med feministisk teoriutvecklig frsvinner inte
saker, men de frndras. Lsningen kring begreppen frsvann dock nr
feminismens sjlvfrstelse inte lngre kodades i tv motsatta sorters femi-
nism och den nya teoretiseringens diskursiva frhllande till kroppen
frskt betydelsen av genus frn vara till gra. Drmed var frgan
om vad r en kvinna inte en vsensfrga lngre utan ngot som gick att
historisera, kontextualisera och dekonstruera. Feministisk teoribildning,
har som Larsson skrev, fortfarande anti-essentialismen som minsta gemen-
samma nmnare, men sysslandet med sjlva dikotomin essentialismkon-
struktivism frsvann frn dagordningen nr betoningen ndrades frn
vara till gra.
Huruvida teorin r anvndbar, eller om dess implikationer egentligen
gr stick i stv med det emancipatoriska projektet, hur och fr vem det
ska denieras, r den rda trd som lper genom feministisk teoriutveck-
ling. Lika lite som vi idag kan grunda en teori p en fast grund kan vi
221 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
beskriva historien som att den vilar p en enhetlig och stabil grund.
Sekelskiftets kvinnorrelse var allt annat n enhetlig. 1970-talets kvinno-
rrelse r en brokig mngfald, 1980-talets teoretiska motsttningar pp-
nade fr det som kom senare osv. Feministisk teoribildning r inte en
monolitisk teori eller en metod, den har aldrig varit och r inte heller en
serie av frn varandra avskilda monolitiska teorier eller metoder. Femi-
nistisk teori frndras, utvecklas och str i relation till sin tid, dess kultu-
rella kontext och hegemoniska diskurser, men kopplingen mellan teori
och politik nns dr hela tiden.
Summary
The reception of feminist theory in literary studies in Sweden. By Claudia
Lindn. This text traces the theoretical reception of feminist literary theory
in Sweden from the late seventies to the present day. Focus is on how the
for feminist theory important but problematic dichotomy essentialism
constructivism came to play a decisive part in the change from Anglo
American theory to French feminist theory and then back to an interest
in AngloAmerican, though French-inspired, theory again.
This development started with Toril Mois book Sexual/textual politics
(1985). Moi took a very polemical stand against Anglo-American feminist
literary theory, which, she argued, was too humanistic and created a con-
cept of woman that was essentialistic. Moi saw French feminist theory as
an alternative, and especially Julia Kristeva. French theorys more post-
modern critique of the subject, the author, etc., was seen as constructivist
and therefore more radical. Mois framing of the opposition within the
dichotomy essentialismconstructivism made this dichotomy the leading
principle in how feminist literary theory was interpreted during the next
decade.
Mois critique lead to the replacement of Anglo-American with French
feminism as the leading theory in feminist literary research. In combi-
nation with a cultural climate in Sweden that was preoccupied with bio-
logism, and also saw a feminist backlash, the critic of essentialism and
search for constructivist theories became central for feminist researchers
in the eld of literature.
The importation of French feminism was adjusted to the Swedish femi-
nist tradition of reading women authors. It was a theoretical radicalization
in many ways when feminist researchers used Kristevas theories and
looked, among other things, for motherly aspects in language and thema-
tically. When the search for constructivist theories turned the interest
away from French back to Anglo-American theory, it was again within
the frame of the dichotomy essentialismconstructivism, but now it was
the specic Swedish use of French feminism that was perceived as essen-
tialistic and American theory as constructivist.
222 Claudia Lindn
By the time of the millennium the focus on the dichotomy as such faded
away. The new, continentally inspired, but politicized American theories
changed the emphasis from being to doing. That change has vitalized
feminist literary research in Sweden.
Noter
1. T.ex. hade Kvinnovetenskaplig Tidskrift
(KVT) redan 1983 ett specialnummer om
kvinnolitteraturforskning, och ett igen tio r
senare 1994.
2. Hedvig Charlotta Nordenycht: Fre-
tal till Fruentimmrets frsvar emot J. J. Rous-
seau medborgare i Genve, Skrifter, Svenska
klassiker utgivna av Svenska akademin
(Stockholm, 1996), 255.
3. Edmund Gammal (pseud. fr Eva Fryx-
ell): Qvinnofrgan. Jemfrelser mellan de tre
stora kulturfolkens nutidssigter rrande
knens psykiska begfning och sociala stll-
ning (Stockholm, 1880).
4. Ibid., 2. Min kurs.
5. Rosi Braidotti: Nomadic subjects. Em-
bodiment and sexual difference in contempo-
rary feminist theory (New York, 1994), 177 f.
Frsk att tnka bortom dikotomin och nd
tala om kvinna utan att det r metafysik,
s.k. sexual difference teoretiker som Iriga-
ray eller Braidotti, uppfattas nd som essen-
tialister. Gayatri Spivak blev knd fr sitt
koncept strategisk essentialism en politisk
strategi att tala om kvinnor men frikopplat
frn biologin. Gayatri Chakravorty Spivak,
In a Word. Interview, i Naomi Schor &
Elisabeth Weed (red.): The essential diffe-
rence, (Bloomington & Indianapolis, 1994)
153.
6. Se t.ex. Joan W. Scott: Deconstructing
equality-versus-difference. Or, the uses of
post-structuralist theory for feminism i
Marianne Hirsch & Evelyn Fox Keller (red.):
Conicts in feminism (New York & London
1990) 134148.
7. Yvonne Hirdman: Srartlikhet: Kvin-
norrelsens Scylla och Karybdis? Reektioner
utifrn sprda empiriska iakttagelser rrande
svensk kvinnorrelses historia under 1900-
talet, i Fredriksen och Rmer (red.): Kvinder,
mentalitet, arbejde. Kvindehistorisk forsk-
ning i Norden (Aarhus, 1986). Hirdman har
sedan era gnger skrivit om srartlikhet,
Mellan likhet och srart kvinnorrelsens
historia i ett annat perspektiv, i E. Anians-
son m.. (red.): Rapport frn kvinnouniver-
sitetet. Vetenskap, patriarkat och makt (Stock-
holm, 1983), 54. Se ven hennes Rosa May-
reders stora frtvivlan en analys av det
kvinnovetenskapliga dilemmat samart sr-
art, KVT, nr. 2/92, dr samart represen-
terar konstruktivism.
8. Ulla Manns: P tv ben i akademin.
Om den tidiga kvinnoforskningens projekt,
i Monica Einarsson (red.): Blad till Bladh. En
vnbok till Christine vren 2006 (Huddinge,
2006).
9. Fr en denition och beskrivning av
likheter och skillnader mellan feminismens
fyra matriarker liberalfeminism, marxis-
tisk/socialistisk feminism, radikalfeminism
och socialistisk radikalfeminism se Lena
Gemze: Feminism (Stockholm, 2002), 28.
10. Begreppets svenska och danska tapp-
ning kom att skilja sig mycket frn det ame-
rikanska womens culture, menar Emma
Iskasson: Kvinnokamp. Synen p underord-
ning och motstnd i den nya kvinnorrelsen
(Stockholm, 2007), 182. Berith s skrev
ocks om kvinnokulturbegreppet bde p
1970 och 80-talet, se Om kvinnokultur en
teori om kvinnosolidaritet och aktion i
B. s & C. Johnsson: Kvinnor tillsammans.
En handbok i frigrelse (Stockholm, 1982).
11. I frsta numret av KVT 1980 gr re-
daktrerna en distinktion mellan sitt eget
projekt kvinnoforskning och jmstlldhets-
forskning som motsvarar kvinnorrelsens
borgerligt demokratiska inriktning. Den r
oftast kvantitativt inriktad [] Kvinnoforsk-
ningen gr dremot utver de ramar som stts
av dagens samhlle och motsvarar nrmast
kvinnorrelsens socialistiska inriktning. []
Det gr att kvinnoforskningen r mer kva-
litativt inriktad. KVT, rg. 1 nr. 1, 1980, 5.
12. Irene Iversen: Innledning, Feminis-
tisk Litteraturteori (Oslo, 2002), 18.
13. Isaksson: Kvinnokamp, 185.
14. Den feministiska teoretiseringens fr-
mga att kunna integreras inom alla olika
mnen och discipliner har gett starkast av-
223 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
tryck inom humaniora och samhllsveten-
skap, dr det producerats en mngd forskning
under de senaste decennierna. Fr en sam-
manfattande redogrelse ver den svenska
teoriutvecklingen inom litteraturvetenskap
respektive sociologi, med korta redogrelser
ver ngra relevanta avhandlingar se Jenny
Samuelssons avhandling i biblioteks- och in-
formationsvetenskap P vg frn ingenstans.
Kritik och emancipation av kunskapsorgani-
sationen fr feministisk forskning (Ume,
2008). Mnga modermnen r dock dliga
p att behlla sina genusforskare och de har
istllet sugits upp av genusvetenskapen. Men
i den frsta generationen nns betydelsefulla
forskare kvar varav era nu r professorer,
t.ex. Karin Johannisson i id- och lrdoms-
historia, Maud Edwards i statskunskap,
Christina Florin och Christine Bladh i histo-
ria, Lisbeth Larsson i litteraturvetenskap fr
att nmna ngra.
15. Isaksson: Kvinnokamp, 189.
16. En bra sammanstllning av det som
lstes av bde skn- och facklitteratur nns
p Genussekretariatets hemsida, http://www.
ub.gu.se/kvinn/portaler/systerskap/.
17. Till exempel Anne Charlotte Lefer och
Victoria Benedictsson. P 1880-talet vcktes
ocks ett historiskt intresse. Dit hr Fryxells
Qvinnofrgan liksom Alexandra Gripenbergs
trebandsverk Reformarbetet till kvinnans
frigrelse (18931903), Ellen Keys Kvinno-
rrelsen (1909) och Lydia Wahlstrms Den
svenska kvinnorrelsen (1904, 1933). Wahl-
strm skriver: I dessa lnder [de skandina-
viska] ha rrelsen p 1800-talets mitt fram-
vuxit ur litterra strmningar (Fredrika Bre-
mer, Camilla Collet, Mathilda Fibinger och
Fredrika Runeberg samt senare inytande
frn Bjrnsson, Ibsen och Brandes). Lydia
Wahlstrm: Kvinnorrelsen, Nordisk fa-
miljebok (Stockholm, 1911), 415.
18. Kate Millet: Sexualpolitiken, sv. vers.
Roland Adlerberth (Stockholm, 1971), 8.
19. Lisbeth Larsson: Feministisk littera-
turkritik i frvandling, i Staffan Bergsten
(red.): Litteraturvetenskap. En inledning
(Lund, 1998), 111.
20. Samuelsson: P vg frn ingenstans,
143.
21. Karin Westman-Berg: Textanalys frn
knsrollssynpunkt (Stockholm, 1976), 111.
22. Ibid.
23. I frsta numret av KVT (1/1980) nns
denna devis med som bild i ledaren.
24. Kvinnornas litteraturhistoria frn an-
tiken till vra dagar, red. Susanna Roxman
(Stockholm, 1983); Kvinnornas litteraturhis-
toria. Del 1. 1800-talet 2. 1900talet, red.
Ingrid Holmquist och Ebba Witt-Brattstrm
(Stockholm, 1983).
25. En upptakt till NKLH var antologin
Lysthuse. Kvindelitteraturhistorier (Kpen-
hamn 1985).
26. Ellen Moers: Literary women. The
great writers (New York, 1976), xi. Min kurs.
27. Forskningen om just 1880-talet r om-
fattande inom feministisk litteraturvetenskap,
se till exempel Ingeborg Nordin Hennel:
Dmd och glmd. En studie i Alhild Agrells
liv och dikt (Ume, 1981); Eva Heaggestad:
Fngen och Fri. 1880-talets kvinnliga frfat-
tare om hemmet, yrkeslivet och konstnrska-
pet (Uppsala, 1991); Git Claeson Pipping:
Med knet som lsanvisning. George Eliot
och Victoria Benedictsson i det svenska 1880-
talet en receptionsstudie (Stockholm/Stehag,
1993); Birgitta Ney De dubbla berttelserna.
Stella Kleve Mathilda Malling (Stockholm/
Stehag, 1993). Yvonne Lefer har skrivit era
texter om 1880-talslitteraturen, bl.a. Bakom
maskerna. Det dolda budskapet hos kvinn-
liga 1880-talsfrfattare (Karlstad, 1997).
28. Se t.ex. Anna Williams: Stjrnor utan
stjrnbilder. Kvinnor och kanon i litteratur-
historiska versiktsverk under 1900-talet
(Gteborg, 1996).
29. I KVTs nummer om kvinnolitteratur-
forskning (nr 2/3 1984) nmns era av de
franska teoretikerna. Gunilla Domellf ser
till exempel fransyskorna som en inspiration,
9495. Alice Jardines Gynesis. Congurations
of woman and modernity (1985) var ocks
ett frsk att tolka fransk teori med dess
begrepp som kvinna utifrn ett ameri-
kanskt perspektiv. Birgitta Holm utgick frn
Jardine nr hon skrev om annekteringen av
det kvinnliga i svensk postmodernistisk te-
ori Eurydike och den manliga textens P(ro-
sa). Om kvinnan, sprket, psyket och det
moderna, Ord och Bild 3/1988, omtryckt i
Claudia Lindn & Ulrika Milles (red.): Femi-
nistisk bruksanvisning (Stockholm, 1995),
2247. Birgitta Holm kommenterar betydel-
sen av denna artikel i Bangs postmodernism-
nummer 3/2006.
30. Toril Moi: Afterword, Sexual/tex-
tual politics. Feminist literary theory, 2nd ed.
(1985; London & New York, 2002), 175.
31. Ibid., 10.
224 Claudia Lindn
32. Fr antropologer, som studerar skill-
nader mellan kulturer, var denna diskussion
vlkommen och de hmtade tidigt in post-
moderna teorier. Se till exempel Lena Gemze,
Tove Holmqvist, Don Kulick och Britt-Marie
Thurn i KVT 1/1989 och Thurn i KVT
34/1986, och Gemze: Feminism, 137.
33. Begreppet fransk feminism etablera-
des av Elaine Marks och Isabelle de Courtiv-
rons New French feminisms (1980). Mois
mer entydiga bild ersatte pluralismen. Norska
Irene Iverssen bekrftar detta nr hon skriver:
Toril Moi bidrog, egentligen ofrivilligt, till
att skapa denna bild genom Sexual/textual
politics. Irene Iversen: Feministisk littera-
turteori, i Atle Kittang m.. (red.): En intro-
duktion till den moderna litteraturteorin
(Stockholm/Stehag, 1997), 61.
34. Hlne Cixous: The laugh of the Me-
dusa (1975, eng. vers. 1980) och Hlne
Cixous & Catherine Clment The newly born
woman (1975; eng vers. 1986). Bde Iriga-
rays Speculum of the other woman (1974)
och This sex which is not one (1977) kom p
engelska 1985. Kristevas Desire in language.
A semiotic approach to literature and art
(1969; eng. vers. 1980), antologin The Kris-
teva reader (1986), Powers of horror. An
essay on abjection (1980; eng. vers. 1982).
35. Moi: Afterword, 177.
36. Iversen: Innledning, 24.
37. Ibid., 25.
38. Bde Irigaray och Cixous presenterades
i KVT 4/1987. Hlne Cixous har inte ver-
satts alls, frutom en kort text i Kris 1987,
och en intervju av Ebba Witt-Brattstrm i
ovan nmnda KVT. Det r frst med Kerstin
Muncks Att fda text. En studie i Hlne
Cixous frfattarskap (Stockholm/Stehag,
2004), som Cixous ftt en bred introduktion
p svenska.
39. Nr begreppen likhets- och srartsfe-
minism lanserades som frscha instrument
i kvinnoforskningen i brjan av 1980-talet
lr Karin Westman-Berg ha varit kritisk och
menat att det var en konstlad konikt, skriver
Birgitta Holm: Fem kniviga k:n. Kanon,
kn, kvalitet, kritik och kotterier, Helga
Kress (red.): Litteratur og kjnn i Norden,
IASS konferens i 712 augusti 1994 (Reykja-
vik, 1994), 43.
40. Theresa de Lauretis Technologies of
gender. Essays on theory, lm, and ction
(Bloomington, 1987), utgick ocks frn
fransk och tysk loso och problematiserar
bl.a. begreppet genus ur ett bredare kul-
turkritiskt perspektiv.
41. Kritiska mot applicering p ldre femi-
nism r Ulla Manns: Den sanna frigrelsen.
Fredrika-Bremerfrbundet 18841921
(Stockholm, 1997) och Margareta Lindholm:
Talet om det kvinnliga. Studier i feministiskt
tnkande under 1930-talet (Gteborg, 1990).
Lindholm menar att begreppsparet r fr
grovt och vill istllet tala om feminismer.
Christina Carlsson Wetterberg ifrgastter
relevansen p historisk forskning, Equal or
different? Thats not the question. Womens
political strategies in a historical perspective,
i Drude von der Fehr, Anna G. Jnasdttir,
Bente Rosenbeck (red.):Is there a Nordic fe-
minism? Nordic feminist thought on culture
and society (London, 1998); se ven Chris-
tina Carlsson: Kvinnosyn och kvinnopolitik.
En studie av svensk socialdemokrati (Lund,
1986). Drude Dahlerup vill p ett mer syste-
matiskt stt problematisera begreppsparet
men lmnar mjligheten ppen att det trots
allt r anvndbart p vissa positioner inom
feminismen, Dahlerup i KVT nr. 1/2001. Fr
ett resonemang kring problematiken med
srartlikhet och en redogrelse fr den om-
fattande diskussionen i Sverige, se Claudia
Lindn, Om krlek. Litteratur, sexualitet och
politik hos Ellen Key (Stockholm/Stehag,
2002), 193206. Dr visar jag ven hur diko-
tomin nr den appliceras som tolkningsverk-
tyg leder till en djupt missvisande bild av en
teoretiker som Ellen Key.
42. Anna-Clara Boj bekrftar i en D-upp-
sats samtidens upplevelse av ett drastiskt
teoretiskt skifte (dock inte kopplat till es-
sentialismkonstruktivism), men menar att
en lingvistisk vndning egentligen uteblev.
Mellan kvinno- och kvinna-feminister
emellan. En metateoretisk studie om den
lingvistiska vndningen i feministisk littera-
turvetenskap, inst. fr litt.vet. Gteborgs
universitet VT 2007.
43. Birgitta Holm: Toril Moi: feminist
literary criticism. Theory and practice i Edda
4/1986, 301. Redan ret fre Mois bok hade
dock Birgitta Holm anvnt sig av vissa av
Kristevas begrepp, som det semiotiska och
det symboliska, i Selma Lagerlf och ur-
sprungets roman. Holm knt inte sjlv sin
anvndning av Kristeva till ngon frndring
av feministisk teori men ck nd mycket
kritik fr den teoretiska utgngspunkten bl.
a. med hnvisning till att Holms paradigm
225 Feministisk teorireception inom litteraturvetenskapen
fr kvinnolitteraturforskningen benner sig
i kris. Se Ulla Britta Lagerroth: Recension
av Birgitta Holm: Selma Lagerlf och ur-
sprungets roman, Samlaren 1985, 116.
44. Catherine Sandbach-Dahlstrm: De-
konstruktion och feminism, Hften fr kri-
tiska studier 4/1988, 49.
45. Gunilla Domellf: I oss r en mngfald
levande. Karin Boye som prosamodernist och
kritiker (Ume/Stockholm, 1986), iiii och
110.
46. Birgitta Svanberg: Sanningen om kvin-
norna. En lsning av Agnes von Krusenstjer-
nas romanserie Frknarna von Pahlen (Stock-
holm, 1989), 27 f.
47. P Natur och Kultur kom Julia Kris-
teva: Stabat Mater och andra texter, i urval
av Ebba Witt-Brattstrm, sv. vers. Ann
Runnqvist-Vinde, (Stockholm, 1990), Samu-
rajerna (Stockholm, 1991) och Frmlingar
fr oss sjlva (Stockholm, 1991). P Dai-
dalos kom Fasans makt (Gteborg, 1991).
Men intresset fr Kristeva i Sverige r fortfa-
rande vitalt se t.ex. Cecilia Sjholm: Kristeva
and the political (London, 2005).
48. Ebba Witt-Brattstrm: Frord i Julia
Kristeva: Stabat Mater. Julia Kristeva i urval,
7.
49. Det fanns andra som ocks sysslade
med Kristeva p ett liknande stt men inte
med lika stark fokusering p just moderlighet
som hos Witt-Brattstrm. Birgitta Holm, men
ven Eva Adolfsson, har p ett fruktbart stt
anvnt Kristeva och fransk teori fr littera-
turtolkningar som i boken Ett grnsland
(Stockholm, 1991), liksom i essn delan-
det, kvinnan och skriften, Feministisk bruks-
anvisning, red. Claudia Lindn & Ulrika
Milles (Stockholm, 1995). Synnve Claesson,
som skrev tidigt om fransyskorna men ur ett
mer sprkteoretiskt perspektiv, tog ocks
avstamp frn Moi och betonade n mer vik-
ten av att ifrgastta de traditionella tanke-
systemen i Sprk och kn i psykoanalysens
spegel, KVT nr. 1/1990, 4353.
50. Carin Franzn: Litteraturvetenskapen
och den subjektiva erfarenheten en intervju
med Julia Kristeva, Tidskrift fr Litteratur-
vetenskap, 1/1994, 104 f.
51. Carin Franzn: Att verstta knslan.
En studie i Julia Kristevas psykoanalytiska
poetik (Stockholm/Stehag, 1995), 151154.
52. Spnningen i denna frga fr feminis-
tisk litteraturteori sammanfattas av den d
ofta refererade debatten mellan den dekon-
struktiva Peggy Kamuf och den mer main-
streamfeministiska Nancy K. Miller, se deras
respektive texter och gemensamma Parisian
letters. Between feminism and deconstruc-
tion, i Hirsch & Keller (red.): Conicts in
feminism, 105133.
53. Kristin Jrvstad: Kristevas teorier i en
tervndsgrnd, KVT 1/1994, 63.
54. Margaretha Fahlgren: KVT 1/1994,
95.
55. Frn redaktionen, Ibid., 1.
56. De starkaste representanterna fr bio-
logismen var Kerstin Uvns Moberg och Rig-
mor Robert i Hon och han. Fdda olika
(Stockholm, 1993). Fr vidare exempel p
denna debatt inte minst i dagstidningarna se
Nina Bjrk: Under det rosa tcket. Om kvinn-
lighetens vara och feministiska strategier
(Stockholm, 1996), 36114, Claudia Lindn:
Den politiska biologins kvinnlighet, i Lin-
den & Milles (red.): Feministisk bruksanvis-
ning; Sara Arrhenius: En riktig kvinna. Om
biologism och knsskillnad (Stockholm,
1999); Bi Puranen: Att vara kvinna r ingen
sjukdom (Stockholm, 1994).
57. Citerat efter Bjrk: Under det rosa
tcket, 40.
58. Ibid., 225.
59. Se till exempel kritiken av kvinnan som
feminismens subjekt, ibid., 14. Ett resone-
mang om Butler terkommer lngre fram i
boken och handlar om mjligheten att hr-
ma fel dr Bjrk dock r kritisk mot Butler,
139143.
60. Se Jrvstad: Kristevas teorier i en ter-
vndsgrnd.
61. Judith Butler: Genustrubbel. Feminis-
men och identitetens subversion, sv. vers.
Suzanne Almqvist (Gteborg, 2007), kap 3:1,
159.
62. Drude Dahlerup syftar bl.a. p Chris-
tina Florin, Lena Sommestad & Ulla Wikan-
der (red.): Kvinnor mot kvinnor. Om syster-
skapets svrigheter (Stockholm, 1999), dr
det talas om att 60-talets jmlikhetsfemi-
nism avlstes av en ny srartsfeminism
p 70- och 80-talen. Drude Dahlerup: Am-
bivalenser och strategiska val. Om problem
kring begreppen srart och jmlikhet i kvin-
norrelsen och i feministisk teori, i KVT
1/2001, 18.
63. Toril Moi skrev frst en artikel i Res
Publica nr. 36 Tema: Kn 1997 som hon
sedan utvecklade i boken What is a woman?
And other essays (Oxford, 1999).
226 Claudia Lindn
64. Lisbeth Larsson: Inledning, i Lisbeth
Larsson (red.):Feminismer (Lund, 1996), 17
65. Ibid., 13. Min kurs.
66. Australiensiskorna Moira Gatens och
Elisabeth Grosz, problematiserade ocks
utifrn fransk loso feministiska grundbe-
grepp som kn/genusdistinktionen (Gatens)
eller heterosexualiteten (Grosz). Av olika skl
kom ingen av dem att f samma genomslag i
Sverige som Judith Butler.
67. Adrienne Rich: Obligatorisk hetero-
sexualitet och lesbisk existens, sv. vers. Pia
Laskar (1980; Stockholm, 1986) och Mo-
nique Wittig One is not born a woman
(1980) i Linda Martn Alcoff & Eduardo
Mendieta (red.): Identities. Race, class, gen-
der, and nationality (Malden MA, 2003).
68. Frnvaron av forskning kring sexuali-
tet och samknat begr fre mitten p 90-
talet r markant. Trots att lesbiska alltid
funnits i kvinnorrelsen har de ofta blivit
styvsysterligt behandlade av mainstreamfemi-
nismen ppekar Tiina Rosenberg i L-ordet.
Vart tog alla lesbiska vgen? (Stockholm,
2006), 49 f. och 99130. Det har ocks bi-
dragit till att forskning kring mn ur ett ge-
nusperspektiv, s.k. maskulinitetsforskning,
har tagit fart. Se t.ex. Jrgen Lorentzen &
Claes Ekenstam (red.): Mn i Norden. Man-
lighet och modernitet 18401940 (Stock-
holm, 2006).
69. Michel Foucault har varit viktig fr
feminister. Framfrallt har hans syn p bde
disciplinering och motdiskurser varit anvnd-
bar fr feministiska (id)historikers arbete
kring sexualitet och prostitution, t.ex. Yvon-
ne Svanstrm: Policing public women. Reg-
lementing prostitution in Stockholm 1812
1880 (Stockholm, 2000), Rebecka Lennarts-
son: Malaria urbana. Om byrickan Anna
Johannesdotter och prostitutionen i Stock-
holm kring 1900 (Stockholm/Stehag, 2002),
Pia Laskar: Ett bidrag till heterosexualitetens
historia. Kn, sexualitet och njutningsnormer
i sexhandbcker 1800-1920 (Stockholm,
2005).
70. Utmrkta exempel p detta r t.ex.
Paulina des los Reyes, Irene Molina & Diana
Mulinari: Maktens (o)lika frkldnader. Kn,
klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige
(Stockholm, 2003).
71. Litteraturvetenskapliga bcker som p
ett eller annat stt arbetar utifrn dessa teo-
rier de senaste ren r bl.a. Kristina Fjelke-
stam: Ungkarlsickor, kamrathustrur och
manhaftiga lesbianer (Stocholm/Stehag,
2002); Anna Williams: Tilltrde till den nya
tiden. Fem berttelser om nr Sverige blev
modernt (Eslv, 2002), Eva Heggestad &
Anna Williams (red.): Omkldningsrum.
Knsverskridande och rollbyten frn Tinto-
mara till Tant Blomma (Lund, 2004); Eva
Borgstrm: Krlekshistoria. Begr mellan
kvinnor i 1800-talets litteratur (Gteborg,
2008). Inom andra dicipliner se t.ex. arkitek-
ten Katarina Bonnevier: Behind straight cur-
tains. Towards a queer feminist theory of
architecture (Stockholm, 2007), Don Kulick
(red.): Queersverige (Stockholm, 2005); so-
cialantropologen Fanny Ambjrnsson: I en
klass fr sig. Genus, klass och sexualitet
bland gymnasietjejer (Stockholm, 2004),
konsthistorikern Patrik Steorn: Nakna mn.
Maskulinitet och kreativitet i svensk bildkul-
tur 19001915 (Stockholm, 2006).
72. Se kap 7 om Benedictsson i Lindn: Om
krlek. Litteratur, sexualitet och politik hos
Ellen Key (2002); Rita Paqvaln: Kampen om
Eros. Erotiska trianglar i Agnes von Krusens-
tjernas von Pahlenserie (Helsingfors, 2006);
Ann Soe Lvgren: Att rra en vrld. Erotis-
ka trianglar hos Strindberg (Uppsala, 2007).
73. Paulina de los Reyes, Irene Molina &
Diana Mulinari: Intersektionalitet som teo-
retisk ram vs mngfaldighetsperspektivets
tomma retorik i KVT nr. 34 2003 och Pau-
lina de los Reyes & Diana Mulinari: Intersek-
tionalitet. Kritiska reektioner ver (o)jm-
likhetens landskap (Stockholm, 2005).
74. Se Nina Lykke i KVT nr. 1 och 34
2003 samt nr. 23 2005.
75. Paulina de los Reyes och Satu Grn-
dahl: Introduktion i Paulina de los Reyes &
Satu Grndahl (red.): Framtidens feminismer.
Intersektionella interventioner i den feminis-
tiska debatten (Stockholm, 2007), 14.
76. Se KVT nr. 1 och 34 2003, samt nr.
23 2005. Lykke bemter kritiken och visar
hur vi kan tnka kring begreppet i KVT 23
2005.
77. Lykke i KVT 23 2005, 9.