Satsadverb

Satsadverb bestmmer en hel sats som r obetonade och sger ngot om hela
satsen.
I huvudsatser kommer satsadverben efter frsta verbet. I bisatser str de mellan
subjektet och frsta verbet.

Ordfljd i huvudsatser
Fundament Verb 1 Subjekt Sats-adverb Verb 2 Komplement
Jag har - aldrig kt till Kina.
P lrdag ska jag kanske spela tennis.

Ordfljd i bisatser
Bisats-inledare Subjekt Sats-adverb Verb 1 Verb 2 Komplement
Om jag inte ska titta p teve.
...att han faktiskt r - rlig.

Exempel:
Man fr inte rka i restauranger.
Alla vet att man inte fr rka i restauranger.

Ngra vanliga satsadverb
inte i alla fall faktiskt sllan
ocks antagligen snart fortfarande
vl aldrig knappt redan
skert grna ju frsts
verkligen nd jmt egentligen
tminstone nmligen tyvrr nog
ven bara alltid naturligtvis
frresten ofta kanske dessutom

Dessutom, drefter, ocks, sedan, slutligen, till sist, vidare och ven r anger att
innehllet i satsen r en fortsttning p det som berttas i satsen fre.
Jag har ont i huvudet och fryser, och dessutom hostar jag.
Frst stdade vi, och drefter/sedan t vi lunch.

Ju och nmligen anger att innehllet i satsen r en frklaring till det som berttas
i satsen fre.

Ju anvnds nr man tror att mottagaren redan vet det som man frklarar, eller
nr man tycker att hon/han borde veta det.
Det r inte konstigt att du fryser. Du har ju feber.

Nmligen anvnds nr man frklarar ngot som man tror att mottagaren inte vet.
Kan jag sluta tidigare idag? Det r nmligen min fdelsedag.

Dock, emellertid, i alla fall, trots allt och nd anger att satsens innehll r en
motsats till det som berttas i satsen fre.
Jag var sjuk igr. Du kunde i alla fall g p bio.

Allts, drfr, fljaktligen och sledes anger att innahllet i satsen r ett resultat
av det som berttas i satsen fre.
Jag var sjuk och drfr stannade jag hemma.

Dels..dels anvnds nr man vill markera att man ska bertta eller frga efter tv
saker. Dels str fre bda alternativen, och man skriver kommatecken efter det
frsta alternativet.
Jag kan inte flja med p bio. Dels har jag inga pengar, dels r jag upptagen.
Sprkkursen gav mig dels ett bttre uttal, dels flera nya vnner.

Ngra satsadverb kan placeras frst i en satsdel. D blir den satsdelen starkt
betonad.

frst markerar att ngot hnder/hnde sent.
Frst efter lunch kom Johan till skolan.
redan markerar att ngot hnder/hnde tidigt.
Han har redan sett filmen p bio.
bara/endast
Det var bara jag som ville dansa.
Det finns endast tv restauranger i omrdet.
ocks/ven
Ocks/ven Johan tyckte om att dansa.
inte bara ... utan ocks
Inte bara jag grt utan ocks mina syskon.
inte heller
Inte heller idag kom han hit.
till och med
D skrattade till och med Eva (som alltid brukar vara sur).
inte ens
D skrattade inte ens Eva (som alltid brukar vara glad).

Satsadverben dremot och ocks kan placeras sist i starkt betonade satsdelar.
Han var olydig hemma, men i skolan dremot sktte han sig bra.
Han var olydig hemma och (han var olydig) i skolan ocks.